KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid. Nytt kollektivavtal

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid Nytt kollektivavtal - nu skriver KyrkA historia

2 TEMA NR 3/11 ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL Tillsammans kan vi kyrkan! DET LÖNAR SIG ATT VARA MED I FACKET Värva en medlem nu och få en bokcheck i premie! Under hela året pågår KyrkAs medlemsvärvarkampanj. Läs mer på Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Lars Gunnar Selinder Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2011 ISSN Utgivningsplan nr 4/11-16 september 2011 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 3/11

3 LEDAREN Nu kommer motreaktionen Höga avgifter för medlemskap och kurser, bristande lokalt inflytande, försämrat lokalt stöd, små möjligheter till lokala avtal, fastlåsthet vid kommunalt och landstingsmässigt tänkande ligger bakom missnöjet. En central organisation som inte är lyhörd för sin lokala nivå har svårt att bestå. Det skapas ett missnöje och ett vakuum och det är nästan en naturlag att missnöje skapar motkraft och att ett vakuum fylls med något. Utvecklingen inom Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (här förkortat Skao) är ett exempel på detta. Under en längre tid har en rörelse i inflytande och makt från den lokala nivån till den centrala kunnat skönjas. I det lokala inflytandet över organisationen och i den centrala inställningen till den lokala nivån kan rörelsen ses. Det är tryggast, bäst och framförallt enklast om det mesta i avtalsfrågor sköts av den centrala nivån. Motiveringen har växlat över tid, men påstådd okunnighet hos lokala arbetsgivare har alltid åberopats. Att Svenska kyrkan genom Kyrkoordningen redan år 2000 bemyndigade den lokala nivån att vara arbetsgivare för alla som arbetar där är en annan sak. Men motreaktionen har inte låtit vänta på sig. Lokala arbetsgivare inom Svenska kyrkan har vänt sig till arbetsgivarorganisationen IDEA och vill bli medlemmar där. Höga avgifter för medlemskap och kurser, bristande lokalt inflytande, försämrat lokalt stöd, små möjligheter till lokala avtal, fastlåsthet vid kommunalt och landstingsmässigt tänkande ligger bakom missnöjet. Man får inte teckna avtal utifrån den lokala nivåns förutsättningar utan påtvingas en modell som är anpassad för Sveriges kommuner och landsting. IDEA är en fristående arbetsgivarorganisation som i första hand organiserar idéburna organisationer. För IDEA är det självklart att det är på den lokala nivån som den nära och grundläggande verksamheten bedrivs. IDEA har kontaktat KyrkA och vill teckna kollektivavtal för nuvarande och kommande medlemmar inom Svenska kyrkan. KyrkA har fört förhandlingar med IDEA och kommit så långt att parterna är i slutfasen av förhandlingarna när detta skrivs. Avtalet har en logisk disposition, enklare språk och hela avtalet är öppet för lokala avtalslösningar. Det finns en ömsesidig vilja att ytterligare utveckla avtalet i kommande avtalsrörelser för att få ett avtal som både arbetsgivare och arbetstagare i Svenska kyrkan lätt kan förstå och tillämpa. Att inte ett kommunalt och landstingstänkande har legat som en blöt filt över förhandlingar har också varit befriande. Att teckna nya kollektivavtal med en ny motpart är inget man gör i en handvändning. Det är många områden som noga ska övervägas, inte minst pensionsfrågorna, som får livslånga konsekvenser för våra medlemmar. Det är framtiden som får utvisa hur avtal och utveckling blir, men inom KyrkA gör vi allt vad vi kan för att framtiden ska bli så bra som möjligt för Svenska kyrkan och för våra medlemmar. Vi har kunskap, omsorg och mod att göra det. Vi kan kyrkan. Bror Holm Förbundsordförande Så vill jag önska alla förtroendevalda, medarbetare, Kyrkfacks redaktör och inte minst alla medlemmar i KyrkA en riktigt fin och välsignelserik sommar. Kyrkfack 3/11 3

4 TEMA ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL Nytt avtal med Den 13 juni 2011 tecknade KyrkA ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen IDEA. Datumet tecknar historia och innebär att en ny aktör kliver in på Svenska kyrkans område och därmed utmanar Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. 4 Kyrkfack 3/11

5 IDEA Det är nu snart två år sedan som de första kontakterna togs. Det var IDEA som tog initiativet för att se om det fanns intresse att teckna ett kollektivavtal för en av deras medlemmar. Inledningsvis diskuterade vi främst principfrågor, för att ventilera om det överhuvudtaget var möjligt att teckna ett nytt kollektivavtal. Vi förde diskussioner i en god anda, bland annat om hur vi såg på Kollektivavtal för Svenska kyrkan lokalt kontra centralt, säger förbundsordförande Bror Holm. Saltsjöbadens och Bräcke Nyhems församling är deras medlemmar och det ligger i vårt intresse att skydda dem och skapa goda förhållanden för dem, säger Annika Svensson, 2:e vice ordförande i förbundsstyrelsen. Det är intressant med en organisation som utmanar Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, de har ju också fokus på idéburna organisationer vilket ligger i linje med Svenska kyrkan, säger Lars Gunnar Selinder, 1:e vice ordförande i förbundsstyrelsen. Diskussionerna som inleddes för drygt ett år sedan har nu mynnat ut i ett ömsesidigt förtroende. Den 13 juni skrev KyrkA på avtalet med IDEA om ett nytt kollektivavtal. Vad har varit avgörande i beslutet? En avgörande faktor är att IDEA varit lyhörda och lyssnat på oss. Vi vill ha ett avtal som är anpassat för Svenska kyrkan och våra förhållanden. Vi har kritiserat Skao för att de tar sin utgångspunkt i så pass hög grad från kommun och landstinget med stora arbetsgivare, säger Bror Holm. Ta t ex löneprocessen som är oerhört omfattande idag och anpassad för arbetsplatser med flera tusen. Det blir för omständligt för Svenska kyrkans förhållanden. Därmed inte sagt att vi inte ska ha en löneprocess, men kanske i en annan kostym. IDEA har lyssnat till behovet av lokala lösningar och delar vår uppfattning om att ett avtal ska vara lättillgängligt, lättförståeligt och att det ska finnas utrymme för lokala kollektivavtal, säger Bror Holm. Ja, de vill ha ett kollektivavtal som är verksamhetsnära, fortsätter Annika Svensson. De är vana vid att tänka mångfald och har redan idag ett 20-tal olika avtal. De är målfokuserade och levererade ett förslag i ett tidigt stadium. Hela avtalet är mer lättläst, med ett vardagligare språk och enklare att hitta i. Att text som berör t ex arbetstiden är samlat på ett ställe, i stället för som i kyrkans avtal på fem ställen. Texten om utbildning är på motsvarande sätt samlad under en rubrik. Foto Ilja Hendel/Scanpix Norway Reglera i lokala bilavtal Just lyhördheten för lokala lösningar kommer att visa sig i bland annat vad det gäller arbetstiden och bilavtalet. Avtalet kommer göra det möjligt att reglera i lokala bilavtal vilket är en oerhört viktig fråga för våra medlemmar, Det är absurt att, som idag, ha en bilkostnad i tjänsten som överskrider den som du får ut. Milersättningen behöver bli betydligt högre. Den stora förändringen är att det nu blir möjligt att teckna lokala avtal utifrån hela kollektivavtalet. Det skapar en annan flexibilitet efter hur verkligheten ser ut, med olika stora arbetsgivare, säger Lars Gunnar Selinder. Det blir ett arbetstidsavtal motsvarande som präster har, med 40 timmarsvecka och 10 extra fridagar om året. Vad som är tydligt är också att IDEA värderar arbetet på obekväm arbetstid på ett annat sätt, än vad Skao gör, säger Annika Svensson. Den stora frågan har varit pensionerna, där har vi haft flest diskussioner och vi har inte velat kompromissa med denna fråga eftersom den har så långtgående konsekvenser för individen. Vi har ju hittills tillämpat KAP-KL medan IDEA främst tillämpar ITP:s lösning., säger Bror Holm. För oss har det varit viktigt att säkerställa att, oaktat vilken arbetsgivarorganisation medlemmen tillhör, så ska lösningen blir så bra som möjligt och ingen ska behöva förlora på förändringen. Forts sid 6 Kyrkfack 3/11 5

6 TEMA ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL IDEA är en ung arbetsgivarorganisation som bildades De vänder sig till arbetsgivare som utan vinstsyfte bedriver ideell verksamhet och medlemmarna representerar et tvärsnitt av den ideella sektorn. Sedan ett par år tillbaka är de också en ny aktör inom Svenska kyrkan. En ny aktör ino Avtalet kommer göra det möjligt att reglera i lokala bilavtal vilket är en oerhört viktig fråga för våra medlemmar. Det är absurt att, som idag, ha en bilkostnad i tjänsten som överskrider det du får ut. De är ju många som byter karriär mitt i livet och blir diakoner efter att ha varit socionomer eller sjuksköterskor, de ska ju inte förlora pensionspengar i samband med det, säger Annika Svensson Inte så stor erfarenhet av Svenska kyrkan IDEA har erfarenhet från ideella organisationer och från näringslivet. Men hur ser ni på att deras erfarenheter av Svenska kyrkan är begränsad? Vi i KyrkA kommer från en stor erfarenhet av kollektivavtal på kyrkans område, där har de inte samma kompetens. Men de har en kunskap om den ideella världen och just lyhördheten inför att verkligheten för olika arbetsgivare skiljer sig åt, säger Lars Gunnar Selinder. Kyrkan har sin tradition och sin kontext som de behöver lära sig mer om. Men genom nyrekryteringar har de försökt tillgodose det, I deras styrelse sitter t ex Anita Müllern-Aspegren, ordförande i Saltsjöbadens församlings kyrkofullmäktige, med. Vi ser det ändå som positivt att de bejakar den idéburna världen och inte den offentliga sektorn. Men ska man hårddra det så kan man säga att likväl som Skao i viss mån är belastad av kommun och landsting så är IDEA i viss mån belastade av företagsvärlden, säger Bror Holm. Att vi nu tecknar avtal med IDEA har också sin förklaring i att vi har saknat just lyhördheten hos Skao. Den som inte är lyhörd och kan ge olika alternativ kommer i förlängningen möta motstånd. Alla organisationer som inkluderar både en nationell och en lokal nivå måste bjuda in till en dialog däremellan. Den som centralstyr i alltför hög grad kommer i förlängningen att förlora medlemmar, avslutar Bror Holm. De marknadsför sig med metaforer till hjärtat. kan hjärtat verkligen klappa för arbetslagstiftning och avtalsregler? står det i IDEAs presentationsmaterial och hjärtat - den främsta symbolen för känsla och omtanke som vi har i vår kultur går också igen som illustration och i flera sammansättningar av ord. När jag frågar Monica Lysholm, förbundsdirektör på IDEA, om de lever upp till de orden svarar hon att IDEA de facto älskar personalfrågor. Vi företräder ju ideella organisationer och det är lätt att bli ödmjuk när man möter alla dessa organisationer och ser allt gott de bidrar till. Det är viktigt att de får fortsätta bidra med vad de gör och att vi i vår tur kan leverera en kvalitativ personalservice och vara en personlig rådgivare, säger hon. Våra medlemmar är heller inte stöpta i en form. Vi har större organisationer som Sensus och Röda korset, men majoriteten är mindre organisationer. Så vi måste vara lyhörda för olika behov och anpassa oss efter medlemmarnas önskemål. Sedan årsskiftet har IDEA två medlemmar från Svenska kyrkan, Saltsjöbadens församling (sedan 2005) och Bräcke Nyhems församling. Så frågan om ett gemensamt kollektivavtal har blivit alltmer angelägen. Vi kände oss inte tillfreds att som arbetsgivarorganisation inte kunna ge en full rådgivning och service till våra medlemmar i Svenska kyrkan. För två år sedan tog vi kontakt med KyrkA med en öppen förfrågan. Vad kan vi göra för era befintliga medlemmar? Vi såg en styrka i att det finns en gemensam arena. Det finns många beröringspunkter mellan hur Svenska kyrkan och ideella organisationer arbetar. Arbetsmiljön kan vara rätt komplex i båda dessa miljöer, lojaliteten för arbetsgivaren och den egna trosuppfattningen kan gå i klinch med arbetsgivar- Det finns många beröringspunkter mellan hur Svenska kyrkan och ideella organisationer arbetar. Arbetsmiljön kan vara rätt komplex i båda dessa miljöer, lojaliteten för arbetsgivaren och den egna trosuppfattningen kan gå i klinch med arbetsgivarfrågorna. 6 Kyrkfack 3/11

7 TEMA ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL m Svenska kyrkan frågorna, fortsätter Monica Lysholm. Andan att alltid ställa upp kan ställa till det, till exempel genom att man inte går hem jobbar mer än man ska och även gå till jobbet när man är sjuk. Hur ser du på att ni har en begränsad erfarenhet av Svenska kyrkan? Vi förbereder oss för att möta upp de frågor som är specifika och hämta in den kunskap vi inte har. I vår styrelse har Lasse Svensson, kyrkoherde i Saltsjöbadens församling, suttit fram till april i år och han ersattes i våras av Anita Müllern-Aspegren som är ordförande i kyrkofullmäktige. Vilken är IDEAs styrka? Vi är en fristående opolitisk organisation och har korta beslutsvägar, våra medlemmar har en stor möjlighet att kunna påverka, genom t ex årsmötet dit alla är välkomna. Vi är inte belastade av traditioner och en lång historia. Sitter man som arbetsgivarorganisation med kollektivavtal som går tillbaka till 30- talet kan det vara ett tungrott maskineri att också ändra det. Vi fokuserar och prioriterar arbetsgivarfrågor och är tydliga med det. Många mindre församlingar och ideella organisationer identifierar sig inte som arbetsgivare i första hand, de brinner för sin sak och arbetsgivaransvaret blir då sekundärt. Vi vill vara ett stöd där och hjälpa dem att identifiera sig som arbetsgivare. Vad finns det för nackdelar med att ni är unga? Vi behöver fortfarande arbeta in oss på marknaden, alla hittar oss inte. Vi behöver möta presumtiva medlemmar och tala om att vi finns, säger Monica Lysholm. I det nya kollektivavtalet som tecknades mellan KyrkA och IDEA den 13 juni kommer arbetstiden bl a vara densamma för alla medarbetare, oavsett tjänst och funktion. Alla medarbetare jobbar ytterst för samma mål och det ska då avspegla sig i strukturen. Om min kollega har andra arbetstider än jag skapar det lätt ett vioch dom tänkande. Vad ser ni som framtidsfrågor för IDEA? Utvecklingen går allt mer mot att arbeta självständigt och ett individualistiskt tänkande. Den stora utmaningen för arbetsgivaren är här att samtidigt som det måste finnas rum för egna initiativ så behöver arbetsgivaren hålla i den övergripande ledningen. Tillgängligheten idag med alla verktyg vi har är både en möjlighet och en begränsning. Arbetsgivare tjänar inte på att anställda alltid är oneline och svarar på samtal och mail alla tider på dygnet. Vila och kontemplation är nödvändigt för att i längden kunna var kreativ och komma med nya idéer, avslutar Monica Lysholm. FAKTA OM IDEA IDEA är ett arbetsgivarförbund för ideella organisationer. De vänder sig till arbetsgivare som utan vinstsyfte bedriver ideell verksamhet. Medlemmarna ( bl a Sensus, Medborgarskolan & Röda korset) i IDEA representerar ett tvärsnitt av den ideella sektorn. T ex studieförbund, sociala/humanitära organisationer, arbetsmarknadsorganisationer, invandrarföreningar, idrottsföreningar, frivilliga försvarsorganisationer, fristående grund- och gymnasieskolor, folkhögskolor, högskolor, vård och omsorg, ungdomsförbund, scoutföreningar, nykterhetsorganisationer, samfund etc. Även aktiebolag, som ägs av ideell organisation beviljas inträde i IDEA. Foto Magnus Aronson Kyrkfack 3/11 7

8 TEMA ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL Det fria valet återspeglas också inom pensionerna. De som arbetar inom kommun och landsting och är knutna till KAP-KL har en möjlighet att välja hur pengarna till tjänstepensionen ska förvaltas. Men anställda inom Svenska kyrkan har inte den möjligheten då kapitalet förvaltas av Kyrkans pensionskassa. Valet av pension - avg 8 Kyrkfack 3/11 Myten om ett evigt liv har alltid lockat oss människor, så länge vi har existerat. På olika sätt försöker vi besvärja döden, allt ifrån träning till hälsokostpreparat och skönhetsoperationer. Men även om det eviga livet på jorden aldrig blir verklighet så lever vi de facto längre idag. Sverige har den näst högsta medellivslängden i världen, efter Japan, och om 50 år förväntas kvinnorna i snitt leva 86,9 år och männen 84,7 år (SCB). Parallellt med dessa siffror kommer kampen om samhällets resurser att öka när personer äldre än 80 år ökar från att vara cirka idag till närmare en miljon år Det innebär bland annat att kostnaderna för vård och omsorg kommer att öka men också att antalet pensionärer som lever längre blir fler och att pensionspengarna behöver räcka till flera. Tjänstepensionssystemet anpassar sig hela tiden till de ändrade förutsättningarna. Förr sa man att det fanns en viss livslängd och då gjordes beräkningarna för avgifterna efter det, säger Anders Granberg som är VD för Kyrkans pensionskassa. Men idag så är det mer förfinat hur avgifterna ser ut för den som är född på 70-talet, 80-talet och 90-talet. Det är dyrare idag att garantera den som är född på t ex 80-talet en pensionsförsäkring på 1000 kr i månaden än vad det var för 20 år sedan. Vi har ansvariga tjänstemän som följer den forskning som görs på livslängden och vi vet att vi förväntas leva längre och också att skillnaderna mellan män och kvinnor minskar beroende på att kvinnor idag förvärvsarbetar i högre utsträckning än för år sedan. I praktiken kommer det att leda till högre avgifter när pengarna ska räcka till flera under en längre tid. Om vi spekulerar med tanken att forskarna skulle lösa cancerns gåta skulle det medicinska genombrottet leda till ett stort pensionsproblem, säger Anders Granberg. Ökar aktieportföljen Kyrkans pensionskassa bildades 1999 av Svenska kyrkans arbetsgivare och berörda fackförbund inför de nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten från och med år Kyrkans pensionskassa försäkrar tjänstepensionen för anställda inom Svenska kyrkan. Under 2009 uppgick pensionskassans kapitalavkastning till 10,5 % och under 2010 var motsvarande siffra 4 %. Det är ett år som vi inte är nöjda med. Vi hade för lite aktier och en stor del av dem vi hade låg i utländska aktier vilket gjorde att vi fick en valutaförlust när dollarn och euron minskade i värde. Så utifrån de erfarenheterna har vi ökat vår aktieportfölj och minskat något på räntebärande papper. Nu ligger fördelningen i linje med de stora bolagen som AMF och Alecta. Målet är att vi fr o m 2011 på ett tydligare sätt ska placera oss i mitten eller över mitten i jämförelse med de stora pensionsbolagen. Vad gör ni för att vara konkurrenskraftiga? Vi bevakar regelbundet placeringsstrategin hos övriga pensionsbolag. Även om vi är mindre än t ex AMF och Alecta så har vi en billigare administration. Vi har ingen vidlyftig reklam, det behöver vi inte eftersom våra kunder redan är med oss. Och en stor del av de administrativa kostnaderna handlar just om att skaffa nya kunder. Genom vårt monopol kan vi hålla en god kvalitet på information, till en lägre kostnad. De som arbetar inom kommun och landsting och är knutna till KAP-KL har en möjlighet att välja hur pengarna till tjänstepensionen ska förvaltas antingen genom ett sparande i en traditionell försäkring eller i fondförsäkring och kan på så vis genom aktiva val vara med och påverka hur stor tjänstepensionen blir. Anställda inom Svenska kyrkan har inte möjlighet att placera sin tjänstepension då kapitalet förvaltas av Kyrkans pensionskassa. Vad ser du för konsekvenser av det system kyrkan har valt? Nackdelen är att vissa av de individer som hade varit aktiva i val av placeringar kanske hade haft en bättre avkastning hos något annat pensionsbolag. Här tar fackförbunden en aktiv och viktig roll genom att ständigt granska verksamhet och avkastning. Fackförbundens

9 örande för din framtid av de stora pensionsbolagen så hade det varit betydligt svårare att påverka allt från information till kapitalförvaltning. Illustration Anna Gunneström representanter i vår styrelse är tydlig kyrkans lösning måste vara minst lika bra som för övriga kollektiv, annars ska pensionskassan avvecklas. Fördelen med det system vi har är att det är kostnadseffektivt. Tjänstemän i en privat sektor kan välja pensionsbolag. För att förmedla pensionen till det bolag som önskas finns särskilda förmedlings- och administrationsbolag som Collectum. Collectum tar 1,5 % av hela det årets intjänade pensionsrätt. Hos oss finns ingen sådan förmedlingsavgift. Sedan tror man att flertalet individer faktiskt inte skulle välja, även om de fick, erfarenhet från andra branscher visar på detta. Mot denna bakgrund är det viktigt att bevaka att de passiva får en god pension. Kyrkans pensionskassa arbetar även nära Svenska kyrkan och verkar för att både ha en god avkastning samtidigt som pengarna placeras i företag som bidrar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av dessa fördelar kan även nämnas att arbetsgivare och fack inom kyrkan har ett direkt inflytande på vår verksamhet. Om kyrkan hade varit kund hos ett Alltid kvar pensionsrätten Tjänstepensionen ligger också kvar i Kyrkans pensionskassa när en person som varit anställd i Svenska kyrkan byter till t ex en privat arbetsgivare. Du har alltid kvar pensionsrätten om du slutar. Pengarna ligger kvar och förvaltas i enlighet med de bestämmelser som följer av kollektivavtalet. Om du går till en privat arbetsgivare tjänar du in ytterligare pensionsrätt hos dem, under förutsättningen att de har ett kollektivavtal. Inom näringslivet finns kollektivavtalad tjänstepension både i form av förmånsbestämd pension och premiebestämd pension. Storleken på den premiebestämda pensionen beror på hur mycket pengar som har betalats in, vilken avkastning pengarna gett och vilka avgifter och skatter som har betalats, samt under hur lång tid man väljer att den ska betalas ut. Den förmånsbestämda pensionen innebär att man redan från början har bestämt storleken på den pension som försäkringen en dag ska ge. Med en förmånsbestämd pension kan arbetstagaren lätttare planera sin ekonomi som pensionär, eftersom det går att beräkna pensionens storlek i större utsträckning Den är däremot inte så uppskattad hos arbetsgivarna eftersom de inte kan beräkna pensionskostnaden i förväg. Den premiebestämda pensionen är i stället enkel att budgetera för arbetsgivaren, 4,5 % av lönen. Här är det istället den anställde som inte vet hur stor månadspensionen blir i slutänden. Så den premiebestämda pensionen gör det svårare för individen att kunna förutse sin pension och upplevs därför som osäkrare. Arbetsgivarsidan föredrar den premiebestämda pensionen och facken vill ha den förmånsbestämda. De pensionssystem som fanns fram till slutet av 1990-talet var mer pedagogiska. De lovade i princip en viss procent av slutlönen, då visste de anställda att den allmänna pensionen och tjänstepensionen kommer totalt utgöra t ex 65 % av slutlönen. Mot bakgrund av att dagens pension blivit mycket svårare att överblicka så har staten och försäkringsbolagen startat webbplatsen: minpension.se. Här finns uppgift om både allmän pension och tjänstepensionen. Även uppgifter om kyrkans tjänstepension finns tillgänglig i portalen sedan mars i år. Tjänsten är kostnadsfri och här kan du göra olika typer av prognoser för din samlade pension. Vi har även förbättrat vår webbplats under året, allt för att öka kunskapen om tjänstepension inom Svenska kyrkan, avslutar Anders Granberg. Kyrkfack 3/11 9

10 TEMA ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL För sex år sedan bytte Saltsjöbadens församling arbetsgivarorganisation, från dåvarande Församlingsförbundet till IDEA. - Det har blivit bättre för medarbetarna, alla medlemmar är välkomna till årsmötet. Och IDEA har en hög kompetens, sammanfattar kyrkofullmäktiges ordförande Anita Müllern-Aspegren Vi tyckte avgiften var för hög Det började med att Anita Müllern-Aspegren reagerade på avgiften som de betalade till Församlingsförbundet och som baserades på skattekraften i församlingen. Vi är ingen rik församling, men många som bor i Saltsjöbaden tjänar bra och därför blev avgiften väldigt hög. Det vanliga är annars att avgiften till arbetsgivarorganisationer baseras på lönesumman, säger Anita Müllern-Aspegren som är ordförande i kyrkofullmäktige och tidigare varit även kyrkorådets ordförande i 15 år. Jag började titta på vad det fanns för alternativ till Församlingsförbundet och fick ganska snart både övriga ledamöter i kyrkorådet och personal med mig. Det var inte bara den höga avgiften som fick Saltsjöbadens församling att titta på alternativa arbetsgivarorganisationer, det var också ett behov av att tillhöra en sammanslutning som renodlat ägnade sig åt arbetsgivarfrågor. Det var framförallt Arbetsgivaralliansen och IDEA som Saltsjöbadens församling tyckte var intressanta. Men eftersom IDEA har en vana av att arbeta nära medlemsorganisationer och ideella organisationer så framstod de ganska snart som det intressantaste alternativet. De var öppna för diskussion, aktivt lyssnande och flexibla. De gav ett väldigt seriöst och kompetent intryck. Positivt är också att alla medlemmar är välkomna att gå på årsmötet. Processen från det att den första tanken väcktes, till att sedan förankra den och gå till beslut tog cirka tre år. Församlingen gjorde en kartläggning av hur IDEA arbetade, vägde för gentemot nackdelar, och blev än mer övertygade. När vi väl skulle gå till beslut väntade vi i alla fall ytterligare ett år, av 19 ledamöter i kyrkofullmäktige var det 16 som röstade ja. Vi blev medlemmar i IDEA från och med år Hur märkte ni av förändringen i vardagen? Vi blev medlemmar i en arbetsgivarorganisation som fokuserar på arbetsgivarfrågor och som verkar för ett gott förhållande mellan medlemmarna och deras anställda. Rent konkret blev det mer pengar över, idag ligger årsavgiften, som är baserad på lönesumman, på kr. I den avgiften ingår då rådgivning och förhandlingshjälp. I styrelsen sitter det med ledamöter som inte bara är politiker, utan en blandning av förtroendevalda och anställda vilket gör att du kommer närmare verkligheten. När vi går på IDEAs årsmöten träffar du andra ideella föreningar med liknande bekymmer och glädjeämnen. Erfarenhetsutbytet är alltid värdefullt och inspirerande, nästan alltid går jag från deras årsmöten med en ny tanke eller idé, avslutar hon. SALTSJÖBADENS FÖRSAMLING Saltsjöbaden har idag omkring invånare varav 7861 är medlemmar i Svenska kyrkan, Församlingens syfte för hur de företroendevalda, medarbetare och alla övrigt ideellt engagerade ska verka i församlingen lyder Vi ska utifrån den kristna tron bidra till att människor som bor och vistas i Saltsjöbaden kan finna sin Gud, få en tro som bär och leva ett liv i kärlek. Vårt arbete ska kännetecknas av tillgänglighet och andlighet och det ska beröra i vardagen.

11 Får en församling eller en samfällighet i Svenska kyrkan välja vilken arbetsgivarorganisation de vill tillhöra eller är de bundna till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation? Kyrkfack bad Robert Svec, KyrkAs förbundsjurist, att reda ut begreppen. Vad säger kyrkoordningen? Foto Magnus Aronson I 34 kap 6 kyrkoordningen anges bland annat att Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation ska företräda församling, samfällighet eller stift som arbetsgivare när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal. Av förarbetena till kyrkoordningen framgår emellertid att bestämmelsen avser Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations uppgift att företräda kyrkliga arbetsgivare och att den inte gäller frågan om att vara medlem i organisationen. Hur ska man tolka den här skrivningen? Det har förekommit en hel del missförstånd kring dessa frågor, säger Robert Svec. Den reglering som finns i kyrkoordningen utgår från att kyrkomötet genom bestämmelser i kyrkoordningen kan avgöra vilken arbetsgivarorganisation som ska företräda en arbetsgivare inom Svenska kyrkan när det gäller att ingå kollektivavtal med de fackliga organisationerna. Detta är i sig en felaktig utgångspunkt. Det utredningsarbete som föregått bestämmelsen i kyrkoordningen visar också på allvarliga brister i den arbetsrättsliga analysen. I själva verket, framhåller Robert Svec, förhåller det sig på det viset att frågan redan är reglerad i 26 medbestämmandelagen (MBL), som föreskriver att ett kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation även binder medlemmarna i organisationen. Och medlemskapet är ju, som framgår av förarbetena till kyrkoordningen, en fråga för den enskilde arbetsgivaren. Församling, samfällighet eller stift som väljer att tillhöra annan arbetsgivarorganisation än Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation blir alltså enligt lag bunden av det kollektivavtal som den organisationen tecknar med facken. Det är viktigt att placera kyrkoordningen i sitt rätta sammanhang, fortsätter Robert Svec. Kyrkoordningen utgör ett internt kyrkligt regelverk som är underställt den allmänna lagstiftningen och kan inte sätta MBL ur spel. Vid en konflikt mellan en kyrkoordningsregel och en regel i den statliga lagstiftningen får kyrkoordningen vika. Bestämmelserna i kyrkoordningen om Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation får närmast uppfattas som ett försök att inom kyrkan centralisera hanteringen av arbetsrättsliga frågor, inte minst vad gäller lönebildningen. Något som var möjligt före år 2000 då Arbetsgivarverket i fråga om präster företrädde arbetsgivare inom Svenska kyrkan. Arbetsgivarverkets uppdrag utgick dock ifrån statlig författning och möjligheten att hantera frågan på detta sätt saknas idag sedan Svenska kyrkans relationer till staten ändrats. Robert Svec pekar även på den så kallade föreningsrätten i 7 MBL. Föreningsrätten innebär en rätt att för varje arbetsgivare eller arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation och att utnyttja detta medlemskap och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. Föreningsrätten är en grundläggande demokratisk förutsättning och torde gälla som allmän rättsprincip även i nu aktuellt förhållande, konstaterar han. Så en församling, samfällighet eller ett stift kan välja vilken arbetsgivarorganisation den vill tillhöra? Ja, avgör Robert Svec, de behöver ingen fullmakt från Svenska kyrkan för att byta arbetsgivarorganisation. Väljer arbetsgivaren att tillhöra t ex IDEA och IDEA i sin tur tecknar ett kollektivavtal med en facklig organisation är arbetsgivaren som medlem bunden av det kollektivavtalet. Det är det centrala. Har du något råd till den arbetsgivare som funderar på vilken arbetsgivarorganisation den vill tillhöra? KyrkA är neutralt till vilken organisation arbetsgivaren önskar tillhöra, men om arbetsgivaren tillhör en annan organisation än Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation behöver ett kollektivavtal tecknas så att alla berörda får del av bra förmåner och villkor, avslutar Robert Svec. FÖRENINGSRÄTT OCH KOLLEKTIVAVTAL (MBL) 7 Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. 8 Föreningsrätten skall lämnas okränkt. / / 26 Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. / / Kyrkfack 3/11 11

12 TEMA ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL Den första veckan i september lanseras den fackliga handboken. Handboken kommer då att finnas tillgänglig på KyrkAs hemsida för alla fackligt förtroendevalda. Facklig handbok på webben Vid förbundsfullmäktige 2010 beslutades att en facklig handbok skulle tas fram som stöd och grundläggande information för fackligt förtroendevalda. Texterna ska fungera som introduktion för nya förtroendevalda och kretsarna kan också använda materialet i grundläggande utbildning och kompetensutveckling. Innehållet är ett urval baserat på de vanligaste frågeställningarna som vi får på kansliet. Därför var till exempel avsnitten om regelverket för fackligt förtroendevald, MBL, LAS och arbetsmiljö självskrivna, säger Vibeke Hammarström, ombudsman på KyrkA och en av handbokens tre skribenter. Hon skriver den tillsammans med Robert Svec, förbundsjurist och Magnus Gissler, kanslichef. Handboken kommer också att innehålla avsnitt om att jobba som fackligt förtroendevald, en översikt av förbundets organisation, medlemsrekrytering, förtroendemannalagen och PU-avtalet, Kyrkans avtal och löneavtalet. Handboken är tänkt som en grundläggande information och ersätter inte rådgivning vid svåra ärenden. Men den kan ge en grundförståelse för hur man kan tänka kring ett problem eller en viss given situation. Vad hoppas ni att detta stöd kan leda till i praktiken? Jag är imponerad av hur kunniga majoriteten av de fackligt förtroendevalda är, vilket ansvar och engagemang de lägger i sitt fackliga uppdrag. Handboken ska kunna vara en hjälp i att ge en orientering inom ett område likväl som att ge vägledning i en 12 Kyrkfack 3/11 konkret situation. Men förhoppningsvis kan den ytterligare öka de fackligt förtroendevaldas kompetens och bidra till en fördjupad trygghet i uppdraget. Texterna går ju också att skriva ut och ta med sig inför olika situationer. Eftersom ett av avsnitten i handboken innehåller medlemsrekrytering hoppas Vibeke Hammarström att det också ska kunna ge de fackligt förtroendevalda impulser och inspiration även till det området. Jag tror dock att den bästa rekryteringen är nöjda medlemmar, att vi tar hand om dem vi redan har och ger dem en bra service, säger hon. Lansering och information om handboken sker genom nyhetsbrev till samtliga förtroendevalda första veckan i september. Handboken tas fram för de förtroendevalda och finns sedan tillgänglig på förtroendevaldwebben. Särtryck och pappersversioner kommer inte att produceras centralt av förbundet. En utbildning i handboken genomförs i samband med ordförandemötet i november i år. Ambitionen är att handbokens områden och omfång över tiden ska kunna utökas. Versionen som lanseras i höst blir en första upplaga, sen får vi göra en utvärdering och ta en ny diskussion om vi behöver komplettera eller förändra något. Handboken kommer ju att vara ett levande material som förändras uti från behov och ändringar i lagstiftning m m, avslutar Vibeke Hammarström. Vibeke Hammarström (bilden), Magnus Gissler och Roberts Svec är handbokens tre skribenter. Foto Thomas Klockseth INNEHÅLL I DEN FACKLIGA HANDBOKEN Arbetsmiljö Förbundets organisation, stadgar, kontakter Förtroendemannalagen Kyrkans avtal LAS Löneavtal Löneförhandling Medlemsrekrytering MBL Regelverket för fackligt förtroendevald

13 Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Kan de lägga ut min semester? Min församling har gått samman med andra församlingar och bildat en samfällighet. Det här har i sin tur medfört övertalighet bland personalen, exempelvis är jag för egen del uppsagd från min anställning. Den fråga som nu uppstått och diskuteras är om samfälligheten under uppsägningstiden kan lägga ut min semester, årets såväl som sparad sådan. Agneta Bestämmelser om semester finns i semesterlagen och det på kyrkans område gällande kollektivavtalet Kyrkans Allmänna bestämmelser 11. För en arbetsgivare är det normalt ekonomiskt mer föredelaktigt om en arbetstagare tar ut semester under uppsägningstiden. Om anställningen upphör innan arbetstagaren erhållit den semester som tjänats in ska arbetsgivaren annars även betala semesterersättning för den semester som inte tagits ut. Huvudregeln i semesterlagen är att semesterledighet inte får förläggas till uppsägningstid utan ditt medgivande. Detta gäller oavsett om uppsägningen kommer från arbetsgivaren eller från dig som arbetstagare. Det spelar i detta fall heller inte någon roll vilken orsaken till uppsägningen är. Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du även rätt att få redan beslutad semesterförläggning upphävd om uppsägningstiden sammanfaller med den utlagda semestern. För nu aktuell huvudregel finns emellertid den begränsningen att bestämmelsen endast gäller under de första sex månaderna av uppsägningstiden. Har du enligt avtal rätt till en längre uppsägningstid än sex månader som kan vara fallet om du varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år och har fyllt 50 år gäller förbudsregeln mot att uppsägningstid och semester sammanfaller endast under de första sex månaderna. För att tiden efter sex månader ska skyddas krävs särskild överenskommelse om detta. För redan sparad semester har du ett ännu starkare skydd. Enligt semesterlagen ska sparade semesterdagar förläggas till det semesterår som du väljer. Enligt lagen kan din valrätt dock begränsas av att annat kan vara avtalat eller att särskilda skäl föreligger mot att semesterdagarna förläggs till det år du har valt. Semesterlagen anger också att sparad semester som huvudregel ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Kollektivavtalet är dock i detta avseende förmånligare för dig än semesterlagens regler genom att femårsregeln är upphävd inom Svenska kyrkan. Semesterdagar kan därför inom kyrkan sparas utan begränsning i tiden. Om inte annat är avtalat eller särskilda skäl föreligger mot att sparad semester förläggs till visst år enligt ditt önskemål, finns inte i övrigt något utrymme för din arbetsgivare att lägga ut sådan semester. Arbetsgivarens rätt att neka uttag av sparad semester under nu angivna omständigheter leder alltså inte till att denne får lägga ut din ledighet till annat semesterår. Om du motsätter dig att sparad semester läggs ut under uppsägningstiden och din anställning avslutas utan att du fått ut all semester som tjänats in ska du i stället få semesterersättning för dina FRÅGA JURISTEN sparade dagar, som beräknas på samma sätt som för den vanliga semestern. Kan jag vägra att gå in som vice pastor? Det drar nu ihop sig till sommar och semester. Som ensam komminister i församlingen har jag med min kyrkoherde diskuterat att gå in som vice pastor under hennes semester. Jag känner mig något tveksam till uppgiften, inte minst eftersom det gnisslat i samarbetet mellan kyrkorådets ordförande och kyrkoherden. Vad gäller har jag möjlighet att vägra detta? Grubblande komminister Din möjlighet att motsätta dig ett sommarvikariat som kyrkoherde får från arbetsrättliga utgångspunkter betraktas som mycket begränsad. I princip har arbetsgivaren inom kollektivavtalets gränser rätt att leda och fördela arbetet. Din arbetsskyldighet som arbetstagare framgår framför allt av just kollektivavtalet men även ditt enskilda anställningsavtal. Kollektivavtalet Kyrkans Allmänna bestämmelser 11 anger även uttryckligen att du är skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och samtidigt helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, dock inte längre tid än sex månader per kalenderår eller i en följd. En vägran att vikariera enligt avtalet måste betraktas som arbetsvägran, vilket till och med kan vara grund för avsked eller uppsägning. Även om du vikarierar för annan arbetstagare ska inte den ordinarie arbetstiden vara mer omfattande än annars. Arbetstiden är alltså fortfarande 40 timmar per vecka om du arbetar heltid. Vikarierar du för kyrkoherden, under kortare tid än tre månader eller vid andra tillfällen än vid fridagar, ska din lön enligt kollektivavtalet per månad vara kyrkoherdens lön minskad med kr. Om du vikarierar längre tid än tre månader för kyrkoherden bör din lön förhandlas särskilt för vikariatet. Kyrkfack 3/11 13

14 FÖRBUNDSINFORMATION Grundsunda församling i Härnösands stift, har utsetts till Årets insamlande församling inom Svenska kyrkan. Lördag den 14 maj fick församlingen och kyrkoherde Sten Bylin ta emot en utmärkelse ur Kronprinsessan Victorias hand, under Svenska kyrkans världsdag i Uppsala. Foto Anders Tukler/IKON Facklig förtroendeman fick pris av kronprinsessan Det känns extra hedrande att få denna utmärkelse eftersom det är första gången den utdelas. STEN BYLIN Församlingen får belöningen för sitt goda arbete med att samla in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete under det gångna året. Förra årets fasteinsamling gav kronor och advents- och julinsamlingen gav kronor. Totalt har de samlat ihop kronor till Svenska kyrkans internationella arbete. I Svenska kyrkans motivering till utmärkelsen framhålls den samverkan som finns i församlingen mellan anställda, förtroendevalda och över 200 ideellt engagerade. Jag vill från hela mitt hjärta framföra ett tack till er alla i Grundsunda som så troget år efter år engagerat er i Kyrkans internationella arbete och haft ett varmt hjärta för människor i vår värld som har det svårt, säger kyrkoherde Sten Bylin som också uttrycker stor glädje och tacksamhet över att kyrkan centralt på detta sätt uppmärksammar Grundsundabornas engagemang. Det känns extra hedrande att få denna utmärkelse eftersom det är första gången den utdelas, säger kyrkoherde Sten Bylin. Församlingens representanter fick även äta lunch tillsammans med kronprinsessann Viktoria samt ärkebiskop Anders Vejryd med hustru Kajsa i ärkebiskopsgården. FAKTA Utmärkelsen delas ut av Kronprinsessan som är beskyddare för Hela världen. Kyrkans Världsdag är ett möte där församlingar, anställda och frivilliga träffas och diskuterar Svenska kyrkans internationella arbetes innehåll och inriktning Värva en kollega och få ett presentkort på Bokus! Läs mer på 14 Kyrkfack 3/11

15 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida Vi arbetar på kansliet JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets DANIEL LINDÉN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets EVA KIRKEBY Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT LENNART HÅKANSSON SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ROBERT SVEC Förbundsjurist ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Anneth på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Kyrkfack 3/11 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, Stockholm Helén Källholm, VD för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Foto Börje Svensson Avtalet är väldigt likt vårt Den 13 juni tecknade KyrkA ett kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen IDEA. Kyrkfack bad Helén Källholm, VD för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, om en kommentar. Jag blev förvånad, vi har suttit med KyrkA i avtalsförhandlingar under större delen av våren, och avtalet som har tecknats med IDEA är väldigt likt vårt, förutom möjligheten till lokala kollektivavtal. Jag undrar också hur de församlingar som det gäller ser på det, eftersom de bryter mot kyrkoordningen. Nu är inte kyrkoordningen någon lag, men det är ändå ett regelverk att följa för dem som arbetar i och för Svenska kyrkan. Hur ser du på konkurrensen från en ny arbetsgivarorganisation? För att det ska vara en fråga om en konkurrens så innebär det att båda parter är fria att agera på marknaden, och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är bundna till kyrkans arbetsgivare. Vi ska vara relevanta för våra medlemmar. Det finns församlingar som har saknat en lyhördhet hos Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Vad är din kommentar till det? Vi företräder 800 medlemmar och jag har inte uppfattat det som att möjligheten till lokala kollektivavtal är en stor fråga för dem. I tider av strukturomvandlingar är det oerhört viktigt med t ex gemensamma pensionsavtal så att inte två församlingar som läggs samman, sitter med två olika pensionsavtal. Det komplicerar villkoren för samtliga parter. Prisvärda kör-själv-erbjudanden till Kyrkfack:s läsare Strandnära på Nordjylland 6 dagar på Rønnes Hotel i Slettestrand, Danmark 4 dagar på Hotell Öresund i Landskrona 1.529:- per person i dubbelrum SPARA 624: :- per person i dubbelrum Rönnes Hotel är ett familjevänligt hotell på Nordjylland, bara 10 minuters gång från en av de finaste stränderna i Danmark. Hotellet är nyrenoverat och rummen håller hög standard. Här kan ni bl.a. njuta av strandliv och besöka Fårup Sommerland (21 km). Ankomst: Valfri under perioden 1/6-26/ Ta en tur till Skånes västkust! Här bor du mitt i Landskrona, intill shopping och nöjesliv, med både havet och slottet Citadellet inom gångavstånd. En havsutflykt till Ven på en sommardag blir en härlig upplevelse - färjan går cirka 10 gånger/dag. Ankomst: Juni: 13, 18, 23, 28./ Juli: 3, 8, 13, 18, 23, 28./ Aug.: 2, 7, 12, 17. * Till barn som äter med föräldrarna i hotellets restaurang. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris med reservation för specialerbjudanden. Endast slutstädning, transport ingår inte. Kan beställas fram till åtta dagar före ankomst. Expeditionsavgift max. 99:-, köp Online och spara 20:-! Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr Populära erbjudanden Beställ NU på tfn eller Annonskod: KYRKFACK Var på den säkra sidan! Avbeställ utan skäl med DTF travels ångerförsäkring. Beställs vid hotellbokningen. Endast 189:- per person