Tillsyn gällande Botorps Behandlingshem

Transkript

1 1 (17) Nyrebo AB Länsmansvägen Vassmolösa Tillsyn gällande Botorps Behandlingshem Bakgrund Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett sort ingrepp i barn/ungdomars och deras familjers liv. Samhället tar i detta sammanhang på sig ett stort ansvar. Det måste därför ställas höga krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättsäkerheten i handläggning och dokumentation. Under åren skall det genomföras en nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga (HVB). HVB som ingår i tillsynen är verksamheter som tar emot pojkar och flickor i ålder 0-18 år. Tillsynen omfattar inte hem som tar emot barn och föräldrar tillsammans. Granskningen är en del i regeringens tillsynsuppdrag Barnuppdraget. Tonvikten skall ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister skall åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet. Såväl internationell forskning som svensk forskning har visat att barn som har varit placerade i samhällsvård varit överrepresenterade gällande hälsoproblem och är dessutom en lågpresterande grupp i skolan, som riskerar att lämna vården med svag utbildning ( Nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna (2006)). Tillsynen genomförs inom följande sex ansvarsområden och barns behov i centrum (BBIC) är utgångspunkt för bedömningskriterierna. Hälsa Utbildning Känslomässiga och sociala behov Delaktighet Säkerhet Kvalitet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Kalmar Malmbrogatan 6 Växel lansstyrelsen@h.lst.se

2 2 (17) Målet med tillsynen är främst att belysa och ytterst förbättra situationen för brukaren och att ge en bild på en nationell nivå. Metod Innan den operativa tillsynen genomfördes erhöll Länsstyrelsen efter begäran div. uppgifter från Botorp; uppgifter om de placerade barnen, uppgifter om personalen, föreståndarenkät samt de skriftliga rutiner som fanns upprättade. Intervju av föreståndare och andra personer i ledningen, enligt intervjuguide. Intervju med personalgruppen, enligt intervjuguide. Intervju med de placerade ungdomarna, enligt intervjuguide. Intervju med vårdnadshavare till de intervjuade ungdomarna, enligt intervjuguide. Intervju med de intervjuade ungdomarnas socialsekreterare, enligt intervjuguide. Aktgranskning. Intervjuerna kunde endast genomföras med tre vårdnadshavare och tre socialsekreterare. Fyra ungdomar intervjuades i grupp. Tillstånd mm Botorps behandlingshem, Kalmar kommun, har haft Länsstyrelsens tillstånd att drivas som hem för vård eller boende (HVB) sedan Tillståndet under senare år fram till var daterat Den vårdkategori hemmet var godkänt för var följande: Barn som till följd av psykiska störningar och/eller psykosocial problematik behöver längre vårdtider. Vid inskrivningen är barnen i åldern år.

3 3 (17) Högsta antal vårdtagare är enligt tillståndet åtta, varav sex i huvudbyggnaden, en plats i utslussningsboende i näraliggande byggnad och en plats i utslussningslägenhet i Kalmar tätort. Upptagningsområdet är i första hand södra Sverige. Målsättningen är att genom frigörelse och separationsarbete, i samklang med ett accepterande och förståelse från familjen, nå mer autonomi där ett starkare självförtroende kan leda till fler sociala färdigheter och mognad. Vården utgår från en utvecklingspsykologisk grundsyn och baseras på miljöterapeutiskt modellarbete. Tillståndet ändrades Den huvudsakliga ändringen innebär att barnen vid inskrivning skall vara i åldern år samt att direktinskrivning av barn i åldern år kan ske till en av de befintliga lägenheterna. Vid Länsstyrelsens granskning uppgavs fem pojkar och två flickor vara inskrivna. Den äldsta var född år 1988 och den yngsta år Beskrivningen av de inskrivna barnen och deras vårdbehov överensstämmer med de grupper som verksamheten är avsedd för enligt tillstånd för verksamheten. Botorps avtal med de placerande socialnämnderna överensstämmer med det behandlingsinnehåll som tillståndet anger. Lokaler, brandskydd och säkerhet vid aktiviteter. Lokalerna anses säkra. Botorp bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. I samarband med motorcrosskörning finns särskilda säkerhetsregler, vilka är kända av berörda. Personal/organisation Verksamhetens föreståndare har adekvat högskoleutbildning, minst 120 poäng, och personlig lämplighet, kompetens och erfarenhet för att kunna styra och leda verksamheten. Ställföreträdande föreståndare har inte adekvat högskoleutbildning men däremot kompetens och erfarenhet för att bl.a. kunna ansvara för de områden som anges i föreskriften SOSFS 2003:20. Ställföreträdande föreståndaren blev godkänd innan SOSFS 2003:20 trädde i kraft. Både föreståndare och personalen själva bedömer att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet som krävs för att ge vård och behandling i enlighet med de behandlingsmetoder som används och för de grupper som verksamheten är avsedd för. Personalen har regelbunden handledning och behovet av kompetensutveckling bevakas och stöds. Däremot saknas en personlig plan för personalens kompetensutveckling.

4 4 (17) Vid anställning av personal görs alltid kontroll i Rikspolisstyrelsens register. Efter diskussion med såväl lednings- som personalgrupp är det föreståndaren som ytterst beslutar om inskrivning. Det finns tillgänglig personal dygnet runt i de delar av verksamhetens lokaler där barnen vistas. Personalen har sovande jour. Både förståndare, personal och barn uppger att personalen har en tydlig ansvars- och rollfördelning med bl.a. en kontaktperson för varje barn. Det finns inget skrivet introduktionsprogram för nyanställd personal. Ledningen uppger att all personal ändock får genomgå ett visst introduktionsprogram. Personalen uppger att det vore bra med ett skriftligt introduktionsprogram, som en checklista, så att alla får samma genomgång. Skolgång/utbildning för de inskrivna Botorps behandlingshem driver egen skola med egna anställda lärare. Samtliga inskrivna, som är skolpliktiga, deltar i nämnd undervisning. En inskriven 18-åring väntar f n på praktikplats och deltar således inte i undervisning/har inte praktikplats eller arbete. De lärare som är anställda har utbildning som 4-9-lärare respektive mellanstadielärare och två genomgår f n speciallärarutbildning. Den fråga som uppkommit gäller om Botorps egen skola drivs i enlighet med skollagens bestämmelser. Skolan drivs ej som fristående skola med tillstånd, och undervisningen är inte utlagd på annan att bedriva t ex folkhögskola. Enligt muntlig uppgift från Skolverket är undervisning även laglig om elevens ordinarie skolkommun har beslutat att individuell elev dels skall få särskild undervisning (10 kap 3 skollagen), dels att utbildningsansvaret skall övertas av behandlingshemmet. Länsstyrelsen har granskat fyra HVB-akter på barn (ej beträffande 18-åringen). Följande framkom. I två akter framgår inte av behandlingsplan hur barnens skolgång är planerad. Socialtjänsten har samma uppfattning i två fall och de båda intervjuade vårdnadshavarna (olika familjer) säger samma. Socialtjänsten (i tre fall) och de båda vårdnadshavarna uppger att barnen utifrån vad som står i behandlingsplanen inte får individuellt anpassat stöd gällande skolgången.

5 5 (17) Kvalitet Uppföljningsbara mål finns och data om de inskrivna barnen dokumenteras så att de kan användas för uppföljning av verksamhetens mål. Det finns i dagsläget inget kvalitetssäkringssystem för att utvärdera verksamhetens effekter. Ledningen på Botorp har länge diskuterat om att mer systematiskt följa upp målen men så har inte skett. Föreståndare eller annan personal håller sig informerad om nya forskningsresultat om vård och behandling etc. och informationen återförs till berörd personal. På frågan om barnen, föräldrarna, socialtjänsten och personalen ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten är det två av fyra socialsekreterare som inte känner den delaktigheten. Dokumentation om barnet I de granskade akterna finns endast vissa av följande dokument; placeringsbeslut, socialnämndes utredning, journal, vårdplan och behandlingsplan/genomförandeplan. I behandlingsplan/genomförandeplan saknas; datum för när planen skrevs, när den skall följas upp, vilka som var med vid behandlingskonferensen eller som Botorp kallar det soc.möte, tydliga mål, när och hur dessa ska genomföras och en individuell plan för skolgången. Föreståndaren uppger att barnen muntligt får ta del av behandlingsplanen/genomförandeplanen. Det saknas dokumentation att barnet har fått ta del av den och även dokumentation om barnet anser att något är oriktigt i dokumentationen. Följande områden saknas i behandlingsplan/genomförandeplan: hälsa, både fysisk och psykisk, tandhälsa, sömn och kost. Det finns ej heller dokumenterat om inskrivningsmöte/planeringsmöte. Planering av barnens vård Vid intervjuerna framkommer oklarheter om vad som är planeringsmöten och behandlingskonferanser. Det finns en stor samstämmighet i intervjusvaren om att behandlingskonferenser (soc.möten) genomförs med alla barn, endast en förälder var oviss om detta. I behandlingskonferenserna deltar barnen, socialsekreterare, Botorp och där det är genomförbart även vårdnadshavarna. Endast en vårdnadshavare hade varit med på en behandlingskonferens. Det finns önskemål hos vårdnadshavarna att delta mer. Behandlingskonferenserna har inte

6 6 (17) dokumenterats och kommunicerats med barnet, vårdnadshavaren och socialsekreteraren (en socialsekr. hade erfarenhet av att det hade gjorts). Enligt granskningen av dokumentationen framgår att skriftliga behandlingsplaner/genomförandeplaner har upprättats i de fyra akter som Länsstyrelsen granskade. En av handläggarna uppger att hon inte har vetskap om att det finns en upprättad behandlingsplan/genomförandeplan. Ledningen och personal uppger att upprättad behandlingsplan/genomförandeplan alltid följs upp vid behandlingskonferensen. Dokumentationen visar att det tydliggjorts i endast en av akterna och två av socialsekreterarna och två av vårdnadshavarna uppger att så är inte fallet. Samverkan med andra utifrån barnens behov Botorp samverkar alltid med socialtjänsten, vårdnadshavarna och andra för barnet viktiga personer. Samverkan med primärvården, BUP, skola och ungdomsmottagning sker efter varje barns individuella behov. Verksamheten har rutiner, dock ej skriftliga, för hur samverkan sker i samband med utslussning och vårdens avslut. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande I intervjusvaren råder hög samstämmighet om att Botorp har etiska riktlinjer, är medveten om och tar hänsyn till pojkars och flickors olika förutsättningar och behov. Det finns även en medvetenhet om och hänsyn tas till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens rättigheter. Rutiner för att hantera synpunkter, klagomål inom verksamheten. Ledning och personal uppger att de har rutiner för detta men ej dock skriftliga. De anser även att barnen känner till dessa rutiner. Barnen har inte svarat på denna fråga. Socialtjänst och vårdnadshavare kände ej till att det fanns några sådana rutiner. Barnen anser att synpunkter, klagomål och konflikter följs upp och åtgärdas. Säkerhet

7 7 (17) Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad. Det framkommer att Botorp har en medvetenhet om att riskerna finns. Rutiner för att motverka riskerna finns inte dokumenterade men däremot finns muntliga rutiner t.ex. om hur personalen arbetar. Ett exempel är att barnen inte lämnas ensamma och att det alltid finns personal att tillgå. Riskerna tas ofta upp vid handledning och frågan diskuteras ständigt. Området Säkerhet tar huvudsakligen upp om rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande: sexuella övergrepp då barnen är placerade på behandlingshemmet skador som barnen åsamkar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm) fysisk misshandel då barn rymmer konflikter och missförhållanden inom verksamheten. I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande. Områden där Botorp har rutiner Skrivna rutiner för personalens agerande vid sexuellt övergrepp, eller misstanke om sådant. Rutinerna gäller främst då förövaren är någon inom verksamheten. Skrivna rutiner beträffande våld eller hot om våld, både gällande förebyggande insatser och då dylikt har inträffat. Skrivna rutiner då barn rymmer vid LVU. Muntliga rutiner gällande psykisk misshandel. Muntliga rutiner för förebyggande insatser gällande fysisk misshandel. Muntliga rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden. Vid intervjuerna framkommer att vårdnadshavarna, socialsekreterarna och barnen endast känner till ett fåtal av de rutiner som ledningen och personalen uppger att de har. Ingen av vårdnadshavarna kände till att det fanns rutiner vid rymning men

8 8 (17) däremot socialsekreterarna hade kännedom om dessa. Värt att notera är att barnen inte kände till rutinerna för att hantera konflikter och missförhållanden. I rutinerna för rymning vid LVU-placering står ej angivet att vårdnadshavarna informeras om att så skett. Botorps ledning vill poängtera att vårdnadshavarna dock alltid informeras vid rymning. Områden där Botorp helt saknar rutiner rutiner avseende förebyggande åtgärder gällande självskador Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sitt nätverk och dess delaktighet i behandlingen Vid Länsstyrelsens granskning av behandlingsplanerna framgår inte tydligt hur kontakten med nätverket skall se ut eller på vilket sätt de skall vara delaktiga i behandlingen. Delaktighet Barnen ges möjlighet att vara delaktiga vid inskrivningen. Placeringsmöte/inskrivningsmöte har genomförts för tre av de intervjuade barnen och samstämmigheten är hög bland de intervjuade att personalen är lyhörda för barnens åsikter och behov vid dessa möten. Barnen uppger även att de är med vid behandlingskonferenserna. Barnens hälsa Stöd till barnen gällande den fysiska hälsan Etablerad kontakt finns med vårdcentral (distriktsläkare). Botorp har egen skola, dock ingen skolhälsovård. Barnen nås inte av den förebyggande skolhälsovården. I behandlingsplanen finns inte uppgifter om den fysiska hälsan om inte särskilda skäl föreligger, därför följs den inte regelmässigt upp under behandlingskonferens. Stöd till barnen i att sköta sin tandhälsa

9 9 (17) Etablerad kontakt med tandvård finns och barnen genomgår kontroller. Frågor om tandvård finns ej i behandlingsplan. Följs vid behov upp under behandlingskonferens. Barnen får bra kost och lär sig en god kosthållning Länsstyrelsens frågor om kost besvaras jakande. Kostfrågorna finns medtagna i en personakt. Ges barnen förutsättningar för god sömn Barnen ges förutsättningar för god sömn dels genom egna trevligt möblerade rum och att personalen finns i närheten vid sänggåendet och även därefter. Detta behovsområde finns inte medtaget i behandlingsplan. Barnens behov när det gäller den psykiska hälsan Etablerade kontakter finns med läkare, BUP m fl. Området finns med i samtliga granskade behandlingsplaner. Hälsorisker när det gäller sex och samlevnad Personalen uppger att i det dagliga arbetet förekommer dessa frågor. Det finns ingen etablerad kontakt med ungdomsmottagningen. Rutiner för behandlingshemmets agerade då en ungdom blir gravid uppges finnas men inte skriftliga. Medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till beroendeframkallande medel. Personalen har kunskap om beroendeproblematik och arbetar med barnens attityder till beroendeframkallande medel. Däremot saknas rutiner för att ha kontroll över att barnen inte har tillgång till sådana medel. Observationsnivån är dock hög och lösningsmedel låses in. Bedriver verksamheten hälso- och sjukvård? Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med arbetsuppgift att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, finns inte. I verksamheten finns tillräcklig kompetens för att bedöma behov av sjukvårdsinsatser. Läkemedel förvaras och utdelas till barn. Detta bedöms vara egenvård, personalen tar enbart över sådana uppgifter som vårdnadshavare annars skulle gjort. Skriftliga rutiner för läkemedelshantering finns inte. Ledningen bedömer att Botorp inte bedriver hälso- och sjukvård. Känslomässiga behov

10 10 (17) Respekteras barnens personliga integritet och ges barnen möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen? Alla barn har egna funktionella rum med möjlighet till låsbar toalett och dusch, uppdelad för pojkar och flickor. Barnen har möjlighet att tala i telefon utan att bli störda. Det är en begränsad användning av internet. Det finns möjlighet för barnen att prata ostört med besökare och personal. Barnen har rätt att välja sina egna kläder och ev. attribut, med hänsyn till att det inte får skada barnet eller andra. Barnen har rätt att själva disponera pengar. Det finns även möjlighet för barnen att själv välja intim- och hygienartiklar. Barnens klädtvätt sköts på ett för barnen respektfullt sätt. Har barnen någon egen vuxen att tala med i personalgruppen och sker samtal med respekt för barnens självbestämmande och integritet. Varje barn har en kontaktperson och har möjlighet att tala enskilt med någon i personalen när de själva önskar det. När barnen ger personal förtroenden behandlas det respektfullt och händelser som upplevts som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem. Påverkas barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling i positiv riktning och får barnet stöd i sin identitetsutveckling. Personalen på Botorp arbetar dagligen med att barnen får träna konflikthantering, förmåga att klara förändringar, förmåga att uttrycka känslor och att träna empatisk förmåga. Identitetsutvecklingen är ett av de centrala begreppen som personalen arbetar med. Barnen får träffa goda förebilder, får stöd i att upprätthålla sina gränser och att känna till sitt ursprung. Dagligen uppstår situationer då barnen tränas i hur de skall uppträda och göra sig förstådda. Personalen lägger ned mycket arbete med att ge barnen stöd i att förstå betydelsen av hur yttre beteende uppfattas av omvärlden. Barnen får praktiskt stöd i att städa sitt rum, bädda, sköta ett hem och sin ekonomi. Barnen får även praktiskt stöd i att klara olika risksituationer. Har barnen möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer. Botorp har låg personalomsättning och ger därmed möjlighet till stabilitet i relationer. Barnen får stöd i att umgås med kamrater utanför Botorp och stöd i att hålla kontakt med familjen och andra viktiga personer. Fritidsaktiviteter

11 11 (17) Alla utom en av de intervjuade barnen har fritidsaktiviteter. De erbjuds aktiviteter för båda könen. De barn som inte har intresse för någon aktivitet får stöd av personalen i att utöva egna fritidsaktiviteter. Alla barn har möjlighet att välja aktivitet. Bedömning Personal Botorps behandlingshem har lång erfarenhet av att möta barn/ungdomar med särskilda behov. Verksamhetens föreståndare har adekvat högskoleutbildning och övrig personal bedöms ha lämplig utbildning och erfarenhet som krävs för att ge god vård och behandling. Personalen har regelbunden handledning och ledningen tycks stödja behovet av kompetensutveckling. Personalomsättningen är låg, vilket ökar möjligheterna för barnen att utveckla hållbara relationer. För att på lång sikt hålla en hög kvalitet på behandlingsinnehållet och att möta barnens behov på ett adekvat sätt, är det dock angeläget att personalen har personliga planer för sin kompetensutveckling. Barnen uppger att de känner sig trygga med det kontaktmannaskap som personalen har. De vet var de skall vända sig när olika situationer uppkommer. Vikarier som kommer till Botorp får till viss del genomgå ett introduktionsprogram. Det finns inget skrivet introduktionsprogram och vid diskussioner med personalen visade det sig att det fanns oenigheter om vad denna introduktion består av. Länsstyrelsen vill påtala betydelsen av att det finns ett skriftligt introduktionsprogram för nyanställda och vikarier. Detta medför en trygghet för både personal och barn. Skolgång Botorp bedriver egen skola med egna anställda lärare och samtliga inskrivna som är skolpliktiga deltar i undervisningen. Enligt skolverket är denna form av skolundervisning laglig om elevens ordinarie skolkommun har beslutat att eleven dels skall få särskild undervisning (10 kap 3 skollagen), dels att utbildningsansvaret skall övertas av behandlingshemmet. Kvalitet

12 12 (17) Under rubriken kvalitet ryms områdena; kvalitetssäkring, dokumentation om barnet, planering av barnets vård, samverkan, medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten. Botorp har uppföljningsbara mål och data om de inskrivna barnen dokumenteras så att de kan användas för uppföljning. Det finns idag inget kvalitetssäkringssystem på Botorp för att utvärdera verksamhetens effekter. Socialstyrelsen anger bl.a. i Kvalitetssystem inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (SOSFS 2000:15), som även vänder sig till enskild verksamhet, att det bör finnas ett ändamålsenligt kvalitetssystem. Kvalitetssystemet bör omfatta organisation och rutiner för - att fastställa mål - att planera och utföra arbetet - att följa upp, utvärdera och utveckla verksamhetens kvalitet Länsstyrelsen påtalar betydelsen av att Botorp utvecklar ett kvalitetssystem för att på bästa sätt tillgodose varje barns enskilda behov. Dokumentation om barnet Botorp har sina brister främst i dokumentation. Bestämmelserna om dokumentation i Socialtjänstlagen 11 kap. 5 och 6, gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn. Även SOSFS (2006:5) Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS är även i tillämpliga delar aktuell för enskilda verksamheter. Att dokumentationen görs på ett korrekt sätt är bl.a. en garanti för den enskildes rättsäkerhet. I akterna skall finnas placeringsbeslut, socialnämndens utredning, journal, vårdplan och behandlingsplan/genomförandeplan. I de granskade akterna fanns endast vissa av dessa dokument. I behandlingsplan/genomförandeplan saknas; datum för när planen skrevs, när den skall följas upp, vilka som var med vid behandlingskonferensen, tydliga mål och hur dessa skall genomföras och en individuell plan för skolgången. Det saknas även anteckningar i dokumentationen om att barnet har fått tagit del av genomförandeplanen och om barnet ansett något vara oriktigt. Följande viktiga områden saknas helt eller delvis i behandlingsplanen/genomförandeplanen: skola, hälsa (fysisk och psykisk), tandhälsa, sömn och kost.

13 13 (17) Det saknas även en tydlighet i behandlingsplan/genomförandeplan hur kontakten med nätverket skall se ut och på vilket sätt de kan vara delaktiga i behandlingen. Det saknas även dokumentation om inskrivningsmöte. Det saknas rutiner för att dokumentera och kommunicera behandlingskonferenserna med barnet, vårdnadshavarna och socialsekreteraren. Det finns önskemål hos de intervjuade föräldrarna att bli mer delaktiga i behandlingen av barnen. Endast en av föräldrarna anger att hon deltagit i behandlingskonferens. Länsstyrelsen riktar kritik mot ovanstående brister i dokumentationen. Rutiner för att hantera synpunkter och klagomål. En del i kvalitetsutvecklingsarbetet är att det finns rutiner för hur ledning och personal skall hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten. Synpunkter och klagomål kan användas på ett konstruktivt sätt för att förbättra verksamheten. Det är även en trygghet för alla inblandade parter att veta rutinerna för detta. De tillfrågade barnen, socialsekreterarna och vårdnadshavarna hade ingen kännedom om att det skulle finnas sådana rutiner på Botorp. Länsstyrelsen påtalar betydelsen av att Botorp i sitt kvalitetsutvecklingsarbete utarbetar skriftliga rutiner för hur synpunkter och klagomål skall hanteras. Säkerhet Barnet skall tillförsäkras boende, vård och behandling av god kvalitet och kraven på säkerhet skall vara uppfyllda enligt 2 kap 1 SOSFS 2003:20, 7 kap 2 SoL samt 6 kap 1 SoL. Riskfaktorer i vården är bl.a. att sammanföra en grupp ungdomar med allvarliga beteendeproblem på grund av smitteffekt. En annan riskfaktor är att blanda ungdomar med olika grad av beteendeproblem (Andreasson T, 2003 Institutionsbehandlingar av ungdomar. Vad säger forskningen?). Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det framkommer att Botorp har en medvetenhet om att riskerna finns. Ett exempel är att barnen inte lämnas ensamma och att det alltid finns personal att tillgå. Det finns både skriftliga och muntliga rutiner för när olika situationer uppkommer. Vid intervjuerna framkommer dock att det råder en osäkerhet hos alla parter vilka rutiner som finns och vad det är som gäller. Botorp har som huvudman ett ansvar för att ha ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för

14 14 (17) att förebygga att incidenter i vården uppstår utifrån barnets bästa. Att skapa rutiner är ett genomtänkt arbetssätt. Begreppet rutin tas upp i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2006:11 om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. En annan aspekt ur säkerhetssynpunkt är att förstärka möjligheten till insyn i verksamheten utifrån att forskning visat att slutna institutioner medför en ökad säkerhetsrisk. Att förstärka möjligheterna till insyn kan göras genom god samverkan med andra myndigheter och verksamheter samt att barnen får stöd i att upprätthålla kontakt med viktiga personer i familj och nätverk. I möjligaste mån bör även familj och nätverk vara delaktiga i barnens behandling. Länsstyrelsens tillsyn visar att Botorp har en öppenhet mot andra verksamheter och delvis mot barnens nätverk. Vid föräldraintervjuerna framkom önskemål om att vara mer delaktig i barnens behandling och att få mer information och möjlighet att närvara under behandlingskonferenserna. Länsstyrelsen påtalar betydelsen av att Botorp arbetar fram tydliga, helst skriftliga, rutiner för olika risksituationer (se sid 5). Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. I bedömningen av barnens delaktighet har Länsstyrelsen använt sig av H Shiers delaktighetsmodell, Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. vuxna lyssnar på barnen 2. barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. barn är inblandade i beslutsprocesser 5. barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas.

15 15 (17) Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. Länsstyrelsen bedömer att en av Botorps främsta kvalitéer är att möta de inskrivna barnen på ett respektfullt sätt. Bedömningen är att barnen har det bra på Botorp. Intervjuerna visar en hög samstämmighet i att de inskrivna barnen är delaktiga både vid planeringsmöte/inskrivningsmöte och vid behandlingskonferenser. Samstämmigheten är hög bland de intervjuade att Botorp är bra på att lyssna på barnen, att de får stöd i att uttrycka sina åsikter och att barnen är inblandade i beslutsprocesser. Enligt Shiers modell så uppfyller Botorp alla fem kriterier. Hälsa Hem för vård eller boende har ansvar för att barnens behov vad gäller hälsa uppmärksammas. En god hälsa är ett av barnens grundläggande behov. Konsekvenserna för om deras behov inte uppfylls kan ibland vara livsavgörande. Både internationell och svensk forskning har visat en stor överrepresentation av hälsoproblem bland barn placerade i samhällsvård bl.a. i studien Looking After Children: Assesing Outcomes in Child Care (Parker, Ward, Jackson, Aldgate & Wedge 1991). I Botorps behandlingsplaner/genomförandeplaner saknas rubriken: hälsa, om det inte av speciella skäl är aktuellt för något barn. Barnens behov angående den psykiska hälsan är upptagna i samtliga granskade behandlingsplaner. Att som rutin ha en rubrik för detta är ett sätt att medvetet arbeta med barnens hälsa. Under rubriken bör rymmas: fysisk hälsa, tandvård, kost, sömn och psykisk hälsa. Botorp har egen skola och de inskrivna barnen har ingen kontakt med den förebyggande skolhälsovården. Detta kan bland annat medföra att barnens vaccinationer o dylikt inte följs upp eller genomförs. För övrigt är samstämmigheten hög bland de intervjuade att det serveras god och näringsrik kost på Botorp. Länsstyrelsen påtalar betydelsen av att Botorp etablerar kontakt med förebyggande hälsovård så att de inskrivna barnen med viss regelbundenhet får möjlighet att kontrollera sin hälsa. Känslomässiga behov Länsstyrelsen gör den bedömningen att Botorp svarar väl mot barnens känslomässiga behov. Barnen blir väl bemötta och har en egen vuxen att vända sig

16 16 (17) till i personalgruppen. Personalen arbetar dagligen med barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling. Barnen erbjuds fritidsaktiviteter för båda könen och alla barn har möjlighet att själv välja aktivitet. Beslut Länsstyrelsen bedömer att Botorps behandlingshems främsta kvalitéer är att ge barnen som vistas där ett professionellt, respektfullt och känslomässigt gott bemötande. Detta bidrar i sin tur till goda förutsättningar för att behandlingen skall lyckas. Barnen ger i intervju uttryck för att de trivs. Botorps brister finns till stor del i hanteringen av dokumentation /handläggning och i avsaknad av tydliga riktlinjer för verksamheten. Länsstyrelsen riktar kritik mot Botorp i följande avseende gällande dokumentation och handläggning: - personakterna saknar vissa viktiga dokument - behandlingsplanerna saknar uppgifter som: datum när den skrevs, när den skall följas upp, vilka som var närvarande vid behandlingskonferensen, tydliga mål och hur dessa skall genomföras - följande viktiga områden saknas helt eller delvis i behandlingsplanen: skola, hälsa (psykisk o fysisk), sömn och kost - en otydlighet i behandlingsplan hur kontakterna med familj/nätverk skall se ut - dokumentation saknas ang inskrivningsmöte - rutiner saknas för att dokumentera och kommunicera behandlingskonferenser med barnet, vårdnadshavaren och socialtjänsten. Länsstyrelsen påtalar vikten av att: - personalen har personliga planer för sin kompetensutveckling - det finns skriftliga introduktionsprogram för nyanställda och vikarier - Botorp utvecklar ett kvalitetssystem för uppföljning och utvärdering

17 17 (17) - Botorp i sitt kvalitetsutvecklingsarbete utarbetar skriftliga rutiner för hur synpunkter och klagomål skall hanteras inom verksamheten - Botorp i sitt kvalitetsutvecklingsarbete arbetar fram tydliga, helst skriftliga rutiner för olika risksituationer - Botorp etablerar en kontakt med förebyggande hälsovård. Länsstyrelsen begär redovisning inom tre månader över vidtagna åtgärder som följd av detta tillsynsbeslut. Ärendet avslutas. I detta beslut har deltagit socialdirektör Stig Lindahl, beslutande, och socialkonsulent Kennert Jonsson, föredragande. I beslutet har även deltagit socialkonsulent Lena Berkeskär. Kennert Jonsson Kopia till: Socialnämnden i Kalmar kommun.