Tjänsteskrivelse Digital bio i Vallentuna teater

Transkript

1

2

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING DNR KN ANDERS DAHLGREN SID 1/2 ENHETSCHEF KULTUR KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Digital bio i Vallentuna teater Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att införa digital bio i Vallentuna teater. Ärendet i korthet För att få ett ökat utbud och repertoar med bredd och kvalitet har Kultur-och fritidsförvaltningen undersökt möjligheter till att etablera en digital bio i Vallentuna Teater. Det har även gjorts en utredning där utredaren föreslår att förlägga en digital bio i Vallentuna teater. Då priset på digital utrustning sjunkit drastiskt de senaste två åren, är det nu möjligt att för en summa av kr köpa in digital utrustning samt göra en smärre anpassning av lokalen. Kultur-och fritidsförvaltningen skulle då från 2015 kunna visa digital film samt digitala direktsändningar från tex Metropolitan i New York. Kostnader Digital projektor ink installation Ljudprocessor ink installation Bildprocessor ink installation Parabolpaket Ljudsystem Filmduk 7 m bred Svart fondtyg Montering av filmduk Installation av ljudsystem Montering av parabolpaket Bygge teknikerbås Total summa KULTUR-OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN ALLÉVÄGEN VALLENTUNA TFN FAX REGISTRATOR@VALLENTU NA.SE

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING DNR KN SID 2/2 Föreslagen finansiering Kultur-och fritidsförvaltningen föreslår en omfördelning från redan beslutade investeringsmedel för lös inredning i Kulturhuset till införande av digital bio i Vallentuna teater enligt förslag i ärende Omfördelning av investeringsbudget för Kulturhuset. Handlingar 1. Digital bio i Vallentuna teater 2. filmutredning Pernilla Järveroth Kultur- och fritidschef Anders Dahlgren Enhetschef kultur Ska expedieras till: Akten

5 Filmen, biografen och möten i Vallentuna kommun i framtiden Lars Gillegård - 0 -

6 UPPDRAG OCH BAKGRUND Kulturnämnden i Vallentuna kommun har beslutat att utreda den framtida film- och biografverksamheten i kommunen. Kulturenhetschefen Anders Dahlgren har tagit kontakt med undertecknad för att genomföra denna utredning utifrån de förutsättningar som finns i kommunen. Uppdraget skall innehålla följande: Att genomföra en kartläggning och omvärldsanalys av biografverksamheten, filmverksamheten och offentliga mötesplaster i Vallentuna kommun. Att sätta in detta i kommunens nya översiktsplan och i dess vision om det goda småstadslivet. Utredningen bör ge kommunens företrädare ett underlag där filmen, biografen och de offentliga mötesplatserna kan bli en resurs för att utveckla kommunen, bli attraktiv för dess medborgare men även bli en modell för andra kommuner att relatera till. Att klarlägga förutsättningarna att driva biografverksamhet i framtiden, bland annat mot bakgrund av den pågående digitaliseringen. Att visa på möjligheterna med den digitala visningstekniken samt tydliggöra olika alternativ för en framtida biografverksamhet, där ett av alternativen inbegriper en helt ny biograf. Att se över hur biografverksamheten bäst kan drivas i framtiden, vilka aktörer som kan bli involverade och tydliggöra kommunens roll i detta. I arbetet ingår även jämförelser med filmoch biografverksamhet i andra kommuner. Utredningen skall utgöra ett underlag för den efterföljande beslutsprocessen avseende film- och biografverksamheten i kommunen. Utredningen skall vara slutförd senast den 10 juni Jag har valt att dela upp utredningen i tre delar. Den första delen utgör en sammanfattning av bedömningar, förslag och rekommendationer, dels utifrån ett kortsiktigt perspektiv, dels utifrån ett filmpolitiskt perspektiv och dels utifrån en långsiktig vision. Den andra delen beskriver bakgrunden och förutsättningarna, där jag presenterar bedömningar och förslag allteftersom. Den tredje delen utgörs av två bilagor vars syfte är att stärka och underbygga den argumentation som förts tidigare och som ligger till grund för tidigare nämnda sammanfattning. Min tanke är att utredningen i sin helhet även skall kunna användas som referens i den fortsatta processen för politiker, kommunala tjänstemän och andra berörda aktörer i Vallentuna. Stureby 1 juni 2012 Lars Gillegård Min bakgrund Jag har arbetat som biografkonsulent sedan 1989 på Riksföreningen Våra Gårdar. Våra Gårdar är en serviceorganisation för nykterhetsrörelsens samlingslokaler. I dess biografkedja ingår ett 70- tal biografer på små och medelstora orter runt om i landet. Det är inte bara föreningsdrivna biografer knutna till nykterhetsrörelsen som ingår i kedjan, utan även andra föreningsdrivna biografer, privatägda men även kommunalt drivna biografer. I mitt arbete ingår konsultation, utbildnings- och utvecklingsverksamhet även mot biografer utanför biografkedjan. Jag har även arbetat med kommersiell filmsättning, suttit med i olika referensgrupper och organ inom filmbranschen. Jag är även sedan 13 år tillbaka Våra Gårdars representant i det s.k. Filmavtalet som formulerar och finansierar delar av svensk filmpolitik. Sedan fem år tillbaka har mycket av fokus i arbetet lagts på den kommande digitaliseringen av biograferna, men även på att utveckla relationen till kommunerna. De erfarenheter som gjorts har resulterat i en bok som publicerades våren 2011 med titeln Öga för bio att utveckla kommuner genom filmrörelser och mötesplatser. Flera av de resonemang som förs här har boken som referent

7 BEDÖMNINGAR, FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER ALLMÄNT Utifrån den kartläggning och omvärldsanalys som här genomförts av Vallentuna kommun 2012, beträffande biografer, filmverksamhet och offentliga mötesplatser så har jag kommit fram till följande bedömningar, rekommendationer och förslag. Jag anser att; Vallentuna kommun har alla förutsättningar att göra en ordentlig satsning på filmen och biografen i framtiden. Satsningen bör vara lokalt förankrad och ligga i linje med ambitionen om det goda småstadslivet i en växande och hållbar storstadsregion. Vallentuna har alla förutsättningar att utveckla sin filmtradition och bli Filmkommunen i Norra Storstockholm. UTIFRÅN ETT KORTSIKTIGT PERSPEKTIV (1 års perspektiv med beaktande av nedanstående perspektiv och vision) så är bedömningen följande; Om det råder ett samförstånd och en ambition att biografverksamhet även skall fortsätta att bedrivas efter 2013 så föreslår jag. Att biografverksamheten temporärt flyttas till Vallentuna Teater vid gymnasiet. Att möjliggöra finansieringen av en ny digital biografutrustning, men även för en ny filmduk liksom en ny ljudanläggning, utrustningen skall kunna flyttas till en ny biograf utan större merkostnader. Utrymme för ett maskinrum måste även finansieras Att ett beslutsunderlag tas fram om fastigheten Centrum Bios framtid där följande alternativ bör prövas; 1. riva, 2. bevara och rusta, 3. bevara, flytta och rusta. Beslutsunderlaget bör föregås av en inventering hur behovet av samlingslokaler och mötesplatser ser ut i kommunen. Att nuvarande biografägare, IOGT-NTO föreningen av kommunen erbjuds nya möteslokaler. Att nuvarande biografägare erbjuds att tills vidare driva den kommersiella biografverksamheten i Teateraulan. UTIFRÅN ETT FILMPOLITISKT PERSPEKTIV så är min bedömning följande Att biograf- och filmverksamheten bör utgöra en viktig del Vallentunas kulturpolitik

8 Att ett handlingsdokument upprättas för film och rörliga bilder där en ny biograf kan bli navet för ambitionerna och där kommunens skolbio och filmpedagogiska verksamhet manifesteras. Ett sådant dokument (t.ex. handlingsplan, styrdokument, manifest) bör formulera en viljeinriktning mot bestämda mål och peka ut ett antal områden där verksamhet och aktiviteter bedriv/skall bedrivas, som var för sig och samordnat, kan förverkliga dessa mål. Dokumentet bör formuleras så att det kan utvärderas varje år. UTIFRÅN EN LÅNGSIKTIG VISION 3-5-årsperspektivet så är min bedömning följande; En ny biograf bör byggas i Vallentuna centrum, i första hand på den Norra tomten i andra hand på Tellusområdet. Förutsättningar finns, mot bakgrund av den framtida befolkningsutvecklingen, digitaliseringen och genomtänkta ambitioner att biografen kan innehålla mer än en biografsalong. En ny biograf kan och bör utgöra en mycket viktig resurs för att utveckla det lokala småstadslivet i Vallentuna Centrum och för att utveckla kommunen. Att verksamheten bör samspela med annan verksamhet i centrum och att biografen blir en mötesplats som alla Vallentunabor kan få en relation till. Att Vallentunaborna, specifikt barn- och ungdomar, inte bara blir åskådare och kunder på biografen utan även ges möjlighet till delaktighet och egenskapande. Att biografsalongen/salongerna ges bästa visningskvalité, men att de även anpassas för annan visningsverksamhet än enbart film, t.ex. för konferenser. Att det i fastigheten även finns utrymmen som ger möjlighet för en filmverkstad men även för olika former av mindre möteslokaler. Särskild vikt bör ställas på bra entré- och foajé utrymmen. Att en ny biograf måste drivas professionellt, men att en lokal förankring av verksamheten öppnar möjligheten för ideella och idéburna aktörer inom föreningslivet att spela en viktig roll, men även för den kommunala filmverksamheten. Att kommunen tar initiativet till ett samrådsmöte mellan olika lokala aktörer inom förenings- och näringslivet, men även aktörer inom berörda kommunala förvaltningar. Hur kan en ny biograf bli en resurs för att utveckla det lokala småstadslivet är den centrala frågeställningen? Hur kan biografen komplettera de redan existerande offentliga mötesplatserna idag? Att verksamheten i en ny biograf bör vara alkoholfri. Dels för att verksamheten bör vara välkomnande för alla Vallentunabor, särskilt barn- och ungdomar. Dels för att inte konkurrera med annan restaurangverksamhet i centrala Vallentuna. Ett sådant ställningstagande skulle kunna öppna möjligheten för bl.a. nykterhetsrörelsen att gå in och bidra med resurser

9 KOMMUNEN EN BESKRIVNING Vallentuna ligger i norra delen av landets största storstadsregion, Stockholm, och är en av landets snabbast växande kommuner. Från att ha varit ett sömnigt stationssamhälle i en anrik kulturbygd på femtiotalet med runt 5000 invånare har man haft en stadigt växande befolkning rymde kommunen invånare, 2010 var invånarantalet uppe i invånare beräknas invånarantalet uppgå till invånare och 2030 beräknas befolkningen uppgå till invånare. Med en växande befolkning så följer ökade förväntningar på framtiden, mer pengar i kommunkassan, men även en mängd svåra val att göra vad gäller infrastruktur och nybyggnation. Beslut som får effekter för lång tid framöver. År 2010 antog kommunen en översiktsplan fram till I den planen slogs en vision fast som är tänkt att spegla kommunens långsiktiga ambitioner: Men det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Mycket är nu på gång i kommunen, inte minst ett nytt centrum med ett stort bibliotek och kulturhus under uppbyggnad. Men var kommer biografen och filmen in i detta sammanhang? Har dessa en plats i en kommun med framtid i blick? Kan filmen och biografen bli en del av denna centrumutveckling och av den vision om framtiden som nu målats upp? Kommunen är inklämt mellan två stora trafikleder, E4 i väster och E18 i öster. Dessa leder binds i sin tur ihop av Norrortsleden. Med hjälp av Roslagsbanan som går tvärs igenom kommunen så kan man tågpendla direkt till Stockholm inom loppet av en knapp halvtimma. Sveriges största flygplats Arlanda ligger avståndsmässigt nära kommunen och planer finns i framtiden att bygga väg mellan Arlanda och Vallentuna och/eller förlänga Roslagsbanan. Kommunen angränsar till kommunerna Sigtuna och Upplands Väsby i väster, till Täby i söder, till Österåker i sydöst och till Norrtälje åt nordost. I de flesta av dessa angränsande kommuner, som till invånarantal är större än Vallentuna, så finns det stora köpcentrum och även ett stort utbud av arbetsplatser, kultur- och fritidsaktiviteter. Karaktäristiskt för kommunen är även den stora utpendlingen, det vill säga det är betydligt flera som dagpendlar till arbete och studier i andra kommuner än de som dagpendlar in till Vallentuna. En annan faktor som präglar kommunen är att det finns en riktigt stor centralort, Vallentuna. Roslagsbanan har en central betydelse för kommunen. Av de mindre kommunorterna i kommunen; Kårsta-Ekskogen, Lindholmen, Karby-Brottby så är det bara Karby- Brottby som inte är knuten till Roslagsbanan. Redan idag är Vallentuna en attraktiv kommun. Enligt en undersökning gjord av nyhetsmagasinet Fokus ( ) över landets bästa kommuner att bo och verka i så placerar sig Vallentuna på 8e plats (16e plats att vara ung, 27e plats att vara äldre, 58e plats att ha familj samt 6e plats att arbeta i). Men en bra kommun kan alltid bli bättre

10 FILM- OCH BIOVERKSAMHET Det finns en lång tradition av filmverksamhet i Vallentuna kommun som till stor del präglats av ett nära samarbete mellan kommunen och IOGT-NTO föreningen som driver Centrum Bio på centralorten. Kommunen och biografen var en av de första i landet att starta regelbunden skolbioverksamhet i mitten på 1980-talet med stöd från Filminstitutet. En verksamhet som alltjämnt fortgår. Idag visas skolbio för alla kommunen 13 skolor där Centrum Bio har varit lokalen för visningarna. Men filmverksamheten som kommunen är inblandad i är betydligt mer omfattande. Kommunen har en anställd filmhandläggare. Denne person arbetar även som en filmpedagog ute i skolorna med skapande filmverkstad för runt 90 elever/termin, en filmskola under sommarhalvåret för ett 25-tal elever genomförs under sommarlovet, biblioteket visar knattebio, under sport-, påsk- och höstloven visas lovbio. Seniorbio visas på flera av kommunens äldreboenden. Kulturskolan utbildar elever att göra animerad film. Därutöver genomförs en stor filmfestival, FilmGala Norr, tillsammans med norrortskommunerna i Stockholms Län. Denna festival har startat i Vallentuna. Säkert visas även film på videokanon mer eller mindre regelbundet av olika föreningar. Ett sådant exempel är Orkesta hembygdsförening som visar film gjorda i Orkestra. Kommunen har ett gyllene tillfälle i framtiden att befästa sin roll som en filmkommun bland Stockholms norra kommuner. Men det är brist på ändamålsenliga lokaler och teknik som sätter hinder i vägen för en sådan satsning. Biografer Det finns två biografer i kommunen som mer eller mindre regelbundet visar film. Den ena är Kårsta bio som drivs av Kårsta Ekskogens Bygdegårdsförening. Den andra är Centrum bio som ligger anslutning till centrum och järnvägsstationen i Vallentuna. Centrum bio drivs idag av IOGT-NTO föreningen Lf Föreningen bildades 1891 och tillhör kommunens äldsta. Föreningen äger inte fastigheten utan har ett hyresfritt arrendeavtal med kommunen. Verksamheten drivs helt ideellt och en stor del av den kommunala filmverksamheten är knuten till Centrum bio. IOGT-NTO hade en gång i tiden en egen lokal i Sörgården i Vallentuna. Denna lokal revs på 1960-talet, och tanken var att föreningen skulle kompenseras med en annan lokal där verksamheten kunde bedrivas. Andra våningen på Centrum bio blev den plats där föreningen bedrivit sin verksamhet sedan dess. Och efter att kommunen drivit bio under 1980-talet så tog föreningen även över biografdriften Det finns ett protokoll från kommunalfullmäktigemöte den 29 juni 1966 där kommunen i sin kommande planläggning skulle medverka till anvisande av lämplig byggnadstomt för samlingslokal för logens behov. Detta protokoll binder säkert inte kommunen för framtida åtaganden gentemot föreningen. Däremot så finns det en moralisk förpliktelse att samverka till en lösning för föreningens framtida lokalbehov

11 Centrum bio i Vallentuna 2012 Centrum bio och biografägaren ställs nu inför två stora utmaningar. 1. Fastigheten där biografen är inrymd är i så pass dåligt skick att den antingen bör rustas upp eller rivas. Lokalen är inte handikappsanpassad, ventilationen är undermålig och OVK saknas. Lokalen saknar godkännande från brandskyddsmyndigheten. Det har varit många turer kring denna lokal genom åren. Våra Gårdar tog 1995 fram två förslag med tillhörande ritningar om att rusta upp biografen och fastigheten och även göra en tillbyggnad. Alternativ 1 var budgeterat till 1.6 mkr och gick ut på att föreningen skulle köpa en del av marken. Alternativ 2 var budgeterat till 1075 mkr och då ingick ett hyreskontrakt på 25 år. Finansieringen skulle ske via statligt stöd/boverket: 50 %, kommunalt stöd; 30 % samt en egeninsats på 20 %. Förutom den filmverksamhet man bedriver så finns det ett uttryckligt behov hos biografägaren av ändamålsenliga lokaler där man kan bedriva sin verksamhet. 2. Biografägaren måste, liksom alla andra biografägare i landet, digitalisera biografen. För att kunna visa ny kommersiell film i framtiden måste biograferna investera i ny digital så kallad 2K-teknik. När landets två största biografägare SF Bio och Svenska Bio investerat i denna teknik i sin biografpark kommer distributörerna inte finna det mödan värt att ta fram kopior på nya filmer på analog 35-filmbas, utan alla nya filmer framställs på digital filmbas. De biografer som inte digitaliserats blir då utan film, får lägga sin kommersiella filmverksamhet vilande eller helt lägga ner. Mer om digitaliseringen hänvisas till bilagan. För att underlätta den kostsamma digitaliseringen av 2K teknik erbjuder Filminstitutet två investeringsstöd till mindre och utsatta biografer. Men det är inte frågan om hundraprocentiga stöd utan kräver finansiella motprestationer av betydande format

12 Salongen på Centrum bio, fåtöljerna är begagnade från Rigoletto i Stockholm Biografernas överlevnad Den förestående digitaliseringen ställer biografägarna och även kommuner inför stora utmaningar. Och i Vallentuna är detta en särskild utmaning då det även är andra faktorer som måste hanteras. Detta är en orsak till varför denna utredning genomförs. Att lyfta frågeställningar och komma med förslag. Så här följer en del aktuella frågeställningar Kan en kommun av Vallentunas storlek med den befolkningsprognos som beräknas ha två kommersiella biografer, med de investeringar som krävs? På den frågan är svaret ja. Det finns mindre glesbygdskommuner i landet där flera biografägare kommer att erhålla någon form av digitalt investeringsstöd för att kunna fortsätta visa kommersiell bio. Är det meningsfullt att på en ort som Kårsta-Ekskogen med en befolkning på runt 800 invånare göra en investering i en kommersiell digital 2-anläggning för runt en mkr? Även här finns det orter i landets glesbygd med den befolkningsstorleken, men där upptagningsområdet är väsentligt större vilket bl.a. motiverar en investering där kommunen är med och medfinansierar. Det kommunalpolitiska skälet kan vara att biografen ofta är förlagd i en samlingslokal som i sin tur är viktig för att orten skall överleva. I Härjedalen, en kommun på invånare men med en yta motsvarande Stockholms Län så är kommunens inställning den att man vill se till att samtliga fyra biografer Sveg, Vemdalen, Ytterhogdal och Tännäs - kan överleva, då det kan bidra till att motverka en avfolkning. Min bedömning är dock att det är tveksamt att kommunen idag skall gå in och stödja Kårsta med en digital investering på flera hundratusen kronor. Det finns billigare alternativ. Allt detta bör dock ske i nära dialog med biografägaren i Kårsta

13 Min bedömning är att varje kommun i landet bör försäkra sig om att ha minst en biograf för kommersiell filmvisning i kommunen och att denna biograf bör finnas på centralorten. Vad gäller Vallentuna kommun så bör en framtida kommersiell biografverksamhet i första hand förläggas till centralorten. CENTRUM BIO Den kommersiella biografverksamheten idag är förhållandevis liten. I och med att Våra Gårdar programsätter Centrum bio så finns det en omfattande statistik sedan 20 år tillbaka att utgå ifrån, men som även kan utnyttjas för att jämföra med andra biografer som finns i biografkedjan. Under 2011 spelade Centrum bio in kr i bruttobiljettintäkter och hade besök det visades 21 filmer på 41 föreställningar. Detta gav i snitt 45 besök per föreställning. Allmänt kan man säga om den kommersiella filmbranschen är att mycket hänger på det aktuella filmutbudet. Får biografen tillgång till publikt attraktiva filmer så är man beredda att köra flera föreställningar med ett högt besökssnitt. För Centrum bios del så ser variationerna ut på följande sätt under en 20-årsperiod ( ). Flest besök; 3017 st (1994) Minst besök 1045 st (2010) Högst besökssnitt 37 besök per föreställning (2002) Lägst besökssnitt 34 besök per föreställning (2008) Sett ur kommunstorlek och att biografen är centralt placerad i en kommun av Vallentunas storlek och på centralorten så är det relativt sett svaga siffror. Min bedömning är att den främsta orsaken till dessa siffror står att finna i själva biograflokalen. Som lokal och miljö har Centrum bio en stor charm. Det ligger en nostalgikänsla över biografmiljön och man flyttas lätt tillbaka till 50-talet då biogåendet låg på topp. Men biografen ger ett slitet intryck, foajén är trång och burrig, salongen är mörk och dunkel. Ur ett visningstekniskt perspektiv så finns det mycket att invända. Det är frågan om en avlång salong, ett svagt lutande stolsfält med en liten duk längst fram. Ur såväl brandskyddssynpunkt, ventilations- som energisynpunkt så är det mycket som skulle behöva åtgärdas omgående. Även om man skulle lägga ner mycket resurser på att rusta upp biografen och fastigheten så är det frågan om en så på omfattande renovering att den ändå inte motsvarar de krav man bör ställa på en modern biografsalong. Alternativ placering av biografen Att flytta Centrums bioverksamhet har diskuterats. Ett förslag som förts på tal är Teatern vid Vallentuna Gymnasium på andra sidan om centrum. Denna aula är allt annat än optimal som biografsalong med en undermålig visningsstandard och en visningsmiljö som långt ifrån uppfyller minimikraven på en modern biografsalong, bl.a. utifrån akustiska synpunkter. Man skulle möjligtvis kunna se denna aula som en temporär lösning, i avvaktan på att utveckla en ny biograf, och då i syfte att hjälpligt upprätthålla kommunens filmverksamhet. Men då behövs det byggas ett maskinrum, vilket - 8 -

14 skulle kunna samordnas om det ändå skall byggas ett särskilt teknikrum för teatern. Då det nu finns långt framskridna planer på att renovera Teateraulan så att den bättre kan användas för teater- och konsertverksamhet så skulle en ny teknikbrygga tillfälligt även kunna inrymma en digital projektor. Teateraulan Ett annat alternativ skulle kunna vara Folkets Hus i Vallentuna som är placerad strax norr om norra tomten. Min bedömning är att även denna lokal är att alldeles för liten att användas som en framtida biograflokal. Dessutom krävs en hel del ombyggnader för att den skall fungera som en temporär biograflokal i avvaktan på något bättre. Dessutom kan annan verksamhet som finns i lokalen idag behöva flyttas. Skulle en framtida bio- och filmverksamhet kunna inrymmas i Nova Ungdomens Hus? Möjligtvis, såvida övrig ungdomsverksamhet flyttas till andra lokaler. Långt framtida planer finns att Nova verksamheten flyttar till Vallentuna Gymnasium. Då frigörs utrymmen. Min bedömning är att det dock krävs en omfattande ombyggnation för att få fram en optimal visningsstandard. Jag anser att det finns bättre alternativ. En som är klart positiv till att bygga en ny biograf av högsta visningskvalité är Claes Richter, VD för Vallentuna Centrum AB. Som förvaltare av nuvarande Nova fastigheten så ser han helst att en ny biograf byggs i dessa lokaler. Det viktigaste är dock enligt Claes är att det byggs en ny modern biograf i Centrum. Claes hävdar att det skulle bli ett lyft för hela Vallentuna centrum med en ny biograf

15 Ungdomens hus Nova Kan det nya kultur- och bibliotekshuset inrymma biografverksamhet? Projektsamordnaren för det nya Kultur- och bibliotekshuset Charlotta Abrahamsson är mycket tydlig när hon hävdar att lokalerna inte är byggda för vare sig bio eller teater och att sådan verksamhet kan komma att krocka med annan verksamhet för vilket lokalerna är ämnade för. Min bedömning är att det inte finns något riktigt bra alternativ i befintliga lokaler i centrum att ha som plattform för en framtida biograf- och filmverksamhet i kommunen. I avvaktan på något nytt så kan man tillfälligt fortsätta i befintliga Centrum bio, under förutsättning att fastigheten genomgår det absolut nödvändigaste i upprustning. Det andra alternativet är att flytta verksamheten temporärt till Teateraulan vid gymnasiet. Båda dessa temporära lösningar kräver dock en investering avi digital 2K visningsteknik för att kunna visa nya kommersiella filmer

16 FÖRUTSÄTTNINGAR ATT STARTA NYTT Jag skall här försöka visa att det finns utmärkta förutsättningar att bygga en helt ny biograf i Vallentuna kommun. Visir bio i Leksand från 1956 med 302 platser Visir bio i Leksand Hur skulle en helt ny biograf fungera i Vallentuna byggd enligt mer moderna principer se ut? Vi tar Visir bio i Leksand som en jämförelse, den enda biografen i Leksands kommun. Biografen ägs och drivs av nykterhetsföreningen i Leksand och är placerad mitt i centrum, den är inrymd i en fastighet som ägs och förvaltas av nykterhetsrörelsen i Leksand. Fastigheten och biografen är uppförd 1956 och är arkitektritad. Såväl foajé som salong är genomtänkt från början och salongen uppfyller de modernaste krav på visningsstandard, med svagt lutande golv, välvda stolsrader, gott om benutrymme, 302 bekväma fåtöljer, en stor filmduk, en bra akustik och en bra ljudanläggning. Allt detta bidrar till att den kommersiella filmverksamheten på Visir bio omsättningsmässigt bl.a. var 11 gånger större än filmverksamheten på Centrum bio år Inkluderar man Bio Kontrast verksamheten i Leksand så innebär det hela 13 gånger större omsättning (räknat i bruttobiljettintäkter). Skillnaden bli ännu tydligare då man tar in det faktum att Leksands kommun är hälften så stor som Vallentuna kommun. VALLENTUNA LEKSAND Centrum bio Visir bio Biokontrast/Visir Invånare invånare invånare 2011 Publik besök besök besök Föreställningar 41 st 223 st 22 st Snitt/föreställning 45 st 63 st 99 st Filmer 21 st 65 st 22 st Bruttobiljettintäkter mkr mkr mkr

17 Publik besök besök besök Föreställningar st st 238 st Snitt/föreställning 29 st 71 st 83 st Filmer 715 st st 231 st Bruttobiljettintäkter mkr mkr mkr Min bedömning, utifrån en 20-årig yrkeserfarenhet och vid en jämförelse med en mängd olika biografer är att visningsstandarden och visningsmiljön är av avgörande betydelse för att öka publikkapacitet och utveckla en filmverksamhet. Framgången med Bio Kontrast i Leksand, där man visar kvalitetsfilm varje måndag, kan inte enbart förklaras med Visir biografens standard och miljö, utan har även sin förklaring i ett tålmodigt och entusiastiskt publikarbete bland ett antal medarbetare genom åren. Men motivationen skulle kanske inte varit lika stark bland dessa om inte de filmer som man väljer att visa kunnat visas under så bra visningsförhållanden. Kapaciteten att ta emot nya filmer i en digital framtid En förklaring till att det har gått så bra för Visir bio genom åren är att den har fått status som premiärbiograf bland distributörer tack vare en bra visningsstandard och en god visningsmiljö. Visir har kapacitet att visa nya publikfilmer och behålla eller t.o.m. öka publiksnittet om antalet föreställningar ökar vi en premiär. Centrum bio har nog aldrig fått en premiär vilket delvis förklarar de stora skillnader mellan Visir bio och Centrum bio då man tittar på hur mottagandet blivit på de främsta publikfilmerna Den digitalisering som Visir bio redan har genomfört och som Centrum bio nu måste genomföra för att överleva har den fördelen att alla biografer har lättare att få premiär. Filmer som är publika kan visas på flera föreställningar genom att filmen laddas ner i en server, istället för att behöva skickas iväg till nästa biograf. Främsta filmerna utifrån bruttobiljettintäkter på Våra Gårdars biografkedja VALLENTUNA LEKSAND Centrum bio Visir bio Invånare invånare invånare Mamma Mia *35a *2a Publik 289 st st Föreställningar 4 st 17 st Snitt/föreställning 72 st 167 st Så som I himmelen *31a *3a Publik 450 st st Föreställningar 7 st 14 st Snitt/föreställning 64 st 183 st Sagan om konungens återkomst *52a *3a Publik 62 st st Föreställningar 4 st 23 st Snitt/föreställning 16 st 110 st

18 Titanic *32a *2a Publik 297 st Föreställningar 4 st 21 st Snitt/föreställning 74 st 167 st *Rangordning i Våra Gårdars biografkedja utifrån bruttobiljettintäkter Om Vallentuna kommun skall vara med och utveckla en biografverksamhet som har framtiden för sig så bör man planera för en ny biograf i en ny lokal som kan erbjuda en optimal visningsstandard och visningsmiljö. Min bedömning är att det i en framtida ny biograf även kan inrymma flera salonger än enbart en. BIOGRAFER I ANGRÄNSANDE KOMMUNER I de angränsande kommunerna till Vallentuna så finns det följande biografer (jan 2011): Upplands Väsby Sigtuna Norrtälje Täby Österåker 1 biograf i Upplands Väsby 2 privat drivna biografer i Märsta respektive Sigtuna 2 salonger i Norrtälje (privat/svenska Bio), 3 föreningsdrivna biografer (Hallstavik, Herräng, Hysingsvik) 4 salonger (privat/sf Bio) 1 föreningsdriven biograf i Åkersberga. Prognosen för biografer i angränsande kommuner är följande. De privata biograferna i Norrtälje och Täby samt biogaren i Hallstavik har redan digitaliseras. Övriga kommuner kommer sannolikt ha minst en biograf digitaliserad vid 2012 års utgång. Generellt gäller regeln att biografer i mindre kommuner inte hämtar publik från varandra, såvida filmutbud och visningsstandard är någorlunda jämförbara. Då det gäller frågan om vart Vallentunaborna tar vägen då de skall gå på bio utanför kommunens gränser så är det sannolikt i biograferna i Täby eller i Stockholms innerstad man besöker. Om det skulle utvecklas en bra biografverksamhet inom kommunens gränser så är det sannolikt att en del av de Vallentunabor som nu går på bio i Täby eller i Stockholms innerstad skulle hitta hem till Vallentuna. Men den största publikökningen skulle antagligen hämtas från dem i kommunen som aldrig går på bio överhuvudtaget idag. Mötesplatser i kommunen Liksom i många andra kommuner så är det inte ont om olika mötesplatser i Vallentuna. Om vi bara ser på idrotts- och motionsanläggningar så finns det 1 simhall, 2 ishallar, 7 sporthallar, 4 motionslokaler, 5 gymnastiksalar och 10 fotbollsplaner. Det finns 7 skolmatsalar som även kan fungera som samlingslokaler i kommunen som har plats för mellan 75 till 260 personer. Därutöver så finns det tre aulor/teatersalar: Hammarbackens aula (210 platser), Vallentuna teater (345 platser) samt Vallentunasalen (150 platser). Samtliga dessa lokaler förestår kommunen Därutöver så finns det ett antal föreningsdrivna lokaler där några även fungerar som allmänna samlingslokaler, t.ex. Folkets Hus och Centrum bio

19 För ungdomar så finns det framförallt två mötesplatser; Nova som är ett allaktivitets hus för ungdomar samt Café Haket som fungerar som en traditionell fritidsgård. I Nova erbjuds aktiviteter alla dagar i veckan såsom musik, dans, tjejverksamheter samt skapande verkstad för unga mellan år(tellusvägen 9). Café Haket har öppet för ungdomar i åldern år alla dagar i veckan utom söndagar (Vadavägen 1, Brottby) Föreningslivet i kommunen det sociala kapitalet och medborgarandan Liksom andra kommuner av Vallentunas storlek så finns det ett rikt föreningsliv. Det finns 168 föreningar på kommunens hemsida fördelade på följande: 55 idrottsföreningar, 4 nykterhetsföreningar, 3 bostads- och samfällighetsföreningar, 12 friluftsföreningar, 7 föräldraföreningar, 10 handikappföreningar, 3 humanitära föreningar, 26 kulturföreningar, 1 kvinnoförening, 8 politiska föreningar, 2 privata föreningar, 5 religiösa föreningar, 6 studieförbund, 5 ungdomsföreningar samt 14 övriga föreningar. Ingen av dessa föreningar arbetar specifikt med film, förutom IOGT-NTO föreningen som driver Centrum Bio samt Bygdegårdföreningen som driver biografen i Kårsta. Filmstudio och biokontrastverksamhet saknas i kommunen Många av möteslokalerna är lokaler för de egna medlemmarna. Något uttalat organ för samverkan finns i regel inte. Är man alltför fokuserad på sig själva och den egna verksamheten så finns det inte särskilt mycket tid och kraft att ägna åt det gemensamma offentliga mötesplatserna. En ny biograf kan bli en sådan offentlig mötesplats som även ideella och ideburna krafter kan samlas kring. CENTRUMUTVECKLING I VALLENTUNA Ett nyckelbegrepp i den översiktsplan som kommunen fastlade i maj 2010 är småskalighet. Det är genom småskaligheten som kommunen skall bli attraktiv för sina medborgare men också utgöra ett argument för att attrahera nya att flytta in. Bristen på stora genomfartsleder i kommunen gör det lättare att genomföra denna ambition. Stora genomfartsleder skär igenom flera av grannkommunerna vilket hade frestat dem att etablera stora köpcentra och bygga upp en evenemangskultur som kräver en stor publik, ett brett kundunderlag för att möta konkurrensen från andra kommuners evenemangskultur. I kontrast till grannkommunerna så har Vallentuna här en möjlighet att profilera sig genom att lyfta fram småskalighetens fördelar, i form av närhet, trygghet och tillit men undvika dess nackdelar genom att satsa på bra kommunikationer, ett bra utbud och en stor mångfald. Dessa ambitioner speglas i det gestaltningsprogram för utformningen av Vallentuna Centrum som kommunstyrelsen fastslog 2007 och som blev färdigt I programmet pekas ut en rad insatser som bör genomför att utveckla centrum och skapa en helhet. Det handlar om att utforma centrum så att det upplevs som tryggt, genom belysning, tillgänglighet och siktstråk, att det förtätas genom fler handelslokaler och bostäder men även att kulturen får ta plats genom ett nytt biblioteks- och kulturhus. Vidare vill man undvika en inglasning av centrum som skulle minska dess betydelse som en offentlig mötesplats. För att förstärka intrycket av småstad bör större byggnader brytas ner i mindre volymer. Man vill även undvika att nya fastigheter byggs alltför mycket på höjden. Det finns även en ambition att bygga bort den barriäreffekt som Roslagsbanan skapat och därmed koppla ihop de båda centrumdelarna med varandra

20 På det hela taget är det ett mycket bra gestaltningsprogram som gör Vallentuna till ett unikt centrum och som kontrasterar andra grannkommuners mötesplatser, där storskaligheten fått ta större plats. En tydlig kontrast till ett framtida Vallentuna Centrum är Täby Centrum. Där det förra bärs upp av en småskalighet och öppenhet mot omgivningen kan det senare mer liknas vid ett handels- och upplevelsefort. Min bedömning är att Vallentuna Centrum kommer att utgöra ett viktigt argument för många potentiella inflyttare som står i valet och kvalet mellan att välja Vallentuna eller någon av grannkommunerna. EN NY BIOGRAF OCH DESS PLACERING Norra tomten i Vallentuna Centrum, nuvarande Centrum bio är på vänster sida En ny biograf i nära anknytning till den nya centrumbildningen skulle tillföra med en mängd betydande kvalitativa mervärden som skulle öka Centrumets attraktion än mer. Två platser som gestaltningsprogrammet pekar ut som framtida viktiga entréer till centrum och som bör finnas med då centrum utvecklas är vid korsningen Skördevägen/Centralvägen samt vid Pingstkyrkan och Norra tomten. På norra tomten ligger idag Centrum Bio som för övrigt fungerar som en parkeringsplats. Det finns planer på att denna tomt skall inrymma bostäder i framtiden. Min bedömning är att norra tomten är det bästa alternativet för en ny biograf, d.v.s. i samma område som nuvarande Centrum bio är placerad. Detta skulle ge flera fördelar: En biograf på Norra tomten ger balans åt centrum där kulturhus/bibliotek finns på ena sidan och en ny biograf m.m. på den andra. Det förstärker därmed den blandning av verksamheter som eftersträvas i gestaltningsprogrammet och bidrar till att ge Vallentuna Centrum en förtätad stadskaraktär

21 Det är nära till järnvägsstationen och bussförbindelser och eventuella parkeringsplatser. En biograf är per definition publikgenerande, en verksamhet som är öppen för alla och som på ett positivt sätt kommer att bidra till att centrum förblir levande även på kvällstid och på helger. Därmed förstärks centrum som en offentlig mötesplats. Norra tomten är tillräckligt stor för att även bostäder och parkering/parkeringsgarage skall inrymmas där vid sidan av biografen. Vad kan inrymmas i en biograf förutom en bio Min bedömning är att en ny biograf kan innehålla alltifrån en till tre salonger av olika storlek bygger på följande argumentation. Salongerna får en optimal visningsstandard och visningsmiljö vilket är i sig självt publikgenererande. Det blir frågan om digital visningsteknik som gör det möjligt att inte bara visa film av olika slag utan även öppna upp för alla annan digital programverksamhet som kommer att utvecklas i framtiden, såsom liveopera, konserter, konferenser etc. Alla typer av filmvisning kan inrymmas; så som kommersiell filmvisning, Bio Kontrast /filmstudio, olika typer av filmfestivaler, barn- och matinéfilmer, skolbio m.m. Vill kommunen följa sin tradition att utveckla filmen i framtiden så kan även en filmverkstad knytas till fastigheten. En två salongs biograf som jämförelse Grand bio på Lidingö är ett exempel på att det mycket väl går att driva en flersalongsbio. Grand är den enda biografen i Lidingö kommun ( inv. 2011). Den består av två salonger med 119 respektive 21 platser och är placerad i Lidingö Centrum. Biografen drivs privat av SF Bio och hade besök Centrum bio i Vallentuna hade besök Grand bio med två salonger på Lidingö

22 DEN FRAMTIDA BIOGRAFDRIFTEN Som redan påpekats drivs nuvarande Centrum biografen av IOGT-NTO-föreningen på helt ideella grunder. Utan föreningens insatser genom åren så hade det knappast funnits någon kommersiell filmverksamhet på biografen. Och utan regelbunden biografdrift så hade det varit svårt att upprätthålla och utveckla den kommunala filmverksamheten. Frågan uppstår nu hur en framtida biografverksamhet skall bedrivas i en kommun som kraftigt expanderar i takt med ett växande befolkningsunderlag; kommunalt, privat eller via en förening? Svaret är inte helt enkelt. Att biografen kunnat bedrivas i föreningsregi hittills har att göra med att det varit frågan om en relativt begränsad verksamhet, högst ett par föreställningar i veckan. Genom den digitala visningstekniken så ökar möjligheten att expandera filmverksamheten, till även annat digitalt programinnehåll än film. En ny biograf med en och kanske flera moderna biografsalonger skapar ytterligare utrymme för att utveckla en omfattande visningsverksamhet. Detta i sin tur ställer större krav på planering och organisering. Någonstans här krävs en professionalisering av verksamheten med en eller flera anställda som fungerar som ett nav, står för en kontinuitet men även möjliggör för ideella krafter. SF Bio, landets största biografägare, kommer att lägga kraft på att rusta upp sin biograf Camera i Täby kommande år, som idag har fyra salonger. Det är tveksamt om SF Bio överhuvudtaget är intresserad av att etablera sig även i grannkommunen Vallentuna. Frågan om det ens är vettigt ur ett lokalt perspektiv, att biografägaren i Täby även driver biografen i grannkommunen? Landets näst största biografägare Svenska Bio, som driver bio på Lidingö skulle kunna vara ett alternativ. Ett problem är att Svenska Bio ägs till hälften av SF Bio, vilket i sin tur gör att intressekonflikter kan uppstå. Skall man titta på helt privata biografaktörer så är biografföretaget Eurostar ett alternativ, som inte har några ekonomiska bindningar till vare sig SF Bio eller Svenska Bio. Eurostar driver bl.a. biografen i Jakobsberg med fem salonger. Risken uppstår när nationellt baserade biografägare driver biografen på distans med hjälp av lokal personal är att handlingsutrymmet minskar och gör det svårare att samordna den kommersiella bioverksamhet med annan form av visningsverksamhet som är driven av kommunen eller av lokala ideella krafter. Den risken kan komma att bli ännu större när den digitala visningstekniken nu öppnar möjligheter för att visa ett ännu större filmutbud än vad som kan ske med den analoga tekniken och att annan programverksamhet än film kan visas i framtidens biografsalonger. Om man i framtiden vill förankra biografverksamheten så pass lokalt som möjligt och vara öppen för hur filmverksamheten och annan digital verksamhet kan utvecklas, så är en lokal aktör det bästa alternativet. Om sedan biografen inrymmer flera salonger än en så är det lättare att olika visningsverksamheter, kommersiella, kommunala och ideellt baserade kan samspela. En lokal biografägare kan dessutom köpa en professionell programsättningstjänst som flera centrala aktörer kan erbjuda. Jag rekommenderar att biografverksamheten blir lokalt baserad och att man i första hand söker en lokal aktör att driva en framtida biografverksamhet

23 Det finns flera exempel på större biografer som drivs av föreningar, Metropol Bio i Eksjö är ett exempel där en biografförening driver bion. Tidigare nämnda Visir bio i Leksand är ett annat exempel där den lokala byggnadsföreningen för IOGT-NTO driver biografen. Fördelen med föreningsdriven bioverksamhet, rätt organiserat, är att det lättare öppnar upp för såväl att professionell som ideell verksamhet skall kunna utvecklas i ett samspel. Man kan t.ex. få in ungdomar men även allmänt filmintresserade Vallentunabor att ta ett ansvar för verksamheten. Om man vill ha en lokal förankring på verksamheten och vara flexibel inför de möjligheter som den digitala visningstekniken erbjuder upp så är min bedömning att en föreningsdriven verksamhet är att föredra. Jag föreslår att en framtida biografverksamhet drivs på ett professionellt sätt men att man i första hand utvecklar en form där verksamheten kan drivas i en föreningsregi. Nuvarande biografägare IOGT-NTO föreningen i Vallentuna är en av de äldsta i landet. Logen Blixten av IOGT startade Några år senare var man färdig med sitt Ordenshus. Det var Vallentunas första profana samlingslokal och som sådan har den spelat en avgörande roll för bygdens utveckling revs Ordenshuset och tomten såldes till kommunen att ingå som kvartersmark vid exploateringen av Väsby Gård. Enligt ett kommunalfullmäktigeprotokoll den 26 juni 1966 beslöts att medverka till att anvisa en lämplig byggnadstomt för samlingslokal för logens behov. Detta är ett löfte som kommunen aldrig har behövt infria. Fram till idag har Logens verksamhet istället huserat på andra våningen i Centrum Bio. IOGT-NTO föreningen har som primärt intresse att hitta en lokal för sin verksamhet. Om Centrum Bio rivs så står föreningen utan lokal. Även Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) i Vallentuna saknar ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet. Ett alternativ är att dessa föreningar erhåller en gemensam lokal. Ett förslag som NSF haft i åtanke är en nybyggnation på en tomt vid Hammarbacken (norr om centrum). Som biografägare fram till idag så har IOGT-NTO föreningen haft ett måttligt intresse att driva biografen i andra lokaler än på Centrum Bio, det gäller även under en eventuell övergångsperiod. Och byggs det en ny och större biograf med en mer omfattande verksamhet så är det inte säkert att den gamla biografägaren mäktar med att driva bion ensam under dessa premisser. Men de bör erbjudas den möjligheten, till exempel i samarbete med någon/några andra lokala aktörer. Förslag inför den närmaste framtiden Som tidigare framgått är min uppfattning att en modern biografverksamhet inte har någon framtid på nuvarande Centrum Bio. Inte ens om man rustar upp fastigheten så är det svårt att få fram en riktigt bra biografsalong. Och skall man tillfälligt, under en period, fortsätta att köra kommersiell film på Centrum bio, i väntan på något nytt, så krävs att det investeras i digital visningsteknik. I annat fall så lär man stå utan film uppskattningsvis från Storleken på den projektor som skall investeras beror delvis på filmdukens bredd. Då filmduken på Centrum bio är relativt liten så krävs det en uppgradering av projektorn vid en flyttning till en annan större salong till en kostnads som motsvarar drygt kr

24 Om det finns en enighet att en kommersiell biografverksamhet skall fortsätta att bedrivas även under 2013 och framåt så är mitt förslag följande. Verksamheten flyttas temporärt till Teateraulan på gymnasiet. Som tidigare påpekats är det långt ifrån en optimal biografsalong, men i avvaktan på en permanent framtida ny biograf så är Teateraulan det bästa alternativet. Nödvändig digital biografutrustning investeras, liksom filmduk och nytt ljud (hänsyn bör tas till att utrustningen kan komma att flyttas till en ny salong, utan att det följer med större merkostnader). I och med att Centrum Bio då töms på biografverksamhet, så renodlas frågeställningen om fastigheten skall rivas eller om den skall rustas upp. Det som främst talar för att fastigheten rivs är att det ger utrymme för en ny fastighet. Det som talar för ett bevarande är att Centrum bio i någon form har ett kulturhistoriskt värde, då det en av ett fåtal fastigheter kvar i centrum som minner om gamla Vallentuna. Den skulle kunna användas som en samlingslokal/kulturhus/föreningslokal. Ett alternativ om man anser att det kulturhistoriska värdet överväger är att flytta fastigheten. I stationssamhället Kilafors i Bollnäs Kommun så har en Biografteater från 1933 räddats och rustats upp av en Kulturförening. Numera bedrivs det bio och teater där. En tillbyggnad har gjorts och biografverksamheten fortsätter, nu med digital 2K projektor. Den nuvarande biografägaren, bör som kommunen en gång utlovade erbjudas nya lokaler/ny tomt för sin verksamhet. IOGT-NTO föreningen bör naturligtvis vara de första att tillfrågas att driva biografverksamhet i andra lokaler. Observera att det är biografägaren som söker biografstöd från Filminstitutet för t.ex. digital biografutrustning. Inom nykterhetsrörelsen så finns det resurser på regional och nationell nivå. Och om nykterhetsrörelsen ser möjligheter att reaktivera den lokala verksamheten i Vallentuna, så kan det komma kommunen och eventuellt en reaktiverad filmverksamhet till nytta i framtiden. Jag kommer därför att föreslå att en ny biograf blir alkoholfri. Ett argument är att nykterhetsrörelsen centralt skulle kunna ha möjlighet att gå in och satsa. SAMARBETE ÖVER GRÄNSER I alla typer av organisationer så är det lätt att egna mål och intressen sätts i förgrunden och överskuggar vidare och mer samhällsorienterade allmänintressen. Det är inte konstigt, snarare naturligt för att kunna fokusera och förverkliga. Det här gäller för såväl kommunala förvaltningar, idéburna föreningar som företag och olika slag. Problem uppstår när det utvecklas en stuprörskultur, där olika egenintressen betyder allt och allmänintresset inget, då kan det till och med bli svårt att ens förverkliga de egna målen. Helhetssynen lyser med sin frånvaro, det saknas personella och finansiella resurser. Då det gäller en så stor satsning som en ny biograf och de visioner som här utmålas så gäller det att utveckla en arbetskultur som enkelt tillåter enskilda att verka över förvaltnings- och organisationsgränser. Hur det ser ut i Vallentuna idag för olika aktörer att arbeta gränsöverskridande och mer informellt är jag inte person att bedöma. Men det vore önskvärt av flera skäl;

25 Man kan upptäcka att olika aktörers mål och intressen i mer eller mindre grad kan sammanfalla. Då blir det givetvis lättare och genererar mer resurser om man samråder och samverkar. Man kan tydligare se att vissa verksamheter och insatser är strategiska och därför bör prioriteras, just därför att de får positiva effekter på andra insatser. En biograf- och filmsatsning har den fördelen att; den är strategisk flera aktörer kan och behöva samverka inte minst för att till skapa resurser

26 Bilagor Här följer två bilagor var syfte är att stärka och underbygga den argumentation som förts tidigare och som ligger till grund för mina bedömningar, förslag och rekommendationer

27 Bilaga 1 OM BETYDELSEN AV MÖTESPLATSER OCH SOCIALT KAPITAL Dokumentation och forskning visar vilket betydelse ett rikt föreningsliv har för kommunen, inte minst för att det stärker det sociala kapitalet, det vill säga tilliten människor emellan. Socialt kapital byggs upp genom att människor träffas mer eller mindre regelbundet, den stärks av att man göra saker tillsammans och skapar relationer till varandra. Allt talar för att den miljö som bäst utvecklar det sociala kapitalet är lokalt baserat. Forskningen brukar skilja mellan ett överbryggande socialt kapital å ena sidan och ett sammanlänkande å den andra. Det sammanlänkande sociala kapitalet skapar en stark gruppsammanhållning men kan samtidigt bygga upp motsättningar mellan grupper. Det överbryggande kapitalet är däremot öppet och gränsöverskridande. Ett samhälle med ett starkt socialt kapital är ett samhälle där medborgarna har en hög tillit till varandra, uppvisar en hög jämlikhet, lite korruption, låg brottslighet, bättre hälsotal och väl fungerande samhällsinstitutioner. Om man översätter det sociala kapitalet till föreningslivet och lokaler i Vallentuna så kan man hävda att det sammanlänkande sociala kapitalet utvecklas bäst i slutna sammanhang, t.ex. i mindre föreningslokaler, där medlemmar träffas regelbundet, medan det övergripande sociala kapitalet bäst utvecklas på större mötesplatser, t.ex. i allmänna samlingslokaler dit många olika intressen förenas, får utsättas och samsas. Att bygga upp ett starkt socialt kapital i en kommun förutsätter att såväl det sammanlänkande som det övergripande sociala kapitalet stärks och närmar sig varandra. Detta är viktigt att tänka på då en kommun skall se över sina mötesplatser och ställa sig frågan hur olika typer av mötesplatser kan bidra att stärka tilliten människor emellan. För att ta ett exempel; I en filmstudio blir man medlem för att man älskar bra film. I en bio kontrast förening älskar medlemmarna film men kan även stöta på andra, mer ljummet filmintresserade, under visningen eller i foajén just för att det är frågan om öppna offentliga föreställningar. I en biografförening finns flera ingångar till engagemanget; man kan gilla film, eller tycker det är roligt med publik, eller är främst medlem för att man gillar biomiljön eller att mecka med det tekniska och det praktiska. De som blir engagerade i en samlingslokalförening, ett Folkets Hus, ett Ordenshus, Medborgarhus, Bygdegård eller Kulturhus har i regel ett öppet sinnelag för allehanda intressen, föreningar och verksamheter som kan rymmas i huset och därutöver utvecklar en förkärlek för publik och lokal. Om den samlingslokalengagerade kan lite om mycket så kan filmstudiomedlemmen mycket om lite (bara film). Båda dessa grupper behövs för att stärka det sociala kapitalet, att de samarbetar och ser varandra som resurser. De icke materiella kapitalet en tillgång för kommunen Det sociala kapitalet kan byggas upp genom ett starkt föreningsliv, en utvecklad ungdomsverksamhet, attraktiva offentliga miljöer och den det utbyte, den närhet och delaktighet som kan ske i dessa miljöer. Vid sidan av det sociala kapitalet, så nämner forskningen även två andra ickemateriella kapital; det kulturella respektive humankapitalet. Om det sociala kapitalet genererar förtroende människor emellan så genererar det kulturella kapitalet öppenhet. Det kulturella