SWEA -bladet. Wien. Swedish Women s Educational Association International. årsgång 10, nr 2/2008

Transkript

1 årsgång 10, nr 2/2008 SWEA -bladet Swedish Women s Educational Association International Wien

2 passt auf, wenn sie nicht aufpassen. Der neue Volvo XC60 mit City Safety Gewinner der Kategorie Geländewagen Der neue Volvo XC60. Ab Euro. DER NEUE VOLVO XC60. MIT CITY SAFETY.

3 SWEA årsgång 10, nr 2/2008 SWEA -bladet Swedish Women s Educational Association International SWEA-bladet/Wien/2008 Wien I M P R E S S U M Ansvarig utgivare Ingela Kindås-Mügge Oberwiedenstrasse Wien Tel.: +43/1/ , Fax: +43/1/ E-post:Wien@swea.org Redaktör och annonsansvarig Elise Haidenthaller, Tel: +43/2252/53 588; Fax: +43/2252/ E-post: elise. haidenthaller@springer.at Lektorat Torsten Welin SWEA-bladet Wien utkommer två gånger om året Nästa manusstopp: 5 april 2009 Annonspriser 2009 s/v färg 1/4 sida 39,- 80,- 1/2 sida: 54,- 125,- 1/1 sida : 98,- 230,- Omslagssida 4c 270,- Annonspriserna gäller för tryckfärdiga original och är nettopriser. Upplaga: 500 ex Layout Albert Ressi Roseggergasse 3/8, 1160 Wien Tryck Bernsteiner Druckservice, Rautenweg 10, 1220 Wien Omslagsbild bokträd i Laxenburgs slottspark SWEA-bladet är SWEA Wiens officiella medlemstidning med uppgift att informera och animera om SWEA Wiens och SWEA Internationals aktiviteter, mål och syften. Insända bidrag speglar författarens personliga åsikt och måste inte överenstämma med redaktionens. Redaktionen förbehåller sig rätten att vid behov redigera insänt material. Redaktörens rader Kära Sweor i Österrike och Slovakien! Julen står för dörren och för SWEA runt om i världen är denna tid den viktigaste. Med stolthet presenterar vi våra svenska traditioner som Lucia, och våra basarbord världen över lockar många besökare. Tack vare allt engagemang kan SWEA International blicka tillbaka på 30 års intensiv verksamhet. Stödet för språk, tradition och kultur ökar ständigt i form av stipendier och nu är det aktuellt med jubileumsprojektet Nationalmuseum. Om detta och vad som dessutom är viktigt och gemensamt för våra SWEA-systrar inom och utanför regionen berättar OEMAs regionordförande Ann och SWEA Wiens Ingela. Sweorna i Bratislava, Salzburg och Wien har alla på sitt håll arbetat för SWEAs mål och syften. Att framförallt nätverket är roligt vittnar bilderna om. Lägg märke till programpunkterna och att konstintresserade erbjuds att utveckla sin kreativitet inom det nystartade SWEA Art under ledning av Maria Willmann. Tina Szigetvarys tragiska bortgång medförde att hela styrelsen engagerade sig i annonsförsäljningen för denna utgåva. En svår uppgift om man inte är van. Nya och gamla intressenter för SWEA Wien är värda allt tack för hjälpen. För att behålla dem och därmed möjligheten att finansiera vår fina tidning är det som alltid viktigt att ni refererar till SWEA-bladet när ni kommer i kontakt med annonsörerna. Hösten har inspirerat Carina Kainz och Gabriela Oxentierna till minnesutflykter. Loppmarknader har för Jaana Johansson blivit en länk mellan det förflutna och nutiden. Hon skildrar också den aktuella situationen i Sydafrika, där det är påtagligt att uppbyggnad och fred endast fungerar när kvinnorna har möjlighet till nätverk och småföretagsamhet. Maud Schönbauer berättar om den för oss helt främmande värld som kvinnorna i Jemen lever i. Det är viktigt att vi får insikt om världen utan - för vår vardag, att vi sensilibiseras och engagerar oss. Utan det kan inte alla de initiativ som görs för att förbättra livssituationen för fattiga, utstötta, sjuka, ja listan kan göras lång, existera. Allt buret av en inre önskan om en bättre värld julens budskap gäller jämt. Självklart bjuder SWEA-bladet också på tips av alla slag: recept på vart man går om man inte vill laga mat, och kultur- och hälsotips. Upptäck gärna Wien med nya ögon tycker Anki Bohac som besökt de namnlösas kyrkogård och Grazia Buchwald som vandrat i Spittelberg. Med lathunden om Wiens dialekt initierad av Gunilla Schorr i fickan klarar du dig galant. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Torsten Welin och Lotta Dahlén i Bratislava som professionellt korrekturläst tidningen. Trevlig läsning för Sweor av Sweor God Jul och Gott Nytt År önskar Elise Haidenthaller 3

4

5 SWEA SWEA WIEN 2008 Ordförande: Ingela Kindås-Mügge Tel: Vice Ordförande: Britta Hammargren Britta_hammargren@hotmail.com Tel: 01/ Sekreterare: Marie Alqvist marie.alqvist@hotmail.com Tel: Kassör: Lotta Pärson parson.lotta@hotmail.com Tel: Medlemsansvarig: Jaana Johansson jaanajo@hotmail.com Tel: Programansvarig: Eva Jurkowitsch jurko10@hotmail.com Tel: Ledamot: Kerstin Nowotny kerstin@pips.at Tel: 01/ Webansvarig: Pia Stålsmeden pia@stalsmeden.com Tel: Ledamot: Anna-Carin Pehrson acpehrson@hotmail.com Tel: Website: Fadderverksamhet: Gunilla Schorr hjälper dig om du är nyinflyttad och behöver råd för att hitta dig tillrätta i vardagen; Tel: 01/ Nätverkslunch: Gunilla Schorr, Tel: 01/ Solskens-SWEA: Anki Bohac Tel: 01/ , bohac@aon.at SWEA Wiens hemsida: Medlemsavgiften 2008 är 45 SWEA Wiens kontoverbindelse: Bank Austria Creditanstalt BLZ 12000, Kontonummer: Har du ny adress, telefon-, fax-, mobilnummer? Meddela vår medlemsansvariga Jaana Johansson Känner du nyinflyttade svenskor, svensktalande kvinnor som skulle uppskatta SWEAs nätverk, fester, och kulturengagemang? Erbjud dem medlemskap i SWEA eller skänk ett av våra presentkort. Impressum Redaktörens rader Ordförandens rader Vår regionordförande hälsar SWEA Salzburg SWEA Bratislava Besök på IKEA Bratislavas julbasar SWEAs Världsmöte SWEA firar 30 år med jubileumsprojektet Nationalmuseum SWEA Wien presenterar SWEA-Art Minnesvård på universitetes gård Afrikas framtid i kvinnohänder Fotogalleri Jemen Loppmarknad tingens och minnenas värld Spittelberg en barock förort Sista vilorummet för namnlösa Hösten en skön årstid Skördetider Hälsa med alternativa lösningar. 34 Wienerdialekt en introduktion. 36 Recept SWEA-bladet/Wien/2008 5

6 Thema SWEA Ordförandens rader Kära SWEA Wien medlemmar! I år var det SWEA Tunisien som var värd för vårt regionmöte. Det ägde rum i Hammamet den 30 oktober 2 november Det var två regioner som träffades, MEMA och OEMA, vilken vi tillhör. Det gladde oss alla att även vår internationella ordförande Åsa- Lena Lööf var med på regionmötet. Speciellt glad blev jag att se vår föregående ordförande Christina Wimpissinger. Det var ju hon som grundade SWEA Tunis år Heinz, Christinas man, var då stationerad i Tunis som handelsråd. Christina lyckades intressera flera svenskor att vara med att starta SWEA Tunis och det är man nu mycket tacksam för. Avdelningen har 37 medlemmar och fungerar utmärkt. Regionmötet startade med ett så kallat förmöte på fredag eftermiddag. Vår regionordförande Ann Hespe informerade om en del viktiga frågor som skulle komma upp på själva regionmötet. Ett förslag som Ann själv tog upp var en önskan om att det internationella världsmötet, vilket arrangeras vartannat år, skulle kombineras med det årets regionmöte. Det skulle underlätta den ekonomiska bördan för varje avdelning. Vår internationella ordförande Åsa-Lena Lööf informerade oss om hur SWEA sköts, med sina medlemmar i 76 chapters i 35 olika länder. Vi medlemmar betalar för två halvtids tjänster, resten är frivilligt oavlönat arbete vilket innebär att ca 1000 personer är aktiva!! Sedan 1990 har SWEA International inte höjt sin avgift (20$ per medlem). En höjning av avgiften till SWEA International blir aktuell först 2010 och behövs för en tjänst för administration och skulle innebära en stor avlastning för SWEAs internationella ordförande. SWEA stöder Nationalmuseum SWEAs kommande Internationella Världs möte i Washington april 2009 togs upp på dagordningen. Bland annat 6 nämndes att SWEA fyller 30 år. SWEAs jubileumsprojekt kommer att göras till förmån för vårt nationalmuseum (som firar 150 år 2016). Museet har länge levt under mycket ansträngda ekonomiska förhållanden och stängs för renovering SWEAs internationella styrelse föreslår att SWEA bidrar med en donation för fortsatt vårdande och spridning av det svenska kulturarvet världen över under stängningen. Projektet avser att finansieras dels genom donationer från våra SWEA-avdelningar, dels genom donationer från enskilda Sweor eftersom SWEAs samarbete med nationalmuseum kommer att förstärka SWEAs profil som Sveriges ansikte i världen. I samband med rapporterna från de olika avdelningarna (13 avdelningar i OEMA) gavs tillfälle till utbyte av idéer och råd avdelningarna emellan. Önskan om ett bättre samarbete mellan USA och övriga världen diskuterades. Det framkommer att många medlemmar anser att kontakten mellan SWEA International och de lokala avdelningarna skulle stärkas. SWEA Wien föredömligt Flera avdelningar har svårt att aktivera sina medlemmar. Det visar sig att det inte heller är så lätt att förmå unga studerande att bli medlemmar i SWEA. SWEA Wien presenterade jag som en avdelning med fin kontakt bland medlemmarna, stor uppslutning på programpunkterna och en bra fungerande styrelse. Jag informerade om vårt 10-års jubileum, med fest på residenset och stor hjälp från ambassadören. Detta belöna- des med en stor applåd! Vidare berättade jag om vår resa till Portugal, då 20 medlemmar besökte vår Wien SWEA Gunnel i hennes apelsinodlingar utanför Tavira i Algarveområdet. Jag kunde även informera om våra två kontakt-sweor med avdelningar i Salzburg och Bratislava, Slovakien. Den sistnämna besökte vi ju senast i våras med fullt program. Avdelning München visade ge nast en önskan att ta kontakt med SWEA Salzburg för eventuell gemensam aktivitet! Visst är det så det skall vara! Jag gav dem också idéer om hur man kan skaffa pengar till SWEA- kassan, bland annat att produkter som man har fått och inte behöver kan auktioneras bort bland oss Sweor! Vi brukar få ihop en hel del pengar på det viset! Den senaste affärsidén är att vi byter svenska böcker oss emellan när vi träffas. Vid bytet betalas 1 som går till SWEA- kassan! Mötet avslutades med att SWEA Mos kva bjöd in oss till regionmötet den 9 11 oktober Det ser vi fram emot. Grönska och världskulturarv På söndagen arrangerades en heldagstur på Cap Bon-halvön. Denna del är landets vackraste och mest grönskande område och kallas därför också Tunisiens fruktträdgård. Vi fick uppleva en rad små städer, var och en med sin specialitet, från keramik och kakelplattor till stenskulpturer gjorda i kalksten. Längst ut på Cap Bon-udden låg en av världens bäst bevarade feniciska städer, Kerkouane, från ca år f.kr. Utgrävningsplatsen visade stora hus, alla med badrum, avlopp och uppvärmningsanordningar mycket imponerande. Dagen avslutades med be - sök på en vingård och vi återvände sedan mycket glada till vårt hotell. Det var en lyckad avslutning på vårt SWEA- möte. Till slut vill jag rikta ett stort tack till SWEA Tunis för ett mycket trevligt och väl organiserat regionmöte. God Jul och ett Gott Nytt År! Ingela Kindås-Mügge SWEA-bladet/Wien/2008

7 SWEA Time to visit home Book now on Den Svenska Handelskammaren i Wien ser sig som det ledande nätverksnavet för Svensk- och Skandinavisk-inriktade affärskvinnor och -män. Bli medlem och ta del av våra djupgående kunskaper om Österrike, kom till våra intressanta evenemang och dra nytta av nätverket. Handelskammaren har redan mer än 110 medlemmar och blir ännu större. Besök oss på för mer information! SWEA-bladet/Wien/2008 7

8 Thema SWEA Vår regionordförande hälsar Ann Hespe ger oss en rapport från SWEA International och ÖEMAs regionmöte Vår region fick i april en inbjudan från Swea Tunisien att hålla 2008 års regionmöte i Hammamet Yasmin, Tunisien tillsammans med region MEMA. Styrelsen tackade med glädje ja till detta och nu har våra respektive möten hållits. Fredagen den 31 oktober träffades 24 avdelningsordföranden eller deras ersättare, sekreterare, regionordföranden, SWEA Internationals ordförande Åsa- Lena Lööf och gästande Sweor, tillsammans drygt 50 engagerade kvinnor. Som vanligt var ljudnivån, ambitionsnivån och stämningen hög. Regionerna höll under fredagen sina förmöten. Här gavs tillfälle att lära känna varandra, förbereda lördagens årsmöte och diskutera information från SWEA International samt en hel del andra viktiga frågor. Vi började med de sedvanliga årsmötespunkterna, det vill säga kommittérapporter, bokslut, budget för 2009, val till finans-, resebidrags- och idékommittéerna samt valberedningen. Samarbetet ökar I samband med avdelningsrapporterna gavs tillfälle till utbyte av idéer och råd avdelningarna emellan. Årets möten hade ytterligare två teman, nämligen det SWEA i korthet: SWEA, Swedish Women's Educational Association, Inc., är en global ideell förening för svenska och svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta utomlands. Genom att samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt svenska ursprung och kulturarv blir SWEA både en träffpunkt och ett skyddsnät med länkar över hela världen som gör livet utomlands lättare och ger stöd vid utflyttning och återkomst till Sverige. SWEAs syfte är att värna om det svenska språket, stödja och sprida kännedom om svensk kultur och svenska traditioner, förmedla personliga och professionella kontakter, samt etablera ett nätverk Sweor emellan över hela världen. internationella nätverket, vilket vi alla är en del av, och samarbete. Samarbetet inom regionen ökar, till exempel har avdelningarna i Geneve och Zurich beslutat att ge ut en gemensam tidning. I Tyskland, där vissa avdelningar tillhör MEMA och andra ÖEMA, finns också planer på en gemensam tidning. Inom Sverige arbetar avdelningarna, som är spridda på alla de tre europaregionerna, med att utveckla samarbetet så att den hemvändande swean bättre kommer att tas om hand. Önskemål om ett utökat avdelningssamarbete mellan Europa, Amerika och Asien diskuterades också. Regionstyrelsen enades under mötet om att genom regionordföranden arbeta vidare med ett antal förslag, bland annat att avdelningarna ska kunna ha en systeravdelning i en annan världsdel, fundera över tidpunkten för våra internationella möten, hur en idébank på hemsidan kan se ut och att återigen låta en liten avdelning bli underavdelning till en större. När det gäller vårt gemensamma nätverk och hela SWEAs framtid diskuterade vi bland annat behovet av att kunna avlasta SWEA Internationals ordförande. Vi tittade därför på den avgift som varje avdelning idag betalar till SWEA International för sina medlemmar och kunde konstatera att den senaste avgiftshöjningen skedde Detta innebär att avgiften ligger långt under vad den skulle göra om den under åren hade räknats upp med inflationen. Stipendierna profilerar SWEA Vi gick igenom de reviderade kriterierna för de tre stora stipendierna; Sigrid Paskells Stipendium i scenkonsterna; Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier i interkulturella relationer; Stipendiet för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället och för utmärkelsen Årets svenska kvinna. Som Swea läser nog de flesta av oss om dessa i någon av våra publikationer utan att fundera särskilt mycket på hur mykket dessa faktiskt profilerar SWEA och sprider kunskap om vilka vi är. Med anledning av att SWEA firar 30 år under 2009 kommer en jubileumsinsamling att ske till förmån för Nationalmuseum. Till insamlingen kommer både enskilda Sweor och SWEA-avdelningar att kunna bidra. Mötet avslutades med att SWEA Moskva bjöd in oss till regionmöte den 9 11 oktober 2009, något som vi alla kan se fram emot. Ann Hespe Regionordförande SWEA ÖEMA SWEA stöder utbildning genom stipendier samt olika projekt med svensk anknytning. Idag har SWEA cirka 8000 medlemmar i 76 lokalföreningar i 35 länder på fem kontinenter. Föreningen startades av Agneta Nilsson i Los Angeles Prinsessan Christina, fru Magnuson, är föreningens hedersordförande. Ordförande sedan 2005 Siv Svensson: SWEA är Sveriges största Sverigefrämjande organisation! Numera stöds SWEA av bland andra Turistrådet, Exportrådet, Svenskt Näringsliv och Invest in Sweden Agency. 8 SWEA-bladet/Wien/2008

9 SWEA SWEA International, Inc Styrelse: Ordförande Åsa-Lena Lööf Vice ordförande Catarina Holtz Grundare Agneta Nilsson Reg.ordf. VAME Britta Armstrong Reg.ordf. MAME Tina Klintmalm Reg.ordf. OAME Carin Foster Reg.ordf. VEMA Monica Haglund Reg.ordf. MEMA Monica Hallworth Reg.ordf. OEMA Ann Hespe Reg.ordf. Asien Madeleine Svensson Övriga Befattningar: Sekreterare Kickan Williams Skattmästare Anita Rhodes Fondförvaltare Kerstin Eriksson-Splawn Juridisk rådgivare Gita Paterson Speciell rådgivare Christina Moliteus Administratör Sofia Fransson Krall Kansliassistent Helena Litwak Webbredaktör Helen Rennie-Smith Redaktör Swea-Nytt Christina Gourlaouen Redaktör Forum Susanne Hederoth Annonschef, PR Eva Malm Annonsansvarig: Am. & Eur. Gunilla Pearce SWEA Guiden Monica Rabe Webbadress SWEA Lokalavdelningar: REGION VÄSTRA AMERIKAS (VAME) Arizona Ann Rådström Hawaii Susanne Bly Las Vegas Marita Kingman Los Angeles Anna Carin Thomér Orange County Annette Åsberg San Diego San Francisco Santa Barbara Seattle Vancouver Marianne Svedlund Inger Skogström Elise Koelsch Mari Orvendal Eva Thomas REGION MELLERSTA AMERIKAS (MAME) Austin Elisabeth Kihlberg Michigan Christina Lidgren Chicago Lynne Wiklander Minnesota Gigi Haglund-Villamil Dallas Johanna Carlander Davis New Orleans Hanna Haile-Fransson Denver Ann-Sofie McHugh Tampa Bay Malin Samuelsson Florida, South Eva Decastelli Toronto Barbro Westin Houston Marianne Bechtol PROGRAMÖVERSIKT SWEA December februari 2009 Tis 2 december Nätverkslunch på Halle, Museumsquartier Mån 8 december Mån 15 december Luciafest hos Kerstin Nowotny Snöbollsmuséet Gott Nytt År! Ons 7 januari Nätverkslunch på Frank s Steakhouse Tor 5 februari Årsmöte på Resturang Der Schwede Vi träffas kl 18.00, själva mötet börjar kl REGION ÖSTRA AMERIKAS (ÖAME) Atlanta Mia Svensson Boston Maria Manse New Jersey Iji Gunnarsson New York Maria Karlsson North Carolina Christina Schönberg-Messick Philadelphia Margaretha Talerman Washington DC Cecilia Westling REGION VÄSTRA EMA (VEMA) Barcelona Maina Novara Costa Blanca Gudrun Åberg Göteborg Birgitta Bonde Holland Margaret Sikkens Ahlquist Irland Ninni Svantesson Frisk Lissabon Ileana Holmsten London Sofie Haag REGION MELLERSTA EMA (MEMA) Belgium Eva Bengtsson Berlin Ankin Häusler Frankfurt/Heidelberg Karin Martyris Israel Gunilla Minzari Köln/Bonn Susanna Meyerson Luxemburg Kim Hedberg Malmö Elisabeth Alsheimer Madrid Malaga Mallorca Marbella Oslo South Africa Telemark Milano Paris Rimini Rivieran Rom Tunisien Örestad Louise Senninger-Åkerblom Marie Skantz Britt Marie Ericson De Batle Rose-Marie Wiberg Katarina Silfverskiöld Sylvia Linde Ulrika Gyllenhammar Agneta Casimirs-Rizzi Susanna Salzedo Lena Djuplin-Brolli Anette Lifors Katarina Berglund-Vespa Birgitta Allerberg Irma Nilsson Söker du på rätt plats? I kyrkan finner du vila och balsam för själen. I stillheten och i mässan sker mötet med dig själv och den som större än dig själv. REGION ÖSTRA EMA (ÖEMA) Athens Birgitta Koniali Budapest Christine Fuchs-Jonsson Dubai Maria Petré Genève Katarina Ramme Setterberg Istanbul Esin Karakurt Moskva Maria Spörri-Hedberg München Suzanne Herrera Stockholm Vilnius Västerås Warszawa Wien Zürich Ingrid Westin Helena Hagström Ragnhild Friborg Arja-Liisa Asplund Ingela Kindås-Mügge Catharina Ericsson I kyrkan finner du Livets källa och Kärlekens mysterium. Välkommen REGION ASIEN Bangkok Agneta Békássy de Békás Beijing Camilla Pettersson Hong Kong Lotta Josefsson Japan Malin Spratt Kuala Lumpur Perth Seoul Singapore Anna Olofsson Frölund Elisabeth Goddard Siv Arvelid Monica Cassidy Löwenberg Se mer vår nya hemsida: EMA = Europa, Mellanöstern, Afrika Amerikas = Nord-, Mellan- och Sydamerika Alla lokalavdelningars E-postadress är namnet på avdelningen@swea.org tex: kolnbonn@swea.org All vidare information fiiner du på kanslisajten 23 april 2008 Adress: Gentzgasse 10, 1180 Wien, portkod 4293 Telefon: SWEA-bladet/Wien/2008 9

10 Thema SWEA SWEA Salzburg Sweorna i Salzburg gillar att måla. De startade höstens program med en kreativ dag med Waltraud Limmert-Lehnert. Målning en önskerepris lördagen den 20 september Återigen målade vi med Waltraud under en eftermiddag fylld av färg och form och fri fantasi. Under Waltrauds ledning fick vi liksom förra gången tvätta av oss alla måsten och stress med lite frigörande dans till härlig musik! Det är bara fantasin, som sätter hinder eller är det nykterheten? Efter kaffepausen med Cissies jättegoda och hembakade blåbärs-cheesecake och ett glas sekt så kom vi äntligen igång. Om det var kakan eller sekten får bli osagt, men nu fanns inga hinder längre för de flesta. Med inspirerande musik därtill så fick vi njuta på alla tänkbara sätt. Åh, så roligt det blev! Vi fick blanda, gegga, kleta, kladda och tillsätta detaljer av krossat porslin och speglar, fjädrar, plåtbitar, snörstumpar, tyg och bark m.m. Det fanns hur mycket som helst, och ville och vågade vi, så fanns det bara möjligheter. 10 Alla fick inte till ett konstverk, som med glädje visas upp för andra. Men helt säkert är att vi hade en toppeneftermiddag. Ingen av oss har tidigare målat på detta sätt och det blev en positiv erfarenhet. Extra krydda under eftermiddagen blev att Rose-Maries dotter åkte in på BB för att föda sitt tredje barn. Alla väntade vi på resultatet med spänning. Som avslutning på målandet ställde vi oss alla i en ring och tog varandras händer och så fick vi uttala en god önskan för detta barn och sen målade vi en gemensam trippel-tavla till det nyfödda barnet. En liten swea föddes under eftermiddagen och allt har gått jättebra och vi fick vara med lite på ett hörn. Och hon blir därmed vår enda hedersmedlem! Mormor Rose-Marie har nu åkt till Sverige för att träffa sin nya lilla familjemedlem. Grattis och lycka till! Tack, Cissie, för att du återigen har ordnat denna målning för oss sweor! Och för bakad kaka och kaffe! Och sekten! Tack, Waltraud, för din entusiasm och spontanitet och kreativitet! Karin Båverud SWEA Salzburs program December 2008 april 2009 Fredagen den 28 november JULSKYLTNING & JULMARKNAD i S:t Wolfgang. Här gäller samåkning i bilar. Anmälan/avanmälan till Cissie senast den 19 november 2009 Torsdagen den 22 januari I Arns fotspår vi ser filmerna om Arn hemma hos Karin eller Cissie. Kvällsfika med kaffe, the smörgås och semla. Onsdagen den 18 februari Hatt-Fnatt det grönskar!!! Inträde endast med huvudbonad under ovanstående tema. Sanningens ögonblick berätta lite om dig själv i 5 minuter - obs frivilligt! Vill någon av er upplåta ert hem åt oss? Vi kan beställa pizza och ta det enkelt. Tisdagen den 24 mars Stadsvandring i Salzburg med svensktalande guide. Endast dagsprogram utan mat. Här får vi ha bindande anmälan och betalning i förskott. Onsdagen den 29 april Vårutflykt med vandring i bergen. Förslag tar tacksamt emot. Obs! Ändringar kan förekomma. HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Ny egen hemsida: < SWEA-bladet/Wien/2008

11 SWEA SWEA Bratislava En liten sammanfattning av aktiviteterna under höstterminen 2008 Under sommaren hade vi fått i uppgift av svenska lektorn Lotta Dahlén att läsa Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf. Första träffen blev vi hembjudna till Lotta Biörnstad som serverade en god måltid. Vi planerade höstens program och diskuterade boken som vi läst. Sophie Wrangel från internetbokhandeln Sophias Svenska Bokhandel presenterade sin verksamhet och hade med sig olika böcker och filmer till försäljning. Idén med att sälja begagnade böcker och tidningar har vi också infört och alla pengar går oavkortat till välgörenhet i Slovakien. Välgörenhetsprojekt Under en tid har vi samlat in pengar till ett välgörenhetsprojekt som även de sweor som besökte oss i maj bidrog till. Vi tackar Er alla än en gång! Vårt första projekt blev ålderdomshemmet Vitalita i Lehnice. Vitalita är en icke vinstdrivande organisation i närheten av Dunajska Streda som grundades den 1 januari Målet är att vara en enastående anläggning som erbjuder både social- och hälsovård. Man har tre avdelningar: en för svårt sjuka, en för fysioterapi, balneoterapi och rehabilitering och slutligen en avdelning för vårdtjänster. De är i behov av olika hjälpmedel och medicinsk utrustning. Vi har nu gett dem en duschstol och en skrivare. Slovakiskan Dagmar Sedlarov och jag åkte dit den 27 oktober och träffade vicedirektörerna Priska Bazsoóva och Robert Ollé som visade oss runt i anläggningen. Den moderna delen var fin med en mycket bra rehabiliteringsavdelning. Däremot såg den gamla avdelningen inte så rolig ut. Där saknades utrustning och möbler etc var slitna. Det känns fint att vår lilla grupp i Bratislava kan bidra till välgörenhet om än i litenskala. Får se vad vi hittar på härnäst. Literatur och ungdomskultur I oktober träffades vi på en restaurang i centrala Bratislava där vi fick ett eget rum och kunde sitta och tala ostört. Denna gång var ordet fritt och vi diskuterade att vara ung i Slovakien och Sverige. Det blev en livlig diskussion och framförallt slovakiskorna hade synpunkter på svenska ungdomars leverne i jämförelse med de slovakiska ungdomarnas sätt att leva. Lotta Dahlén presenterade författaren Bengt Ohlsson som besöker Bratislava den november. Han ska föreläsa på universitetet den 11/11 och på svenska residenset den 12/11. Bratislavas svensktalande kulturkrets är inbjuden och förstås våra slovakiska sweor. Tanken är att vi sedan läser romanen Gregorius av Bengt Ohlsson, en uppmärksammad, ny tappning av Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Vårt sista möte för i år blir den 15 december hemma hos Dagmar Sedlarova där vi ser filmen Arn efter boken med samma namn skriven av Jan Guillou. Kommentarer kring filmen kommer i nästa utgåva av SWEA:s tidning. Vi önskar alla sweor en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År 2009! Varma hälsningar från Bratislava. Monika Westerlind SWEA-bladet/Wien/

12 Thema SWEA Besök på IKEA Tisdagen den 14 oktober var SWEA Wien inbjudna till ett besök på IKEA. Vi var drygt 20 Sweor som blev mycket hjärtligt mottagna av chefen för IKEA Österrike, Helen Duphorn. Vi var alla glada och förväntansfulla, då vi bl.a. skulle få en liten inblick bakom kulisserna på detta verkligen blå-gula företag. Till champagne, juice och vatten serverades vi mycket goda smörgåsar och andra godbitar till stor fröjd för hungriga magar. Under tiden berättade Helen för oss om arbetslivet på IKEA. Hon har bl.a. lyckats med att införa s.k. öppet kontorslandskap. Det innebär att de anställda inte har någon fix arbetsplats. Man sätter sig vid första lediga skrivbord när man kommer på morgonen. Vidare har Helen infört att en del medar be - tare tack vare uppkoppling med kontoret kan arbeta hemifrån. Säkert en stor fördel för medarbetare med t.ex. ett sjukt barn eller lång väg till jobbet. Grundaren av IKEA, Ingvar Kam- prad, har nu uppnått den aktningsvärda åldern av 82 år. Normalt är väl de flesta människor pensonärer när de har kommit så långt här i livet. Icke Kamprad, nej, han arbetar fortfarande framför allt inom produktutvecklingen. Hans filosofi vad gäller produkterna IKEA säljer är att de måste vara de billigaste i världen. Vid inredning av ett kök idag, erhåller kunden 25 års garanti. Absolut fantastiskt, som jag ser det. Att IKEA i tysthet också arbetar med hjälpverksamhet imponerade enormt på mig. Helen berättade att framför allt fattiga kvinnor får t.ex. hjälp till s.k. självhjälp med banklån (kallas microlån). Detta innebär att lånen fås under mycket fördelaktiga villkor samtidigt som man erbjuder barnen skolutbildning. På detta sätt vill IKEA med ett socialt initiativ samarbeta med UNICEF und Save the Children för att förhindra barnarbete framförallt inom mattknytningsproduktionen och på bomullsplantagerna i Indien. Ans- varet för miljön är också viktigt och här arbetar man t.ex. gemensamt med WWF med en del regnskogsprojekt. Efter denna introduktion började vi sedan en rundvandring i själva varuhuset. En trevlig, ung medarbetare guidade oss och visade att möblerna inte bara var utställda. Det finns en mening med arrangemangen, som ska visa hur man t.ex. kan möblera den första egna lilla lägenheten med några få kvadrameters yta. Naturligtvis finns det lösningar och tips för större lägenheter och olika möbelstilar. Butiken med svensk mat, godis, sill och snaps och nu i advent med vår julglögg och pepparkakor skall inte heller förglömmas. Mätta och belåtna och nöjda tog vi så avsked från medarbetarna på IKEA och till allas överraskning erhöll vi dessutom en present! Tack Helen och övrig personal för en mycket trevlig och lyckad SWEA-kväll. Anki Bohac Bratislavas julbasar Den 23 november deltog SWEA Bratislava på International Women s Clubs julbasar i saluhallen Stará Trznica, Námestie SNP. Det är den 18:e basaren och Svenska Ambassaden har deltagit i fem år. Vi sålde för SKK. ABB och Handelskammarengav SKK vardera och Exportrådet SKK. Vi bakade lussebullar, småkakor och Janssons Frestelse. IKEA gav mat och glögg. SAS Radisson Cartlon Hotel gav två voucher med övernattning och middag för två. Volvo Truck, Gripen International, Ericsson, Absolut Vodka och Oriflame kosmetika gav presentartiklar. SWEA Wien gratulerar till framgången Monika Westerlind 12 SWEA-bladet/Wien/2008

13 SWEA SWEAs Världsmöte April, 2009 i Washington DC, USA Torsdag: För dig som anländer tidigt på torsdagen erbjuder vi en guidad busstur på eftermiddagen och på kvällen är det mottagning på House of Sweden. Fredag: På fredagen startar konferensen för all avdelningsordföranden och de Sweor som väljer att delta i den. Förutom konferensen erbjuds två olika utflykter Lördag förmiddag och eftermiddag - SWEA Internationals årsmöte med diskussion kring aktuella frågor i SWEA världen. Observera att både konferensen och årsmötet är öppna för alla Sweor! På kvällen är det dags för det vi alla ser framemot, att fira att SWEA fyller 30 år med en Jubileumsmiddag. Efterresor Vi erbjuder två efterresor med avresa söndagen direkt efter Världsmötet. Den ena resan går norrut och besöker det vackra och mycket intressanta Amish Country, Brandy - wine Valley och Philadelphia. Den andra resan går söderut och fokuserar mer på USAs tidiga historia med besök i Williamsburg, Jamestown och på President Jeffersons vackra Monticello. Båda resorna är tre dagar och två nätte. Registreringsavgiften på 55$är obligatorisk. Alla övriga kostnader tillkommer Sista anmälningsdag är den 15 januari 200 Cecilia Browning varldsmote09@gmail.com Tel: SWEA firar 30 år med jubileums projektet Nationalmuseum Varför Nationalmuseum? Museet är Sveriges nationalskatt, men har stort behov av resurser och donationer till den kommande restaureringen. I SWEAs stadgar står att vi skall främja svensk kultur och därför är SWEAs jubileumskampanj ett ypperligt sätt för alla avdelningar, stora som små, att delta i denna insamling. Många avdelningar ger redan ut stipendier och stödjer vissa svenskrelaterade ändamål, andra har problem att på sin plats finna lämpliga mottagare. Vid höstens regionmöten möttes därför informationen om vår jubileumskampanj med stor entusiasm. Intresse för och kärlek till konst, design och kultur är helt naturligt och givande för oss Sweor. Vad skall det gå ut på? Samarbetet och det insamlade beloppet skall resultera i en film om museet med titeln Förr, Nu och i Framtiden. Ämnet är synnerligen aktuellt eftersom museet skall helrenoveras under flera år och filmen blir då en resande representant för museet. Filmen kommer att visas på många platser i Sverige och utomlands. SWEA som sponsor och samarbetspartner presenteras i filmen genom en introduktion av Barbro Osher, vår Swea i San Fran cisco och själv donator till Nationalmuseum. Filmen avslutas också med SWEAs varumärke. Hur bär vi oss åt? Varje avdelning kan bestämma hur mycket de har råd att donera, och om de ska ordna speciella programpunk - ter, för att samla in pengar. Inbetalningsblankett finns på Har ni frågor eller själva har roliga SWEAs Solskenshörna ideer, så hör gärna av er till de inom PR-kommittén som har utarbetat projektet: Eva Malm, Christina Moliteus och Eva-Gitta Nabih. För att svara snabbt, ha en dialog med er och sprida ideer vidare om jubileumskampanjen finns en gemensam tillfällig mailadress: swea.prkomm@gmail.com Vi hoppas på en stor uppslutning för SWEAs Jubileumsprojekt med Nationalmuseum Nu har vi haft glädje av varandra i hela 30 år och det ska vi fira! SWEAs Internationella Styrelse Åsa Lena Lööf Ordförande Ni vet väl att vi har en Solskensswea? Anki Bohac sköter den uppgiften, men hon behöver hjälp från alla Sweor att kontakta henne när ni vet, känner till, hör, att någon skulle uppskatta att få några uppmuntrande rader från Solskenshörnans Anki. Ring eller mejla om ni känner till någon Swea som mår dåligt och behöver lite uppmuntran. Det måste inte enbart vara sjukdom som tynger sinnet. Man kan vara deppig av andra orsaker också och glädjas åt värme och deltagande. Stöd Anki i hennes strävan att hjälpa. Hjälp för Sweor av Sweor! Tänk på det och hör av er till: SWEAs Solskenshörna/Anki Bohac Tel: 01/ , Mobil: eller Nytt nummer! Epost: bohac@aon.at SWEA-bladet/Wien/

14 Thema SWEA SWEA Wien presenterar SWEA förbinder kvinnor oavsett härkomst och bakgrund. Det är alltid lika spännande att lära känna våra nya eller bekannta Sweor lite närmare 14 Janna Haug Jag är född i Minnesota, USA, men har svensk och norsk bakgrund. Farfar kom från Sverige och morfar från Norge. Jag började studera norska hos en lärare i norra Minnesota när jag var 13 år. Jag fortsatte språkstudierna vid college i Minneapolis och sedan ett år vid universitetet i Bergen gifte jag mig med en luthersk präst. Han kunde också prata både norska och svenska. Vi har bott i flera länder. Först blev det Lettland , sedan Litauen Det var i Litauen som jag först träffade Gunilla Possenius. Hon hade startat SWEA-gruppen i Vilnius, och hon frågade om inte jag ville bli medlem. Jag sa ja för jag är mycket intresserad av de skandinaviska språken och kulturen och vill lära mig mer om det och att lära känna folk från Sverige. Jag tycker också mycket om att åka till Sverige särskilt under jultiden. Det är så speciellt fint då flyttade vi med våra två pojkar, 14 och 16 år gamla, till Bratislava för min man är den europeiska representanten för den Evangeliska Lutherska Kyrkan i Amerika, ELCA. Några dagar efter att jag flyttat till Bratislava lärde jag känna hustrun till Sveriges ambassadör i Slovakien, Monika Westerlind. Hon frågade om jag inte hade lust att gå med i SWEA Wien. Det har varit en fantastisk upplevelse att träffa andra här som kan svenska. Särskilt de slovakiskor som lärde sig svenska under sin ungdom under kommunisttiden. De är nu i min ålder och vi kan tack vare det svenska språket lära känna varandra, för engelska kan inte alla. Riitta af Ekenstam Jag kommer ursprungligen från Finland (född i Nokia!) För elva år sedan flyttade jag och min familj till Wien. Här jobbar jag som handledare på svenska skolan och min man arbetar på FN. Våra vuxna döttrar studerar i Uppsala, precis som vi föräldrar gjorde för 30 år sedan.vi kom till Wien för att stanna i två, tre år men vi har svårt för att slita oss från denna vackra och trevliga stad. Mina fritidsintressen är litteratur, golf och skidåkning. Ser framemot spännande aktiviteter med SWEA. Siv Schaumberger Jag är född och uppvuxen på Kungsholmen i Stockholm, där jag också gick i folkskola, flickskola och seminarium för huslig utbildning som det hette på den tiden. I Stockholm träffade jag även min man. Han hörde till den stora grupp österrikare som lockades till Sverige på 60-talet. Vi bodde ca 15 år lite utanför Stockholm där jag arbetade som textillärare. Innan våra barn skulle börja skolan ville vi pröva att bo i Österrike ett par år. Av de par åren har det nu blivit nästan 30 och vi är nu fast rotade utanför Wien med barn och barnbarn i närheten. De första åren i Österrike hade jag inte någon kontakt med svenskor, vi hade ju våra släktingar och österrikiska vänner. Så småningom bildades en grupp av svenskor som bodde i Mödling med omgivning. Vi träffas sedan 25 år varannan vecka och har fortfarande alltid mycket att prata om. När SWEA Wien bildades trodde jag att jag inte hade något behov av att vara med, vilket visade sig vara ett stort misstag. Jag är nu sedan flera år medlem och glädjer mig varje gång när programmet kommer. Jag har också deltagit i flera SWEAresor vilket alltid har varit fantastiskt roligt och givande. Det känns tryggt att känna sig som en liten länk i den långa SWEA-kedjan och veta att man blir väl omhändertagen var man än hamnar i världen. Christina Carlström Jag är i huvudsak uppvuxen vid två romantiska fiskelägen, dels utanför Landskrona och dels utanför Helsingborg. Hästar och hundar var mitt stora intresse vid unga år. Gärna hade jag blivit veterinär men min konservative fader tyckte på den tiden inte att det var ett lämpligt yrke för kvinnor. Och så fick det bli ekonomistudier vid Lunds universitet i stället! Tillsammans med min man hann jag också med att bo flera år i Småland där även våra barn är födda. I Sverige arbetade jag med marknadsföring, marknadsforskning och även som lärare. Vi ville gärna se lite mer av världen och flytta utomlands. År 1987 var det så dags, emellertid skulle vi då ha flyttat till Sydney i Australien men i sista stund blev det Österrike i stället. (Austria is not Australia!) SWEA-bladet/Wien/2008

15 SWEA I Österrike har jag inte varit yrkesarbetande. De första åren tog jag hand om en hel del representation för min mans och firmans räkning vilket alltid var intressant eftersom det jämt kom människor från nästan hela världen. Efter min skilsmässa såg jag som min huvuduppgift att finnas där för barnen. Efterhand som barnen sen växte upp ägnade jag mig åt personlig vidareutbildning och är numera även utbildad mediator. I Kärnten, där jag bor, är det emellertid inte ännu någon större efterfrågan på denna relativt nya yrkesgrupp. För närvarande samlar jag på intryck och underlag till en bok. Sport hör till livets måste för mig, gärna cyklar jag t.ex. längs Wörthersee som har blivit en fin er sättning för havet hemma i Sverige och sätter mig sen vid en kopp härligt kaffe vid vattnet. Mina barn studerar resp. arbetar i Wien vilket har gjort att jag under de gångna åren ständigt haft möjlighet att besöka staden. Därigenom fick jag också kontakt med SWEA. Att underhålla det svenska språket, traditioner och känslan av att ännu vara svensk är något som tilltar alltmer ju längre jag bor utomlands. Liksom vikten av att föra detta arv vidare till barnen. Jag skulle i framtiden någon gång gärna vilja utnyttja det fantastiska världsvida SWEA-nätverket och bo i olika länder under en kortare eller längre period och samtidigt känna tryggheten av att sweor finns till hands. SWEA-bladet/Wien/2008 Maria Willman Att vara finlandssvensk är ett privilegium och en rikedom. Det insåg jag redan som barn när jag brukade få min Kalle Anka. Tryckt på fint glansigt papper, med klara färger och en lite frän men härlig lukt var den mycket bättre än Aku Ankka som var gjord på trist grovt papper med färger i olika grå och bruna nyanser. Det var inte bara de svenska serietidningarna som var bättre. Böckerna var också bättre. På finska hette Pippi Långstrump Peppi Pitkätossu och Pelle Svanslös hette Pekka Töpöhäntä. Stackars finska barn! Men att bo i Sverige kunde jag inte tänka mig. I Finland hade vi ju ändå den godaste chokladen, Fazers Blå, och salmiaken var världsbäst. Dessutom tyckte jag att svenskan i Sverige lät ganska konstig. I de äldre tonåren gjorde jag mitt bästa för att ta avstånd från mitt privilegium. För i början på 70-talet fanns det STORA frågor som skulle lösas och gränser som skulle tänjas. Vem bryr sig då om språk och traditioner? Men efter diverse revolter, utsvävningar och experiment mötte jag mannen i mitt liv, Måns. Vi träffades på Helsingfors Universitet. Till mina föräldrars förtjusning var den unga mannen med det trevliga sättet dessutom finlandssvensk. Vi fick snart barn och gifte oss (i den ordningsföljden, lite måste man ju utmana borgerligheten!). Intensiv barntid Efter studierna jobbade jag som kulturproducent. Jag var fackligt aktiv och blev ordförande för Nordiska Kultursekreterarförbundet. Måns hade redan under studietiden börjat jobba på Finska Rundradion. Efter en tid flyttade han över till televisionen där han så småningom blev utrikeschef på TV-nytt. Barnen kom tätt. Vi pusslade med barnvakter, resor och seminarier, hämtande och lämnande. Båda hade oregelbundna arbetstider och nästan varje helg jobbade någon av oss. Det var en intensiv tid med mycket glädje men också en stor sorg. Vårt äldsta barn, Alexandra, blev svårt sjuk och dog när hon var bara sex år gammal. Hur vi tog oss igenom tiden som följde vet jag inte riktigt men de andra barnen behövde oss, och släkt och vänner ställde upp. Då lärde vi oss också att uppskatta nuet samtidigt som vi insåg att många bekymmer egentligen bara var petitesser. Världsliga saker som Karlsson på taket brukar säga. Wien en stad för flerbarnsmor? I januari 1990 bestämde vi oss för att flytta till Wien. Jag var gravid igen för sjätte gången. Måns jobbade som utrikeskorrespondent för Finska YLE och för det nystartade TV4 i Sverige. Hans uppgift skulle vara att bevaka det nya Europa men mest blev det Balkan. De äldre barnen började på Svenska skolan som då låg i kyrkans lokaler på Gentzgasse, de yngre gick på ett österrikiskt dagis medan den nyfödde och jag försökte komma underfund med var vi egentligen hamnat. Jag var entusiastisk över mycket men mycket gjorde mig också besviken. Blickarna och kommentarerna jag fick när jag steg på spårvagnen med mina barn vill jag helst glömma. Det kändes som om många äldre mänskor bevakade oss som hökar och bara väntade på att få ge oss en reprimand. Det var tungt. Här kommer man till ett katolskt land och så får man uppleva sådant för att man har många barn. Eller var det för att vi inte var österrikare som vi behandlades så? Lyckligtvis träffade jag många underbara mänskor som uppvägde de tråkiga upplevelserna. Efter drygt två år i Wien var det dags att flytta hem, men bara för att komma tillbaka. FN ville anställa Måns som talesman för UNHCR i Zagreb. Läget i Kroatien var osäkert så enligt FN:s regler kunde familjen inte följa med. Alltså bestämde vi oss för Wien igen. Barnen jublade. Vi stannade ända till sommaren De äldre barnen gick på amerikanska skolan (AIS) och de yngre på Svenska skolan resp. förskolan. Alla trivdes. Jag började få lite egen tid och återupptog mina konstnärliga intressen. Jag deltog i kurser och träffade likasinnade och gick med i SWEA. Måns lämnade (tillfälligt) FN och började på OSSE i Wien. Det var en fantastisk tid. Vi flyttade till Grinzing. Huset som var från 1600-talet låg bara några minuter från svenska skolan. Trädgården var alltid full av lekande barn och en och annan skällande hund. Men 2001 var det dags att bryta upp. Vi flyttade till Sverige där vi kom att stanna i fem år. Jag målade och skapade nu på heltid, barnen var mer eller mindre självgående. Kulturlivet var livligt och jag fick många trevliga konstkontakter och också möjlighet att ställa ut mina kreationer. Sommaren 2006 var det tredje gången gillt. Vi flyttade till Wien igen. Nu för att stanna. (?) Åtminstone köpte vi en lägenhet här. Det var som att komma hem. Måns jobbar för tillfället i Afrika men också han upplever att basen är i Wien. Dessutom fanns ju många gamla vänner kvar och många nya har kommit till. Så småningom blev jag Swea igen och har nu förtroendeupp - drag att vara SWEA-Arts kontaktperson i Wien. 15

16 Thema SWEA SWEA-Art SWEA har ett konstnätverk, SWEA-Art, vars syfte är att vara ett nätverk och ett stöd för alla skapande kvinnor inom SWEA. Det skall också vara en inspirationskälla att börja skapa för dem som ännu inte vågat. SWEA-Art vill främja utbyte mellan konstnärer inom olika SWEA chapters för att tex kunna resa som konstnär mellan olika chapters för att ställa ut, undervisa, byta ateljé eller bara träffas och utbyta erfarenheter och inspiration. (På SWEA:s hemsida under fliken medlem/medlemsförmåner hittar du mer information om SWEA-Art) Maria Willman är SWEA-Arts kontaktperson i Wien. Hon arbetar själv med grafik och fotografier. Se SWEA-bladet Wien 2/07. Nu vill Maria att alla Sweor i Wien som utövar någon form av konst eller som annars vill vara med, kontaktar henne så att ett nytt SWEA-nätverk i Wien kommer i gång! Skriv helst ett mejl och berätta vilken form av konst du utövar samt uppge dina kontaktuppgifter. I framtiden kan detta innebära utställningsbesök, konstresor och utflykter, eventuellt tillsammans med andra lokalavdelningars konstutövare. Kontakt: Maria Willmann skumkonst@hotmail.com Klimt och konstvisningen 1908 För 100 år sedan organiserade Gustav Klimt och en grupp konstnärer en banbrytande utställning i Wien. Nu återupplivar museet Belvedere expon. Tre fullständigt rekonstruerade salar: Rum 50 med verk av de ledande medlemmarna av Wiener Werkstätte, Rum 10 med över 100 affischer eller poster och Rum 22 med huvud- verk av Gustav Klimt, t.ex. hans väl mest berömda konstverk, tavlan Kyssen. Utställningen omfattar ytterligare salar med bland annat Richard Teschners monumentala glasmosaiker och marionetter. I Otto Prutschers rum utgör en sagolik glasvitrin, sammansatt av delar från hela Europa, ett fantastiskt blickfång för en konstälskare. Utställningen i Unteres Belvedere (Rennweg 6) är öppen ända till den 18 januari Gunilla Vyskovsky 16 SWEA-bladet/Wien/2008

17 SWEA Minnesvård på universitetes gård Den 10 oktober avtäcktes en minnesvård på gamla universitetetssjukhusets gård nr 9 till minne av alla studerande och deras lärare vid konsthistoriska institutet i Wien som under åren 1933/ av etniska, religiösa och politiska skäl uteslöts och blev landsflyktiga eller mördade. Konstverket som står på gräset består av ett iturivet bord med stolar i olika positioner. En glastavla med 72 namn ingraverade och ett träd reser sig mellan de båda bordshälfterna. 72 namn kan ställas i relation till de ca 150 studerande som under samma tid läste konsthistoria och promoverades vid universitetet i Wien. Min man, Hans Buchwald som ritat monumentet, emigrerade från Österrike med sina föräldrar 1938 och återvände till Wien för att studera konsthistoria vid 23 års ålder. Både i USA under kriget och i Wien efter kriget var flera av hans lärare emigranter från Wien. Margit Fischer, förbundspresidentens fru och hedersmedlem i SWEA Wien som invigde minnesvården, var själv ett emigrantbarn fött i Sverige. Studenterna vid konst - historiska insti tutet har startat ett projekt, där de forskar efter emigranternas fortsatta öden. Utställningen Wiener Kunstgeschichte gesichtet i konsthistoriska institutets aula, AAKH/Hof 9, är öppen till den 28 december. Grazia Buchwald Strindbergs målningar kan ses i Wien På Arnold Schönberg Center i Wien med kan inte endast verk av Arnold Schönberg beskådas utan även av August Strindberg och Edvard Munch. Den 24 september invigdes utställningen Strindberg, Schönberg, Munch: Nordische Moderne in Schönbergs Wien um 1900 Schönberg, Strindberg och Munch är tre avantgardister som kämpat med ensamhet, ångest och dödsvisioner. De misstror den yttre förnimmelsen och riktar blicken innåt för att framhålla den inre subjektiva upplevelsen. Utställningen visar även på mångfalden och det nordiska inflytandet i Wien under sekelskiftet. Strindbergs målningar ställs nu ut för första gången i Österrike. Utställningen visar flera av Strindbergs verk, från svenska privatsamlingar som normalt aldrig visas och verk som Strindberg målade under sina vis telser i Österrike då han var gift med Frida Uhl. Utställningen visar på och lyfter fram det inflytande författaren Strindberg och konstnären Munch hade på det oerhört kreativa och produktiva kultur livet i Wien kring år Den vill få fram sambandet mellan bild, dikt och musik under denna kreativa tid. Nationalmuseet och dess chef Olle Granath och ett antal svenska privatsamlare har bidragit till att denna unika utställning kunnat komma till stånd. Sveriges ambassadör Hans Lundborg öppnade den utställningen. Utställningen som pågår till den 18 januari 2009 är öppen mån, tis, tor, fre kl ons kl lö, sö kl Stängt Jul- och nyårshelgen Inträde 7 för vuxna Arnold Schönberg Center Palais Fanto Schwarzenbergplatz 6 Ingång: Zaunergasse 1-3 A-1030 Wien Tel: SWEA-bladet/Wien/

18 Thema SWEA Afrikas framtid i kvinnohänder Hoppet lever i Khayelitsha, Kapstadens största kåkstad och det är kvinnorna som med sina outtröttliga insatser upprätthåller hoppet i vardagen. Drömmar om en bättre framtid vilar även på VM-turneringen i fotboll som hålls 2010 i Sydafrika. Jaana Johansson har nyligen besökt Kapstaden. ekonomin som är synlig över allt bland kåkarna. Handel med mat och allehanda förnödenheter pågår på gatorna och ingen redovisar sina inkomster eller utgifter för skattemyndigheter. Det är barberare och skönhetssalonger eller kiosker och internetbarer som håller till i gamla containrar. Uppskattningsvis bor två tredjedelar av Sydafrikas befolkning i kåkstäder, det vill säga över 30 miljoner människor. Vi möter ett myller av glada barn i fem- till sexårsåldern när vi går in på dagiset bland plåtskjulen. Byggnaden ser i mina ögon helt fallfärdig ut, men barnen är glada och busiga och riktigt nyfikna på oss. Vi är i Khayelitsha, Kapstadens största kåkstad, med över 1 miljon invånare. Från motorvägen syns området som tröstlösa rader av illa byggda små kåkar. Egentligen verkar de inte ens vara byggda utan bara ihopsatta av plåt, plast och träbitar, kanske papp, och jag undrar hur det är att bo så. Men det ser bättre ut när jag befinner mig inne i detta väldiga område. På väggen inne i dagiset hänger ett A4- papper där turister välkomnas, de är till och med mer än välkomna till daghemmet. Det står att varje sekund vi tillbringar där har stor betydelse för dem. Det går inte att stå där utan att beröras. Bredvid finns en annan informationstavla som beskriver aidspolicyn på just detta dagis. Ingen skall uteslutas på grund av smitta. Barnen sjunger för 18 oss, klänger sig fast vid oss, skrattar och vill se våra bilder i digitalkamerornas displayer. Skönhetssalong i container Till synes är det få vuxna som arbetar här och barnen är många. Daghemmet möjliggör för många kvinnor att arbeta och på så sätt tjäna ihop till mat och uppehälle för familjen. Arbetslösheten bland invånarna i Khayelitsha är extremt hög, vår guide uppskattar den till sextio eller hela sjuttio procent, men siffran är enligt honom svår att kontrollera. För dem som bor här och som har arbete i staden, innebär detta tidiga morgnar och besvärliga arbetsresor. De allmänna kommunikationerna är dåliga och resorna långa. Många arbetar som hemhjälp hos bättre ställda i bostadsområden eller på hotell belägna långt från kåkstaden. En del av Khayelitshas invånare tjänar sitt uppehälle genom den informella Turism viktig Från daghemmet skyndar vi oss över den smala gatan till huset på andra sidan. Gatorna saknar beläggning och finkornigt sand fastnar i våra skor. Nu skiner solen och man undrar hur lerigt det blir här när det regnar. En hemmagjord skylt Vickys B&B hänger på kåken och vi får möta Vicky Ntozini som för nio år sedan startade med sin bed and breakfast. Hon berättar hur hon tyckte att det var synd att de flesta turister som kom till Kapstaden aldrig såg hur majoriteten i Sydafrika lever, samtidigt som kåkstäderna missar chansen att gynnas av turismen. Hon bestämde sig för att starta i sitt eget hem. SWEA-bladet/Wien/2008

19 SWEA Tillsammans med sin man har hon byggt till huset av korrugerad plåt och trä och nu har flera av gästrummen egna badrum. Hon berättar att just denna del av Khayelitsha, sektion C, numera är relativt välutvecklad. Vägarna mellan husen är jämförelsevis bra och en del av invånarna har redan börjat bygga bättre hus åt sig själva. Det finns avlopp och elektricitet och flera hus här delar på en vattenklosett med sitt grannhus, men den större delen av kåkstaden saknar fortfarande både avlopp och elektricitet och vägarna är gropiga. Utvecklingen borde ske snabbare, suckar Vicky. Symaskin räddnig för många Hon samarbetar med grannfrun Beauty Ngcukayitobi så att om det kommer flera besökare som inte får plats hos Vicky härbärgeras de hos henne. Vi besöker Beauty som tackar oss för att vi har velat komma till Khayelitsha för att titta på de fattiga i kåkstaden. I hennes vardagsrumshörn står det två symaskiner. Hon har hittills hunnit lära ett par hundra kvinnor i grannskapet att sy och sälja sina produkter. När vi träffar Beauty verkar hon glad och hon jobbar mycket igen. Hon har aids men får nu bromsmediciner på samhällets bekostnad. Beauty berättar att hon har blivit bättre sedan hon började äta dem. Hennes man som smittade henne bor inte längre hemma och hon vet inte var han är. Beauty har inte riktigt tid att stå och prata med oss, det pågår ett möte om byggprojekt i ett av hennes tre små sovrum. Kanske innebär mötet att hon snart kan få ett bättre hus. Det finns projekt som innebär att invånarna får en liten tomt och byggmaterial av samhället och så får de själva bygga. Projektets hus muras och isoleras ordentligt och de har badrum. Jag tittar på små hål mellan det korrugerade plåttaket och väggen i Beautys vardagsrum solen lyser in. När det är varmt måste det vara olidligt hett här, eller kallt och dragigt om det är kyligt. Julklapp för barnen Vicky med sitt B&B och annan verksamhet har stor makt i Khayelitsha. Hon har skapat arbetstillfällen, till exempel guidar några av hennes grannar turister som bor på Vickys B&B. Hon hjälper grannskapets barn genom att samla in pengar för att de som varit duktigast i skolan skall få åka på utflykt till Robben Island, fängelseön utanför Kapstaden. Den är en viktig symbol i Sydafrikas historia, där satt Nelson Mandela i fängelse i 18 år innan apartheid avskaffades. För de allra flesta av kåkstadens barn är julaftonen bara en helt vanlig dag, säger Vicky och berättar att hon därför ordnar julfester för barnen. Hon vill att julen firas och hon ger små paket till barnen - inget märkvärdigt, en penna. Detta kan betyda skillnaden mellan att ha hopp eller att ha förlorat det, förklarar Vicky som också säger, att hon gärna tar emot donationer för sin hjälpverksamhet. Fotbolls-VM ett framtidshopp Vicky och andra vi träffar i Khayelitsha verkar hoppas mycket på VM i fotboll i Sydafrika De hoppas att det innebär nya arbetstillfällen och förbättringar i landets ekonomi. Det blir ett VM för första gången i Afrika. Vikky hoppas på att många kommer att besöka även kåkstaden under VM och hon planerar att ordna storskärmstv så att Khayelitshaborna skall kunna följa matcherna. Myndigheterna vill dock riva en stor del av området för att inte besökarna skall se slummen på vägen in till stan från flygplatsen. Det skulle innebära att kåkstadsborna får flytta någonstans ännu längre bort från stadens centrum. De protesterar och säger att dessa planer är rasistiska och påminner om apartheidregimens åtgärder på 60-talet. Då revs en hel stadsdel, District Six, för det skulle bli ett vitt område. Nu förnekar myndigheterna att det skulle vara fråga om rasism, de menar att det endast är fråga om worldcup. Jaana Johansson SWEA-bladet/Wien/

20 S W E A F FOTO O T O G A L L E R I sommarfest lunch after work kr

21 Äftfest IKEA Gasmiddag TULLN

22 Thema SWEA Jemen Att resa i den arabiska kulturen är inget för vanliga turisterän mindre en resa till Jemen, som sägs vara ett farligt resemål. Vår Swea Maud Schönbauer har gjort en mycket speciell resa med inblick bakom kulisserna. Vi blev mycket vänligt bemötta av befokningen. Wellcome to Jemen, fick vi ofta höra, de ville veta hur vi trivdes i landet. Invånarna tycker om att diskutera och man får intrycket av att de är öppna. Jemeniterna pratar inte speciellt gärna om sin religion och de tycker inte om fundamentalister. Man känner sig säker på Sanaas gator. Det är sällsynt att en turist blir bestulen eller råkar ut för andra otrevligheter. Jemen är lika stort som Sverige med en befokning på 22 miljoner invånare. Trefjärdedelar av människorna bor i byar och småstäder, de flesta lever av lantbruk och boskap. Industri finns inte, däremot småhantverkare. Man lever i storfamiljer som kallas stammar, som kan ha stort inflytandet och ibland ställa till med maktkamper. Det sociala skyddsnätet är stammen som tar hand om människor som kommit i svårigheter. I november gjorde min man Andi och jag och våra goda vänner, Gerda och Bertram, en resa till Jemen. Arabia felix, lyckliga Arabien, som Jemen också kallas är ett underbart vackert land med gästvänliga människor. Andi arbetade på 70-talet under två års tid på ett litet sjukhus i Jemen. För tio år sedan 22 besökte vi tillsammans landet och jag blev fascinerad av allt jag fick uppleva där. Innan vi nu skulle ge oss av fick vi många goda råd av vänner att inte åka till ett sånt farligt land med terrorister och kidnappare. Jag måste medge att jag var lite ängslig hur det skulle bli. Vänligt bemötande Vi landade i huvudstaden Sanaa där vi stannade de tre första dagarna. Staden ligger på 2400 meters höjd och runt staden ligger höga berg på upp till 3700 meter. Det sägs att Noahs son Sem grundade staden. Sanaa är lika stor som Wien. Den gamla stadsdelen har en mycket speciell arkitek - tur. Husen ser ut som bruna pepparkakshus med vitkalkade fönsterramar och stilfulla träportar. Staden har många minareter och klockan halv fyra på morgonen väcks man av böneutroparen som skriker eller sjunger väldigt högt. Äkta fingermat Vi fortsätter vår resa i en landcruiser med en förare som såg ut som Arrafat och en guide. Vi åker över en högplatå med höga berg och djupa dalar. Högt uppe på bergen ligger små vackra byar där husen är gjorda av lera. Här är klimatet fint för oss svenskar. Vi närmar SWEA-bladet/Wien/2008

23 SWEA oss Tihama, en kustremsa utefter Röda havet. Nu stiger graderna upp till 30. Ett helt annat landskap med mycket sand uppenbarar sig. I staden Hodeida besöker vi en fiskmarknad. Röda havet är rikt på fisk. Vi äter fisk varje dag, vi tycker att vi aldrig någonsin smakat så god, för det mesta på en Funduk, dit jemeniterna också går. Det är mycket enkla matställen. Maten kokas i stora keramikgrytor eller en stengryta som är nergrävd i jorden där varma stenar gör köttet mört. Det är svårt att beskriva. Det måste ses. Maten är serverad på fem minuter. Man blir tillfrågad om man vill ha fisk eller lamm och serveras vid ett enkelt bord, är det inomhus sitter man på golvet. Vi äter för det mesta med fingrarna, matbordet ser ut som ett slagfält efter måltiden. Händerna tvättar man både före och efter måltiden. Bröllop utan män Vi åker österut till Hadramaut. Nu kommer vi till ett ökenlandskap, ett mycket vackert sådant. Vi ser på staden Shibam, den kallas också för öknens Chicago. Det är höghus i lera som har våningar och smala gränder utan bilar men med massor av barn, getter, får och andra husdjur. Gerda och jag pratar en del med kvinnor, de är nyfikna och svartklädda med en slöja för ansiktet men vi ser ögonen. Man lär sig att kommunisera med ögonen. Männen säger att en revolution håller på att hända bland kvinnorna, de vill vara som vi västerlänningar. För männen i Jemen ses Gerda och jag som män. Vi är tvungna att gå på männens toaletter eftersom det inte finns några för kvinnor. Män och kvinnor lever för sig. T.o.m bröllop firar kvinnorna utan män. Männen har en lång skjorta och kring höfterna ett bälte med en jambia, en stor kniv och en sjal virad kring huvudet. På eftermiddagen drar sig männen tillbaka för att sitta och tugga kat i timtal. Det är gröna blad som sägs ha en uppiggande verkan. Sjukhusprojekt Hotellen vi bor på är fina och det är rent och snyggt. En natt sover vi på stranden och det är fullmåne. Det är så ljust att vi skulle kunna spela kort. Gerda, som är apotekare, och Andi hade väskan full med mediciner som de lämnade över till sjukhuset i Turbah där Andi en gång arbetade. I hans namn har man inrättat ett litet sjukhus för blivande mödrar och spädbarn där behandlingen är gratis. Sjukvård är normalt inte fri i Jemen. Våra västliga civilisationssjukdomar finns knappt. Däremot förekommer tbc och malaria ganska ofta. Jemeniterna är mycket slanka, det är sällan man ser en fet människa. VERSCHENKEN SIE ERHOLSAMEN SCHLAF! WEIHNACHTS- TRÄUME! Damit ihr Körper sich optimal regenerieren kann, brauchen Sie einen Ort, an den Sie sich zurückziehen können. Einen Ort, an dem Sie Energie und Vitalität auftanken können. TEMPUR bietet Ihnen diesen Ort heute Nacht. Und jede Nacht! Verwöhnen Sie Ihre Liebsten zu Weihnachten mit Entspannung und sanften Träumen. Endlich ruhig schlafen dank TEMPUR! Erhältlich bei Leiner/Kika, im ausgewählten Betten- und Möbelfachhandel sowie im Sanitätsfachhandel. Skola in get självklart Vi har mycket packning med oss, inte bara mediciner, utan också skolmaterial och 1000 EUR till ett skolprojekt i Sanaa. Det är avsett för mycket fattiga barn som får möjlighet att gå i skola upp till studenten. En del av eleverna har kommit in på universitet. SWEA-bladet/Wien/2008 Tempur Österreich GmbH

24 Thema SWEA Det var mycket rörande att få träffa våra fyra barn som vi understöder. När de inte går i skolan måste de annars arbeta. Barnen är små och späda för sin ålder. En 12-åring ser ofta ut som en sexåring hos oss. Elevernas familjer får hälsovård gratis. Jag hade med mig en blockflöjt och ett munspel och jag hoppas att de snart kommer att kunna spela på dessa instrument. Tyvärr läggs ingen vikt på musikundervisning. Men jag tänker: Har jag klarat av att få Tulln-borna att uppskatta musik så går det nog i Jemen också. Om ett par år då jag går i pension kommer jag kanske att arbeta med barnen på denna skola. Jemen är säkert inget land för massturismen. Det är ett fattigt land med en av våra äldsta kulturer. Man har en känsla av att befinna sig flera hundra år tillbaka i tiden. Allt är väldigt enkelt, men det fungerar bra på många sätt. Som ni ser, är Jemen ett underbart vackert land. Varje dag upplever besökaren olika landskap, underbara människor och en livsstil utan stress. Jag har mycket personliga känslor för detta land och rekommenderar ett besök. Jemeniterna älskar turister men inga terrorister. Maud Schönbauer Årets snapsvisa: Vin & Sprithistoriska museet arrangerar varje år SM i snapsvisor. Årets vinnare var Caj Gustavsson från Simrishamn som tog det ursvenska monopolet Vin& Spritcentralens försäljning till Frankrike på kornet HELAN GICK Melodi: Små grodorna Fransoserna, fransoserna har köpt vår favorit. Fransoserna, fransoserna vaffan vet dom om sprit? Ej visor, ej visor ej snapsglas hava de. Ej visor, ej visor, ej snapsglas hava de. Cognac, ack, ack, Cognac, ack, ack Cognac, ack, ack, ack, ack Cognac, ack, ack, Cognac, ack, ack Cognac, ack, ack, ack, ack Författare: Caj Gustafsson, Simrishamn Museet har under året sammlat en stor mängd snapsvisor så behöver du fler till jul eller andra fester gå in på nätet. Det finns 9000 i deras sammlingar, så det är inte lätt att hitta på nya för deras årliga tävlingar. Men Sverige skall väl vinna mot Finland i snapsvisornas landskamp nästa år? Museet har regelbundet utställningar liksom provningar och visningar (inte bara av snaps utan av vin och champagne förstås också). Tisdag kl Onsdag, torsdag och fredag kl Lördag och söndag kl Visningar av museet lördagar kl 14. Adressen är i Stockholm, Dalagatan 100. Ta T-bana till Odenplan, gå upp uppgång Västmannagatan. Gå Dalagatan ned mot Norra Station. Eller ta buss 65 eller 73 till Norra Stationsgatan. Du kan också ta buss 2 eller 40 till Vanadisvägen eller 3, 70 och 77 till Torsplan. Du behöver inte missa dina svenska favoritprogram bara för att du är utomlands! svt.se/europa Du kan se dem samtidigt som dina vänner i Sverige, var du än bor i Europa om du abonnerar på Sveriges Televisions utlandskanal SVT EUROPA. Och inte ens när du reser i Europa behöver du vara utan svensk tv förutsatt att ditt hotell har abonnemang på SVT EUROPA. SVT EUROPA direktsänder svenskproducerade program från SVT1 och SVT2 samt temakanalerna SVT24 och Kunskapskanalen via satellit. Dygnet runt, året om. Du får nyheter och fakta. Musik, sport och natur. Barn- och nöjesprogram. Drama, debatter och kultur. Dessutom två radiokanaler Radio Sweden och P4 samt SVT Text:s alla 800 text-tv-sidor (inkl. börsen). Som SWEA har du medlemsförmån vid tecknande av nytt abonnemang för närmare information kontakta vår kundtjänst: ConNova TVX AB tel: +46 (0) fax: +46 (0) e-post: info.tvx@connova.se 24 SWEA-bladet/Wien/2008

25 SWEA internationales Kulturinstitut internationales Kulturinstitut Deutschkurse German Deutschkurse courses German courses Intensivkurse Mo Frei, 9.00 bis Intensivkurse oder bis Uhr Kursbeginn monatlich Mo Frei, 9.00 bis oder bis Uhr 340,-/ 360,- für 4 Wochen Kursbeginn monatlich 340,-/ Abendkurse 360,- für 4 Wochen Montag/Mittwoch oder Dienstag/Donnerstag Abendkurse bis Uhr Montag/Mittwoch Kursbeginn: Jänner, oder März Dienstag/Donnerstag and Oktober 330, für bis 10 Wochen Uhr Kursbeginn: Jänner, März and Oktober Internationales 330,- für Kulturinstitut 10 Wochen 1010 Wien, Opernring 7, tel , fax office@ikivienna.at Internationales Kulturinstitut 1010 Wien, Opernring 7, tel , fax office@ikivienna.at

26 Thema SWEA Loppmarknad tingens och minnenas värld Nostalgiker blir vi väl alla med tiden. Jaana Johansson kåserar kring saker och ting med utgångspunkt från loppmarknader. En gång har jag sett hur samlandet gått överstyr. Det var en dam i 80-årsåldern i Stockholm som älskade att varje söndag gå till Hötorgets loppmarknad och köpa saker. Hon hade ett av sina tre rum avstängt för det var så fyllt av allehanda prylar att hon inte kom in där längre. Det var fullt med saker även i de andra rummen som fortfarande var öppna. På väggarna trängdes alla slags inramade bilder akvareller, oljor och fotografier som hon köpt på loppmarknader. Bokhyllan var fylld av keramikskålar, ljusstakar i olika utföranden och porslins-och keramikdjur. Men hon var stolt över alla sina saker och hon verkade inte heller medveten om allt damm som samlats på dem. Hon gladde sig över sina inköp. Jag vet inte hur länge hon hade samlat på sig alla dessa ting, hon sade att hon inte köpte så mycket varje gång, så inköpen från loppmarknader måste ha pågått i årtionden. Jag fascinerades av hennes glädje samtidigt som jag skrämdes av hur det såg ut hemma hos henne. Fortfarande kan jag tänka på hennes 26 Vissa saker och ting får större betydelse än andra för de är förknippade med minnen av barndom, hemstad, någon resa, och vi pryder våra hem med dem. Otaliga gånger har jag varit hemma hos finska invandrare i Sverige och sett hur de har bilder av hembyns kyrka inramade på väggen eller finska kaffekoppar. Speciellt en modell från sent trettiotal har etsat sig fast i mitt minne. Senare läste jag i en intervju med kaffeservisens designer Olga Osol att servisen hette Myrna och designades på 30-talet för landsbygdens och småstädernas enklare hem. Tiderna var dystra och denna servis skulle förvandla kaffeöverbelamrade hem med en viss skräck jag vill inte bli likadan. Prylar eller källa för minnen Men även jag har intresse för minnen och allehanda prydnader, gamla bilder, vykort och kaffekoppar, för att inte tala om gamla smycken som jag gärna tittar på. Jag kan studera det gångna livet genom att betrakta föremål som är till salu på loppmarknader. Jag är inte ensam om mitt intresse loppmarknader runt om i världen samlar folk men jag vet inte om det är så många prylar som verkligen byter ägare där. Mest går väl folk omkring och tittar. Jag kan fantisera om var sakerna tidigare varit och vem som ägt dem. Jag hittar på historier om tingens tidigare ägare och undrar vid vilka olika tillfällen ägarinnan haft broschen instucken i kavajslaget eller när hon har burit halsbandet runt halsen. Var ägarinann stolt över sin broderade aftonväska som nu hänger till allmänt skådande i solskenet? Mest rörande tycker jag att det är att se på gamla leksaker. Luggslitna, sönderkramade nallar, utslitna av sina tidigare ägare. Eller har de bara glömts bort och nu nyligen hittats på någon dammig vind? På Naschmarkt har jag sett gamla fotografier och brev till salu vid sidan av lampor, porslinshästar eller broscher med edelweiss-motiv. Något minne skall jag väl handla med mig härifrån också. Kanske en sliten nalle med vänliga ögon. Eller ett gammalt fotografi som föreställer en flicka med slöja och tåspetsskor. Vad blev det av henne? undrar jag. Kaffeservis med status SWEA-bladet/Wien/2008

27 SWEA stunden till fest. Kopparna hade guldkant och blomsterdekoren gick i varma bruna nyanser som skulle förhöja njutningen vid kaffestunden ytterligare. Myrna verkar ha varit speciellt populär och var modern när de jag besökte var unga. Namnet fick servisen efter den amerikanska filmstjärnan Myrna Loy. Designern tyckte att det var ett mer passande namn än något alldagligt, inhemskt flicknamn som Aino eller Kerttu. Även namnet gav servisen en touche av flärd. Hos mina medelålders jämnåriga kan jag både i Sverige och i Finland se 50- talsprylar som de samlat till sina hem. Väcker de barndomsminnen vid liv, eller blir vi kanske alla mer nostalgiska med åren? Visst är det hisnande att tänka sig alla föremåls historia, som bär på berättelser om den egna tillblivelseprocessen och om alla händer som hållit dem. Nostalgisk marknad i Buenos Aires Under de senaste åren har jag kommit på ett bra sätt att gå på loppmarknader: jag köper inget men jag fotografe- rar för att komma ihåg det jag sett och fascinerats av. San Telmos loppmarknad i Buenos Aires måste vara den mest nostalgiska av alla i världen. Där blev jag helt manisk solen sken men marknadsborden skuggades av popplarna och markiser i olika färger som lät ljuset silas på föremålen så att de tedde sig ännu mer spännande med sitt förgångna. Där fanns vykort, vaser, porslinsföremål, klockor och skåpur, skor och sifoner, allt mellan himmel och jord som spår av sina tidigare ägare och det liv de levt. Jaana Johansson Private banking på svenska Handelsbanken Wien erbjuder private banking i samarbete med Handelsbanken i Zürich och Luxemburg. Vi erbjuder även finansiering av bostäder i Österrike. Kontakta oss så får du veta mer. Svenska Handelsbanken AB (publ) Niederlassung Wien Schubertring 2 A-1010 Wien Tel.: wien@handelsbanken.se SWEA-bladet/Wien/

28 Thema SWEA Spittelberg en barock förort En av SWEA Wiens programpunkter förra året var en guidad rundvandring med Swean Grazia Buchwald genom den charmiga stadsdelen Spittelberg i Wien. Spittelberg är ett besök värt även utan en SWEA-inbjudan. Wiens inre stad med anor från romartiden och medeltiden omgavs ursprungligen av en medeltida fästningsvall som revs på 1800-talet och som ersattes av ett boulevardstråk, den nuvarande Ringen. Redan på medeltiden var det trångt i den inre staden och bebyggelsen spred sig utanför murarna. Det nuvarande 7:e distriktet (Bezirk) bestod från början av förorterna St. Ulrich, Neubau, Spittelberg, Schottenfeld, Alt Lerchenfeld, Laimgrube och Mariahilf blev Wiens förorter inkorporerade med staden Wien och man sammanförde områdena till 7:e distriktet, även kallat Neubau. Under medeltiden fanns här betesmarker, vinodlingar och enstaka gårdar. Den äldsta be - byggelsen fanns kring St. Ulrich vid Burggasse på gränsen till Spittelberg, Där stiftade Dietrich der Reiche ett kapell en föregångare till den nuvarande barockkyrkan till den helige Ulrichs ära I St. Ulrich fanns fram till första turkiska belägringen 1529 ca. 50 hus som förstördes vid belägringen. Venusberg Strax tvärs över Burggasse börjar området Spittelberg som begränsas av Neustiftgasse 3 11, Faßziehergasse, Burggasse, Stiftsgasse, Siebensterngasse, Breite Gasse och Museumsstraße. Namnet kommer från Spitalberg och härleds från Bürgerspital som ursprungligen ägde området. En av de senare ägarna, Joseph Ignaz von Kirchberg, munskänk vid stiftet i Passau, lät 1678 indela området i tomter och hyrde ut dem 28 Amerlinghaus Berömda besökare på Spittelberg var bl.a. kejsar Josef II 1787 och Adolf Hitler Josef II besökte Spittelberg inkognito för att få en bild av eländet. Han tog in på värdshuset Zum weissen Löwen och blev utslängd därifrån. Värdshuset i Gutenberggasse 13 existerar fortfarande och har över dörren inskriften Durch diese Thür im Bogen ist Kaiser Franz Josef II geflogen. Huset har även ett vackert skulpterat lejon på fasaden. Brigitte Hamann skriver i sin bok Hitlers Wien om den sexuella frigjordheten i Wien före det första världskriget. För männen var det helt naturligt med många förbindelser både före och under äktenskapet. Däremot måste den borgerliga katolska kvinnan vara rädd om sitt rykte och en föräktenskaplig förbindelse kunde förstöra hennes chans till ett gott parti. En vetenskaplig läkartidning i Wien gjorde 1912 en underför 1 gulden per år. Där byggdes ca 30 hus och området blev känt som Kroatendörfle, eftersom ungrare och kroater slog sig ner där. Spittelberg var även ett strategiskt intressant område för fiender som sökte inta Wien eftersom det var en upphöjd kulle som låg precis mitt emot borgen (nuvarande Hofburg). Bl.a. angreps Wien därifrån av turkarna 1529 och Efter den andra turkiska belägringen 1683 var all bebyggelse på Spittelberg förstörd och en ny intensiv byggnadsfas började, som till stora delar var avslutad I Daniel Hubers plan från 1770 får man en mycket tydlig bild av bebyggelsen. Minimala bygglotter med tätt stående hus med små Pawlatschenhöfe (Pawlatsche är en liten balkong som löper längs husfasaden på gårdssidan) utan träd eller grönområden vilket annars var brukligt i förorterna. Det var en osund bebyggelse med små, trånga och stinkande gränder fanns här 138 hus med 6000 invånare. I de omkringliggande förorterna fanns många hantverkare, bl.a. siden- och bandvävare, silver- och guldsmeder, möbelsnickare etc. Men själva Spittelberg bestod nästan enbart av krogar, och prostitution och brottslighet blomstrade hade 54 av de 138 husen utskänkningrättigheter, men i de flesta hus fanns utskänkning även utan tillstånd. Krog-värdarna hyrde ut rum till prostituerade. Området var känt under namnet Venusberg. I mitten på 1800-talet började man registrera prostituerade och då fanns det på Spittelberg 56 officiellt registrerade prostituerade, men troligtvis även ett stort mörkertal. I skatteregistret (Fassionsbuch) från 1787 kan man fastställa att de flesta lägenheterna bestod av ett rum och kök i bottenvåningen och högre upp fanns små kammare utan kök som hyrdes ut till fattiga musikanter och ogifta damer. Ett flertal krogar hade inget direkt rum mot gatan utan man måste gå genom en smal korridor innan man kom till lokalen kom en förordning att alla krogar måste ha fönster och dörrar direkt mot gatan. Kejsaren slängs ut SWEA-bladet/Wien/2008

29 SWEA sökning bland unga läkare om vem som varit deras första samlagsspartner: bara 4% angav en flicka som kunde tänkas bli deras hustru, 17% angav en tjänste flicka eller en servitris, medan 75% angav en prostituerad. Man kan förstå hur utbredd prostitutionen måste ha varit. Även Hitler besökte Spittelberg med sin vän Kubizek en majkväll Enligt vännens berättelse var han ytterst förskräckt över vad han såg och höll långa föreläsningar om hur han skulle förbjuda prostitutionen och instifta statligt subventionerade äktenskap för unga par där fattiga flickor fick gratis utstyrsel och ett startlån för sin bosättning. På detta sätt skulle man främja hälsan och stärka den goda tyska rasen. Efter första världskriget fortsatte Spittelbergs förfall än mer och på 60-talet blev det billiga bostäder för invandrare med vatten och WC ute på de trånga bakgårdarna. Det fanns långt framskridna planer på att riva hela området och bygga nya bostäder, men antagligen var det mindre lönsamt när tomterna var så små och lyckligtvis blev området räddat började man renovera och revitalisera den bebyggelse som ännu fanns. Och speciellt i Gutenberggasse och Spittelberggasse har man lyckats bevara karaktären av barock förortsbebyggelse. Marknad och krogar I dag är Spittelberg ett omtyckt nöjeskvarter för wienarna fortfarande med stor krogtäthet och många uteser- veringar på sommaren. Till julen hör den berömda julmarknaden med en doft av glögg och grillkorv över hela området. Själv tycker jag mera om att strosa längs gränderna under mellansäsongerna när man verkligen kan se de fint renoverade små husen med sina kännetecken och spännande fasader. Och med Dehio i handen kan man läsa alla de gamla namnen som husen haft t.ex. på Spittelberggasse Nr 5/8/9/11/18: Zum schwarzen Adler, Zum kleinen wilden Mann, Zur Kohlenkreunze, Zu den zwei goldenen Kreuzen, Zum schwarzen Bär, Zur goldenen Birn, Zum steinernen Christkindl och så vidare... En av mina favoritplatser är Amerlinghaus med en gård som på sommaren är övertäckt av hängande vinrankor, där man kan avnjuta sin frukost eller dricka ett glas vin med goda vänner. Och i Spittelberggasse finns en eko-affär med mycket gott bröd, där man kan få färskmalet mjöl av alla de sorter. Spittelberg ligger centralt bara några minuters promenad från Museumsquartier och är väl värt ett besök. Grazia Buchwald Svensk sjukgymnast Karin Mügge M.A. Physiotherapeut, leg. sjukgymnast MA Physiotherapy, Univ. South Australia European Sport Physiotherapy Osteopati under utbildning Leg. Läk. Dr. Med. Aribert Klausmeyer Gynekolog och förlossningsläkare Svensktalande Bitr. överläkare på Klosterneuburgs sjukhus Ring för tidsbeställning! Tel.: Fax: Adress: Rosenackerstrasse 41 A 1170 Wien Förlossningar i team med barnmorska Operationer Ultraljud Privatpraktik Billrothstrasse 52 Mottagning efter 1190 Wien överenskommelse Tel/Fax SWEA-bladet/Wien/

30 Thema SWEA Sista vilorummet för namnlösa För Wienarna är begravningen förknippad med social status. Det är viktigt med eine schöne Leiche. Namnlösa drunkningsoffer fick däremot inte komma i vigd jord. För dem öppnade man inte portarna på Europas största begravningsplats, Wiener Zentralfriedhof, förrän Anki Bohac berättar varför: dessa stackars offer de namnlösas kyrkogård. Drunkningsolyckor vanliga Innan Donau fick skyddsvallar, vattenreglering eller kraftverk hörde översvämningar till det vanliga. Men även flodens starka strömningar krävde repekt och det var inte konstigt att tron på Donaunymfens lockande ut i vattnet länge höll i sig. Vid Alberner Hafen som ligger mellan Simmering och Schwechat hade Donau speciella strömvirvlar som lät det mesta flyta i land, även lik. Dessa människor, som ensamma och olyckliga, drunknat i Donaus starka vivrvelström, fiskades upp långt senare tillsammans med ilandfluten bråte. Då var det ofta helt omöjligt att identifiera dem. Man inrättade därför en begravningsplats så nära floden som möjligt för På denna plats fann 478 människor från 1854 fram till 1900 (nästan en begravning i månaden) sin sista viloplats. De blev begravda på meteravstånd, utan musik och ceremoniel. Efter åt skilliga översvämningar försvann dock kyrkogården och träd och grönska övertog platsen helt. I början av 1900-talet anlades, med hjälp av många frivilliga en ny och riktig kyrkogård för de okända vattenliken med mur och vackert kapell som till dags dato existerar. Här vilar nu 102 människor varav endast 43 kunnat identifieras. På alla andra kors står det okänd. Sedan denna del av staden införlivades med Wien 1940 har ingen okänd mer blivit begravd här. Donau krävde färre offer tack vare regleringen och andra skyddsåtgärder, och en bättre möjlighet till identifiering av liken gjorde kanske sitt till att de numera få offren härefter fick tillåtelse att begravas på Wiens centrala kyrkogård. Gamla kors blir nya De namnlösas kyrkogårds speciella flair och historia motiverade en man, Josef Fuchs, att sedan 1932 frivilligt arbeta med skötseln av gravarna. Han bytte bland annat ut alla gamla enkla träkors och ersatte dem med järnkors och målade en del med silverfärg. Det unika med dessa kors är att de är begagnade. Wiens Zentralfriedhof skänkte dem. Fuchs vigde hela sitt liv (fritid) till att smycka och ge dessa arma, olyckliga en värdig, sista viloplats. Han arbetade ända fram till sin död 1996, 90 år gammal. Enligt min mening beundransvärt, eller hur? Fuchs sista önskan var att själv få en grav på de namnlösas kyrkogård. Tyvärr blev den inte uppfylld, 30 SWEA-bladet/Wien/2008

31 SWEA då endast de som drunknat i Donau får begravas här. Vid kapellet finns dock en minnestavla uppsatt till minne över hans engagemang för dessa olyckliga, ensamma människor. Numera sköter hans barnbarn (också frivilligt) kapellet och kyrkogården. En roman, med denna plats som huvudtema, har skrivits av Lilian Faschinger. Titeln är Wiener Passion. Även några scener i en amerikansk film, Before Sunrise har spelats in här. En gång om året, första söndagen efter allhelgonahelgen, ordnar ortens fiskarförening en minneshögtid. Då sätts en flotte med blomsterkransar ut i Donau. En modell av ett kors finns också på flotten. På tyska, ungerska och tjeckiska står en text, där man ber om hjälp att se till att flotten inte strandar, utan seglar vidare. Kära Sweor, detta är ett litet tips från mig: Besök denna mycket vackra, historiska och lite melankoliska plats! Anki Bohac Läs mer: Nytt från Ordning & Reda Fräscht med fuchsia i skinn. Nu lanserar vi nya skinnprodukter som tex ett lyxigt fodral med plats för passet och fem fickor med plats för kontokort. Vit krokodilstruktur: tidigare var denna blanka, lyxiga yta i svart och nu lanserar vi ett urval av produkter i fräscht vitt. Ge bort en gästbok och tillhörande födelsedagsbok. Silver och guld känns alltid festligt och aktuellt. Materialet är med matt struktur, i silver och guld. Bland accessoarenra finns vår praktiska smyckesask med lock Lina. Med dragkedja och fack i två nivåer gör den smyckesförvaringen trygg och snygg på resan. SWEDISH PAPER AND DESIGN WORLDWIDE ORDNING& REDA CDE HANDELS GES.M.B.H., Marc Aurelstraße 2A, 1010 Wien Tel.: , Fax: , wien@ordning-reda.com Für alle notariellen Aufgabengebiete, insbesondere Gesellschafts- und Liegenschaftsrecht empfiehlt sich Dr. Heinz JURKOWITSCH öffentlicher Notar 1020 Wien, Hollandstraße 18 Tel.: 01/ Fax: 01/ notar@jurkowitsch.at SWEA-bladet/Wien/

32 Thema SWEA Hösten en skön årstid För många är hösten endast slutet på sommaren med värme och sol. För andra är det skördetid då korgar fylls av svamp, äpplen och annat gott. Carina Kainz förknippar hösten med personliga minnen. Just nu skiner solen och vinden blåser ordentligt om knuten. Det är Föhn, varma fallvindar som gör sig påminda. Löven på träden kämpar tappert emot blåsten och än så länge sitter förvånansvärt många blad kvar på grenarna. Dessutom är de fortfarande gröna, även om ett och annat gult eller rött blad tittar fram. Det har ju knappast varit några frostnätter ännu. Höstdimma som ansiktskur Hösten är en färgsprakande årstid och jag har alltid tyckt om den, även då jag var ung flicka. Jag kan mycket lätt framkalla minnet av gula björkdungar som nästan såg ut som eld i naturen, strövandet över ljunghedar, eller den hisnande blicken över det knallblåa Stockholmsvattnet mot kala klippor och olikfärgade skogspartier. Det var en skönhetsupplevelse! När dimman kom och lindade in naturen i sin mjuka famn, då kändes det skönt. Man kunde ibland bara se en meter framför sig. En promenad i den fuktiga luften var som en syrerik (inbillad) skönhetsbehandling. 32 Skolutflykterna på hösten minns jag mycket väl: orientering på Lida friluftsgård, Drottningholmsparken med besök på Kina slott eller de olika muséerna på Djurgården med promenad till och från. Efter skolans slut tog vi gärna en omväg över Observatoriekullen, tittade ut över stadens våta tak och orienterade oss genom att peka ut kyrktornen, innan vi halkandes i de blöta löven tog oss ner till tunnelbanan. Teaterupplevelse Riktigt vuxen kände jag mig den gången vi på eget bevåg fick ta oss till en källarteater på Östermalm för att se ett engelskt teatersällskap uppföra Shakespearedramat Så tuktas en argbigga. Vadande i löv under de fyrkantigt klippta träden på Narvavägen gick vi flickor och kände oss mycket upprymda. Vad som gjorde att jag kände mig så vuxen just då har jag funderat på åtskilliga gånger, möjligen för att föreställningen hölls på engelska eller för att den manlige huvudrollsinnehavaren var så himla snygg! Maronibrater Ja, så hittade jag en ny huvudrollsinnehavare, flyttade till Wien och fick se en annan höst: mjuka kullar i varm höstsol, vidunderliga vinberg, Heurigen med Sturm och vin, weisser Spritzer och kastanjer. Jag var överförtjust att se alla Maronibrater på gator och torg, någonting vi inte har i Sverige. Sedan fanns det ju alléer med hästkastanjer t.ex. i Pratern, denna oas så nära stadens centrum och pulserande liv. Efter många härliga höstpromenader, både här och i Stockholmstrakten, väntade en kopp varmt te och smörgås. Så mysigt det kan kännas att krypa upp i soffan eller fåtöljen och kura i höstskymningen. Levande ljus har stor åtgång hemma hos oss, någonting huvudrollsinnehavaren fick lära sig att leva med, men jag tror nog att det har blivit väl uppskattat. Lära sig njuta Med tiden har jag också upptäckt morgonens sköna atmosfär. Efter ungdomens snabba frukostar, vilka sjönk undan i medvetandet, för man skulle ju iväg till tunnelbanan, har jag mer och mer upptäckt tjusningen i att sitta tidigt och länge med kaffekoppen. När allt väl är serverat kommer dagstidningen fram. Jag brukar på skoj säga till min käre make: Ja, nu är det slut på vår kommunikation, sedan abonnemanget dök upp och vi ner i bladet! Nej då, vi släcker taklampan, tänder stearinljus och pratar med varandra, replikerar han, och sedan sitter vi där leende, fast kanske lite skumögda nuförtiden, och njuter av morgonens stillhet. Har jag tid sitter jag kvar en stund i matrummet med kopp och tidning. Under höst och vinter kallar jag denna stund för morgonkulan, men vår och sommar blir det morgonkvisten, ni hör ju vilken skillnad! Carina Kainz SWEA-bladet/Wien/2008

33 SWEA Skördetider Minnena kan tränga sig på oss helt plötsligt. Det kan vara en doft, en bild, ett musikstycke. För Gabriella Oxentierna var det poesin som tog henne med på resan i minnenas värld. Känner ni till den lilla dikten Hjärtat av Bo Bergman? Om inte, så läs den här: Hjärtat skall gro av drömmar, annars är hjärtat armt. Liv, ge oss regn som strömmar Liv, ge oss sol och varmt. Då blir det ax omsider och med ett tack till allt gå vi mot skördetider, vemod och vinterkallt. Hur det nu kom sig vet jag inte, men dessa åtta rader har följt mig överallt de senaste veckorna genom höstens alla skiftningar. Det kan gå så ibland, inte sant? Vad jag än har gjort i stort som i smått, nog har Bo Bergmans ord dansat långdans genom hela mig, kommenterat och förklarat allt jag gjort sedan jag var liten, deltagit i miljöproblem, politik och finanskriser. Att filosofera i oändlighet om allt, om orsak och verkan, om drömmars förspillda vägar utan skörd kunde fylla många, dammiga hyllmeter, men om en dröm måste jag berätta. Från Estland till Wien Det var nämligen så, att när jag en gång i forntiden, den 5 mars l954, kom till Wien med pianistman och 11-månaders liten Camilla, hade jag med mig ett brev till två damer med uppdraget att överlämna detta och på så vis lära känna dem. Den ena var barndomsvän till min svägerskas mor som levde i Sverige, bägge härstammade från Estland. Den andra var hennes mycket yngre kusin, uppvuxen som ensamt barn i en akademisk familj i Wien. Där förenades de bägge kusinernas öden Där fann den äldre en fristad i familj och arbete som sekreterare efter att ha varit tvungen att lämna sitt land. Familjefaderns, och därigenom hela familjens, förflyttning till Polen blev nödvändig, och där upplevdes gemensamt krigsutbrottet i Warszawa. (Jag har i min ägo personliga anteckningar om denna hemska händelse). Det allmänna eländet fortsatte, som vi ju vet, och slutade för de bägge kusinerna med återkomst till Wien, där goda vänner gav dem husrum. Den yngre hade blivit föräldralös och bägge var totalt utblottade. Den äldre fick arbete genom sina språkkunskaper (estniska, finska, svenska, ryska, tyska, engelska och franska), den yngre som sekreterare i Josephinums bibliotek. När jag lärde känna dem var de alltså relativt väletablerade och hade fått en egen bostad. Men lönerna var låga, livet var ännu svårt, det var kallt inomhus på vintern, man sparade så mycket man kunde eller var tvungen till, även jag. Mellan oss utvecklades ett underbart vänskapsförhållande. Jag hade hunnit bli ensam med min lilla flicka och börjat studera sång. Vi turades om att äta söndagmiddag hos varandra, vi firade jul och påsk tillsammans. På så sätt föll det sig naturligt att berättelserna om Estland, kulturen och lantlivet där under första delen av 1900-talet blev många och intensiva, matade av hemlängtan. Verklighetens språk Då föll väl ett frö i mitt hjärta, en dröm började gro att få se detta land, verkligen en omöjlighet på den tiden. Men, det har blivit ax omsider, så denna sommar, efter mer än femtio år, deltog jag i en fårskocksresa till de baltiska länderna. Dagarna var välplanerade och intensiva, upplevelserna många på olika plan. Ändå var det för mig som om jag endast arbetade mig uppför en pyramid, vars topp var målet med ett hus högst upp på Domberget i Tallinn, dit vi kom på slutet av resan. Detta hus hade varit ett centrum för många levande berättelser om mellankrigstiden, om överlevnadsförmåga och initiativkraft hos människorna, som bodde där och i grannskapet före 1940 och flykten från bolsjevismen. När jag äntligen kom dit, tyckte jag mig nästan se invånarna gå ut och in genom porten, hörde vagnar dragna av hästar som flåsade sig uppför de branta backarna. Verkligheten talade ett annat språk. Genom en affär i hörnet av huset tog jag mig ned till källaren, där den stora, gamla brunnen fanns kvar, synlig genom en glasplatta på golvet. Alla de bakre delarna av byggnaden hade rivits före 1943 av tyskarna, som mellanspelade då, innan ryssarna kom tillbaka. Kvar finns en fasad och en dröm, som ingen kan ta ifrån mig. Gabriella Oxenstierna-Kies SWEA-bladet/Wien/

34 Thema SWEA Hälsa med alternativa lösningar Hälso och wellnessbranschen blommar som aldrig förr. Har vi fått ett nytt hälsomedvetande eller är vi offer för kommersialisering? Elise Haidenthaller analyserar. Förr när man var sjuk kom doktorn och tittade, diagnostiserade och skrev ut ett recept. Sedan fick tiden utvisa om medicinen hjälpte eller ej. Om det inte var en allvarlig sjukdom det gällde blev det för det mesta endast sängen och något te ur mormors kök. Skolmedicinen har följt och räddad oss under lång tid och förtroendet för den västerländska läkekonsten och dess utövare har varit stort. Doktorn i sin vita rock har i årtionden symboliserat lärdom och makt över patienters liv. Lång, svår och dyr var utbildningen men yrkeslivet skulle vara mödan värt. Den svenska avundsjukan tog dock ner läkarkåren från sina höga hästar när i början av sjuttiotalet sju-kronan in fördes. Det var början på en genombrytande förändring inom sjukvården som idag innebär att vi har hightechmedicin för en del och långa väntetider för operationer, medan den banala infektionen som får en att känna sig halvdöd blir ett fall för receptfria mediciner på apoteket. Resultatet är avgifter för allt och högkostnadsskydd för de kroniskt sjuka. Diagnos viktigt Den västerländska skolmedicinen har koncentrerat sig på att undersöka sjukdomarnas symptom och hitta botmedel för dessa. Vi erbjuds därför i dag en palett med laboratoriemedicin, tekniska undersökningar i de stora rören som datortomografi, magnetresonans och mycket mer. Dagens läkemedelsforskning erbjuder nu terapi med dyr genteknologisk medicin i förhoppning att målmedvetet kunna förhindra de celler som gjort sig självständiga i kroppen och satt kroppens funktioner ur balans. Vi kan därför i dag kurera mängder av 34 sjukdomar som förr betydde en säker död. Varför tenderar, trots etablerade och erkända medicinska framgångar, så många människor i dag att ändå söka sig till alternativa metoder? Samtal fattas Kanske är det så att många läkare är så fokuserade på den nya tekniken att Faktaruta: Ayurveda: (Sanskrit: kunskap om ett långt liv) urgamml indisk diagnos- och behandlingsfilosofi. Grundläggande är harmonin mellan de tre Doshas: Vata, Pitta och Kapha som är baserade på elementen vatten, luft, eld, jord och rum. Terapi med hjälp av fasta, åderlåtning, massage, yoga, meditation och tusentals plantor i olika tillberedningar. Rekommenderad användning vid psy kosomatiska och kroniska besvär, samt i början vid alla former av försämrat välbefinnande. Homeopati: Grundprincipen är likhetslagen Similia similibus curentur, lika blir av lika läkt. Grundare Samuel Hahnemann ( ). En medicin testas på en frisk människa. Beroende på de symptom som den framkallar används sedan medicinen i utspädd form på patienter med samma symptom som medicinen orsakat. Potensen anger i vilken grad som utspädningen skett. Homeopatisk medicin framställs enligt speciella de glömmer bort att de behandlar en människa med problem utöver det som syns i det lilla laparaskopihålet. Expertis och specialisering är förvisso bra när sjukdom och terapi passar som hand i handske, men hur ofta remitteras inte en patient från den ena specialisten till den andra, utlämnad till sin ångest. Förtroende genom samtal är viktigt men vem har tid att sätta sig ner och lyssna (utom psykiatern förstås)? Eftersom tid är pengar gäller det att öka produktiviteten och nyttjande av apparaterna per tidsenhet även inom sjukvården. Resultatet blir att samtalet regler som är fastställda i läkemedelslagen enligt gällande EU- lag. Rekommenderas bland annat vid allergi, hösnuva, kronisk bihåleinflammation, klimakteriska besvär. Shiatsu: asiatisk beröringsmetod eller massage för att främja det fysiska, känslomässiga och andliga välbefinnandet. Nyttjande av energi- och meridiansystemet för att stärka Qi, livsenergin. Rekommenderas vid besvär av rörelseapparaten som t.ex. ryggbesvär, men även vid migrän och sömn svårigheter. SWEA-bladet/Wien/2008