Barn på röntgen. Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten

Transkript

1 Barn på röntgen Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten

2 Varför optimera barnundersökningar? Personalen relativt ovana vid omhändertagandet av barn Barnet kan vara rädd, vill inte vara stilla, vill inte medverka etc. Bemötandet är viktigt. Barn är inte små vuxna Barn är strålkänsligare än vuxna. Svårare med anamnes och statustagande.

3 Barnprojekt Radiologi Västerbotten Syfte: Att utarbeta strategier för att öka kunskap och kompetens för omhändertagandet av barn vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar.

4 RADIOLOGI VÄSTERBOTTEN Policy för omhändertagande av barn i samband med röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar

5 Hur kan vi praktiskt minska bestrålningen på barn? Försök välja undersökningssätt utan joniserande strålning när det är möjligt.

6 Hur kan vi praktiskt minska bestrålningen på barn? Försök välja undersökningssätt utan joniserande strålning när det är möjligt. Om röntgenundersökningen är nödvändig måste bildtagningen begränsa till så få bilder som möjligt.

7 Hur kan vi praktiskt minska bestrålningen på barn? Om röntgenundersökningen är nödvändig måste bildtagningen begränsa till så få bilder som möjligt. Vid barnundersökningar ska bildkvalitén vara så bra som det är nödvändigt, inte så bra som möjligt! Kom ihåg att inremitterande läkare inte alltid tänker på att röntgen är strålning och att strålning är farligt, allra helst för barn!

8 Hur kan vi praktiskt minska bestrålningen på barn? Om röntgenundersökningen är nödvändig måste bildtagningen begränsa till så få bilder som möjligt. Vid barnundersökningar ska bildkvalitén vara så bra som det är nödvändigt, inte så bra som möjligt! Kom ihåg att inremitterande läkare inte alltid tänker på att röntgen är strålning och att strålning är farligt, allra helst för barn! Ifrågasätt onödiga undersökningar. Använd sunt förnuft när du ska undersöka barnet

9 Vid bildtagning tänk på att: Inte använda raster på barn under 20 kg.

10 Vid bildtagning tänk på att: Inte använda raster på barn under 20 kg. Blända in ordentligt. Använd inte beskärning istället för inbländning.

11 Vid bildtagning tänk på att: Inte använda raster på barn under 20 kg. Blända in ordentligt. Använd inte beskärning istället för inbländning. Lägg extra möda på att få första bilden bra. Undvik omtag.

12 Vid bildtagning tänk på att: Inte använda raster på barn under 20 kg. Blända in ordentligt. Använd inte beskärning istället för inbländning. Lägg extra möda på att få första bilden bra. Undvik omtag. Dokumentera exponeringsparametrar för att minska risken för omtag vid nästa undersökning. Tänk på att centrera på intressant område.

13 Vid bildtagning tänk på att: Inte använda raster på barn under 20 kg. De är så små att den spridda strålningen blir försumbar. Oftast blir bilderna bättre utan raster och en lägre stråldos kan användas. Blända in ordentligt. Använd inte beskärning istället för inbländning. Lägg extra möda på att få första bilden bra. Undvik omtag. Dokumentera exponeringsparametrar för att minska risken för omtag vid nästa undersökning. Tänk på att centrera på intressant område. Använd gonadskydd på pojkar.

14 Vid genomlysning tänk på att: Vid undersökningar då underrör används ska bildförstärkaren vara så nära barnet som möjligt.

15 Vid genomlysning tänk på att: Vid undersökningar då underrör används ska bildförstärkaren vara så nära barnet som möjligt. Vid undersökningar då överrör används, ta bort tjock madrass.

16 Vid genomlysning tänk på att: Vid undersökningar då underrör används ska bildförstärkaren vara så nära barnet som möjligt. Vid undersökningar då överrör används, ta bort tjock madrass. Använd pulsad genomlysning med så låg pulsfrekvens som möjlig.

17 Vid genomlysning tänk på att: Vid undersökningar då underrör används ska bildförstärkaren vara så nära barnet som möjligt. Vid undersökningar då överrör används, ta bort tjock madrass. Använd pulsad genomlysning med så låg pulsfrekvens som möjlig. Använd minsta möjliga bildförstärkare.

18 Vid genomlysning tänk på att: Vid undersökningar då underrör används ska bildförstärkaren vara så nära barnet som möjligt. Vid undersökningar då överrör används, ta bort tjock madrass. Använd pulsad genomlysning med så låg pulsfrekvens som möjlig. Använd minsta möjliga bildförstärkare. Använd gonadskydd på pojkar.

19 Vid genomlysning tänk på att: Vid undersökningar då underrör används ska bildförstärkaren vara så nära barnet som möjligt. Vid undersökningar då överrör används, ta bort tjock madrass. Använd pulsad genomlysning med så låg pulsfrekvens som möjlig. Använd minsta möjliga bildförstärkare. Använd gonadskydd på pojkar. Utnyttja funktionen frys/spara bild för att spara genomlysningsbilden istället för att exponera.

20 Exempel bildtagning På remissen står ramlat vill ej använda vänster arm. Önskad undersökning är: Axel, överarm, armbåge, underarm, handled och hand HUR SKA MAN DÅ RÖNTGA?

21 Man ska inte röntga allt i alla projektioner! Använd sunt förnuft! Fråga föräldrarna var barnet har mest ont och börja där Hittar man en fraktur kan man kanske nöja sig. Rådfråga radiolog Kombinationsbilder På barn får man oftast nöja sig med bilder som inte är helt optimala

22 Barnmetodbok Allmänt om barnröntgen SMÅ barn väger under 20 kg (ska inte ha raster). Inga vridningar på småskelett på barn under 3 år. Kom ihåg gonadskydd om gonaderna ligger inom 10 cm från strålfältet.

23 Fot- Små Barn under 20 kg Frontal Inåt vridning Sida Endast frontal och sida på barn under 3 år Exponeringsvärdena är ett medelvärde för barn ca 10 kg Teknik - Bildplattor Teknik - Direkt digital Programnamn: Fot Små Barn kv : 50 mas: 2.5 Finfokus Doskorrektion: Ej Raster Kassett: 18x 24 kv: 50 mas: 2.0 Finfokus Doskorrektion: Ej Raster Fältstorlek: Anpassas efter objektets storlek Kasettriktning: Stående Exponeringsklass: 100 FFA: 100 cm (takrör) Detektorkänslighet: FFA: 115 cm Cu- filter: Strålriktning: ap Strålriktning: ap

24 Fot- Barn över 20 kg Frontal Inåt vridning Sida Exponeringsvärdena är ett medelvärde för barn ca 30 kg Teknik - Bildplattor Teknik - Direkt digital kv : 50 mas: 2.8 Finfokus Doskorrektion: Ej Raster Kassett: 18x 24 Kasettriktning: Stående Programnamn: Fot Små Barn kv: 50 mas: 2.2 Finfokus Doskorrektion: Ej Raster Fältstorlek: Anpassas efter objektets storlek Exponeringsklass: 100 FFA: 100 cm (takrör) Detektorkänslighet: FFA: 115 cm Cu- filter: Strålriktning: ap Strålriktning: ap

25 Datortomografi Försök välja undersökningssätt utan joniserande strålning när det är möjligt. Högre brusnivåer, anpassa efter frågeställning Aldrig utföra undersökningen både med och utan kontrast Vid DT hjärna anpassas undersökningsparametrarna efter ålder Vid DT buk anpassas undersökningsparametrarna efter vikt Gonadskydd till pojkar Radiolog ställer in bildserien för att begränsa antalet bilder.

26 Hur kan vi då förebygga och behandla smärta och rädsla i samband med undersökningar och behandlingar?

27 Multidimensionellt tänkesätt. - barnvänlig miljö och atmosfär - personalen skapar en relation med barnet/familjen - psykologiska och farmakologiska metoder används för att lindra smärta och rädsla

28

29 Sjukvårdrådgivningens hemsida (

30 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Var väl insatt i undersökningen som ska utföras och förbered undersökningsrummet inför undersökningen

31 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Barnvänlig, lugn och trygg miljö kan underlätta undersökningen

32 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Etablera kontakt. Skapa en ögonkontakt på barnets nivå redan i väntrummet. Informera och förbered barnet utifrån ålder, mognad, erfarenhet, eventuell funktionsnedsättning samt kulturell bakgrund. Involvera även föräldrarna i samtalet.

33 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Uttryck dig så att det inte går att misstolka (barn kan inte tänka abstrakt). Undvik negationer Undvik ord som skapar mera rädsla eller en förväntant om negativa upplevelser (skära, göra ont, sticka, kanske mår du snart illa!!!) Tänk på ordvalen undvik t.ex. orden ont, smärta, få låna din arm osv. Kan inte tänka abstrakt!

34 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Förmedla trygghet.. Rädsla och stress kan öka smärtupplevelsen medan trygghet lindrar den. Ta dig tillräckligt med tid det vinner man på i längden.

35 Mera ont om man är rädd! Benini et al (2004) Evaluating venipuncture pain in pediatric patients with developmental delay. Clin J Pain 20 (3) May/June

36 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Avled. Fokusera barnets uppmärksamhet på något annat tex att lyssna till musik, höra en saga, blåsa såpbubblor, se en videofilm etc.

37 Avledning Ju fler sinnen avledningsmaterialet engagerar hos barnet ju bättre chans att lyckas, syn, hörsel, känsel och rörelser i samverkan och variation Duff A (2003) Incorporating psychologicl approaches into routine paediatric venepuncture. Arch Dis Child 88:

38 Vad känns värst för barn med cancer? Smärtan i samband med diagnostiska och behandlande medicinska procedurer Känslan av instängdhet och ensamhet Oron inför medicinska procedurer Hedström et al (2003) Distressing events for children and adolescents with cancer: child, parent and nurse perceptions. Journal of Pediatric Oncology Nursing vol 20, no 3:

39 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Smärtbehandling av barnet ska utföras så att den optimala effekten nås vid undersökningen

40 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Smärtbehandling av barnet ska utföras så att den optimala effekten nås vid undersökningen. Grunden för smärtbehandlingen är smärtskattning och där behandlingsmålet är att eftersträva smärtnivå < 4.

41 Vårdkedjan Det räcker inte att barnklinken kan sin smärtbehandling. Akuten RTG OP UVA Barn

42 Bassmärtschema Normal smärtbehandling innefattar paracetamol, diklofenac och morfin. Schema för bassmärtbehandling och smärtövervakning följer sedan barnet Otillräcklig behandling. Kontakta ansvarig läkare Avvikelserapport

43 Råd vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Bassmärtschema skall följas och om inte tillräcklig smärtbehandling är uppnådd inför röntgenundersökningen ska inte undersökningen utföras förrän behandlingsmålet är uppnått,, undantag vid starka medicinska indikationer.

44 Faces Pain Scale - revised (FPS-R)

45 Sedering MUCG CT,MRT

46 Att hålla fast Att hålla fast barn för att utföra undersökningar får endast ske på starka medicinska indikationer Är undersökningen befogad? Går det att skjuta på undersökningen om detta skulle vara fördelaktigt för barnet? Är barnet tillräckligt smärtstillat? Att till exempel fixera armen i ett stadigt grepp kan ibland vara nödvändigt för att lyckas med en undersökning, men det bör göras så att barnet inte upplever det som ett tvång. När valet är att hålla fast, förklara varför det är nödvändigt för barnet och använd avledning. Prata med barnet efter undersökningen

47 Tips vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Belöning. Uppmuntran i form av en liten sak kan vara det barnet minns ett besök på röntgen.

48 Tips vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Avreaktion/lek efter undersökningen ger möjlighet att bearbeta upplevelsen.

49 Tips vid röntgen- och nuklearmedicinska undersökningar av barn Utvärdera,, reflektera över undersökningen för att förbättra bemötandet i fortsatta mötet med barn

50 Faktorer som vi kan påverka i samband med medicinska procedurer på barn Kognitiva faktorer Ge åldersadekvat information och förbered barnet. Ge barnet möjlighet att bearbeta händelsen efteråt Faktorer hos barnet som vi inte kan påverka vid proceduren Ålder, utvecklingsnivå, temperament, personlighet Kön, etnicitet och kultur Tidigare upplevelser (särskilt negativa upplevelser av smärta och integritetskränkning). Beteendemässiga Försök lugna barnet och föräldrarna Agera lugnt och tryggt! Ha all utrustning på plats och prata med barnet ha ögonkontakt Miljön och atmosfären ska vara barnvänlig och inge en känsla av trygghet. Karaktären på proceduren/ undersökningen/ behandlingen Emotionella: Stöd barnets copingförmågor Avled, använd humor, involvera föräldrarna. Fokusera på annat än själva proceduren Skapa en relation med barnet/ familjen Upplevelse av undersökningen Använd psykologiska och farmakologiska smärtbehandlingsmeto der

51 Tack!