Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna. Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna. Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Staden"

Transkript

1 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun Staden April

2 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av en mängd medarbetare inm Sundsvalls kmmun. De är inte plitiskt antagna, utan utgör ett underlag för kmmunens strategiska planering av mark- ch vattenanvändning. Kntaktpersn gällande detta underlag är Ulrika Edlund (prjektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Kncernstaben, Sundsvalls kmmun. Ftgrafier är tagna av Rnnie Nrdström, Miljökntret, medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 samt är i vissa fall hämtade från kmmunens ffentliga bildbank. Kartr är framtagna av Stadsbyggnadskntret med bakgrundskartr från Lantmäteriet i Sundsvall. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande persner ingått (SBK=Stadsbyggnadskntret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hanssn, Miljökntret Maria Jnassn, Miljökntret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Nrberg, Mark- ch explatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK Tny Davidssn, Planavdelningen, SBK Infrmatörer, karthandläggare, IT-strateger m.fl. har bistått i arbetet. 15 fkusgrupper med medarbetare i kmmunens förvaltningar ch blag har samlat underlag ch förslag. Idéer ch underlag har ckså lämnats från allmänheten ch intresseföreningar. Tack för all hjälp! 2

3 INNEHÅLL Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Centrala staden...4 Visin... 4 Nuläge stadsvisinsmrådet... 4 Stenstaden...4 Stadens stråk...5 Närheten till vattnet...5 Ett nät av grönska...6 Kmmunikatin...6 Ti uppdrag sm gör visinen till verklighet... 7 Stenstaden - del av ett riksintresse... 8 Stenstadens unika värden... 8 Karaktär...8 Områdesindelning...9 Inventering ch klassificering Framtida läge Stadsbyggnadskaraktärer...12 Visin Kvartersstad Grannskapsmråden Småskalig bebyggelse Institutinsmiljö Verksamhetsmråden Offentliga rum gatr, trg ch parker Framtida läge Förslag till frtsatt arbete Riktlinjer...16 Detta dkument innehåller planeringsförutsättningar till Översiktsplan Sundsvall Liknande dkument finns för: Bendet, Fritiden, Hälsan ch säkerheten, Klimat, energi, vatten, Kulturen, Landsbygden, Naturen, Näringslivet, Resan, Ostkustbanan - nytt dubbelspår samt Sundsvall ch mvärlden. Titta i kmmunens digitala planeringskarta på webben m du vill se mer infrmatin i kartfrm: 3

4 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna CENTRALA STADEN Visin Sundsvall är en upplevelserik ch mänsklig stad att leva i. En stad sm uppmuntrar tlerans mt likheter ch sm ger förutsättningar för möten mellan människr. Den vackra stenstaden är Sveriges bäst bevarade 1890-talsstad sm lckar bende ch besökare från hela världen. Sundsvall är en tät grön stad med gd tillgänglighet ch trygghet där alla människr känner sig välkmna. En stad med gd trafikstruktur sm gynnar gång, cykel ch kllektivtrafik, för ökad hälsa ch säkerhet men sm inte brtser från vårt behv av biltrafik. En stad sm vänder ansiktet mt vattnet, mt Selångersån ch Sundsvallsfjärden. En stad sm gynnar hela reginens framtid. En del av grunden för en frtsatt tillväxt är en väl fungerande stadskärna. Detta gäller ckså för reginal tillväxt, den centrala stadskärnan i reginens största stad har mycket str betydelse för reginens utveckling ch för näringslivsutvecklingen i mrådet. En väl fungerande stad har i den centrala delen ett rikt stadsliv under större del av dygnet. Täthet ch målpunkter påverkar stadslivet men framförallt påverkas stadslivet av hur välintegrerad ch överblickbar en plats är i staden. Begreppet integratinsvärde används för att beskriva stadens rum ch deras förhållande till varandra. Ska en gata eller stadsdel bli mycket använd ch få ett aktivt gatuliv så behövs höga integratinsvärden. Det uppnås bla genm långa siktlinjer, få nivåändringar ch små kvarter. Gatrna bör vara raka ch i plan. Städernas attraktinskraft på näringsliv, studenter ch andra sm väljer bstadsrt påverkas alltmer av det utbud sm staden kan ge. Städernas livskvalitéer ch kulturutbud blir allt viktigare för att tillmötesgå behvet från besökarna ch invånarna. För att staden ska kunna generera tillväxt så behöver den ha variatin, även vara småskalig, ha flera typer av bebyggelse ch även det charmiga pittreska. Det bör finnas mötesplatser med en blandning av många lika slags människr. Föfattaren Jane Jacbs skrev m stadsplanering ch lyfte särkilt fram dessa begrepp sm viktiga i en stad: Variatin: för att öka utbytet ch tillväxtmöjligheterna behöver man planera för mängder av funktiner på samma plats. Småskalighet: för att öka tillgänglighet, genmströmning, expnering ch spridningseffekter behöver man planera för många gatr ch mindre kvareter. Mångfald ch det pittreska: för att kunna ha en spridning av fastighetsbeståndet ch spridning i hyresnivåer ch verksamheter behöver man planera för många mindre fastigheter. Mötesplatsen: för att öka ch bredda efterfrågan behöver man planera för kncentratin ch blandning av människr. Den danske arkitekten Jan Gehl sammanfattar sina studier ch bservatiner så här: Människr är ständigt i behv av kntakt med andra människr ch det är därför de sciala aktiviteterna spelar en erhört str rll i staden: händelser föder nya händelser. Människr sm erbjuds möjlighet att idka någn frm av frivillig aktivitet på en ffentlig plats, drar till sig fler människr. Detta finns bekräftat i terier ch studier av platser ch städer. Blandningen av handel, bende, andra verksamheter typ restauranger, kntr, samlingslkaler, teater, bi sv är utmärkande för en väl fungerande stad. Nuläge stadsvisinsmrådet Stenstaden Sm tät stadsmiljö är Sundsvalls stenstad unik i Nrrland, ch till sin hmgena 1890-talskaraktär unik i Sverige. Utmärkande för Stenstaden är rutnätsstaden med relativt små kvarter, smala gatr ch den stra mängden fastigheter/byggnader i varje kvarter. Bebyggelsen har fta avskurna kvartershörn, fta med trn. Stenstaden har ckså en rik takarkitektur från det sena 1800-talet. Läs mer m stenstadens karaktär i kapitlet m Riksintressemrådet centrala staden. 4

5 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Stadens stråk Sundsvalls läge mellan bergen gör staden tydlig ch lättläst. Det stra svepande landskapet, den smala bebyggelsen längs kust ch dalgång, Selångersån ch människrs rörelsestråk bygger tillsammans upp en stadsbild sm ger Sundsvall en stark identitet. I kvartersstrukturen finns möjlighet att skapa dynamiska stadsrum ch mötesplatser. Platser för människr att mötas ch umgås på, väntade ch väntade möten där stadens stråk krsar varandra. Närheten till vattnet Sundsvallsbrna vill till vattnet ch Selångersån. Områdena nära ån är alltför värdefulla för att bara rymma bussar ch bilar. Här kan vi skapa en del av den förtätning sm är en förutsättning för det stadsliv sm Sundsvallsbrna ch reginen längtar efter. På Nrra ch Södra kajena kan nya stadsdelar växa fram med närhet till stadskärnan, till havet ch till kmmunikatiner. Stråken ger staden innehåll ch liv. Stadens centrala stråk är utgångspunkter i stadsplaneringen. De är starka drivkrafter för stadens ch reginens utveckling. Nrra berget HAGA Tnhallen Flkets park ÅKROKEN Äventyrsbad VÄSTERMALM Sprthallen Ftbllsstadin NORRMALM GRÖNT STRÅK NORRA KAJEN Kulturmagasinet Sundsvallsfjärden Sklhusallén STADSLIV ptential STADSLIV ptential STADSLIVSTRÅK STENSTAN EVENEMANGSSTRÅK Casin SÖDRA KAJEN SALLYHILL Bergsgatan m Stadens stråk SÖDERMALM ÖSTERMALM Illustratin framtida centrala Sundsvall 5

6 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Ett nät av grönska Kmmunikatin Sundsvalls långsmala sträckning ger en variatinsrik natur nära inpå staden, men begränsade ytr för en mfångsrik stadspark. Sundsvall är en knutpunkt i Nrrland. Det ständiga flödet av varr ch människr är en viktig garanti för stadens framtid, ch det gäller att vi i Sundsvall ser detta flöde sm en tillgång ch drar nytta av det utbyte det kan ge. För kmmunikatin är mer än frdn ch transprter, i staden kan det ckså representera utbyte av tankar, åsikter ch tjänster. Helt enkelt det sm händer på platser med str genmströmning av människr. Selångersån med mgivande grönska utgör det starkaste karaktärsdraget i stadens grönstruktur ch stadsbild ch här finns stra utvecklingsmöjligheter både för rekreatin ch stadsliv. Nrra berget HAGA gen rsvä e Bald NORRMALM ÅKROKEN NORRA KAJEN uspa rken Nrrm alm en spark Strgat an usallé n Västra Sundsvallsfjärden allén Sklh VÄSTERMALM allén Badh Järnv STENSTAN plana den Örns kölds ägses SALLYHILL 0 SÖDRA KAJEN 300 m Bergs gatan SÖDERMALM ÖSTERMALM Ett nät av grönska Nrra berget Unive rsitets HAGA NORRMALM allén ÅKROKEN atan NORRA KAJEN Ågata n us- a llén Sklh Järnvä STENSTAN gsepla Sjög b u l e v a r d tan atan Rådh usgata naden n SÖDRA KAJEN SALLYHILL Bergs gatan Cykelstråk Huvudgatr 0 Sundsvallsfjärden Hamn allén Strga Västr a Västra Länken VÄSTERMALM en almsg Nrrm SÖDERMALM ÖSTERMALM 300 m Kmmunikatin m 6

7 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Ti uppdrag sm gör visinen till verklighet Bygg en starkare stadskärna Vi bygger stadskärnan både större ch tätare för att ge plats för en blandning av bende, näringsverksamhet ch rekreatin. Nya mråden ska få gd kntakt med befintlig bebyggelse när stadskärnan växer. Utveckla människrnas rörelsestråk Vi stärker stråken ytterligare med liv ch rörelse genm strategiskt placerade målpunkter. Stadens centrala stråkmråde är Strgatan ch Selångersåns stränder från Inre Hamnen till Mittuniversitetet. När detta stråk utvecklas kan universitetet, Stenstaden ch övriga målpunkter bidra ännu tydligare till stadens liv. Låt Stenstaden möta det nya Vi värnar Stenstaden sm en kulturhistriskt värdefull stadskärna. Förändringar ch nybyggnatiner ska ha hög arkitektnisk kvalitet. Mötet mellan äldre ch ny bebyggelse blir därigenm spännande ch berikande. Utvidga den klassiska kvartersstaden Vi bygger vidare på den klassiska kvartersstad sm Stenstaden är på Södra Kajen ch mt Selångersån. I kvarteren blandar vi verksamheter sm ger liv hela dygnet ch sm även gör staden trygg ch tillgänglig. Ett finmaskigt kvartersnät ger fler mötespunkter för människr. Låt vattnet möta staden Vi för stadslivet närmare ån ch fjärden när vattennära ytr görs tillgängliga för bstäder, aktiviteter ch näringsverksamhet. Bred ett nät av grönska över staden Vi kpplar samman våra gröna stråk ch parker ch länkar bergen till staden vilket ger gröna krridrer till nytta för mtin ch rekreatin. Den sammanlagda grönskan i centrum ökar. Tillåt trafik på människans villkr Vi gör en stadsgata av nuvarande E4 ch placerar järnvägen under marknivå, vilket minskar barriärerna i stadskärnan. Blandtrafik bibehålles i staden, men frdn ska röra sig på gåendes villkr. Samla kmmunikatiner Vi bygger resecentrum i stadskärnan ch vid Mittuniversitetet. Vi bygger dem för både järnvägs- ch busstrafik, gående, cyklister ch bilar. Bra knutpunkter underlättar resandet för människr både inm ch utm reginen. Utveckla staden hållbart Vi utvecklar sammanhängande gång- ch cykelleder ch främjar hållbar kllektivtrafik. Stadsvisinens hållbarhetsrs för bedömning av hållbar utveckling används för all framtida stadsplanering. Ny bebyggelse planeras med högsta ambitin att minska miljöpåverkan ch anpassas till kmmande klimatförändringar. Håll Stadsvisinen levande Levande samtal m Stadsvisinen förs mellan kmmun, medbrgare, rganisatiner ch explatörer. Kmmunen frtsätter vara initiativtagare till seminarier, större träffar ch persnliga möten i den anda ch traditin sm etablerats inm ramen för Stadsvisin Sundsvall. Aktörer sm verkar för gd flkhälsa deltar i prcessen. 7

8 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Stenstaden - del av ett riksintresse Stenstadens unika värden Sundsvalls stenstad är, tillsammans med mrådet Stenhammaren på Södermalm, definierad sm riksintresse för kulturmiljövården. I beskrivningen för stenstan understryks bland annat stadens rutnätsplan sm intressant samt den stenstadsbebyggelse sm uppfördes under en krt ch intensiv perid medelbart efter den stra branden Att rutnätsplanen betnas sm unik kan möjligen grundas på en dispens från 1874-års byggnadsstadga sm bidrg till att det gamla gatu- ch kvartersnätet från 1600-talet blev kvar (förutm att en gata breddades ch att Esplanaden drgs fram). Det innebär att gatrnas bredd i förhållande till byggnadernas höjd, samt kvarterens tmtytr, i mångt ch mycket är den gamla stadens, inte 1874-års svenska visin m öppnare ch ljusare stadskärnr. Stenstadens 1890-talsbebyggelse pekas även ut sm intressant. Denna typ av bebyggelse revs mycket allmänt runt m i Sverige under talen ch sammanhängande miljöer i stadskärnrna försvann. Stenstadsbebyggelsen är därför starkt representativ för en epk sm mer eller mindre försvunnit i Sverige. Sm extra intressant kmpnent i 1890-talshusens värde är att de i Sundsvall uppfördes i str skala under extremt gda eknmiska betingelser. Karaktär Rutnätsstaden inm det ttala riksintressemrådet, sm anlades efter en plan från 1650, redvisar idag 63 mer eller mindre regelbundna kvarter genmkrsade av 9 längdgatr ch 12 tvärgatr exklusive E4. Här finns 5 rendlade parkmiljöer (Vängåvan, Stadshusparken, Hedbergska parken Sklparken samt mrådet runt Bünswska tjärnen), ett parkliknande stråk i frm av Esplanaden ch 3 tydliga trgytr (Stra trget, Nytrget ch Fisktrget). Gaturummen, trgen, de grönskande parkytrna ch de individuellt utfrmade byggnaderna ger huvuddragen i miljön. Stenstadens karaktär utgår från rutnätsplanen. Planmönstret karaktäriseras av slutna jämnhöga kvarter i fem våningar med cirka 18 m breda gatr i ett rätvinkligt gatunät, sm bryts av en lång Esplanad samt trg ch parker. De rdnade gatufasaderna står i stark kntrast till den reglerade enkla gårdsbebyggelsen sm kunde anta lika frmer på varje fastighet. I fnden ffentliga byggnader, park eller platsbildning. Takarkitektur i Stenstaden. 8

9 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna äldre (1888) lkala byggnadsstadgans regler m att inte bygga i trä skapat en specifik arkitektur. Institutinsstråket bär en liknande prägel sm mråde 1, men är mer stram ch överhetssignalerande, verksamhetsmässigt en helt annan än mråde 1. De stra impsanta vlymerna gör människan mindre än inne i mråde 1, där de större öppna ytrna med trädplanteringar skapar större avstånd mellan byggnaderna ch därigenm en helt annan struktur än inne i den täta stenstaden. Områdesindelning Riksintressemrådet kan grvt räknat delas in i fem mer eller mindre tydliga mråden 1. Stenstaden; mellan Sklhusallén-Selångersån-E4 ch järnvägen Inm mrådet har den äldre (1888) lkala byggnadsstadgans regler m att inte bygga i trä skapat en specifik arkitektur. Huvudinslaget av byggnaderna från 1890-talet kännetecknas av sten, tegel, puts ch gips i fasaderna ch plåt på taken. Det är en färgrik arkitektur, varierad till frm, textur ch dekr. De särdrag sm lyfts fram i stadsmiljöprgrammet 2002 understryker en viktig ingrediens i denna bebyggelse, upplevelsevärdet. Det skapar en scendekr för människrna på scenen, det är lustfyllt att befinna sig i dessa gatustråk ch platsbildningar kantade av 1890-talets hus. Planen har därefter skapat förutsättningarna för kmpletterandet av byggnader, de flesta tydliga avtryck från sin tid ch med 1890-talets hus jämförbar kvalitet. Den förtätade stenstaden med massiva murmassr ch hål i mur återfinns ända in i 2000-talet. 3. Kvarteren runt Bünswska tjärnen Här ingår Hvrätt, Tingsrätt ch plishus, samt många större enfamiljsvillr. Detta mråde utgörs mt öster av lärverkets gamla gymnastikbyggnad, stadens äldre tingshus samt i nrr av f.d. flicksklan. År 1900 beslutade stadsfullmäktige att marken väster m Flragatan skulle tillhöra mrådet Västermalm. Inm detta mråde syns tydligt att Sverige 1907 fick en ny byggnadsstadga med nya stadsplanedirektiv. Nu förrdades ett s.k. öppet byggnadssätt, där byggnaderna ligger fritt från varandra. Här är skalan lägre, naturen kring tjärnen inbjudande, en rfylldhet i närheten av stadens direkta centrum, sm i sig är eftersträvansvärd. En bibehållen villastruktur är önskvärd även i en framtid där central mark kan bli efterfrågad för explateringar. 2. Institutinsstråket väster m Sklhusallén Här ingår Gustav Adlfsklan, Hedbergska Gymnasiet ch Gustav Adlfs Kyrka. Inm detta mråde har den Inm centrala stan kan riksintressemrådet grvt delas upp i 5 delmråden med någt lika karaktär. 9 5

10 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Inventering ch klassificering 4. De drygt fyra kvarteren söder m järnvägen inklusive Esplanadens södra del fram till Bergsgatan Stckhlm har sedan många decennier genmfört ttalinventeringar av bebyggelsen inm tullarna, numera utvidgad även utanför dessa. Inventeringen har resulterat i klassificering av byggnader i lika färger, sm redvisas på en stadskarta. Den översiktliga klassificeringen kpplas i Stckhlm tydligt till bygglv ch detaljplaneförfaranden där blå- ch grönmarkerade byggnader kräver medverkan av antikvariskt sakunniga i prcessen. Kvarteren söder m järnvägen har i strt utvecklat en bebyggelse närmast järnvägen av den karaktär 1878-års plan avsåg, nämligen stenhus. Däremt finns i de södra delarna inslag av trähus av annan karaktär. Även här påtagligt påverkade av 1907-års byggnadsstadga. Det mest tydliga är blandningen av lika hus ch lika ambitiner, både stra flerfamiljshus ch mindre villr. I Sundsvall har en mtsvarande inventering genmförts över husen inm riksintressemrådet. Inventeringen mfattade byggnaden ch dess karaktäristiska kmpnenter, byggnadsbeskrivning, kulturhistrisk värdering samt en bedömning av aktuell status. Byggnaderna behandlades endast exteriört, pririteten låg på den yttre stadsbilden. Inventeringen av byggnader i Sundsvall redvisas visuellt på nästa sida. Denna inventering redvisas sm ett diskussinsunderlag ch föreslås utvärderas sm ett möjligt stöd för fastighetsägare ch kmmun. 5. Hamn- ch järnvägsmiljöer intill Sundsvallsfjärden Ett randmråde med äldre ch nyare transprtinfrastruktur, sm avgränsas genm E4-stråket ch den äldre järnvägssträckningen mt den gamla statinsbyggnaden, numera Casin Csmpl, samt den äldre hamnverksamheten i Inre hamnen. Området både innehåller ch utesluter delar av den tidiga järnvägsepkens byggnader ch den äldre hamnfunktinen är idag helt brta. Den gamla statinsbyggnaden, m än rejält mbyggd, är den enda kvarvarande träbyggnaden från tiden före branden Den nya järnvägsstatinen med statinshus, lkstallar av lika ålder, magasinshus har ckså sina kvalitéer. Inre hamnen ch Södra kajen sm mderna utvecklingsmråden har påverkat hela det histriska mrådet varför det sm helhet uppvisar en tämligen splittrad karaktär. Blå färg innebär att byggnaden uppfyller de kriterier på kulturhistriskt värde sm kulturminneslagen 3 kap föreskriver En byggnad sm är synnerligen märklig genm sitt kulturhistriska värde eller sm ingår i ett kulturhistriskt synnerligen märkligt bebyggelsemråde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Kulturminnesmärkta hus i centrala Sundsvall. 10

11 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Grön färg markerar byggnader, sm är särskilt värdefulla från histrisk, kulturhistrisk, miljömässig eller knstnärlig synpunkt. Plan- ch bygglagens (PBL) regler m hänsynstagande till sådana byggnader kan då tillämpas. I PBL 8:17 anges att ändring av en byggnad......ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag ch tar till vara byggnadens tekniska, histriska, kulturhistriska, miljömässiga ch knstnärliga värden ch i PBL 8:13 att byggnad, sm är särskilt värdefull från histrisk, kulturhistrisk, miljömässig eller knstnärlig synpunkt får inte förvanskas, detta tillämpas ckså på bebyggelsemråden. Dessutm kan rivning nekas enligt PBL 9:34 m en byggnad bör bevaras på grund av histriska, kulturhistriska, miljömässiga eller knstnärliga värden. Gul färg markerar byggnader sm i ch för sig kan ha ett visst kulturhistriskt intresse, men där det knappast är möjligt, att för de enskilda byggnaderna hävda ett särskilt värde. Ofta utgör dessa byggnader ett väsentligt stöd för en bebyggelsemiljös helhet. I de fall de ligger inm ett särskilt värdefullt bebyggelsemråde kan ckså dessa PBL:s bestämmelser tillämpas. Grå färg används för bebyggelse sm antingen är så pass ny att den ännu inte kan bedömas ur ett kulturhistriskt perspektiv, eller där värdet väsentligt har förminskats genm mindre väl anpassade ändringar. Framtida läge Stenstadens mångsidighet ch den täta integratinen av bstäder ch verksamheter bevaras. Ny bebyggelse kan företrädesvis ske på redan explaterad, men dåligt utnyttjad mark. Samverkan med mgivningen i fråga m skala ch vlym eftersträvas. Begränsade friytr ch besvärliga dagsljusförhållanden kan kmpenseras med andra kvaliteer ch hög standard på det ffentliga rummet. Den äldre stenstadsbebygelsens prprtiner, färg, fasadmaterial, fasadindelning, takfrm ch takbeklädnad bevaras ch återställs, särskilt mt gatrna. Tidstypisk prägel på fönster, entréer ch andra detaljer behålls. Nya balknger ch takterasser mt gatan undviks. Vindsinredningar med lämpligt utfrmade takkupr är fta möjliga, utm där det innebär förvanskning av kulturhistriskt särskilt värdefulla byggnader eller miljöer. Stadsmiljön i city samt Stenstadens parker, esplanad ch gatuplanteringar rustas upp ch förnyas. Levande gatufasader med butiker ch publika lkaler i bttenvåningarna eftersträvas. Visuell redvisning av inventering av byggnader i Sundsvall, denna inventering är inte fastställd. 11

12 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna STADSBYGGNADSKARAKTÄRER Visin Tätrten utvecklas ständigt, men med varsamhet m tätrtens grönstruktur. Det är här det är mest aktuellt med förändrad markanvändning då nya benden, verksamheter ch infrastruktur växer fram. Vi strävar efter en hållbar, tätare, grönare stad sm har förtätats med respekt för stadens lika karaktärer. Även i de nyare tätrtsstråken bygger vi på ett stadsmässigt sätt. I Sundsvalls tätrts planmönster ch byggnadssätt kan lika årsringar ch stadsbyggnadskaraktärer urskiljas. Dessa kan sammanfattas i ni lika stadsbyggnadskaraktärer sm tillsammans utgör en beskrivning av Sundsvalls karaktäristiska stadsbygd. Karaktärsindelningen är inte enbart styrd av tiden. Många gånger är övergången mellan lika byggnadsepker flytande ch inte så tydliga varefter en generalisering har varit nödvändig för att tydliggöra ch sammanfatta stadens lika karaktärer. Definierade stadsbyggnadskaraktärer kan innefatta byggnader av annan karaktär ch från annan tidsepk. Ett exempel är den tidiga trähusbebyggelsen på Stadsmn ch Stenhammaren sm finns på nuvarande Östermalm respektive Södermalm. Det handlar m trähusbebyggelse från tiden då Sundsvall växte kraftigt på grund av träindustrin, mkring mitten på 1800-talet. På Stadsmn är det fyra kvarter sm avviker helt från den rdnade bebyggelsen runtmkring. Det är framförallt kvarteren kring Grundläggaregatan, Slgatan ch Skltået sm representerar hus från den här tiden. Så gtt sm alla är gamla trähus i en ganska enhetlig skala men placerade lite snett ch hpträngt. Dessa fyra kvarter visar sig utgöra centrum av en spntan bebyggelse sm uppstått under 1800-talet. Sundsvalls tätrts ni stadsbyggnadskaraktärer 12

13 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Kvartersstad Stenstaden (tät kvartersstad) ca Karaktäriseras av den bebyggelse sm började uppföras under 1890-talet. Stenstadens rutnätsplan är ett arv från 1600-talet men fick sin nuvarande utfrmning med esplanader ch parker under 1890-talet. Den strikta ramen sm rutnätsplanen innebär med dess esplanader ch trg med byggnader i minst tre våningar har lett till att de många lika stenhusen samspelar till en hmgen stadskärna. Grannskapsmråden Lamellhus, punkthus, skivhus ca Områden eller kvarter där bstadsbebyggelsen har en relativt fri men regelbunden placering inm en fta str ch regelbunden kvartersstruktur - hus i park. Denna typ av bebyggelsemråden är vanligtvis utbyggda med eget centrum med sklr ch service. Skönsberg ch Nacksta är exempel på mråden från denna tid sm fta förknippas med miljnprgrammet. Tät kvartersstad, Strgatan vid trget. Gles kvartersstad ca Stadsbebyggelsen i anslutning till Stenstaden visar en övergång från sekelskiftets slutna stadskvarter till en mer öppen kvartersstruktur med bebyggelse uppförd i huvudsak från 1940-talet ch fram till 1970-talet. Bebyggelsekaraktären är varierande med hus mellan tre ch sex våningar. Det tydligaste exemplet på gles kvartersstad är den öppna kvarters- ch lamellhusbebyggelsen på Västermalm, Strgatan, Grönbrgsgatan samt kvarteren kring den östra delen av Östra Långgatan. Grannskapsmråde, Bsvedjan Punkthus - låghus ca Grannskapsmråden av Granlhlms typ började byggas i slutet av 1970-talet. Det sm skiljer den här stadsbyggnadskaraktären från föregående är dels stadsdelens uppdelning i mindre delmråden sm trafikmatas med återvändsgatr/säckgatr samt blandningen av bebyggelsetyper (punkthus - låghus) där även mväxlande arkitektur ch färgsättning har en framträdande rll. Gles kvartersstad, Strgatans västra del. Grannskapsmråde, Granlhlm 13

14 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Småskalig bebyggelse Flerbstadsvillr, mindre flerfamiljshus ca Denna äldre småhusbebyggelse utgörs still största delen av de trähus ch i viss mån stenhus sm uppfördes från slutet av 1800-talet ch fram till mitten av 1900-talet. Kedjehus, radhus, låghus ca Denna typ av grupphusbebyggelse blev vanlig under ch 60-talet ch återfinns på flera håll i tätrtens småhusmråden. Exempel på detta finns i Bsvedjan ch Bergsåker. Vanligtvis är det relativt stra villr i två våningar plus vinds-/takvåning. På flera ställen är denna bebyggelse uppförd i stadsmässig kvartersstruktur med byggnader i gatuliv sm exempelvis kvarteren längs Södermalmsgatan ch Östra Långgatan. Radhus, Granl Flerbstadsvillr, Västermalm På andra ställen är bebyggelsen indragen på tmten med förgårdsmark mt gatan sm närmast bildar en trädgårdsstadskaraktär. Exempel är kvarteren kring Västra Långgatan ch Rektrsgatan väst på stan. Småhus ca Enbstadsvillr ch parhus i en till två våningar började byggas i större mfattning under 1940-talet med ursprung i egnahems- ch trädgårdsidealen. Denna bebyggelse finns i större sammanhängande stadsdelar sm Södermalm, Haga m.fl. vilka byggdes ut under talen. Dagens nya villamråden, såsm Mårtensr, har generellt större villr än tidigare mråden. Trädgårdskaraktär, Västra Långgatan Småhus, Haga 14

15 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Institutinsmiljö Sjukhus, lärverk, mäss- ch idrttsmråden är institutinsmråden eller institutinsparker sm kännetecknas av friliggande byggnader i parkmiljö. Dessa började uppföras i slutet av 1800-talet ch den mest kännetecknade institutinsmiljön är stråket mellan GAsklan ch Idrttsparken. Andra exempel är universitetet vid Åkrken, Tnhallen/Flkets park ch Sprthallen/Himlabadet. Institutinsmrådet vid Sprthallen Tät kvartersstad, Stenstaden Gles kvartersstad, Östra Långgatan Skivhus, Nacksta Tidig småskalig bebyggelse, Stadsmn Flerbstadsvillr, Åkersvik Mindre flerbstadshus, Haga Radhus, Bergsåker Småhus, Södermalm Verksamhetsmråden Industrier, hamnar, köpcentrum är verksamhetsmråden sm karaktäriseras av ytkrävande bebyggelse på stra hårdgjrda ytr. I vissa av de verksamhetsmråden sm ligger längs med kusten har mvandling påbörjats, i andra sker utveckling av verksamheten. Exempel är Nacksta industrimråde, Tunadal, Krsta ch Ortviken. Verksamhetsmråde, Nacksta 15

16 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Offentliga rum gatr, trg ch parker Viktiga karaktärsskapande gaturum löper genm centrala delar av Sundsvall. Dessas bildar tillsammans med kvartersbebyggelsen stadens mönster. I öst-västlig riktning är Strgatan definierande tillsammans med Universitetsallén/Nrrmalmsgatan, Köpmangatan, ch Bergsgatan. I nrd-sydlig riktning är Sklhusallén, Esplanaden ch Parkgatans förlängning mt Selångersån karaktäriserande. På samma sätt sm staden består av byggda kvarter ch gatr finns trg ch parker. I Sundsvalls tätrt finns trg ch parker, fta med en histrisk bakgrund, sm är identitetsskapande ch viktiga att värna m. Exempel på dessa är Olf Palmes trg, Stra Trget, Vängåvan, Bünswska tjärn, Hedbergska parken, Hamnträdgården ch de nrdsydliga parkstråken exempelvis Grevebäcksparken/Fridhemsparken, Tivliparken ch Sidsjöbäckens dalgång. Framtida läge Den befintliga stadsmiljön ska bibehållas ch stärkas med eventuella möjligheter till kmplettering av ny bebyggelse. Stenstaden är identitetsskapande för Sundsvall ch viktig att värna m. ÖP2021 pekar ut ett antal utbyggnadsmråden för bstäder ch verksamheter. Dessa ska byggas ihp så lång det är möjligt med befintliga kvarters-, gatu-, ch infrastrukturer för att bygga stad. Långa trafikleder ska undvikas ch befintliga gatr ska hållas öppna för att undvika skapandet av enklaver i staden. Förslag till frtsatt arbete Upprättande av prgram/fördjupad översiktsplan för centrala Sundsvall för en mer detaljerad redvisning av ställningstaganden inm tätrten. Planläggning av nya bebyggelsemråden utifrån angivna utbyggnadsmråden ch riktlinjer i ÖP Planläggning/ändring av detaljplan (-er) för förtätning utifrån riktlinjer för bebyggd miljö. Flkvimmel på Strgatan. Riktlinjer I planförslaget för Översiktsplan Sundsvall 2021 återfinns riktlinjerna sm särskilt berör centrala staden i kapitlet med samma namn på sidrna Vad gäller stadsbyggnadskaraktärer så finns i planförslaget riktlinjer sm berör bevarandet ch stärkandet av dessa på flera lika ställen. Dels i de kmmunövergripande riktlinjerna (avsnitten Bendemiljö ch Kulturmiljö på sidrna 21-22), dels i avsnittet Generella riktlinjer för tätrten på sidan 48ff i kapitlet Tätrten samt under respektive utvecklingsmråde i samma kapitel. 16

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210 1 /001 Campus US Prjnr: 70001366 Delprjektnr. knst: 70002210 Landstinget Östergötland Övergripande tema: Tydlighet, campuskänsla, stadsmässighet Innehåll: Övergripande knstprgram 2012-2015 Knst i samtidens

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Olika bebyggelsestrukturer i Sundsvalls kommun

Olika bebyggelsestrukturer i Sundsvalls kommun Bebyggelsestrukturer Senast uppdaterad: 2019-08-26 Exempel bebyggelsestrukturer. Stenstaden, kvartersbebyggelse respektive småhusområden Olika bebyggelsestrukturer i Sundsvalls kommun Sundsvalls tätorts

Läs mer

Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby.

Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby. Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden Toomas Randsalu & Jonas Ronsby Karlshamns kommun Karlshamn 32 000 invånare Karlshamn Djuphamn Eriksberg safaripark

Läs mer

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013 Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 4 mars 2013 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet

Läs mer

Reviderat förslag för Centrum etapp ett med fokus på småstadskänsla

Reviderat förslag för Centrum etapp ett med fokus på småstadskänsla Reviderat förslag för Centrum etapp ett med fkus på småstadskänsla Centerpartiet vill ha en varsam utveckling av Centrum ch eftersträvar en småstadskänsla på Lidingö. Vi står fast vid de synpunkter vi

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Miljöchecklista - Undersökning om upphävande av del av detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan

Miljöchecklista - Undersökning om upphävande av del av detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan Miljöchecklista - Undersökning m upphävande av del av detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- ch bygglagen ch miljöbalken ska det till en detaljplan/upphävande

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Näringslivsplitiskt prgram 2017-05-08 2 (10) INNEHÅLL 1. INLEDNING. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Fakta 4 2.2 Platsens attraktin 4 2.3 Förhållningssätt.. 5 3. ÖVERGRIPANDE MÅL 6 3.1 Näringslivsklimat...

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Filip Olofsson SBN/2009:821

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Filip Olofsson SBN/2009:821 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Filip Olfssn 2009-08-07 SBN/2009:821 Rudan 2, Slgatan Uppförande av flerbstadshus ch parkeringshus, Etapp 1 Förslag till beslut i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE ORRHAGA 1:2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE DETALJPLAN FÖR EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN Dnr: (14)

SAMRÅDSREDOGÖRELSE ORRHAGA 1:2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE DETALJPLAN FÖR EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN Dnr: (14) SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-04-18 Dnr: 2016-000468 SAMRÅDSREDOGÖRELSE DETALJPLAN FÖR ORRHAGA 1:2 EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN 1 (14) PLANHANDLINGEN BESTÅR AV - - - - - INLEDNING Samrådsredgörelsen innehåller en

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Tillgänglighetsplan Remiss

Tillgänglighetsplan Remiss Kmmunstyrelsen, prtkll 2018-09-19 15(27) 128 Dnr: KS 2018/350 Tillgänglighetsplan 2019 - Remiss Beslut Kmmunstyrelsens beslut Tillgänglighetsplan, enligt bilaga 128/2018, sänds på remiss till nämnder ch

Läs mer

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014 Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 3 mars 2014 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie

Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie 1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Helene Brunnström Antikvarie Domaren 15 och 18 Platsbesök: 2018 07 19 1. Förutsättningar Denna antikvariska förstudie syftar till att i tidigt skede uppmärksamma kulturhistoriska

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

1 Inledning. PM Kompletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transport av farligt gods på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg.

1 Inledning. PM Kompletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transport av farligt gods på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg. PM TITEL PM Kmpletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transprt av farligt gds på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg DATUM 26 april 2015 TILL Småa AB FRÅN COWI AB PROJEKTNR. A069865 ADRESS COWI

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Byggnad, struktur och offentliga rum

Byggnad, struktur och offentliga rum Byggnad, struktur och offentliga rum Verktygslådan för bra stadsbyggnad, god gestaltning & arkitektur Verktygslådan Tillväxtscenario Umeå 200 000 invånare Byar i stråk 3 000 Anslutande stadsdelar 20 000

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Hantera kulturvärden i PBL Göteborg

Hantera kulturvärden i PBL Göteborg Hantera kulturvärden i PBL Götebrg 2018-10-19 Hantera kulturvärden i ett världsarv erfarenheter från Visby Gtland Visby innerstad Visbys skydd Detaljplanen Ändringsprcessen Varsam renvering Förutsättningar

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Ändring av detaljplanerna EII169 och EII505 (Klubban 3, Kniven 4-5, Karlsborg 4-6 m.fl.)

Ändring av detaljplanerna EII169 och EII505 (Klubban 3, Kniven 4-5, Karlsborg 4-6 m.fl.) Planbesked 2017-03-14 Dnr: 2016:06 Karlsbrg Klubban Kniven Ändring av detaljplanerna EII169 ch EII505 (Klubban 3, Kniven 4-5, Karlsbrg 4-6 m.fl.) inm Trpa/Söder, Jönköpings kmmun Underlag för Planbesked

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Salems kommun. Riktlinjer för markanvisningar i Salems kommun

Salems kommun. Riktlinjer för markanvisningar i Salems kommun Salems kmmun Riktlinjer för markanvisningar i Salems kmmun 1 Markanvisningsplicyn är antagen av kmmunfullmäktige den 2016-11-17 Inledning Salem har sm mål att bygga 450 nya bstäder under periden 2015-2020

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Planbesked för Jasminen 5

Planbesked för Jasminen 5 1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Astern och Blåklinten Lidköping

Astern och Blåklinten Lidköping Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för Rotundan 3 i stadsdelen Östermalm

Antagande av förslag till detaljplan för Rotundan 3 i stadsdelen Östermalm Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (6) 2016-03-14 Handläggare Hans Andrasko Telefon 08-508 27 313 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Rotundan 3 i stadsdelen Östermalm

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245 Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245 Sida 100 av 160 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-10-03 Dnr: BN 2018/245 Bildningsnämnden Remiss tillgänglighetsplan Förslag till beslut Bildningsnämndens

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Kadetten 29 (skola, kontor, bostäder, centrumändamål, parkering)

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Kadetten 29 (skola, kontor, bostäder, centrumändamål, parkering) Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (8) 2019-04-25 Handläggare Daniel Sjöborg Telefon 08-508 27 171 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten Kadetten 29 (skola,

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

UTLÅTANDE PARALLELLT UPPDRAG

UTLÅTANDE PARALLELLT UPPDRAG UTLÅTANDE PARALLELLT UPPDRAG A P R I L 2 0 1 4 I N L E D N I N G... 2 M E D B O R G A R S Y N P U N K T E R... 4 T E N G B O M... 5 E G A R C H I T E C T S... 8 S T R A T E G I S K A R K I T E K T U R...

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Framtidens V8... 3 Lyckseles visin Vägvisare...

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000 VARBERG VÄSTERPORT PARALLELLUPPDRAG VARBERG MÖTER HAVET VÄXANDE VARBERG Varberg växer och vill vända sig mot havet! Staden planerar nu för en stor hamnflytt och tunnelförläggning av järnvägsspåren. Det

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2011-12-22 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Bverket/ Pstadress: Stadsbyggnadskntret Upplands Väsby kmmun 194 80 Upplands

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling

Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling 2016-05-27 Innehållsförteckning s. 1 Platsen 2 Stadsbildsanalys 3 Kvarteret Bollen idag 4 Förslaget: Kvarteret Bollen 5 Ny gård, Montessori-förskolan

Läs mer

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp

Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp Stadsbyggnadskontoret Planbeskrivning Planavdelningen Joel Berring 2015-04-29 Telefon 08-508 27 387 Sida 1 (9) Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp 2014-13247

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US

KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US Utfärdat av: AM public Ann Magnussn, ann@ampublic.se Dkumentnamn: Knstprgram Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 2 1/14 KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US Landstinget i Östergötland Övergripande tema: Kntraster tillgänglighet

Läs mer

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 929/2011 FASTIGHETERNA Kungsörnen 1 och Fyrfatet 1, PLANTERINGEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten, Helsingborgs stad, söker planändring för fastigheten

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Dorotea 16 i stadsdelen Sundby (2 parhus)

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Dorotea 16 i stadsdelen Sundby (2 parhus) STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-09-29 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-508 266 59 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten Dorotea 16 i stadsdelen

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer