RAPPORT B2009:02. Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk behandling. Goda exempel på lösningar vid svenska anläggningar ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT B2009:02. Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk behandling. Goda exempel på lösningar vid svenska anläggningar ISSN"

Transkript

1 RAPPORT B2009:02 Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk behandling. Goda exempel på lösningar vid svenska anläggningar ISSN

2

3 Förord Såväl biogas- som komposteringsanläggningar kan ge upphov till luktproblem. Frågan är central för Avfall Sverige och dess medlemmar som bedriver biologisk behandling. För att lyfta fram och ytterligare sprida kunskaper från de senaste årens strategiska arbete med att komma tillrätta med luktproblemen, har Avfall Sverige låtit sammanställa goda exempel från anläggningar som arbetat framgångsrikt med att minimera luktproblemen. Magnus Holmgren, Vattenfall Power Consultant AB, har gjort sammanställningen. Malmö oktober 2009 Per-Erik Persson Ordf. Avfall Sveriges arbetsgrupp Biologisk behandling Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING Vattenfall Power Consultant AB har på uppdrag av Avfall Sverige skrivit denna rapport. I uppdraget ingick att genomföra telefonintervjuer och faktainsamling från ett antal anläggningar för biologisk behandling som arbetat framgångsrikt med luktfrågan. Syftet med arbetet är att belysa goda exempel, såväl tekniska åtgärder som arbete med rutiner och arbetsplanering, som kan inspirera andra anläggningar som brottas med luktproblem, t.ex. i form av klagomål från närboende. Studien visar att det med luktreducerande teknik, samt inte minst med goda arbetsrutiner, går att få en bra luktsituation på anläggningar med biologisk behandling av avfall.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte Bakgrund 1 2 Intervjuer Borlänge (kompostering) Örebro (kompostering) Borås (rötning och kompostering) Vänersborg (rötning) Västerås (rötning och kompostering) Malmö (förbehandling) 7 3 Tekniska Åtgärder Luktreducering i utsläppspunkter Rening av luft Processåtgärder Spärrar Arbetsmiljö 9 4 Andra yyper av åtgärder Avvikelsehantering 10 5 Referenser 11

7 1 INLEDNING 1.1 Syfte Vattenfall Power Consultant AB har på uppdrag av Avfall Sverige skrivit denna rapport. I uppdraget ingick att genomföra telefonintervjuer och faktainsamling från ett antal anläggningar för biologisk behandling som arbetat framgångsrikt med luktfrågan. Syftet med arbetet är att belysa goda exempel, såväl tekniska åtgärder som arbete med rutiner och arbetsplanering, som kan inspirera andra anläggningar som brottas med luktproblem, t.ex. i form av klagomål från närboende. Såväl biogas- som komposteringsanläggningar ingår i studien. Målet har varit att ha ett tydligt fokus på praktiska tillämpningar och exempel så att rapporten lätt kan användas av andra anläggningar. 1.2 Bakgrund Luktfrågan är och har alltid varit en stor fråga för anläggningar med biologisk behandling. Avfall Sverige har de senaste åren finansierat flera projekt med fokus på luktfrågan, bl.a. inom ramen för Avfall Sveriges utvecklingssatsning för biologisk behandling där rapporterna B2007:04 Åtgärder mot lukt erfarenheter från svenska anläggningar för behandling av bioavfall [1] och B2008:01 Luktproblem vid biologisk behandling - En genomgång av situationen i Sverige och av europeiska riktlinjer [2] publicerats. Som ett sätt att bygga vidare på kunskaperna från dessa projekt önskade Avfall Sverige sammanställa denna rapport med goda exempel från anläggningar som arbetat strategiskt med luktfrågan, för spridning och inspiration i branschen. Arbete med luktfrågan inom biologisk behandling pågår även inom ramen för flera olika Waste Refinery projekt, där hittills WR-03 Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av lukter och luktämnen från biologisk behandling av avfall [3] publicerats. 1

8 2 INTERVJUER 2.1 Borlänge (kompostering) I Borlänge finns en komposteringsanläggning som drivs av Borlänge Energi. Historiskt sett har anläggningen haft mycket klagomål från närboende vad det gäller lukt. Till en början fanns tydliga tekniska orsaker till problemen som efter hand åtgärdades med bl.a. ombyggnationer och ny utrustning för strängvändning. Ventilationsluften ( m 3 /h) renades till en början i ett biofiltertorn (investering ca 5 MSEK) som aldrig fungerade som det var tänkt, det blev aldrig någon biologisk tillväxt i filtret. Tornet fungerade som, och användes som, en våtskrubber istället, med begränsad reducering av lukten. För att förbättra luktreduktionen utvecklade personalen på anläggningen istället egna barkfilter (investering < 1 MSEK) vars funktion verkar vara att de torkar den fuktiga (71 % relativ fuktighet) ventilationsluften och därmed avskiljer luktande ämnen. Funktionen upplevs som god med detta filter. När de tekniska problemen åtgärdats efter hand så identifierades det att de kvarstående problemen i vissa fall berodde på att personalen frångick givna arbetsrutiner. Det gick ofta att direkt koppla klagomålen till sådana händelser i anläggningen. För att komma åt beteendeorsakerna till luktproblem inrättades ett belöningssystem för personalen, där 28 luktfria dagar, dvs. utan inkomna klagomål från närboende, belönades med gemensam fikastund med tårta och andra godsaker. Detta visade sig vara ett mycket effektivt sätt att förbättra beteendet bland personalen, och klagomålen minskade markant under en tid. 2

9 En del i arbetsrutinerna har varit att kontrollera vindriktning och väderförhållanden innan vissa arbetsmoment genomförs. Under den senaste tiden har vädret varit lite lynnigt med snabba skiftningar i vindriktning, vilket lett till nya klagomål från närboende. Vindvimplar har nu satts upp på anläggningen för att ge personalen bättre möjlighet att kontrollera vindriktningen i samband med att arbeten genomförs. Inom anläggningen pågår även verksamhet med avfall som går till förbränning. En rutin för att minska luktproblemen är att bara arbeta med en av verksamheterna åt gången. Två tekniska lösningar nämns speciellt. Arbetsmiljön förbättras genom att tilluften till anläggningen behandlas i en joniseringsanläggning. Denna har en mycket god funktion. Personalen märker direkt när ett joniseringsrör slutar att fungera, så effekten är mycket tydlig. Vidare behandlas ingående material till komposteringen med EM1, s.k. EM-teknologi [4]. Inkommande material besprutas med mikroorganismer som skall ha en luktreducerande funktion genom att bryta ned illaluktande ämnen i materialet. Funktionen och nyttan av denna behandling upplevs som något oklar av personalen, men man har ändå valt att behålla den. Slutligen konstateras att Borlänge Energi genom åren kommit fram till att en stor del av uppkomna luktproblem grundar sig i hur personalen utför olika arbetsuppgifter. Därmed är det mest effektiva sättet att motverka luktproblem att utarbeta arbetsrutiner samt att uppmuntra personalen till att efterfölja dessa. 2.2 Örebro (kompostering) I Örebro finns en komposteringsanläggning som drivs av Örebro kommun. För ca 5 år sedan byggdes en ny komposteringsanläggning, med sluten mottagning, vilket avsevärt minskat problemen och klagomålen jämfört med den tidigare anläggningen. Sedan en tid skickas protokoll till närboende där de har möjlighet att markera när och om de haft besvär av lukt. Ca 5 klagomål per år inkommer med den nya anläggningen. En bra komposteringsprocess anses viktig för att förekomma uppkomsten av luktproblem och arbetet med att förbättra själva processen ses därför som en viktig del även i arbetet med luktfrågan. Ventilationen från mottagningshallen behandlas med ozon. Sedan en tid doseras EM1 [4]. Funktionen upplevdes även på denna anläggning som oklar varför man valde att upphöra med doseringen under Snabbt märkte dock personalen att luktproblemen ökade i anläggningen varför beslut togs att återuppta doseringen. Intrycket från anläggningen i Örebro är därmed att EM1 har en klar och tydlig effekt vad gäller att minska luktproblemen. 3

10 I Örebro arbetas det aktivt med de s.k. mjuka frågorna, när det gäller arbetsrutiner så får väder- och vindförhållanden, om praktiskt möjligt, påverka arbetet till stor del. En annan typ av mjuk fråga som värdesätts är att försöka ha en god relation till de närboende. Närboende bjuds till exempel in att besöka anläggningen med jämna mellanrum. Vid luktrondering runt anläggningen ser personalen också till att aktivt ta kontakt med de personer som passerar för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. Till sist lämnas den allmänna synpunkten att alla anläggningar måste tilldelas tillräckliga resurser för arbetet. Med otillräckliga resurser kan det tyvärr bli så att arbetet med lukt får stryka på foten. 2.3 Borås (rötning och kompostering) I Borås finns både rötning och kompostering vid Sobackens avfallsstation sedan Den första rötningsanläggningen tjänade som en förbehandling för matavfallet innan kompostering och stängdes Under den tid som matavfallet sedan istället direkt behandlades genom kompostering uppstod stora luktproblem togs en rötningsanläggning i drift för produktion av biogas. Sedan 2008 behandlas inte något matavfall i komposteringen ens vid driftproblem i rötningen, utan den går i sådant fall till förbränning. Klagomålsstatistik finns sedan andra halvåret 2004 och visar på stora problem under 2005, beroende på att matavfall komposterades vid intrimningsproblem av den nya rötningsanläggningen. Klagomålen har sedan minskat år för år för att under 2008 vara nere på endast 2 stycken klagomål. Bland de åtgärder som vidtagits nämns allmänt ett medvetandegörande av luktfrågan i verksamheten, exempelvis att se till att dörrar stängs till lokaler som kan sprida lukt. Vid en inventering av luktkällor som gjordes under 2007 konstaterades också att störst risk för lukt föreligger vid avsteg från givna rutiner samt vid driftstörningar. Det effektivaste sättet att undvika luktproblem är därför att arbeta med förebyggande åtgärder och det arbetas löpande med att ta fram och förbättra driftrutiner och handlingsplaner. Alla klagomål registreras också i ett avvikelsehanteringssystem där ansvarig för åtgärd/ utredning utses och alla steg i hanteringen dokumenteras. Under hösten 2008 skickades en enkät med frågor om lukt till närboende. Inkomna svar tydde på att luktsituationen upplevs ha blivit bättre med åren. I april 2009 kommer en luktpanel med närboende att sammankallas för att diskutera luktfrågan. Vidare så genomför personalen själva så kallade luktrundor varannan vecka på fastställda punkter i området kring anläggningen. 4

11 Ett flertal tekniska åtgärder har också genomförts för att motverka luktproblem. Biofilter finns vid rötningsanläggningen. Dess kapacitet utökades 2006 sedan det visat sig att det var feldimensionerat från början, vilket kan ha orsakat luktstörningar. En källa till stark lukt som identifierats är driftstörning i form av skumning i bufferttankar. För att förbättra möjligheterna till att upptäcka skumning har därför ekolod, dubblerade nivåmätare och en övervakning på densitetsförändring installerats. 2.4 Vänersborg (rötning) I Vänersborg finns en rötningsanläggning för rötning av främst utsorterat hushållsavfall. I samma lokaler (med delat ventilationssystem) finns påssorteringsanläggning. Anläggningarna är placerade på deponiområde och intill en återvinningscentral. Under åren har anläggningen haft luktproblem av och till och det har också genomfört flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen, men arbetet kan definitivt inte betecknas som färdigt för vissa problem kvarstår. Att anläggningen ligger vid en deponi gör att det ofta är svårt att särskilja luktproblemen som uppkommer från rötningsanläggningen från övriga luktkällor på området. De tre stora källorna till lukt är ventilationsluften från rötningsanläggningen, lakvattendammar och deponin. Ventilationsluften vid rötningsanläggningen var från start utrustad med ozondosering som luktreducerande teknik. Mätningar för några år sedan visade att i stort sett alla luktande ämnen kom från de ventilationsdelar som är kopplade till blandningstankar och hygienisering (s.k. processluft). Övrig ventilationsluft från t.ex. mottagningshall och påssortering späder bara ut luften. Mätresultaten visade att ozonet inte tycktes ha någon större effekt på luktande ämnen, men personalen på anläggningen upplever en väsentlig skillnad när ozonanläggningen är av eller på. I nuläget planeras för byggnation av en ny gaspanna på grund av ett ökat energibehov. Detta möjliggör att använda den förorenade processluften som förbränningsluft i den nya pannan. Denna åtgärd förväntas ha mycket stor effekt på luktproblemen från anläggningen. Arbetsmiljön i anläggningen förbättras genom att tilluften behandlas i en joniseringsanläggning. Det rejektvatten som lämnar anläggningen pumpas till en lakvattendamm. Då rejektvattnet innhåller en stor andel biologiskt material bidrar det till besvärande lukt från lakvattendammen. Problemen med lukt har ökat sedan lagringskapaciteten i dammen utökades. Lakvattendammen luftas i dagsläget för att minska problemen, men en teknisk åtgärd som planeras i rötningsanläggningen är att byta till ett ultrafilter med större kapacitet för att få mindre andel biologiskt material i rejektvattnet. Med denna åtgärd kommer också en större andel av näringsämnena att hamna i biogödslet. Över åren har också fler och fler delar av anläggningen byggts in. Idag sker i stort sett all hantering (inklusive lastning och lossning) inomhus. 5

12 2.5 Västerås (rötning och kompostering) I Västerås finns sedan 2005 en biogasanläggning där organiskt avfall och vallgrödor används som substrat. Anläggningen är placerad på ett deponiområde med bl.a. intilliggande verksamhet med kompostering. Det goda exemplet från Västerås är att lägga mycket kraft på luktfrågan i upphandlingsfasen av en anläggning. De tekniska lösningarna för att hantera luktproblem baserades här på tysk teknik och erfarenheter som tidigare gjorts vid tyska anläggningar. Den gemensamma ventilationsluften från rötningsanläggningen och gasuppgraderingsanläggningen (stripperluften) renas i en vattenskrubber följt av ett väldimensionerat biofilter. Sedan anläggningen startade har inte några egentliga problem med lukt eller klagomål på lukt uppkommit. Först under hösten 2008 inkom klagomål vilket föranledde att materialet i biofiltret byttes ut. I samband med det arbetet kunde det också konstateras att det fanns igensättningar i bottenmaterialet i filtret vilket gjort att det inte fungerat som avsett. Förklaringen till igensättningarna kan hänföras till driftproblem som varit vid anläggningen. Vid uppgraderingsanläggningen finns en lutskrubber installerad då det vid byggnationen fanns farhågor om höga svavelvätehalter i stripperluften. Skrubbern har dock aldrig tagits i drift eftersom svavelvätehalterna konstaterats att ändå vara under de gränsvärden som biofilterleverantören satt upp. I nuläget finns planer på FeCl-dosering i rötkammaren, vilket görs av processkäl. En sådan dosering kommer också att minska svavelvätehalten i stripperluften vilket därmed ger en positiv bieffekt i form av minskad luktbelastning. Vid komposteringsanläggningen tillämpas ett par luktreducerande åtgärder. Före det att man vänder kompoststrängar kontrolleras alltid väder- och vindförhållanden och arbetet utförs inte i det fall som vindriktningen är olämplig. Vidare så doseras mikroorganismer till inkommande kompostmaterial samt även i samband med strängvändning. Mikroorganismerna upplevs som mycket effektiva för att förhindra luktproblem och man har ej heller några klagomål från närboende. 6

13 2.6 Malmö (förbehandling) I Malmö finns en ny anläggning för förbehandling av matavfall, som inledde sin provdrift i februari Vid anläggningen produceras en slurry som i dagsläget transporteras till Kristianstad för rötning. Anläggningen är placerad vägg i vägg med SYSAVs avfallsförbränningsanläggning. Luktfrågan var viktig under projektering och tillståndsprocess. Inspiration har till stor del hämtats från Jönköpings anläggning vilket gjort att i stort sett samma lösningar avseende luktreducering har valts i Malmö som i Jönköping. Hela anläggningen är sluten. När locket till tippfickan öppnas i samband med tippning så blåses joniserad luft in i tippfickan. Denna joniserade luft bildar ett slags lock i samband med tippningen. Anläggningen kan sedan inte startas förrän tippfickan är stängd igen. I flera delar av anläggningen tillsätts joniserad luft och bildar zoner kring den maskinella utrustningen där de joniserade partiklarna har tid att reagera med illaluktande ämnen. De punktutsug som finns i maskinerna är medvetet inställda på låga flöden för att ge joniseringen tid att verka samt för att inte röra upp luktande ämnen i onödan. Frånluften mynnar i avfallsbunkern vid förbränningsanläggningen vägg i vägg, och där tas primärluften till avfallspannorna. För att undvika spridning av lukt till omgivningen har arbetsrutiner tagits fram som bland annat berör dagliga driftrutiner, städning av lokaler och utrustning samt lastning av förbehandlat matavfall. För att undvika att luften i bilens tankar går ut obehandlad till omgivningen kopplas anläggningens avluftningsslang till bilens avluftningsrör. 7

14 3 TEKNISKA ÅTGÄRDER 3.1 Luktreducering i utsläppspunkter En generell åtgärd som går att tillämpa på alla typer av anläggningar är att bygga in anläggnings- eller processdelar så att de diffusa utsläppen minskar. Inom kompostering så kan en sådan åtgärd vara att övergå från öppen till sluten kompostering, t.ex. korvkompostering. Vattenhanteringen återkommer vid många typer av anläggningar som ett generellt problem. Vid rötning finns exempel på insatser för att rena rejektvattnet i rötningsprocessen, t.ex. med en SBR-anläggning som i Vänersborg. Det finns komposteringsanläggningar som arbetat mycket med lakvattenhanteringen och därigenom förbättrat situationen med lukt, exempelvis Göteborg. 3.2 Rening av luft Den klart dominerande tekniken för rening av luft i dessa sammanhang är biofilter, där funktionen upplevs mycket olika vid olika anläggningar och vetskapen om hur filtret ska skötas ibland är begränsad. I några fall har det visat sig att funktionen i biofiltret varit god men att det har varit underdimensionerat. Inom Waste Refinery pågår projekt för att belysa dessa frågor ytterligare. Biofilter kan med fördel kompletteras med en skrubber. Biofilter påverkas negativt av ammoniak och det är därför bra om det kan avskiljas uppströms i en skrubber. Höga svavelvätehalter i t.ex. stripperluft kan behandlas i en lutskrubber. I Borlänge finns ett egenkonstruerat barkfilter där personalen upplever att filtret torkar ventilationsluften och därigenom ger god luktreduktion. Kolfilter används vid några anläggningar med gott resultat, där dock de höga kostnaderna för aktivt kol kan avskräcka. Jonisering och ozondosering används vid några anläggningar. Vid några uppgraderingsanläggningar finns termisk oxidering (Vocsidizer) installerad för behandling av metanutsläpp, där även luktreduktion fås. Ett mycket effektivt sätt att ta hand om förorenade luftflöden är att använda dem som förbränningsluft i en panna, antingen direkt eller via utlopp i en avfallsbunker där förbränningsluften till pannan tas. 3.3 Processåtgärder En generell åtgärd är att aktivt jobba med att förbättra processen i anläggningen och därigenom motverka uppkomsten av luktproblem i utsläppen. Vid någon anläggning upplevs det att det finns mycket att arbeta med inom detta område, medan någon annan anläggning tycker att de effekter som kan uppnås på detta sätt är begränsade. Vid uppgraderingsanläggningar av strippertyp finns möjligheten att dosera järnklorid (FeCl) för att få förbättrade processegenskaper. Som en bieffekt av denna dosering kommer också svavelvätehalten, och därmed lukten, att minska. 8

15 Störningar i processen ger ofta upphov till luktproblem och det är därför viktigt att tidigt kunna upptäcka en begynnande störning. Både hängslen och livrem kan tillämpas, exempelvis i Borås där skumning övervakas med såväl ekolod, dubblerade nivåmätare som övervakning på densitetsförändring. Vid kompostering finns flera anläggningar som använder s.k. EM-teknologi för att bespruta substratet med luktreducerande mikroorganismer. Teknologin är förhållandevis billig och har åtminstone i Örebro visat sig ha en klar och tydlig effekt på att minska luktproblemen. 3.4 Spärrar Flera exempel finns på mekaniska spärrar där processer eller pumpar inte kan startas förrän vissa förhållanden är uppfyllda, t.ex. att portarna till mottagningshallen eller locket till tippfickan är stängda. 3.5 Arbetsmiljö Flera anläggningar har joniseringsutrustning på tilluften där en tydlig effekt på arbetsmiljön rapporterats. Personalen märker direkt när joniseringsutrustningen inte fungerar genom att deras upplevelse av lukt ökar. Vid ett par nya anläggningar tillämpas ett nytt tankesätt. Joniserad luft tillsätts där direkt invid maskinell utrustning och ges tid att reagera med illaluktande luft, s.k. joniseringszoner. Frånluftflöden i dessa anläggningar (monterade inne i maskinerna) är medvetet låga för att inte röra upp odörer och partiklar i onödan. 9

16 4 ANDRA TYPER AV ÅTGÄRDER Vid framtagande och förbättring av arbetsrutiner är det viktigt att luktfrågan hanteras, t.ex. genom att ta hänsyn till väder- och vindförhållanden vid arbete, att arbeta med endast en verksamhet i taget eller att alltid stänga om sig. Speciellt vid in- och uttransport av material är det viktigt att ha rutiner för arbetet, samt att se till att rutinerna följs av anläggningens personal samt ev. entreprenörer. I förekommande fall kan också personalen behöva uppmuntras att följa givna rutiner, där Borlänges belöningssystem med tårta är ett tydligt exempel. Vid varje anläggning är det viktigt att det finns tillräckliga resurser för allt arbete så att inte luktfrågan riskeras att inte hinnas med. Detta är till sist en ledningsfråga. 4.1 Avvikelsehantering För en korrekt hantering bör samtliga klagomål eller avvikelser registreras i ett avvikelsehanteringssystem där ansvarig för utredning utses och alla steg i hanteringen dokumenteras. Avvikelsehanteringssystemet kan också med fördel hantera förslag på förebyggande åtgärder från personalen. En utredning bör alltid resultera i förslag på åtgärd för att förhindra uppkomsten av återkommande luktproblem. Eftersom luktproblem är en mycket subjektiv fråga är det viktigt att hålla en god relation till de närboende genom att exempelvis aktivera dem med luktprotokoll och enkäter samt upprätta luktpaneler. Det kan vara givande för samtliga parter att bjuda in närboende till anläggningsbesök och därigenom avdramatisera omgivningens bild av verksamheten samt skapa personliga kontakter mellan personal och omgivning. 10

17 5 REFERENSER 1. Åtgärder mot lukt - Erfarenheter från svenska anläggningar för behandling av bioavfall, Avfall Sverige RAPPORT B2007:04 2. Luktproblem vid biologisk behandling - En genomgång av situationen i Sverige och av europeiska riktlinjer, Avfall Sverige RAPPORT B2008:01 3. Karine Arrhenius, Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av lukter och luktämnen från biologisk behandling av avfall, Waste Refinery WR Effektiva Mikroorganismer ( Intervjuer: Borlänge Christian Olhans, Borlänge Energi Örebro Gunnar Jansson, Örebro kommun Borås Sofia Andersson, Borås Energi & Miljö Vänersborg Jörgen Fredriksson & Ragnar Davidsson, Ragn Sells Västerås Carl-Magnus Pettersson & Helge Ziolkowski, Växtkraft Malmö Kjerstin Ekvall, Sysav 11

18

19 Rapporter från Avfall sverige 2009 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2009:01 Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler U2009:02 Användning av värmekamera inom avfallshanteringen. Förstudie U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar U2009:04 Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduktion av koldioxid med hjälp av alger U2009:05 Energy from waste - An international perspective U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall U2009:07 Torrkonservering av matavfall från hushåll U2009:08 Alternativa konstruktionsmaterial på deponier. Vägledning U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel U2009:10 Uppföljning av slaggrusprovvägar U2009:11 Detektering och kvantifiering av metangasläckage från deponier U2009:12 Avfallshantering på öar och i glesbygd U2009:13 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion U2009:15 Fiskhälsa U2009:16 Nya lakvatten Kemisk sammansättning och lämplig behandling U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie U2009:18 Energy from waste Potential contribution to EU renewable energy and CO 2 reduction targets U2009:19 Detektering av gas i deponier med resistivitet avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2009 Certification rules for compost B2009 Certification rules for digestate B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner B2009:02 Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk behandling Goda exempel på lösningar vid svenska anläggningar avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2009:01 Övervakning av tätskikt i deponier med impedansspektroskopi D2009:02 Behovet av nedströmsskydd ur ett långtidsperspektiv AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2009:01 Flygaskors egenskaper i våt miljö F2009:02 Erfarenheter av miljöpåverkan vid användning av slaggrus som förstärkningslager F2009:03 PCB- och dioxininnehåll i svenska avfallsbränslen F2009:04 Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten

20 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling B2009:02 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö info@avfallsverige.se

RAPPORT U2009:17. Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN

RAPPORT U2009:17. Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN RAPPORT U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vi har idag stor kunskap om hushållsavfallets sammansättning och behandling. Däremot saknas

Läs mer

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar?

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar? Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar? Karine Arrhenius, Lars Rosell SP, Kemi och Materialteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Vad

Läs mer

Dala Biogas AB 2013-06-14 Lövängets gård Ljusterängarna 46 783 93 St Skedvi Till Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Komplettering till ansökan om tillstånd för uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget

Läs mer

Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken

Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Dagordning Presentation Miljöförvaltningen Borås Energi och Miljö Svar på kvarstående frågor från föregående möte Genomgång av verksamheten

Läs mer

Hur undviker man luktstörningar från biogasproduktion? Biogasseminarium, Borlänge, 30 oktober 2013 BiogasMitt Eric Rönnols eric@ronnols-miljo.

Hur undviker man luktstörningar från biogasproduktion? Biogasseminarium, Borlänge, 30 oktober 2013 BiogasMitt Eric Rönnols eric@ronnols-miljo. Hur undviker man luktstörningar från biogasproduktion? Biogasseminarium, Borlänge, 30 oktober 2013 BiogasMitt Eric Rönnols eric@ronnols-miljo.com Lukt vad är det? Sinnesförnimmelse när ämnen når näsans

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig, Arbetsgruppen biologisk återvinning Caroline Steinwig, 2019-02-13 Jag tänkte prata om Kort om Avfall Sverige Strukturen kring arbetsgrupper Aktuella frågeställningar och projekt inom arbetsgruppen Biologisk

Läs mer

Bilaga C Handbok. Vid upphandling av tekniker för luktreducering. ÅF-Industry AB. bilaga c handbok

Bilaga C Handbok. Vid upphandling av tekniker för luktreducering. ÅF-Industry AB. bilaga c handbok Bilaga C Handbok Vid upphandling av tekniker för luktreducering Sten-Åke Barr ÅF-Industry AB Mattias Wesslau Innehåll 1 INLEDNING...4 2 HANDBOKENS STRUKTUR...4 3 STEG FÖR STEG...5 4 RENINGSMETODER...7

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år

Läs mer

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering En introduktion till s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering Om Avfall Sverige Kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Utveckling, utbildning,

Läs mer

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet

Läs mer

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare

Läs mer

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2016 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Biogasproduktionen är organiserad under AO Biogas inom Tekniska

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion

Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Karine Arrhenius Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort Projektpartners och organisation Biogas Öst: övergripande projektledningen samt information och seminarier. Sammankallande i referensgruppen. Projektledare:

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket

Läs mer

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall Rapport U2014:13 ISSN 1103-4092 Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall FÖRORD Under hösten 2012 uppmärksammades frågan kring förekomsten av synliga föroreningar

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Hygienisering av avloppsslam

Hygienisering av avloppsslam Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet för yttrande.

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN Uppföljning av tidigare avfallsplan 2009 2016 Under år 2008 arbetade Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner fram en gemensam avfallsplan under ledning av Västblekinge Miljö AB (VMAB). Planen fastställdes

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten Kvällens agenda Vad har hänt sedan förra mötet på Sobacken. Vad kommer hända den närmaste tiden. Inkomna synpunkter.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Idag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter.

Idag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter. BILAGA 1 Frånluftbehandling vid Lidköpings ARV INLEDNING Reningsverken i svenska städer och samhällen ligger av naturliga skäl i lågpunkten nära vattenrecipienten. Det finns idag en klar tendens i Sverige

Läs mer

Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063).

Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063). Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063). Aerob behandling Anaerob behandling Aska Avfall Avfallshantering

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Prövning enligt miljöbalken

Prövning enligt miljöbalken Prövning enligt miljöbalken Innehåll På gång Prövningspunkter Tillståndsprocessen Några tips Projekt på gång Biogas Öst pengar av Jordbruksverket Tillståndsprocess biogas Workshopar Vägledning Miljöprövning

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Filtralite Air. Filtralite Air LUFTRENING. Effektiv borttagning av lukt

Filtralite Air. Filtralite Air LUFTRENING. Effektiv borttagning av lukt Filtralite Air LUFTRENING Effektiv borttagning av lukt 1 Vårt uppdrag Ren luft är en nödvändighet för ett behagligt liv. Dålig luft från industri, jordbruk och avloppsrening kan renas genom biofilm i biofilter.

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Avfall Senast uppdaterad: 2019-08-23 Avfall i Sundsvall Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Blåberget Vid Blåbergets avfallsanläggning sker

Läs mer

Avfallshantering RÅDGIVANDE REFERENS

Avfallshantering RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Avfallshantering Allmän beskrivning Stadens mål är att bedriva en effektiv och miljömässig avfallshantering för att uppnå bästa möjliga renhet och kvalitet på avfallet så att det kan

Läs mer

Avfallsplan för Tierps kommun 2 maj 2018 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL

Avfallsplan för Tierps kommun 2 maj 2018 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL 1 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL Här beskrivs översiktligt de viktigaste anläggningarna för hantering av avfall

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-

Läs mer

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN DEFINITIONER Vad skiljer definitionsmässigt en slutanvändare från en användare och de i sin tur från en naturgödselanvändare? DEFINITIONER Vad är en mellanhanteringsanläggning/

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Kompostering av hästgödsel. Angelika Blom

Kompostering av hästgödsel. Angelika Blom Kompostering av hästgödsel Angelika Blom Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar 400 medlemmar

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Statistik Ett komplement till årsredovisningen

Statistik Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Som ett komplement till årsredovisningen finns denna sammanställning av statistik. Vissa tabeller som finns i årsredovisningen finns här

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten

Läs mer

mer med Förslag till nationellt miljömål.

mer med Förslag till nationellt miljömål. Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område 1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater

Läs mer

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss Lovisa Wassbäck Avfall 08-508 465 61 lovisa.wassback@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Läs mer