Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen. Gap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen. Gap"

Transkript

1 Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmotkommissionens rapport Closing the Gap

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Genomförande 12 Kapitel 1 Om Closing the Gap och Sverige i världen 13 Kapitel 2 Metod, begrepp och evidens 16 Kapitel 3 Strukturer för hälsa hur ser det ut i Sverige? 23 Allmänpolitik Internationellt Nationellt och regionalt Jämställdhet Arbete - sysselsättning Integration segregation Ekonomi Den svenska folkhälsopolitiken Hälsofrämjande Hälso- och sjukvården Institutioner Skolan Frivilligsektorn Sociala företag Miljö Städer Glesbygder Klimat Psykosociala faktorer Livsstil Kapitel 4 Ojämlikhet i hälsa i Sverige 45 Ålder Kön Socioekonomi och utbildning Funktionsnedsättning Etnicitet Sexuell läggning Geografisk ojämlikhet 2

3 Övergripande rekommendation 1 Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Kapitel 5 Jämlikhet från livets början 59 Kapitel 6 Hälsosamma platser, friska människor 62 Kapitel 7 Full och rättvis sysselsättning samt det goda arbetet 65 Kapitel 8 Sociala skyddsnät under hela livet 67 Kapitel 9 Hälso- och sjukvård för alla 70 Övergripande rekommendation 2 Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt Kapitel 10 Jämlikhet i all politik, genom alla system och program 74 Kapitel 11 Rättvis finansiering 76 Kapitel 12 Marknadens ansvar 78 Kapitel 13 Jämställdhet mellan könen 80 Kapitel 14 Ökat politiskt inflytande att vara med och göra sin röst hörd 83 Kapitel 15 God styrning av det globala samhället 86 Övergripande rekommendation 3 Utveckla och använd metoder för att mäta och följa upp ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människor medvetenhet om dessa Kapitel 16 Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 88 Kapitel 17 Summering, SWOT-analys, relation till folkhälsomålen, jämlikhetsbedömning av dessa, workshop 3 mars 91 Referenser 107 3

4 Sammanfattning Arbetet genomfördes genom att de rekommendationer som ingår i Closing the gap jämfördes med situationen i Sverige och med vad som har gjorts/inte gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken. Utifrån den analysen lades förslag på åtgärder som skulle leda till bättre måluppfyllelse. Kraven på de föreslagna åtgärderna var att: - de har stöd i CSDH (2008) rapporten - de inte genomförs i tillräcklig omfattning i Sverige - de skall bidra till minskade skillnader i ohälsa - det skall finnas vetenskapligt stöd för åtgärdens effekt - de skall vara politiskt realistiska För att undersöka om förslagen bidrar till minskade skillnader i ohälsa användes ett screeningverktyg som bygger på begreppet proportionell universalism, d.v.s. åtgärderna bör vara universella, men bör anpassas, både i omfattning och utformning, till de med störst behov. I rapporten tolkades det som att åtgärden bör anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Prioriterade grupper gäller ekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Begreppet proportionell universalism kommer från den engelska Marmotrapporten (The Marmot Review, 2010). I rapporten ges en beskrivning av situationen i Sverige utifrån följande bild. Att främja hälsa Allmän politik Folkhälsopolitik Hälsofrämjande Prevention Sjukvård Habilitering Ekonomi Struktur Miljö Livsstil Hälsa Institutioner Livskvalité Upstream <---> Downstream I rapporten ges också en beskrivning av hälsosituationen för de prioriterade grupperna och geografiska förhållandena. Kortfattat kan man säga att barns hälsosituation generellt är god, medan barn som lever i hushåll med flera ogynnsamma förhållanden utgör en riskgrupp. 4

5 Bland ungdomarna har man konstaterat att den psykiska ohälsan har ökat, oavsett familjebakgrund. Ungefär en tredjedel av ungdomarna saknar vid 20 års ålder fullständiga gymnasiebetyg. Bland vuxna ökar de sociala skillnaderna i dödlighet, framförallt bland kvinnor. Detta förklaras delvis av att det blivit vanligare bland lågutbildade kvinnor att dö i bröstoch lungcancer. Även hur man upplever sitt hälsotillstånd påverkas av sociala skillnader. Ett dåligt allmäntillstånd är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Ungefär 1,5 miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern år har en nedsatt funktion. Andelen med en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, från ca tio procent i åldern år till ungefär hälften bland de som är äldre än 75 år. Personer med funktionsnedsättning har oftare kort utbildning och sämre ekonomisk situation jämfört med den övriga befolkningen. Det är också färre som yrkesarbetar bland personer med funktionsnedsättning. Drygt en miljon av Sveriges befolkning är utrikesfödda, därtill finns det ca personer som har en eller två utrikesfödda föräldrar. Hälsoproblem hos personer med utländsk bakgrund påverkas av många faktorer och hälsotillståndet skiljer sig mellan olika grupper utlandsfödda beroende på såväl faktorer som har med det samhälle personen flyttat från, hur migrationsprocessen hanterats och hur tillvaron i det svenska samhället blir (Socialstyrelsen 2009a). Studier av personer med hbt-identitet visar att det finns stora skillnader inom gruppen. Transpersoner har så gott som genomgående den sämsta hälsan. Det är framförallt den psykiska ohälsan som är mer utbredd, framförallt i åldern år, än bland den vriga befolkningen. Vad gäller geografiska förhållanden är det framförallt personer i de s.k. utvecklingsområdena i städernas utkanter och glesbygdskommuner/små kommuner som har sämre hälsa. I små kommuner är framförallt den fysiska hälsan dålig, medan man i städerna har sämre psykisk hälsa. Vad har gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken vad kan utvecklas. En sammanfattande redovisning av vad som har gjorts och vad som skulle kunna utvecklas, vad som skulle kunna kallas en SWOT-analys ges nedan fördelat på de tre övergripande rekommendationerna som finns i Closing the gap. Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Görs: Föräldrastöd utveckling och spridning Urban utveckling kartläggning av hälsans bestämningsfaktorer som är påverkbara på stadsdelsnivå Kunskapsutveckling angående aktiva transporter, d.v.s. gång, cykel och kollektivtransporter Kan utvecklas: Förskola och föräldrastöd Arbete för att minska ohälsan hos föräldrar till barn med funktionshinder Kommunernas insatser för ungdomar som inte klarar skolan 5

6 Förutsättningar för stöd till egen försörjning Hållbar stadsutveckling Utbud av hälsosamma livsmedel Hälsa i arbetslivet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt lokalt Görs: Satsning på ideella sektorn Utveckling av socialt företagande Kunskapsutveckling angående funktionshindrade Hälsokonsekvensbedömning (HKB) Kan utvecklas: Tydliggöra folkhälsopolitikens tvärsektoriella karaktär genom att tydliga mål formuleras. Återinför den nationella ledningsgruppen Socialt företagande för funktionshindrade och i områden med många långtidsarbetslösa, t.ex. glesbygden och utvecklingsområden Resurser till nationella minoriteter Ekonomiska styrmedel, även i stöd till civilsamhället Begränsa marknadsföring av alkohol Insatser mot sexuellt våld Den sociala dimensionen/folkhälsa i det regionala tillväxtarbetet Utveckla och använd metoder för att mäta och följa upp ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människor medvetenhet om dessa Görs: Utbildning av politiker HKB Kan utvecklas: Löpande uppföljning av sociala skillnader i hälsa Utbildning av yrkesverksamma Översyn av läkarutbildningen Utveckla strukturer för samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå HKB med jämlikhetsperspektiv Folkhälsopolitikens målområden relaterade till åtgärdsförslag fördelade på de tre övergripande rekommendationerna Rekommendationerna som finns i CSDH och som vi hittills relaterat till har stor överensstämmelse med de svensk folkhälsopolitiska målområdena De förslag som 6

7 givits i rapporten redovisas i tabell 3 fördelade dels på de tre övergripande rekommendationerna i CSDH, dels på de svenska folkhälsopolitiska målområdena. Efter åtgärdsförslaget nämns vilken rekommendation i CSDH detta bygger på. Tabell 3. Åtgärdsförslagen redovisade på folkhälsopolitikens målområden fördelade på de tre övergripande rekommendationerna i CSDH Målområde CSDH-rekommendation Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Angrip den ojämlika föredelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämnings-faktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa Portalmålet Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - Folkhälsopolitikens tvärsektoriella karaktär bör tydliggöras genom att tydliga mål för olika politikområden formuleras och att uppdrag om genomförande ges till ansvariga myndigheter. En övergripande struktur av den karaktär som nationella ledningsgruppen för folkhälsopolitiken utgjorde bör återinföras (CSDH 10.2). - Krav på konsekvensbedömningar av effekterna på jämlikhet i hälsa bör införas i utredningsväsendet samt i regeringskansliets beredningsprocesser (CSDH 10.3). - Integrera folkhälsoperspektiv i Sveriges politik för global utveckling med fokus på ojämlikhet i hälsa (CSDH 15.1) - Inom ramen för en samordnad uppföljning av folkhälsoarbetet bör löpande, årlig uppföljning av sociala skillnader i hälsa genomföras. Med sociala skillnader menas utbildning, inkomst, SEI-grupp och födelseland (CSDH 16,2). Utveckla strukturer och system för långsiktig och hållbar samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå (CSDH 16.7). 1. Delaktighet och inflytande i samhället - Inkludera i kriterierna för bidragsgivning från stat till ideella organisationer att verksamheten skall syfta till att minska ojämlikheten i hälsa och stödja de grupper i samhället som har eller riskerar att få den högsta ohälsan (CSDH 14.4).. - Utvidga regelförenklingsarbetet till att även omfatta den ideella sektorn genom 7

8 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor - Underlätta för enskilda personer att skapa sin egen försörjning, bl.a. genom microlån och även att skapa förutsättningar för socialt företagande i glesbygder och i städerna utvecklingsområden (CSDH 6.1 och 6.4). - Att förälderstödet utformas så att det likvärdigt når olika sociala grupper (exempelvis i form av att ge myndigheter konkreta uppdrag att löpande se över hur regelstyrning och administrativa regler kan ändras för att förenkla och underlätta för sektorn (CSDH 14.4). - Att inventera och utvärdera kommunernas folkhälsoarbete med avseende på organisationers delaktighet vid policyutformning, genomföranden och utvärdering av insatser som påverkar medlemmarnas och deltagarnas hälsa (CSDH 14.3). -Tillgänglighetens betydelse för utvecklingen av en god och jämlik hälsa måste framhållas och möjlighet till positiv särbehandling prövas. (CSDH 14.3). - Lyft in folkhälsoperspektivet och den Onödiga ohälsan i den nya handlingsplanen för handikappolitiken ( ) som planeras (CSDH 11.6) - Utred hur man skapar vägar in på arbetsmarknaden för personer som annars riskerar ohälsa (CSDH Inrätta regionala kunskapscentra för nationella minoriteters hälsa med uppgift att öka kunskapen om de nationella minoriteternas hälsosituation samt samordning och uppföljning inom området (CSDH 11.6). - Utveckla samspelet mellan lokal, regional och nationell nivå inklusive civilsamhället. I detta ingår att stärka den sociala dimensionen/folkhälsa/jäml ikhet i det regionala tillväxtarbetet (CSDH 14.3). 8

9 föräldragrupper)(csdh 5.2). - Att nationella instrument utvecklas, testas och införs för att skatta barns utveckling på gruppnivå vid 4 eller 5 års ålder (CSDH 5.3). - Utveckla en nationell systematisk uppföljning och utvärdering av kommunernas insatser för ungdomar som saknar godkända betyg från grundskolan, samt uppföljning av ungdomars hälsosituation som trots påbörjad gymnasieskola vid 16 års ålder saknar gymnasiebetyg vid 20 års ålder. (CSDH 5.4) - Utveckla en nationell systematisk uppföljning av kommunernas förebyggande insatser för barn i riskutsatta miljöer. (CSDH 5.2) -.Insatser för att förbättra skolprestationer: Ökat stöd till elever med svårigheter under de första skolåren. Möjlighet för elever att fullfölja gymnasiet med inriktning på yrkeskunskap utan krav på behörighet till högskolan. Systematisk användning av resultat från internationell forskning då reformer av skolan utformas på nationell och lokal nivå (CSDH 5.4). - Inrätta formella strukturer för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst för ungdomar i ålder år (CSDH 5.4). 4. Hälsa i arbetslivet - Att nuvarande folkhälsopolitiska styrdokument revideras så att de innefattar tydliga mål och uppdrag kring hälsa i arbetslivet (CSDH 7.3).- Att en ny modell för certifiering och tillsyn av arbetsmiljön utvecklas, prövas och införs i enlighet med Styrmedelsutredningens slutbetänkande (CSDH 7.5). - Att följa upp och vidareutveckla företagshälsovårdens roll vad gäller både hälsofrämjande och förebyggande insatser, men också när det gäller den arbetslivs- 9

10 5. Miljöer och produkter 6..Hälsofrämjande hälso- och sjukvård inriktade rehabiliteringen (CSDH 7.5). - Att ge fortsatt stöd till kommuner för en hållbar stadsutveckling, där aspekter på den sociala dimensionen i hållbar utveckling ges ökat utrymme (CSDH 6.3). - Att utreda den byggda miljöns betydelse för bra matvanor. Att utreda möjligheter att via till exempel ekonomiska styrmedel påverka förutsättningar för aktiv transport och tillgänglighet av livsmedel. Detta bör anpassas för olika typer av kommuner (CSDH 6.3). - Att nuvarande folkhälsopolitiska styrdokument revideras så att de innefattar en tydlig målbeskrivning för klimatförändringar (CSDH 6.5). - Att hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) förtydligas så att de framgår att ersättningssystemen i primärvården bör utformas så att de premierar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, samt insatser för att minska insatser skillnader i hälsa mellan olika grupper (CSDH 9.1 o 9.2). - Fortbildning av vårdpersonal om sambanden mellan social utsatthet och ohälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, att vården kan minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare och kulturkompetens hos vårdpersonalen (CSDH 9.3). - En förutsättningslös översyn av läkarutbildningen med utgångspunkt från framtida behov av läkare i primärvård, psykiatri, geriatrik och socialmedicin (CSDH 9.3). 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa - Utvärdera metoder för att förebygga och tidigt identifiera sexuella övergrepp och våld samt implementera dem inom Mödrahälsovården och på landets ungdomsmottagningar (CSDH 13.6). - Upprätta en nationell policy för det nationella arbetet med sexualitet och reproduktiv hälsa och rättigheter (CSDH 13.6). 9. Fysisk aktivitet Se målområde 5. - Utreda hur samhällets strukturer och resurser kan användas så att grundläggande förutsättningar finns för alla att vara. 10

11 10. Matvanor, livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Se målområde 5. - Fortsätta utvecklingen av begränsningen av tillgängligheten av alkohol, bl.a. genom ansvarsfull alkoholservering (CSDH 6.3) tillräckligt fysiskt aktiva med fokus på fem områden (förskola/skola, arbetsliv, fritid, idrott och transport). (CSDH 12.3.) Utreda om beskattning och andra ekonomiska styrmedel kan användas för att minska konsumtionen av energitäta produkter som choklad, konfektyr och sötade drycker (CSDH 12.3). Begränsa marknadsföringen av alkohol och tobak (CSDH 12.3). 11

12 Genomförande av uppdraget Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Socialstyrelsen. En projektorganisation bildades med Karin Melinder som projektledare kompletterad med en projektgrupp bestående av från Statens folkhälsoinstitut Sven Bremberg, Chatrine Höckertin, Dan Svensson; från Socialstyrelsen Maria Danielsson. Till projektgruppen knöts ett antal skribenter från Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen. Skribenterna var sakkunniga inom olika områden och hade till uppgift att skriva om en eller flera av de rekommendationer som kommissionen gett. Från Statens folkhälsoinstitut medverkade, förutom de som ingick i projektgruppen, Ylva Arnhof, Marianne Hallbert, Anna-Karin Johansson, Karin Junehag Källman, Ida Knutsson, Anton Lager, Anita Linell, Marlen Ljusberg, Bernt Lundgren, Marlene Makenzius, Cristina Mattsson Lundberg, Anna Månsdotter, Mikael Nordberg, Isis Nyampame, Stig Vinberg, Jenny Telander, Magnus Wimmercrantz. Från Socialstyrelsen förutom Maria Danielsson, Ingrid Schmidt, Maria Möllergren Till projektgruppen knöts också en referensgrupp bestående av forskare och praktiker: Ragnar Andersson, Karlstad universitet Bo Burström, Karolinska institutet Gunvor G Ericson, riksdagsledamot, ledamot i Socialförsäkringsutskottet Johan Hallqvist, Uppsala universitet Margareta Kristensson, Linköpings universitet Cecilia Magnusson, Karolinska folkhälsoakademin (KFA) Denny Vågerö, Centre for Health Equity Studies (CHESS) Per-Olof Östergren, Lunds Universitet Referensgruppens roll var rådgivande, medan Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen gjorde de slutliga bedömningarna. Uppdraget presenterades för Statens folkhälsoinstituts Strategiska råd och på en workshop 3 mars dit politiker och myndighetschefer bjöds in förutom representanter för olika råd och samarbetsorganisationer som Statens folkhälsoinstitut har knutit till sig. 12

13 Kapitel 1 Om Closing the gap in a generation (utjämna hälsoskillnaderna inom en generation) Health equity through action on the social determinants of health (Jämlikhet i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna) Rapporten Closing the gap utgavs av WHO år Rapporten hade tagits fram av en oberoende kommission (Commission on the Social Determinants of Heealth, CSDH) som hade arbetat i fyra år. Kommissionen tillsattes av WHO:s dåvarande generaldirektör, Lee Jong-wook, som upplevde de stora globala hälsoklyftorna som oacceptabla och ville ta en bred ansats för att kunna komma tillrätta med dem. Arbetet leddes av 19 kommissionärer med Sir Michael Marmot som ordförande. Andra kommissionärer var bland andra nobelpristagaren i ekonomi, Amartya Sen och Chiles tidigare president, Ricardo Lagos. Kommissionär från Sverige var professor Denny Vågerö. I rapporten konstaterar man att social rättvisa är en fråga om liv och död. I vissa delar av världen ökar medellivslängden och folkhälsan blir bättre medan den stagnerar i andra. Hälsoklyftorna mellan olika länder är enorma med 40 års skillnad i förväntad medellivslängd mellan olika länder. Också inom länderna finns mycket stora hälsoklyftor som är nära förbundna med sociala förhållanden hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen gjorde en ingående analys av en rad bestämningsfaktorer. Man gjorde bedömningen att det finns tillräckligt med kunskap för att kunna ge rekommendationer, samtidigt som det också finns behov av forskning om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen gav tre övergripande rekommendationer: - förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv - angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt - utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa Det finns stora likheter mellan kommissionens syn på hälsans sociala bestämningsfaktorer och de tankar som ligger till grund för den svenska folkhälsopolitiken. Mer om det i kapitel 3. Sverige i världen CSDH-rapporten Closing the Gap (2008) kan sägas ha tyngdpunkten på låginkomstoch medelinkomstländer. Ett tema i den svenska applikationen är därför att jämföra den beskrivning som ges i ursprungsrapporten med situationen i Sverige. Detta gäller 13

14 både generellt, vilka hälsoproblem som är aktuella i Sverige, och vilka av de rekommenderade åtgärderna som har genomförts. En systematisering av hälsoskillnaderna mellan länder på olika utvecklingsnivå ges i hälsotransitionsteorin. Omran identifierade tre stadier i denna process (Omran, 1971): 1. Perioden före den egentliga transitionen, det vill säga övergången till ett nytt mönster, kallade han Farsoternas och hungersnödens tidevarv. Den höga dödligheten och låga medellivslängden (20 till 40 år) höll tillbaka befolkningstillväxten. 2. Transitionsfasen kallade han de avtagande pandemiernas tidevarv. Här avtar dödligheten och medellivslängden ökar till år vilket gör att befolkningstillväxten tilltar. 3. Tiden efter transitionen kallade Omran de degenerativa och människoorsakade sjukdomarnas tidevarv. Degenerativa sjukdomar är sådana som förknippas med det naturliga åldrandet medan människoorsakade sjukdomar innefattar ohälsa på grund av miljöförstöring, ohälsosam livsstil, trafikolyckor, och dylikt i denna fas överskrider medellivslängden 50 år och fruktsamheten blir en viktigare faktor för befolkningsutvecklingen än dödligheten. Teorin har sedan den presenterades 1971 diskuterats och vidareutvecklats, bland annat som en följd av en oväntad nedgång i hjärt kärldödlighet i västliga länder. De fördröjda degenerativa sjukdomarnas era myntades som den epidemiologiska transitionens fjärde stadium (Olshanky & Ault, 1986). I denna fas fortsätter medellivslängden att öka som följd av ökad överlevnad högt upp i åren. Dödsorsakerna liknar de som präglar den tredje fasen, men inträffar senare i livet. Implikationer En slutsats som kan dras av detta är att det finns ett tydligt bakgrundsskeende i hälsoutvecklingen, bortom allt det som specifikt görs för att förbättra hälsan, och att detta skeende sammanhänger med den allmänna samhällsutvecklingen. Av särskild betydelse är under vilka former och med vilken effektivitet resurser skapas och hur dessa resurser kommer befolkningen till del. Förutom de hälsovinster som följer av direkta åtgärder på hälsans område får vi uppenbarligen också hälsovinster som bonus från andra framsteg, det vill säga från samma allmänna samhällsutveckling som gör att vi inte längre behöver leva våra liv i nödtorft och umbäranden, såsom fortfarande är fallet på olika håll i världen. Detta innebär vidare att det som präglar situationen globalt inte behöver vara en giltig beskrivning för enskilda länder. För att förstå var vi befinner oss i hälsoutvecklingen måste vi också förstå de historiska förlopp som fört oss dit. Därmed förstår vi också bättre hälsosituationen i länder med sämre eller bättre hälsa. Sverige tillhör det segment bland världens länder som har bäst hälsa enligt vedertagna mått. Flera länder har emellertid knappat in på eller till och med passerat Sverige i olika avseenden, samtidigt som Sverige behåller försprånget till andra. Se bland annat WHO:s databas (www.euro.who.int/hdadb). Beskrivningen av hälsotransitionsteorin syftar till att kunna placera Sverige bland andra länder. Uppgifter om medellivslängd och dödsorsaker placerar Sverige i den 4:e transitionsvågen. Enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2009a) är 14

15 den främsta orsaken till den ökande medellivslängden att allt färre insjuknar i hjärtoch kärlsjukdomar, samtidigt som dödligheten bland dem som insjuknar har sjunkit. Samtidigt pekar flera indikatorer på att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar. Se mer nedan. Det svenska välfärdssystemet Folkhälsa och välfärd hänger nära samman eftersom en god hälsa förutsätter tillgång till resurser som mat, kläder, bostäder, transporter, säkerhet etcetera. I det förindustriella samhället producerades resurser till stor del i familjeenheter, samma enheter som sedan använde dessa resurser. De individer som hade svårt att delta i produktionen försörjdes huvudsakligen inom familjeenheten och i viss mån även inom ramen för bygemenskapen. Staten tog mycket liten del i dessa frågor. När Sverige industrialiserades under andra halvan av 1800-talet bröts de traditionella försörjningsenheterna upp. Människor hänvisades nu till att sälja sin arbetskraft på marknaden och med pengar köpa in de resurser som behövdes. Olika delar av landet utvecklades i olika takt och enskilda människor hade olika förmåga att försörja sig i det nya samhälle som växte fram. Konsekvensen blev ökade inkomstskillnader liksom ökade skillnader i hälsa, olika grupper emellan. Förhållandena i Sverige under denna period motsvarade de som råder i dagens medelinkomstländer och som Closing the gap (CSDH, 2008) fokuserar på. Stora inkomstskillnader leder till sociala spänningar (Thorbecke & Charumilind, 2002). Dessutom tar ett samhälle med stora skillnader dåligt tillvara marginaliserade gruppers förmåga till produktion. Under tidiga industrialismen utvecklades därför reformer som var avsedda att lösa en del av de problem som uppstått. Ett exempel är statliga pensioner som dock till en början hade blygsam omfattning. Ett annat exempel är nödhjälpsarbeten vid utbredd arbetslöshet. I takt med allt bättre produktivitet inom industrisektorn ökade BNP per capita. Det uppstod nu utrymme till mer utvecklade reformer, exempelvis i form av allmän sjukvård till låg kostnad och sjukersättning vid inkomstbortfall. De flesta industrialiserade länderna införde sådana reformer, antingen helt genom statens försorg eller genom samarbete mellan staten och fackliga organisationer. Under tiden efter andra världskriget, det vill säga under industriepokens kulm, blev dessa reformer mer utvecklade i de nordiska länderna jämfört med de flesta andra industriländerna. Ett skäl till detta kan ha varit att befolkningarna i de nordiska länderna var etniskt och social relativt homogena, att statsmakten hade relativt ett högt förtroende och att kyrkan var underordnad staten och inte en oberoende kraft som i Sydeuropa. Ett politiskt uttryck för denna inriktning var starka socialdemokratiska partier som regerade i koalition med andra partier. Industriepoken har avlösts av ett samhälle som domineras av produktion av tjänster. Fortfarande är dock exportinriktad industriproduktion en viktig del av den svenska ekonomin. Det innebär att den globala konkurrensen har ett starkt genomslag på den svenska produktionen. De väl utvecklade välfärdssystemen i de nordiska länderna förutsätter högre skatteuttag jämfört med de flesta andra länder. Under och 1990-talen förutspådde anglosaxiska ekonomer att de nordiska välfärdssystemen inte längre skulle vara hållbara i en allt mer globaliserad värld. Under denna period genomgick också Danmark, Sverige och Finland betydande ekonomiska recessioner 15

16 som blev prövostenar för den nordiska modellen. Det visade sig inte bara att modellerna var hållbara utan även mycket framgångsrika (Esping Andersen, 1999). Vid upprepade jämförelser under 2000-talet har de nordiska ekonomierna bedömts höra till de globalt sett mest konkurrenskraftiga; den senaste av dessa placerar Sverige globalt som nummer 4 av 134 länder (World Economic Forum, 2009). Detta talar för att den nordiska välfärdsmodellen är hållbar. Kapitel 2 Metod, begrepp och evidens Jämlikhetsbegreppet Variationerna i hälsa mellan olika individer och grupper väcker frågor om vilka orsakerna är, om de är möjliga att påverka, och om det finns skäl för samhället att aktivt söka minska variationen. Variationer i hälsa beskrivs även med olika begrepp. En allmänt använd definition av avsaknad av variation i hälsa, jämlikhet i hälsa, har tagits fram av International Society for Equity in Health: "Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön" (International Society for Equity in Health, 2010). I Closing the gap ges följande definition på ojämlikhet I hälsa: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa (sid 26). Definitionen av jämlikhet kräver att avsaknaden av skillnaderna är systematiska. Det innebär att skillnaderna har påvisats i upprepade undersökningar som genomförts i olika jämförbara grupper av människor. Jämlikhet i hälsa kan gälla olika aspekter av hälsa: förekomst av dödlighet, sjukdomar, upplevd hälsa och skador, förekomst av bestämningsfaktorer (exempelvis fysisk aktivitet) och konsekvenser av sjukdom (exempelvis funktionsnedsättning och sjukpensionering). Definitionen utgår från begreppet "jämlikhet" som är en översättning av engelskans "equity". "Equity" kan även översättas som "rättvisa". Begreppet har en uppenbar moralisk innebörd. Utgångspunkten är att skillnaderna uppfattas vara problematiska. På engelska används även begreppet equality som kan översättas som likställdhet. Begreppet är mindre moraliskt laddat men har ändå en underliggande uppfordrande innebörd. På engelska används även det moraliskt helt neutrala begreppet variation. Samma ord används mer sällan i den svenska diskussionen om hälsa. Gradient eller hälsogap Begreppet social gradient har en lång historia och kan spåras tillbaka till 1922 (OPC 1992). Den äldsta förekomsten i Medline är från 1957 (Stein 1957). Begreppet aktualiserades sedan i Whitehall-studien (Marmot, Shipley & Rose, 1984) där man studerade hälsan hos engelska statstjänstemän och talade om en social gradient i hälsa. Bland de engelska statstjänstemännen upptäckte man att det fanns ett monotont 16

17 samband mellan vilken position i hierarkin en person hade och hans/hennes hälsa (Marmot, Smith & Stanfeld, 1991). Detta kallas för en social hälsogradient. Det har funnits två delvis motstridiga förklaringar till denna. Lynch med flera (2000) betonade betydelsen av materiella faktorer, medan en annan grupp forskare i första hand betonade psykosociala faktorer, framförallt hur jämlika samhällena var (Wilkinson, 1999). I deras bok Jämlikhetsanden (2010) visar Wilkinson och Pickett att hur jämlikt resurser fördelas i ett samhälle har stor påverkan på ett stort antal faktorer, däribland hälsan. I boken redovisas ett stort antal jämförelser av länder där man kan se att det inte i första hand är hur rikt ett land är som påverkar hälsan, utan snarare vilka inkomstskillnader som finns i respektive land. Lutningen är dock nästan alltid jämn. Se figur 1 nedan. Figur 1. Bland rika länder har hälsorelaterade och social problem ett nära samband med ojämlikhet (Wilkinson & Pickett, 2010) Gradienten finns i alla länder men kan vara olika brant. I ett rikt, relativt jämlikt land som Sverige är gradienten mindre brant än i ett rikt, mer ojämlikt land som Storbritannien. Se figur 2. 17

18 Figur 2. I Sverige är dödstalen för män i arbetsför ålder lägre för alla yrkesklasser jämfört med England och Wales. Källa:Vågerö och Lundberg Gradienttanken leder till att åtgärder skall vara universella, det vill säga gälla alla. Detta står dock i motsatsställning till tanken om ett hälsogap, det vill säga att det finns en grupp fattiga, medan den övriga befolkningen har det bra. Olika åtgärder riktas ofta till utsatta riskgrupper; det finns gränser för när man kan få olika typer av stöd. I den nyligen framlagda rapporten Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review, 2010), en review av Closing the Gap (CSDH, 2008) som tar fram rekommendationer specifikt för England, har man fört tankegången ett steg längre och infört ett nytt begrepp, proportionell universalism. Författarna till rapporten skriver: Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Åtgärder skall rikta in sig mot att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism (sid 9, The Marmot Review, 2010). Metod I Closing the gap (CSDH, 2008) skriver man att den begreppsliga ramen ligger på att hitta causes of the causes de grundläggande strukturer av social hierarki och sociala bestämningsfaktorer som bestämmer människors livsvillkor. Detta hänger också samman med hur CSDH ser på evidens man använder ett vidare synsätt än att enbart se på randomiserade kontrollstudier (RCT). Den evidens som används i ursprungsrapporten kommer från observationsstudier (inklusive naturliga experiment och länderjämförelser), fallstudier och fältbesök, från expert- och lekmannakunskap, och från interventioner i lokalsamhället där dessa varit tillgängliga (sid 42, CSDH, 2008). Synsättet beskrivs närmare i en metodologisk bakgrunds- 18

19 rapport av Mike Kelly (Kelly & Bonnefoy, 2007). Detta arbetssätt har använts även i denna rapport. Vilken forskning som kan användas för att utforska hälsans bestämningsfaktorer och för att ge underlag för att göra en bedömning av om en åtgärd kan sägas ha evidens eller ej tas också upp under kapitel 16, rekommendation För att i möjligaste mån synkronisera skribenternas texter gavs dessa en gemensam instruktion som togs fram av projektgruppen och generaldirektören för Statens folkhälsoinstitut. Instruktionen var följande: Kommissionens rapport innehåll ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer är utgångspunkten för vårt arbete. För varje rekommendation skall vi ta fram: 1. Situationen i Sverige. 2. Relevanta målområden. I nästa steg bedöms vilket/vilka målområden som är relevant; ibland är det ett, ibland flera målområden som är relevanta. Här kan ni som skribenter föra in (relevanta) indikatorer. 3. Vad har gjorts enligt nya folkhälsopolitiken? En stor del av analysen är att beskriva vad som har gjorts i Sverige under de senaste åren som stämmer överens med den aktuella rekommendationen. Regeringsuppdraget gäller i första hand den förnyade svenska folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2007/08:110). Det är i första hand vad som gjorts och inte gjorts med stöd av denna som skall analyseras. Vilka regeringsuppdrag har Statens folkhälsoinstitut/socialstyrelsen haft hittills med relevans för rekommendationerna i CSDH? Redovisningen av vad som har gjorts begränsas till den nationella nivån och till de tre viktigaste insatser som har genomförts med grund i den förnyade folkhälsopolitiken. När det gäller målområdena 1-2,4-5 finns det en hel del som inte täcks i den förnyade folkhälsopolitiken, men som har genomförts av andra myndigheter genom olika departement. Här kan underlaget för den Folkhälsopolitiska rapporten användas. 4. Jämlikhetsbedömning. För att undersöka i vilken utsträckning de genomförda åtgärderna kan ha haft effekt på ojämlikheten i hälsa görs en kvalitativ bedömning av detta på de tre viktigaste åtgärderna. En manual för detta redovisas nedan. 5. Förslag på åtgärder(högst tre). Kraven på de föreslagna åtgärderna är att: - de har stöd i CSDH (2008) rapporten - de inte genomförs i tillräcklig omfattning i Sverige - de skall bidra till minskade skillnader i ohälsa - det skall finnas vetenskapligt stöd för åtgärdens effekt - de skall vara politiskt realistiska 6. Kostnad, om denna kan beräknas vara låg, medel eller hög. Förslagen skall vara högst tre. Obs ingen beräkning utan en bedömning. Screeningverktyg för en jämlikhetsbedömning Till hjälp för att göra jämlikhetsbedömningen togs en manual för att beakta jämlikhet i hälsa fram. Denna skall bland annat beskriva om insatserna beräknas leda till en 19

20 ökad jämlikhet i hälsa eller om insatserna eventuellt bidrar till ökade klyftor mellan olika grupper i samhället. Manualen bygger på ett antal frågor, där den första och viktigaste gäller om det är en universell åtgärd. Ett alternativt uttryck är generell åtgärd, men manualen använder begreppet universell, eftersom det anknyter till begreppet proportionell universalism. Detta kan kopplas till det som skrivs ovan att universella åtgärder anses vara bäst för att påverka hela befolkningen. För att minska ojämlikheten bör dock de med det sämsta utgångsläget påverkas mest, vilket leder till att åtgärderna, förutom att vara universella, även bör anpassas, både i omfattning och utformning, till de med störst behov. Vi har tolkat det som att åtgärden bör anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Prioriterade grupper gäller socioekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (Regeringens proposition 2007/08:110). Manualen har inte tidigare testats, varför användningen här kan sägas vara ett första test. Manualen stämmer väl överens med det nya begrepp proportionell universalism som presenterats av den brittiska rapporten Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review, 2010). Redovisning av olika grupper En redovisning av ojämlikhet i hälsa förutsätter att man delar in befolkningen i olika grupper. Dessa kan göras efter social position, kön, ålder, etnicitet och efter geografiskt område för bostaden. Fem metoder (Bremberg, 2003) är de vanligaste för att beskriva en individs sociala position. 1) Yrke får ange social position. 2) Den tid en individ deltagit i utbildning används. 3) Indelningen sker efter inkomst. 4) En metod som används särskilt i Storbritannien är att göra indelningen efter tillgång till materiella resurser, exempelvis bostad av en viss storlek och standard, bil, fritidshus etcetera. 5) Indelning utgår från den sociala karaktären av det område en individ är bosatt i. I Sverige är det vanligast att använda någon av de tre första metoderna. När yrke får ange social position brukar fem olika grupper särskiljas: okvalificerade arbetare, kvalificerade arbetare, lägre tjänstemän, tjänstmän på mellannivå samt högre tjänstemän (Erikson, Goldthorpe, 1993). Ett betydande problem med denna indelning att uppgifter om yrke under lång tid inte har samlats in rutinmässigt för hela befolkningen. En stor mängd uppgifter om hälsa är tillgängliga efter kön, det vill säga separat för män och kvinnor. Det finns inga väsentliga problem med att göra denna uppdelning. En stor mängd uppgifter om hälsa är tillgängliga för olika åldrar. Det går att särskilja olika etniska grupper i befolkningen. Den dominerade gruppen är personer som har svenska som modersmål. De flesta övriga grupper har invandrat till Sverige under de senaste decennierna. Vanligen assimileras olika minoritetsgrupper gradvis i majoritetsgruppen. Detta innebär att en individ i gruppen invandrare dels karaktäriseras av sitt ursprungsland och dels av hur lång tid hon eller han har vistats i Sverige. Gruppen är således mycket heterogen. Det är vanligt att man jämför hälsoläget i Sverige mellan olika geografiskt eller administrativt definierade områden, exempelvis länder, regioner, län, kommuner eller kommundelar. Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en indelning av Sveriges kommuner i kommungrupper. Se mer nedan. 20

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016

UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Antagen kommunstyrelsen 2012-02-06 UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Läs mer