MILJÖUTREDNING Dnr ORU /2015

Transkript

1 MILJÖUTREDNING Dnr ORU /2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1. BAKGRUND Syfte 1.2 Disposition 2. MILJÖARBETETS ORGANISATION 6 INDIREKT PÅVERKAN 3. FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 7 4. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 9 DIREKT PÅVERKAN 5. BYGGNATION, INREDNING OCH YTTRE MILJÖ ENERGIANVÄNDNING LOKALVÅRD UPPHANDLING OCH INKÖP IT-MILJÖ Datorer och surfplattor 9.2 Mobiltelefoni 10. PAPPERFÖRBRUKNING OCH UTSKRIFTSENHETER LABORATORIEVERKSAMHET RESTAURANGER, PERSONALRUM OCH STUDENTPENTRYN KÄLLSORTERING AVFALL RESOR Resor i tjänsten, tjänstebilar 14.2 Resor till och från studie- och arbetsplatsen Sid 2 av 29

3 15. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Allmän miljölagstiftning Byggnation, inredning och yttre miljö Energianvändning Lokalvård Upphandling och inköp Laboratorieverksamhet Brandfarliga och explosiva varor Genetiskt modifierade organismer Kemiska produkter och biotekniska organismer Livsmedelslaboratorier Strålning 15.7 Restauranger, personalrum och studentpentryn Livsmedelshantering Brandfarliga och explosiva varor 15.8 Källsortering avfall Avfall Farligt avfall 15.9 Resor 28 BILAGA: Miljöpolicy 29 Sid 3 av 29

4 Förord Miljöutredning Varje statlig myndighet är skyldig att minst var femte år göra en miljöutredning och dra slutsatser från denna som kan verka för att minska myndighetens direkta och indirekta negativa miljöpåverkan. Ett universitet är en stor arbetsplats med en divergerande och omfattande verksamhet. Inte bara för att vi är skyldiga ur ett myndighetsperspektiv, utan också för att vi är moraliskt skyldiga att tillse att vi gör vårt bästa i vår verksamhet, är en miljöutredning nödvändig. Både inom vår forskning och utbildning bedrivs direkt miljörelaterad verksamhet. Att ständigt aktualisera miljöfrågor är ett universitets skyldighet, liksom att påvisa möjligheter. Att påverka dessa på bästa möjliga sätt tillhör också universitetets uppgifter. Örebro Jens Schollin Rektor Sid 4 av 29

5 1. BAKGRUND Enligt förordning om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907) är en myndighet som Örebro universitet skyldig att inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. Ett miljöledningssystem innebär att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning). Utredningen ska ligga till grund för miljöledningssystemets inriktning och utformning. Den ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten. År 1999 gjordes en omfattande miljöutredning på Örebro Universitet. År 2010 gjordes en uppföljning och översyn. Universitetet hade då vuxit såväl till antalet studenter som till antalet anställda. Eftersom förordningen kräver att utredningen ska ses över minst vart femte år har en ny översyn gjorts Universitetets verksamhet har delvis ändrat inriktning med mer fokus på forskning och forskningsanknytning. Läkarutbildningen har tillkommit och nya specialanpassade byggnader har uppförts. Vid årsskiftet var antalet helårsstudenter och antalet anställda omräknat till heltidsekvivalenter Syfte Utredningen har till syfte att åskådliggöra den miljöpåverkan (direkt och indirekt) som universitetets verksamhet utgör på sin omgivning. Den största indirekta miljöpåverkan är den utbildning och forskning som bedrivs. När det gäller direkt påverkan är resor och energianvändning det som påverkar miljön mest. I resor inberäknas såväl tjänsteresor som resor till och från arbetsplatsen respektive studieplatsen. Energianvändningen är omfattande på grund av stora lokalytor och många personer i verksamhet. Studenternas förändrade beteende med medhavda datorer och andra bärbara enheter har påverkat energianvändningen på Campusområdet. 1.2 Disposition Utredningen är disponerad på så vis att den först behandlar de olika verksamheterna innefattande utbildning och forskning samt den direkta miljöpåverkan som verksamheten medför, för att därefter redogöra för de miljökrav som enligt lag och förordning är tillämpliga på universitetets verksamhet. Sid 5 av 29

6 2. MILJÖARBETETS ORGANISATION Miljöledningssystemet, enligt förordning SFS 2009:907, innebär kortfattat att man i sin verksamhet ska systematisera och effektivisera miljöarbetet och att åtgärder ska genomföras där de bäst behövs. Av förordningen framgår bland annat följande: Myndigheten ska ha en miljöpolicy med fastställda miljömål Myndigheten ska ha en handlingsplan där ansvarsfördelningen tydliggörs och där det framgår att den negativa miljöpåverkan ska minskas så långt det är möjligt Myndigheten ska miljöanpassa sina upphandlingar där sådan anpassning är möjlig Personalens kompetens och medvetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet ska utvecklas Myndigheten ska redovisa det koldioxidutsläpp som förorsakas i samband med tjänsteresor Myndigheten ska redovisa den årliga energianvändningen Myndigheten ska årligen genomföra interna miljörevisioner Miljöarbetet ska redovisas till Utbildningsdepartementet och till Naturvårdsverket och redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef Samtliga verksamhetsområden ansvarar själva för att gällande lagar och regler efterföljs. Det övergripande miljöarbetet samordnas av en av rektor utsedd miljösamordnare. Tidigare fanns ett miljöråd bestående av särskilt utsedda representanter för verksamheten med uppgift att driva miljöarbetet och fungera som ett stöd i arbetet med att samordna, prioritera och besluta i organisationsövergripande miljöfrågor. Numera fungerar prefektrådet som ett miljöråd (en till två gånger per termin), där övergripande och strategiska miljöfrågor diskuteras och förankras. Under 2014 har den organisation bestående av s.k. MAS-ombud, kontaktpersoner från varje institution och avdelning, som funnits sedan 2008 lagts ner. MAS-ombuden var arbetsgivarens representanter inom miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Universitetet har utsett interna miljörevisorer som årligen genomför miljörevisioner för att kontrollera att universitetet följer gällande miljöregler och andra styrande dokument för universitetets miljöledning och miljöarbete. Revisionsarbetet sker idag på frivillig basis av intresserade medarbetare och i samarbete med miljösamordnaren. För att miljörevisorerna ska ha mandat att utföra sitt uppdrag såväl i verksamheten som mot närmsta chef och för att det interna revisionsarbetet ska ge bästa resultat skulle det behövas en långsiktig planering med ett uttalat uppdrag och tydliga instruktioner. Viktigt är också att det i revisionsgruppen finns lärare och forskare med kunskap inom kemikalie- och laboratorieområdet. Som ett led inom hållbarhetsarbetet genomförs seminarier och utbildningsdagar för personalen. Sid 6 av 29

7 3. FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING I universitetets kärnverksamhet (forskning, forskarutbildning, grundutbildning och samverkan med det omgivande samhället) finns stor potential att skapa förutsättningar för minskad miljöpåverkan genom att arbeta med att främja hållbar utveckling i syfte att tillförsäkra kommande generationer en god och hälsosam miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Förståelse för hållbar utveckling kräver helhetssyn, vilket i sin tur kräver tvärvetenskapliga angreppssätt och samverkan över disciplingränser som ett komplement till specialiserad och ämnesspecifik forskning och undervisning. Forskning och utbildning är troligtvis det mest effektiva medel vi har för att möta nuvarande och kommande utmaningar. Vid Örebro universitet bedrivs forskning om miljö och hållbar utveckling inom ett flertal områden. Nedan följer några exempel på starka forskningsmiljöer där frågor som rör hållbar utveckling och miljö är centrala: Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) CUReS är en mångvetenskaplig forskargrupp där människans förhållande till naturen, boendet och stadens miljö studeras. Detta inbegriper frågor som rör stadsutveckling, hållbarhet, stadens och regionens livsvillkor och demokrati. Människa-Teknik-Miljö (MTM) Forskningen vid MTM är framförallt inriktad mot tillämpad forskning om miljöföroreningars förekomst, spridning, omvandling och effekter. Här samarbetar man med regionala, nationella och internationella aktörer inom näringsliv, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. Forskningen bedrivs inom följande fyra områden: Biogeosfärsdynamik, miljö och hälsa, naturvetenskapernas didaktik samt systemekologi. Forskningscentrum MTM, Örebro universitet, är världsledande inom miljögiftsforskning och där finns ett av FN:s referenslaboratorier för miljögifter. Ett exempel på MTMs forskning är att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav Östersjön. Den nya tekniken utvecklas vid Örebro universitet inom EU-projektet Clean Sea och gör det möjligt att identifiera och lokalisera mycket små plastpartiklar. I ett längre perspektiv ska det dessutom gå att överblicka mycket stora havsytor för att se plastförekomsten. Sid 7 av 29

8 Centrum för livsvetenskap År 2005 etablerades Centrum för livsvetenskap för att samla forskargrupper inom området Livsvetenskap vid Örebro Universitet och Universitetssjukhuset i Örebro. De deltagande forskarna tillhör två institutioner, Institutionen för naturvetenskap och teknik samt Institutionen för hälsovetenskap och medicin och inbegriper forskarutbildningsämnena biologi, kemi, biomedicin och medicin. Forskarmiljön bidrar till en stark och kreativ forskarmiljö med starka nationella och internationella samarbeten. Centrets främsta mål är att erbjuda en stimulerande forskarmiljö för både forskare och forskarstuderande samt att öka vår närvaro både nationellt och internationellt. Klimatförändringens upp- och nedgång i medierna Inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap pågår ett forskningsprojekt som behandlar klimatförändringen, vår tids kanske viktigaste fråga för hållbar samhällsutveckling. Projektet, som startade 2012, studerar "post-köpenhamnsfasen" och jämför denna med "pre-köpenhamnsfasen" med avseende på hur klimatförändringen framställs i medierna. Kritisk diskursanalys (CDA) utgör teoretisk ram och projektet består av kvantitativa och kvalitativa textanalyser av klimatrapporteringen.. Sid 8 av 29

9 4. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Örebro universitet arbetar med att på ett systematiskt sätt säkra och utveckla kvaliteten i utbildningen beträffande hållbar utveckling. Varje student bör konfronteras med frågeställningen vad hållbar utveckling innebär åtminstone någon gång under sin utbildning. Att medvetandegöra vikten av hushållning med resurser har blivit allt väsentligare i institutionernas miljöarbete. Vid institutionerna pågår ett arbete med att utveckla kurser och program inom hållbar utveckling liksom att öka samarbetet över ämnesgränserna för att lära av varandra. Obligatoriska översiktskurser i hållbar utveckling ges till alla studenter inom ingenjörsutbildningarna. Måltidsekologprogrammet har hållbar utveckling inom livsmedelsområdet som central utgångspunkt. Utbildningar inom kulturverksamhet och konstnärligt skapande präglas av en helhetssyn och mångfald som har påverkan på frågor som rör hållbar utveckling. Arbete pågår med att utveckla ett masterprogram i kemi med inriktning miljöforensik med planerad start höstterminen Den utbildningen är tänkt att vända sig till studenter som ska utbildas i förmåga att spåra orsak och källor till miljöproblem. Med fokus på hållbar utveckling startar hösten 2015 samhällsplanerarprogrammet. Det sociala, ekonomiska och ekologiska vägs samman när politiska visioner och mål ska bli verklighet. Viktiga samhällsprocesser som är av betydelse för planering på olika nivåer globalisering, politik inom EU och regional utveckling ingår i utbildningen. Den enkätundersökning som genomförts bland studenter på grundnivå och avancerad nivå visar tydligt att intresset för miljöfrågor i vardagen är stort bland de studenter som svarat på enkäten. Det kan handla om miljömärkta produkter, närproducerat utbud i restauranger och caféer samt tydlig och lättillgänglig källsortering. Sid 9 av 29

10 5. BYGGNATION, INREDNING OCH YTTRE MILJÖ Akademiska Hus är fastighetsägare och förvaltare vid campusområdet i Örebro och Grythyttan. Region Örebro län är fastighetsägare vid Campus USÖ. Respektive fastighetsägare har egen miljöpolicy för byggprocesser och universitetet har då begränsade möjligheter att påverka. Detsamma gäller skötsel av den yttre miljön där fastighetsägarna har egna entreprenörer eller utför arbetet i egen regi. Miljöaspekter beaktas vid upphandling. Miljöprogram med miljökonsekvensbeskrivningar, miljöbedömning av byggprodukter eller annan relevant miljöinformation tas fram vid varje större byggnation. Vid de två senaste byggnationerna har projekteringen skett enligt Sweden Green Building Council miljöbyggnad Guld respektive Silver. Universitetets totala lokalarea (LOA) var år 2014 ungefär m 2. På Campus Örebro finns m 2, Campus Grythyttan m 2 och Campus USÖ m 2. Till hösten 2015 ökar lokalytan vid Campus Örebro med m 2. Det universitetet från miljösynpunkt i första hand kan påverka hos fastighetsägarna är val av ytskikt (golv), typ av komfortkyla, omfattning av närvarostyrning på belysning samt drifttider för belysning och ventilation. De flesta golvytorna inom universitetet är av plastmattetyp. På senare tid har även linoleum lagts in. Det förekommer också trägolv som kräver oljning varje år. Innanför de flesta entréer finns klinker- eller stengolv. Från skötselsynpunkt blandas inte plast och linoleumgolv inom samma byggnad. En stor del av universitetets lokalyta har komfortkyla som är dimensionerad att följa yttertemperaturen med tre graders skillnad upp till +27 grader. All komfortkyla sker från kylcentral eller marklager. Serverrum har högre krav på kyla och ska hålla +20 grader. De utrymmen som inte har komfortkyla har så kallad evaporativ kyla. Vid nybyggnation utrustas alla undervisningslokaler, grupprum, förråd, kopieringsrum, sammanträdesrum och toaletter med närvarostyrning för belysning. Vid ombyggnationer av befintliga lokaler installeras närvarostyrning enligt ovan. Utöver detta har även riktade insatser gjorts beträffande närvarostyrning. För att hushålla med energi (belysning, ventilation) för universitetet fortlöpande diskussioner med fastighetsägare, studenter och personal om drifttiderna i alla byggnader. Vissa byggnader har full drift till sen kväll medan andra har reducerad drift från tidigare tidpunkter. Det finns dock möjlighet att via särskild tryckknapp driftsätta byggnaden eller viss del av byggnaden om behov finns. Kvällsundervisningen är styrd till de byggnader som har kvällsdrift. Vid byten av ljuskällor ersätts dessa om möjligt, beroende på armaturens konstruktion, med energisnålare varianter. I mån av ekonomiskt utrymme byts belysningsarmaturer till LED. Sid 10 av 29

11 Universitetet tillsammans med fastighetsägarna genomför åtgärder för att göra byggnaderna mer energieffektiva. Inredningen köps till stor del via så kallade avropsavtal. De stora leverantörerna har goda miljökunskaper och är ofta certifierade eller har på annat sätt tryggat sin miljö- och kvalitetsnivå. Ambitionen är att det ska finnas en enhetlig standard inom hela universitetet avseende funktion, utseende, ergonomi, kvalitet, livslängd samt miljöhänsyn. Sid 11 av 29

12 6. ENERGIANVÄNDNING De hyresavtal universitetet har tecknat med olika fastighetsägare är till 90 procent utformade så att kostnader för fastighetsel (värme, kyla och vatten) ingår i hyran. Så kallad hyresgästel betalas separat. För övriga lokaler har universitet egna abonnemang för mediaförbrukningen. Den el universitetet köper av den största hyresvärden, Akademiska Hus, är så kallad ursprungsmärkt el. Denna el kommer från nordisk vattenkraft. Andel förnybar energi av den totala energianvändningen har för universitetets del under de senaste åren varit i genomsnitt 90 procent. Sedan många år tillbaka har universitetet ett nära samarbete med Akademiska Hus där det kontinuerligt diskuteras åtgärder för att spara energi balanserat mot bland annat trygghetsfrågor. Gruppen består av lokalförsörjningschefen, miljösamordnaren, studentrepresentanter (som utses av Studentkåren) samt representanter från Akademiska Hus. Arbetet har hittills varit mycket framgångsrikt, vilket visar sig genom att Örebro universitet har mindre energianvändning jämfört med många andra universitet och högskolor i landet. Varje höst genomförs så kallade nattvandringar där ambitionen är att försöka hitta eventuella energitjuvar samtidigt som givetvis arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter vägs in. Total energianvändning 2014 för samtliga campusområden var 17,5 miljoner kwh. Detta innebar att Örebro universitet använde 140 kwh per m 2, vilket motsvarade en minskning med 20 procent från De stora energiförbrukarna var och är fortfarande serverrummen, restaurangerna, laboratorierna samt kylcentralen. Sid 12 av 29

13 7. LOKALVÅRD Miljöfrågorna är en naturlig del av lokalvårdsverksamheten. Oavsett om det består av att välja miljövänliga rengöringsmedel eller att vara med och påverka inredning och golv vid nybyggnationer betraktar lokalvården miljöarbetet som en helhet, det vill säga ingen del är mindre viktig än någon annan. Ambitionen är att ha ett strukturerat miljöarbete för att minska miljöpåverkan och att arbeta målmedvetet för att kontinuerligt förbättra miljöresultaten. Vissa områden har emellertid prioriterats. Lokalvården har nyligen genomgått tester och kontroller och blivit Svanenmärkt vilket innebär att man aktivt ska välja produkter och tjänster som är miljövänliga. Åtgången av kemprodukter och plastpåsar räknas vid årliga revisioner. Miljökrav ställs vid upphandlingar. I en begränsad del av universitetets lokaler sköts lokalvården av externa företag. I upphandlingen ställdes krav på att företagen ska arbeta efter ett miljöledningssystem, antingen i form av en ISO-certifiering eller motsvarande. Vidare skulle en enkel miljöplan upprättas för just detta uppdrag med beskrivning av målsättning, ansvarsförhållande och hur uppföljning ska ske. Personalen utbildas kontinuerligt och samtliga anställda inom lokalvården har genomgått s.k. SRY-utbildning (Servicenämndens yrkesnämnd). De informeras också regelbundet om miljövänliga alternativ. Som exempel på miljöhänsyn kan nämnas att alla plastmuggar på toaletterna är borttagna. Skumtvål introduceras vid nybyggnationer istället för vanlig tvål. Handtorkar installeras istället för pappershanddukar där det finns gemensamma handfat i anslutning till ett flertal toaletter. Sid 13 av 29

14 8. UPPHANDLING OCH INKÖP Upphandlingar och inköp sker vid olika avdelningar inom universitetet, som stöd och experthjälp finns en upphandlingssamordnare. Arbetet följer Upphandlingsordning för Örebro universitet (dnr: CF /2010) där det bland annat framgår att miljökrav ska ställas i alla upphandlingar där så är möjligt. Miljökraven anpassas till varan eller tjänsten som ska upphandlas. Vid avrop från ett befintligt statligt ramavtal där miljökrav ställts i själva upphandlingen kan inget ytterligare miljökrav ställas. Information om miljökrav som kan ställas vid upphandlingar finns på universitetets interna webb under rubriken Inköp och upphandling. Där finns även en länk till Konkurrensverket, under vilket den tidigare myndigheten Miljöstyrningsrådet numera lyder. Sid 14 av 29

15 9. IT-MILJÖ All IT-personal är anställd vid en gemensam IT-avdelning. Därigenom standardiseras inköpsrutinerna för hela universitetet. Datorerna köps in via Uppsala universitets förmedlingstjänst som ställer höga miljökrav. Sedan årsskiftet 2014/15 äger ITavdelningen alla oru-datorer och kan därmed bättre se de behov som finns och på ett mer effektivt sätt utnyttja befintlig utrustning. Utrangerad IT-utrustning tas om hand och i möjliga fall skänks den till välgörenhet. 9.1 Datorer och surfplattor Alla anställda har en personlig dator eller tillgång till en dator. Standardarbetsplatsen har en så kallad oru-pc som är ansluten till virtuell lagringsmiljö som drar betydligt mindre energi än de tidigare använda fysiska servrarna. Utöver standardarbetsplatser finns ett stort antal datorer i institutionernas datasalar, i laborationsmiljöer, i hörsalar samt i biblioteket. Datorerna i biblioteket är anslutna till en virtuell desktopinstallation (VDI). Ambitionen är att vidareutveckla detta koncept och därmed minska energianvändningen. Andelen bärbara datorer har ökat och under 2014 har drygt 200 stycken köpts in. Surfplattor används också i allt högre utsträckning. Studenterna har tillgång till internet genom trådlösa nätverk. Via webb når studenterna olika tjänster som universitetet erbjuder, bland annat Studentportalen och Blackboard. Det gör att en stor del av kommunikationen mellan studenter och student - lärare sker elektroniskt samt att instuderingsmaterial ofta finns i digital form istället för på papper. Universitetet har arbetat mycket med att utveckla digitaliserade lösningar och självbetjäningstjänster som t.ex. webbregistreringar där blivande studenter registrerar sig digitalt och får all information via webben. Inga brev packeteras och skickas och studenterna behöver inte resa till universitetet för att registrera sig. Detta har inneburit stora besparingar för såväl ekonomin som miljön. Universitetet tillhandahåller teknik för att genomföra digitala möten och konferenser. Inom mjukvaran för standardarbetsplatsen som flertalet anställda har, finns skype for business vilket innebär att möten kan ske direkt via datorn vid den egna arbetsplatsen. 9.2 Mobiltelefoni Ungefär en tredjedel av personalen använder idag mobiltelefoner istället för stationära telefoner. Detta bidrar också till att energianvändningen har ökat. Sid 15 av 29

16 10. PAPPERSFÖRBRUKNING OCH UTSKRIFTSENHETER Universitetet har som mål att succesivt minska pappersförbrukningen, vilket också har skett. Sedan 2009, när 51 ton papper användes har förbrukningen nästan halverats till knappt 28 ton år Detta beror på flera faktorer, dels läses mycket material elektroniskt, dels skickas material digitalt och skrivs, i förekommande fall, ut av mottagaren. På de flesta utskriftsenheter är dubbelsidig kopiering inställt som förstahandsval. Försäljningen av kompendium i pappersform har i stort sett upphört eftersom studenterna använder olika digitala plattformar. Ett exempel på en stor förändring är att studenterna får all information inför terminsstart elektroniskt. De registrerar sig via webb, får kallelser och scheman digitalt och behöver inte resa till universitetet förrän studierna startar. Ytterligare besparingar av papper kommer att ske när utvecklingen av elektroniska signaturer har genomförts samt utnyttjande av digitala utskick vid konferenser och liknande istället för tryckt material. Inköp av utskriftsenheter görs inom ramen för de statliga ramavtalen. Enheterna har så kallad EnergyStar-märkning. Avyttring av utskriftsenheter och uttjänta tonerbehållare görs till leverantören. Sid 16 av 29

17 11. LABORATORIEVERKSAMHET Vid Örebro universitet förekommer kemikaliehantering främst inom utbildning och forskning inom de laborativa ämnena biologi, kemi och miljövetenskap på Institutionen för naturvetenskap och teknik samt inom ämnena biomedicin och medicin på Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin samt Institutionen för läkarutbildning. Viss laboratorieverksamhet förekommer också vid Restaurang- och hotellhögskolan. Uppsamlat farligt avfall förvaras i mellanlagringsstationer belägna i Bilbergska huset och i Prismahuset. Avtal finns med extern transportör som omhändertar farligt avfall. Institutionen för Naturvetenskap och Teknik har laboratorier i Bilbergska huset, Prismahuset samt i Teknikhuset. Institutionens för Hälsovetenskap och Medicin laboratorier är belägna i Prismahuset, Gymnastikhuset samt i lokaler på Kliniskt forskningscentrum (KFC) på Universitetssjukhuset (USÖ). Restaurang- och hotellhögskolan har laboratorier belägna i Kärnhuset. Det är viktigt att säkerheten fungerar i alla led, dels för att inga olyckor ska hända under utbildningen dels för att studenterna ska ha med sig ett säkerhetstänk i sina framtida yrkesroller. Föreskrifter finns avseende förvaring av kemikalier, biotekniska organismer, radioaktiva ämnen och brandfarliga varor. Hur efterlevnaden av föreskrifterna fungerar är oklart. Vid arbete med kemikalier poängteras vikten av skriftliga riskbedömningar. För att säkerställa att universitetet har kontroll över vilka kemikalier som hanteras behövs ett universitetsövergripande kemikaliehanteringssystem samt en laboratoriesäkerhetsgrupp som arbetar med riskbedömningar. Förteckning över hälso- eller brandfarliga produkter liksom varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) finns, arbete pågår med att införa ett universitetsövergripande system. Tillbuds- och arbetsskaderapporteringar sker, men det är oklart om rapporteringen överensstämmer med verkliga tillbud och skador. Alla farliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med farosymbol (faropiktogram) samt risk- och skyddsinformation på svenska. Fram till första juni 2015 gäller två märkningssystem parallellt. Hälsofarliga ämnen med följande farobeteckningar förekommer: giftig, frätande, hälsofarlig, skadlig, miljöfarlig, explosiv, brandfarlig, oxiderande samt gas under tryck. Även hantering av radioaktiva ämnen förekommer. En kontaktperson gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten finns utsedd. På universitetet finns bland annat. följande tillstånd inom miljöområdet: tillstånd till hantering av brandfarlig vara tillstånd för verksamhet med joniserande strålning GMO-tillstånd (genetiskt modifierade organismer) GMM-tillstånd (genetiskt modifierade mikroorganismer) Livsmedelanläggningstillstånd Sid 17 av 29

18 12. RESTAURANGER, PERSONALRUM OCH STUDENTPENTRYN I Örebro finns två Campus, på dessa finns sammanlagt fem restauranger som serverar mat och därutöver finns fyra caféer. I Grythyttan finns en restaurang och ett café/butik. Inrättningarna hyrs ut till fyra olika entreprenörer som på eget sätt arbetar med miljöfrågor och på vilken nivå de vill ligga. Dialoger förs med de två entreprenörerna i Örebro om miljömärkt mat/motsvarande och hur man kan förbättra källsorteringen samt minska användningen av engångsmaterial. Detta arbete fortgår hela tiden och kan alltid förbättras. För att minska användningen av engångsmaterial behöver kommunikationen till studenter och anställda förbättras beträffande lunch- och fikarutiner. Ett problem är att porslin försvinner från restaurangerna, lämnas i tjänsterum, i grupprum eller helt enkelt tappas bort, detta har medfört ekonomiska konsekvenser som innebär att engångsmaterial används i stor utsträckning. För att underlätta källsorteringen, och skapa igenkänningseffekter, bör samma märkning för de olika fraktionerna användas, oavsett om det gäller restauranger, undervisningssalar eller allmänna ytor. Ett nära samarbete mellan restaurangerna och universitetet sker bland annat i samband med olika mässor på Campus, där restaurangerna sponsrar med kaffe och olika erbjudanden. Drygt tjugo personalrum samt tio studentpentryn finns på Campus i Örebro. Här finns förutom restavfall möjligheter att sortera i sex olika fraktioner. Mer om detta finns under rubriken Källsortering Avfall. I Grythyttan finns ett personalrum och ett studentpentry. Här kan förutom restavfall sortering ske i fem ytterligare fraktioner. Mer om detta finns under rubriken Källsortering Avfall. Sid 18 av 29

19 13. KÄLLSORTERING AVFALL Ambitionen är att materialanvändandet ska vara så litet som möjligt (exempelvis att inte kopiera i onödan, att minimera användningen av engångsmuggar, m.m.). Grundtanken är att försöka återvinna och återanvända så mycket som möjligt. Dessutom måste alla ta ett eget ansvar för hanteringen av det man själv producerar genom att källsortera. Universitetet försöker förenkla källsorteringen så mycket som möjligt genom att ställa ut lämpliga behållare på kontor och andra platser. Nedan redovisas hur sorteringen går till i olika lokaltyper: Kontor Samtliga kontor har en tvådelad behållare på hjul för papper respektive övrigt avfall. Behållaren för restavfall töms av lokalvården medan den större för papper töms i närmast belägna återvinningsrum eller pappersnedkast av den som använder kontoret. Personalrum och studentpentryn Samtliga personalrum och studentpentryn på de båda campus som finns i Örebro har källsorteringsmoduler för sex fraktioner, pantförpackningar, pappersförpackningar, glasförpackningar, plastförpackningar (både hårda och mjuka), metallförpackningar samt komposterbart avfall. I personalrummet finns även en behållare för brännbart avfall. Lokalvården ombesörjer borttransport av dessa fraktioner. Det komposterbara avfallet töms varje vardag och fraktas till särskilt soprum. I Grythyttan finns motsvarande fraktioner. Hörsalar Flertalet hörsalar har två behållare, en för papper och en för brännbart avfall. På många platser i allmänna utrymmen finns behållare för tre fraktioner: papper, pant och brännbart. Utrymmen för utskriftsenheter I anslutning till utskriftsenheterna finns kärl för återvinning av kontorspapper, felaktigt kopierade papper och dylikt. Återvinningsrum I samtliga återvinningsrum finns kärl för fraktionerna wellpapp och kartong, kontorspapper och tidningar, plastförpackningar (både hårda och mjuka, inklusive plastpåsar), mjukplast (i form av genomskinlig krymp- och sträckfilm), metallförpackningar, batterier samt glasförpackningar. Det är den anställde som ansvarar för att transportera sitt material till återvinningsrummet. Sortering av elektronik, tonerkassetter samt frigolit omhändertas av vaktmästeriet för senare hämtning av extern entreprenör. När det gäller farligt avfall från laboratorieverksamheten gäller särskilda regler och extern entreprenör tar hand om det. Respektive verksamhet är själv ansvarig för detta. Sid 19 av 29

20 14. RESOR 14.1 Resor i tjänsten, tjänstebilar Universitetet har riktlinjer för tjänsteresor. Ambitionen är att resa med så lite miljöpåverkan som möjligt, men inte avstå resor som begränsar utveckling och samverkan. De egna bilar som universitetet äger är till största delen klassade som miljöbilar. Koldioxidutsläpp från bilresor i tjänsten har stadigt minskat under de senaste åren var utsläppet 90 kg/årsanställd och 2014 endast 69 kg/årsanställd. Utsläpp från tågresor är minimalt och ligger på ungefär samma nivå år från år. Som en följd av ökat samarbete, fler internationella kontakter och ett ökat antal forskare inom universitetet, har flygresor över 50 mil ökat under åren. Möjligheten till möten via webb och andra digitala lösningar har ökat. Kunskapen att utnyttja tekniken har inneburit att digitala lösningar ofta är ett fullgott komplement till resor Resor till och från studie- och arbetsplatsen Tidigare genomförda resvaneundersökningar har visat att anställdas och studenters resor till och från universitetet förorsakar betydligt mer koldioxidutsläpp än vad tjänsteresorna gör. För att underlätta resandet till Campus med andra färdmedel än bil, vidtas ett antal åtgärder. Örebro anser sig vara en cykelvänlig stad och cykelbanor och cykelvägar byggs ut kontinuerligt. Ett antal tjänstecyklar finns utplacerade inom Campus för utlåning till kortare resor. I dagsläget trafikerar fem olika busslinjer universitetet, varav en går direkt till Centralstationen. På sikt kommer samtliga bussar att dirigeras om och inte som idag utgöra en trafikfara för cyklister och gående samt ett hinder för andra fordon. Centralt belägna parkeringsytor vid Campus i Almby är avgiftsbelagda, gratis parkeringsplatser finns på lite avstånd. Vid Campus USÖ finns ett begränsat antal avgiftsbelagda platser. Diskussioner förs med Akademiska hus om möjligheten att införa laddningsstolpar för elbilar och elcyklar. Sid 20 av 29

21 15. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Redovisningen över lagstiftningen är uppdelad enligt de rubriker som finns i denna miljöutredning, därefter inom olika områden. De regleringar som står under allmän miljölagstiftning gäller oavsett verksamhetstillhörighet. Örebro universitet lyder under de konventioner och policydokument som Sverige har förbundit sig till internationellt så som Förenta nationernas olika miljöpolicydokument. Den svenska regleringen på miljöområdet har sitt ursprung i EG-rättsliga dokument vilket ger EG tolkningsföreträde. När det gäller samtliga områden inom miljölagstiftningen ska även Örebro kommuns och Hällefors kommuns lokala föreskrifter på miljöområdet beaktas Allmän miljölagstiftning Högskolelagen (1992:1434) 1 kap 5 Universitetet ska i sin verksamhet arbeta för att främja hållbar utveckling. Detta gäller både inom utbildning, forskning, och administration. Ytterst ansvarig för att universitetets verksamhet lever upp till detta krav är rektor, men samtliga medarbetare och studenter är delaktiga. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 Denna portalparagraf i miljöbalken fungerar som styrande för vad som kan anses vara kraven för miljöarbete och vad som ska tas hänsyn till. Dessa regler är inte konkretiserade utan kan endast fungera som riktlinjer och det är universitets skyldighet att se till att verksamheten fungerar och agerar i enlighet med dessa riktlinjer. Miljöbalken 6 kap 3 Paragrafen reglerar vad som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. En sådan ska medfölja vid tillståndsansökningar eller en anmälan enligt 9 kapitlet miljöbalken. Universitetet berörs vid tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet. Ansvarig är den som söker tillstånd. Miljöbalken 26 kap 19 Alla som bedriver någon typ av verksamhet som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön måste planera och kontrollera verksamheten så att man motverkar och förebygger negativa påverkningar. Denna paragraf kompletteras med förordningen (1998:901) om egenkontroll. I denna finns mer specifik reglering över vad som måste uppfyllas. Respektive chef är ansvarig. Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Förordningen reglerar när tillståndsmyndigheter har rätt att ta ut avgifter för tillsyn eller prövning. Detta kan exempelvis beröra verksamhet med genetiskt manipulerade mikroorganismer. Ansvarig är den som söker tillstånd. Sid 21 av 29

22 Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen reglerar verksamhetsutövarens skyldighet att utföra egenkontroll och vad det innebär, exempelvis att se vilka åtgärder som behöver göras för att denna kontroll ska fungera samt veta vilka regler som gäller för de register som behöver upprättas. Ansvarig för att egenkontrollen fungerar på de olika områdena är berörd prefekt respektive avdelningschef. Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Universitetet, som är en statlig myndighet, ska se till att det finns ett fungerande miljöledningssystem i enlighet med förordningen samt att man minst vart femte år gör en miljöutredning. Ansvarig för att det finns ett miljöledningssystem och att miljöutredning görs är universitetsdirektören. Föreskrifter eller råd inom allmänna miljölagstiftningsområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket 15.2 Byggnation, inredning och yttre miljö Miljöbalken 9 kap, förordning (2013:262) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöbalken reglerar vad som är miljöfarlig verksamhet. En av definitionerna är buller. För universitetets del är detta aktuellt vid byggnationer och liknande men framförallt vid Musikhögskolan. Ansvarig är berörd prefekt. Kapitlet stadgar även att lokaler ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och att skadedjur inte förekommer. Universitetet som brukare av lokalerna är inte själva direkt ansvariga utan det sker i samarbete med fastighetsägaren/hyresvärden. Mätning och kontroller för att se till att byggnader och verksamheter uppfyller miljöbalkens krav sker kontinuerligt. Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen Förordningen reglerar bland annat förbud mot f-gaser, ozonnedbrytande ämnen samt vilka undantag det finns mot dessa förbud (för exakta lista över vilka ämnen som berörs se lagtext). För universitets räkning kan denna förordning vara tillämplig på frysar, kylskåp, brandsläckare, kylaggregat med mera. För tillfället genomför universitetet årliga läckagekontroller och rapporter över dessa sänds till berörd myndighet. Ansvarig för detta område är universitetsdirektören eller den som denna utser. Universitetet har i nuläget lagt kontrollerna på en extern aktör, Akademiska hus. Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Som statlig myndighet har universitetet skyldighet att ha utrustning och lokaler som använder så lite energi som möjligt. Rapportering om användning sker årligen till Energimyndigheten. Sid 22 av 29

23 Föreskrifter eller råd inom byggnation, inredning och yttre miljöområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Boverket Energimyndigheten Naturvårdsverket Socialstyrelsen 15.3 Energianvändning Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Se ovan vid 15.2 Föreskrifter eller råd inom energianvändningsområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Energimyndigheten 15.4 Lokalvård REACH, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1907/2006 Förordningen reglerar vilka krav som ställs på tillverkaren, distributören och användaren av vissa kemikalier. Universitetet har lokala rutiner för hur kemikalierna förvaras i enlighet med de föreskrifter som finns samt ser till att säkerhetsdatablad och säkerhetsinformation finns tillgänglig för användare. Ansvarig är lokalvårdschefen. Föreskrifter eller råd inom lokalvårdsområdet kan meddelas av bland annat: Kemikalieinspektionen 15.5 Upphandling och inköp Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Universitetet ska vid upphandlingar och inköp i möjligaste mån ställa miljökrav. Ansvarig för detta är upphandlingssamordnare eller den som gör inköpet. Föreskrifter eller råd inom upphandling och inköpsområdet kan meddelas av bland annat: Miljöstyrningsrådet Sid 23 av 29

24 15.6 Laboratorieverksamhet Brandfarliga och explosiva varor Lag (2006:263) om transport av farligt gods, Förordning (2006:311) om transport av farligt gods Den som själv transporterar eller till annan lämnar farligt gods för transport ska vidta skyddsåtgärder så att man förhindrar att fara eller skador uppkommer. Som farligt gods räknas exempelvis explosiva ämnen, gaser, brandfarliga vätskor och frätande ämnen främst inom laborationsverksamhet. Farligt gods får transporteras endast på de villkor och under de förutsättningar som framgår av lagen. Ansvarig för att detta genomförs är universitetsdirektören. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Lagen och förordningen reglerar hur brandfarliga gaser och vätskor samt brandreaktiva varor ska handhas så att de inte skapar fara för människor eller den omgivande miljön. Lagen och förordningen beskriver när tillstånd ska sökas samt hur det går till. För universitetets del gäller denna reglering de institutioner som har laboratorier. Ytterst ansvarig för att varorna behandlas enligt lagen är rektor och universitetsdirektören men även de som inom varje verksamhetsområde handhar varorna är ansvariga att lagen följs så att ingen utsätts för fara i onödan. Universitet har tillstånd från Nerikes Brandkår att ha varor av både klass 1,2,3 och gas. I Grythyttan finns tillstånd från Bergslagens räddningstjänst. Det är oklart om universitetet varudeklarerar transporter som sker med budbilar inom universitetsområdet. Föreskrifter eller råd inom området brandfarliga och explosiva varor kan meddelas av bland annat: Arbetsmiljöverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Genetiskt modifierade organismer Miljöbalken kap 13 Kapitlet reglerar hur användande av genetiskt modifierade organismer (GMO) får ske och vilka säkerhetskrav som gäller för att GMO inte ska spridas ut i samhället. För universitetets del berörs de som forskar inom genetiskt modifierade växter och de som forskar inom genetiskt modifierade mikroorganismer och ansvarig för att reglerna följs är prefekten vid berörd institution eller den som denne utser. Universitetet har tillstånd från Jordbruksverket för innesluten användning av genetiskt modifierade växter och tillstånd från Arbetsmiljöverket för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Universitetet har rutiner för att följa de regler som finns inom området samt de krav som givits i tillstånden och utför kontinuerligt kontroller för att se att reglerna efterlevs samt ser till att användare får den information som behövs. Sid 24 av 29

25 Förordningen (2000:271) om innesluten användning av GMO Förordningen reglerar hur den verksamhetsutövare som befattar sig med GMO ska agera när tillstånd krävs och vilka krav som kan ställas. De mer specifika krav som ställs på anläggningen för att GMO inte ska vara en fara för omgivningen, framkommer av det tillstånd som getts. Föreskrifter eller råd inom GMO-området kan meddelas av bland annat: Arbetsmiljöverket Fiskeriverket Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket Läkemedelsverket Skogsstyrelsen Kemiska produkter och biotekniska organismer REACH, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1907/2006 Förordningen reglerar vilka krav som ställs på tillverkaren, distributören och användaren av vissa kemikalier. Universitetet har lokala rutiner för hur kemikalierna förvaras i enlighet med de föreskrifter som finns, samt ser till att säkerhetsdatablad och säkerhetsinformation finns tillgängligt för användare. Ansvarig när det gäller laboratorieverksamheten är prefekt på berörd institution eller den som denne utser. Miljöbalken (1998:808) kap 14 Kapitlet definierar vad som är en kemisk produkt och vad som är en bioteknisk organism. Vidare uppställer kapitlet flertalet krav för den som hanterar produkterna i icke yrkesmässig verksamhet eller som för in eller säljer dessa samt ger bemyndigande till myndigheter att meddela föreskrifter inom området. För universitetets del är kapitlet inte aktuellt i sig mer än som upplysande om att det finns föreskrifter på området som man måste vara medveten om. Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. Förordningen reglerar hur produkter med flyktiga lösningsmedel ska förvaras. Detta är aktuellt i vissa laboratorier. Ansvarig för att reglerna följs är prefekten vid berörd institution eller den som denne utser. Universitetet har lokala rutiner för hur materialet förvaras i enlighet med de föreskrifter som finns samt ser till att säkerhetsdatablad och säkerhetsinformation är tillgängligt för användare. Föreskrifter eller råd inom kemikalieområdet kan meddelas av bland annat: Arbetsmiljöverket Kemikalieinspektionen SWEDAC Sid 25 av 29

26 Livsmedelslaboratorier EG förordning 852/2004 om livsmedelshygien, uppdaterad 219/2009 Förordningen reglerar vilka krav som ställs på livsmedelsanläggningar och den hygien som ska finnas vid hantering av livsmedel. Denna förordning är aktuell för de som arbetar i livsmedelslaboratorierna. Ansvarig för att förordningen efterlevs är berörd prefekt eller den denne utser. Universitetet har tillstånd från Bergslagens miljö och byggförvaltning att inneha livsmedelsanläggning. Universitetet har rutiner för att följa de regler som finns inom området samt de krav som uppställs av givna tillstånd och utför kontinuerligt kontroller för att se att rutinerna efterlevs samt ser till att användare får den information som behövs. Livsmedelsförordningen (2006:813) Förordningen reglerar kraven på personalen och anläggningarna. Föreskrifter eller råd inom livsmedelsområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Livsmedelsverket Strålning Strålskyddslagen (1988:220), Strålskyddsförordningen (1988:293) Reglerar verksamhet som avger strålning. Uppställer krav så att strålande ämne eller verksamhet inte kommer att skada omgivningen både under hantering och bearbetning samt när det har blivit avfall. För universitets del är detta aktuellt för vissa ämnen och viss utrustning i våra laboratorier. Ansvarig för att lagen och förordningen följs är den av rektor utsedde kontaktpersonen mot Strålsäkerhetsmyndigheten. Universitetet har tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för viss verksamhet. Universitetet har rutiner och lokala strålskyddsregler för att följa de regler som finns inom området samt de krav som uppställs av givna tillstånd och utför kontinuerligt kontroller för att se att det efterlevs samt ser till att användare får den information som behövs. Föreskrifter eller råd inom Strålskyddsområdet kan meddelas av bland annat: Arbetsmiljöverket Strålsäkerhetsmyndigheten 15.7 Restauranger, personalrum och studentpentryn Livsmedelshantering EG förordning 178/2002, uppdaterad 652/2014 Förordningen reglerar det informationskrav som finns för distributör i livsmedelskedjan. Kraven på universitetsrestaurangerna är att de ska vara medvetna om vad de serverar och hur maten tillagas samt att maten inte är skadlig för människor. Då den regelbundna Sid 26 av 29

27 restaurangverksamheten sköts av externa aktörer är inte universitetet ansvarig för att se till att kraven uppfylls och har ej heller direkt kännedom om hur de uppfylls. EG förordning 852/2004 om livsmedelshygien (förordningen är inte antagen = riktlinjer) Riktlinjerna gäller livsmedelsanläggningar och den hygien som ska finnas vid hantering av livsmedel så att de inte orsakar ohälsa för människor. Restaurangerna på campus berörs av dessa riktlinjer. Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordningen (2006:813) Lagen och förordningen reglerar de rent praktiska aspekterna av de två tidigare nämnda EG förordningarna på området och vilken rätt tillsynsmyndigheten har till kontroll. Restaurangerna på campus berörs av denna lagstiftning. Föreskrifter eller råd inom livsmedelsområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Livsmedelsverket Brandfarliga och explosiva varor Lag (2006:263) om transport av farligt gods, Förordning (2006:311) om transport av farligt gods Se kommentarer under Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Se kommentarer under Föreskrifter eller råd inom området brandfarliga och explosiva varor kan meddelas av bland annat: Arbetsmiljöverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket 15.8 Källsortering - avfall Avfall Miljöbalken (1998:808) 15 kap Lagen definierar vad avfall är och att den som innehar avfallet ska se till att hanteringen sker på ett godtagbart sätt. För universitetet är detta aktuellt när det gäller samtliga verksamheter. Ansvarig för att det finns en fungerande avfallshantering är chefen för Campusavdelningen. Universitetet har rutiner för källsortering och arbetar för att samtliga personer inom verksamheten ska källsortera, för det farliga avfallet finns mellanlagringsstationer och rutiner för att ta hand om detta. Externa aktörer tar hand om borttransporteringen av avfallet. Sid 27 av 29

28 Föreskrifter eller råd inom allt avfallsområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Farligt avfall Strålskyddslagen (1988:220), Strålskyddsförordningen (1988:923) Se kommentarer under Lag (2006:263) om transport av farligt gods, Förordning (2006:311) om transport av farligt gods Se kommentarer under Föreskrifter eller råd inom farligt avfallsområdet kan meddelas av bland annat: Aktuell kommun Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten 15.9 Resor Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor Förordningen reglerar vilka typer av bilar som universitet som myndighet får bruka och vilka krav som ska ställas på dessa bilar. Den som är ansvarig för att detta följs är den som inhandlar bilen eller den som hyr bilen och använder den på tjänsteresan. Universitetet har rutiner för tjänsteresor. Föreskrifter eller råd inom resor och transporter kan meddelas av bland annat: Transportstyrelsen Sid 28 av 29

29 Bilaga Miljöpolicy Verksamheten vid Örebro universitet ska bedrivas så att den på ett aktivt och ansvarsfullt sätt säkerställer goda livsvillkor för framtida generationer. Detta innebär att Örebro universitet i rollen som ledande kunskapsaktör strävar efter att genom utbildning, forskning och egna miljöförbättringar driva arbetet med hållbar samhällsutveckling framåt. Universitetet ska arbeta med forskning och utbildning med inriktning mot miljö och hållbar utveckling. Universitetet ska minimera sin påverkan på miljön såväl lokalt som globalt. Universitetet ska i sitt miljöarbete samverka med olika aktörer såväl lokalt som regionalt. Universitetet ska vid beslut, upphandling och vid genomförande av verksamheten ta hänsyn till miljön och kommande generationers välbefinnande. Sid 29 av 29