Innehåll: Ledare. Apelltal i Uddevalla. Erni och Ola Friholt. Fredsdikt 6 Anton Höber. Nej till kriget! Torgmöte i Karlstad 8.

Transkript

1

2 VI MA].{SKOR Nummer Argång 54 Redktionsdress: Vi Mänskor Linnögtn Göteborg Tel/Fx: Ansvrig utgivre: Mrinne Lindström Redktion: Erni Friholt, Zid Hgmn, Elly Engstedt, Ditte Johnsson, Krin Engvll Omslg: Foto Erni Friholt Prenumertion: 4 nrlär '150kr Postgiro: Dontioner och gåvor Postgiro: Innehåll: Ledre Apelltl i Uddevll Erni och Ol Friholt Fredsdikt 6 Anton Höber Nej till kriget! Torgmöte i Krlstd 8 Ase Bng En tnt funderr Lisbet Ernbrink Sk Polis och Militär smrbet? l5 Niki Aris Efterspel till Göteborgskrvllern l6 Croline Runesdotter Jämo kstr in hndduken 19 E,lly Engstedt Världen är mitt hem 20 5 : e Interntionell Exilfilmfestivlen Priskommunen 130 år 22 Ase Bng Britt Persdotter kom nyss på besök 26 Novell v Ull Johnsson Skolkortet 29 Novell v Ew Josefsson Skriv till oss! Vi välkomnr ll bidrg, men vi kn tyvärr inte betl någr rvoden. Näst nummer utkommer: Mrs 2002 Mnusstopp: 1 februri 2002 Dikter 30 Ew Josefsson Värdet v snigelliv 32 Novell v Emili Millres Nytt från Fistulsjukhuset 34 Erni Friholt Bokmässn 36 Tryck: Länstryckeriet i Göteborg Bokrecensioner Notiser SKV-sid 46

3 Leduren 1973 reste jg genom Afghnistn. Det vr någr månder innn kungen vsttes i en sttskupp. En viss upprorsstämning märktes llredn. I Kbul drogs vi in ietthus, därnågrv de vuxn, mycketvälutbildde kvinnorn, berdttde visknde for oss tt de, klädd i burk, begv sig ut på lndsbygden och forsökte orgniser kvinnorn. I dg fi nn s fortfrnde kv inno orgni sti onen RAWA (Revolutionry Assocition of the Women of Afghnistn) som i djupste hemlighet bedriver sin verksmhet med hemlig flickskolor, mobil hälsokliniker, inkomstbringnde små verkstäder, med mer. RAWA - kvinnor hr till och med, skyddde bkom sin slöjor, lyckts fotogrfer de offentlig vrättningrn som tl ibnem verkstäl I er v { e veck. I flyktinglägren i Pkistn finns ett tusentl RAWA *kvinnor som hjälper kvinnorn där och rbetr under de mest primitiv omständigheter med mtfrrsörjning, undervi sning, sj ukvård sutbi I dnin g, med mer. "Men civen drir rir vi måltvlo /tir fundmentlisternq, som ju civen finns i Pctkistn", berättr Thmeen, medlem i RAWA somjust nlänt till USA direkt från flyktinglägret i Pkistn. Även om gränsern mot Pkistn och Irn är stängd tr sig folk över bergspssen på illegl vägr och under ohygglig omständigheter, för tt nå en reltiv säkerhet. "Vi vill llt nnt än krig", säger Tähmeen. "Det drbbr br det fghnsk folker. Aft med bomber ftrsrik stört tlibn-regeringen och erscitt denmed den NordligAllinsen cir tt kommur skn i elden, i ll fll fcir kvinnorn. De cir smm nds brn. Lndsbygdsfundmentlister som ersritter stdsfundmentlister Yd vi rinskr oss cir tt llt stöd, ekonomiskt, militärt och så vidre, till dem som finnsierrfundmentlistern, stopps. Och tt mn. dcirigenom tvingr frm en vrustning. Dcirefter kunde FN gå in med fredsbevrnde sqrkor ftir tt rivervk ett kommnde vl, så som mn giort i Östtimor". Dett motverks just nu v USA som också vlt sid i den intern konflikten. Men det är ändå modigt och mycket strkt v dess RAwA-kvinnor tt ork tåink så långsiktigt. J, sådn lösningr är möjlig. De måste br uttls tillräckligt högt. Så kräver de också tt kvinnorn i det post-tlibnsk Afghnistn måste finns med vid fredsftirhndlingrn. För inte så länge sedn insisterde fktiskt självste FN:s Säkerhetsråd på tt vrhelst i världen freds- Erni Friholt ftirhndlingr pågår, skulle kvinnor från de berörd ländern delt. Burundi och Kongo vr de forst ländern som foljde det rådet. Kvinnohtre brukr hånle åt tnken tt kvinnor skulle kunn tillför lterntiv perspektiv till fredsftirhndlingr. " Hde vi uppmcirksmmt de fghnsk kvinnorns vrningr och vridjnden i tid och inte behondlt dem som mrginell, hde det v IISA skpde fghnsk tercorvrildet inte hållit". Dett säger Slly Armstrong, kndensisk journlist med lång erfrenhet v Afghnistn och Pkistn som oft skrivit om kvinnorn och ders svår belägenhet i lndet. Det är hög tid for oss tt lär oss mer fiir tt kunn bistå vår systrr. Men inte br det. I denn tid v ångest infor "ny terrordåd", måste vi hävd de rik länderns historisk nsvr for tt våirlden hr delts upp i rik och fttig, där vi de rik fortsätter tt håimt den energi och de råvror vi behöver till bottenpriser frn länder där folkmjoriteten lever i nöd och där en liten rik överklss smrbetr med oss om dett. Vi hr låtit oss vggs in i tron tt dett kn fortgå for lltid. Nu hr vi brutlt väckts upp till medvetnde om tt råikenskpens dg rnds. Ett mödosmt omtänknde måste börj på ll nivåer i smhället. Då känns det hoppfullt tt mång steg i den riktningen ts v gräsrotsrörelser i mång länder. Det känns också br tt vet tt vi i SKV kn känn oss hemm blnd dess. Leve den intemtionell solidriteten! Systrr: gå ut och protester: WAR IS NOT THE ANSWER! Erni Friholt Ordftirnde i SKV

4 Apelltl i Uddevll v trrni och Ol Friholt den 15 oktober 200 l Nu fller bombern över ett fttigt folk som styrs v en regering de egentligen inte vill h men ändå drivs tt solidriser sig med mot hotet utifrån. På smm sätt förhåller det sig med världens i genomsnitt rikste folk. Dom styrs v en regering de egentligen inte vlt men nu formås slut upp omkring. En tydlig skillnd är dock tt världens regeringr oft står i direkt lydndsforhållnde till det rikste och militärt mäktigste lndet. Dess regeringrs sympti kn köps med löften och lån och belöningr. Pkistn är typexemplet. I vär egn TV knler frmträder militär koryfder och ndr experter, vilk ombeds tt beskriv vd som kommer tt ske härnäst, utifrån ders kunskp om de olik prterns forstörelseförmåg. Terrorismens rot får ingen tl om. Terrori stexperten Bj örn Kumm ty stde s omede lbrt ner inför öppen ridå och nlits inte mer. Det expertern underförstär är tt ll är enig om tt vårt eget lnd är oforvitligt, demokrtiskt och fritt, mer civilisert än ll de fttrg, oftst muslimsk ländern. Vi nts ingå i ett forbund v ndr utvecklde industristter vrs ställning interntionellt nts komm från vår kulturs överlägsenhet, uppfinningsrikedom och rbetsmm medborgre. Där slutr historien. Vi sk fortstt tt vt duktig, lev gott och vr god, knske ge de sämre lottde lite hjälp (från 0,3o/o till 0,7oÄ) v vår gemens mm bruttonti onl produkt. Vrj e rö st s om vviker från dett mönster är utdefinierd från börjn. Nyhetern redigers och styrs. Ingen förståelse blir möjlig. Och därför fortsätter det besinningslös våldet, med gott smvete, på båd sidor. Ög for ög, tnd for tnd, tills världen är blind och tndlös. Vd kn stopp dett skeende? M måste hävd det historisk nsvret som de rik ländern bär på men förtränger. Vi hr delt upp världen genom tt gör oss själv rik och de ndr fttig. Och vi hr hittills levt i den loreställningen tt vi kn fortsätt lev i sus och dus och hämt den energi och de råvror vi behöver till bottenpriser från länder där folkmjoriteten lever i nöd och där en liten rik överklss smrbetr med oss om dett. Vi hr låtit oss vggs in i tron tt dett kn fortgå 1'or lltid. Men ing världsvälden och herrefolkskulturer hr bestått i längden. Och nu hr vi brutlt väckts upp till medvetnde om tt räkenskpens dg rnds. Vd kostr det då tt köp oss kvr i vår hittillsvrnde ställnin g? Som det ser ut idg hr ll västvärldens ledre bestämt sig för tt försök med militrt våld, kombinert med ökt polisrbete i ll länder, llt for tt utrot en hel genertion v forbittrde och väl förberedd förkämpr för Tredje Världens fortryckt. Dem kllr vi terrorister, eftersom ders krigshndlingr rikts även mot civilbefolkningen. De hr ju ingen konventionell krigsmkt tt ställ 4

5 upp. De bedriver den svgres krigforing. Dett upprör oss nturligtvis. Vi tlr om urskillningslös illdåd. Men en liten eftertnke kunde säg oss tt vår egn ekonomisk forehvnden lltid hr drbbt civil, mrginliserde människor i Tredje Världen. Vårt ständig smrbete med ders korrumperde ledre hr ständigt forsämrt ders möjligheter. De vi kllr terrorister hr gort sig till de fttigs och svgs ltirkämpr och de vädjr om stöd genom tt utnyttj en rel i giös gemensm forestäl lningsvärld. Så gör också vår egn kristn ledre. Bush senior höll morgonbön i Vit Huset med inbjudnpolitikeq t ex Alf Svensson. smtidiet som Generl en ojämlik tvångshndel. Denn svär emot de frihndelsteorier som utvecklts i Väst i200 år. Men det ärjust den llt omintetgörnde ojämlikheten som systemtiskt och medvetet fortigs. Även mot dett rbetr gräsrötter. Sedn 30 år pågår en långsm uppbyggnd v en solidrisk hndel melln ideell orgnistioner i Väst och ideell kooperti v produkti on s- och exportorgni sti oner i Tredje Världen. Väl känt är redn "cfö orgnico" som når oss från en kedj v koopertiv i Mexiko. Genom direkt personkännedom och ett utrbett regelsystem övervks denn solidrisk utveckling mot rättvis löner och rättvis priser. Ännu omftts br något tiotl miljoner tt trt,,.,, t tt ' ' 'Io stop terrorusm -,stop terrorumg Schwrzkopf hänvisde till Guds hjälp i kriget mot Irk. Hitler vr kristen och Stlin till och med kristen präst. Trditionen är strk när våldet sk forklrs och rättftirdigs. Vr finner vi då en morlisk försvrbr lösning, en väg ut ur dett brbri? Ett mödosmt omtänknde måste bör1 på ll nivåer i smhället. Det forst stesen ts redn v gräsrotsrörelser i mång länder. Ett exempel är kvinnorörelsen RAWA i Afghnistn. Den rbetr sedn tjugotlet år med hemlig utbildning v kvinnor i sitt lnd. Och de stöds v kvinnorörelser i ndr länder. Ders rbete kommer ttbärfrukt inom en genertion. De hopps och kräver idg tt FN sk gå emelln och lmslå båd de krignde prtern i Afghnistn, nställ vl for kvinnor och män och med sin närvro, så länge den behövs, bevr freden i lndet. Dett motverks for tillftillet v tt USA hr vlt sid i den intern konflikten. Men på sikt är dess ndr lösningr möjlig. Folkrörelsern i vårt eget lnd och i hel västvärlden måste oförtröttligt verk för tt Världshndelsorgnistionen får en ny inriktning. Hänsyn måste ts till tt ländern i Tredje Världen hr en svg ekonomisk och demokrtisk struktur. Ders självtillit måste öks, Ders självforsörjning likså. Och vd gäller hndelsutbytet måste vi riv ner vår hndelshinder, kvoter, tullr, snedvridn trnsportvgifter, med mer. Det ojämlik styrke ltirhål I nden m åste m edvetet utj ämn s. Den frihndel den rik världen ständigt skryter med och vill ini'or överllt, är idg inget nnt än människor v denn hndel. Men den ökr i smm mån som vår egn konsumenter blir mer medvetn. Här kn vi ll bidr senom tt hndl solidrisk vror. Ingenting sker över ntten. En eller två generti oner kräv s. Gräsrotsorgn i sti oner hr redn lyckts intresser minst en regering for tt medelst sktter broms upp den världsomfttnde spekultionsekonomin. Knske kn dett fenomen begränss inom ett tiotl år. Vrje process mot rättvis kräver lång tid. Men frmsynt regeringr kn vsevärt påskynd ställningstgnden, vilk måste gå totlt emot de ställningstgnden som regeringen Persson nu gör. Att stödj USAs terrorkrig kommer brtt led till ny terror. För vrje terrorist som döds kommer två ny tt skps. To stop terrorism - stop teruorizing, det vill säg for stt stopp terrorism måste mn slut terroriser, stod det insiktsfullt på en bnderoll vid demonstrtioner i Wshington. Det är dess bnderollbärre och ll som ltiljer dem som vi måste llier oss med till en gigntisk fredskrft världen över. Vi vägrr tt godt vedergällningsdoktrinen. Vi vägrr tt ge vår svensk regering klrtecken till tt understödj terrorttcker som nu drbbr det fghnsk folket och som kn kommttdrbb fler folk. Det är inte mer våld som behövs, utn efbertnke, insikt och konstruktiv hndling for RriffVISA.

6 En uppmning tt vrje dg klockn tolv håll en tyst minut till minne v mänsklighetens offer All människor lever All människor dör Någon gång, förr eller senre, på ett eller nnt sätt Det finns olik sätt tt dö på, somlig mer smärtsmm än ndr l)et är hemskt när människor dör, jg tror tt de flest kn håll med om det Det är hemskt när flygpln kps och åker in i skyskrpor, så tt människor dör De flest säger tt kprn måste vr sinnessjuk Det tror jg också Men det får vi ldrig vet, för de är död nu Det spekulers mycket i hur mn skulle kunn h hindrt det som hände Somlig tror tt det blir bättre om mn bombr sönder ett rblnd eller fvå Somlig tror tt mn kn hindr ny glningr med tio gånger så mång poliser Jg tror inte tt glningrn gär tt hindr Jg tror däremot tt glenskpen gåtr tt hindr Somlig tror tt mkthv rn skll rädd oss från glningrn Jg tror tt mkthvrn är gln För vrje dg så utfor mkthvrn terrordåd Vrje dg spränger mkthvrnmänniskor i luften Vrje dg svälter mkthvrn ihjäl människor Men mkthv rnblir ldrig tillfng tgn Mkthv rn är terroristern som lltid kommer undn Det finns olik sätt tt dö på, somlig mer smärtsmm än ndr Det gäller även livet Det finns olik sätt tt lev på,

7 somlig mer smärtsmm än ndr Det är fiuktnsvärt ft ge ndr människor en smärtsm död Men mkthvrnnöjer sig inte med dett Mkthvrn ger ndr människor ett smärtsmt liv också Den här dikten är inqen dikt Den är en sorg * Här är det meningen tt läsren skll håll en tyst minut till minne v mänsklighetens offer * Den här dikten Är skriven till minne Av ll de människor, som dör ensmm i vägknten, v köld eller koler, och vrken får någr mittenuppslg eller extrbilgor Av ll de människor, som vlider i gruvrs, eller till en direkt följd v tungmetller i grundvttnet, eftersom det skulle kost storforetgen for mycket med bättre skyddsutrustning och milj övänligre energikällor, människor vrs fmiljer ldrig ffir ll världsledrns personlig medlidnde Av ll de människor, som svälter ihjä1, i väl plnerde terrordåd som lätt skull e kunn forebyggs Men inte med fler poliser Utn i stället med mer mt Med mer solidritet Det är så litet som behövs Tyvän är det ännu mindre som görs I)en här dikten är en kmp Du behövs Gör nåsot Anton Höber

8 Nej titl kriget! Torgmöte i Krlstd 3x3 ä 3 X iä rriffi lltl Torqmöte mot kriset lockde måns "Vi måste gör något!" utbröt Agnet spontnt på det senste SKV-mötet. Det pssde br tt "gör något" en veck senre,, fredg den 5 oktober, eftersom Världskvinnomrschen uppmnde till världs-omspännnde protester mot kriget just den dgen. Snbbt inbjöd vi IKFF och IQF till ett smrbete, vi ordnde polistillstånd, tlre, flygbld och skickde ut ett pressmeddelnde. Mrgret Brndby-Cöster, känd Krlstdpräst och kvinnorns fvorit till den ledig biskopsstolen i stiftet, tvekde inte ett ögonblick med tt ställ upp. Hon höll ett inspirernde tl. Unge Anton Höber, 17 år och uttld feminist, läste två dikter, vrv den en kn läss i dett nummer v Vi Mänskor. Och Ev Nykvist, enggerd sångersk, bnd ihop det hel med sin fredssånqer. All tre tidningr i stden och Rdio Värmlnd hde blänkre om mötet. Mrgrets tl bnddes v närrdion ("Kunskpsrdion") för senre sändning,, och undertecknd intervjudes v Rdio Värmlnd som skickde direkt från mötet. På kvällen visde TV 4 ett inslg om det. Mång följde uppmningen tt protester genom tt komm till mötet, och mång forbipssernde stnnde till- och stnnde kvr hel tiden. E,fteråt kom fler frm och tckde for inititivet. Ase Bng, SKV - Krlstd

9 Mrgret Brndby-Cöster tlr på Soltorget i Krlstd. Anton Höber. ll är läser dikter. Ev Nvkvist Foto: Ase Bng

10 OPPE,T BRE,V TILL SVE,RIGES RE,GERNG Fredsvk i Göteborg Efter de trgisk och vskyvärd mssmorden på oskyldig människor i New York och Wshington den 1 1 september hr vi hört politiker uttl sig orn de åtgärder som måste vidts. Det sägs tt demokrtiern måste gå smmn för tt forsvr det fii, öppn smhället här. Mn går iblnd så långt tt västvärlden klls "den civiliserde världen". Vår utrikesminister Ann Lind utesluter inte möjligheten v krigshndlingr i bestrffnde syfte. Dett trots tt Sverige inte är lorpliktt till dett vi medlemskp inato. SKV tr strkt vstånd från de eurocentrisk och kolonil ttityder som ntytts härovn. Det är dgs ttpällvr besinn tt det kolonil rvet i form v utnytdnde, ordttvisor och ojämlikhet hr sitt direkt upphov i E,urops f d kolonil stormkter och ders prtners till vilk Sverige hör. Dett är lltså den direkt roten till terroristisk ktioner, vilk är de medel den svgre kn t till i fortvivln över vår brist på vilj tt forändr den kolonil världsordningen. Vi ser ll hur den ordningen istället fordj ups. Sveriges bidrg till tt upphäv denn grund for terrorhndlingr kn vr tt vskriv biståndsländerns skulder, tt utök det bistånd som rikts direkt till fttig grupper, tt protester och ktivt gör motstånd mot ny västlig terrorbombningr som urskillningslöst dödt hundrtusentls människor i Irk, Serbien, Pnm, Libyen,, -ljetjenien m fl länder. Vi kräver tt Sverige intr en rkryggd hållning gentemot de krigsgln, västlig och kristn stormktern så snrt dess överväger ny terrordåd. Vi kräver också tt Sverige på interntionell konferenser gör motstånd mot fortstt utvidgning v de lgr som redn gör tredje världens regeringr till sin egn folks fiender, då de forsöker uppf'll de förpliktelser som de rik ländern tvingr på dem. Lördgen den 5 oktober tog det nybildde Fredsnätverket i Göteborg inititiv till en mnifesttion 1'or krigens offer ute i världen.vi stte ned ljus i knlen och senre på kvällen hölls en fredsvk i nslutning till Världskvinnomrschens mni f-e stti oner för fred. Något hundrtl människor, fiämst ungdomr, smldes vid Lejontrppn invid knlen och lyssnde till tl, sjöng och stod tyst i tre minuter for tt hedr krigens offer: de människor som just nu drbbs v bombningr och svält i Afghnistn. E,fteråt gv dess ungdomr generös bidrg som senre fylldes på v oss äldre och resulterde itusen kronor ti I I Afghni stnkomm ittöns i nsm I ing. Vid fredsvkn senre på kvällen på Järntorget fnns också musik med blnd nnt Lilin Håknsson och Brbro Fridön. E,n positiv överrskning vr tt två tjejer, helt på eget inititiv, gjort en stor bnderoll med texten Wr is not the nswer och spänt upp den vid Järntorget. SKV:s ordflornde Erni Friholt nknöt iett strkt tltill den vk som Världskvinnomrschen tgit inititiv till runt hel världen denn dg. lngrid Ternert Fredsnätverket TAAVSTÅXO FRÅN HÄMND! BEKÄMPA ORÄTTVISORNA! Göteborg den l4 september 200 I För Svensk Kvinnors Vänsterförbund Erni Friholt Ordl'ornde 10

11 Kritik mot ny hovrättsdom Aktivist fick 2,5 ärs I?ingelse för nstiftn till upplopp Hovrätten i Göteborg dömde ltirr fredgen en 20-årig stockholmre till två och ett hlvt års I?ingelse för nl'ornde v våldsmt upplopp. - Jg är förvånd och ledsen över tt mn inte lyssnt på försvret, säger 20-åringens försvrre Stig Centerwll. Hovrätten fstställde därmed tingsrättens dom från i somrs. 20-åringen döms till fängelse trots tt inget vittne sett honom delt i stenkstningen eller hört honom uppmn ndr tt delt. Men polisvittnen hävdr tt hn viftt med rmrn på ett sådnt sätt tt det inte kn tolks som nnt än tt hn uppmnde människor tt ngrip polisen och tt ett hundrtl personer föl.jde denn uppmning. Två personer, dock inte poliser, hr vittnt om tt det redn pågick ett upplopp i Vsprken när 2}-äringen kom till pltsen. Det är llvrligt tt polisvittnet nses vr så rnycket trovärdigre n ndr vittnen inför rätten, säger Stig - Centerwll. Hn kritiserr den fällnde domen mot bkgrund v tt hn inte tycker tt bevisningen håller. Dessutom kritiserr hn tt strffvärdet bedöms så högt. Tidigre svensk domr for nstiftn till våldsmt upplopp hr resultert i någr månders fängelse. Även i ett interntionellt perspektiv är två och ett hlvt års ftingelse ovnl igt långt. - Strffvärdet for motsvrnde brott i ndr länder r nägr månder, högst ett års fiångelse, säger Stig Centerwll. Hn.jämför strftet med den som döms for våldtäkt. - Strffet är lik hår1 som för den som döms för våldtäkt och hr forstört resten v livet för en flick. Våldtäkt är ett oerhört mycket llvrligre brott, säger Stig Centerwll. Artikel v Rebeck Bohlin införd i Arbetren nummer 39/01 l;l ** ' "ri ' : fd *f tl #r : li. \J *i iit! i r+#ii ' lill ;!:: :firri: rs $l F f. M w ry.# ffi rb ' ffi 1l

12 En tnt funderr o Om våldet under Eu:s toppmote i Göteborg. lerik Wijks bok Götebo rgskrv llern finns bl en redogörelse för de olik deltgnde orgnistionerns ideologi. Här hr jg lett efter ders inställning till våld. Tydligst är AFA som säger srg vr "del v en bredre militnt utomprlmentrisk vänsterrörelse" och som vill bekämp fscismen fusiskt. SAC nvänder ör sin mål en fcklig kmp genom "direkt ktion". SKP/SKU vill på revolutionär väg vskff kpitli s- men. De Vit Overllem/Y Bst inspirerde v zptistern hr ett fredligt budskp i sin "direkt ktioner". SKV-medlem Själv vrjg som SKV-medlem med om ll de tre stor demonstrtionern. Jg såg krvl - utrustd polis från spårvgnen utnför Hvitfeltsk och På Götpltsen på torsdgen. På tredgseftermi ddgen upplevde j g den fin stämningen På Järntorget då demonstrtionsdeltgrn smldes. Jg och min vänner såg den uppstädde delen v AvenYn som på formiddgen vrit Plts för våldsmt upplopp. Väl frmme vid Götpltsen kände vi oss obehglig till mods v tt finn oss instängd där genom de jättecontinrr som spärrde v gtom runtom. Vid lördgens demonstrtion såg vi polis i sin vit hjälmr vr långt uppe på sidogtorn till Linndgtn när vi tågde forbi. Ordfronts seminrium Mång direkt personlig uttlnden fick vi hör vid Bokmässns och Ordfronts seminrium om händelsern i Göteborg. Stort intryck På mig gj orde brnboksbibl iotekrien Ebb Junker. Hon bodde med två brn på Hvitfeltsk och det vr lugnt och fint ftirst, tills Polisen kom. På torsdgen upplevde hon tt polisen kom i en stor grupp och med hundr och ställde upp sig i en formering. På ndr sidn befnn sig de som bodde på skoln. På en sidn lltså en grupp uniformerde, utbildde, vpenforsedd män. På den ndr en blndd grupp v ll möjlig sorts människor, ung och gml, medelsvensson och udd demonstrnter. Ebb hörde tt ll hundrn som på ett kommndo börjde skäll och sedn tt ll polisern plötsligt börjde slå med btongern på sin sköldr så tt det blev ett väldigt oväsen. Hon tyckte tt det vr metoder som nvändes På medeltiden fore stor militär slg' Hon mende tt dett inte vr nutid polisiärt rbete. Polisen bör grnsks: för sin instser, för enskild polismäns gernde och lor sin kårnd och sin yrkeskultur. Behndlingsssistent Stefn Lundkvist från RättvisePrtiet Socilistern hde deltgit i förhndlingr med polisen om Antikpitlistmrschen och sgt ifrån tt hns grupp inte ville bli blndde med folk från De Mt Overllern och Y Bst, som hde en nnn mrschväg. Ändå blev det så. Pernill Johnsson,2g år, från Eskilstun upplevde tt det dök upp fotbollsfntster som ville h bråk och som bl gv henne en sprk i ryggen. Pernill ser det som om våldsverkre och polis hr liknnde syn och ser det som ett krig som sk utkämps. Hon ser elitism och mchoism i dess grupper. Polisen tycks uppftt sig som stående utnfor smhället. Det fnns inte heller någr poliser som gv informtion till människor i närheten. E,lisbet Ahlin, syndiklist, freds-och miljövän och medlem i icke-våldsnätverket, påtlde den t2

13 $u ffif$ffi$ff$ffi$ffi ' i iir ::f!$ i'l d ft # s tr ffi 5d ffi ffi :,,{,{ [': i* Bilden är tgen v Erni Friholt högt uppe p Götpltsen strx före hennes tl till tusentls fredlig demonstrnter, fredgen den 16 juni 2001

14 våldsromntik som flnns blnd en del ung. Hon nsåg tt mn skll gör icke-våld mer synligt. Vi kn inte låt polis ensmm värn demokrtin, vi måste få nvänd vår metod dvs icke-våid.. Tidningen Arbetren I Arbeteren nr 3l l0l fnn jg någr oronde rtiklr. Tidningen hde listt polis-strtegier, som mn tycker sig se återkomm vid olik toppmöten: * mn låter det sk svrt blocket häq fritt med skdegörelse utn tt polis ingriper ( Settle). * mn gör mssrresteringr (Amsterdm, Phildelphi, Wshington) * stormningr v smlingslokler, medicenter ( Prg, Wshington DC, Los Angeles, Genu.) * j ournlistgripnden (Brcelon, Genu, Quebec, Wshington DC och Los Angeles) * flsk hotbilder ( åberopde bl v en juridisk orgnistion, Ntionl Lwyers Guild som består v dvokter över hel USA och även Humn Riehts Wtch hr kritisert dett). * provoktörer ( Brcelon, Genu) * järnringr (London). Jg tycker inte jg vill köp det rkt v, men det är onekligen skrämmnde teorier. Tidningen tr upp dess tnkegångr med konfl iktforskre Hns Abrhmsson, och Tord Björk från Miljöforbundet Jordens Vänner. De påtlde tt i Settle där den globliseringskritisk rörelsen bestående v vnl i gt medelklssfolk visde tt den ville fören sig med de också globliseringskritisk fckföreningrn i smrbete. Dett väckte en stor rädsl i USA. Smrbetet el ler rörelsen defi nierdes som frlig. Och bekämpndet v de globliseringskritisk protestern blev en fråg om ntionell scikerhet! Frmme vid den här nivån tycker jg, så känns vår göteborgspolisers beteende än mer oronde. Ytterligre synpunkter. Med de tillämpde polismetodemville mn så demoniser den gl obliseringskriti sk rörel sen och skrämm bort vnlig människor från tt deltg. Så skulle mn kunn åstdkomm tt demonstrtionsrätten börjr vskff sig själv. Det stämmer ju också väl med tt en v tlrn pä Ordfronts seminrium ville tt vi skulle synliggör icke-våldet, dess innehåll och effekter. Fler v de tlrnvr ju även inne på tt mn måste syn polisens kultur, hndlnde och synsätt på smhälle och människor. Tidskriften Ordfront Mgsin I nummer l0l200l v Ordfront Mgsin skriver Ann-Len Lodenius och Per Wikström om den militnt vänstern. E,n intervjud sjuttonårig AFAktivist tlr öppet om våldets nödvändighet och om tt det hndlr om ett klkylert målmedvetet våld med ett klrt syfte. AFA hr ju forsvrt eller i vrje fll inte tgit vstånd från nvändndet v våld i smbnd med protestern mot E,U-toPPmötet. Mång liknnde grupperingr hr nknytning till ett politiskt nätverk som brukr klls utonom nrkister. De gruppern ser smhället som fscistiskt och ont och ondst är polisen. Mn tlr om det tredubbl fortrycket : kpitli smen, sexi smen, och rsismen. Genom ttentt vill mn tving frm en forändring v smhället. Mn hr en forktfull inställning till måltvlorn för ttentten, de ses som symboler och inte som mdnniskor v kött och blod. Kvinnorn, skriver reportrrn märks mycket i den ny vänsterrörelsen, influerd v feministisk mktnlys. Rättsväsendet nser mn hr inte räit tt strff ktivister eftersom dgens mkthvre sknr legitimitet. Vi hr fått olik synsätt v våldet under EU-toppmötet i Göteborg. Det finns lltid fler. Trots llt det oronde så villjg säg: positivt vr tt toppmötet kunde genomfors utn tt vbryts v våldslig inslg, tt de tre stor demonstrtionern kunde genom - förs tämligen plnenligt med mycket stort deltgnde och med gnsk god stämning, tt Fritt Forum och övrig kunskpsgivnde inslg blev en frmgång, tt kontktgruppens rbete trots llt vr en tillgång liksom Göteborgs stds instser. Tydligt hr frmkommit tt det är viktigt tt polisen i fortsttningen ändrr sig och gerr så tt ungdomr och vi ndr inte hr nledning tt tvivl på ders lojlitet till och smhörighet med ett demokrtiskt och iämställt smhälle. Vi fredlig demonstrnter hrju redn tgit bestämt vstånd från våld for tt lös problem. Men om inte polisen ändrr sitt gernde finns risken tt fler ungmänniskor låter sig locks till de utonoms motbjudnde våldsinställd ideologi. Lisbet Ernbrink i sept ä12001 t4

15 Sk Polis och Mihtär smrbet? Niki Aris, fredktivist, tr upp denn fråg titl diskussion. En demonstrtion med dett som huvudtem hölls den 31 ugusti 2001 i Göteborg. Försvrsbered n ingens förslg till ökt smrbete melln myndigheter som är berättigde till våldsnvändning, hr en utformning som för llmänheten bkom ljuset. Det smrbetet skulle ske liksom på liknnde sätt som när det gäller tt hitt brn som gått vilse i skogen.. Lite trevnde och fbrsiktigt nännde jg mig Gustv Adolfs Torg i Göteborg för tt delt i demonstrtionen mot förslget tt polis och militär skll smrbet i frmtid demonstrtioner. Ett I itet ppper som hängde vid en nslgstvl väckte mitt intresse for frågn. Att en grupp ktivistkvinnor stod som rrngör, väckte misstänksmhet hos viss enligt tlesättet, "om mn inte uppger vem mn är så hr mn inte rent mjöl i påsen". Nu efteråt kn 1g br konstter hur fst mn r i formern på tt sker och ting skll ske på ett visst sätt som bnr vägen för mximerd förutsägbrhet. Tänk om det är de "svrtklädd" som nngerr demonstrtionen och mn riskerr tt koppls ihop med smhällets "extremister"? Nej då, i fredgens demonstrtion fick regnbågen en ny färg, som vi nnrs inte kn se med blott ögt... Rätt gisst för den kvicktänkt, den svrt l?irgen. Vr skll vi ställ oss? Vilken proll skll vi ställ oss bkom? Det ordnde sig utrnärkt eftersom vi hmnde bkom prollen TÄNK StÄt-v, bättre kunde det inte bli. Det vr inte frågn om tt ställ sig militäriskt fyr och fyr i rd som mn mång gånger hr irritert sig på i tidigre demonstrtioner. Vi smlt smmn och flödde tillsmmns, och ropen kom upp i flsett ju längre demonstrtionen gick längs med Avenyn till Götpltsen. Väl frmme på Götpltsen tog prtystämningen över och någr små tl hölls. Ing kändisr som skll lock till sig medi visde sig vid mikrofonen och mötet slutde med tt kmpen går vidre. Vd är det då vi protesterde emot? I smbnd med 1996 ärs riksdgsbeslut om ett svenskt totlfcirsvr uttls följnde grundsts." tt den sedn länge i vårt lnd gällnde grundsts tt militärt tvång eller våld inte skll bruks mot den egn befolkningen eller ndr civil utgjorde en nnn självklr begränsning. Militär personl skll således inte ges uppgifter utnför det trditionel l mi I itär verksmhetsområdet som rymmer utövning v våld eller tvång mot enskild. En nnn sk är tt utnytti resurser till stöd för ndr myndigheter som är lgligen berättigde tt nvänd tvång eller våld. De rnilitär resllrsern bör dock i sådn situtioner nytds på så sätt tt det kn uppftts som ett vsteg från de begränsningr som här ngetts." Eftersom försvrsberedn ingen nu vi I I kompletter totll'orsvret med ett nätverksförsvr, måste smrbetsformem mel I n fiirsvrsmkten och civil mvndisheter r"rtveckls. Vidre uppm nr försvrsberedningen regeringen tt se till tt ovnstående grundsts fr konkret genomslg i myndigheters verksmhetsutövning. Det fr inte flnns nägr tveksmheter om på vilk grunder flörsvrsmkten kn smrbet med polis. Det sorn händer härnäst är ttmn hr tillstt en utredre som skll utred det här smrbetet och komm med försls den I november Det förrädisk är tt mn rättftird i gr ett I'ordj upt smrbete blnd myndigheter som är berätti gde ti ll våldsnvändning ftir tt hitt bm som gått vilse, och vem kn säg emot ett sådnt förslg. Problemet uppstår däremot när smrbetet kn ske i en gråzon, och vem får då definitions-ltireträdet? Därför förespråkr jg ing gräzoner, även om jg riskerr tt stämpls som dogmtisk, i det här fllet ter sig världen for mig br i svrt och vitt...

16 t- c.) () - L U fr Croline Runesdotter hr träfft HelenTgesson, Attc Räffss äkerhet och tryggndet v de demokrti sk rättig h ete rn är ce ntrl frågor for en orgnistion so/n rbetr för demokrtin. När de åsidosäffs går det inte tt bortse frän dett, och det är en viktig fråg. Helen Tgesson är med i smordningsgruppen for Attc, Göteborg. Under EU-toppmötet ijuni vr hon med i Attcs opertiv ledning och nu är hon inne i efterspelet. Attc hr polisnmält instsen på Hvitfeldtsk gymnsiet. Nu senst hr Helen tillsmmns med ett tiotl ktivister och kommunrepresentnter deltgit i ett möte med Crlsson-kommittön som utreder händelsern för tt utrön hur de ser på sin direktiv. Inom Attc pågår nu en intern debtt: Hur sk mn gå vidre? Hur sk mn fokuser ndr viktigre frågor? Men smtidigt är det inte lätt för dem som blev involverde i Göteborg tt lägg llt åt sidn. Involverd blev då också Helen. Helen vr med i förberedelsern inför Göteborgsmötet i vårs och blnd nnt träffde hon ordfornde i Göteborgs kommunlful lmäkti ge', Görn Johnsson. - Vr hr ni tårtn? inledde hn med tt fråg. Smrbetet med kommunen vr ingen självklrhet. De smldes kring ett gemensmt intresse, tt inte vilj h stn vndliserd. - Om det händer, blir det ni som får t skiten, hde Görn Johnsson konsttert. Men Görn Johnsson blev själv höggrdigt enggerd och hjälpte till tt lös en rd prktisk frågor. - Vi såg hel tiden risken och nsträngde oss for tt undvik oroligheter. Vi rbetde med tt lös bostdsfrågn for ll tillrest, trnsporter och mt. Det blir lltid bättre stämning när sådn frågor är löst. Under toppmötet vr hon med och plnerde och lde upp boendet, systemet med incheckning och boendekort, koordinerde bovärdr och nsvrig for nycklr. Det vr mång som vr med och skötte det prktisk. De hde ordnt pltser för smmnlgt personer. Attc är en ktionsinriktd folkbildningsrörelse' Sedn Attc bilddes hr det vrit en otrolig tillströmning över hel lndet. Nu är mn inne i en fs v konsolidering när det gäller tt t hnd om ll ny medlemmr och knliser intresset, tt hitt orgni sti onsformer och strukturer. - Det är ett pedgogiskt problem tt klls Attc,, konstterr Helen. Det gäller lor oss tt vr tydlig. Ickevåld finns inskrivet i stdgrn. Smtidigt gäller det tt vr konfronttiv - i ord. Inom Attc stsde mn på tt få till stånd en konfronttiv dilog med 16

17 -h 'qå. $.: L CJ 0 - L U $*s$er-u'. " \''.1 tr. politikern ort de stor frågorn i världen. - Det vr spännnde tt se det begreppet väx frm och få en konkret form. För oss i Attc vr det självklrt från börjn, men for mång ndr vr det inte det. Däremot gjorde begreppet "konfronttiv dilog" tt mång som tidigre vr mycket skeptisk kunde tänk sig tt pröv dilogen som politiskt medel, och jg tror tt åtminstone fredgen storbildsdilog gjorde tt mång är positiv nu och kn tänk sig tt fortsätt tt rbet på det sättet. - Mång är skeptisk till dilog med mkthvm, fortsätter Helen. Den upplevs oftst som icke-seriös där det gäller tt plock billig poäng genom retorisk knep, när det istället borde gäll tt forsök forstå vrltir vi tycker så olik. För politiker gäller det tt vr pedgoger som ingår i ett smtl med en stor portion empti. - Förståelsen for den ndres utgångspunkter är viktig' men de primär poängern med den konfronttiv dilogen r ndä tt synliggör menings-skiljktigheter och belys olik politisk lterntiv. Efter toppmötet fick Attc utstå mycket kritik i pressen. Helen hde själv sgt tt hon tog vstånd från händelsern i Vsprken på torsdgen, men tt hon nsåg det vr polisens gernde som utlöst händelsern. I den svrtvit verklighet som måldes upp efter krvllernvi dett inte tillräckligt, och Attcrepresentntern blev en v syndbockrn. - Det hr vrit en nmärkningsvärt låg intellektuell nivå på det som skrevs i pressen. Mn påstod tt Attc skyllde llt på polisen. Därmed vr skuldfrågn löst när det gällde Attcs del i händelsern. - Vi fortsätter envist tt hävd tt vi måste forsök forstå vrfor det blir våld. Det är inte en frägom tt ccepter våldet,, men vill vi bli v med det måste vi forstå vd det är som utlöser våld. Vi måste också se vd det är 1'or en poliskultur vi - hr i lndet som tillåter misshndel verblt och fysiskt. Vi måste se vd det är som orskr frustrtion och utnftirskp. En sk hon själv undrr över är vd Secret Service, president Bush's lltid närvrnde svns, hde for inflytnde på händelseutvecklingen. Erfrenhetern hr vist tt de lltid tr över händelseutvecklineen och stöter sis med den lokl polisen. Men det finns också en rd ndr erfrenheter som H e len vi I I lyft frm : Smrbetet! Smrbetet melln ny socil rörelser och de gml rörelsern och diskussionen inför plttformern där de lyckdes komm överens om en bred plttform som skulle tillåt en så bred smling som möjligt. Trots de hård diskussionern under möten, där motsättningrn verkligen vr stor, blev ändå resulttet en bred smling där ingen uteslöts och kontentn v det hel vr tt mång vr översvllnde - även de som hon hft de hårdste dispytern med. Nturligtvis är det svårt tt vet vd ett genomsnitt v svensk folket tycker, men Helen själv hr mött mång positiv rektioner från människor som inte köpt den bild medi hr gett v händelsern. På söndgen,, efter krvllern och de mssiv polisinstsern, gick Helen runt på Fritt Forum, när två ung killr kom frm till henne och s: - Det är klrt vi vet tt llt gätt ät helvete, men vi vill br säg tt det här hr vrit det mest fntstisk som hänt oss som medborgre. Det hr påverkt oss i vårt enggemng for resten v livet. I7

18 VARLDSKVINNOMARSCHEN FoRTsÄrrnn Ztdpä Jämställdhetsmöte Vi,, kvinnor i världen, smlde och forende i Världskvinnomrschen denn dg den 6 oktober 2001 i Quebec, kon stter r tt problemen med fttigdom och våld mot kvinnor inte hr minskt utn fortsätter tt ök drmtiskt. De politisk beslutsfttrn,, som Världskvinnomrschen vänt sig till både på ntionell och interntionell nivå, fortsätter tt mnifester sin ovilj tt respekter interntionell överenskommelser, speciellt sådn som rör kvinnor. De ekonomisk beslutsfttrn, som Mrschen vänt sig till (Världsbnken och Interntionell Vlutfonden) hr inte på något sätt vist någon "kursändring" v sin inriktning och verksmhet. Världskvinnomrschen hr givit upphov till en självstyrnde' världsomspännnde kvinnorörelse och det existerr en ntiglobliseringsrörelse som det är viktigt tt llier sig med. Inför den vgörnde risk som mänskligheten står infor och som vittnen till den exempellös tillväxten v fttigdomen i världen och v ll former v våld mot kvinnom forklrr vi härmed tt n mer beslutsmt fortsätt tt gä tillsmmns inom och melln ll kontinenter, eftersom vi är övertygde om tt en nnn värld är möjlig. Vi forkl r r ttvärl d skv i nnom rs chen kommer tt fortsätt! SKV hr vrit medlemmr i sttens Jämställdhetsråd sedn det strtde, och det är mång år sedn. Själv hr jg vrit med minst 9 år, och borde ge rbetet åt någon yngre SKV-re men det kostr tid, pengr och intresse och ll hr inte dett numer. När jg bertlr for någon tt jg är med i denn grupp, så frågr de - vd gör ni då? Går det frmåt något? Och ser mycket skeptisk ut. Denn dg,25 oktober -01 vr hel Gml Riksdgshuset invirt i blåvit bnd och poliser och brndmän fnns överllt. Det visde sig tt det hde kommit ett brev med något i som senre visde sig helt ofrligt. Nåväl vårt möte hölls på Rosenbd i stället. Mrgret Winberg tlde om senste nytt från Europ. Det gällde som månggänger forut trfficking och fri prostitution. Trfflrcking är en gnsk ny och lönnde trfik med kvinnor, medn bordeller och "lös" kvinnor är en gmml fräg, som vi hr diskuterr otlig gånger och kommit med otlig lösningsforslg till. Sverige är det lnd i Europ som helt säger nej till bordeller och Hollnd är det lnd som är helt lössläppt. I EU skll nu det rttbestämms. Skll vi ll vr lössläppt eller svensk? Tysklnd hr bestämt sig. Där skll bordeller nu få finns. Sedn tlde sttssekreterre Lise Berg om Sveriges rpport till FN om svensk jämställdheten. Dess uppfoljningr görs med jämn mellnrum. Det värst är säger Lise tt Sverige hr myten om sig tt vr bäst men det är mycket svårt tt florklr vrfor vi ännu inte hr lik lön for lik rbete. Sen berättde FN-forbundet om sin skrift de hde gett ut, och Lise Berg och HelÖn Lundkvist om sin bok "gör det jämt" och till sist fick vi se en film som IKF Mlmö hde gjort under "ord{örndetiden" Det gäller tt jobbpä. o oooooooooooo Klipp ur Röd EU-fktnr 4 juni Heidi Hutl, från den Grön gruppen, kom med ett tillägg i Likbehndlingsdirektivet, som röstdes ned i Utskottet 1'or kvinnors rättigheter den 17 m Hon foreslog ttläggtill tt de medlemstter som erkänner pppors rätt ttt ledigt från rbetet till följd v ett brns fodelse skll vidt de åtgärder som krävs for tt på smm sätt som mn skyddr kvinnor också skll skydd de män som utövr sin rättighet. Allt nnt blir ren diskriminering....o."."::':'iii-l:t:'t::'ly':'it:ti'i:"l':'j"i::':t:3-.':... o o o o 18

19 Jämo kstr in hndduke[... Arbetsdomstolen cir inte den rcitt instnsen ftr tt skip rcitt ncir det gciller orcittvis löner. Det hr de senste domrn vist! T-l.n sist oktober vr det tänkt tt LJ Arbetsdomstolen. AD. skulle behndl ännu ett önediskrimineringsmåi. Två (kv inn I i g) bmmorskor mot en (mnlig) röntgeningenjör. Mnnens lön vr cirk 4000 kronor högre än kvinnoms. Men det målet kom inte upp... och inte lär det bli någr fler sådn mål heller. Vrför, kn mn undr! Lönediskriminerde kvinnor finns det ju gott om, eller hur? J, inte är det brist på sådn, men det är brist på rättvis skulle mn kunn säg. En skrinde brist på rättvis! E,ftersom Jämo, Cles Borgström, förlort sin senste mål om lönefrågor vstår hn helt enkelt från tt t upp någr ytterligre. Hn bedömer tydligen chnsen tt vinn som lik med noll. Msserligen hr Jämo tidigre vunnit en hlv seger i och med tt domstolen 2001 for forst gången nsåg tt två olik rbeten (brnmorsk och medicintekniker) vr likvärdig. Men vd hjälpte det? Lndstinget nsågs ändå h rätt tt ge mnnen högre lön med tnke på mrkndsläget. Denn ltirbnnde "mrknd" hr sedn hängt med som ett häftplåster i dom rn därefter. Kort historik Under de cirk tjugo år som jämställdhetslgen funnits hr AD dömt i nio mål som gällt löner. I två fll hr kvinnn vunnit, nämligen Kumlmålet 1995, där en kvinnlig forvltningsekonom hde mindre betlt än en mnlig kolleg, och 1 996,Krlskogmålet,, där en kvinnlig vdelningschef hde mindre betlt än en mnlig kolleg. Jämo drev det forst målet och ett fckforbund drev det ndr. Vilk sitter i AD? AD hr sju ledmöter tre är jurister och frr, dvs. mjoriteten, representerr rbetsmrknden. Två representnter från rbetsgivrsidn och två från rbetstgrsidn. Knske är det där knuten sitter...? Jämo verkr tro det eftersom hn hänvisr till tt rbetsmrkndens prter "skyddr" det system (bl kollektivvtl), som de själv hr skpt. Hn hr två förslg till ändringr. Det en är tt rbetsmrkndens prter blir i minoritet, det ndr forslget r tt låt llmän domstol vgör sådn här ärenden. Hur det blirmed de lorslgen är det ingen som vet. Och frmfor llt: även om Jämo får igenom sin forslg, vd är det som säger tt det kommer tt hjälp..? Frmtiden. Länge hr vi kvinnor väntt på tt AD skulle skip rättvis! Vi väntde t ex i fem år i brnmorskemålet ( ) innn AD tog beslutet tt bmmorskns rbete vr likvärdigt med medicinteknikerns. Sk vi nu behöv vänt i femtio år innn likvärdig rbeten sk ge lik lön? ALDRIG! Nu är dgs tt hndl men HUR? Jg vill inte vr pessimistisk i dett, men nu är det när... Ä ndr sidn är det ju så tt vi i kvinnorörelsen ALDRIG ger upp när det gäller rättvis. Ju fortre vi kn övertyg AD om dett desto bättre! Du som hr forslg och idder om hur vi sk ger i denn fräg, skick grn in dem till Vi Mänskor. Engstedt

20 )) Vär\den ärmitthem )) 5 : e Interntionell Exilfilmfestivlen Under den 5:e Interntionell Exilfilmfestivlen 5-11 oktober 2001 visdes p Hgbion igöteborg smmnlgt 91 kort och lång filmer. Filmern vr gjord v filmre från Kurdistn, lrk. Turkiet, Algeriet, lrn, Mrocko, Etiopien, före dett Jugoslvien med fler. Exilfilmfestivlen invigdes med ett tl v Hmideh Abdollh, kvinnlig fghnsk film- och teterskådespelre som lever i lndsflykt och exil. Hmideh Abdollh nlände till bioslongen iklädd en heltäcknde dräkt, cdor. När hon steg frm till mikrofonen slängde hon v sig dett stor tygsjok och tog till ord. Mycket effektfullt och bejublt v publiken! Kvinnn hde giort sig fri och tgit sig rätten ttyttt sig! M Mänskor publicerr den svensk översättningen v hennes tl. De filmer som inledde exilfilmfestivlen vr.' Dolphins v Frhd Ywri, en kortfilm som ger en fntstisk estetisk upplevelse v bild och musik och formedlr smtidigt ett budskp. Mrym v Rmin Serry, en berättelse om en tonårig irnsk merikn och kulturkrocken som uppstår i mötet melln henne och kusinen Ali, en islmsk fundmentlist. Filmen ger en bild v den ntiirnsk stämningen som rådde i USA i smbnd med ockuptionen v den meriknsk mbssden i Tehern. Exilfilmfestivlen r ettfritt forum för film v och med människor som tvingts lämn sin hemländer v etnisk, religiös eller politisk skäi. Ett v målen med festivlen är ttpresenter exilfilmres verk och hitt ny publik och ny distributionsvägr for dem. Ett nnt är tt sprid kunskp om de problem en människ ställs infor när hon tvings lev i ett nytt lnd. Fler v filmern ställer frågor: Hur är det tt lev i exil? Vd händer med den som måste forsök lev i en ny och främmnde kultur? Hur ser olik länders flyktingpolitik ut i prktiken, bkom politikers ord och Hmideh Abdollh inleder exilfi lmfestivlen med sitt tl. Till höger Hossein Mhini, till vänster Golestm från BBC. löften? Hur är det tt lev som kulturrbetre under en totlitär regims censur? Vd innebär det egentligen tt "integrers"? E, x i I f i I m - festivlens huvudprogrm den Exil globl upplevelsen innehöll som filmer smtlig tillkommit iexil och hndlr om tillvron i lndsflykt, "invndrre". Dess exil och Fred. en erfrenhet gemensm för ll speciell progrm vr Kvinnor i 20

21 i- I ffi g..@ Hmideh Abdollh Foto: Hossein Mhini nttligt mörker. De blir piskde, misshndlde och dödde v stenkstning. De säljs till rik män utn rätten tt forsvr sig. Det är med stor sorg jg måste påminn er om tt världen hr glömt kvinnorn i Afghnistn. Jg och min fmilj kunde inte ccepter ett liv där utn ltmtid, ett liv som ständigt hotdes. Jg och min fmilj tvingdes tt flytt utomlnds. Men jg kunde inte släpp de strk känslor som mitt yrke som skådespelre moj li ggör. Jg ville vis dess min känslor genom tt spel med i en film som visr det fghnsk livet i exil, ett liv som trycker hårt på min lndsmän och forsvårr fordem lttitumed sitt lnds problem. Vi som rbett som skådespelre hr stor problem när vi lever i exil. Inte minst det geogrfisk vståndet ltirsvårr det for oss men också tillgången till teknisk resurser. Avslutningsvis önskr lgtt vi ll tillsmmns forsöker tt lös problemen. Inlednin,_estl v Hmideh Abdollh Jg hälsr er kmrter, filmälskre från hel världen som hr kommit hit på denn filmfestivl.igär, som fghnsk kvinn från film- och tetervärlden, väldigt gld tt efter en lång tid, h lyckts vr med er idg. Jg vill främst frmför min tcksmhet till festivlrrngörern,, särskilt Hossein Mhini som bjudit mig hit idg. Jg hr med min egn erfrenheter som fghnsk kvinn forsökt gör mitt bäst inom dett område. År 1980 vlde jg tt rbet med film och teter. Som ni forstår vr det ett fruktnsvärt svårt beslut eftersom dett skedde i ett hårt islmistiskt styrt lnd som särskilt fortrycker kvinnorn. Trots llt politiskt kulturellt och religiöst {'ortryck spelde jg en hel del film och teter i Afghnistn. Är 1992 börjde en stor inrikespolitisk strid som ledde till tt extremistisk muslimer, de s k tlibnern, kom till mkten De brände ll kulturell ting som vr emot ders åsikter. Livet blev ännu svårre för ll oss kvinnor som vr ders först offer. Kvinnorn blev fångde i sin egn bostäder. De förhindrdes tt studer eller tt rbet utnför hemmet. De I'orbjöds till och med tt gä ut ensmm om inte någon mnlig nhörig vr med. De fick inte heller röst i vl och nturligtvis inte själv bli vld. De fick inte vis sig ute utn cdor (dddår) som är ett heltäcknde tyg som täcker en från topp till tå. Som ni I'orstår lever de fshnsk kvinnorn ids i ett EXILFILMFE S TIVALENS MANIFE S T * Exilfilmfestivlen är ett fritt forum for exilfilmre ovsett ntionell, etnisk eller religiös tillhörighet, och visr filmer som iir gjord v exilfilmre i lndsflvkt. r' Exilfilmfestivlen främjr vi filmkonsten,, demokrtin och yttrndefriheten. * Exilfilmfestivlen värnr om ett mångkulturellt smhäl le. t Exilfilmfestivlen strävr efter tt etbler exilfilmrns verk i det interntionell kulturlivet. * Exilfi lmfestivlens huvudprogrm fokuserr kring "exil", som en globl fråg for nutidsmänniskn. * Exilfilmfestivlen visr också, i sin speciell progrm, filmer v icke exilfimre på temt kring exil, invndring, demokrti etc. * Exilfilmfestivlen är en ideell och oberoende politisk och religiös kulturorgnistion som grunddes * Exilfilmfestivlen rrngers vrtnnt år i Göteborg, med stöd v folkbildningen, ideell örenin gr smt sven sk sttl i g orgni sti oner. 21

22 Priskommunen 130 år KVINNORNAS KAMP Arbetre och intellektuell i smm fångtrnsport Morgonen den lb mrs 1B7I vr börin på 72 dgr som skulle lcimn diup spår i Frnkrikes histori och i kvinnohistorien. Kvinnorns modig insts under Priskommunen förvånde smtiden, och vi som lever idg måste beundr ders mod och beslutsmhet. Mång svenskr som besöker Pris besöker ocksä kyrkogården Pöre Lchise, där så mång känd personer. från Moliöre till Edith Pil, ligger begrvn. Det mest gripnde monumentet är dock Le Mur des Federes, muren där de sist kommunrdern rkebuserdes efter en forbittrd strid från grv till grv, efter tt Kommunen hde styrt Pris i 72 dgr, från l8 mrs till 28 mi

23 Bkgrund Det tysk-frnsk kriget rsde, med stor forluster fcir Frnkrike. Den frnsk regeringen ville slut fred med tyskm och återinfor någon sorts monrki. Men småborgrn och rbetrn i Pris vr rdikl, de ville rädd republiken och fortsätt kmpen. Tyskrn kom ständigt närmre och den 18 september I 870 vr Pris omringt. Under belägringen som följde vr folkets lidnden obeskrivlig. Människorn svlt och frös. Vintern I 871 vr mycket kll, och bränsle fnns inte. Arbetrn åt hundr så länge det fnns någr, sen fick de övergå till råttor. De besuttn åt dj uren i Zoo.l dett läget kpitulerde den ny regeringen, men Pris vägrde tt ge upp. Prktiskt tget ll vpenför män nslöt sig till Ntionlgrdet, en medborgrmilis. En insmling strtdes för tt köp knoner till forsvr v stden. Ntionlgrdet hde brgt knonern i säkerhet, blnd nnt på Montmrtre, för tt inte tyskrn skulle komm åt dem. Men under ntten till den l8 mrs gj orde de.f r n s k regeri n gstruppern ett öv errsknde nfll ltir tt hämt knonern. En ntionlgrdist som forsökte slå lrm blev dräpt. Militärkommndot, lltså regeringens styrkoq offentliggjorde en kommunikö som trycktes i tidningrn, där det stod tt regeringstruppem hde tgit kommndon. Men dett dementerdes snbbt v de fktisk händelsern. Så här vr det. Upproret börjr Klockn sex på morgonen den 8 mrs 1871 tågde 6000 regeringssoldter upp mot Montmrtre, men kvinnorn, som lltid och överllt är ftirst uppe'i'orstod vd som vr på gång och slog lrm. Kyrkklockorn ringde, befolkningen strömmde till, kvinnor kstde sig över knonern for tt hindr tt de beslgtogs. Soldtern trotsde generlens order och vägrde skjut mot mssorn:, och mång soldter nslöt sig till ntionlgrdet. Tre dgr senre genomfordes vltill Kommunen, som bestod v 90 män från olik smhällsklsser och som fungerde både som kommunstyrelse, prlment och regering. Kommunen tog en lång rd beslut som åtminstone fick stor symbolisk betydelse. De vskffde den stående rmdn, skilde kyrkn från stten, vskffde dödsstrffet, erstte trikoloren med den röd flggn. Nttrbete i bgeriem vskffdes, mn upprättde rbetsformedlingr och försökte strt offentlig rbeten. De fiiretg vrs ägre hde lämnt stden skulle överts v rbetrns orgnistioner. Så kom den blodig veckn i slutet v mj. Trettio tusen soldter stormde Montmrtre, som vr brrikdert och försvrdes v 200 kommunrder. Ett fruktnsvärt blodbd börjde. Det slutde i rbetrkvrteren runt kyrkogården Pöre Lchise, med De klldes förktfullt "petrolöser ", brndstiftre, v motståndrn. Hcir vrcitts en v dem. Mång deporterdes också till lvy Kledonien. en mssvrättning vid "Le Mur des Födöres". Kommunen vrättde llt i llt 90 personer, de flest under den sist veckn, och dräpte nästn 1000 so ldter under kmpern. Rektionen vrättde närmre och rresterde , vrv 1000 kvinnor och 600 bm. Av de som rresterdes dömdes 270 till döden, ått v dem vr kvinnor. Omkring l5 000 blev dömd till I?ingel se, strffrbete el I er deporttion. Kvinnorns roll Kvinnorn hde lltid hållits utnflor politiken, men nu deltog de ivrigt i politisk möten och vr inte rädd for tt grip ordet. Mång vr ktiv i de republiknsk klubbrn, och mång gick med i "Kvinnoftirbundet ftir vård v sårde och forsvr v Pris". som bilddes i börjn v pril. De lednde i kvinnoforbundet vr bokbinderskn It{thlie Lemel och den ung rysk ristokrten Elisbeth Dmitrieff. Och under den kort tid (en och en hlv månd) som ltirbundet fick rbet, krävde mn (och lyckdes delvis genomdriv) en lång rd forbättringr for kvinnorn, till exempel lik lön for kvinnlig och mnlig lärre, rätt for flickor tt få utbildning, vskffnde v prostitutionen. Mn ville strt brnkrubbor, och kvinnor skulle h rätt till 1 ZJ