förväntningar. på FPA Tolv FPA-byråer stänger i år. Samtidigt utvecklar FPA andra servicekanaler utgående från kundernas

Transkript

1 Nr Foto Annika Söderblom Utdelning Förväntningar på FPA Tolv FPA-byråer stänger i år. Samtidigt utvecklar FPA andra servicekanaler utgående från kundernas förväntningar. Sidan 3 Balansen behöver träning Det är ganska enkelt att träna balansen till vardags, men om man har Meniérès sjukdom kan man behöva hjälp Sidorna 4 och 32 Flytta hemifrån med FPA-stöd? Minderåriga studerande som flyttar hemifrån för studier på annan ort kan sällan räkna med stöd från FPA, men de behöver stöd av föräldrarna. Sidan 14 Överväg noga pappamånaden Föräldrar som för tidigt besluter om pappamånaden kan förlora två veckors föräldrapenning. Sidan 16 Ladda batterierna På sommaren laddar vi batterierna. Var och en gör det på sitt sätt. För studerande är sommarjobb omväxling, arbetserfarenhet och ett välkommet tillskott i plånboken. En del studerande väljer att studera vidare också på sommaren - ofta med hjälp av sommarstudiestöd. Besynnerligt stöd Arbetsmarknadsstödet avviker från allmänna principer i vår sociala trygghet, konstaterar lisentiat Minna Latvala som undersökt saken. Sidan 24 Rekordmånga kan nu få folkpension FPA uppskattar att pensionärer kan få folkpension utöver sin arbetspension från och med början av året. Sidan 27

2 2 3 Tolv FPA-byråer läggs ned Kundbetjäningen utvecklas för att svara på förväntningar och behov FPA skär ned på kontorsnätet inte på kundbetjäningen Under hela 2000-talet har FPA haft ett servicenät med 263 FPA-byråer som varit öppna fem dagar i veckan. Ännu på 1990-talet, då många andra offentliga aktörer drog in på sina lokalkontor, utvecklade FPA kontorsnätet. Det har gett intrycket att även om alla andra slutar blir FPA kvar i varje kyrkby. Det var alltså ingen överraskning om många hajade till då FPA inför valborg berättade att tolv FPA-byråer ska läggas ned. FPA-fakta presenterar FPA:s social- och sjukförsäkringsförmåner i stora drag. Närmare uppgifter om förmånerna fås på FPA-byråerna och på På finns de vanligaste ansökningsblanketterna i utskriftsversion. Beräkningsprogram hjälper att uppskatta de egna förmånerna. På finns också lagstiftningen som FPA:s verksamhet grundar sig på. I FPA:s elektroniska självbetjäningstjänst på kan man kontrollera sina egna förmånsuppgifter och även ansöka om vissa förmåner. Man loggar in till E-tjänsten med nätbankskoder eller alternativt med EID-kort/kortläsare. Den sociala tryggheten i korthet FPA-kortet... 4 Europeiska sjukvårdskortet... 4 Läkemedelsersättningar... 4 Sjukvårdsersättningar... 5 Tandvårdsersättningar... 5 Sjukdagpenningenligt inkomsten... 6 Reseersättningar... 6 Rehabilitering... 9 Rehabiliteringspenning... 9 Utbildning för ungdomarmed handikapp... 9 Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna... 9 Handikappbidrag för barn och vuxna Vårdbidrag för pensionstagare Kostersättning vid celiaki Studiestöd Skolresestöd Bostadsbidrag för låginkomsttagare Militärunderstöd Föräldradagpenningar Moderskapsunderstöd - pengar eller förpackning Barnbidrag Adoptionsbidrag Stöd för vård av barn Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Alterneringsledighet med ersättning Omställningsskydd efter uppsägning Grundstöd för arbetslösa FPA stöder företagshälsovården Grundtrygghet för pensionärer Familjepension till efterlevande Fronttillägg för veteraner Särskilt stöd till invandrare Det blir flera förändringar de närmaste åren, men kundbetjäningen ska inte bli sämre. Hur ska det vara möjligt, då FPA-byråerna blir färre? Kundbesöken på FPA-byråerna har sjunkit och allt flera väljer att sköta sina ärenden via internet eller per telefon. Allt färre numera ansöker om sjukvårds- eller läkemedelsersättningar eftersom de får ersättningen direkt på läkarmottagningen och på apoteket, som drar av FPA-ersättningen från räkningen. I fjol hade FPA:s internetsidor 7,5 miljoner besök. E- tjänsten, dit man loggar in med nätbankskoder hade redan 1,3 miljoner besök. E-tjänsten har varit populär bland studerande och barnfamiljer och användarna ökar snabbt an efter som FPA tar i bruk nya tjänster. E-tjänsten förutsätter inte att kunden har en egen dator, eftersom den också kan användas på en allmän dator, t.ex. på biblioteket. Dessutom har flera FPA-byråer datorer där kunderna kan sköta sina ärenden elektroniskt. Telefonservicen blir också bättre. I slutet av nästa år dirigeras alla kundsamtal till kontaktcentret. Då ringer kunden inte längre till en enskild FPA-byrå utan till exempel till det riksomfattande servicenumret för bostadsbidragsärenden. När ärendet är invecklat och svårt lönar det sig att besöka FPA-byrån. Genom att boka en egen tid på förhand, undviker man köande. Det riksomfattande tidsbokningssystemet ska tas i bruk nästa år, men redan tidigare går det att boka tid på FPA-byrån. Världen förändras och FPA med den. I framtiden ersätts FPAbyrån på många orter av ett samservicekontor, där FPA Suomen Suoramainonta ansvarar i år för utdelningen av FPA-bladet och Kelan sanomat, men tidningarna delas ut på olika sätt. Suomen Suoramainonta köper distributionen av FPA-bladet av posten, dvs. nuvarande Itella Abp. FPA-bladet delas ut vardagar, medan Kelan sanomat huvudsakligen delas ut med reklamposten på kvällar och veckoslut. En del av Kelan sanomat delas dock i glesbygden ut med posten. Tidningarna innehåller inte reklam, utan klassificeras som allmännyttiga offentliga meddelanden, som ska delas ut till varje hushåll oberoende av eventuellt reklamförbud. Totalt utkommer tidningarna 4 gånger i året. Årets följande nummer av FPA-bladet och Kelan sanomat delas ut i början av september och slutet av november. betjänar kunderna tillsammans med exempelvis polisen, magistraten och arbetskraftsbyrån. Tillsammans kan myndigheterna bibehålla kundbetjäningen på orter där en ensam aktör skulle vara tvungen att sluta. I slutet av år 2007 fanns det 152 samservicekontor och det kommer hela tiden nya. Också på sådana orter som inte tidigare har haft en FPA-byrå. FPA vill att kundbetjäningen ska vara enkel och bekväm för kunden. Kunden väljer själv om hon vill ha sin ersättning som direktersättning, om ansökan skickas in som brev, om hon ringer eller om hon sköter saken via internet eller om hon vill göra ett personligt besök till FPA-byrån eller ett samservicekontor. Seija Kauppinen Postiljonen delar ut FPA-bladet Utan tidning? Distributionstiden för årets andra nummer är Frågor som gäller distributionen av tidningarna riktas under distributionstiden till Suomen suoramainonta som har det svenska servicenumret (09) och det finska servicenumret (09) Förfrågningar kan även skickas per e-post till info@ suomensuoramainonta.fi. Frågor som gäller distributionen kan även riktas direkt till FPA:s informationsenhet viestinta@kela.fi. Frågor som gäller tidningsinnehållet riktas till FPA-bladets redaktion. Kontaktuppgifterna finns på tidningens sista sida. FPA stärker telefonservicen FPA stärker sitt kontaktcenter med två nya enheter ännu i år. I slutet av nästa år ska alla kundsamtal dirigeras till kontaktcentret och servicenumren blir riksomfattande också på finska. De svenska servicenumren har redan en längre tid betjänat så gott som hela Svenskfinland. FPA:s kontaktcentret har för tillfället tre enheter; de finns i Joensuu, Lieksa samt i Jakobstad som sköter de svenska samtalen. En ny enhet startar i sommar i Jyväskylä och en till i september i Kemijärvi. De svenska servicenumren för förmåner i olika livssituationer finns på sidan 25. FPA börjar förnya servicenätet från och med november och tolv FPA-byråer läggs ned i år. På en del orter koncentrerar FPA sin kundbetjäning till samservicekontor med andra myndigheter. Samtidigt utvecklar FPA snabbt telefon- och webbservicen. Förändringarna hör ihop med en större servicereform, där utgångspunkten är att FPA ska svara på kundernas förväntningar idag. Kunderna förväntar sig att det ska vara enkelt och bekvämt att sköta sina ärenden med FPA. För många betyder det webbtjänster, telefonservice eller något annat, som inte kräver ett besök på FPA-byrån, säger generaldirektör Jorma Huuhtanen. Telefon och internet alternativ till personligt besök Allt färre kunder besöker FPA-byråerna samtidigt som e-tjänsterna på internet blir populärare. Dessutom har det blivit vanligt att kunden får sina sjukvårdsersättningar utan särskild ansökan som direktersättning redan på apotek och läkarstationer. Vår målsättning är att kunden ska kunna sköta allt flera ärenden utan att personligen besöka FPA-byrån. Våra servicenummer, som är uppdelade enligt förmåner i olika livssituationer betjänar redan Svenskfinland och i slutet av nästa år ska de betjäna hela landet också på finska. Då dirigeras alla kundsamtal till FPA:s kontaktcenter. År 2010 ska det också vara möjligt att elektroniskt ansöka om de vanligaste förmånerna via FPA:s e-tjänst på internet. Kunden får välja Kunderna får också i fortsättningen betjäning på FPA-byråerna om de vill ha det och tycker att den servicekanalen är bäst. För svårare ärenden som kräver mera tid ska kunden kunna boka en egen tid till FPA-byrån och undvika köande. säger Huuhtanen. FPA utvecklar som bäst ett riksomfattande bokningssystem, som tas i bruk våren Grundlig kartläggning i bakgrunden Under 2000-talet har FPA haft ett servicenät med 263 FPA-byråer. Ännu på 1990-talet, då många andra aktörer stängde sina kontor utvecklade FPA kontorsnätet ytterligare. De kommande förändringarna har föregåtts av en grundlig kartläggning, där hela servicenätet och alla servicekanaler har granskats som helhet och enligt samma kriterier. Behovet av enskilda FPA-byråer bedömdes bl.a. på basis av hur kunderna antogs behöva betjäning, kontorens läge samt antalet kundbesök. Behovet av en enskild byrå ifrågasattes då antalet kundbesök varit litet och det fanns en annan FPA-byrå i närheten. Stängningen av en FPA-byrå ansågs också motiverad om det på orten finns förutsättningar för mångsidig samservice med andra myndigheter. Personalen på byrårena som läggs ned erbjuds motsvarande eller nya arbetsuppgifter. De flesta löntagare och företagare samt deltidspensionärer i åldern år kommer att få ett pensionsutdrag med posten.utdraget innehåller information om hur mycket pension de förtjänat inom den privata sektorn. Pensionsutdragen skickas nu ut för första gången. Sammanlagt skickas ungefär tre miljoner utdrag i år. Det personliga pensionsutdraget innehåller uppgifter om inkomster av arbete inom den privata sektorn och intjänad arbetspension från detta arbete. Av utdraget framgår också pensionstillväxten för perioder med sjukdagpenning, föräldrapenning eller arbetslöshetsdagpenning och för studietid. Med hjälp av pensionsutdraget kan mottagaren försäkra sig om att alla anställningar inom den privata sektorn har försäkrats och ger pension. Anställningar inom den offentliga sektorn, t.ex. staten och kommunerna, är inte med och inte heller uppgifter om folkpension från FPA. För kommunala pensioner ansvarar Kommunernas pensionsförsäkring, medan Statskontoret har hand om statliga pensioner. Från och med november stängs sju FPA-byråer i Helsingfors. De är byråerna i Drumsö, Gamlas, Gårdsbacka, Hertonäs, Lill-Hoplax, Munkshöjden och Tölö. Därefter koncentreras kundbetjäningen till Kampen, Hagnäs, Kottby, Malm, Nordsjö och Östra centrum. Vid årsskiftet stängs ytterligare FPA-byrårrna i Hausjärvi, Jokioinen, Lammi, Hartola och Ylistaro.. Sju byråer stängs i Helsingfors FPA har inte som mål att tvinga kunderna att övergå till e-tjänsterna på internet, utan att erbjuda altenativa betjäningsformer där var och en hittar ett lämpligt sätt att sköta sina ärenden med FPA, intygar generaldirektör Jorma Huuhtanen. På bilden är han på besök på FPA-byrån i Tölö, som ska stängas i november. Foto Nana Uitto Arbetspensionsutdraget rapporterar om intjänad pension Kontrollera uppgifterna Pensionsutdraget skickas av det pensionsbolag eller den pensionskassa eller -stiftelse där mottagaren senast har varit försäkrad. De som endast har tjänat in arbetspension på basis av oavlönade perioder, får utdraget från Pensionsskyddscentralen. Alla brev ser likadana ut och har texten Pensionsutdrag. Var och en ska kontrollera uppgifterna i sitt pensionsutdrag. Den som upptäcker att anställningar saknas eller om det finns felaktiga uppgifter i pensionsutdraget ska så snart som möjligt kontakta den pensionsanstalt som skickat utdraget. Eftersom arbetsgivare sparar lönebokföringen endast en begränsad tid kan det vara svårt att ta fram de riktiga uppgifterna flera år i efterskott om man inte har råkat spara sina lönekvitton. Postningen av pensionsutdragen pågår till november. Från och med detta år skickas pensionsutdragen varje år. De som bor utomlands får ett utdrag enbart om de ber om det skriftligt.

3 4 5 Att balansera med ménière Går det runt i huvudet för någon? frågar fysioterapeut Raija allt som oftast av de tio deltagarna i ledd gymnastik. Det är en del av en FPAfinansierad Ménièrerehabiliteringskurs för personer i arbetsför ålder. Ménières sjukdom är en öronsjukdom med häftiga anfall av yrsel och illamående som symptom. På kursen lär man sig balans genom att helt ändra sina vanor. Deltagarna i rehabiliteringen får hjälp med det genom information och erfarenheter i gruppen. Kurser ordnas av Hörselvårdsförbundet i Helsingfors. Det finns finländare som har olika grader av Ménières sjukdom. Om den gåtfulla sjukdomen vet man att den orsakas av vätska som samlas i innerörat. Men man vet inte säkert varför vätskan samlas där. Typiska symptom som sjukdomen ger är yrsel, öronsus och nedsatt hörsel. Sjukdomen behandlas främst med läkemedel och genom att begränsa saltintaget och undvika stress. Många får hjälp av rehabiliteringen så de kan fortsätta i arbetslivet. Med hjälp av ledd gymnastik förbättras balansen och kontrollen över kroppen. Karusellyrsel och illamående Soili Salonen har kommit till kursen från Karleby och Katri Welin från Varkaus. Ingen av dem har tidigare träffat någon annan som lider av Ménières sjukdom. Salonen är utbildad sjukskötare, och hon hörde om sjukdomen under studietiden, men för Welin var erfarenheten helt obekant och skrämmande. För Welin började sjukdomen i somras med kraftiga anfall av karusellyrsel och illamående. Hon berättar att hon numera kan akta sig för anfallen och att hon redan på morgonen känner av när ett anfall närmar sig. Hon är tacksam för att företagshälsovården genast kom på vad det handlar om. Hon fick ganska snabbt möjlighet att delta i rehabilitering. Soili Salonen har haft symptom på i åtta år, men fick en säker diagnos för bara tre år sedan. Hennes anfall var häftigast under den första tiden. Världen började snabbt snurra Foto Nana Uitto runt så fort jag rörde på ögonen, beskriver hon. Numera mår hon än si än så. Det pendlar mellan ytterligheterna. Jag har riktigt dåliga dagar, men ibland också bättre perioder. Den hörselnedsättning som hör sjukdomen till bekymrar båda. Det går att få kontroll över de andra symptomen, men hörseln blir aldrig bra. De berättar att de är trötta för att de hela tiden är tvungna att anstränga sig för att uppfatta vad andra säger. Dålig hörsel inskränker på många sätt det sociala umgänget och det vanliga livet. Att det ständigt susar i öronen besvärar också. Salonen har hela tiden nedsatt hörsel på ena örat, och nu har också det andra örat börjat försämras. Hon har rekommenderats hörapparat, men känner sig inte ännu psykiskt beredd för det. Hon har också funderat på om hon borde ändra frisyr så att hon sedan kan dölja hörapparaten med håret. Stress utlöste sjukdomen Ménières sjukdom drabbar vanligen personer i medelåldern. Soili Salonen och Katri Welin vill inte pensionera sig, åtminstone inte nu när de är i fyrtioårsåldern. Båda har blivit tvungna att förkorta sin arbetstid för att inte behöva stressa. Welin har minskat sin arbetstid till sex timmar per dag. Hon är övertygad om att hennes sjukdom utlöstes av långvarig överansträngning med försäljningsarbete i familjeföretaget. Också läkaren har konstaterat att Ménière och eget företag är en dålig kombination. Salonen tvingades byta treskiftsarbetet på sjukhuset mot dagsarbete. Livet blev svårt också av en annan orsak, en chockerande förlust inom familjen. I två och ett halvt år var hon helt borta från arbetslivet. Nu har hon återvänt, till att börja med på deltid. Livet borde vara i balans, men så är det inte alltid, suckar hon. Welin hoppas att hon ska lära sig att ta allt lugnare än förr. Sjukdomen gör också att man Under en fem dagars rehabiliteringperiod får deltagarna information om Ménières sjukdom, om hörseln, om kommunikation, hjälpmedel, social trygghet och kost. Den individuella handledningen omfattar hörselundersökning och öronläkarmottagning samt vid behov även besök hos en talterapeut och psykolog. Alla får dessutom en egen handledare, som hjälper en att reflektera över sin egen livssituation som helhet. Hörselvårdsförbundets ledare för kursverksamhet för vuxna, Vi kom för att få mera information och träffa andra, berättar Ménièrekursdeltagarna Katri Welin och Soili Salonen, båda deltar i Ménière-kursen. Foto Nana Uitto Rehabilitering är en process noga måste ge akt på vad man stoppar i munnen. På listan över sådant som är förbjudet finns salt, socker, kaffe och alkohol. Att undvika salt anser de vara det svåraste i det dagliga livet, eftersom exempelvis all färdigmat innehåller salt. Men det här är i alla fall inte världens undergång, intygar Salonen och Welin. Under några kursdagar har deltagarna i rehabiliteringsgruppen lärt sig hur man kan leva med sjukdomen och de har kanske också blivit du med den. Marjukka Mela Översättning Gunilla Bergström Leena Pihlainen, säger att feedbacken från klienterna har god. Stödet från andra i samma situation har visat sig vara mycket viktigt. Därför har det på kurserna reserverats utrymme för arbete i grupp och för deltagarnas egna erfarenheter. Grupperna omfattar i allmänhet personer, vilket är en lämplig grupp att hålla i hop. Förutom Menière-klienterna kan även anhöriga söka sig till kursen, eftersom rehabiliteringen berör hela familjen. Efter ett halvår träffas gruppen på nytt under en fyra dagars fördjupanden rehabiliteringsperiod. Under mellantiden har klienterna inga "hemläxor" utan de ska ställa upp etappmål för sig själva. Etapperna anspassas enligt den individuella situationen och de egna krafterna. Pihlainen berättar att många efter den första perioden ivrigt börjar arbeta för att nå sitt mål. Klienterna måste tro på sig själva och att de klarar sig, men ibland får vi bromsa dem lite, för att besvikelsen inte ska bli alltför stor i samband med det första bakslaget. Europeiska sjukvårdskortet behövs nu också i England Nu ska också de som reser till Storbritannien packa med sitt europeiska sjukvårdskort. Sedan april har nämligen även Storbritannien krävt att medborgare från andra EU- och EES-länder uppvisar kortet för att få sjukvård i enlighet med EU-förordningarna. Det betyder att finländare som behöver medicinskt nödvändig sjukvård i Storbritannien i första hand ska visa upp sitt europeiska sjukvårdskort. Tidigare har det räckt med passet eller FPA-kortet. Det europeiska sjukvårdskortet garanterar finländare som tillfälligt vistas i andra EU-/EES-länder eller i Schweiz nödvändig sjukvård om de insjuknar akut eller råkar ut för en olycka. Vården ges på samma villkor som landets egen befolkning. Villkoren varierar från land till land. Alla läkare eller sjukhus onfattas inte av ersättningssystemet. Det europeiska sjukvårdskortet gäller i alla EU-länder, i EESländerna, dvs. Island, Liechtenstein och Norge samt i Schweiz. I Norden räcker det att man kan visa sitt pass eller FPA-kort. Det europeiska sjukvårdskortet är avgiftsfritt och kan beställas från FPA med pappersblanketten 193r, som också finns i utskriftsversion på internet. Enklast är det att beställa kor- Det eurpeiska sjukvårdskortet är relativt okänt bland finländarna. I Finland har bara personer än så länge skaffat kortet som är gratis. I övriga Europa har redan över 70 miljoner européer ett kort i plånboken. FPA-kortet Alla som är fast bosatta i Finland eller som omfattas av den allmänna sjukförsärkingen får ett FPA-kort. Du behöver FPA-kortet bland annat på apotek och på läkarmotaggningar. Mot att visa upp kortet får du vanligen sjukförsäkringsersättningen direkt avdragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet. Du får närmare information om FPA-kortet och sjukförsäkringen på FPA-byrån, på internet i broschyren När du blir sjuk och per telefon De som flyttar till Finland för att bosätta sig i landet ska anmäla sig till FPA-byrån och ansöka om rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland. Ansökan sker med blankett Y77. Om den flyttande kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland beviljar FPA ett FPA-kort. En del sociala trygghetsförmåner kan FPA bevilja redan på basis av 4 månaders arbete i Finland. På webbplatsen och i broschyren När du flyttar till Finland finns närmare information om den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Europeiska sjukvårdskortet Det europeiska sjukvårdskortet är ett intyg på att innehavaren har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under sin vistelse i ett annat EU- eller EES-land och i Schweiz. Vårdvillkoren varierar från land till land. Kortet gäller inte om man reser i syfte att få sjuk- eller tandvård i ett annat land. Då ska man först betala vården själv och ansöka om ersättning enligt sjukförsäkringslagen hos FPA i efterskott. Kortet ersätter inte FPA-kortet som behövs för sjukförsäkringsersättningar i Finland. Närmare information i broschyren När du blir sjuk, på webbplatsen och från FPA-byrån. Du kan också beställa kortet per telefon Läkemedelsersättningar Läkemedelsersättningen för av läkare ordinerade läkemedelskostnader är vanligen 42 % av medicinpriset (grundersättning) i lägre specialersättningsklassen 72 % av medicinpriset (i samband med svåra och långvariga sjukdomar) eller i högre specialersättningsklassen 100 % efter en självrisk på 3 euro för varje läkemedel Ersättningen gäller endast läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom och köp för högst 3 månaders behov i taget. I samband med vissa sjukdomar kan FPA bevilja en högre specialersättning. Ansökan görs med läkaruitlåtande B. Ersättningen beviljas inte retroaktivt. Begränsad grundersättning tillämpas på vissa dyra men för behandlingen betydelsefulla läkemedel. De kan endast ersättas i enlighet med statsrådets beslut och ersättningen kräver dessutom en särskild utredning som godkänts av FPA. Om läkemedelskostnaderna för en person under år 2008 ännu efter delersättningarna överstiger 643,14 euro kan FPA bevilja tilläggsersättning för årets återstående läkemedelskostnader. FPA skickar automatiskt hem ett brev med ett meddelande om tilläggsersättning när årssjälvrisken är uppnådd. Meddelandet ska visas upp på apoteket i samband med årets återstående läkemedelsköp och då betalar kunden endast en självrisk på 1,50 euro per läkemedel och köp. Tilläggsersättning för läkemedelskostnader som uppstått år 2007 ska ansökas med traditionellt vis med blanketten för ansökan om tilläggsersättning. Till ansökan om tilläggsersättning behövs läkemedelskvittona i original eller alla läkemedelsköp antecknade i en Minusbok på apoteket. Ansökningstiden för fjolårets kostnader går ut i juni Närmare information på webbplatsen och i broschyren När du blir sjuk. På FPA-byråerna och servicenumret besvaras frågor som gäller sjukvårds- och läkemedelsersättningar på servicenumret. Sjukvårdsersättningar FPA ersätter en del av privatläkararvodena. Ersättningen är 60 % av den fastställda FPA-taxan en del av kostnader för undersökning och behandling som ordinerats av privatläkare till 75 % av FPA-taxan efter en självrisk på 13,46. Taxan är i allmänhet betydligt lägre än de verkliga vårdarvodena och avgifterna. Ersättningen motsvarar i genomsnitt % av arvodena. Statsrådet fastställer grunderna för taxorna enligt social- och hälsovårdsministeriets förslag. FPA:s taxor finns för påseende på FPA-byråerna och på (på finska). Direktersättning blir allt vanligare. Det betyder att patienten, mot att visa upp sitt FPA-kort, får sin FPA-ersättning direkt då vårdarvodet betalas på mottagningen. Man kan också ansöka om ersättningen i efterskott inom 6 månader efter betalningen. Medlemmar i arbetsplatskassor ansöker om ersättningen hos sin egen kassa. Tandvårdsersättningar FPA ersätter en del av privattandläkararvodena för tandgranskning och -vård enligt sjukförsäkringslagen. FPA ersätter inte tandvård på offentliga sjukshus, vårdinrättningar eller hälsocentraler. FPA ersätter privattandläkararvoden för undersökning och behandling till högst 60 % av taxan (i genomsnitt 40 % av arvodet). en tandgranskning i året. tandregleringar som är nödvändiga för att bota andra än tandsjukdomar. frontveterander med Krigsarkivets intyg 100 % av tandgranskning, förebyggande vård samt kliniskt arbete i anslutning till proteser. Egentlig tandvård ersätts till 60 % och tandtekniskt protetiskt arbete till 50% av taxan. Övrig tandvård till högst 60 % av taxan. I allmänhet får patienten ersättningen som direktersättning på mottagningen men det går också ansöka om den efteråt hos FPA.

4 6 7 Matallergier är mycket vanliga. De som är överkänsliga mot födoämnen måste känna igen sina allergener, det vill säga de måste veta vilka födoämnen som ger symtom. Enligt det nya nationella allergiprogrammet ska barn inte undvika allergiframkallande ämnden bara för säkerhets skull. Allergiskräck kan till och med orsaka allergi. Foto Nana Uitto Matallergier kan hållas under kontroll Det är mycket vanligt med allergi mot födoämnen, vet Ursula Schwab, som är docent i klinisk nutritionsvetenskap vid Kuopio universitet. Det framkommer oftast i form av olika känningar i magen. Vanligt med matallergier Vanliga former av överkänslighet mot födoämnen är laktosintolerans, dvs. överkänslighet mot laktos i mjölk och mjölkprodukter, och celiaki som är överkänslighet mot det gluten som finns i råg, vete och korn, samt egentliga matallergier, säger Ursula Schwab, docent i klinisk nutritionsvetenskap och auktoriserad näringsterapeut. Allergier som kommit fram hos barn, t.ex. allergi mot mjölk och spannmål, ebbar ofta ut innan barnen kommer i skolåldern. Vuxna som drabbats av allergi blir i vanliga fall inte av med den. Många födoämnesallergier har anknytning till pollenallergi. Då är det många gånger så att patienterna inte tål allergena födoämnen som rå morot, potatis, selleri, nötter, äpplen, päron, aprikoser, kivi eller persikor under pollenperioden. Under andra årstider kan det hända att de tål dem, konstaterar Schwab. De som blivit överkänsliga mot latex, exempelvis vissa personer som använder gummihandskar i arbetet, kan också få symtom av avokado, banan, ananas och vattenmelon. Läkarundersökning behövs Personer som lider av mag- eller hudsymtom besöker naturligtvis läkare. Matallergier undersöks vanligen genom blodprover, uteslutning av misstänkta livsmedel ur dieten och pricktest på huden. När celiaki misstänks tas blodprov och en provbit från tunntarmen för att tarmluddets kondition ska kunna utredas. Vid misstanke om hudceliaki tas en provbit av frisk hud. För utredning av celiaki har också ett snabbtest som påminner om ett graviditetstest utvecklats. Enbart på basis av de resultat ett snabbtest har gett, alltså utan läkarundersökning, ska dieten inte ändras. Snabbtestet räcker heller inte till för att man ska kunna få ersättning från FPA. För det behövs ett läkarintyg som visar att en provbit har tagits av patienten. Celiakipatienter över 16 år, som har korrekt diagnos, kan få en ersättning på 21 euro per månad av FPA. För att stöda hemmavården av långtidssjuka barn som är under 16 år kan FPA betala handikappbidrag för barn. Det lägsta bidraget är 81,83 euro och det högsta 370,24 euro i månaden När man misstänker laktosintolerans görs ett gentest - ett så kallat laktosbelastningsprov - på patienten. Då dricker patienten en laktoshaltig lösning och sedan undersöks med hjälp av blodprov hur laktosen har absorberats. Att en läkare undersöker är viktigt för att eventuella sjukdomar bakom symtomen ska upptäckas. Exempelvis laktosintolerans kan vara tillfällig och bero på någon tarmsjukdom eller på något tillstånd som uppkommit efter en operation, säger Schwab. När läkaren har undersökt och diagnostiserat patientens sjukdom ger han anvisningar om vården. Exempelvis hudceliaki kräver i den inledande fasen ofta läkemedelsbehandling vid sidan av diet för att utslagen ska dämpas. Vid behov sänder läkaren patienten till en näringsterapeut. Den som har celiaki ska enligt vårdrekommendationen få besöka en näringsterapeut första gången inom en månad och andra gången inom ett halvt år från det att sjukdomen diagnostiserats. Barn som är allergiska mot spannmål eller mjölk och som har en begränsad diet eller som växer långsamt remitteras också till näringsterapeut. Näringsterapeuten hjälper De som är överkänsliga mot näringsämnen kommer till rätta med sin sjukdom genom att undvika de näringsämnen som ger symtom. Allergenerna är individuella och klarnar genom försök. Näringsterapeuten hjälper dem som har spannmålsallergi att hitta lämpliga näringsämnen. Sjukdomen liknar celiaki i fråga om dieten. Råg, korn och vete ger symtom, medan exempelvis bovete, ris och majs passar i kosten. Omkring en tredjedel av dem som har mjölkallergi får symtom också av sojamjölk och måste välja havremjölk som mjölkdryck. Många av dessa personer får symtom också av andra baljväxter. Således är ärter, bönor och lakrits olämpliga. Av matallergierna kan bl.a. fisk- och äggallergi ge mycket allvarliga symtom. Till all tur är detta i alla fall sällsynt. Många allergiska personer är rädda för tillsatser, men tillsatser gör mycket sällan någon allergisk. Bland de bäst kända ämnen som medför överkänslighet finns benzoesyra, som ingår i exempelvis saft, samt sulfiter som kan finnas i till exempel potatismosflingor och torkade frukter. För laktosintoleranta passar oftast laktosfattiga mjölkprodukter. Exempelvis hårda ostar går också bra. Mediciner innehåller ibland laktos, men det handlar om så små mängder att endast de som är mycket överkänsliga får symtom. Hudceliakipatienter ska ofta följa en strängare diet än andra som lider av celiaki. Ofta tål de inte exempelvis vetestärkelse, som andra celiakipatienter kanske tål. Celiaki ger inga symtom när patienten följer en glutenfri diet. Varken de som är allergiska mot näringsämnen eller de som lider av laktosintolerans får något stöd för sina matinköp av samhället. Marjut Reivilä Översättning Gunilla Bergström För dem som är överkänsliga mot födoämnen är det viktigt att känna igen sina allergener, det vill säga de måste veta vilka födoämnen som ger symtom, säger Usula Schwab, docent i klinisk nutritionsvetenskap. Foto Elina Laurikainen Sjukdagpenning enligt inkomsten FPA kan bevilja sjukdagdpenning till en åring som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Sjukdagpenningen, som är en ersättning för inkomstbortfallet, är skattepliktig inkomst. Den allmänna självrisktiden för sjukdagpenning är 10 dagar inklusive dagen för insjuknandet. Om arbetsgivaren betalar lön under sjukskrivningen betalar FPA sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Sjukdagpenningens storlek bestäms vanligen enligt den inkomst som konstaterats i beskatningen efter att den justerats med lönekoefficienten. Från löneinkomsten avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande samt 4,8 % som avdrag för arbetspensions- och arbetslöshetsavgiften. För en medelinkomsttagare Barn behöver sällan allergidiet Ett nationellt allergiprogram, som presenterades i april, ska fram till år 2018 halvera antalet matallergier och samtidigt spara in hälsovårdskostnader. Forskarna ser den spridda allergiskräcken som den största orsaken till att allergierna ökat i Finland. De betonar att barn ska undvika allergiframkallande ämnen bara om det finns verkliga skäl för det. Man ska också veta hur länge man bör undvika ämnet, betonar forskarna. Det nya allergiprogrammet bygger på ett omfattande samarbete mellan bland andra Folkhälsoinstitutet, Allergi- och astmaförbundet och social- och hälsovårdsministeriet. Lång amning kan öka risken för allergier Barn som endast får bröstmjölk i över 9 månader får med större sannolikhet atopiska excem och matallergier än barn som matas med endast bröstmjölk till 6 månaders ålder. Den visar med.lic. Maria Pesonens avhandling, som granskades vid Helsinfors universitet tidigare i vår. Barn som länge enbart matats med bröstmjölk hade i femårs ålder mera atopiska excem och matöverkänslighet än barn som ammats kortare tid. Andelen matallergier var högre ännu vid 11 års ålder. Till undersökningen valdes 200 finländska spädbarn som följdes upp till 20 års ålder. Allergisymtomen undersöktes med hjälp av intervjuer, kliniska undersökningar samt hudprover. motsvarar sjukdagpenningen cirka 70 % av arbetsinkomsten. Sjukdagpenningen kan också bestämmas enligt arbetsinkomsten under 6 månader strax före insjuknandet, förutsatt att dessa inkomster är minst 20 % större än de i beskattningen fastställda inkomsterna. För korttidsanställda kan sjukdagpenningen på vissa villkor också beräknas utifrån en enda månads inkomst. Företagare med FöPL-försäkring får sjukdagpenning redan efter insjuknandedagen +3 följande vardagar. Motsvarande 4 dagars karens tillämpas även på LFöPL-försäkrade. För företagare och lantbruksföretagare beräknas sjukdagpenningen enligt de i senaste beskattningen fastställda FöPLeller LFöPL-årsinkomsterna som justerats med lönekoefficienten. FPA får dessa inkomstuppgifter direkt från skatteverket. Företagare och lantbruksföretagare kan kräva att dagpenningbeloppet beräknas enligt färskare FöPL- eller LFöPL-årsinkomster om inkomsten under de senaste 6 månaderna har varit minst 20 % högre än i den senast fastställda beskattningen. Nya broschyrserien blir komplett i maj Under vårens lopp har FPA:s informationsenhet förnyat förmånsbroschyrerna. De sista av årets broschyrer utkommer i maj. De tre sista broschyrerna är studiestödsbroschyrens andra version, som uppdaterats inför läsåret samt broschyrerna om social trygghet i samband med flyttning utomlands och till Finland. I serien ingår totalt tolv broschyrer: Barnfamiljer, När du blir sjuk, När du behöver rehabilitering, Företagshälsovård, När du studerar, Stöd för boende, När du blir arbetslös, När du blir pensionär, Familjepensioner, När du flyttar till Finland och När du flyttar utomlands samt broschyren Förmåner från FPA, som är avsedd för professionellt bruk. Broschyrerna finns att få på FPA-byråerna samt i utskriftsversion på FPA:s webbplats www. fpa.fi. Kunden i centrum Kundperspektivet har varit utgångspunkten för broschyrreformen. Målsättningen har varit broschyrer som är lätta att läsa, begripliga och vägledande i olika livssitationer. För mera detaljerad information hänvisas läsaren till FPA-byrån, FPA:s svenska servicenummer och till FPA:s webbplats www. fpa.fi. Broschyrerna upplyser också om vilka förmåner som kan ansökas elektroniskt via FPA:s e-tjänst. Hur lyckades reformen? Hur har FPA lyckats med de nya broschyrerna? Skriv och berätta. Kom gärna också med utvecklingsförslag. Kommentarerna kan skickas per e-post till adressen viestinta@kela.fi, via FPA:s responsblankett på webbplatsen www. fpa.fi eller med posten till adressen FPA, informationsenheten, PB 450, Helsingfors. Märk kurvertet "Broschyr 2008". De nya broschyrerna har fått ansikten för olika livssituationer och i texten är läsaren du. Om man saknar inkomster eller inkomsterna är låga kan FPA bevilja en behovsprövad sjukdagpenning på 15,20 per vardag när arbetsoförmågan har pågått 55 dagar i följd. För arbetslösa beräknas sjukdagpenningen utgående från arbetslöshetsersättningen och för studerande enligt studiestödet. På kan man få en uppskattning av den egna sjukdagpenningen. Partiell sjukdagpenning Om sjukskrivningen pågår över 3 månader kan sjukskrivning på deltid och partiell sjukdagpenning stöda återgången till det egna arbetet. En förutsättning för partiell sjukdagpenning är att arbetstagaren före delsjukskrivningen haft sjukdagpenning i minst 60 vardagar. Under delsjukskrivningen måste både arbetstiden och inkomsten vara % lägre än vid heltidsarbete. Delsjukskrivningen bygger på ett frivilligt avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningens fulla belopp. Ansök om fjolårets läkemedelsersättningar senast i juni De som i fjol hade läkemedelskostnader som översteg årssjälvrisken, dvs. 627,47 euro, hinner ännu ansöka om tilläggsersättning. Ansökningstiden går ut sista juni. Ansökan görs på FPA:s blankett Ansökan om tilläggsersättning för läkemedelskostnader (SV178r). Till ersättningsansökan behövs läkekemedelskvittona i original eller en minusbok över läkemedelsköpen. Tilläggsersättningen innebär att kunden efter årssjälvrisken endast betalar en självriskandel på 1,50 euro per läkemedel och köp, men får övriga kostnader ersatta till 100 procent. Apotekstjänsterna ska tryggas i glesbygderna Reseersättningar Enklare från och med i år Det är enklare att få tilläggserättningen för årets läkemedelskostnader. Från och med år 2008 följer FPA med hur läkemedelskostnaderna utvecklas och skickar hem ett meddelande för apoteket när årssjälvrisken är uppnådd. I år är årssjälvrisken för medicinkostnader 643,14 euro per person. Mot att visa upp meddelandet på apoteket får kunden årets resterande mediciner på apoteket för 1,50 euro medicin och köp. Läkemedelskvitton eller minusböcker behövs alltså inte längre för årets läkemedelskostnader. Läkemedelsverket skall på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet sammanställa ett förslag om hur filialapotek med fullt sortiment ska tryggas i glesbygden, där det inte finns ekonommiska förutsättningar för att upprätthålla egentliga apotek. Filialapoteken skall kunna fungera också då befolkningsunderlaget är litet. Det finns omkring 200 filialapotek och 600 egentliga apotek i Finland. Det kommer också att göras upp nationella bestämmelser och direktiv om bl.a. läkemedelshandeln på Internet. Läkemedelsverket ska dessutom definiera förutsättningarna att få upprätta medicinskåp. Medicinskåp, som ofta finns i anslutning till bybutiker, får det i dagens läge endast säljas receptfria mediciner. I framtiden kunde finländarna få köpa även receptbelagda mediciner från medicinskåpen. Kommunerna skall få en mer central roll då det gäller att utvärdera läkemedelsdistributionen i regionerna. Om läkemedelsförsörjningen inte är tryggad bör kommunen ge förslag om att upprätta nya apotek, filialapotek eller medicinskåp till Läkemedelsverket. FPA ersätter resekostnader som beror på sjukdom eller rehabilitering till närmaste vårdinstans och med billigaste färdsätt, vanligen kollektivtrafik. FPA kan ersätta den del av resekostnaderna som överstiger 9,25 euro i en riktning. För bruk av bil är ersättningen 20 cent per kilometer. Resekostnader som under kalenderåret överstiger egenandelen 157,25 euro i sin helhet högst 20,18 e/natt i övernattningspenning, då övernattning på annan ort är nödvändig. I den årliga självrisken beaktas också sådana sjukvårds- och rehabiliteringsresor i en riktning som annars skulle falla inom ramen för självrisken. När årssjälvrisken är uppnådd skickar FPA hem ett årssjälvriskkort, förutsatt att FPA har fått resekvittona inom 6 månader efter att resorna har betalats. Läs mera i broschyren När du blir sjuk eller på webbplatsen

5 8 9 Behovet av psykoterapi ökar snabbt I fjol finansierade FPA rehabilitering för cirka personer. Antalet rehabiliteringsklienter har minskat en aning, men psykoterapin ökade i fjol hela 12 procent och den tar en allt större andel av FPA:s anslagen för behovsprövad rehabilitering. Ökningen har varit störst bland studerande och förvärvsarbetande åringar samt bland åringar. Den hårdare takten på arbetsplatserna verkar vara en av orsakerna till det ökade terapibehovet. Utvecklingen oroar FPA:s rehabiliteringsgrupp. Om behovet av psykoterapi ökar i samma takt som hittills, kommer pengarna inte att räcka till och FPA kan bliv tvungen att begränsa finansieringen av psykoterapi. Kort psykoterapi är inte tillräcklig vård för alla som lider av depression eller ångestsyndrom. En stor del av patienterna i Helsingfors Psykoterapistudie behövde annan psykiatrisk vård vid sidan om den psykoterapiperiod som studien erbjöd. Endast en del av patienterna tillfrisknade på fem år. Enligt färska resultat av Helsingfors Psykoterapistudie hade två patienter av tre tillfrisknat från sina symptom på depression eller ångestsyndrom efter fem år från det vården inleddes. De som hade fått en lång treårig psykoterapi tillfrisknade bättre än de som hade genomgått en kort psykoterapi på omkring ett halvt år. Det visade sig i alla fall att bara drygt en tredjedel av patienterna blev friska enbart med hjälp av den vård som gavs inom studien. Under uppföljningstiden blev omkring tre femtedelar av de patienter som fick kort psykoterapi och omkring två femtedelar av de patienter som fick lång psykoterapi tvungna att ytterligare i betydande mån ty sig till andra psykiatriska vårdformer. Som betydande vård räknades när patienten under uppföljningstiden minst 20 gånger hade gått i annan terapi än den som studien erbjöd, Sakkunniga i FPA:s rehabiliteringsgrupp vill poängtera att FPA inte ensam ska bära ansvar för mental rehabilitering eller psykoterapi. De anser det viktigt att kommunernas hälsovård kan erbjuda tillräcklig akut vård i krissituationer samt och kort terapi och rådgivning. när patienten hade använt psykofarmaka i minst ett års tid eller när han hade varit intagen på psykiatriskt sjukhus. Patienterna märkte snabbt om de hade behov av extra vård. En stor del av den extra vården inleddes redan under det första året efter att den terapi som studien erbjöd hade börjat. Vissa vårdformer fortsatte länge. Vanligt med läkemedel, ovanligt med sjukhusvård Hela uppföljningstiden använde ungefär var femte patient psykofarmaka, oftast depressionsmediciner. Mot slutet av uppföljningen ökade läkemedelsanvändningen ytterligare med en tiondedel bland dem som fått kort psykoterapi. Endast ett fåtal, mindre än 5 procent av patienterna, blev i något skede under uppföljningen tvungna att ty sig till psykiatrisk sjukhusvård, men den var oftast kortvarig. De sakkunniga tycker också att alla som behöver psykoterapi för att kunna studera eller arbeta borde få det utan särskild prövning. En period psykoterapi är sällan tillräckligt Kort psykoterapi fortsatte ofta som lång Av dem som fått kort psykoterapi sökte sig var tredje senare till lång terapi. Vissa gick i en annan kort psykoterapi, i grupp-, familje- eller parterapi. Sammanlagt hälften av dem som fått kort psykoterapi gick också i annan psykoterapi av något slag. Av de personer som fått lång psykoterapi sökte sig var fjärde till någon annan terapi, vanligen till familje-, par- eller gruppterapi. Av dem som efter fem års uppföljning hade sökt sig till någon annan terapi var dubbelt fler sådana patienter som fått kort terapi än sådana som fått lång terapi inom studien. Många sökte extra terapi Helsingfors Psykoterapistudie remitterade ursprungligen patienterna i undersökningen alternativt till en lösningsinriktad terapi på 12 besök, till en kort psykodynamisk psykoterapi på 20 besök eller till en lång psykodynamisk psykoterapi på 240 besök. De patienter som fick kort psykoterapi deltog emellertid i verkligheten i genomsnitt i 70 terapisessioner genom de extra terapier som de själva sökte sig till. För de patienter som led av både ångestsyndrom och depression var motsvarande antal 95 sessioner. Vissa personlighetsfaktorer visade sig ha stor inverkan på patientens behov av tilläggsterapi. Exempelvis de patienter som fått kort psykoterapi och vars uppfattning om sig själva klart avvek från de förväntningar de ställt på sig själva behövde i verkligheten i genomsnitt 134 besökstillfällen. Trots att de som fått lång psykoterapi å sin sida nöjde sig med de i genomsnitt 240 besök som studien gav, avbröt en del av patienterna sin terapi medan andra gjorde extra besök. För vem räcker kort terapi? I en preliminär studie av resultaten har man lagt märke till att behovet av tilläggsvård är större hos de patienter som har mycket symptom, depression och ångestsyndrom samtidigt, personlighetsstörning, många problem i de mänskliga relationerna eller betydande svårigheter att uppleva sitt liv betydelsefullt, meningsfullt och under kontroll. En delstudie som nyligen blivit färdig visar att man med ett lämplighetsindex kan finna de patienter för vilka det är tillräckligt med kort psykoterapi för att symptomen ska minska och förbli obetydliga eller helt och hållet försvinna under den 5-åriga observationsperioden. Indexet bestäms vid en klinisk pyskologisk intervju innan personen remitteras till vård. I fortsättningen borde man speciellt koncentrera sig på att utveckla ett system för att remittera patienterna för vård. Paul Knekt forskningsprofessor projektledare, FPA och Folkhälsoinstitutet Olavi Lindfors PsL, psykoanalytiker forskningschef, Biomedicum Helsingfors Maarit Laaksonen FM, forskare, Folkhälsoinstitutet Översättning Gunilla Bergström Helsingfors Psykoterapistudie är en klinisk experimentell studie med 326 öppenvårdspatienter med depression eller ångestsyndrom. Patienterna, som alla är från Helsingforsregionen följdes upp under en femårsperiod. Hjälper bantningsmedel? Det finns tre saker som går ner och sedan garanterat upp igen: jojon, hissen och bantarens vikt. Det sist nämnda gäller i synnerhet folk som kommer på att de ska gå ner i vikt när lillajulfesten närmar sig eller när finkläderna börjar kännas för trånga. Att banta tas mera på allvar när hälsan är med i spelet. Läkare och hälsovårdare tar ofta upp frågan om övervikt i situationer då det är helt uppenbart att någon släpar på för många kilo och det ökar risken för hjärtsjukdomar och diabetes eller försvårar vården av sjukdomar som redan har brutit ut. I sådana lägen är det avgjort mera troligt att övervikten börjar minska än om man saknar stöd av yrkesfolk. Det grundläggande budskapet är enkelt. Man måste minska energiintaget och öka energiförbrukningen genom att röra på sig mera. Det är också viktigt att man inte ställer målet för högt. För den som väger 100 kg är det till nytta redan om vikten minskar med 5 eller 10 kg. Då märker man att det dagliga livet går enklare när man känner sig lättare och rör sig smidigare. Bantningen kan stödas också med läkemedel. Det finns tre receptbelagda preparat Xenical som innehåller orlistat, Reductil som innehåller sibutramin och Acomplia som innehåller rimonabant. De flesta människor klarar av att gå ner i vikt utan läkemedelsbehandling. Läkare tar stöd av ett läkemedel ofta i det första skedet och i sådana fall då övervikten är klar. Läkemedlet hjälper personen att komma i gång, och undersökningar Rehabilitering Till FPAs uppgifter hör lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade lagstadgad medicinsk rehabilitering för under 65- åringar med grava handikapp att utreda rehabiliteringsbehovet för kunder som fått sjukdagpenning från FPA i 60 vardagar, för kunder som ansöker om invaliditetspension och för kunder som har fått avslag på sin pensionsansökan övrig yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering enligt prövning och med anslag som riksdagen beviljar varje år. Rehabiliteringskurser som stöds av FPA finns på adressen Utbildning för ungdomar med handikapp För att undvika att ungdomar i åldern år som lider av något handikapp skall sjukpensioneras (invaliditetspension) hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen kan ungdomar få en rehabiliteringspenning som är minst 17,47 euro/vardag. har visat att vikten efter några månader i genomsnitt har minskat mera än för personer som fått placebo. Mycket beror ändå på den egna viljan och på hur vanorna ändras. Utan vilja och ändrat beteende försvinner också effekten när behandlingen upphör. De olika bantningsmedicinerna verkar på olika sätt. Xenical minskar upptaget av fett via tarmsystemet och får fetterna att försvinna med avföringen. Fetterna är ju riktiga energibomber, och då får kroppen mindre energi. Den som använder medicinen måste i alla fall vara uppmärksam, eftersom avföringen blir oljig och slinker lätt ut i byxorna. Det händer i synnerhet i början av behandlingen och när maten är onödigt fet. Luftbesvär är också en rätt vanlig biverkning. Reductil inverkar på hjärnans Under mellanperioderna, då det är uppehåll i rehabiliteringen, är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Ungdomar som deltar i rehabilitering kan också få handikappbidrag. Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen är avsedd för personer i åldern år som deltar i heldagsrehabilitering som ordnats av exempelvis FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Rehabiliteringen har som mål att klienten kan fortsätta i arbetslivet, återvända till arbete eller komma ut på arbetsmarknaden. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiilteringspenning. Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp. En rehabklient vars rehabiliteringspenning är högst 17,47 euro/ dag kan dessutom få 8 euro/dag som ersättning för uppehälle för extra kostnader som rehabiliteringen innebär. Om klienten efter rehabiliteringen deltar i exempelvis arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än före rehabiliteringen kan centra som reglerar aptiten. Medicinbehandlingen påverkar signalsubstanserna så att man fortare känner sig mätt. Relativt allmänt har biverkningar som sömnlöshet, illamående, muntorrhet och förstoppning förekommit. En allvarligare biverkning är förhöjt blodtryck, och därför ordinerar läkare inte det här medlet till hjärtpatienter. Acomplia påverkar energibalansen på olika håll i kroppen och det minskar också aptiten. Biverkningar blir aktuella i synnerhet om doseringen ökas. Illamående och diarré är de vanligaste, men problem med humörsvängningar, depression och ångest har också förekommit. Bantningsmediciner har använts åtminstone från 1960-talet, men deras väg har varit kantad av bekymmer. I början var bassubstansen amfetamin, som otvetydigt minskar aptiten, men som skapar ett starkt beroende. Senare bantningsmediciner drogs bort från marknaden bland annat för att de hade negativ effekt på hjärtat och på lungartärerna. Av bantningsmedicinerna har inte en enda blivit någon global försäljningsframgång, trots att fetma blir allt vanligare. Läkemedelsbolagen arbetar febrilt för att utveckla ett ämne som är effektivt och har acceptabla biverkningar. I väntan på ett sådant lönar det sig att kämpa vidare med de gamla vanliga metoderna. Utan dem fungerar ju inte heller någon läkemedelsbehandling. Kort sagt: vi ska äta mindre och lättare och röra på oss mera. Timo Klaukka forskningsprofessor, FPA Översättning Gunilla Bergström klienten ansöka om rehabiliteringsstöd som beviljas enligt prövning. Nämare information i broschyren Rehabilitering, på webbplatsen Programmet på www. fpa.fi/berakningar hjälper att uppskatta den egna rehabiliteringspenningen. Frågor om rehabilitering besvaras på servicenumret Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna Rehabiliteringsstödet är en form av sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra en återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är i första hand avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan.

6 10 11 FPA-direktör Helena Pesola: Åldringar behöver rehabilitering FPA:s direktör Helena Pesola efterlyser en totalrenovering av rehabiliteringen för äldre. Det förutsätter en tydligare ansvarsfördelning och tillräckliga resurser. Vikten av att upprätthålla arbetsförmågan betonas kraftigt, men lika viktigt är det att värna om de äldres funktionsförmåga. Båda behöver rätt riktad rehabilitering och i rätt tid, poängterade direktör Pesola i sitt tal vid Punkaharju rehabiliteringscenter tidigare i våras. Forskningen visar klart, att rehabilitering av åldringar ger goda resultat och höjer förutsättningarna för ett gott liv. Pesola konstaterar att kommunerna nu har ansvaret för rehabilitering av personer i pensionsåldern, men att rehabilitering i praktiken är bristfällig eller saknas helt. Livskvalitet för äldre billigare för samhället Om vi inte ser till att de äldre får rehabilitering blir det dyrt för hela samhället. Bristerna i rehabiliteringen försämrar åldringarnas möjligheter att bo kvar hemma och orsakar i förtid behov av anstaltsvård. Detta försämrar också åldringarnas och deras anhörigas livskvalitet. Inom de närmaste åren, då rehabilitering för krigsinvalider och veteraner småningom upphör, befrias omfattande resurser, som borde riktas till rehabilitering av äldre, slår Pesola fast. Hon poängterar att åldrandet och ålderdomen inte är sjukdomar eller diagnoser, utan naturliga och oundvikliga skeden i livet för dem som lever länge. Den fysiska funktionsförmågan kan vara riktigt god till 75 års ålder, men efter 80 år ökar behovet av hjälp i olika vardagsbestyr och -situationer. Om vi lyckas skjuta fram behovet av hjälp och vård med ungefär fem år kan vi räkna med att åldringarna om år inte behöver mera hjälp eller vård än vad de gör idag, fastän de till antalet är betydligt flera än idag, säger Pesola. Befolkningen åldras och vi lever allt längre Ålder Antal år 2007 Rekordantal (årtal) Över (2030) Över (2040) Över (2050) Över (2060) Enligt befolkningsprognosen är antalet finländare över 65 år nästan det dubbla om 20 år. Om 40 år är antalet personer över 85 år nästan fyrdubbelt. Om 50 år lever tio gånger flera över 95-åringar än idag. Viveca Sund i Solf, Korsholm märkte för tre år sedan plötsligt att synen började bli sämre. Punkten där hon koncentrerade sin blick såg ut som ett dimmoln. I sitt jobb som tidningsutdelare nattetid var hon van vid att synen fungerade prickfritt. Viveca Sund, som aldrig hade använt glasögon, såg sig tvungen att gå till en ögonläkare. Ett par månader senare kom hon till ögonpolikliniken där det konstaterades att hon inte kan fortsätta köra bil. Så kunde hon inte heller fortsätta i sitt jobb som tidningsutdelare. Sund visste inte ännu då vad hon hade för sjukdom. Det var frustrerande då jag inte visste vad jag hade för fel. Det är klart att jag inte var mig själv under den här tiden, säger Viveca Sund. Småningom fick hon reda på att hon hade drabbats av den besvärligare varianten av den åldersrelaterade sjukdomen gula fläcken (macula degeneration) och fick en laserbehandling. En ögonläkare hade konstaterat att det troligen handlade om något i ögonbottnen. Det tog ändå ett halvår innan hon fick veta vad sjukdomen berodde på. Jag hade fått en väldigt sällsynt ärftlig bindvävssjukdom som heter pseudoexanthema elasticum, Viveca Sund förlorade jobbet för synen Hela familjen måste anpassa sig till synskadan vilken inte går att bota. En läkare på sjukhuset i Vasa sade sig ha hört om en person med samma sjukdom i början av 1980-talet. Eftersom det var frågan om en bindvävssjukdom undersöktes också Sunds hjärta, huvudpulsåder och trycket i benen. Chock för familjen Hela processen tog ett år och det var verkligen ett tungt år. Min sjukdom var en chock för mig och familjen. Hela livet förändrades. Men åtminstone lärde jag känna mig själv. Det var att börja om igen från bottnen. I den här processen har min familj varit ett otroligt stöd. Hon fick också starkt stöd av andra synskadade. De sade åt mig; du kommer nog att kunna göra allt som Det är nästan tre år sedan sedan 46-åriga Viveca Sund drabbades av gula fläcken. Hennes liv förändrades då totalt. Bland annat tvingades hon lämna sitt jobb eftersom hon inte fick köra bil längre. Trädgården har alltid stått henne nära, den kan hon jobba i även i fortsättningen. du gjort tidigare också i framtiden men på ett annat sätt. Du tar bara oftare stöd av hörseln och känseln. Idag klarar sig 46-åriga Viveca Sund bra och hon har funnit sig väl i livssituationen. Som synskadad har jag konstaterat att det är bra med närbutik, där vet jag var sakerna finns. I marketar har jag svårare att hitta något. Anpassning till ny vardag Också familjen har vant sig vid den nya vardagen. Min son Niklas brukar ibland läsa högt för mig vad som står i dagstidningen. Annars läser jag den i läs-tv:n. Min man Matts har deltagit i anhörigkurser. Det har gett honom mera förståelse för hurudana problem en synskadad kan ha. Under anpassningskurserna för anhöriga gjordes olika praktiska övningar till exempel att dricka kaffe i mörker och gå i trapporna med förbundna ögon. Sund har deltagit i flera kurser för synskadade, bland annat i en tvådelad anpassningskurs för nysynskadade men också varit på Synskadeförbundet Iiris i Helsingfors. Båda kurserna har finansierats av FPA. Kurserna har gett mig mycket och det är viktigt att sådana ordnas. Att delta är ett sätt att komma vidare i livet. Alla synskadade borde ta vara på tillfället. På kurserna kan man utbyta erfarenheter med varandra, få tips och idéer om olika saker, till exempel hur man kan använda datorn som hjälpmedel. På kurserna har jag märkt att man kan klara sig bra trots att man har mycket lite syn. Här och nu Idag deltar Sund aktivt i Vasa Svenska Synskadades verksamhet. Jag rekommenderar varmt åt alla synskadade att gå med i en förening. Där får man nya bekanta och dessutom får man vara med i många roliga och nyttiga aktiviteter. Jag övar också på punktskrift men det är inte det lättaste. Det gäller att inte ha bråttom i den här åldern. Trädgården har alltid stått Sund nära. I sommar kommer hon att arbeta på Blomgården i Vasa några timmar per dag. Viveca Sund är sjukskriven med rehabiliteringsstöd men får jobba en del. Jag tycker om att jobba. Det är dessutom roligt att arbetsgivaren visar sin uppskattning genom att jag får jobba där trots mitt handikapp. Eftersom Viceca Sund inte kan köra bil anlitar hon kommunens färdtjänst till arbetet. Min syn har inte försämrats på en tid. Det är jag glad över. Det kan hända att synen aldrig blir sämre eller så blir den det. Jag tänker inte så mycket på det heller utan lever här och nu. Text och foto Mikko Ollikainen Närmare information: Förbundet Finlands svenska synskadade Synskadades Centralförbund Mera informtaion om FPA-finansierad rehabilitering finns i broschyren Rehabilitering samt på webbplaten Uppgifter om kommande rehabiliteringskurser finns på FPA:s webbplats Handikappbidrag för barn och vuxna Handikappbidraget för personer under 16 år är avsett att stöda hemvården av långtidssjuka eller handikappade barn. FPA kan bevilja bidraget då barnet i minst 6 månader lider av en långvarig sjukdom eller ett funktionshinder som kräver vård och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. FPA har i samarbete med sakkunnig läkare fastställt bidragsgrunderna i samband med olika sjukdomar. Bidraget är skattefritt. Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller ersätta extra kostnader som handikappet orsakar. De har sjukpension eller invalidpension kan istället ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Grundbeloppet är 81,83 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 190,94 e/månad och handikappbidraget till högsta belopp 370,24 e/ månad. För att få grundbeloppet måste de särskilda kostnaderna som handikappet orsakar vara minst lika stora som grundbeloppet. Handikappbidraget är skattefritt. Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Tre månaders anstaltsvård kan avbryta bidraget. Frågor om handikappbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Vårdbidrag för pensionstagare Pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller funktionshinder lider av nedsatt funktionsförmåga i minst ett år kan ha möjlighet till vårdbidrag för pensionstagare för att de ska kunna fortsätta att bo hemma. Vårdbidraget är avsett som ersättning för vård-, service- och andra kostnader. För att få vårdbidrag ska man bo i Finland, ha fyllt 65 år eller ha invalidpension, rehabiliteringsstöd eller individuell förtidspension antingen som folk- eller arbetspension eller ha särskilt stöd för invandrare. FPA betalar inte vårdbidrag till personer som får arbetslöshetspension, delinvalidpension, deltidspension eller ålderspension före fyllda 65 år. De kan istället ansöka om handikappbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är graderat utgående från behovet av hjälp i minst ett år, behovet av handledning och tillsyn samt enligt merkostnadernas storlek. det lägsta vårdbidraget är 54,80 e det förhöjda vårdbidraget 136,43 e och specialvårdbidraget 288,49 e i månaden. Vårdbidraget för pensionstagare är skattefritt. FPA kan bevilja vårdbidrag för pensionstagare retroaktivt för högst ett år efter ansökan. Det är också möjligt att ansöka om vårdbidrag för pensionstagare elektroniskt på internet Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Kostersättning i samband med celiaki 16 år fyllda personer, som lider av celiaki och som har en korrekt diagnos kan få en ersättning för glutenfri diet. Den skattefria ersättningen är 21 euro i månaden. Rehabiliteringskurser ger stöd och hopp Sämre syn kan vara ett hårt bakslag När synen försämras är det ofta ett hårt bakslag som påverkar förutom den drabbade själv också omgivningen. Hos den synskadade kan det väcka frustration, ilska och sorg, säger psykolog Sture Enberg. som medverkat på rehabiliteringskurser för synskadade och deras anhöriga som Förbundet Finlands Svenska Synskadades ordnat bland annat på Norrvalla i Vörå. Till exempel män kan uppleva det som en stor förlust att förlora körkortet när synen blivit för dålig. Det är bra att få dela med sig känslorna i grupp och den vägen få distans och stöd. Känslan av att man inte är ensam med sina besvär ger hopp. Enberg anser det viktigt att synskadade deltar i rehabiliteringskurser. Alla som deltar har på ett eller annat sätt liknande problem. Därför behöver de inte känna sig stämplade och förklara för varandra hurudana bekymmer de har, säger Sture Enberg, dom berömmer stämningen på kurserna. I samband med träffarna kan deltagarna dela erfarenheter med varandra, få praktiska råd eller helt enkelt bara trivas med umgänget. Nedsatt syn frustrerar Generellt kan man säga att det framför allt finns fyra sjukdomar som gör att synen försämras. Den absolut vanligaste sjukdomen är den åldersrelaterade sjukdomen macula degeneration, som drabbar näthinnan och framför allt gula fläcken. Det skarpa seendet påverkas. De som har den här sjukdom kan inte läsa men kan röra sig i en bekant miljö. En annan vanlig ögonsjukdom är glaucom, då ögontrycket i ögat stiger och orsakar synfältsbortfall. Diabetes är en tredje orsak till sämre syn. Den fjärde ögonsjukdomen, retinitis pigmentosa, innebär att synfältet krymper så att man får ett tunnelseende. På sikt leder sjukdomen till blindhet. Anhöriga behöver kunskap Det är många gånger svårt för de anhöriga att förstå hur handikappet påverkar den drabbade, konstaterar Sture Enberg. Han tycker det är viktigt att den drabbade berättar om sin synskada för anhöriga och de närmaste vännerna. På det sättet kan man också undvika missförstånd. Om den synskadade inte hälsar på en mötande beror det inte på högfärdighet utan att han eller hon helt enkelt inte ser den mötande personen, säger Enberg. De anhöriga har en väldigt viktig betydelse för den synskadade. Hjälp är viktigt - men ändå med måtta. Hjälpen ska inte ge den synskadade en känsla av att ha blivit omyndigförklarad utan stöd för att klara av saker och lyckas. Förbundet Finlands Svenska Synskadade har som mål att i fortsättningen erbjuda anhöriga flera rehabiliteringskurser eller speciella dagar särskilt avsedda för anhöriga. Mikko Ollikainen

7 12 13 Håll studiestödet i minnet också efter examen Också i vår utexamineras högskolestuderande, som tror att de därmed kan stryka studiestödet och inkomstgränserna ur minnet. Det är bäst att hålla reda på inkomsterna hela resten av året och spara lönekvitton för senare utredningar, för ungefär två år senare, när årets beskattning slutligen är fastlagen, gör FPA sin årliga inkomstkontroll. Då kan det behövas utredningar om när inkomsterna har förtjänats. Heidi Korkiakangas blev färdig våren I februari 2008 fick hon ett brev om studiestödet. Hon var en av de som fick ett återkravsförslag. Hon måste göra en utredning när hon blivit färdig och vilka månader hon förtjänat sina inkomster. FPA behöver dessa uppgifter för att kunna avgöra vilka inkomster är förtjänade under studietiden och vilka som förtjänats efter examen. För Heidi Korkiakangas var återkravsförslaget ingen överraskning. Studiestöd Spara lönekvittona! Studiestödet består av studiepenning till 17 år fyllda bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor i hyresbostad eller studerar utomlands statsborgen för studielån och räntebidrag. Studiepenningen är 21,86-259,01 e/mån och den är beskattningsbar inkomst. Fr.om. augusti höjs studiepenningen med 15 % eller minst 16 euro i månaden och är då euro i månaden. Beloppet är beroende av på studierna den studerandes ålder, boendeform och familjeförhållanden. Föräldrarnas inkomster kan utesluta, sänka, eller höja studiepenningen för under 20-åriga yrkes- och gymnasiestuderande som inte har egen familj. Bostadstillägget är högst 80 % av hyran, men boendekostnader över 252 e beaktas inte. Bostadstillägget kan vara 26,90-201,60 euro i månaden. En studerande som hyr sin bostad av sina egna föräldrar får högst 58,87 euro i bostadstillägg. Förutom de egna inkomsterna inverkar även makens, makans eller sambons inkomster på Av mina vänner hade jag hört om examensårets studiestöd och hade en diffus uppfattning om att FPA kunde begära om utredningar. Jag visste också att återkravet ofta är ogrundat och att man får saken undan med att begära om ny behandling hos FPA. Desto noggrannare hade jag inte utrett saken, och egentligen hade jag glömt att vänta mig brevet. Korkiakangas fick ett betalningsanvisning som omfattade tre månaders studiestöd som förhöjts med 15 procent, så hon grävde fram sina gamla lönekvitton. De var många eftersom hon varit lärarvikarie för flera arbetsgivare. Lyckligtvis hade jag alla lönekvitton kvar, suckar Korkikangas. Det har knappast alla. Dessutom tar det tid att göra utredningen för att lönerna ska räknas ihop. Man måste arbeta Inte bara för pengarna utan också för arbetserfarenheten. Inom undervisningsbranschen är det vanligt med vikariat, så de blir en hel del lönekvitton. Examens- och lönedagar under lupp Då Korkiakangas räknade ut sin inkomstgräns för examensåret skulle hon beakta flera faktorer. Dels betygets datum för utexamineringen, dels datum för när olika löner och semesterersättningar betalats ut. Även om hon i god tid hade avbrutit studiestödet, var examensdatum avgörande för när tiden med studiestöd anses upphöra. Detta påverkar i sin tur inkomstgränserna eftersom den tillåtna inkomsten är lägre under studietiden. Efter examen beaktas inte längre den del av inkomsten som överstiger i genomsnitt euro i månaden. Tumregeln är följande: Högst 660 euro per stödmånad och högst euro per månad utan stöd. Korkiakangas väntar ännu på det slutliga beslutet från FPA, men hon har gjort sina egna bedömningar. Enligt mina beräkningar ska Så undviker du återkrav När du inleder studier eller blir färdig mitt under året; kom ihåg att hela årets inkomster påverkar ditt studiestöd. Spara lönekvittona för året då du börjar studera eller blir färdig. Med dem visar du hur dina inkomster fördelas över året. FPA kan be om uppgifterna när beskattningen är bekräftad. Kom ihåg: Lönens betalningsdatum avgör till vilken månad inkomsten räknas. Din examensdag avgör när dina studier anses vara avslutade. Det är den datum som står på ditt betyg, dvs. inte den dag då du avklarat någon kurs eller något arbete eller avbrutit studiestödet. bostadstillägget om denne bor i samma bostad och inkomsterna är över e/år. Föräldrarnas inkomster påverkar bostadstillägget endast för under 18-åriga studerande på andra stadiet (gymnasier och yrkesskolor) som inte har egen familj. Studerandens egna inkomster kan utesluta studiestöd. Studerande ska själva hålla koll på sina inkomster och ta reda på hur ändringar i inkomsterna inverkar på studiestödet. Från och med år 2008 är inkomstgränsen för en månad med studiestöd 660 euro i månaden fr.o.m. år De som lyft för mycket studiestöd i förhållande till sina övriga inkomster kan friviligt återbetala stödet före utgången av mars följande år. De som gör det undviker återkrav och att beloppet som ska betalas tillbaka höjs med 15 %. Återbetalningen kan göras elektroniskt i FPA:s e- tjänst på Räntebidrag Efter studierna kan FPA i form av räntebidrag betala låginkomsttagares räntor för statsgaranterade lån i 5 halvårsperioder. Ansökan om räntebidrag skall helst göras i god tid före den betalningsdag som banken uppgett. Då kan räntebidraget betalas direkt till banken. jag betala tillbaka en månads stöd som förhöjts med 15 procent. Det är nog mitt eget fel. Jag borde ha tagit redan på saken tidigare och återbetala stöd inom utsatt tid. Men FPA kunde nog också aktivare påminna studerande om saken. Heidi Liesivesi Klokt nog hade Heidi Korkiakangas kvar alla lönekvitton från examenssåret. Det gjorde det mycket enklare att utreda när hon förtjänat sina inkomster. Foto Ari Korkala Tips till dig som blir färdig eller börjar studera FPA återkräver inte studiestöd om inkomsterna som överstiger årsinkomstgränsen kan relateras till tiden före eller efter studierna. Under månaderna med studiestöd får du förtjäna 660 euro i månaden och månaderna utan stöd euro i månaden. Månaden efter utexamineringen beaktas inte längre dina inkomster över inkomstgränsen. Om du överskridit inkomstgränserna kan du självmant och utan följder återbetala det överbetalda studiestödet före utgången av mars följande år. Om du inte återbetalar beloppet återkräver FPA det senare förhöjt med 15 procent. Du kan sköta den frivilliga återbetalningen via FPA:s e- tjänst på adressen Skatteavdrag Högskolestuderande som inlett nya studier tidigast hösten 2005 och som tagit minst euro i studielån för studierna kan efter studierna få ett skatteavdrag i beskattningen. Avdraget motsvarar 30 procent av den låneandel som överstiger euro. Det finns närmare information om studiestödet på internet i broschyren När du studerar. Frågor om studiestöd besvaras på FPA:s servicenummer Åland har ett eget studiestödsystem. Skolresestöd för yrkesoch gymnasiestuderande FPA kan ersätta kostnaderna för dagliga skolresor för heltidsstuderande vid gymnasier och yrkesläroinrättningar då avståndet mellan den studerandes bostad och läroinrättningen är minst 10 kilometer och kostnaderna för skolresan överstiger 54 e/mån. Studerande måste alltid själva betala minst 43 e/mån för sina skolresor. Sommarstudier med stöd kan vara ett alternativ till sommarjobb FPA stöder sommarstuderande som avlägger studier som hör ihop med deras examensstudier. Studiestöd kan beviljas för föreläsningsstudier, arbetspraktik och kunskapsprov samt avhandlingsarbete. Både yrkes- och högskolestuderande kan få studiestöd för sommaren, men inte gymnasiestuderande. I samband med studiestöd räknas juni, juli och augusti till sommartiden, förutsatt att studiestödet inte då betalas som del av det vanliga läsåret. Studerande kan själva kontrollera för vilken tid de har beviljats stöd från sitt studiestödsbeslut. Beslutet finns t.ex. i FPA:s e-tjänst på En förutsättning för sommarstudiestöd är att studierna sker på heltid. Det betyder att sommarstudierna måste omfatta tillräckligt med studieveckor eller -poäng. I yrkesstudier måste studierna omfatta i genomsnitt 3 studieveckor per stödmånad. För högskolestudier är det studiestödsnämnderna som definierar minimikraven för studieprestationen. I allmänhet handlar det om i genomsnitt 4,8 studiepoäng per månad med studiestöd. Högskolestuderande får närmare information om villkoren för sommarstudier från den egna högskolans studiestödsnämnd. Studerande har olika alternativ för att trygga sin utkomst under sommaren. Många skaffar sig ett sommarjobb. Om det inte lyckas eller lockar, kan sommarstudier vara ett alternativ värt att fundera på. Studieprestationskraven under sommaren är genomsnittliga, dvs. man behöver inte klara av en viss mängd varje månad, men genomsnittet ska uppfylla kraven och det måste finnas studieveckor eller -poäng att uppvisa från varje stödmånad. När sommarmånaderna är över måste den studerande ha den mängd studieprestationer som stödet beviljats för. Ansökan om sommarstudiestöd görs med blanketten för meddelande om ändrade förhållanden (OTMr). För sommarstudier kan en studerande få studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Till ansökan behövs som bilaga läroinrättningens utlåtande om studierna som ska avläggas under sommaren. Denna bilaga behövs inte då ansökan lämnas in till den egna högskolans studiestödsnämnd. Däremot behövs då vanligen ett utlåtande av avhandlingens eller kunskapsprovets handledare. Sommarinkomster beaktas i årsinkomsten Studerande som får studiestöd ska själva hålla reda på sina inkomster och sin årsinkomstgräns. Gränsen bestäms av hur många studiestödsmånader som används per år. T.ex. för en studerande som tar ut studiestöd för 9 månader under ett år är årsinkomstgränsen euro. Studerande som får studiestöd hela året får utöver studiestödet förtjäna euro. Studerande kan förtjäna upp till årsinkomstgränsen utan att inkomsterna påverkar studiestödet. FPA följer upp inkomsterna på årsnivå. Studerande kan alltså förtjäna sina inkomster flexibelt under årets lopp. Även sommarinkomster räknas med i årsinkomsten. Misslyckades återbetalningen via nätbanken? FPA ber om utredningar i början av nästa år Alla som misslyckades med att återbetala studiestöd i slutet av mars p.g.a. Sampo Banks systemproblem ska i början av nästa år redogöra för problemen. Ilpo Lahtinen, förmånschef för FPA:s studiestödsgrupp, uppmanar dessa studerande att dokumentera problemen så gott de kan och spara alla dokument som kan fungera som bevis på att återbetalningen misslyckades på grund av Sampo Banks systemproblem. Sampo Banks nya datasystem orsakade tidigare i våras problem också för studerande. En del av bankens kunder misslyckades med att återbetala studiestöd i slutet av mars. De studerande som år 2007 lyft för mycket studiestöd i förhållande till sina inkomster kunde till utgången av mars frivilligt återbetala studiestöd utan följder. En del av Sampo Banks kunder misslyckades i återbetalningen på grund av bankens dataproblem som började Om årsinkomstgränsen överskrids måste studeranden antingen på förhand annullera studiestöd eller återbetala överbetalt stöd i efterskott. Av dem som inte självmant betalar tillbaka överbetalt stöd kräver FPA senare beloppet tillbaka höjt med 15 procent. Förhöjningen grundar sig på studiestödslagen. Det är enkelt att annullera eller återbetala överbetalt studiestöd via FPA:s e-tjänst på adressen I e-tjänsten ser studeranden också sin egen årsinkomstgräns. Alternativt kan annulleringen eller återbetalningen också göras på traditionellt vis med för meddelande om ändrade förhållanden. Förtjäna fritt efter utexamineringsmånaden FPA beaktar studiestödtagarens inkomster för hela kalenderåret. vid påsk. Dokumentenringen behövs i början av år Då skickar FPA ett beslutsförslag om återkrav av överbetalda studiestöd. De som misslyckades med återbetalningen ska då anhålla om ny behandling och redovisa för orsaker till att den frivilliga återbetalningen misslyckades. i slutet av mars. FPA har tillgång till e-tjänstens loggfiler och har bett om motsvarande uppgifter från Sampo Bank. På basis av studerandens anhållan om ny behandling, utredningen om problemen med återbetalningen samt loggfilerna kan FPA avstå från att återkräva det överbetalda studiestödet höjt med 15 procent. För högskolestuderande innebär det också att de kan få tillbaka stödmånader som annars skulle gå förlorade. Om årsinkomsterna inte överskrider årsinkomstgränsen har studiestödet betalats ut korrekt. Däremot ska studerande, under de år som de inleder eller avslutar studierna, själva passa på att de inkomster som de förtjänar under studietiden håller sig enligt principen 660 euro per stödmånad och 1970 euro per månad utan stöd. Då kan inkomsterna som de förtjänar före eller efter studietiden under kalenderåret vara hur stora som helst. Utkomststöd som sista utväg Studerande som varken studerar eller har jobb under sommaren kan ansöka om utkomststöd för sommaren hos hemkommunens socialverk. Utkomststödet är skattefritt och påverkar inte studiestödet. Studerande som under höstterminen ska fortsätta med samma studier kan inte få allmänt bostadsbidrag under sommaren. Heltidsstuderande har inte heller rätt till arbetslöshetstrygghet under skolloven, oberoende om de lyfter studiestöd eller inte. Jouni Parkkonen planerare, studiestödsgruppen Översatt från finska

8 14 Ungdomar som bor ensamma blir ofta utan stöd från FPA nader efter att hon hade flyttat. De första månaderna flimrade förbi i en rasande fart när hemmet skulle inredas och städas. Först senare blev det lugnare om kvällarna. Kvällarna kan fortarande kännas långa. Sara erkänner att hon när hon är ensam i timtal blir hon sittande framför TV:n eller med någon tidning i famnen. Ingen påminner om läxorna eller ger råd om hur något ska göras. Ändå har hon inte känt sig ensam. De kvällar då jag inte träffar min pojkvän eller andra vänner och inte heller är upptagen av mina hobbyer är tystnaden det allra svåraste. Och den kan hålla på timme efter timme. Text Päivi Vuorivirta Foto Antero Aaltonen Översättning Gunilla Bergström Rekordmånga återbetalade studiestöd via e-tjänsten studerande som under fjolåret lyft för mycket studiestöd skötte återbetalningen inom utsatt tid, dvs. före utgången av mars i år. Över 80 % av återbetalningarna sköttes via FPA:s e-tjänst på internet. FPA fick i samband med den frivilliga återbetalningen tillbaka totalt 29,2 miljoner euro, vilket är nytt rekord, trots att en del Sampo Banks kunder misslyckades med återbetalningen p.g.a. problem i bankens nya system. FPA uppmanar de studerande som misslyckades med återbetalningen via Sampo Banks nätbank att dokumentera problemen och spara eventuella dokument, som visar att de försökt återbetala överbetalda studiestöd (Se även notis på sidan 13). De frivilliga återbetalningarna ökar år för år. År 2005 fick FPA tillbaka studiestöd av studerande och år 2006 av nästan studerande som ville undvika att beloppet återkrävs höjt med 15 procent. I fjol skötte studerande sina ärenden med FPA via e-tjänsten nästan gånger. För tillfället kan studerande följa med handläggningen av sin studiestödsansökan, se hur mycket studiestöd som tagits ut och se sin årsinkomstgräns via e-tjänsten. Den visar också uppgifter om studielån. Senare i år blir det möjligt att även ansöka om studiestöd elektroniskt via e-tjänsten på adressen 15 Efter ett år i gymnasiet med tre timmar i bussen per dag flyttade Sara till en höghusetta i Helsingfors. Till veckosluten åker hon hem till de närmaste i Träskända. Sara, 17, flyttade hemifrån för att få en mänskligare skolväg. Hon är för gammal för barnbidrag och får inte heller studiepenning eller bostadstillägg så hon måste begära hjälp också för andra utgifter. En skolväg som kräver flera timmar om dagen är tung. Sara Kuusivuo använde tre timmar varje dag för att ta sig mellan Träskända och skolan i Helsingfors. Jag var verkligt trött efter första året i gymnasiet. Immunförsvaret var svagt och jag var sjuk jämt. För att vardagen skulle bli lätttare flyttade Sara till Helsingfors efter sitt första år i gymnasiet. Föräldrarna tyckte också att flytten gjorde dotterns liv enklare. Hon lyckades ordna ett nytt hem på tio minuters promenadavstånd från skolan. Också unga kan stå på egna ben Saras mamma är antecknad som huvudhyresgäst för bostaden. Dessutom deltar Saras pappa i kostnaderna för bostaden. Sara får inte längre barnbidrag. Hon får inte heller studiepenning eller bostadstillägg, men i måna av möjlighet arbetar i kassan i en butik. Att hitta en arbetsplats är inte alldeles enkelt för en 17-åring. Jag är tvungen att i huvudsak leva på föräldrarnas pengar. Mina egna inkomster är så små att de snabbt går åt. Om jag slösar på vardagslyx börjar samvetet gnaga, trots att jag inte heller vill leva helt puritanskt. Också om Sara tycker att hon inte lever helt självständigt anser hon att hon klarar av att hantera sina pengar. Att betala räkningar är i alla fall bekymmersamt, och de egna pengarna räcker inte riktig till. Hittills har mamma betalat inte bara hyran utan också mina räkningar. Jag vet att det är ett enkelt sätt, men det är ändå inte självklart. Den tiden kommer nog när jag blir tvungen att själv ansvara för min ekonomi. Gymnasistens vardag fylld av brådska Sara tycker att den största förändringen i jämförelse med första året i gymnasiet är vardagen i studiebostaden. Ändå hinner hon inte vara där så mycket under vanliga dagar. Hon tar danslektioner två gånger i veckan, och hon är med i flera av skolans internationella projekt. Dessutom måste hon se till att ha tid både för pojkvännen och för andra vänner. Vardagskvällarna rinner snabbt iväg när hon deltar i olika fritidssysselsättningar, är ute på stan eller har annat program. Föräldrarnas inkomster påverkar studiestödet För barn som bor i Finland betalar FPA barnbidrag tills de fyller 17 år. Unga som studerar och som har fyllt 17 år har möjlighet att få både studiepenning och statsgaranti för studielån. De som bor självständigt kan också få studiestödets bostadstillägg. Ungdomar under 17 år, som studerar får barnbidrag men som studerar och bor självständigt kan också få bostadstillägg. Men föräldrarnas inkomster påverkar i alla fall studiepenningen för under 20-åringar och bostadstillägget för under 18-åringar som studerar på andra stadiet, dvs. i gymnasier eller yrkesskolor. Föräldrarnas inkomster kan sänka eller helt utesluta studiestöd, påminner jurist Piritta Väinölä på FPA. Gymnasie- och yrkesstuderande unga kan förutom studiestöd även få skolresestöd för kostnader som beror på långa skolresor. Till veckosluten åker Sara hem till Träskända. Pojkvännen och en del av de närmaste vännerna bor fortfarande kvar där. Sara tror att också föräldrarna tycker att kon klarat sig bra i sin studiebostad. Mina föräldrar har oroat sig för hur jag ska orka psykiskt, och inte lika mycket för att jag bor ensam. Att pussla ihop skolan, fritidsintressena och arbetet är ibland bekymmersamt också för mig. Också om gymnasieeleverna varje dag får varm mat i skolan, är maten en ständig orsak till oro för föräldrarna, berättar Sara. Mitt kylskåp är oftast tomt, och ingen fyller på. Maten är verkligt dyr och jag har lärt mig att räkna också de små slantarna. Att bo i höghus innebar en större förändring än den psykiska pressen och det tomma kylskåpet. Jag var inte van vid alla ljud som förekommer i höghus, grannarna och bullret från hissen. Först efter ett par månader kunde jag sova ordentligt om nätterna. Tystnad är värre än ensamhet Sara vaknade till verklig insikt om att hon bor ensam först några må- Tystnaden, som kan hålla på i timmar, är det allra svåraste tycker Sara. Bostadsbidrag för låginkomsttagare För att trygga en skälig boendenivå också för låginkomsttagare kan FPA bevilja antingen allmänt bostadsbidrag bostadstillägg för studerande (se studiestöd) militärunderstöd i form av bostadsunderstöd eller bostadsbidrag för pensionstagare. Studerande som inte har egen familj och som bor på hyra får i allmänhet studiestödets bostadstillägg (se Studiestöd). Övriga studerande kan ansöka om allmänt bostadsbidrag. Allmänt bostadsbidrag kan beviljas ett hushåll med låga inkomster. Statsrådet fastställer årligen självriskandelen för boendekostnader enligt familjestorlek, boningsort och inkomster. Statsrådet fastställer också maximiytan enligt personantal i hushållet och maximigränsen för boendeutgifterna per kvadratmeter. På finns ett program som hälper att uppskatta sitt eventuella bostadsbidrag. I Finland ökar välfärden och välfärdsskillnaderna Hälsan har förbättrats i alla socioekonomiska grupper, levnadsnivån har stigit och låginkomsttagarnas realinkomster har ökat. Försörjningsproblemen, arbetslösheten och ungdomarnas alkohol- och drogbruk har minskat. Men Finland har också blivit allt mer ojämlikt. Välfärdsskillnaderna har fortsatt att öka både när det gäller hälsa och inkomster. Välfärdsskillnaderna ökar, eftersom låginkomsttagarnas och de lågutbildades inkomster och hälsa inte har förbättrats lika snabbt som höginkomsttagarnas och de utbildades. Inkomstskillnaderna har ökat till samma nivå som i början av 1970-talet. Bostadsbidrag för pensionstagare kan FPA bevilja pensionstagare med låga inkomster. De ska antingen ha fyllt 65 år eller ha sjuk-, arbetslöshets, individuell förtids- eller efterlevandepension eller särskilt stöd för invandrare. Deltidspensionerade, personer med förtida ålderspension eller ålderspension enligt folkpensionslagen före fyllda 65 år kan få allmänt bostadsbidrag, men inte bostadsbidrag för pensionstagare. Närmare information finns att få i broschyren När du blir pensionär och på internet Frågor om bostadsbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Att slås ut ur arbetslivet är fortfarande vanligt, vilket till stor del förklarar ökningen av skillnader. Att skillnaderna vuxit är delvis en följd av den politik som bedrivits. Inkomstöverföringar och en progressiv beskattning utjämnar allt mindre inkomstskillnaderna. Tilltro till välfärddstaten Undersökningen visar också att finländarna fortfarande har en stark tilltro till välfärdsstaten och att de vill bevara den mer eller mindre i samma form nu. Största delen av finländarna är i stort sett nöjda med både den sociala servicen och hälso- och sjukvården. Militärunderstöd Fler än tidigare anser att nivån på den sociala tryggheten är för låg. Av den här åsikten är såväl hög-, medel- som låginkomsttagare. Rapporten om finländarnas välfärd 2008 bygger på en omfattande befolkningsenkät, som Stakes genomfört. I den intervjuades per telefon finländare i slutet av I enkäten ställdes frågor om de svarandes välfärd. Dessutom ville man ha synpunkter på den sociala servicen och hälso- och sjukvården. Svarsprocenten var 84 procent. Enkäten var den andra i sitt slag. Den föregående genomfördes Militärunderstödet tryggar utkomsten för militär- eller civiltjänstgörares anhöriga under tjänstgöringstiden. Den värnpliktiga själv kan endast få bostadsunderstöd och stöd för studielåneräntor betalda om de förfaller till betalning under tjänstgöringstiden. Med värnpliktiga avses i detta sammanhang också kvinnor i frivillig vapentjänst. Som anhöriga betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. Militärunderstödet är ett grundunderstöd som motsvarar full folkpension. Antalet barn påverkar beloppet bostadsunderstöd som ersätter boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas särskilt understöd, t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga borde betala under värnpliktstiden. Grundunderstödet minskar om familjens inkomster efter skatt och disponibla besparingar överstiger euro per familjemedlem.

9 16 17 Färska föräldrar: Förhasta er inte med att spika fast pappamånaden Föräldrar som alltför tidigt spikar fast pappamånaden kan mista den helt. Ta tid på er! uppmanar Eva Ojala, specialist på familjeledigheter. Skynda långsamt med att anmäla pappamånaden till FPA, uppmanar jurist Eva Ojala, som är en av FPA:s specialister på familjeförmåner Kuva: Nana Uitto Familjerna borde noga överväga när de vill utnyttjat pappamånaden, menar Eva Ojala, specialist på familjeförmåner och jurist på FPA. Hon tycker papporna ska ta sin pappamånad, men säger att de ska hålla huvudet kallt och inte skynda med saken alltför tidigt. Om pappan meddelat tidpunkten till FPA och senare vill backa ur, kan mamman inte få de 12 föräldrapenningdagar som redan överförts till pappan. Två månader före föräldraledighetens slut räcker Pappor som istället för mammorna använder åtminstone de 12 sista dagarna av föräldrapenningperioden får 1-12 dagar extra pappaledigt. Tillsammans bildar dessa vardagar en s.k. pappamånad. Pappamånaden kan utnyttjas direkt i samband med föräldrapenningperioden, men den kan också skjutas fram till en senare tidpunkt. Pappamånaden måste användas inom 180 kalenderdagar efter den egentliga föräldrapenningperioden. För att pappamånaden ska kunna skjutas fram måste någåndera föräldern, eller båda turvis, sköta barnhet hemma mellan föräldraledigheten och pappamånaden. Pappor som vill skjuta fram sin pappamånad ska två månader i förväg meddela FPA att föräldrapenningens två sista veckorna ska föras över till pappamånaden. Då avbryter FPA föräldrapenningen två veckor i förtid och överför de sista 12 vardagarna till pappans pappamånad. Dessutom ska papporna senast två månader innan de inleder sin pappamånad ansöka om pappamånadens föräldradagpenningar. Ansökan kan göras elektroniskt via FPA:s e-tjänst på www. fpa.fi eller på traditionellt vis på pappersblanketten Faderns ansökan om föräldraförmåner. Det hinner hända mycket på ett år Eva Ojala berättar att många föräldrar i ett mycket tidigt skede är ivriga att meddela om pappamåden och ansöka om pappamånadens dagpenningar. Flera familjer har redan strax efter barnets födelse meddelat FPA att de vill skjuta fram pappamånaden. Det kan alltså bli över ett år mellan FPA:s beslut och den planerade pappamånaden. Och familjesituationer kan ändras en hel del på ett år - till och med snabbare, påminner Ojala. 12 dagar kan gå förlorade Det har till exempel hänt att pappan inte heller kan använda sin pappamånad, t.ex. för arbetets skull eller för att han insjuknat. Pappan kan annullera hela sin pappamånad, men föräldradagpenningsdagar som redan förts över till pappamånaden kan inte returneras till mamman. Med andra ord går familjen miste om dessa dagpenningsdagar. Pappan går också miste om sin pappamånad om familjen får ett barn till och inleder en ny föräldrapenningperiod innan pappan har hunnit ha sin pappamånad med det föregående barnet. Inte heller då kan mamman få tillbaka föräldradagpenningsdagar som flyttats över till pappan. Hilkka Arola Översättning från finska Många pappor är ivriga att använda pappamånaden, men det kan löna sig att vänta med att bestämma tidpunkten och ansöka om dagpenningarna för pappamånaden tills det verkligen är dags. Foto Vaula Aunola FPA frågar om sommarens privatvårdsstöd Föräldrar uppskattade familjeförmånsinfo på rådgivningen I slutet av april skickade FPA en förfrågan till alla familjer som får stöd för privat vård av barn. FPA behöver uppgifter om dagvårdstider och vårdavgifter för perioden juni-augusti. Detta för att säkra att FPA också för sommaren betalar vårdpenningen till rätt belopp. FPA behöver också veta om sommarmånaderna inte innebär några ändringar eller om dagvårdsavgifterna helt uteblir under sommarmånaderna. Dessutom ska familjerna meddela FPA om barnet inleder avgiftsfri förskola i augusti De familjer som utöver vårdpenningen har fått ett vårdtilllägg ska fylla i och returnera ansökningsblanketten för stöd för vård av barn och bifoga uppgifter om inkomster som påverkar tillägget. FPA vill ha familjernas svar senast För dem som inte returnerar ansökan upphör stödet för privat vård från och med juli. I fjol höstas och under våren deltog cirka 300 blivande mammor och pappor på 16 orter i FPA:s informationstillfällen om föräldradagpenningar, pappamånaden och andra FPA-stöd till barnfamiljer samt om FPA:s elektroniska tjänster för barnfamiljer. Informationstillfällena ordnades på mödrarådgivningarn inom ramen för FPA:s rådgivningsprojekt. Tolv FPA-byråer bidrog på detta sätt till social- och hälsovårdsministeriets kampanj Pappor på föräldraledighet. Deltagarna var huvudsakligen nöjda och tyckte att FPA och familjeförmånerna efteråt kändes mera bekanta. Av föräldrarna som deltog hade över 60 % utnyttjat FPA:s e- tjänster. Mest använde de FPA:s webbplats för att skaffa information, men majoriteten hade också utnyttjat webblatsens beräkningsprogram och e-tjänsten dit man loggar in med nätbankskoder. Tills vidare hade dock endast 6 procent ansökt om en förmån elektroniskt. Av deltagarna var ungefär en tredjedel pappor. Majoriteten av deltagarna väntade sitt första barn. Föräldrarna ville ha information om nästan alla FPA:s familjeförmåner, om ansökningstider och om belopp. Många var dessutom intresserade av hur det går att kombinera studier och föräldraledigt. Deltagarna ansåg att tillfället varit nyttigt och gett dem ett digert paket information, men de hade önskat flera praktiska exempel på olika alternativ. Så gott som alla hoppades att lagstiftningen som gäller familjeförmåner förenklas. Hilkka Nakari Föräldraledigheter och - dagpenningar Mammor och pappor har rätt till moderskaps, faderskaps- och föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Rättigheten grundar sig på tjänste- och kollektivavtal. Under dessa föräldraledigheter betalar FPA förädradagpenningar. Föräldradagpenningarna är moderskapspenning till mamman i 105 vardagar. Om mammans arbete utgör en hälsorisk för barnet eller modern kan hon bli mammaledig tidigare och få särskild moderskapspenning från FPA. faderskapspenning i 1-18 vardagar till en pappa som deltar i vården av barnet under moderskapseller föräldrapenningperioden. Pappor kan få en hel pappamånad genom att använda de 12 sista dagarna av föräldrapenningperioden istället för mamman och kombinera dem med 1-12 vardagar extra pappaledighet med faderskapspenning. Pappaledigheten kan tas ut när som helst inom 6 månader efter den egentliga föräldrapenningperioden. föräldrapenning i totalt 158 vardagar under föräldraledigheten till mamman eller pappan eller båda turvis. Adoptivföräldrar till barn under 7 år har rätt till föräldrapenning i högst 200 vardagar om barnet är äldre än 54 vardagar då det tas i vård. En familjen som samtidigt får flera biologiska barn eller adoptivbarn får en föräldrapenningsperiod som förlängs med ytterligare 60 vardagar för varje barn utöver ett barn. Dagarna får användas parallellt så båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt. Föräldradagpenningarna bestäms i allmänhet på basis av de i beskattningen fastställda inkomsterna eller företagarinkomsten på samma sätt som sjukdagpenningar. Föräldrar som saknar inkomster eller har små inkomster får minst 15,20 euro/vardag i föräldrapenning. För arbetslösa motsvarar dagpenningen arbetslöshetsskyddet. En studerande förälder kan samtidigt få föräldradagpenningens minimibelopp och studiepenning. Om varken mamman eller pappan får studiepenning kan föräldradagpenningen betalas enligt arbetsinkomsterna. Dagpenningen till arbetsgivaren? Om en arbetstagare får lön under sin föräldraledighet och lönen är minst lika stor som föräldradagpenningen betalar FPA dagpenningen till arbetsgivaren, men semesterersättningen får arbetstagaren själv. Ansökan om dagpenning och semesterkostnadsersättning för föräldralediga anställda görs med blankett Y17 eller elektroniskt via Partiell föräldradagpenning Om båda föräldrarna arbetar på deltid olika tider på dygnet och turas om att ta hand om barnet kan de samtidigt vara föräldralediga på deltid och få partiell föräldrapenning. Den partiella föräldrapenningen beräknas skilt för vardera föräldern enligt de egna arbetsinkomsterna. Det är möjligt att elektroniskt ansöka om föräldradagpenningar och de flesta andra familjeförmåner via självbetjäningstjänsten på Närmare information i broschyren Barnfamiljer och på webbplatsen Frågor om familjeförmåner besvaras på servicenumret Moderskapsunderstöd i pengar eller som förpackning Barnets mamma kan välja antingen en moderskapsförpackning (mammalåda) eller ett skattefritt moderskapsunderstöd på 140 euro. Familjer som på samma gång får flera barn får höjt moderskapsunderstöd. För två barn som på samma gång föds eller adopteras till familjen ger FPA ut 3 moderskapsunderstöd (1+2) och för tre barn 6 moderskapsunderstöd (1+2+3). Adoptivföräldrar har också rätt till moderskapsunderstöd förutsatt att barnet som tas i vård är under 18 år. Adoptivföräldrar kan få understödet efter att de har utsetts till adoptivföräldrar för ett barn. Ansökan om moderskapsunderstöd ska lämnas till FPA senast 2 månader före barnets beräknade födelsedatum. Adoptivföräldrar ska ansöka om moderskapsunderstöd inom två månader efter att de tagit emot barnet. Det är också möjligt att köpa moderskapsförpackningen för 274,15 euro + porto. På Åland sköter kommunerna moderskapsunderstödet. Barnbidrag För barn som är bosatta i Finland betalar FPA månatligen barnbidrag skattefritt tills barnet fyller 17 år. Bidraget betalas vanligen till barnets vårdnadshavare. Om barnbidraget betalas till barnet självt beaktas detta barn inte i syskonförhöjningarna. För familjens barn som är berättigade till barnbidrag betalar FPA varje månad 100 för äldsta barnet 110,50 för nästäldsta andra barnet 131 för tredje barnet 151,50 fjärde barnet 172 för femte barnet och varje följande barn. Ensamstående föräldrar får ett ensamförsörjartillägg på 46,60 /månad för varje barn. Gemensam vårdnad utesluter inte tillägget men samboende får inte ensamförsärjartillägg. Ansökan om barnbidrag kan göras redan i samband med ansökan om moderskaps- och föräldradagpenningar, men också senare. Barnbidraget kan i allmänhet betalas 6 månader retroaktivt efter att FPA har fått ansökan. FPA betalar barnbidraget till mottagarens konto den 26 dagen i månaden. Om den 26 dagen infaller på en helg, midsommaren, lördag eller dagen efter en helg betalas barnbidraget närmast föregående bankdag. På Åland betalar FPA ut barnbidraget, men det finansieras av landskapsregeringen enligt den åländska lagstiftningen. På Åland är barnbidragen fr.o.m. mars 2008 från och med det äldsta barnet 110, 143, 185, 214 och 259 euro. Ensamförsörjartillägget är 50 euro. Adoptionsbidrag FPA betalar ett skattefritt specialbidrag till adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år från utlandet. Adoptionsbidraget är en engångsersättning och beloppet är beroende på barnets hemland: Estland euro Kina och Colombia euro andra länder euro. Om flera barn adopteras på samma gång betalar FPA 30 % av bidragsbeloppet för varje barn utöver ett barn.

10 18 Stöd för hemvård kräver inte att barnet vårdas hemma Exempel Stöd för vård av barn Ett barn har rätt till kommunal dagvård efter föräldradagpenningperioden ända tills barnet blir läropliktigt. Som alternativ till kommunal barndagvård eller av privat dagvård som köpts av kommunen kan föräldrarna välja en annan vårdform och från FPA få antingen stöd för hemvård av barn när familjen har ett barn under 3 år. stöd för privat vård av barn när familjens barn under skolåldern tas om hand av en privat dagvårdsproducent. Det kan vara ett privat daghem, en familjedagvårdare eller en person som är anställd av familjen. Familjerna kan flexibelt välja stöd för hemvård eller privatvård för olika barn. Hemvårdsstödet förutsätter inte att barnets mamma eller pappa sköter barnet, även om många tror det. Stödet är främst ett alternativ till kommunal dagvård. Den som sköter barnet kan vara barnets förälder, en mor eller farförälder eller en utomstående dagvårdare. Barnet kan också ha dagvård i ett privat daghem. FPA kan betala stöd för hemvård till familjer med ett barn under 3 år. Stödet erbjuder familjen alternativ till kommunal dagvård på daghem eller i familjedagvård. Adoptivfamiljer kan få hemvårdssstöd för barn under skolåldern. Då barnet vårdas på ett privat daghem eller hos en privat dagvårdare. Dagvårdstjänsterna kan produceras antingen av ett samfund eller av en privat person, som har meddelat verksamheten till kommunen och som erbjuder dagvård mot betalning. Om familjen har ordnat privat dagvård som köps av en privat dagvårdsproducent kan familjen välja mellan stöd för hemvård och stöd för privat vård. Den privata dagvårdsproducenten ska då vara en privatperson eller ett privat samfund som ordnar barndagvård mot betalning och som anmält verksamheten till kommunen. Den privata dagvårdaren kan då också vara en person som familjen ingått arbetsavtal med, men då får det inte vara en familjemedlem. Om familjen har flera barn som vårdas på olika sätt kan familjen också få stöd beroende på varje enskilda barns dagvård. Mormor tar hand om barnens 2- och 4-åriga barn. Mamma och pappa skiftarbetar och får tillsammans drygt euro i lön. Mamma har ansökt om hemvårdsstöd, som är skattepliktig inkomst. FPA beviljar hemvårdsstöd och betalar 294,28 euro i månaden för 2-åringen och 60,46 euro i månaden för 4- åringen, dvs. totalt 357,74 euro. Härifrån drar FPA av förskottsskatten enligt uppgifter från skatteförvaltningen (lönens skatteprocent + 2 procentenheter). Familjen får inte vårdtillägg eftersom familjens inkomster är för höga. Eftersom mormor vill stöda den unga familjen tar hon inte betalt för att sköta sina barnbarn. Närmare information om hem- och privatvårdsstödet fås i broschyren Barnfamiljer och på FPA:s webbplats Frågor besvarars på servicenumret samt på FPA-byråerna. Stödet för hemvård är en vårdpenning som betalas separat för varje barn berättigat till stödet. Stödet är 294,28 e/mån för ett barn under tre år, 94,09 e/mån för varje därpå följande barn under tre år och 60,46 e/mån för barn under läropliktsåldern. FPA kan också utöver vårdpenningen betala ett vårdtillägg som är högst 168,19 /mån. Vårdtillägget betalas för endast ett barn. Ett barn kan t.ex. ha en kommunal dagvårdsplats, som inte berättigar till stöd från FPA, medan det andra barnet kan vårdas hemma och få hemvårdsstöd. Stödet för hemvård är en vårdpenning. Dessutom kan familjer med små inkomster ytterligare få ett vårdtillägg. Vårdtillägg betalar FPA också för de övriga syskonen under skolåldern, som inte har kommunal dagvård. Också ett barn som ett år före skolstarten deltar halvdag i förskola, kan få vårdtillägg. Hilkka Nakari Översatt från finska Vem tar hand om barnet efter föräldraledigheten? Är det mamma eller pappa, som tar vårdledigt, mormor, en privat dagvårdsproducent eller kommunens dagvård. Skallran, kläderna och pekboken är från moderskapsförpackningen. Foto Vaula Aunola Adoptivföräldrar kan få stöd för hemvård också då de adopterar ett barn över 3 år. Stödet kan beviljas tills det förflutit 2 år från föräldrapenningperiodens början. Stödet upphör senast då barnet börjar skolan. Rätten till vårdtillägg och vårdtilläggets storlek beror på familjens inkomster. FPA betalar stödet till den förälder eller målsman som huvudsakligen vårdar barnet. Om barnet vårdas av någon annan än målsmannen kan stödet betalas till den. Stödet för privat vård av barn består av en vårdpenning på 137,33 e/mån per barn och ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 134,55 e/mån och barn. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas för varje barn som är berättigat stöd för privat vård av barn. Familjen ansöker om stödet hos FPA men FPA betalar det till dagvårdsproducenten. FPA betalar stödet för privat vård direkt till dagvårdsproducenten. Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna. Partiell vårdpenning Föräldrar som för att ha mera tid för sitt barnet arbetar högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Den partiella vårdpenningen är 70 euro i månaden. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt p.g.a. sjukdom eller handikapp kan FPA bevilja partiell vårdpenning tills barnet avslutat sitt tredje skolår. Om barnets skolstart har blivit uppskjuten kan man få partiell vårdpenning om barnet deltar i förundervisning. Om båda föräldrarna under samma period arbetar på deltid för att kunna ta hand om barnet t.ex. den ena på förmiddagar och den andra på eftermiddagar, kan båda få partiell vårdpenning. Hemvårdsstöd, privatvårdsstöd och partiell vårdpenning kan beviljas 6 månader retroaktivt efter ansökan. Frågor om familjeförmåner besvaras på FPA:s servicenummer Innehållet i moderskapsförpackningen är nu mycket likt fjolårets, som familjerna var ovanligt nöjda med. Foto Vaula Aunola Nya moderskapsförpackningen fortsätter beige overall Fjolårets moderskapsförpackning fick ett ovanligt gott mottagande av föräldrarna. Därför fortsätter den nya moderskapsförpackningen på samma linje. Också i år är overallen ljus beige overall och även de övriga kläderna har huvudsakligen ljusa neutrala färger, som inte borde få stämplen flick- eller pojkfärger. Den nya förpackningen har endast lite nytt; bätre produktsäkerhet, lite mera ekologiskt och stöd för tvåspråkiga familjer. Två språk från första början Ett nytt inslag i moderskapsförpackningen är Folktingets broschyr Ge ditt barn en gåva - Anna lapsellesi lahja. Broschyren ska fungera som stöd för tvåspråkiga familjer, där föräldrarna uppmanas tala sitt eget språk med barnet från första början. Broschyren berättar om språkutveckling, vad fostran på två språk går ut på och vad det kräver av föräldrarna, vad föräldrarna ska tänka på då de väljer dagvårds- och skolspråk för sitt barn. Broschyren tar också upp svårigheter i barnets språkutveckling som familjen kan stöta på. Mera flergångsblöjor Juryn som årligen planerar följande moderskapsförpakning har också börjat fästa allt större vikt vid ekologiska värden då de väljer produkter till förpackningen. Den nya moderskapsförpackningen ger familjerna bättre möjligheter än de tidigare, att på riktigt prova på flergångsblöjor. Nu har förpackningen tre innerblöjor att växla mellan, istället för en enda. Istället finns det lite färre tygblöjor än tidigare. Säkrare än tidigare Nytt för i år är också bättre produktsäkerhet. Moderskapsförpackningens innehåll är nu testat innan förpackningen skickas till familjerna. Med det vill FPA undvika de problem som uppstod i höstas då FPA måste stoppa distributionen för några veckor. Populär år efter år Mammalådan är fortfarande populärare än det alternativa penningbeloppet. I fjol valde familjer moderskapsförpackningen medan familjer valde 140 euro. FPA väljer produkterna till moderskapsförpackningen på basis Kläderna i den senaste "mammalådan" är huvudsakligen ljusa. av moderskapsförpackningsjuryns förslag. I juryn ingår medlemmar från social- och hälsovårdsministeriet och Stakes. Vid behov konsulterar juryn också andra sakkuniga. Bästa feedbacken någonsin FPA har ansvarat för att samla ihop moderskapsförpackningen sedan år Även om förpackningen är högt uppskattad bland föräldrarna, är föräldrarna också kritiska konsumenter som vet vad de vill ha. Vanligen är det overallen, som får mest kritik, vanligen för färgerna, som antingen upplevs fula, alltför flick- eller pojktiga. I fjol valde moderskapsförpackningsjuryn en fullträff: Föräldrarna var ovanligt nöjda med den blekbeiga overallen. Klagomålen gällde främst en omlottskjorta med besvärliga knytband. I den nya moderskapsförpackningen har juryn tagit det säkra för det osäkra och följt samma linje, som visade sig vara ovanligt lyckad i fjol. Mestadels ljust och blekt, med små inslag av 70-talsretro. På FPA:s webbplats fi finns bilder på moderskapsförpackningens produkter. TK Foto Vaula Aunola Arbetsgivare kan nu göra dagpenningsansökan elektroniskt FPA betalar föräldra- och sjukdagpenningar till arbetsgivare, som betalar lön till anställda som är föräldra- och sjuklediga. Nu kan arbetsgivarna ansöka om dessa dagpenningar elektroniskt via FPA:s e-tjänst på internet. FPA:s personkunder har sedan november kunnat ansöka om föräldra- och sjukdagpenningar elektroniskt. I april blev det möjligt även för arbetsgivare. I fjol betalade FPA sjukdagpenning till närmare personer. Av dem var hälften personkunden som själva ansökte om sin sjukdagpenning och den andra hälften var arbetsgivar som ansökte om sjukdagpenningen sina anställdas ställe. Via e-tjänsten kan arbetsgivare meddela FPA om utbetalda löner under sjukledigheter, partiella sjukledigheter, familjeledigheter, rehabilitering eller deltidsarbete. Via e-tjänsten har arbetsgivare också tillgång till uppgifter om FPA: s beslut som gäller sjukdagpenning, föräldradagpenningar, rehabiliteringspenning och semesterkostnadsersättningar. FPA:s e-tjänster finns på svenska på adressen www. fpa.fi/etjanst och på finska på adressen Personkunder loggar in med nätbankkoder eller elektroniskt ID, medan arbetsgivare loggar in med Katso-organisationskoder, som de får via adressen Det är enkelt att använda e- tjänsten eftersom den vägleder användaren. E-tjänsten kontrollerar också att ansökan är komplett ifylld. 1,4 miljoner besök i e-tjänsten År 2007 användes FPA:s e- tjänster över 1,4 miljoner gånger. FPA strävar till att de kunder som vill, ska kunna sköta sina ärenden med FPA elektroniskt. Före år 2010 ska det vara möjligt att ansöka om de vanligaste FPA-förmånerna elektroniskt. Målsättningen är att de kunder som föredrar e-tjänster ska kunna sköta sina ärenden med FPA elektroniskt. Hälsocentraler får ersättning för vård av utlänningar Från och med år 2008 ersätter FPA kommunernas hälsocentraler och sjukhus kostnader som uppstått för vård av utlänningar, som har sin sociala trygghet i ett annat land. Kostnadsersättningarna gäller vård i enlighet med EG-lagstifgningen eller andra socialskydds- eller sjukvårdsavtal. Kommunerna får t.ex. ersättning för vård som de ger EUoch EES-medborgare samt schweizare som kan uppvisa sitt europeiska sjukvårdskort. FPA betalar kostnadsersättningarna till kommunerna två gånger i året på basis av hälsocentralernas och sjukhusens ersättningsansökningar. Adoptionslagen ska revideras Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ett förslag om adoption inom familjen i registrerat partnerskap. Avsikten är att ändra lagen så att en part i ett registrerat partnerskap kan adoptera sin partners barn. Till följd av adoption inom familjen betraktas barnet som parets gemensamma barn. Projektet hänför sig till programmet för statsminister Matti Vanhanens II regering. Enligt det ska det bli möjligt för samkönade par att få rätt till adoption inom familjen, med beaktande av den biologiska förälderns rättigheter. Syftet med reformen är att förbättra den rättsliga ställningen för barn som lever i familjer med registrerade par. För närvarande har ett barn i en sådan familj t.ex. inte rätt till underhåll av sin s.k. sociala förälder och ärver inte denna. Om familjen splittras går det inte heller att fastställa umgängesrätt för barnet i förhållande till dess sociala förälder. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt förslag Ordförande för arbetsgruppen är lagstiftningsrådet Tuomo Antila från justitieministeriet. Medlemmar är jurist Outi Luoma-aho från socialoch hälsovårdsministeriet och tf. generalsekreterare Johanna Pakkanen från Sexuellt likaberättigande SETA rf. 19

11 20 21 Skolmaten vardaglig men värdefull Minnena från skolbespisningen väcker starka känslor åtminstone i min egen generation. Det hörde till att tallriken skulle tömmas oberoende om maten smakade eller inte. Det har lämnat livslångt obehag mot vissa maträtter. Hos mig gav till och med lukten av ärtsoppa och havregrynsgröt rysningar på första klass, men med åren började också de smaka. Däremot förlorade min delikatess mannagrynsgröten sin särskilda tjusning Finland är det enda landet där den avgiftsfria skolmåltiden är garanterad i lag. Det har varit en självklarhet för oss i 60 år. Det kan också vara orsak till att få värdesätter skolmaten som de borde. Utomlands anses Finland vara förebild för andra länder som vill lära av oss. I början av min skolbana skulle man ta med matsäckssmörgåsar och en mjölkflaska eftersom skolan endast serverade varm mat. Det var oftast gröt, välling eller soppa. Jämfört med den skolmaten är dagens skolmat lyx. Men inte heller idag smakar skolmaten alla. Kanske kritiken mot skolmaten snarare beror på att barnen hemifrån är vana att äta snabbmat som är mättad på fett och socker än på att skolmaten faktiskt är urusel. Inspirationen till mina funderingar ovan var skolhälsoenkätens resultat. I den framgår det att de som skyr skolmaten äter oregelbundet hemma. De går hemifrån på tom magen, köper hamburgare, lemonad och godis till lunch och familjen samlas inte till en gemensam middag. Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Specialvårdspenningen är avsedd att ersätta kortvarigt utebliven inkomst till förälder som deltar i sjukvården eller rehabiliteringen av sitt barn som är under 16 år då barnet är på sjukhus eller sjukhuspoliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. Specialvårdspenningen bestäms liksom sjukdagpenningen enligt förälderns arbetsinkomst. Specialvårdspenningen är beskattningsbar inkomst. Föräldrar som saknar inkomster eller har låga inkomster kan få minibeloppet 15,20 per vardag. För föräldrar som studerar eller är arbetslösa är beloppet minst lika stort som deras tidigare bidrag. Dessa ungdomar lider också av övervikt och misstrivs i skolan. Däremot äter de elever, som hemifrån är vana med hälsosam hemlagad mat och regelbundna mattider, gärna också skolmaten. I april publicerades rekommendationer för skolmaten. De är avsedda främst för kommunernas beslutsfattare, skolor och ansvariga för skolbespisningen. Rekommendationen ger anvisningar om valet av mat, måltidernas näringsinnehåll, mellanmål, mattider och måltidsmiljön. Rekommendationen finns för närmare betraktelse på svenska på internet: fi/ravitsemusneuvottelukunta. Alterneringsledighet med ersättning För att en arbetstagare ska kunna bli alterneringsledig måste arbetsgivaren ha förbundit sig till att istället anställa en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Då kan den alterneringslediga få alterneringsersättning från FPA. För att kunna få alterneringsledigt ska man ha varit i arbetslivet i minst 10 år. Desstuom ska man i minst ett år ha arbetat för sin nuvarande arbetsgivare. Den anställda ska själv avtala med sin arbetsgivare om alterneringsledigheten. Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. Under alterneringsledigheten kan FPA betala en en alterneringsersättning, som motsvarar 70 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). För dem som varit i arbetslivet i minst 25 år är ersättningen 80 % av arbetslöshetsersättningen. Försöket med alterneringsledigt har förlängts till Det största hindret för att utveckla skolmaten så den motsvarar rekommendationerna torde vara att kommunerna år för år drar in anslagen för skolmaten. Beroende på kommun är anslaget för skolmaten per elev och dag 1,50-3,50 euro. Härav är matvarornas andel i medeltal 70 cent. Det är för vem som helst en utmaning, att skapa en mångsidig, hälsosam och lockande måltid till det priset. Att spara in från skolmaten är kortsiktigt och det återspeglas senare i ökande sjukvårdskostnader. Det finns redan tecken på att skolelever blir fetare precis som vuxna och deras tandhälsa har börjat bli sämre. Redan ett litet tillskott till skolmatsbudgeten kunde göra att skolmaten smakande även för de krångligare eleverna. Det skulle höja deras välbefinnande och vakenhet. Den skolmat som nu blir oäten är stort slöseri. Varje dag serveras skolmat till cirka elever: Skolmaten har alltså en stor betydelse för folkhälsan och fostran. I våras valdes årets skolbespisning för femte gången. Denna gång gick äran till skolmatserveringen Manteli i Toivalan ylä- ja alaste i Siilinjärvi. En av de många prismotiveringarna var att skolköket lyckats åstadkomma en behaglig och lugn stund som avbryter skoldagen. Det hade gjorts genom gemensam planering. Andra skolor kunde också ta modell av föredömliga Manteli. Omställningsskydd efter uppsägning Paula Hakala docent, ledande forskare, FPA Anställda som blir uppsagda på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstöd. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,21 euro/dag, men de kan inte betalas samtidigt. Det primära stödet är tillägget för uppgjord sysselsättningsplan. Förhöjningsdelen eller tillägget kan inte betalas i samband med arbetsmarknadsstöd. Företagare får varken tillägg för sysselsättningsplan eller grunddagpenningens förhöjningsdel. Aino fick social trygghet att bli intressant Ungdomar får bäst grepp om den sociala tryggheten med hjälp av exempel som gäller personer i samma ålder. Finansiering av de sociala utgifterna, hälsovårdstjänster, socialförsäkring och pensionsskydd gör knappast en 16-åring i grundskolan särskilt entusiastisk. Niondeklassisterna i Rieskalähde högstadieskola i Åbo lyssnar i alla fall uppmärksamt när läraren Marja Asikainen berättar att de nu är i det skede av livet då de är nettomottagare ur välfärdsstatens synvinkel. Läraren själv är nettobetalare för tillfället. I Finland är socialskyddssystemet välutvecklat. Samhället försöker genom tjänster och förmåner jämna ut de utkomstrisker som hör livet till. Hälso- och sjukvården är nästan avgiftsfri. De som är arbetslösa får utkomstskydd för arbetslösa och de som drabbas av sjukdom får stöd. Också undervisningen är avgiftsfri, från förskoleundervisning ända upp till högskolenivå. Systemets negativa sida är beskattningen, som många anser vara för sträng. Ofta glömmer man att den sociala tryggheten inte bara är en inkomstöverföring mellan generationerna och inom samma generation, utan att den också till betydande del är en inkomstfördelning under individens eget levnadslopp. När blir en människa åter Emmi Kohonen och Ella Huuskonen gör på samhällsvetenskapslektionen upp en levnadshistoria för en fiktiv person i deras egen ålder. Syftet med övningen är att på ett vardagsnära sätt visa hur välfärdssamhället finns med i människornas liv. nettomottagare från att ha varit nettobetalare och varför? frågar läraren Marja Asikainen av sina elever. Händer sträcks genast upp och det rätta svaret kommer från de bakre raderna: Ungefär när hon är 65 år, när hon går i pension. Aino, Viivi och Perttu Av en schematisk bild som visas framme i klassen framgår att medborgarna får mera förmåner än de betalar skatt fram till ungefär 25 års ålder. Under den tid Läraren Marja Asikainen illustrerar för eleverna hur förhållandet mellan erhållna förmåner och betalada skatter växlar under livets gång. De unga och de gamla är nettovinnare, medan de som är i arbetsför ålder vanligen är nettobetalare. de har arbete tar skattemyndigheterna, men när människorna är pensionerade befinner de sig åter på den sida som får. Under hela levnadsloppet stannar skillnaden mellan beskattning och förmåner en aning antingen på plus- eller minussidan. - Nu får ni i uppgift att skriva en levnadshistoria för antingen Aino, Viivi eller Perttu. Som anvisningar för uppgiften säger Asikainen att det av texten ska framgå när och hur samhället har varit ett stöd i personens liv. Övningen grundar sig på publikationen Suomalaisen sosiaaliturvan kehitys ja kansalaisen elinvaiheet (2007), som FPA:s forskningsavdelning har producerat till stöd för lärarare i samhällskunskap. Materialet är tänkt att göra lektionerna i samhällskunskap intressantare. Det mest centrala avsnittet är en sammanfattning på ett par sidor om de fiktiva personerna Ainos, Viivis och Perttus liv. Personerna är födda vid samma tid som eleverna, och med hjälp av statistik och aktuarieberäkning har möjliga levnadslopp skisserats upp för dem ända fram till 2070-talet. Det är elevernas uppgift att hitta på levnadshistorier som bakgrund till pappaledigheter, läkemedelsersättningar, studiekostnader, arbetslöshetsdagpenningar och andra siffror. Ungdomarna tycker att en sådan här övning är meningsfull. Det här är riktigt intressant, när personerna i exemplen är i vår ålder. Samtidigt som vi gör det här lär vi oss att förstå hur det hänger ihop, försäkrar Noora. Att lära sig olika saker om beskattning och social trygghet är intressant för det här måste vi ju kunna när vi blir vuxna också, säger Ella. Exemplets makt Asikainen har använt materialet i tio grupper och erfarenheterna har varit goda. Materialet hjälper eleverna att förstå hur välfärdsstaten fungerar och att ta ställning till systemet utgående från korrekt information. Eleverna märker bland annat att en lång studietid kostar mycket för samhället. De som studerar länge betalar å andra sidan också mera skatt när de är i arbetsför ålder. Ett hurudant levnadslopp skulle niondeklassisterna själva vilja ha? Efter grundskolan skulle jag vilja börja studera för hotell- och restaurangbranschen. Och naturligtvis vill jag ha ett så långt och bra liv som möjligt, sammanfattar Jenniina medan hon ur tidningen klipper ut en bild av Viivi som gammal. Klockan ringer och lektionen är slut. Läraren påminner ytterligare snabbt eleverna om den förestående utflykten till riksdagen. Asikainen lovar att det också ska bli ett par timmar ledig tid i Helsingfors. Klassrummet är tomt på ett ögonblick. Gymnastik står som följande på schemat. Text och foto Henrik Jussila Översättning Gunilla Bergström Publikationen Suomalaisen sosiaaliturvan kehitys ja kansalaisen elinvaiheet (Medborgarnas livsskeden och utvecklingen av den sociala tryggheten i Finland, som utkom på finska år Via lärarnas förbund har den skickats ut till alla lärare i historia och samhällskunskap vid högstadieskolor och gymnasier. Publikationen kan också laddas ner på adressen ->Tutkimus ->Uusimmat julkaisut.

12 22 23 Arbetsmarknadsstödets villkor är främmande för vår sociala trygghet Noll euro i månaden FPA:s informatör Minna Latvala har vid sidan om sitt arbete undersökt ett undantag inom den sociala tryggheten, nämligen den behovsprövade arbetslöshetstryggheten. Behovsprövningen innebär att makens, makans eller sambons inkomster kan sänka eller till och med helt utesluta arbetsmarknadsstödet för en arbetslös person. Samma gäller integreringsstödet för invandrare. Behovsprövningen kommer för många som en överraskning. Och i den individuella sociala trygghet som vi har i Finland är det också exceptionellt, berättar Latvala. I sin licentiatavhandling Pu- tack vare makens inkomster olison armoilla. Työttömyyden Majoriteten av dem som drabbats av behovsprövningen är Tusentals arbetslösa tarveharkinta (På makens nåd. Arbetsmarknadsstödets behovsprövning) försöker Latvala reda under hälften av dem som får kvinnor, fastän de representerar förlorar sin ut vem som särskilt drabbas av arbetsmarknadsstöd. arbetslöshetstrygghet behovsprövningen. Närmare 86 procent av dem Det handlar om en grupp som fick ett nollbeslut var kvinnor. Av dem som fick sänkt ar- på grund av makens, som hamnar utanför den sociala tryggheten. betsmarknadsstöd var 71 procent kvinnor. makans eller sambons inkomster. Försörjningsskyldighet främmande i Finland Grundtrygghet för arbetslösa Tanken bakom behovsprövningen är att den som har arbete ska försörja sin arbetslösa partner och eventuellt också den övriga familjen. Hälften av dem som drabbas av behovsprövningen lever i samboförhållande, där partnerna inte har skyldighet att försörja varandra. Det sitter illa i Finland, där vi är vana vid att makar har egna inkomster, funderar Latvala. I sin undersökning utnyttjade Latvala FPA:s registeruppgifter från år För tre år sedan fick 48 procent av alla arbetslösa arbetsmarknadsstöd eller integreringsstöd från FPA. Resten hade inkomstbunden arbetslöshetsdagpenning eller grunddagpenning, som är oberoende av hur mycket maken, makan eller sambon förtjänar. Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet för arbetslösa är som högst 24,51euro per dag. Den betalas för 5 dagar i veckan. Barntillägget är för ett barn 4,64 e/dag, för två barn 6,82 e/dag och för tre eller flera barn 8,79 e/dag. Arbetslösa arbetssökande i åldern år kan få grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsstöd från FPA. Grunddagpenning kan beviljas arbetslösa som uppfyller arbetsvillkoret och inte hör till någon arbetslöshetskassa. Grunddagpenningen betalas för 5 dagar i veckan högst 500 dagar och den är beskattningsbar inkomst. Av en person som för första gången söker arbetslöshetsersättning förutsätter arbetsvillkoret minst 10 månader arbete under de senaste 28 månaderna som föregått arbetslösheten. För en person som redan tidigare har fått arbetslöshetsersättning är arbetsvillkoret endast 8 månader arbete under de senaste 24 månaderna. Ur FPA:s register framgick det att personer år 2005 fick sänkt arbetsmarknadsstöd p.g.a. partnerns inkomster. Av dessa fick ungefär arbetslösa noll euro. I siffrorna saknas de som lät bli att ansöka om arbetsmarknadsstöd för att utdelningen hade blivit så blygsam. Den lägsta summa som utbetalades var 0,50 euro per dag, dvs. cirka 11 euro i månaden! förvånar sig Latvala Vem måste leva på makens nåd? De som blir tvungna att leva på makens nåd representerar mycket olika åldrar och livssituationer. En del är unga, som inte hittat jobb efter studierna eller efter åren hemma med barnen. Den andra gruppen utgörs av människor i medelåldern, som efter en lång arbetslöshetsperiod har förlorat den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen. Många hör till gruppen medelålders, som söker jobb, men som av en eller annan orsak inte har någon arbetshistoria från de senaste åren. Bland orsakerna finns bland annat långvariga sjukdomar och boende utomlands. Drabbar oftast unga kvinnor För företagare är arbetsvillkoret strängare och företagsverksamheten bör ha upphört. Arbetsmarknadsstöd kan även beviljas arbetslösa som inte uppfyller arbetsvillkoret och arbetssökande som redan fått arbetslöshetsdagpenning den maximala tiden, dvs. i 500 dagar. Inget arbetsmarknadsstöd beviljas under 25-åringar som saknar yrkesutbildning och som inte heller har deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat: nästan alla inkomster och sociala förmåner som den arbetslöse själv eller makan/maken har inverkar på hur stort arbetsmarknadsstödet blir. Från inkomsterna avdras förutom utgifterna för inkomstens förvärvande även 536 /mån från makans/makens inkomster. Om man har fått grunddagpenning och/eller inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning innan man börjar få arbetsmarknadsstöd påverkar partnerns inkomster inte beloppet under de första 180 dagarna. Samma gäller arbetslösa som fyllt Behovsprövningen drabbar särskilt unga kvinnor under 30 år. En tredjedel av dem fick ett nollbeslut hörde till denna kategori. Arbetslösa unga män har ofta ännu yngre makor, som kanske inte ännu är i arbetslivet eller vars inkomster är så låg att de inte påverkar mannens arbetslöshetsskydd. Män flyttar också senare hemifrån än kvinnor, som relativt tidigt blir sambon, förklarar Minna Latvala. För nyligen utexaminerade blir arbetslöshetsperioderna ofta korta och de kommer snabbt ur arbetslöshetsfällan. Särskilt för unga kvinnor vore det viktigt att snabbt få arbete som ger dem möjlighet till medlemskap i en arbetslöshetskassa om de inte vill ta risken att bli tvungna att leva på makens nåd. En reform skulle knappast rasera ekonomin I arbetsmarknadsstödet är gränserna för makens inkomster låga. Enligt undersökningen har närmare hälften av dem som drabbats av behovsprövningen inkomster under medelinkomstnivån. Det handlar alltså inte om höga inkomster eller bergsrådsfruar, utan behovsprövningen drabbar ofta barnfamiljer med låga inkomster. Förutom makens inkomster minskar även kortjobb arbetsmarknadsstödet. För Folkpensionsanstalten (FPA) är det nuvarande systemet krångligt att verkställa och det är också känsligt för missbruk. Det har i åratal talats om att systemet borde ändras även i riksdagen, men tills vidare har inget hänt. Att reformen skulle kosta mycket, är det som väcker mest rädslor. Det är svårt att bedöma hur många människor arbetsmarknadsstödet skulle omfatta om behovsprövningen avskaffas. Jag tror inte att reformen skulle 55 år och som uppfyllt arbetsvillkoret före arbetslösheten eller deltar i arbetspraktik, arbetskraftspolitisk utbildning eller rehabilitering. FPA kan betala jämkat arbetsmarknadsstöd till arbetssökande som arbetar på deltid eller endast sporadiskt under en två veckors period. Utbildningsstödet är en möjlighet för arbetslösa som före arbetslöshetsperioden har haft arbete i 10 månader under två års tid då de inleder arbetskraftsutbildning som arbetsförmedlingen hänvisat. FPA betalar stödet som grundstöd, arbetslöshetskassorna betalar utbildningsstödet som förtjänststöd till sina medlemmar. Dessutom kan FPA betala stöd för uppehälle till den som deltar i utbildningen. Ansökan om arbetslöshetstrygghet kan göras då man anmäler sig som arbetslös arbetssökande till arbetskraftsbyrån. Integrationsstöd för invandrare FPA betalar integrationsstöd, som motsvarar rasera Finlands ekonomi. En annan farhåga är att småbarnsmammor skulle utnyttja arbetsmarknadsstödet för att finansiera hemvården av barnen. Jag vet inte hur det skulle lyckas, eftersom de arbetslösas villighet att arbeta hela tiden testas på kurser och på annat sätt, funderar Latvala. Om det är omöjligt att slopa behovsprövningen, kunde den i alla fall göras lindrigare. Unga arbetslösa som bor hos sina föräldrar får alltid minst hälften av arbetsmrknadsstödet. Samma kunde tillämpas på arbetslösa vuxna. Om hälften av arbetsmarknadsstödet vore oberoende av makens eller makans inkomster, skulle varje arbetslös åtminstone ha egna matpengar, 12 euro om dagen. Heli Sariola Översatt från finska Avhandlingen kan läsas på Turun yliopistos sidor utu.fi/projektit/sosiaalipolitiikka/topsos/ Avhandlingen har även publicerats i FPA:s publikationsserie. Fpa arbetsmarknadsstödet, till invandrare och flyktingar under den tid de integreras i Finland. Även utkomststöd, som beviljas av kommunen, kan höra ihop med integrationsstödet. Resestöd för att inleda arbete En arbetslös person som får ett heltidsarbete utanför sin pendlingsregion kan utöver sin lön i högst 4 månader få ett resestöd som motsvarar fullt arbetsmarknadsstöd. Resestödet förutsätter att arbetsförhållandet pågår i minst 2 månader och det betalas för högst 4 månader. Arbetsförmedlingen kan ytterligare bevilja behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 euro. Det kan beviljas till personer som ingår i sysselsättningsprogram eller som har rätt till arbetsmarknadsstöd och som tar emot arbete utanför den egna pendlingsregionen. Närmare information om social trygghet i samband med arbetslöshet fås i broschyren När du blir arbetslös och på internet Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beroende av makens, makans eller sambons inkomster. Den som har arbete får ofta ensam ansvara för att fylla hushållets kylskåp. Tanken att man ska försörja sin arbetslösa make, maka eller sambo är främmande i Finland, säger Minna Latvala som forskat i ämnet. Foto Nana Uitto Arbetslösa arbetssökande kan meddela sina arbetslöshetsdagar elektroniskt via FPA:s e-tjänst på www. fpa.fi/etjanst. Man loggar in med nätbankskoder. På Åland har arbetsförmedlingen hand om dessa förmåner. FPA stöder företagshälsovården FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av de arbetsgivarens kostnader för ordnande av god företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Den centrala målsättningen är att främja verksamhet som förebygger sjukdomar och som syftar till att upprätthålla arbets- och funktionsförmågan och samtidigt beakta de anställdas och arbetsplatsens behov. Bättre utkomstskydd för forskare, konstutövare och stipendiater Forskare och konstnärer få nu arbetslöshetsskydd lättare än tidigare. Även för mottagare av stipendier ska den sociala tryggheten bli bättre. Arbets- och näringsministeriet har förnyat anvisningarna för arbetslösa för personer i skapande yrken. Dessutom har ett nätverk arbetskraftskonsulenter insatta i ärenden för konstnärer och vetenskapsidkare inlett arbetet. Lagstiftningen försöker applicera formen för traditionella löntagare eller företagare på vetenskaps- och konstutövare. konstaterar arbetsminister Tarja Cronberg. Hon betonar att de nya anvisningarna klargör skillnaden mellan företagare och utövare av vetenskap och konst. Stipendieperioden ska inte heller längre jämställas med företagande. Efter att stipendiet upphört kan utövaren av skapande arbete omedelbart omfattas av arbetslöshetsskyddet. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska revideras ännu i år. Handbok om arbetslivet och funktionshinder Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut handboken Pysytään työssä (Stanna kvar i arbetet). Handboken är tänkt för företagshälsovården, arbetsgivare och arbetstagare. Den ska främja att personer med grav funktionsnedsättning kan stanna i arbetet. Publikationen presenterar nyttoaspekter och olika motivationsfaktorer ur individens, samhällets och företagets synvinkel. Det finländska samhället behöver alla sina arbetstagare för att trygga välfärden. Det förutsätter att både psykiska och fysiska förutsättningar för arbete utvecklas. Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstituts är en tredjedel av de funktionshindrade villiga att arbeta. Den moderna tekniken har gett bättre förutsättningar för att arbeta trots handikapp och begränsningar. Det finns också kunskap, kunnande och ekonomiska stöd för hjälpmedel samt andra arrangemang som kan behövas. I publikationen är ekonomiska stöd och ersättningar indelade utgående från arbete, lön, rehabilitering och utbildning. Handboken är gjord i samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet, Arbetshälsoinstitutet och D4-verkosto Oy.

13 24 25 FPA betalade 10,5 miljarder euro i olika förmåner År 2007 betalade FPA ut socialförsäkringsförmåner till totalt 10,5 miljoner euro. FPA:s totala utgifter var 10,9 miljarder euro, vilket är en halv procent mera än året innan. De flesta fick något från FPA FPA:s fjärde kundpanel synar det allmänna bostadsbidraget i sömmarna Kundpanelen för allmänt bostadsbidrag är den fjärde som ska tillföra FPA:s verksamhet mera kundperspektiv. Sedan tidigare har FPA kundpaneler för pensioner, studiestöd och handikappförmåner. Verksamhetsutgifterna utgör 3,2 procent av FPA:s totala utgifterna. Staten finansierade verksamheten till 58 procent. Försäkringsavgifterna täckte 37 procent av utgifterna. Majoriteten av finländarna fick någon FPA-förmån under år Under årets lopp betalade FPA sjukförsäkringsförmåner till 4,1 miljoner personer, arbetslöshetsförmåner till 0,2 miljoner personer. I slutet av året fick 0,8 miljoner personer pension från FPA. En miljon barn fick barnbidrag. Effektivisering FPA fortsatte att fusionera försäkringsdistrikt i de fem försäkringskretsarna. Vid årets slut hade FPA 52 distrikt kvar, vilket är nio färre än året innan. Syftet med sammanslagningarna är att effektivisera användningen av personalresurserna och det kunnande som finns. År 2007 hade FPA 263 FPAbyråer runtom i landet samt 41 filialer. Dessutom deltog FPA i 152 samserviceprojekt tillsammans med andra myndigheter. FPA:s elektroniska tjänster på internet har snabbt funnit användare. I fjol hade e-tjänsten besök och det blev möjligt att ansöka om flera nya förmåner elektroniskt. Före utgången av år 2010 ska det vara möjligt att ansöka om alla vanliga förmåner via e-tjänsten. FPA har som mål att alla kunder som vill det ska kunna betjänas via e-tjänsten.uppgifterna framgår av FPA:s årsredovisning som publicerats på FPA:s webbplats (Allmän presentation > FPA:s verksamhet). Varför går tiden snabbare med åren? Det verkar vara en allmänt utbredd uppfattning att tiden går allt snabbare ju äldre man blir. När man är i sin bästa arbetsföra ålder tycks också en månadslång semester vara över på ett ögonblick. Däremot kommer man ihåg att sommarloven var annorlunda i barndomen: på sommaren sken solen hela tiden och man var ledig i evigheter. Vuxna tycker också att födelsedagarna avlöser varandra, medan de tillhör årets länge efterlängtade höjdpunkter för barnen. Vad kan det bero på att man med åren upplever att tiden går allt snabbare? Som en förklaring har det framförts att ju äldre vi är, desto mindre del utgör ett år av det liv vi har levt. För en tioåring är ett år 10 procent av den totala livstiden fram till dess, medan ett år är bara två procent av det liv som en femtioåring har levt. Om man räknar så är ett år för en person i medelåldern bara en femtedel av ett år för ett barn. Det här betyder att tiden verkar gå snabbare för den som är äldre. En annan förklaring hänger samman med att livsfunktionerna ändras när man blir äldre. Pulsen sjunker, ämnesomsättningen och reaktionsförmågan blir långsammare. Takten på kroppsfunktionerna inverkar enligt denna förklaring också på hur man uppfattar världen runt omkring. Barnens oavbrutna aktivitet förbyts lätt i långtråkighet när impulserna minskar. Då verkar tiden gå i snigelfart. Människokroppens fysiologiska och psykologiska tid går i en helt annan takt än den kronologiska tid som mäts med den vanliga klockan. Klassikern inom forskningen om tidsanvändning Pitirim Sorokin har ett talande exempel på det här. I en undersökning utreddes skillnaderna i hur ett sår läktes hos människor i olika åldrar. När ett relativt stort sår hos ett 10-årigt barn läkte på 20 dagar, återhämtade sig en 30-åring från ett lika stort sår på 31 dagar och en 50-åring på 78 dagar. Om man tänker sig att läkningshastigheten är en visare på den biologiska klockan sker allt som om klockan hos personen i medelåldern gick fyra gånger så snabbt som barnets klocka. Samma kronologiska tidsenhet (exempelvis ett år) upplever ett barn som mycket längre än vad barnets föräldrar gör. Som en tredje förklaring till att tiden med ökande ålder går allt snabbare framför engelsmannen Steve Taylor att mängden nya erfarenheter minskar när man blir äldre. Hur snabbt tiden går beror enligt honom i hög grad på hur mycket information vi tar till oss och bearbetar ju mera ny information och nya erfarenheter vi skaffar oss, desto långsammare går tiden. Det mesta som barnen upplever är de med om för första gången, alla deras erfarenheter är nya, understryker han. Barnen är intensivt närvarande i nuet och de är otroligt mottagliga för alla företeelser i omgivningen. I en tidsenhet ryms det så mycket nytt att förundra sig över att också en kronologiskt kort tid verkar vara lång. För vuxna däremot minskar antalet nya erfarenheter, och mycket verkar upprepas enligt tidigare mönster. Tiden rusar iväg. När man är vuxen och när man blir äldre blir olika rutiner lätt en allt viktigare del av den normala vardagen. Rutinerna samma morgonsysslor, samma väg till arbetet, en likadan uppköpsrunda eller samma meny till veckoslutet gör naturligtvis livet bekvämare. Enligt Taylor är det just rutinerna som skapar en frustrerande känsla av att tiden svischar förbi. Taylor är något av en förkunnare och han är optimistisk om möjligheterna att ändra på saker och ting. Han anser att vi klarar av att kontrollera tiden. Det lyckas om vi försäkrar oss om att vårt liv i så hög grad som möjligt är fyllt av nya erfarenheter. Om vi däremot lever endast efter rutiner kommer tiden att gå allt snabbare. Men om vi söker oss till nya miljöer och försöker vara öppna för nya situationer och nya utmaningar kan vi få tiden att bromsa upp. Det kan hjälpa med till och med något så enkelt som att välja en ny rutt när vi tar oss till jobbet och att intressera oss för nya saker eller nya hobbyer. Pentti Takala specialforskare, FPA Översättning Gunilla Bergström FPA:s direktör Helena Pesola betonar att kundpanelerna har en djup förankring i Folkpensionsanstaltens värdegrund. Kunden är inte endast ett passivt objekt för FPA utan vi beaktar också kundernas synpunkter, poängterade direktör Helena Pesola vid kundpanelens första möte. Vi vill att kunderna aktivt deltar i produktutvecklingen av FPA:s förmåner, motiverar Pesola även kundpanelernas funktion. Kundpanelerna förebygger en viss enögdhet, som kan visa sig t.ex. i den tekniska planeringen av förmåner. Kunderna stöder nytänkande Då FPA utvecklar sina tjänster sker det ofta endast ur tjänstemannaperspektiv. Kundens, dvs. Under sitt första möte fördjupade medlemmarna i bostadsbidragspanelen sitt kunnande. På bilden fr.vänster FPA:s direktör Helena Pesola samt kundpanelens medlemmar Marjatta Roth, Esko Viitanen ja Pirjo Raute, Heljä Sairisalo, Helena Kinnunen (suppleant), Ilpo Eerola och Herkku Hernesniemi. Foto Nana Uitto den verkliga expertens perspektiv kan utmana oss till nytänkande. Jag tror att det också kan göra arbetet mera givande. Helena Pesola talar gärna om kundnärhet. Hon förväntar sig att kundpanelerna ska kunna förmedla kundernas uppfattningar och erfarenheter om bl.a. FPA:s blanketter, beslutsbrev, datasystem och även hur FPA:s tjänstemän möter kunderna. Pesola tror att en kund som t.ex. får ett brev från FPA i samma stund bedömer kvaliteten på FPA:s verksamhet. Kundpanelen för allmänt bostadsbidrag ska bl.a. kommentera den elektroniska ansökningsblanketten för allmänt bostadsbidrag. E-blanketten ska tas i bruk i oktober i år. Pesola tror att panelen också kan komma med idéer om hur lagstiftningen borde utvecklas och FPA kan föra idéerna vidare till beslutsfattarna. Nästa år torde den nya kundpanelen ta ställning till hur bostadsbidraget borde reformeras i samband med att socialförsäkringens reformkommittée, den s.k. SATA-kommittén tar itu med bostadsbidragen. Ett enda bostadsbidrag är FPA:s mål FPA har som mål att det allmänna bostadsbidraget, bostadsbidraget för pensionstagare, studiestödets bostadstillägg och militärunderstödet ska kunna samlas till en bostadsbidragsförmån. Bostadsbidragspanelen, som är utsedd för en treårsperiod, mötttes för första gången i mars. Medlemmarna visade från första början att de är bekanta med det allmänna bostadsbidraget sedan tidigare. I det första mötet deltog organisations- och utbildningschef Ilpo Eerola från Vuokralaisten Keskusliitto, ordförande Herkku Hernesniemi från Asukasliitto, chefsjurist Helena Kinnunen (suppleant) från Asunto-, toimitila- ja rakennuttajaliitto RAKLI, verksamhetsledare Heljä Sairisalo från Yksinhuoltajien ja yhteishuoltajien liitto samt verksamhetsledare Marjatta Roth från Finlands Fastighetsförbund. Till följande möte ska panelmedlemmarna ta upp problem ur kundperspektiv varefter arbetet för att lösa dem börjar. I det första mötet deltog även avdelningschef Anne Neimala, förmånschef Pirjo Raute, kundpanelens ordförande och planerare Esko Viitanen, som representater för FPA. Hilkka Arola Besvärsnämnden måste få bukt med de långa behandlingstiderna Besvärsnämndens långa behandlingstider ska åtgärdas och risdagen torde ännu i maj få ett lagförslag om effektivisering av nämndens verksamhet. Besvärsnämnden för social trygghet, som år 2007 ersatte den tidigare prövningsnämnden, behandlar alla besvär över FPA:s beslut, utom besvär över arbetslöshets- och studieförmåner. 13 månaders behandlingstid År 2007 tog det i medeltal 13 månader att få ett besvär behandlat i besvärsnämnden för social trygghet och besvären hopade sig ytterligare. Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen konstaterade att situationen är ohållbar eftersom besvärsnämnder behandlar ärenden som gäller medborgarnas utkomst. Puumalainen bad om en utredning om problemen och åtgärdsförslag av socialoch hälsovårdsnubusteriet. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med besvärsnämnden sökt metoder för att råda bot på problemet. I sitt utlåtande till justitiekanslern föreslår ministeriet att arbetsprocesserna lättas upp och att nämnden får mera personalresurser. Riksdagen torde i maj få ett lagförslag som gäller effektiviseringen av besvärsnämndens arbete. Besvärsnämnden är första besvärsinstans. Högsta besvärsinstans är förvaltningsdomstolen. FPA:s svenska servicenummer betjänar alla vardagar 8-18 Arbetslös Barnfamilj Pensionär Sjuk Studerande Värnpliktig Efterlevande Bostadsbidrag Rehabilitering Handikappbidrag Flyttning till/från Finland FPA-kort Övriga ärenden Ett samtal till kontaktcentrets servicenummer kostar lokalnäts- eller mobilsamtalsavgiften.

14 26 27 Rekordmånga pensionärer kan nu också få folkpension Sinnesfrid med hjälp av kniven Att skrädda om kroppen har blivit ett accepterat behov för medelklassen. Det framgick av en nyhet från Spanien i börjat av året. Också de spanska männen har tagit ett enormt steg och glömt sina fördomar om att mannen inte behöver sköta om sig, påstod en entusiastisk plastikkirurg när han blev intervjuad. Om någon frågar mig säger jag att vi har tagit ett steg bakåt. Jag har redan i åratal med misstro följt med modeflugan med skönhetsoperationerna. Det vore väl artigare att säga att skönhetsoperationer är var och ens ensak. Det är i alla fall inte ofta som något berör enbart oss själva. Det vi gör både återspeglar det omgivande samhället och inverkar på det. Skönhetsoperationer utförs i kulturer där man inte vill gå under ytan med saker och ting. När vi låter någon skära i oss på grund av utseendet förstärker vi det draget ytterligare. Och det är precis det vi nu gör, för globalt sett ökar antalet skönhetsoperationer med ett par tiotal procent om året. Till råga på allt kan det hända att skönhetsoperationerna är skadliga för människan, för exempelvis amning kan göra att silikonbrösten blir hårda. Grundtrygghet för pensionärer Det finländska pensionsskyddet bygger i första hand på arbetspensioner. Folkpensionen är avsedd att trygga en minimiutkomst när arbetspensionen är liten eller saknas helt. Till folkpensionerna räknas sjukpension (tidigare invaliditetspension) för åringar åringar får i allmänhet inte pension utan istället utreds deras möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. individuell förtidspension för under 65-åringar som är födda år 1943 eller tidigare arbetslöshetspension för personer födda 1949 eller tidigare och som är år ålderspension från 65 år. Ålderspension kan tas ut i förtid vid 62 års ålder. Personer födda 1944 eller tidigare har undantagsvis rätt till förtidspension tidigare. Folkpensionens fulla belopp är för ensamstående 558,46 e/mån. För gifta och sambor är det fulla beloppet lägre, 495,35 e/mån. Efter vad jag kan förstå är det allmänt accepterat att skönhetsoperation kan behövas om man har problem med självkänslan, om man intensivt traktar efter framgång eller om man vill försöka mota åldrande och död. Borde sådana orsaker accepteras? Och är kniven den rätta lösningen? En av de intervjuade spanska kirurgerna tror att det bakom fysiska skönhetsproblem som kan åtgärdas med kirurgi alltid finns ett psykologiskt problem och barndomsproblem, som personen dragits med och lidit av. Jag kan inte hålla med. Inte ändras någon människa psykiskt på grund av att någon svingar kniven. När en människa som är missnöjd med sig själv beundrar sin tillrättalagda näsa upptäcker hon nog att hon har påsar under ögonen. Och när de inte längre är i vägen fäster hon blicken på munnen, som ser alldeles för smal ut. När sedan läpparna putar behagfullt borde hon också få andra kroppsformer att stämma överens med den nya looken. Och så vidare. Knappast blir någon lyckligare av en sådan karusell. Flera undersökningar har visat att de som skaffat implantat av estetiska orsaker har en fördubblad eller tredubblad självmordsrisk. Strävan efter framgång kan hänga samman med det andra könet eller med karriären, i synnerhet med en ledande position. Men är en ledare som ser bättre ut också en bättre ledare? Och vill någon verkligen bli vald av sin partner bara på grund av utseendet? Och varför behöver man över huvud taget vara framgångsrik? Åldrandet kan man inte dölja i det oändliga och framför allt kan man inte förhindra det. Och det finns inget som hindrar döden att knacka på. Jag kan inte låta bli att förundra mig över att dessa fakta förnekas. Om man ser sig omkring märker man tydligt att åldrandet är en relativt utbredd företeelse. Vad är det som gör att åldrandet är så genant mera genant än skönhetsoperationerna? Tuula Helne specialforskare, FPA Översättning Gunilla Bergström För dem som har bott utomlands eller som har förtidspension kan folkpensionen vara lägre. Folkpensionens fulla belopp är avsett som minimiutkomst för en person som saknar arbetspension eller vars arbetspension (inklusive eventuell familjepension från arbetspensionssystemet) är högst 49,29 e/mån. Folkpensionsandelen sjunker då arbetspensionen utan skatteavdrag överstiger 49,2 9 e/mån. Ansökan om folkpension och arbetspension kan göras samtidigt på samma blankett. Ansökan kan göras samtidigt eller skilt och ansökan kan skickas antingen till FPA eller arbetspensionsbolaget. Ålderspensionsansökan kan även göras elektroniskt via FPA:s etjänst Det är skäl att ansöka om ålderspension 2-3 månader före pensionsåldern. Invalidpensionen kan sökas i god tid innan sjukdagpenningen upphör och arbetslöshetspension några månader innan pensionen kan börja. Barnförhöjning för barn under 16 år FPA beviljar en barnförhöjning för barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är 19,48 e per barn och månad och den är skattefr. Ansökan om görs i allmänhet i samband med pensionsansökan men på skild blankett. Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Familjepension till efterlevande Till efterlevande efter personer som bodde i Finland då de avled kan FPA betala allmän familjepension för att garantera en grundtrygghet för de avlidnas änkor eller änklingar under 65 år som uppfyller de lagstadgade villkoren. Villkoren är bl.a. att äktenskapet är ingått innan förmånslåtaren fyllde 65 år och om den efterlevande och förmånslåtaren inte hade I år är antalet pensionärer som kan få folkpension utöver sin arbetspension rekordstort. Personer med liten arbetspension förstår inte alltid att också ansöka om folkpension, även om de skulle ha rätt till den. Därför gör FPA årligen datakörningar för att hitta dem som kan få folkpension nya folkpensionstagare? Enligt preliminära uppgifter finns det nu närmare pensionärer som kan få folkpension. FPAbyråerna kontaktar dem under maj-juni. FPA-byråerna ska i år utreda situationen för närmare sannolika folkpensionstagare. Mängden är betydligt större än tidigare år. Ökningen beror på folkpensionens nivåförhöjning, som gjordes vid årsskiftet, slopandet av kommunernas dyrortsklasser samt ändringen som gör att FPA kan betala ut mindre folkpensionsbelopp än tidigare. Dessa förändringar innebär att FPA från och med i år kan bevilja folkpension till personer med högre arbetspension än tidigare. Antalet pensionärer som kan börja få ett folkpensionstillskott till sin pension är rekordstort i år; hela personer. En del av dem kan finnas bland pensionärerna som samlas till sång på Kampens servicecentral i Helsingfors. Foto Nana Uitto Folkpensionen garanterar en grundtrygghet gemensamma barn, att den efterlevande var under 50 år då äktenskapet ingicks men över 50 år vid vid förmånslåtarens död. Äktenskapet bör ha varat minst 5 år. Barn under 18 år (barnpension). Barnpension kan även betalas till heltidsstuderande ungdomar i åldern år. Till FPAs efterlevandepension hör en begynnelsepension som betalas ut i 6 månader efter makens eller makans död. Därefter betalas, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, en fortsättningspension. Beloppet motsvarar folkpension, men det påverkas även av änkans övriga pensioner, inkomster och förmögenhet. Barnpension betalas oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet 53 e/månad. Till ett barn under 18-år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner även betalas ett kompletteringsbelopp på högst 80,16 e/ mån. Ett barn som förlorat båda föräldrarna har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Folkpensionen är avsedd att garantera en grundtrygghet för personer som saknar arbetspension och för dem som endast har liten arbetspension. Folkpensionsbeloppet minskar ju högre arbetspensionen är. De vars övriga pensioner och andra ersättningar överstiger vissa inkomstgränser som definieras i lagen kan inte få folkpension. Även familjeförhållandena påverkar folkepensionsbeloppet. 5,93-558,46 euro i månaden Folkpensionssystemets individuella förtidspension håller på att försvinna. De som är födda år 1943 är den sista årskullen som ännu kan få individuell förtidspension från folkpensionssystemet. Arbetspensionsanstalterna beviljar inte heller längre individuell förtidspension med undantag av vissa specialgrupper i kommunal eller statlig tjänst. Enligt folkpensionslagen börjar ålderspensionen vid 65 år. De som är födda 1943 kan alltså ännu, innan de fyller 65 år, få individuell förtidspension från folkpensioneringen. Inom arbetspensionssystemet blev pensionsåldern flexibel, år, från och med början av år Därefter har 63 år fyllda inte längre beviljats individuell förtidspension från arbetspensioneringen eftersom 63-åringar direkt kan ansöka om ålderspension. FPA betalar individuell förtidspension till knappa 700 personer och de nya ansökningarna är numera få. Under januari-mars 2008 fick FPA in sex nya ansökningar om individuell förtidspension. I praktiken har alla som får individuell förtidspension från FPA redan ålderspension från arbetspensionssystemet. Deras förtidspension är i snitt 168 euro i månaden. Bakgrund Den individuella förtidspensionen infördes i folk- och arbetspensionssystemen år Den En ensamstående person som har en arbetspension som överstiger 1 154,29 euro i månaden får inte folkpension. För en gift eller sambo är gränsen lägre, dvs ,12 euro. En ensamstående kan som mest få en folkpension som är 558,46 euro i månaden. För gifta är folkpensionens fulla belopp 495,35 euro i månaden. Det lägsta folkpensionsbelopp som FPA betalar ut är 5,93 euro i månaden. FPA-byråerna går på basis av datakörningen som gjordes i april igenom sannolika nya folkpensionstagare och ber dem ansöka om folkpension. FPA kan bevilja folkpension för sex månader i efterskott. De som skickar in sin ansökan senast i juli, kan få sin folkpension retroaktivt från och med den Översatt från finska Individuell förtidspension försvinner Hilkka Nakari skulle göra det möjligt att gå i pension tidigare på lindrigare villkor än egentlig invalidpension (sjukpension). Som mest var det totalt personer som fick individuell förtidspension. Det var år 1994 efter depressionsåren. Antalet sjönk snabbt från och med år 1996 då folkpensionens basdel avskaffades. År 2001, då övergångsperioden för utbetalningen av basdelen tog slut, var det endast personer kvar som fick individuell förtidspension som folkpension. Hilkka Nakari

15 28 29 Lev livet långsamt och med eftertanke! Vem har inte snubblat i ekorrhjulet, inte haft tid att reflektera över om hjulet snurrar åt rätt håll? Giséla Linde, ålandsbosatta frilansjournalisten som skriver om hälsa, personlig utveckling och livsstil främst i svenska tidskrifter, har skrivit en medryckande bok för den som vill stanna upp och söka efter mål och mening i sitt liv. Boktiteln Lev enklare säger vad det är fråga om. Den som slutar konsumera för konsumerandets skull har möjlighet att satsa på det som ger mening på ett djupare plan än den övergående eufori som kanske hör ihop med att shoppa prylar och modeplagg. Giséla Linde utgår från sin egen livsberättelse. Familjen flyttade från storstaden till den åländska landsbygden där dock vardagen med småbarn och tidsslukande villa och tomt inte gick att kombinera med långa bilresor till Mariehamn. Den gången uppnådde alla i familjen balans efter flytten till Mariehamn där de korta avstånden bidrog till att både barn och vuxna mådde bättre. Giséla Linde: Lev enklare. Idéer för en hållbar livsstil. Viva 2008 Själv har Gisèla valt att skära ned på frilansandet och kombinerar det med ett nytt yrke smyckesmedens. Lindes jordnära livsfilosofi i ett nötskal går ut på att proritera med eftertanke och noggrant planera målen i livet. Simple living som hör ihop med hållbar utveckling har blivit en folkrörelse i USA bland dem som vill hinna Minimalistiskt om kärlek Efter att skådespelare Jussi Lehtonen tolkat Shakespeares inleder han ett samtal med publiken. Hur upplever publiken, som inte kan komma till Nationalteatern min föreställning? undrar skådespelare Jussi Lehtonen. Han får svar på sin fråga när han framför en monolog om kärlek på olika institutioner. Både på finska och svenska. Jussi Lehtonen är ung, lite på 30 och fast anställd på Nationalteatern. Han tog tjänstledigt ett år för att komma ut till den mer sällsynta teaterpubliken än den medelålders, välutbildade kvinnan som ofta går på teater. Shakespeare på västnyländska På bland annat vårdinstitutioner och fängelser har han framfört en monolog om kärlek. Men också med sina viktiga människorelationer och utforska sin kreativitet istället för att snegla på grannen, förstora villan och ta flyget till Södern fem gånger om året. Varje kapitel avslutas med tips, lätta att ta till sig. Linde stöder sig på forskning när hon konstaterar att de som skriver ned sina önskningar, vad de vill uppnå i sina liv också tenderar göra det. Hon råder oss även att prata bort en stund på parkbänken, att starta stödjande nätverk av likasinnande, där diskussionen sker under sekretess. Under läsningens gång undrar åtminstonde jag över hur vår samtid slukar så många självhjälpsböcker av den här typen. De blir lätt bestsäljande konsumtionsvaror. Optimismen som genomsyrar böckerna gör dem extra eftertraktade.. Det är många som vill ändra på sina liv, eller åtminstone fundera på möjligheten bli inspirerade att leta sig fram till det som ger livet mening för just en själv. Sunniva Ekbom Foto Hanna Weselius Självkänsla med lek och allvar Reetta Vehkalahti Trygga barn. Stärk barnets självkänsla med lekar och aktiviteter. Fontana Media i skolor för fnissande tonåringar. Texten baserar sig på Shakespeares sonetter om kärlekens lycka och vånda. Den svenska föreställningen framför han på en svenska kryddad av västnyländskan som han lärt sig under somrarna i Bromarv. På äldreboendet Lillesgården i Nordsjö såg jag den mångtydiga, korta föreställningen som endast kräver en stol som rekvisita. Bandspelaren med stämningsskapande ljud och musik har Jussi med sig. Stort behov av konstupplevelser Samlingsutrymmet är fullt upplyst vilket inte förtar intensiteten under föreställningen. Jussis enmansteater är fysisk teater hans entré sker på alla fyra, med stolen på ryggen. Vi som kommit hit börjar och slutar med en pratstund över kaffekopparna. Jussi berättar att han skriver dagbok om sina föreställningar som hunnit bli fler än 120. Responsen är givande, diskussionerna kan gå djupt in på existentiella frågor. Jag vill skriva en bok om mitt projekt. Det finns ett stort behov Självkänsla ger stadga åt livet!, utropas det glatt på baksidespärmen till Reetta Vehkalahtis bok Trygga barn (Kehu lapsi päiväss. Lasten keskus 2007). Här avses barnens självkänsla, men samma sak gäller i hög grad också de vuxna som skall leda lekarna och se efter barnen. Boken är en utmärkt handledning för sådana som skall dra klubbar, eftis- och annan verksamhet för barn, men som kanske inte är utbildade för precis den sysslan, eller som vill ha nya impulser. Reetta Vehkalahti tar upp flera olika saker som är viktiga att tänka på, sådant som kan kännas självklart men som det ändå är bra att påminnas om ibland: hur viktigt det är att se barnet som den person han eller hon är och förutsättningslöst bilda sig en egen uppfattning (också om det är viktigt att känna till speciella svårigheter det barnet kan ha), hur viktigt det är att berömma, om att ta hänsyn. T.ex. tidsanvändning och timning är ett ofta återkommande irritationsmoment mellan barn och vuxna helt enkelt för att den vuxna är den som bestämmer tidtabellen och har den bättre tidsuppfattningen. Men gör man klokt i att erkänna att barn har mycket lite att säga till om beträffande tid och ta konsekvenserna: informera om vad som gäller och varna i god tid när man skall avbryta. I tjugo korta kapitel resonerar Vehkalahti först allmänt om de här ovanstående ämnena och ger sedan flera tips om lekar, spel och sysselsättning man kan ordna. Hon föreslår olika varianter man kan pröva beroende på ålder och gruppstorlek. Hon lockar också fram ett lagom mått av lekfullhet hos den vuxna och skriver om hur viktigt det är att dela på känslor och upplevelser. Det här behöver inte på något sätt stå i konflikt med vuxenrollen eller ens auktoritet, tvärtom bygger det upp en ömsesidig respekt. För många yngre lekledare kan det vara svårt att veta var man skall dra gränsen, vad man förhandlar om och hur man sist och slutligen bestämmer - att man resonerar med barn betyder inte att man kan avstå från rätten och ansvaret att ha sista ordet. För att stärka barnledares egen självkänsla är det här en utmärkt tipsbok, förnuftig och lekfull i rätt proportioner. Den väcker tankar om barns väsen och behov utan att pejla de djupaste skrymslena i själen. Barbro Enckell-Grimm av konstupplevelser på institutionerna, säger Jussi. I juni reser han iväg till Göteborgstrakten med föreställningen. Monologen Kärlek är inte tidens narr hade premiär på Lappvikens avdelning för ätstöringar. Jussi är nämligen aktiv inom föreningen Pro Lappviken och vill med sin pjäs som ingår i projektet Kultur ger hälsa, visa hur scenkonst kan användas i vården. Någonting att ta efter också för andra skådespelare? Sunniva Ekbom Närmare information jussi.lehtonen@welho.com Våra nyckfulla hjärnor Daniel Gilbert: Snubbla på lyckan: Varför din hjärna sätter krokben för dig Natur & Kultur 2007 Självhjälpslitteraturen är full av böcker om hur man blir lycklig. Men kan vi veta vad som gör oss lyckliga? Nej, menar Daniel Gilbert. I boken Snubbla på lyckan: Varför din hjärna sätter krokben för dig visar Harvardprofessorn hur hjärnan ständigt spelar oss spratt, både när vi försöker minnas det förflutna och föreställa oss framtiden. Gilbert kombinerar rön från neurovetenskaplig forskning med psykologi och filosofi. Det är inte direkt någon bok man läser i ett svep. Men presentationen av forskningsresultat lättas upp av exempel ur det verkliga livet, personliga anekdoter och tankeexperiment som Gilbert låter läsaren ta del av. Han berättar inledningsvis om två systrar, Lori och Reba, som är varandras motsatser men som båda lever spännande och rika liv. Det visar sig att de är siamesiska tvillingar. En sådan tillvaro framstår för de flesta som fruktansvärd, men Lori och Reba skulle aldrig vilja leva åtskilda utan är mer än nöjda med sina liv. Gilbert Fronttillägg för veteraner nämner även människor som blivit totalförlamade eller drabbats av cancer, men som ändå hävdar att de aldrig hade velat vara utan den erfarenheten. Utifrån sådana exempel betonar Gilbert att lycka är något relativt och högst subjektivt. Vi kan inte bedöma vad som är ett lyckligt liv för andra. Vi vet inte ens vad som gör oss själva lyckliga. Förmågan att föreställa sig framtiden sägs utmärka människan som djur, men vi är på många sätt fångar i nuet. Gilbert använder termen presentism för att beskriva detta. Våra föreställningar om framtiden blir oundvikligen felaktiga. Vi fyller i, utelämnar och beaktar inte att även vi kommer att ha förändrats som personer när vi väl befinner oss i framtiden. Gilbert betonar att hans bok, trots titeln, inte är någon instruktionsmanual i hur man finner lyckan. Det finns ingen enkel formel. Vi vet inte vad som kommer att göra oss lyckliga förrän vi snubblar över det av en slump, menar han. Därför är bokens undertitel, Varför din hjärna sätter krokben för dig, en mer korrekt beskrivning av vad det handlar om. Det är främst en bok om vad vetenskapen har att säga om hjärnan och dess förmåga att föreställa sig framtiden. Men genom att lära oss förstå hur våra hjärnor fungerar kan vi förstås nå större självinsikt och förhoppningsvis göra bättre val i livet. Kanske kan man dra lärdomen att det är bäst försöka leva här och nu. Framtiden blir ju ändå aldrig som man tänkt sig. Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har tilldelats frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 43,63 euro/mån från FPA. De som får folkpension får dessutom ett skattefritt extra fronttillägg. Det extra fronttillägget är vanligen 25 % av det folkpensionsbelopp som överstiger 90,22 / mån. En veteran som saknar arbetspension eller som har en ytterst liten får det extra fronttillägget till en större andel än 25 % av folkpensionen. Som högst, då arbetspension saknas helt, är det extra fronttillägget 45 % av folkpensionen. Petra Ljung Bildkryss 1/ Rätta lösningen Pristagare 30 euro Maj-Lis Tikander, Lovisa 24 euro Bodil Slotte, Åbo Det högsta möjliga extra fronttillägget är 210,71 e/mån för ensamstående och 182,31e/månad för gifta. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan också betalas till veteraner som bor utomlands om de fått något av dessa tecken. Tillägget förutsätter intyg från Krigsarkivet över att personen deltagit i minröjningsuppgifter åren euro Håkan Kulves, Mariehamn 17 euro Rose-Maj Särkiluoto, Helsingfors 17 euro Inga Rosenberg, Vasa Särskilt stöd till invandrare Invandrare som varit fast bosatta i Finland i 5 år kan ha möjlighet att få särskilt stöd till invandrare om de saknar rätt till full folkpension har fyllt 65 år eller är under 65 år men arbetsoförmögna Det fulla beloppet av det särskilda stödet till invandrare motsvarar folkpensionens fulla belopp, men beloppet påverkas av sökandens och makens nästan alla disponibla nettoinkomster. Bostadsbidrag, barnbidrag och vårdbidrag avdras inte från det särskilda stödet. FPA stöder företagshälsovården

16 30 31 Foto Vaula Ainola Sjukpension och arbetslöshetspension tillåter små inkomster De som får sjukpension, som utbetalas enligt folkpensionslagen, får utöver sin sjukpension förtjäna högst 588,66 euro i månaden. Denna gräns togs i bruk i början av året. Tidigare har FPA övervägt om sjukpension kan betalas trots förvärvsarbete från fall till fall. Sjukpensionen som FPA betalar och invalidpensionen som betalas enligt arbetspensionslagen skiljer sig vad gäller tillåtna förvärvsinkomster. De som får full invalidpension får förtjäna högst 40 % av sin tidigare medelinkomst och de som har delinvalidpension får förtjäna högst 60 % av den tidigare medelinkomsten. Om den invalidpensionerade fortsättningsvis har större inkomster kan pensionen ändras till delinvalidpension. Folkpension kan lämnas vilande Inom folkpensionssystemet är det möjligt att lämna pensionen vilande. Syftet med detta har varit att uppmuntra funktionshindrade till förvärvsarbete. Denna möjlighet gäller dock endast dem som får full sjukpension från folkpensioneringen, och som eventuellt endast har en obetydlig arbetspension. Om en sjukpensionerad person som får full folkpension förvärvsarbetar och förtjänar mera än 588,66 euro i månaden, lämnas pensionen vilande, dvs. den betalas inte ut, men den dras inte heller in. Utöver lönen kan den sjukpensionerade ändå i två års tid få det högsta handikappbidraget som är skattefritt. Medan pensionen vilar tillväxer arbetspensionen. Sjukpensionen kan lämnas vilande för minst sex månader och högst fem år. Om arbetet tar slut eller inkomsterna sjunker under inkomstgränsen kan FPA fortsätta att betala sjukpension....eller avbrytas De som har fått ett beslut om rehabiliteringsstöd på viss tid eller som inte har sjukpension till fullt belopp kan inte lämna sin pension vilande. För dem avbryts folkpensionen då arbetsinkomsten överstiger 588,66 euro i månaden. Inkomstgränsen ska omfatta alla förvärvsinkomster inklusive övertidsersättningar och semesterpenningar. Om återgången misslyckas kan sjukpensionen från folkpensioneringen börja betalas på nytt efter avbrottet. Om återgången till arbetslivet är lyckad kan folkpensionen dras in. Därefter krävs en ny ansökan för att få sjukpension på nytt. Inkomstgräns även för arbetslöshetspension De som får arbetslöshetspension får förtjäna högst 588,54 euro i månaden utan att förlora pension. Både FPA och arbetspensionsbolaget avbryter pensionsbetalningen för den månad då bruttoarbetsinkomsterna överstiger gränsen. Som arbetsinkomst räknas bl.a. lön inklusive naturaförmåner samt arbetsinkomster enligt företagarens företagarpensionsförsäkring. Fritt fram i pensionsåldern För ålderspension finns inga inkomstgränser. De som har ålderspension får förvärvsarbeta och fungera som företagare utan att arbetsinkomsterna påverkar annat än beskattningen. FPA betjänar dygnet runt på nätet blir intressant för allt flera FPA:s elektroniska tjänster blir intressanta för allt flera an eftersom de blir mångsidigare. Personliga förmånsuppgifter Ännu i vår ska det bli möjligt att via e-tjänsten se sina personliga sjukvårdsersättningar och eventuella specialersättningar för läkemedel. Likaså ska de som får folkpension eller någon handikappförmån för vuxna få tillgång till sina uppgifter på FPA: s e-tjänst på internet. Man kommer åt e-tjänsten på internetadressen där man loggar in dvs. identifierar sig med sina personliga nätbankskoder. De som har ett elektroniskt id-kort och tillgång till en kortläsare kan också logga in med hjälp av dem. Via e-tjänsten får kunderna fram FPA:s uppgifter om dem själva. De kan också följa med sina ansökningar, behandlingsskedena och läsa FPA:s beslut via e-tjänsten, som också berättar följande utbetalningsdagar. E-tjänsten omfattar redan uppgifter om de vanligaste förmånerna. Det är också möjligt att ansöka om flera förmåner elektroniskt; bland dem ålderspension och familjeförmåner. Arbetslösa kan meddela FPA sina arbetslöshetstider elektroniskt och studerande kan annullera, avbryta oh återbetala studiestöd via e-tjänsten. I sommar ska det också bli möjligt att ansöka om studiestöd elektroniskt. Hitta med kortadresser FPA:s webbplats har också en del kortadresser som gör det lättare att hitta t.ex. beräkningsprogram för olika dagpenningar, föräldrapenningperioder och inkomstgränser för studiestöd ( eller uppgifter om utbytbara läkemedel och medicinpriser ( Kommande rehabiliteringskurser, som finansieras av FPA hittas enklast via adressen fi/sokrehabkurs. 7,5 miljoner besök FPA:s internetsidor hade år ,5 miljoner besök och användarna ökar snabbt. E-tjänsten, där man ser sina personliga uppgifter hade 1,3 miljoner besök. Hitta lagar om FPA-förmåner på internet På FPA:s webbplats finns en ny sökfunktion för lagstiftning som gäller FPA-förmåner. Den uppdateras varje vecka och kompletteras vid behov. Laginformationen innehåller alla centrala stadganden som gäller FPA. Iformationen är uppdelad områdesvis. Tjänsten ger även tillgång till regeringspropositioner och utskottsbetänanden från och med år Förutom den finska textversionen av regeringspropositionerna, finns de även i pdf-format på finska och svenska från och med år Tjänsten bygger på Edita Publishing Oy:s Edilex laginformationstjänst. FPA:s laginformation finns på adressen Bildkryss Lösningarna till Bildkrysset sänds senast den till FPA-bladets redaktion, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet med Bild kryss 2. De fem först öppnade ku verten med rätta lösningar be lönas med 30 euro, 24 euro och tre pris om 17 euro. Namn... Ålder... Adress Telefon... E-post... Den rätta lösningen till bildkryss 1/2008 samt pristagarna finns på sidan 29. FPA-bladet önskar läsarna och korsordslösarna en riktigt skön sommar Nästa nummer utkommer i september Inom två år ska de flesta ansökningar till FPA kunna göras enkelt och bekvämt från hemdatorn. FPA:s webbtjänster förser kunden med allt mera information också om de egna förmånerna.

17 Distribution Offentligt meddelande till alla svenskspråkiga och tvåspråkiga hushåll. Årgång 36 Träna balansen i vardagen Utgivare Folkpensionsanstalten Upplaga ex. Regelbunden motion ökar livskvaliteten och man orkar bättre med vardagen. Då man rör på sig förbättras också balansen. Effektiv fysisk aktivitet behöver inte vara ansträngande. En god regel är hellre dagligen och kort än sällan och länge betonar Taina Johansson, som har utbildning inom hälso-, socialoch sjukvård och är expert på äldre och hälsa. Hon arbetar inom Folkhälsans projekt Balans och vardagskraft som startade år Samarbete mellan olika sinnen Samarbetet mellan synen, balansorganet i innerörat, hörseln, informationen från muskler, senor och leder är viktiga för att vi skall kunna hålla balansen. Det är det samarbetet vi kan träna. Regelbunden fysisk aktivitet ger muskelstyrka i benen, rörlighet i lederna och en bättre balans oberoende av åldern - och då kan man också som äldre bo självständigt, leva det liv man vill. En god kondition förebygger åldersrelaterade fysiska och psykiska förändringar och sjukdomar; bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, reuma, osteoporos och diabetes. Fysisk aktivitet har också positiva effekter på minnet, koncentrationen, uppmärksamheten och reaktionstiden. Risken för fallolyckor ökar drastiskt om benmusklerna är svaga och balansen dålig, förklarar Taina. Fart på blodcirkulationen och bättre humör En enkel promenad i måttligt tempo sätter fart på blodcirkulationen och energiförbrukningen. När man är fysiskt aktiv utsöndras endorfiner, som gör att vi slappnar av och upplever en känsla av välbefinnande. Motionen får oss på gott humör och det i sin tur förebygger depressioner, ångest och stress. Projektet Balans och vardagskraft har som målsättning att stärka möjligheterma för äldre personer som bor hemma att upprätthålla och förbättra sin rörelseförmåga och balans. Man har utbildat hemvårdspersonal som motiverar äldre till att motionera hemma eller delta i aktiviteter utanför hemmet. Inom projektet arbetar också fysioterapeuter. Trettio minuter om dagen för egen skull Det är naturligtvis frivilligt att delta och för varje klient har vi gjort ett personligt program. Responsen har varit positiv, rörelseprogrammen är inte svåra och klienterna har till och med frågat efter mera. De har tränat bara för sin egen skull, utan krav på prestation eller tävlan. Vi behöver 30 minuter fysisk aktivitet om dagen för att bibehålla normalkondition.om man rör sig osäkert, beror det ofta på bristande muskelstyrka och balans. Äldre människor som börjar med styrketräning kan på två månader få tillbaka sin förlorade muskelstyrka till och med efter att ha varit inaktiva i åratal. Redan efter ett par veckors träning kan man märka en positiv utveckling som till exempel bättre syreupptagningsförmåga. Hushållsarbete är effektiv träning Hushållsarbete som dammsugning, trädgårdsarbete, att gå i trappor, hobbyverksamhet av olika slag och friluftsliv är alla effektiv träning, betonar Taina Johansson. Man kan också träna balansen på särskilda balansbanor - ute eller inne. Balansbanorna består av flere stationer och grundtanken är att aktivera balanssinnet och lära kroppen att reagera på obalans och jobba mot den. Projektet Balans och vardagskraft har två halvtidsanställda Illustration Annika Mannström projektledare, en i södra Finland och en i Österbotten. I år koncentrerar vi oss på att utbilda utbildare, handledare för kurserna. Balanskurser har redan startat i Ekenäs, Pojo och Mjölbolsta och i år ordnas kurser också i Korsholm, på Åland och i Helsingfors. Kroppen kan alltid tränas - oberoende av ålder. Träna kan man också hemma på egen hand, poängterar Taina Johansson och ger några enkla rörelsetips: Gå i trappor. Stå på ett ben - ta stöd om det behövs. Stå bakom en stol, håll i ryggstödet och pendla med ett ben åt gången. Stig upp från en stol några gånger extra. Flytta tyngden sittande, gunga på stussen eller lyft på fötterna turvis. Nina Hackman FPA-bladet utkommer 4 gånger i året. Nästa nummer utkommer i september Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare informatör Tua Kyrklund tel Redaktionsassistent Christel Stenström tel E-post: fornamn.efternamn@kela.fi Postadress: PB 450, Helsingfors tel För samtal till FPAs 0206-nummer debiteras vanlig samtalsavgift. Redaktionen svarar endast för beställt material. Suomen Suoramainonta besvarar frågor om utdelningen under perioden på svenska på numret (09) eller per e-post: info@suomensuoramainonta.fi Jakeluhuomautukset yllä mainittuun sähköpostiosoitteeseen tai suomenkieliseen puhelinpalveluun (09) Taltidningen FPA-bladet kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Nylandsgatan 25 A 6, Helsingfors, tfn (09) /Tina Dunderfelt. Tryckeri Keski-Uusimaa, Tusby 2008 ISSN