Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen. Gap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen. Gap"

Transkript

1 Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen Svenska lärdomar av Marmotkommissionens rapport Closing the Gap

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Genomförande 12 Kapitel 1 Om Closing the Gap och Sverige i världen 13 Kapitel 2 Metod, begrepp och evidens 16 Kapitel 3 Strukturer för hälsa hur ser det ut i Sverige? 23 Allmänpolitik Internationellt Nationellt och regionalt Jämställdhet Arbete - sysselsättning Integration segregation Ekonomi Den svenska folkhälsopolitiken Hälsofrämjande Hälso- och sjukvården Institutioner Skolan Frivilligsektorn Sociala företag Miljö Städer Glesbygder Klimat Psykosociala faktorer Livsstil Kapitel 4 Ojämlikhet i hälsa i Sverige 45 Ålder Kön Socioekonomi och utbildning Funktionsnedsättning Etnicitet Sexuell läggning Geografisk ojämlikhet 2

3 Övergripande rekommendation 1 Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Kapitel 5 Jämlikhet från livets början 59 Kapitel 6 Hälsosamma platser, friska människor 62 Kapitel 7 Full och rättvis sysselsättning samt det goda arbetet 65 Kapitel 8 Sociala skyddsnät under hela livet 67 Kapitel 9 Hälso- och sjukvård för alla 70 Övergripande rekommendation 2 Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt Kapitel 10 Jämlikhet i all politik, genom alla system och program 74 Kapitel 11 Rättvis finansiering 76 Kapitel 12 Marknadens ansvar 78 Kapitel 13 Jämställdhet mellan könen 80 Kapitel 14 Ökat politiskt inflytande att vara med och göra sin röst hörd 83 Kapitel 15 God styrning av det globala samhället 86 Övergripande rekommendation 3 Utveckla och använd metoder för att mäta och följa upp ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människor medvetenhet om dessa Kapitel 16 Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 88 Kapitel 17 Summering, SWOT-analys, relation till folkhälsomålen, jämlikhetsbedömning av dessa, workshop 3 mars 91 Referenser 107 3

4 Sammanfattning Arbetet genomfördes genom att de rekommendationer som ingår i Closing the gap jämfördes med situationen i Sverige och med vad som har gjorts/inte gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken. Utifrån den analysen lades förslag på åtgärder som skulle leda till bättre måluppfyllelse. Kraven på de föreslagna åtgärderna var att: - de har stöd i CSDH (2008) rapporten - de inte genomförs i tillräcklig omfattning i Sverige - de skall bidra till minskade skillnader i ohälsa - det skall finnas vetenskapligt stöd för åtgärdens effekt - de skall vara politiskt realistiska För att undersöka om förslagen bidrar till minskade skillnader i ohälsa användes ett screeningverktyg som bygger på begreppet proportionell universalism, d.v.s. åtgärderna bör vara universella, men bör anpassas, både i omfattning och utformning, till de med störst behov. I rapporten tolkades det som att åtgärden bör anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Prioriterade grupper gäller ekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Begreppet proportionell universalism kommer från den engelska Marmotrapporten (The Marmot Review, 2010). I rapporten ges en beskrivning av situationen i Sverige utifrån följande bild. Att främja hälsa Allmän politik Folkhälsopolitik Hälsofrämjande Prevention Sjukvård Habilitering Ekonomi Struktur Miljö Livsstil Hälsa Institutioner Livskvalité Upstream <---> Downstream I rapporten ges också en beskrivning av hälsosituationen för de prioriterade grupperna och geografiska förhållandena. Kortfattat kan man säga att barns hälsosituation generellt är god, medan barn som lever i hushåll med flera ogynnsamma förhållanden utgör en riskgrupp. 4

5 Bland ungdomarna har man konstaterat att den psykiska ohälsan har ökat, oavsett familjebakgrund. Ungefär en tredjedel av ungdomarna saknar vid 20 års ålder fullständiga gymnasiebetyg. Bland vuxna ökar de sociala skillnaderna i dödlighet, framförallt bland kvinnor. Detta förklaras delvis av att det blivit vanligare bland lågutbildade kvinnor att dö i bröstoch lungcancer. Även hur man upplever sitt hälsotillstånd påverkas av sociala skillnader. Ett dåligt allmäntillstånd är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Ungefär 1,5 miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern år har en nedsatt funktion. Andelen med en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, från ca tio procent i åldern år till ungefär hälften bland de som är äldre än 75 år. Personer med funktionsnedsättning har oftare kort utbildning och sämre ekonomisk situation jämfört med den övriga befolkningen. Det är också färre som yrkesarbetar bland personer med funktionsnedsättning. Drygt en miljon av Sveriges befolkning är utrikesfödda, därtill finns det ca personer som har en eller två utrikesfödda föräldrar. Hälsoproblem hos personer med utländsk bakgrund påverkas av många faktorer och hälsotillståndet skiljer sig mellan olika grupper utlandsfödda beroende på såväl faktorer som har med det samhälle personen flyttat från, hur migrationsprocessen hanterats och hur tillvaron i det svenska samhället blir (Socialstyrelsen 2009a). Studier av personer med hbt-identitet visar att det finns stora skillnader inom gruppen. Transpersoner har så gott som genomgående den sämsta hälsan. Det är framförallt den psykiska ohälsan som är mer utbredd, framförallt i åldern år, än bland den vriga befolkningen. Vad gäller geografiska förhållanden är det framförallt personer i de s.k. utvecklingsområdena i städernas utkanter och glesbygdskommuner/små kommuner som har sämre hälsa. I små kommuner är framförallt den fysiska hälsan dålig, medan man i städerna har sämre psykisk hälsa. Vad har gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken vad kan utvecklas. En sammanfattande redovisning av vad som har gjorts och vad som skulle kunna utvecklas, vad som skulle kunna kallas en SWOT-analys ges nedan fördelat på de tre övergripande rekommendationerna som finns i Closing the gap. Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Görs: Föräldrastöd utveckling och spridning Urban utveckling kartläggning av hälsans bestämningsfaktorer som är påverkbara på stadsdelsnivå Kunskapsutveckling angående aktiva transporter, d.v.s. gång, cykel och kollektivtransporter Kan utvecklas: Förskola och föräldrastöd Arbete för att minska ohälsan hos föräldrar till barn med funktionshinder Kommunernas insatser för ungdomar som inte klarar skolan 5

6 Förutsättningar för stöd till egen försörjning Hållbar stadsutveckling Utbud av hälsosamma livsmedel Hälsa i arbetslivet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt lokalt Görs: Satsning på ideella sektorn Utveckling av socialt företagande Kunskapsutveckling angående funktionshindrade Hälsokonsekvensbedömning (HKB) Kan utvecklas: Tydliggöra folkhälsopolitikens tvärsektoriella karaktär genom att tydliga mål formuleras. Återinför den nationella ledningsgruppen Socialt företagande för funktionshindrade och i områden med många långtidsarbetslösa, t.ex. glesbygden och utvecklingsområden Resurser till nationella minoriteter Ekonomiska styrmedel, även i stöd till civilsamhället Begränsa marknadsföring av alkohol Insatser mot sexuellt våld Den sociala dimensionen/folkhälsa i det regionala tillväxtarbetet Utveckla och använd metoder för att mäta och följa upp ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människor medvetenhet om dessa Görs: Utbildning av politiker HKB Kan utvecklas: Löpande uppföljning av sociala skillnader i hälsa Utbildning av yrkesverksamma Översyn av läkarutbildningen Utveckla strukturer för samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå HKB med jämlikhetsperspektiv Folkhälsopolitikens målområden relaterade till åtgärdsförslag fördelade på de tre övergripande rekommendationerna Rekommendationerna som finns i CSDH och som vi hittills relaterat till har stor överensstämmelse med de svensk folkhälsopolitiska målområdena De förslag som 6

7 givits i rapporten redovisas i tabell 3 fördelade dels på de tre övergripande rekommendationerna i CSDH, dels på de svenska folkhälsopolitiska målområdena. Efter åtgärdsförslaget nämns vilken rekommendation i CSDH detta bygger på. Tabell 3. Åtgärdsförslagen redovisade på folkhälsopolitikens målområden fördelade på de tre övergripande rekommendationerna i CSDH Målområde CSDH-rekommendation Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Angrip den ojämlika föredelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämnings-faktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa Portalmålet Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - Folkhälsopolitikens tvärsektoriella karaktär bör tydliggöras genom att tydliga mål för olika politikområden formuleras och att uppdrag om genomförande ges till ansvariga myndigheter. En övergripande struktur av den karaktär som nationella ledningsgruppen för folkhälsopolitiken utgjorde bör återinföras (CSDH 10.2). - Krav på konsekvensbedömningar av effekterna på jämlikhet i hälsa bör införas i utredningsväsendet samt i regeringskansliets beredningsprocesser (CSDH 10.3). - Integrera folkhälsoperspektiv i Sveriges politik för global utveckling med fokus på ojämlikhet i hälsa (CSDH 15.1) - Inom ramen för en samordnad uppföljning av folkhälsoarbetet bör löpande, årlig uppföljning av sociala skillnader i hälsa genomföras. Med sociala skillnader menas utbildning, inkomst, SEI-grupp och födelseland (CSDH 16,2). Utveckla strukturer och system för långsiktig och hållbar samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå (CSDH 16.7). 1. Delaktighet och inflytande i samhället - Inkludera i kriterierna för bidragsgivning från stat till ideella organisationer att verksamheten skall syfta till att minska ojämlikheten i hälsa och stödja de grupper i samhället som har eller riskerar att få den högsta ohälsan (CSDH 14.4).. - Utvidga regelförenklingsarbetet till att även omfatta den ideella sektorn genom 7

8 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor - Underlätta för enskilda personer att skapa sin egen försörjning, bl.a. genom microlån och även att skapa förutsättningar för socialt företagande i glesbygder och i städerna utvecklingsområden (CSDH 6.1 och 6.4). - Att förälderstödet utformas så att det likvärdigt når olika sociala grupper (exempelvis i form av att ge myndigheter konkreta uppdrag att löpande se över hur regelstyrning och administrativa regler kan ändras för att förenkla och underlätta för sektorn (CSDH 14.4). - Att inventera och utvärdera kommunernas folkhälsoarbete med avseende på organisationers delaktighet vid policyutformning, genomföranden och utvärdering av insatser som påverkar medlemmarnas och deltagarnas hälsa (CSDH 14.3). -Tillgänglighetens betydelse för utvecklingen av en god och jämlik hälsa måste framhållas och möjlighet till positiv särbehandling prövas. (CSDH 14.3). - Lyft in folkhälsoperspektivet och den Onödiga ohälsan i den nya handlingsplanen för handikappolitiken ( ) som planeras (CSDH 11.6) - Utred hur man skapar vägar in på arbetsmarknaden för personer som annars riskerar ohälsa (CSDH Inrätta regionala kunskapscentra för nationella minoriteters hälsa med uppgift att öka kunskapen om de nationella minoriteternas hälsosituation samt samordning och uppföljning inom området (CSDH 11.6). - Utveckla samspelet mellan lokal, regional och nationell nivå inklusive civilsamhället. I detta ingår att stärka den sociala dimensionen/folkhälsa/jäml ikhet i det regionala tillväxtarbetet (CSDH 14.3). 8

9 föräldragrupper)(csdh 5.2). - Att nationella instrument utvecklas, testas och införs för att skatta barns utveckling på gruppnivå vid 4 eller 5 års ålder (CSDH 5.3). - Utveckla en nationell systematisk uppföljning och utvärdering av kommunernas insatser för ungdomar som saknar godkända betyg från grundskolan, samt uppföljning av ungdomars hälsosituation som trots påbörjad gymnasieskola vid 16 års ålder saknar gymnasiebetyg vid 20 års ålder. (CSDH 5.4) - Utveckla en nationell systematisk uppföljning av kommunernas förebyggande insatser för barn i riskutsatta miljöer. (CSDH 5.2) -.Insatser för att förbättra skolprestationer: Ökat stöd till elever med svårigheter under de första skolåren. Möjlighet för elever att fullfölja gymnasiet med inriktning på yrkeskunskap utan krav på behörighet till högskolan. Systematisk användning av resultat från internationell forskning då reformer av skolan utformas på nationell och lokal nivå (CSDH 5.4). - Inrätta formella strukturer för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst för ungdomar i ålder år (CSDH 5.4). 4. Hälsa i arbetslivet - Att nuvarande folkhälsopolitiska styrdokument revideras så att de innefattar tydliga mål och uppdrag kring hälsa i arbetslivet (CSDH 7.3).- Att en ny modell för certifiering och tillsyn av arbetsmiljön utvecklas, prövas och införs i enlighet med Styrmedelsutredningens slutbetänkande (CSDH 7.5). - Att följa upp och vidareutveckla företagshälsovårdens roll vad gäller både hälsofrämjande och förebyggande insatser, men också när det gäller den arbetslivs- 9

10 5. Miljöer och produkter 6..Hälsofrämjande hälso- och sjukvård inriktade rehabiliteringen (CSDH 7.5). - Att ge fortsatt stöd till kommuner för en hållbar stadsutveckling, där aspekter på den sociala dimensionen i hållbar utveckling ges ökat utrymme (CSDH 6.3). - Att utreda den byggda miljöns betydelse för bra matvanor. Att utreda möjligheter att via till exempel ekonomiska styrmedel påverka förutsättningar för aktiv transport och tillgänglighet av livsmedel. Detta bör anpassas för olika typer av kommuner (CSDH 6.3). - Att nuvarande folkhälsopolitiska styrdokument revideras så att de innefattar en tydlig målbeskrivning för klimatförändringar (CSDH 6.5). - Att hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) förtydligas så att de framgår att ersättningssystemen i primärvården bör utformas så att de premierar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, samt insatser för att minska insatser skillnader i hälsa mellan olika grupper (CSDH 9.1 o 9.2). - Fortbildning av vårdpersonal om sambanden mellan social utsatthet och ohälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, att vården kan minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare och kulturkompetens hos vårdpersonalen (CSDH 9.3). - En förutsättningslös översyn av läkarutbildningen med utgångspunkt från framtida behov av läkare i primärvård, psykiatri, geriatrik och socialmedicin (CSDH 9.3). 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa - Utvärdera metoder för att förebygga och tidigt identifiera sexuella övergrepp och våld samt implementera dem inom Mödrahälsovården och på landets ungdomsmottagningar (CSDH 13.6). - Upprätta en nationell policy för det nationella arbetet med sexualitet och reproduktiv hälsa och rättigheter (CSDH 13.6). 9. Fysisk aktivitet Se målområde 5. - Utreda hur samhällets strukturer och resurser kan användas så att grundläggande förutsättningar finns för alla att vara. 10

11 10. Matvanor, livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Se målområde 5. - Fortsätta utvecklingen av begränsningen av tillgängligheten av alkohol, bl.a. genom ansvarsfull alkoholservering (CSDH 6.3) tillräckligt fysiskt aktiva med fokus på fem områden (förskola/skola, arbetsliv, fritid, idrott och transport). (CSDH 12.3.) Utreda om beskattning och andra ekonomiska styrmedel kan användas för att minska konsumtionen av energitäta produkter som choklad, konfektyr och sötade drycker (CSDH 12.3). Begränsa marknadsföringen av alkohol och tobak (CSDH 12.3). 11

12 Genomförande av uppdraget Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Socialstyrelsen. En projektorganisation bildades med Karin Melinder som projektledare kompletterad med en projektgrupp bestående av från Statens folkhälsoinstitut Sven Bremberg, Chatrine Höckertin, Dan Svensson; från Socialstyrelsen Maria Danielsson. Till projektgruppen knöts ett antal skribenter från Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen. Skribenterna var sakkunniga inom olika områden och hade till uppgift att skriva om en eller flera av de rekommendationer som kommissionen gett. Från Statens folkhälsoinstitut medverkade, förutom de som ingick i projektgruppen, Ylva Arnhof, Marianne Hallbert, Anna-Karin Johansson, Karin Junehag Källman, Ida Knutsson, Anton Lager, Anita Linell, Marlen Ljusberg, Bernt Lundgren, Marlene Makenzius, Cristina Mattsson Lundberg, Anna Månsdotter, Mikael Nordberg, Isis Nyampame, Stig Vinberg, Jenny Telander, Magnus Wimmercrantz. Från Socialstyrelsen förutom Maria Danielsson, Ingrid Schmidt, Maria Möllergren Till projektgruppen knöts också en referensgrupp bestående av forskare och praktiker: Ragnar Andersson, Karlstad universitet Bo Burström, Karolinska institutet Gunvor G Ericson, riksdagsledamot, ledamot i Socialförsäkringsutskottet Johan Hallqvist, Uppsala universitet Margareta Kristensson, Linköpings universitet Cecilia Magnusson, Karolinska folkhälsoakademin (KFA) Denny Vågerö, Centre for Health Equity Studies (CHESS) Per-Olof Östergren, Lunds Universitet Referensgruppens roll var rådgivande, medan Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen gjorde de slutliga bedömningarna. Uppdraget presenterades för Statens folkhälsoinstituts Strategiska råd och på en workshop 3 mars dit politiker och myndighetschefer bjöds in förutom representanter för olika råd och samarbetsorganisationer som Statens folkhälsoinstitut har knutit till sig. 12

13 Kapitel 1 Om Closing the gap in a generation (utjämna hälsoskillnaderna inom en generation) Health equity through action on the social determinants of health (Jämlikhet i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna) Rapporten Closing the gap utgavs av WHO år Rapporten hade tagits fram av en oberoende kommission (Commission on the Social Determinants of Heealth, CSDH) som hade arbetat i fyra år. Kommissionen tillsattes av WHO:s dåvarande generaldirektör, Lee Jong-wook, som upplevde de stora globala hälsoklyftorna som oacceptabla och ville ta en bred ansats för att kunna komma tillrätta med dem. Arbetet leddes av 19 kommissionärer med Sir Michael Marmot som ordförande. Andra kommissionärer var bland andra nobelpristagaren i ekonomi, Amartya Sen och Chiles tidigare president, Ricardo Lagos. Kommissionär från Sverige var professor Denny Vågerö. I rapporten konstaterar man att social rättvisa är en fråga om liv och död. I vissa delar av världen ökar medellivslängden och folkhälsan blir bättre medan den stagnerar i andra. Hälsoklyftorna mellan olika länder är enorma med 40 års skillnad i förväntad medellivslängd mellan olika länder. Också inom länderna finns mycket stora hälsoklyftor som är nära förbundna med sociala förhållanden hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen gjorde en ingående analys av en rad bestämningsfaktorer. Man gjorde bedömningen att det finns tillräckligt med kunskap för att kunna ge rekommendationer, samtidigt som det också finns behov av forskning om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen gav tre övergripande rekommendationer: - förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv - angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt - utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa Det finns stora likheter mellan kommissionens syn på hälsans sociala bestämningsfaktorer och de tankar som ligger till grund för den svenska folkhälsopolitiken. Mer om det i kapitel 3. Sverige i världen CSDH-rapporten Closing the Gap (2008) kan sägas ha tyngdpunkten på låginkomstoch medelinkomstländer. Ett tema i den svenska applikationen är därför att jämföra den beskrivning som ges i ursprungsrapporten med situationen i Sverige. Detta gäller 13

14 både generellt, vilka hälsoproblem som är aktuella i Sverige, och vilka av de rekommenderade åtgärderna som har genomförts. En systematisering av hälsoskillnaderna mellan länder på olika utvecklingsnivå ges i hälsotransitionsteorin. Omran identifierade tre stadier i denna process (Omran, 1971): 1. Perioden före den egentliga transitionen, det vill säga övergången till ett nytt mönster, kallade han Farsoternas och hungersnödens tidevarv. Den höga dödligheten och låga medellivslängden (20 till 40 år) höll tillbaka befolkningstillväxten. 2. Transitionsfasen kallade han de avtagande pandemiernas tidevarv. Här avtar dödligheten och medellivslängden ökar till år vilket gör att befolkningstillväxten tilltar. 3. Tiden efter transitionen kallade Omran de degenerativa och människoorsakade sjukdomarnas tidevarv. Degenerativa sjukdomar är sådana som förknippas med det naturliga åldrandet medan människoorsakade sjukdomar innefattar ohälsa på grund av miljöförstöring, ohälsosam livsstil, trafikolyckor, och dylikt i denna fas överskrider medellivslängden 50 år och fruktsamheten blir en viktigare faktor för befolkningsutvecklingen än dödligheten. Teorin har sedan den presenterades 1971 diskuterats och vidareutvecklats, bland annat som en följd av en oväntad nedgång i hjärt kärldödlighet i västliga länder. De fördröjda degenerativa sjukdomarnas era myntades som den epidemiologiska transitionens fjärde stadium (Olshanky & Ault, 1986). I denna fas fortsätter medellivslängden att öka som följd av ökad överlevnad högt upp i åren. Dödsorsakerna liknar de som präglar den tredje fasen, men inträffar senare i livet. Implikationer En slutsats som kan dras av detta är att det finns ett tydligt bakgrundsskeende i hälsoutvecklingen, bortom allt det som specifikt görs för att förbättra hälsan, och att detta skeende sammanhänger med den allmänna samhällsutvecklingen. Av särskild betydelse är under vilka former och med vilken effektivitet resurser skapas och hur dessa resurser kommer befolkningen till del. Förutom de hälsovinster som följer av direkta åtgärder på hälsans område får vi uppenbarligen också hälsovinster som bonus från andra framsteg, det vill säga från samma allmänna samhällsutveckling som gör att vi inte längre behöver leva våra liv i nödtorft och umbäranden, såsom fortfarande är fallet på olika håll i världen. Detta innebär vidare att det som präglar situationen globalt inte behöver vara en giltig beskrivning för enskilda länder. För att förstå var vi befinner oss i hälsoutvecklingen måste vi också förstå de historiska förlopp som fört oss dit. Därmed förstår vi också bättre hälsosituationen i länder med sämre eller bättre hälsa. Sverige tillhör det segment bland världens länder som har bäst hälsa enligt vedertagna mått. Flera länder har emellertid knappat in på eller till och med passerat Sverige i olika avseenden, samtidigt som Sverige behåller försprånget till andra. Se bland annat WHO:s databas (www.euro.who.int/hdadb). Beskrivningen av hälsotransitionsteorin syftar till att kunna placera Sverige bland andra länder. Uppgifter om medellivslängd och dödsorsaker placerar Sverige i den 4:e transitionsvågen. Enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2009a) är 14

15 den främsta orsaken till den ökande medellivslängden att allt färre insjuknar i hjärtoch kärlsjukdomar, samtidigt som dödligheten bland dem som insjuknar har sjunkit. Samtidigt pekar flera indikatorer på att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar. Se mer nedan. Det svenska välfärdssystemet Folkhälsa och välfärd hänger nära samman eftersom en god hälsa förutsätter tillgång till resurser som mat, kläder, bostäder, transporter, säkerhet etcetera. I det förindustriella samhället producerades resurser till stor del i familjeenheter, samma enheter som sedan använde dessa resurser. De individer som hade svårt att delta i produktionen försörjdes huvudsakligen inom familjeenheten och i viss mån även inom ramen för bygemenskapen. Staten tog mycket liten del i dessa frågor. När Sverige industrialiserades under andra halvan av 1800-talet bröts de traditionella försörjningsenheterna upp. Människor hänvisades nu till att sälja sin arbetskraft på marknaden och med pengar köpa in de resurser som behövdes. Olika delar av landet utvecklades i olika takt och enskilda människor hade olika förmåga att försörja sig i det nya samhälle som växte fram. Konsekvensen blev ökade inkomstskillnader liksom ökade skillnader i hälsa, olika grupper emellan. Förhållandena i Sverige under denna period motsvarade de som råder i dagens medelinkomstländer och som Closing the gap (CSDH, 2008) fokuserar på. Stora inkomstskillnader leder till sociala spänningar (Thorbecke & Charumilind, 2002). Dessutom tar ett samhälle med stora skillnader dåligt tillvara marginaliserade gruppers förmåga till produktion. Under tidiga industrialismen utvecklades därför reformer som var avsedda att lösa en del av de problem som uppstått. Ett exempel är statliga pensioner som dock till en början hade blygsam omfattning. Ett annat exempel är nödhjälpsarbeten vid utbredd arbetslöshet. I takt med allt bättre produktivitet inom industrisektorn ökade BNP per capita. Det uppstod nu utrymme till mer utvecklade reformer, exempelvis i form av allmän sjukvård till låg kostnad och sjukersättning vid inkomstbortfall. De flesta industrialiserade länderna införde sådana reformer, antingen helt genom statens försorg eller genom samarbete mellan staten och fackliga organisationer. Under tiden efter andra världskriget, det vill säga under industriepokens kulm, blev dessa reformer mer utvecklade i de nordiska länderna jämfört med de flesta andra industriländerna. Ett skäl till detta kan ha varit att befolkningarna i de nordiska länderna var etniskt och social relativt homogena, att statsmakten hade relativt ett högt förtroende och att kyrkan var underordnad staten och inte en oberoende kraft som i Sydeuropa. Ett politiskt uttryck för denna inriktning var starka socialdemokratiska partier som regerade i koalition med andra partier. Industriepoken har avlösts av ett samhälle som domineras av produktion av tjänster. Fortfarande är dock exportinriktad industriproduktion en viktig del av den svenska ekonomin. Det innebär att den globala konkurrensen har ett starkt genomslag på den svenska produktionen. De väl utvecklade välfärdssystemen i de nordiska länderna förutsätter högre skatteuttag jämfört med de flesta andra länder. Under och 1990-talen förutspådde anglosaxiska ekonomer att de nordiska välfärdssystemen inte längre skulle vara hållbara i en allt mer globaliserad värld. Under denna period genomgick också Danmark, Sverige och Finland betydande ekonomiska recessioner 15

16 som blev prövostenar för den nordiska modellen. Det visade sig inte bara att modellerna var hållbara utan även mycket framgångsrika (Esping Andersen, 1999). Vid upprepade jämförelser under 2000-talet har de nordiska ekonomierna bedömts höra till de globalt sett mest konkurrenskraftiga; den senaste av dessa placerar Sverige globalt som nummer 4 av 134 länder (World Economic Forum, 2009). Detta talar för att den nordiska välfärdsmodellen är hållbar. Kapitel 2 Metod, begrepp och evidens Jämlikhetsbegreppet Variationerna i hälsa mellan olika individer och grupper väcker frågor om vilka orsakerna är, om de är möjliga att påverka, och om det finns skäl för samhället att aktivt söka minska variationen. Variationer i hälsa beskrivs även med olika begrepp. En allmänt använd definition av avsaknad av variation i hälsa, jämlikhet i hälsa, har tagits fram av International Society for Equity in Health: "Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön" (International Society for Equity in Health, 2010). I Closing the gap ges följande definition på ojämlikhet I hälsa: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa (sid 26). Definitionen av jämlikhet kräver att avsaknaden av skillnaderna är systematiska. Det innebär att skillnaderna har påvisats i upprepade undersökningar som genomförts i olika jämförbara grupper av människor. Jämlikhet i hälsa kan gälla olika aspekter av hälsa: förekomst av dödlighet, sjukdomar, upplevd hälsa och skador, förekomst av bestämningsfaktorer (exempelvis fysisk aktivitet) och konsekvenser av sjukdom (exempelvis funktionsnedsättning och sjukpensionering). Definitionen utgår från begreppet "jämlikhet" som är en översättning av engelskans "equity". "Equity" kan även översättas som "rättvisa". Begreppet har en uppenbar moralisk innebörd. Utgångspunkten är att skillnaderna uppfattas vara problematiska. På engelska används även begreppet equality som kan översättas som likställdhet. Begreppet är mindre moraliskt laddat men har ändå en underliggande uppfordrande innebörd. På engelska används även det moraliskt helt neutrala begreppet variation. Samma ord används mer sällan i den svenska diskussionen om hälsa. Gradient eller hälsogap Begreppet social gradient har en lång historia och kan spåras tillbaka till 1922 (OPC 1992). Den äldsta förekomsten i Medline är från 1957 (Stein 1957). Begreppet aktualiserades sedan i Whitehall-studien (Marmot, Shipley & Rose, 1984) där man studerade hälsan hos engelska statstjänstemän och talade om en social gradient i hälsa. Bland de engelska statstjänstemännen upptäckte man att det fanns ett monotont 16

17 samband mellan vilken position i hierarkin en person hade och hans/hennes hälsa (Marmot, Smith & Stanfeld, 1991). Detta kallas för en social hälsogradient. Det har funnits två delvis motstridiga förklaringar till denna. Lynch med flera (2000) betonade betydelsen av materiella faktorer, medan en annan grupp forskare i första hand betonade psykosociala faktorer, framförallt hur jämlika samhällena var (Wilkinson, 1999). I deras bok Jämlikhetsanden (2010) visar Wilkinson och Pickett att hur jämlikt resurser fördelas i ett samhälle har stor påverkan på ett stort antal faktorer, däribland hälsan. I boken redovisas ett stort antal jämförelser av länder där man kan se att det inte i första hand är hur rikt ett land är som påverkar hälsan, utan snarare vilka inkomstskillnader som finns i respektive land. Lutningen är dock nästan alltid jämn. Se figur 1 nedan. Figur 1. Bland rika länder har hälsorelaterade och social problem ett nära samband med ojämlikhet (Wilkinson & Pickett, 2010) Gradienten finns i alla länder men kan vara olika brant. I ett rikt, relativt jämlikt land som Sverige är gradienten mindre brant än i ett rikt, mer ojämlikt land som Storbritannien. Se figur 2. 17

18 Figur 2. I Sverige är dödstalen för män i arbetsför ålder lägre för alla yrkesklasser jämfört med England och Wales. Källa:Vågerö och Lundberg Gradienttanken leder till att åtgärder skall vara universella, det vill säga gälla alla. Detta står dock i motsatsställning till tanken om ett hälsogap, det vill säga att det finns en grupp fattiga, medan den övriga befolkningen har det bra. Olika åtgärder riktas ofta till utsatta riskgrupper; det finns gränser för när man kan få olika typer av stöd. I den nyligen framlagda rapporten Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review, 2010), en review av Closing the Gap (CSDH, 2008) som tar fram rekommendationer specifikt för England, har man fört tankegången ett steg längre och infört ett nytt begrepp, proportionell universalism. Författarna till rapporten skriver: Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Åtgärder skall rikta in sig mot att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism (sid 9, The Marmot Review, 2010). Metod I Closing the gap (CSDH, 2008) skriver man att den begreppsliga ramen ligger på att hitta causes of the causes de grundläggande strukturer av social hierarki och sociala bestämningsfaktorer som bestämmer människors livsvillkor. Detta hänger också samman med hur CSDH ser på evidens man använder ett vidare synsätt än att enbart se på randomiserade kontrollstudier (RCT). Den evidens som används i ursprungsrapporten kommer från observationsstudier (inklusive naturliga experiment och länderjämförelser), fallstudier och fältbesök, från expert- och lekmannakunskap, och från interventioner i lokalsamhället där dessa varit tillgängliga (sid 42, CSDH, 2008). Synsättet beskrivs närmare i en metodologisk bakgrunds- 18

19 rapport av Mike Kelly (Kelly & Bonnefoy, 2007). Detta arbetssätt har använts även i denna rapport. Vilken forskning som kan användas för att utforska hälsans bestämningsfaktorer och för att ge underlag för att göra en bedömning av om en åtgärd kan sägas ha evidens eller ej tas också upp under kapitel 16, rekommendation För att i möjligaste mån synkronisera skribenternas texter gavs dessa en gemensam instruktion som togs fram av projektgruppen och generaldirektören för Statens folkhälsoinstitut. Instruktionen var följande: Kommissionens rapport innehåll ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer är utgångspunkten för vårt arbete. För varje rekommendation skall vi ta fram: 1. Situationen i Sverige. 2. Relevanta målområden. I nästa steg bedöms vilket/vilka målområden som är relevant; ibland är det ett, ibland flera målområden som är relevanta. Här kan ni som skribenter föra in (relevanta) indikatorer. 3. Vad har gjorts enligt nya folkhälsopolitiken? En stor del av analysen är att beskriva vad som har gjorts i Sverige under de senaste åren som stämmer överens med den aktuella rekommendationen. Regeringsuppdraget gäller i första hand den förnyade svenska folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2007/08:110). Det är i första hand vad som gjorts och inte gjorts med stöd av denna som skall analyseras. Vilka regeringsuppdrag har Statens folkhälsoinstitut/socialstyrelsen haft hittills med relevans för rekommendationerna i CSDH? Redovisningen av vad som har gjorts begränsas till den nationella nivån och till de tre viktigaste insatser som har genomförts med grund i den förnyade folkhälsopolitiken. När det gäller målområdena 1-2,4-5 finns det en hel del som inte täcks i den förnyade folkhälsopolitiken, men som har genomförts av andra myndigheter genom olika departement. Här kan underlaget för den Folkhälsopolitiska rapporten användas. 4. Jämlikhetsbedömning. För att undersöka i vilken utsträckning de genomförda åtgärderna kan ha haft effekt på ojämlikheten i hälsa görs en kvalitativ bedömning av detta på de tre viktigaste åtgärderna. En manual för detta redovisas nedan. 5. Förslag på åtgärder(högst tre). Kraven på de föreslagna åtgärderna är att: - de har stöd i CSDH (2008) rapporten - de inte genomförs i tillräcklig omfattning i Sverige - de skall bidra till minskade skillnader i ohälsa - det skall finnas vetenskapligt stöd för åtgärdens effekt - de skall vara politiskt realistiska 6. Kostnad, om denna kan beräknas vara låg, medel eller hög. Förslagen skall vara högst tre. Obs ingen beräkning utan en bedömning. Screeningverktyg för en jämlikhetsbedömning Till hjälp för att göra jämlikhetsbedömningen togs en manual för att beakta jämlikhet i hälsa fram. Denna skall bland annat beskriva om insatserna beräknas leda till en 19

20 ökad jämlikhet i hälsa eller om insatserna eventuellt bidrar till ökade klyftor mellan olika grupper i samhället. Manualen bygger på ett antal frågor, där den första och viktigaste gäller om det är en universell åtgärd. Ett alternativt uttryck är generell åtgärd, men manualen använder begreppet universell, eftersom det anknyter till begreppet proportionell universalism. Detta kan kopplas till det som skrivs ovan att universella åtgärder anses vara bäst för att påverka hela befolkningen. För att minska ojämlikheten bör dock de med det sämsta utgångsläget påverkas mest, vilket leder till att åtgärderna, förutom att vara universella, även bör anpassas, både i omfattning och utformning, till de med störst behov. Vi har tolkat det som att åtgärden bör anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Prioriterade grupper gäller socioekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (Regeringens proposition 2007/08:110). Manualen har inte tidigare testats, varför användningen här kan sägas vara ett första test. Manualen stämmer väl överens med det nya begrepp proportionell universalism som presenterats av den brittiska rapporten Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review, 2010). Redovisning av olika grupper En redovisning av ojämlikhet i hälsa förutsätter att man delar in befolkningen i olika grupper. Dessa kan göras efter social position, kön, ålder, etnicitet och efter geografiskt område för bostaden. Fem metoder (Bremberg, 2003) är de vanligaste för att beskriva en individs sociala position. 1) Yrke får ange social position. 2) Den tid en individ deltagit i utbildning används. 3) Indelningen sker efter inkomst. 4) En metod som används särskilt i Storbritannien är att göra indelningen efter tillgång till materiella resurser, exempelvis bostad av en viss storlek och standard, bil, fritidshus etcetera. 5) Indelning utgår från den sociala karaktären av det område en individ är bosatt i. I Sverige är det vanligast att använda någon av de tre första metoderna. När yrke får ange social position brukar fem olika grupper särskiljas: okvalificerade arbetare, kvalificerade arbetare, lägre tjänstemän, tjänstmän på mellannivå samt högre tjänstemän (Erikson, Goldthorpe, 1993). Ett betydande problem med denna indelning att uppgifter om yrke under lång tid inte har samlats in rutinmässigt för hela befolkningen. En stor mängd uppgifter om hälsa är tillgängliga efter kön, det vill säga separat för män och kvinnor. Det finns inga väsentliga problem med att göra denna uppdelning. En stor mängd uppgifter om hälsa är tillgängliga för olika åldrar. Det går att särskilja olika etniska grupper i befolkningen. Den dominerade gruppen är personer som har svenska som modersmål. De flesta övriga grupper har invandrat till Sverige under de senaste decennierna. Vanligen assimileras olika minoritetsgrupper gradvis i majoritetsgruppen. Detta innebär att en individ i gruppen invandrare dels karaktäriseras av sitt ursprungsland och dels av hur lång tid hon eller han har vistats i Sverige. Gruppen är således mycket heterogen. Det är vanligt att man jämför hälsoläget i Sverige mellan olika geografiskt eller administrativt definierade områden, exempelvis länder, regioner, län, kommuner eller kommundelar. Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en indelning av Sveriges kommuner i kommungrupper. Se mer nedan. 20

Den svenska Marmot-applikationen. Utredningen som försvann men lever vidare

Den svenska Marmot-applikationen. Utredningen som försvann men lever vidare Den svenska Marmot-applikationen. Utredningen som försvann men lever vidare Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlilkhet.se.

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: Landstingshuset, Hus 3, Dr Prag Kl

PROTOKOLL. Datum: Landstingshuset, Hus 3, Dr Prag Kl Tid och plats för sammanträdet Beslutande Landstingshuset, Hus 3, Dr Prag Kl. 09.00 15.15 Ann-Marie Johansson (S) Anna Gundersson (S) Björn Karlsson (S) Danuta Finke (C) Margareta Gladh (M) Annelie Bengtsson

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer