JAK Medlemsbank Årsredovisning JAK Medlemsbank. Vasagatan 14 Box Skövde

Transkript

1

2 JAK Medlemsbank Vasagatan 14 Box Skövde Tel: Fax: (44)

3 Årsredovisning JAK Medlemsbank 2009 Förvaltningsberättelse... 4 Fem år i sammandrag... 6 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Riskhantering Not 4 Räntenetto Not 5 Provisionsintäkter Not 6 Provisionskostnader Not 7 Nettoresultat finansiella tillgångar Not 8 Övriga rörelseintäkter Not 9 Allmänna administrationskostnader Not 10 Övriga rörelsekostnader Not 11 Kreditförluster, netto Not 12 Skatter Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser Not 14 Utlåning till kreditinstitut Not 15 Utlåning till allmänheten Not 16 Aktier och andelar Not 17 Immateriella anläggningstillgångar Not 18 Materiella tillgångar Not 19 Övriga tillgångar Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 Skulder till kreditinstitut Not 22 Inlåning från allmänheten Not 23 Övriga skulder Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 25 Eget kapital Not 26 Finansiella tillgångar och skulder Not 27 Kapitaltäckning (44)

4 Redovisning för verksamhetsåret 2009 Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank (nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning för bankens verksamhetsår 2009, det tolfte året som Medlemsbank. Föregående års värden presenteras inom parantes om inget annat uppges. Förvaltningsberättelse JAK en räntefri medlemsbank Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. De präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK är en medlemsägd bank med räntefri in- och utlåning baserad på ett uthålligt ekonomiskt system i balans. Vi är och verkar som en öppen, demokratisk förening som strävar efter att öka i medlemsantal, ekonomisk omsättning och samhällelig betydelse. Vi är också ett forum för debatt, utveckling och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor och miljö. Allmänt om verksamheten JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem som finansieras med medlemmarnas egen inlåning. För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig att spara samma mängd (pengar x tid) som han eller hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter för utlåning; sparlån och stödsparande. Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att låntagarna själva gör en sparprestation innan eller parallellt med amorteringen. Balans mellan sparprestation och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet ska bli fritt att disponera. Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte har sparat något. I så fall måste hela sparprestationen göras under amorteringstiden. Det är dock inte ovanligt att någon annan ofta släkt eller vänner står för sparprestationen, helt eller delvis. Det så kallade stödsparandet används ofta för att finansiera ett projekt som är av gemensamt intresse för en större grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala amortering och låneavgift kan man organisera ett stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar denna låneansökan på samma sätt som alla andra medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande gruppen har en inlåning som inte understiger det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna öppnar sparkonto men behöver inte vara medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet inte understiger det aktuella lånesaldot. JAKs organisation JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk förening där medlemmarna samverkar för sin gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under året ökat med 38 (1 479) till , en ökning med 0,1 procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken och har en röst på föreningsstämman som genomförs en gång per år. De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora möjligheter att göra så, främst i de 24 lokalavdelningar som finns i landet. Lokalavdelningarna verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet lokalt. Lokalavdelningarna bedriver informations- och utbildningsverksamhet. De fungerar som en mötesplats för medlemmar men också mellan medlemmar och allmänhet i ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och privatekonomiska. Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang som JAK ordnar, främst JAK-skolorna och seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i medlemsverksamheten års utveckling Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner och snittlånet är för närvarande ( ) kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer är det vanligt med föreningar av olika slag. Internetbanksatsningen pågår och ytterligare funktioner som betalningar och självadministrerande funktioner som att ändra e-post adress med mera kommer att lanseras under De totala kreditförlusterna uppgår till -852 (-1 044) och är en av de bidragande orsakerna till att JAK redovisar ett negativt resultat. Rörelseresultatet uppgick till -2,0 miljoner kronor, att jämföra med -0,1 miljoner kronor föregående år. I första hand beror det negativa resultatet på låg avkastning på likvida medel men också på den minskade nyutlåningen under året. Antalet medlemmar som vill engagera sig ideellt för att sprida idén om räntefri ekonomi ökar, trots att det totala antalet medlemmar inte har ökat nämnvärt. Vid årsskiftet var 690 (673) medlemmar organiserade i lokalavdelningar eller på annat sätt aktivt engagerade i JAK. Det finns också ett fortsatt stort intresse för att 4 (44)

5 delta i JAK-skolor för att lära sig mer om JAK Medlemsbank och räntefri ekonomi. Den ideella kraften är en förutsättning för att den räntefria idén så småningom ska få genomslag i samhället. JAKs balansomslutning var 1 110,3 (1 008,2) miljoner kronor vid räkenskapsårets utgång. Den totala inlåningen uppgick till 1 043,5 (938,9) miljoner kronor, en ökning med 11,1 procent. Av inlåningen är 430,4 (407,6) miljoner kronor bundet sparande. Det bundna sparandet ökade med 5,6 procent under året och det fria sparandet ökade med 15,4 procent. Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster uppgår till 888,3 (901,2) miljoner kronor, en minskning med 1,4 procent. I posten utlåning till allmänheten ingår även behållning på konto hos Riksgälden, för ytterligare information se not 15. Banken har hanterat låneansökningar under 2009 vilket har resulterat i nya lån. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2009 var 1,77 (1,76). Ytterligare information om kapitaltäckning finns i not 27. Låneavgiftsintäkterna uppgick till 20,4 (19,4) miljoner kronor och medlemsavgifterna till 6,7 (5,0) miljoner kronor. JAKs kostnader före kreditförluster uppgick till 27,7 (26,6) miljoner kronor. JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I not 25 finns information om förändring av det egna kapitalet. De redovisningsprinciper som började tillämpas år 2007 påverkar bankens periodisering av låneavgifter så att bankens intäktsfördelning ändras de kommande åren, något som gör oss mindre beroende av nyutlåning. Tillgångar som inte kan placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt i statsskuldväxlar med löptider upp till ett år. Under året har tillgången på växlar varit låg och medel har därför även placerats på konto hos Riksgälden. Finanskrisens påverkan på JAK JAKs placeringar består till största delen av utlåning till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar i statsskuldväxlar. Placeringarna sker endast i svenska kronor. Den låga reporäntan har dock gjort att ränteintäkterna på likviditeten har legat långt under budget. JAK har påverkats negativt av krisen genom att medlemmar har blivit oroliga och vi märker att många får kämpa för att få ihop till sina amorteringar. Kreditförlusterna ligger trots detta på ungefär samma nivå som förra året. Antalet krav och förfallna belopp har ökat bland privatpersoner, vi ser dock ingen ökning av kreditförlusterna. På företagssidan har förlusterna minskat något. Den låga reporäntan minskar intresset för JAKs sparlån samtidigt som många väljer att spara. Utlåningen som under 2008 låg 15 procent över budget har under 2009 minskat kraftigt och landar på 126 istället för budgeterade 215 miljoner kronor. Det är såväl antalet lån som storleken på lånen som har minskat. Övriga händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Vid slutet av 2008 var betalningsberedskapen strax över den av styrelsen fastslagna nedre gränsen. Under 2009 har den låga nyutlåningen i kombination med ett kraftigt ökat sparande gjort att medlemmarna för första gången passerade 1 miljard i total inlåning. För att öka nyutlåningen har åtgärder vidtagits under året, som direktutskick, medlemsenkät angående intresset för nya produkter samt en ökning av andelen blancolån. Detta är kortsiktiga åtgärder, medan JAKs långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för räntefri ekonomi. Tack vare tidigare beslut om periodisering och det sätt som JAKs sparlånesystem fungerar på är verksamheten stabil trots oron i samhällsekonomin och trots den låga nyutlåningen. JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker och har en belåningsgrad på säkerheter som uppgår till max 75 procent av värdet. Vidare ställer banken krav på låntagaren att amortera och det finns i många fall även krav på ett bundet sparande. Budgeten 2010 kan tas upp för justering i styrelsen efter förändrade förutsättningar och prognoser om fortsatt låg nyutlåning. En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan. När det gäller likviditeten är medlemmarnas sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat sparande kan föreningen växa och riskerna minska. Förväntad framtida ekonomisk utveckling I budgetarbetet för 2010 har neddragningar gjorts i verksamheten för att anpassa verksamheten efter den förväntat fortsatt låga nyutlåningen. Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2010 på ett positivt rörelseresultat (före kreditförluster) om kr. Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå under Under 2009 har arbetet med kapitalplanering intensifierats, med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter på likvida medel. I detta arbete ingår bland annat att erbjuda medlemmar att teckna förlagsinsatser i JAK. Information om riskhantering Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Definitioner Med risk avses här kreditrisk, finansiell risk och operativ risk. Här utöver finns strategisk risk. Med strategisk risk avses risken för skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för JAKs strategiska planering. Mer om riskhantering finns beskrivet i not 3, Riskhantering. 5 (44)

6 Kreditrisk Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att en kredit inte fullgörs. Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker genom en kontinuerlig prövning och översyn av JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott, lånedelegationen samt lokalstyrelsen för Orsakontoret. Finansiell risk Finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden vid respektive förfallotidpunkt. Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer inte alls eller i liten utsträckning hos JAK. Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande + statsskuldväxlar) motsvara 15 procent av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan betalningsberedskapen tillåtas sjunka till 10 procent av det fria sparandet. Bankledningen har en process för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande. En del av JAKs likvida medel är idag placerade i statsskuldväxlar och på konto hos Riksgälden. Resterande del finns på konton hos tre av de större svenska bankerna. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under 2009 varierat mellan procent av det fria sparandet. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. JAK är en liten organisation med få anställda. Alla funktioner kan inte ersättas inom den befintliga personalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan andra besitter specialkunskap om bankens organisation eller system. Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet genom att säkra bankens löpande verksamhet med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer av IT-tjänster. Riskhantering och regelefterlevnad Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver detta så innebär riskhantering att ta fram åtgärder som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av olika art t.ex. handlingsplaner för att hantera risken när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget kapital. Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad ska syfta till att identifiera och reducera de risker som är relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och regelefterlevnadsfunktionen ska också verka för att gällande interna och externa regler, riktlinjer, regler och rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten. För ytterligare information om riskhantering, se not 3. Fem år i sammandrag Nyckeltal (tkr) Utveckling Volym (in- och utlåning) förändring under året, % 4,98 7,43 5,12 6,96 10,10 Kapital Soliditet (Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 5,60 6,25 5,76 9,23 9,49 Kapitaltäckningskvot 1,77 1,76 1,76 2,02 2,12 Resultat Rörelseresultat/volym (Rörelseresultat i % av volym) -0,10 0,00 0,03-0,13-0,45 K/I-tal efter kreditförluster (Summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 1,07 1,00 0,98 1,09 1,36 Kostnader/medlemsavgift (Administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader, i förhållande till medlemsavgifter. Stämmobeslut 2004.) 4,12 5,31 5,19 5,28 5,47 6 (44)

7 Kreditförluster Kreditförlustnivå (Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,09 0,13 0,03 0,15 0,38 Övriga uppgifter Medelantal anställda Resultat- och balansräkningar Resultaträkning Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Materiella och immateriella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Icke-finansiell verksamhet JAK är en del av en folkrörelse som tror på att en annan värld är möjlig. Einstein sade en gång att det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Det här gäller i allra högsta grad ekonomi. Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som bygger på hållbarhet och samverkan, istället för kortsiktighet och girighet. Behovet av bättre och hållbara ekonomikunskaper är större än någonsin och finanskrisen har gjort att fler funderar på sin ekonomi och på framtiden. I JAK har vi antagit utmaningen att prata ekonomi utifrån vår dagliga tillvaro. Det är det som är folkbildning, att utifrån våra erfarenheter försöka förstå samhället. Förståelsen är viktig, för utan den kan vi inte känna oss delaktiga i att skapa någonting nytt. Hur vet vi om vi lyckas med den utmaning vi antagit? Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera, mäta och följa upp verksamheten för att den ska spegla den 1 Jämförelsesiffrorna för åren har inte omräknats enligt tillämpade redovisningsprinciper från Inklusive avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 7 (44)

8 ideologi och verksamhetsinriktning som finns fastslagen i JAKs Reglemente. Reglementet går att finna bland annat på hemsidan Internationellt Den internationella satsningen har fått fart under året och engagerat många, såväl medlemmar, som ickemedlemmar både i Sverige och utomlands. En internationell JAK-skola i Malmö i augusti samlade 30 deltagare som representerade 30 länder. I december samarbetade JAK Medlemsbank med J.A.K Danmark och JAK Bank Italia kring en workshop i Köpenhamn med temat Interest-free economy Because greed has never been sustainable. Workshopen var en del i Klimatforum09, ett forum för civilsamhället som pågick parallellt med Klimattoppmötet COP15. Från JAK i Sverige ifrågasatte vi bilden av ekonomin som ett isolerat system och betonade att ekologin är ekonomins livsrum. Vi uppmanande också till samtal om ränta och kortsiktighet samt ränta och tillväxt. Ett räntefritt system som vårt gynnar social tillit och fungerar också bäst där hög grad av social tillit finns. Intresset för det internationella nyhetsbrevet har varit stort, det har för närvarande 205 prenumeranter. Anmälan till att få nyhetsbrevet kan göras på hemsidan. 13 personer har under året gjort en praktikvecka på kontoret i Skövde. JAK kommer även fortsättningsvis att vara öppna för studiebesök och praktikveckor för såväl medlemmar som internationella kontakter. Folkbildningsverksamhet För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten, satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta i den demokratiska processen i JAK och bättre på att föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning, inspiration och handlingskraft. JAKs kursoch seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs av de olika aktiviteterna. Under 2009 har tre lokalavdelningar upplösts; Pitedalen, Ovansiljan och Mark-Svenljunga. JAK Höglandet och JAK Säter har utökat sina geografiska områden. JAK Säter har också bytt namn till JAK Södra Dalarna. I flera års tid har ca 1 miljon kronor per år avsatts till lokalavdelningarna och andra lokalt aktiva för informationsaktiviteter. Under 2009 hölls 181 (225) informationsmöten, medlemsmöten, öppet hus o.s.v. Det hölls 42 (39) lokala grundkurser med ca 300 deltagare. Aktiva medlemmar har bemannat mässor och marknader under 51 (64) dagar. Vi har fått 9 nya kursledare som vågat sig på att prova att hålla grundkurs. Kursledarutbildningen i slutet av året var välbesökt vilket bådar gott för Ung-satsningen inom JAK fortsätter. Unga människor är mer utsatta än andra för att hamna i skuldfällor. Därför är det glädjande att se ett ökande antal unga deltagare vid JAKs olika arrangemang. Detta borgar även för en föryngring i det ideella arbetet i JAK på både lokal nivå och riksnivå och att JAK fortsätter att vara en livskraftig organisation. Ökade insikter om räntans negativa effekter JAKs medverkan i den samhälleliga debatten är bland annat representerad av medlemstidningen Grus & Guld. Tidningen levereras till hushåll fem gånger per år, innehållande allehanda artiklar om räntefri, uthållig och rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna för att bilda opinion. JAKs exponering mot allmänheten sker främst genom lokalavdelningar, hemsidan och medlemstidningen. JAK har i ökad utsträckning använt sig av pressmeddelanden och nyhetsblänkare för att nå ut till media med reflektioner kring aktuella omvärldshändelser, kommentarer och information om våra olika evenemang. Pressmeddelanden och nyheter publiceras även kontinuerligt på hemsidan. Vi har under 2009 haft 417 (391) deltagare i JAKskolor och andra riksarrangemang. Intresset för att lära sig mer för att sedan kunna sprida kunskaper och insikter till andra har ökat för varje år. Runt varje medlem blir en ring av personer som också nås av värdefulla insikter om sin ekonomiska situation och om räntans effekter på människor och miljö. Spara och låna ett samarbete för ekonomisk frigörelse JAK ger möjlighet till ett samarbete medlemmar emellan genom att spara och låna av varandra utan ränta. Idag är det 85 (84) procent av medlemmarna som sparar och 18 (18) procent som lånar. JAK ger medlemmar chansen att få lån som de inte hade fått i andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems förutsättningar för sig och använder få schabloner låntagare har under 2009 totalt amorterat 165 (143) miljoner kronor och därmed blivit mindre skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under bostadens belåning vid finanskriser medlemmar har slutbetalat sina lån under året och därmed kunnat minska sina månadsutgifter. Det är medlemmar vars bundna sparande omvandlats till fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv. Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet för dessa ökar. Detta är ekonomisk frigörelse i praktiken. Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 126 (236) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar. Medlemmar som så småningom kommer att bli skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina liv. 8 (44)

9 Miljö JAKs riktlinjer för miljöarbetet säger bland annat att vi i alla delar av föreningen alltid ska söka minimera eventuella skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor sker till allra största delen med tåg. Vi använder oss av telefonmöten när det är möjligt för att på så sätt spara både tid, pengar och minska miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering. Inköp av material görs från utgångspunkten att produkterna ska vara miljömärkta enligt de märkningar som finns. Vid arrangemang och möten av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor så långt det är möjligt och helst närproducerat. På våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed till återvinning och återanvändning. JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet och delar av elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt samt miljömärkt och 2009 kom 18 procent från vindkraft och 82 procent från vattenkraft. Jämställdhet och mångfald I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition där människors olika erfarenheter och perspektiv värderas som en resurs för verksamheten. Människors olikheter kan härledas till olika erfarenheter på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder, religion och sexuell läggning, men också av livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m. JAKs riktlinjer för jämställdhet och mångfald säger att vi i organisationen ska verka för jämställdhet och ökad mångfald samt motverka diskriminering i alla former. Detta ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten. Etik, demokrati och utveckling JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med att föreningen växer och tekniken utvecklas blir organisationsfrågan allt mer aktuell. Föreningsstämman 2009 gav styrelsen i uppdrag att återkomma med ett förslag på ett nytt demokratiskt system för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen av banken. Arbetet kommer i ett första steg att resultera i en proposition till föreningsstämman Under året har också diskussionen kring nya sparformer fortsatt genom en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp. En rapport om detta arbete kommer att redovisas vid föreningsstämman JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar och initiera diskussions- och utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur medlemmarnas synvinkel tillfredsställande sätt, samt om JAK följer de av stämman beslutade styrande dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till stämman. Hälsa och arbetsmiljö JAKs arbete med personalens fysiska och psykiska arbetsmiljö är sedan länge etablerat. Detta interna arbetsmiljöarbete stäms av med jämna mellanrum av externa ögon, nu senast under Företagshälsovårdens hälsoundersökning bekräftade att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö och hälsa är god. Förväntad framtida utveckling Under det kommande året ska JAK fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken och banksystemet pågår för fullt. Låneavgiften kommer att få en ny konstruktion som ger större möjligheter till flexibla lösningar och olika typer av lån. I samband med detta kommer den också att byta namn. Förslag på ny benämning kommer att tas fram genom en remissrunda till samtliga lokalavdelningar. Hemsidan har utvecklats under året och detta arbete fortsätter under 2010 för att förbättra service och tillgänglighet. Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin för ett starkt och livskraftigt JAK. Styrelsen önskar arbeta för att JAKs kommunikation med medlemmar och andra intresserade ska fortsätta att förbättras. JAK är och ska fortsätta att vara en organisation där alla ska känna att de har något att lära och där alla har något att ge. Insatsbelopp Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år 2008 och 30 november år 2009, 9,0 (6,9) miljoner kronor kommer att betalas ut under 2010 efter Finansinspektionens godkännande. Under 2010 kommer låneinsatserna i enlighet med tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen under året, den 14 januari och den 1 juli. 9 (44)

10 Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin helhet överförs i ny räkning enligt nedan. (kr) Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Balanseras i ny räkning Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs kapitaltäckningskvot efter årets förlust uppgår till 1,77. Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 59,5 miljoner kronor och minimikapitalkravet uppgår till 33,5 miljoner kronor. JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning. Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10 (44)

11 Resultaträkning 1 januari - 31 december (tkr) Not Låneavgifter Avkastning likvida medel Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Summa räntenetto och rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar 17, Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat (44)

12 Balansräkning 31 december 2009 (tkr) Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Eget kapital Bundet eget kapital Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser Beviljade ej utbetalda krediter (44)

13 Kassaflödesanalys januari - 31 december (tkr) Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Resultat avyttring inventarier 4 0 Förändring i verkligt värde på statsskuldväxlar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring utlåning till allmänheten Förändring inlåning från allmänheten Förändring skulder till kreditinstitut Förändring aktier och andelar Förändring förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förändring övriga tillgångar 9 43 Förändring övriga skulder inkl. upplupna kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella och immateriella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Insatser från medlemmar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel och likviditetsreserv Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar i form av statsskuldväxlar, likviditetsreserv Riksgälden Summa I banktillgodohavanden ingår 1,0 miljoner kronor som har en löptid längre än 3 månader. Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. Statsskuldväxlar är JAKs likviditetsreserv och hanteras enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tolv månader från anskaffningstidpunkten. Placering av medel hos Riksgälden ingår i likvida medel i kassaflödesanalysen. I balansräkningen återfinns posten under utlåning till allmänheten enligt FFFS 2008: (44)

14 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser JAK Medlemsbank med organisationsnummer och med säte i Skövde. Adressen är Box 216, Skövde. Besöksadressen är Vasagatan 14. Not 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2.2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden, så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning, ska tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 februari Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på JAKs stämma den april Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar som kan säljas och består för JAKs del av statsskuldväxlar. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder. Uppställningsformen för resultaträkning har i årsredovisningen anpassats till gällande regelverk, dock med viss avvikelse vad gäller rubricering av intäkter i form av låneavgifter samt avkastning på likvida medel. Enligt IFRS 8 rörelsesegment p. 33 ska viss information om geografiska områden lämnas, exempelvis intäkters fördelning på olika länder. Då JAKs intäkter uteslutande avser aktiviteter riktade till låntagare och medlemmar i Sverige aktualiseras ej upplysningskraven enligt IFRS 8. Ändrade redovisningsprinciper Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument är värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten, där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 26. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. Låneavgifter, avkastning på likvida medel och räntekostnader Låneavgifter på medlemmarnas lån beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inbetalningar under den förväntade löptiden blir lika med det redovisade värdet av fordran. Låneavgiften inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan. Låneavgifter och avkastning på likvida medel som presenteras i resultaträkningen består av: Låneavgifter på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive låneavgift på osäkra fordringar. Avkastning på finansiella tillgångar som klassificeras som tillgängliga för försäljning. Räntekostnaderna består av avgiften för insättningsgarantin. Provisions- och avgiftsintäkter Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på två olika sätt enligt följande: 14 (40)

15 Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden låneavgifter. Sådana avgifter utgörs av, utöver låneavgiften, uppläggningsavgifter för blancolån samt avgifter för förtida inlösen. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för kostnader för säkerheter och UC för låntagarens räkning och påminnelseavgifter. Dessa provisioner och avgifter är i allmänhet relaterade till en utförd transaktion och redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing, plus- och bankgiro, omkostnader för säkerheter och avgifter till UC. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl.a. lokalkostnader, porto och telefonkostnader, tele- och datakommunikation, konsulttjänster och fastighetens kostnader. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Banken redovisar ingen skattekostnad då banken har taxerade underskottsavdrag. Totala skattemässiga underskottsavdrag per uppgick till (47 130) tusen kronor varav tusen kronor kommer från skattemässiga avdrag i 2008 års taxering beträffande omläggning av låneavgiftsberäkning som redovisats direkt mot eget kapital. JAK har under senare år (dock ej 2007) visat förluster vilket talar för att någon redovisning av uppskjuten skattefordran i 2009 års bokslut ej bör ske. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångsidan lånefordringar, statsskuldväxlar och andelar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, och medlemmarnas sparande i banken. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas Denna kategori består av bankens placeringar i statsskuldväxlar samt aktier och andelar. Statsskuldväxlar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde, beaktat skatteeffekt, till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Aktier och andelar är upptagna till respektive instruments anskaffningsvärde då ingen eller liten handel förekommer och verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. För ytterligare information se not 16. Lånefordringar Lånefordringar är finansiella tillgångar som har fastställda betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för nedskrivna fordringar. Upplupna låneavgifter redovisas separat under interimsfordringar. Beträffande lånefordringar är anskaffningsvärde och verkligt värde identiskt p.g.a. existerande lånevillkor. 15 (44)

16 Finansiella skulder, ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen Medlemmarnas sparande och leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Avgift för finansiella garantiavtal redovisas till det belopp som utställaren erhållit i ersättning då detta motsvarar verkligt värde vid transaktionstillfället. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang de lån där låne- och sparavtal är framtaget, men medlemmen ej ännu sänt in underskrivet original till banken. Medlemmen har 3 månader på sig att skicka in signerade handlingar. Därefter förfaller lånelöftet om inte annat avtalas. Lånelöften redovisas inom linjen till nominellt belopp. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Förfallna fordringar Med förfallna fordringar avses förfallna krediter äldre än 60 dagar. Förfallna fordringar rapporteras till styrelsen enligt den instruktion som finns i Kreditinstruktionen. I rapporteringen ingår att värdera den tänkbara förlusten om sådan föreligger samt att indela engagemangen efter risknivå. Regler vid förfallna fordringar All hantering av obetalda krediter sker individuellt genom bedömning av varje enskilt ärende. Påminnelse av förfallen kredit ska ske 10 dagar efter förfallodag och en andra påminnelse efter 20 dagar. Vid andra påminnelsen får även eventuella borgensmän en påminnelse. Efter ytterligare 10 dagar görs en bedömning om ärendet ska skickas till inkassobyrå för inkassokrav. Har inte betalning skett 30 dagar efter inkassokravet ska, efter bedömning, krediten sägas upp. Innan uppsägning sker ska låntagaren, på bankens initiativ, kontaktas för att diskutera vad som är orsak till utebliven betalning. Målsättningen ska vara att finna en lösning där laga åtgärder kan undvikas. Vid fastighets- och bostadsrättsbelåning ska diskuteras frivillig försäljning av egendomen om ingen annan lösning står till buds. Räcker inte försäljningssumman ska banken ha en positiv inställning till en avvecklingskredit med för låntagaren rimlig amorteringsplan. Kan inte uppgörelse träffas eller förutsättningar saknas ska krediten sägas upp och laga åtgärder ska vidtagas. Nedskrivningsprövning Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken på individuell basis samtliga krediter om det finns objektiva belägg för att ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter, som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet, som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert. Som nedskrivning upptas ett belopp som motsvarar skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Som befarad förlust redovisas hela eller delar av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Lånefordran skrivs även ned med hänsyn tagen till upplupen låneavgift. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 11. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 16 (44)

17 Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning av JAKs byggnad sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Marken skrivs inte av. Komponentavskrivning har inte tillämpats på fastigheten då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra någon väsentlig påverkan på resultatet jämfört med nuvarande linjära avskrivning på hela byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningar sker på 50 år. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte heller finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Avskrivning sker systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod, som här är 5 år. Immateriella anläggningstillgångar Utveckling Utgifter för utveckling av helt nya produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling, t.ex. anpassning av befintliga produkter och processer, redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden är 5 år. Ersättningar till anställda Riktlinjer för ersättningar JAK följer Finansinspektionens nya föreskrifter och allmänna råd (2009:6) för ersättningspolicy i medlemsbanker. Policyn ska visa interna beslutsprocesser, ersättningssystemets uppbyggnad, funktion och kontroll. JAK styrelse har beslutat om en sådan ersättningspolicy, Riktlinjer för ersättningar till förtroendevalda och anställda, vilken kommer att lämnas på JAKs hemsida. Pensionering genom försäkring JAKs pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Kooperationens Pensionsanstalt KP. Från och med 1 januari 2009 är tjänstepensioner för den del av JAKs personal födda 1981 och senare tryggade genom försäkringsavtal med Collectum. Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pensionsplan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Pensionsplanen i KP är en förmånsbestämd pensionsplan, vilken definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässigt avdragsrätt, varför reglerna i IAS19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner ( ) inte behöver anges i juridisk person. JAK redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Pensionsplanen i Collectum är en premiebestämd pensionsplan och därmed avgiftsbestämd enligt IAS 19. JAKs förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till KP baserat på fast aktuell lön och premier som betalas till Collectum baseras på aktuell rörlig lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 9. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. 17 (44)

18 Eget kapital Bundet eget kapital JAKs bundna egna kapital består av grundinsatser, låneinsatser och reservfond. Varje myndig medlem i banken måste skjuta till en grundinsats om 200 kr. Då man utträder som medlem förs insatsen till reservfonden. Varje låntagare skjuter till en låneinsats. Insatsbeloppet motsvarar 6 procent av ursprungsskulden och återbetalas då lånet är slutamorterat, under förutsättning att godkännande av Finansinspektionen ges. Låneinsatserna ingår i det primära kapitalet vilka löpande rapporteras till Finansinspektionen. Banken har gjort bedömningen att låneinsatsen inte är av typen kapitaltillskott som kräver Finansinspektionens medgivande enligt FFFS 2007:1. Reservfonden består av utträdda medlemmars grundinsatser samt viss avsättning från tidigare års vinster. Fritt eget kapital Fritt eget kapital består av fond för verkligt värde, balanserat resultat samt årets resultat. Fond för verkligt värde används för marknadsvärdering av bankens statsskuldväxlar på balans dagen. I balanserat resultat finns tidigare års resultat ackumulerat. För upplysning om förändring av eget kapital hänvisas till not 25. Not 3 Riskhantering I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt riktlinjer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansiella verksamheten. JAKs styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och tillse att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riktlinjer för riskhantering och riskhanteringssystem arbetas med regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för riskkontroll, direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Banken strävar efter att minimera kreditrisken genom en kontinuerlig prövning och översyn av bankens kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer bankens styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till bankens kreditutskott, lånedelegation och lokalstyrelsen för Orsakontoret. Ledamöterna i kreditutskottet, lånedelegationen och lokalstyrelsen i Orsa utses av styrelsen för JAK Medlemsbank. Av ledamöterna i kreditutskottet ska minst tre vara förtroendevalda styrelseledamöter. Lånedelegationen består av tre tjänstemän. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som är geografiskt hänförlig till låntagare boende i hela Sverige och i liten grad utlandsboende svenskar, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i styrelsen. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. 18 (44)

19 Kreditriskexponering brutto och netto 2009 Total kreditriskexponering före nedskrivning Nedskrivning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag av säkerheter Krediter 3 mot säkerhet av: Kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning JAK-konto Blancokrediter Borgen Övriga Utlåning till Riksgälden Summa utlåning till allmänheten Statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Aktier och andelar Upplupna låneavgifter Summa Utställda finansiella garantier Beviljade ej utbetalda krediter Total kreditriskexponering Med kredit avses lånefordringar och andra placeringar redovisade i balansräkningen. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 4 Inklusive bostadsrätter. 5 Initialt för varje fordran saknas säkerhet för posten upplupna låneavgifter men i takt med att fordran under utlåning till amorteras finns utrymme för säkerhet även för posten upplupna låneavgifter. 19 (40)

20 Not 3 Riskhantering forts. Kreditriskexponering brutto och netto 2008 Total kreditriskexponering före nedskrivning Nedskrivning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag av säkerheter Krediter 6 mot säkerhet av: Kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning JAK-konto Blancokrediter Borgen Övriga Summa utlåning till allmänheten Statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Aktier och andelar Upplupna låneavgifter Summa Utställda finansiella garantier Total kreditriskexponering Med kreditriskexponering förstås även risken för att kreditinstitut eller annan emittent helt eller delvis inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot banken. Av notupplysningarna till berörda balansposter (not 13 och 14) framgår hur bankens kreditriskexponering mot dessa motparter fördelar sig. De bokförda värdena ger uttryck för den maximala kreditriskexponeringen i dessa placeringar. Kreditkvalitet finansiella tillgångar 2009 Kreditbetyg 1-3, låg- till medelrisk Kreditbetyg 4-5, hög risk Individuellt nedskrivet 2009 Kassa 10 Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Konto hos Riksgälden Utlåning till allmänheten Hushållssektor Utlåning till allmänheten Företagssektor inklusive övriga Aktier och andelar 401 Upplupna låneavgifter Summa Med kredit avses lånefordringar i balansräkningen. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 7 Inklusive bostadsrätter. 20 (40)