Implementering av strategin för esamhället i Norrbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av strategin för esamhället i Norrbottens län"

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 84 (101) 62 Implementering av strategin för esamhället i Norrbottens län Strategin för esamhället, vilken framtagits av Sveriges kommuner och landsting (SKL), och som Kommunförbundet Norrbottens styrelse antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot esamhället. Strategin betonar vikten av ökad kommunal samverkan kring utveckling av e-förvaltning. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För att kunna erbjuda medborgarna i hela länet likvärdig service och tjänster krävs kraftsamling och samverkan på lokal och regional nivå. Tillgång till service och moderna tjänster för företag och enskilda är viktiga för regionens attraktivitet och konkurrenskraft och kan för invånare och företag i glesbygd vara en avgörande faktor för att dessa stannar kvar i regionen. Arbetsgruppen "AG IT" som utsågs av Ks-ordföranden och kommuncheferna i länet har besökt Stockholms stad och Värmland/Karlstad för att ta reda på hur de samverkar kring utveckling av esamhället i sina regioner. I båda länen betonade man vikten av att någon tar på sig ansvaret för ledning och styrning av arbetet, att man fastställer en strategi samt tar fram tydliga mål för det gemensamma arbetet. Det är viktigt att länets kommuner tillsammans tar tag i denna utveckling. AG IT lämnade i september 2012 förslag till Kommunförbundets styrelse om ett formellt uppdrag till arbetsgruppen. Styrelsen beslutade enligt arbetsgruppens förslag vilket innebär att ett konkret förslag ska föreligga vid styrelsemötet i december. En utredningsgrupp med representanter från Kalix, Luleå, Piteå och Kommunförbundet Norrbotten bildades för att utarbeta beslutsunderlaget. Underlaget har kommunicerats med IT-chefer och kommunchefer vid videomöten under hösten samt med kommunalråd och kommunchefer vid länsträffen i Kiruna den 22 november. Förslag till beslut: Med hänvisning till bifogad utredning föreslår arbetsgruppen att styrelsen för Kommunförbundet Norrbotten beslutar: Att rekommendera samtliga kommuner i Norrbottens län att bilda en gemensam nämnd med syfte att samordna utvecklingsarbetet för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 85 (101) Att föreslå Luleå kommun att inrätta denna nämnd i sin kommunorganisation Ordföranden föreslår att förslaget bifalls och att paragrafen förklaras omedelbart justerad Styrelsen beslutar Att Att rekommendera samtliga kommuner i Norrbottens län att bilda en gemensam nämnd med syfte att samordna utvecklingsarbetet för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället föreslå Luleå kommun att inrätta denna nämnd i sin kommunorganisation Att paragrafen förklaras omedelbart justerad

3 1 Förslag till inrättande av gemensam nämnd för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället Förslag till beslut: Med hänvisning till nedanstående utredning föreslår utredningsgruppen att styrelsen för Kommunförbundet Norrbotten beslutar - att rekommendera samtliga kommuner i Norrbottens län att bilda en gemensam nämnd med representation från samtliga kommuner med syfte att samordna utvecklingsarbetet för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället - att föreslå Luleå kommun att inrätta denna nämnd i sin kommunorganisation Inledning Strategin för esamhället, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting (SKL), och som Kommunförbundet Norrbottens styrelse och medlemskommuner antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot esamhället. Strategin betonar vikten av ökad kommunal samverkan kring utveckling av e-förvaltning* eftersom tillgång till likvärdig service och tjänster kan vara en avgörande faktor för att vara en attraktiv kommun/region. SKL konstaterar att mindre kommuner inte kommer att klara en utveckling mot esamhället på egen hand. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten * Med e-förvaltning avses: " Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik, kombinerad med organisatoriska förändringar, nya kompetenser och utvecklade processer". Bakgrund Samtliga Ks-ordföranden och kommunchefer i länet utsåg våren 2012 arbetsgruppen "AG IT", bestående av tre kommunalråd, tre kommunchefer, en ITchef och två tjänstemän från Kommunförbundet. Arbetsgruppen fick i uppdrag att undersöka hur kommunerna i Norrbotten skulle kunna samarbeta för att implementera intentionerna i den nationella strategin för esamhället samt att göra en omvärldsanalys i hur andra län/regioner arbetar med strategin.

4 2 Arbetsgruppen har besökt Stockholms stad och Värmland/Karlstad för att ta reda på hur de samverkar kring utveckling av strategin för esamhället i sina regioner. Arbetsgruppen, AG IT, redovisade vid kommunchefernas länsträff intrycken från studiebesöken. Vid det mötet utsåg kommuncheferna en utredningsgrupp med representanter från Kommunförbundet Norrbotten samt kommunerna Luleå, Kalix och Piteå för att utreda frågan om samverkan ang utveckling av esamhället i Norrbotten och ta fram beslutsunderlag till Kommunförbundets styrelse Kommunförbundet har sedan dess vid de månatliga videomötena med kommunchefer och IT-chefer inkl ITNorrbotten informerat om det pågående utredningsarbetet samt hämtat synpunkter från dessa grupper. Den 22 november var representanter från Karlstad inbjudna till länsträffen för kommunchefer och kommunalråd för att informera om samverkan i Värmland. Vid den träffen lämnade även Kommunförbundet information om utredningsprocessen. Synpunkter från länsträffen har tagits med som ingångsvärden till utredningsuppdraget. Vid studiebesöken i Stockholm och Karlstad framkom vikten av att politikerna ser frågan som en strategisk viktig fråga för länet, att någon tar på sig ansvaret för styrning och ledning av samverkansarbetet, att man fastställer en strategi samt tar fram tydliga mål. Utveckling av service och tjänster till privatpersoner och företag med stöd av informations- och kommunikationsteknik är ett viktigt utvecklingsområde. Det kräver utveckling av de kommunala verksamheterna men även en infrastruktur som möjliggör åtkomsten till dessa tjänster i hela länet. Det är viktigt att länets kommuner tillsammans driver denna utveckling, bl.a. för att kunna erbjuda invånarna i hela länet tillgång till likvärdig service och tjänster, vilket kan vara en avgörande faktor för att de stannar i regionen. Det kan som tidigare nämnts finnas svårigheter för mindre och medelstora kommuner att förverkliga intentionerna i strategin på egen hand. Större kommuner bör ta ett ansvar för att samordna utvecklingsarbetet i sina län/regioner. Samordningsvinster uppstår både kostnadsmässigt och i form av högre kvalité i verksamheterna. IT-området utvecklas i hög takt och samtliga kommuner har behov av att ständigt utveckla och bibehålla spetskompetens. Att samverka ger ökade möjligheter att utveckla befintlig kompetens och att nyttja kompetens och resurser över hela länet. Kommunerna i Norrbottens län har en lång tradition av samverkan. Erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsarbeten har pågått under många år, ofta med ledning och initiativ av Kommunförbundet Norrbotten. Samverkansprojekt med tydlig struktur, tydliga mål för arbetet och ramar för gemensam finansiering har varit givande för alla deltagare och kostnadseffektiva för verksamheter. Den stora nackdelen har varit långa handläggnings- och beslutsprocesser. Kommunförbundet är endast en intresseorganisation för medlemmarna och därmed förhindrad att aktivt agera juridiskt och beslutsmässigt i gemensamma frågor. Ett gemensamt organ, t.ex. en gemensam nämnd, skulle skapa möjligheter till en samordning av befintliga resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt.

5 3 Syfte Syftet med en formaliserad samverkan är att skapa förutsättningar för att minska kostnader, säkra kompetensförsörjning samt effektivisera processer i arbetet med att implementera intentionerna i den nationella strategin för esamhället. På sikt kan verksamhetsområdet utökas till ytterligare områden där IT utgör verksamhetsstöd om så önskas. Val av samverkansform Samverkan kan ske i olika former; gemensam nämnd, kommunalförbund, bolag eller genom avtal. Karlstad utredde de olika samverkansformerna innan de införde en gemensam drift- och servicenämnd för Värmlands kommuner (se bilaga 1). ). De två möjliga alternativen som de lyfte fram var aktiebolag och gemensam nämnd. Det finns flera gemensamma nämnare för båda dessa alternativ men de skiljer sig även åt i några hänseenden. Nedan beskrivs dessa två alternativ ytterligare. Jämförelsen exemplifieras med aktiebolaget IT- Norrbotten som har ett specifikt uppdrag för samverkan inom bredbandsfrågor och teknikfrågor. Aktiebolaget ITNorrbotten Möjligheter för de ägande kommunerna att styra verksamheten. Ägarnas inflytande över bolaget bestäms i utgångsläget av aktieposternas storlek. Storleken av styrelsen bestäms helt av aktieägarna. Norrbottens läns landsting äger 47% av ITNorrbotten vilket innebär att beslut fattas av ett organ som inte ägs helt av kommunerna. Aktiebolagsformen är en organisationsform som ger goda möjligheter att "skräddarsy" önskad samverkan genom ägande. ITNorrbotten saknar verksamhetskompetens och kompetens om verksamhetsnära IT-utveckling såsom e-tjänster och e-förvaltning. Detta är inte deras uppdrag enligt ägardirektivet. Kompletterande rekrytering av kompetens krävs. IT-Norrbotten har begränsad teknikkompetens för system-, systemintegration- och driftsfrågor. Detta är inte heller deras uppdrag enligt ägardirektivet. Kompletterande rekrytering av kompetens krävs. IT-Norrbotten kan inte utgöra en myndighet, vilket krävs t ex när man ska vara Personuppgiftsbiträde för de samverkande kommunerna. (ITNorrbotten har lämnat in en beskrivning av sina verksamhetsområden, se bilaga 4) Gemensam nämnd SKL har granskat "Värmlandsmodellen" och rekommenderar deras sätt att organisera samverkan, se bilaga 3. Uppfyller kraven i lokaliseringsprincipen. Ger laglighet. Gemensam nämnd är förenlig med kommunallagen och LOU. Varje samverkande kommun behåller huvudmannaskapet. Kommunerna är likvärdiga partners i nämnden. Ingår i värdkommunens organisation och är därmed ingen egen juridisk person. Är en myndighet. Kräver samverkansavtal och reglemente.

6 4 Blir en del av det kommunala verksamhetsuppdraget, vilket bäddar för effektivare verksamhetsutveckling. Erforderlig teknikkompetens finns redan via de medverkande kommunerna. Erforderlig kompetens om verksamhet och verksamhetsnära IT-utveckling finns redan via de medverkande kommunerna. Många av behoven är gemensamma för de flesta kommunerna vilket talar för en lösning med gemensam nämnd. Utredningsgruppen anser att gemensam nämnd är den mest lämpliga av de olika formerna men betonar vikten av att man har ett nära samarbete med IT Norrbotten som arbetar med att säkra nät- och bredbandsåtkomst till länets alla invånare och företag och därmed lägger grunden för att kunna förverkliga utveckling av esamhället i länet. Genom en gemensam nämnd förenklas arbetet avsevärt. Den gemensamma nämnden blir en del av värdkommunens organisation och tillhör den juridiska personen. Att organisera sig i en gemensam nämnd underlättar för kommunerna att samverka utifrån såväl lokaliseringsprincipen** som myndighetsrollen. Genom kommunallagens regler om gemensam nämnd tillgodoses även att alla samverkande aktörer representeras i nämnden och att kopplingen till den politiska styrningen behålls på ett annat sätt än vid t ex gemensamägt bolag. **Lokaliseringsprincipen, som återges i 2 kap 1 kommunallagen, hindrar kommuner och deras företag från att konkurrera med sin verksamhet utanför den egna kommunen och sälja sina tjänster åt andra kommuner. I samverkanssituationer som i detta fall rör exempelvis IT-administration, IT-utvecklingsfrågor, IT-drift etc. blir den ena kommunen säljare och den andra kommunen köpare om inte samverkan sker via en gemensam nämnd. Den gemensamma nämnden förenklar möjligheterna till exempelvis gemensam upphandling, administrativa hantering samt gemensamma utvecklingsprojekt. Att uppfylla intentionerna i den nationella strategin för esamhället och utveckling av e-förvaltning i länet är först och främst en fråga om verksamhetsutveckling och utveckling av service och tjänster för privatpersoner och företag. Utredningsgruppen anser det viktigt att denna utveckling sker i nära anslutning till kommuners verksamheter. För att bilda en gemensam nämnd krävs att parterna kommer överens om samverkan i ett avtal och att nämnden har ett reglemente. Det är viktigt att tydligt definiera nämndens verksamhetsområde och arbetsformer i reglementet. I framtiden då man ev vill vidga samverkan till andra områden kan reglementet i så fall revideras. Beskrivning av nämndens verksamhet Inrättandet av en gemensam nämnd innebär inte att värdkommunen tar över ITverksamheten från de samverkande parterna. Samverkan inom nämndens verksamhetsområde begränsar sig till specificerade uppdrag inom frågor utifrån handlingsplanen för e-samhället. Det kan till exempel röra frågor som utveckling av e-förvaltning, gemensamma plattformar, samordnad upphandling, e-arkiv, öppna data, informationssäkerhet, gemensamt användarstöd, systemintegration

7 5 mot ett framtida regionnav osv, under förutsättning att uppdraget lämnats till nämnden av fler än en part. Om en enskild kommun vill driva ett eget utvecklingsarbete faller det inom ramen för den berörda kommunens ordinarie verksamhet och behöver inte hanteras i den gemensamma nämnden. Som ett exempel kan anges att om Överkalix, Haparanda och Kalix vill göra en gemensam upphandling av ett verksamhetssystem och därefter förvalta det ihop, är detta något som är möjligt inom ramen för nämnden. Gemensam hantering av licenser är ett annat exempel på ett område som väl lämpar sig för samordning då vissa licenskostnader baseras på antalet användare eller invånare. Genom samverkan kan gemensamma avtal tecknas vilket sänker kostnaderna. Värdkommun Värdkommunen ska i samverkan med samtliga kommuner ta fram förslag till avtal om samverkan, nämndens uppdrag och ansvar samt finansiering av nämndens verksamhet. Enligt kommunallagen ska varje medverkande kommun representeras i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Luleå kommun har troligen de bästa förutsättningarna för det utvecklingsarbete som krävs mot de uppställda målen i den nationella strategin för esamhället. Luleå har påbörjat detta arbete men genom att samordna arbetet och resurserna i länet kan även de mindre och medelstora kommuner medverka i processen och för en hanterbar kostnad få del av resultaten. Utredningsgruppen anser att den gemensamma nämnden bör inrättas under Luleå kommuns kommunfullmäktige. Övriga kommuners ledamöter och ersättare utses av kommunfullmäktige i den egna kommunen medan posterna som ordförande och vice ordförande tillsätts genom val i Luleås kommunfullmäktige. Med hänsyn till att det pågår utvecklingsarbeten även inom andra organisationer, såsom IT Norrbotten, Norrbottens läns landsting, LTU, Länsstyrelsen m fl, som kan behöva samordnas föreslås att de vid behov bjuds in som särskilt sakkunniga till nämnden. Kommunledningsförvaltningen i Luleå ska fungera som administrativt stöd för den gemensamma nämndens verksamhet. Principer för finansiering och kostnader De kostnader som uppkommer inom nämndens verksamhetsområde består av två olika delar. Det handlar dels om grundläggande administrativa kostnader, ett grundbelopp, dels om särskilda uppdrag, projektbelopp. Nedan redovisas Värmlands modell samt deras budgeterade kostnader för grundbeloppet. Grundbelopp För att verksamheten ska kunna genomföras krävs resurser för att samordna och driva projekt på ett mer stadigvarande sätt. Det förutsätter en ITsamordnare som sköter dessa frågor. IT-samordnaren ska t ex hantera allmän samordning, avtal, gemensamma upphandlingar, projektledning etc. medan administrativa resurser kring mötesadministrationen åt nämnden hanteras av

8 6 kommunledningskontoret i övrigt. Kostnaderna som ingår i grundbeloppet kan specificeras enligt följande: Administration för nämnden ca kr/år: sekreterarskap föredragande beredning av ärenden mötesfika utskick, material och porto mm IT-samordnare, ca kr/år: -lönekostnad (40 x %) ca kr/år -kontor mm ca kr/år -telefon/dator ca kr/år -omvärldsbevakning/utbildning/resor ca kr/år Delar man upp den grundläggande kostnaden på samtliga 16 medverkande parter betalar varje part ca kr/år. Kostnaderna för den gemensamma grundbemanningen bör fördelas jämt mellan parterna. Det främsta motivet till det är att kommunernas behov av samordning är lika stort oberoende av om man har eller invånare. Samordningen och administrationen är följaktligen kopplad till antalet parter och inte till hur många invånare en kommun har. Grundbeloppet till nämnden svarar primärt mot övriga samverkande parters behov och mot den bakgrunden är det rimligt att de samverkande parterna gemensamt bidrar i lika delar till den merkostnad som samordningen innebär för Karlstad som värdkommun. Projektbelopp Utredningsgruppens förslag är att finansieringen baseras på invånarantal som nyckeltal. När en part väljer att vara med i ett specifikt projekt som ges till nämnden ska det belopp som den enskilda parten betalar bestämmas med utgångspunkt från invånarantalet i kommunen. Det är således de kommuner som aktualiserar projektet som själva måste delta - tillsammans med nämndens samordnare - i arbetet med att utreda frågan och precisera projektuppdraget innan det lämnas till nämnden. För att göra samverkansavtalet hållbart över tid, bör man hålla öppet för att olika kostnadsfördelningsnycklar kan komma att tillämpas för olika uppdrag. Det ska också ges möjlighet för kommuner som i efterhand vill ansluta sig till lösningen att köpa in sig enligt samma principer som ovan. Fortsatt process Under förutsättning att Kommunförbundets styrelse beslutar enligt utredningens förslag vill vi nedan beskriva den framtida processen; ansvaret för att inrätta den nämnden övergår till Luleå kommun och arbetsgruppen "AG IT" avvecklas

9 7 Luleå kommun utarbetar tillsammans med intresserade kommuner förslag till samverkansavtal, reglemente och finansiering för nämndens verksamhet Luleå kommunfullmäktige beslutar om att inrätta en gemensam nämnd, fastställer ett nämndsreglemente och inbjuder övriga kommuner att ingå i nämnden Övriga kommuners fullmäktige beslutar om ev deltagande i den gemensamma nämnden, fastställer reglementet och godkänner samverkansavtalet Luleå Utredningsgruppen: Marja-Leena Komulainen, Kommunförbundet Norrbotten Sune Lindström, Piteå kommun Kenneth Björnfot, Kalix kommun Folke von Walter, Luleå kommun Anders Granström, Luleå kommun Bilagor: Bilaga 1: PM Samverkansformer IT DT (Värmlands utredning) Bilaga 2: SWOT-analys Bilaga 3: Juridiskt stöd för regional samverkan kring e-tjänster, SKL Bilaga 4: ITNorrbottens verksamhetsområden

10 sid 1 (5) Bilaga 1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Promemoria Dan Tågmark, dan.tagmark@karlstad.se Samverkansformer för kommunal ITverksamhet Bakgrund och syfte Det finns önskemål hos landstinget och de flesta kommuner i Värmlands län att undersöka de rättsliga möjligheterna till samverkan inom IT-området. Det behov som en IT-samverkan skulle tillgodose varierar mellan kommunerna beroende på de olika kommunernas ambitioner och/eller egna resurser. Karlstads kommun och landstinget är de kommuner i Värmland som har de största och mest resursstarka IT-organisationerna, och en särskild fråga är därför om kommunerna i samverkan kan ges möjlighet att anlita Karlstads kommun och landstinget som utförare. Syftet med denna promemoria är att översiktligt presentera de tänkbara samverkansformer som finns och några av de effekter som de medför. Samverkansformer De samverkansformer som kan tänkas är: - Samverkansavtal - Kommunalförbund - Gemensam nämnd - Aktiebolag Några av de mest väsentliga aspekterna hos och konsekvenserna av de olika samverkansformerna beskrivs i sammandrag i särskilda avsnitt nedan. Viktigare gemensamma rättsliga förutsättningar Vid sidan av de konsekvenser som kan sägas vara specifika för varje enskilt samverkansalternativ och som har att göra med associationsformen som sådan, är det framför allt två aspekter som bör ägnas särskild uppmärksamhet i samtliga fall. Det gäller dels frågan om den tänkta samverkan är förenlig med kommunallagens Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32, Stadshuset plan 3 Tel: Fax: Epost: kommunledningskontor@karlstad.se Org.nr: Postgiro: Bankgiro:

11 sid 2 (5) regler om kommunal kompetens (framför allt med den s k lokaliseringsprincipen), dels om och i så fall hur upphandlingsfrågor blir aktuella. Kommunal kompetens lokaliseringsprincipen Lokaliseringsprincipen, som återges i 2 kap 1 kommunallagen, innebär i grunden att en kommunal åtgärd måste vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den skall anses som laglig. Principen hindrar kommuner och deras företag från att konkurrera med sin verksamhet utanför den egna kommunen och sälja sina tjänster som entreprenörer åt andra kommuner. Det är främst i samverkanssituationer som egentligen har karaktären av köp-säljsituationer som frågor kring kompetensen uppkommer. Det kan t ex vara när en kommun tillhandahåller IT-administration, telefonväxel, IT-support m m till en annan kommun. I den situationen är den ena kommunen säljare och den andra kommunen köpare. Det är framför allt i den säljande kommunen som behovet av en kompetensbedömning uppkommer. I de allra flesta fall är det, i lagens mening, inte av allmänt intresse för kommunmedlemmarna i den säljande kommunen att tillhandahålla service till andra kommuner, oavsett om den köpande kommunen betalar ett korrekt pris. En kommun får inte vidta åtgärder uteslutande eller väsentligen i annan kommuns intresse. Det skall finnas ett ömsesidigt kommunalt intresse av samarbetet där varje kommuns deltagande bör stå i proportion till den egna kommunens intresse. I rättspraxis har godtagits att kommuner, bl a för att undvika kapitalförstöring, under en övergångsperiod tillhandahåller tillfällig överkapacitet till annan. Huvudregeln är emellertid att kommunerna skall anpassa sin kapacitet till det egna behovet och inte ha någon långvarig överkapacitet som utnyttjas av annan mot ersättning. Upphandlingsfrågor Den köpande kommunen i ovanstående situation har istället att se upp med reglerna i lagen om offentlig upphandling, LOU. Det är inte möjligt att bara vända sig till en annan kommun och av den köpa den efterfrågade tjänsten. Det är inte heller tillräckligt att kalla avtalet för samverkansavtal för att därigenom försöka undvika LOU. Det är ofta för att undvika svårigheterna med LOU som kommuner i samverkansfall av någon större komplexitet har valt att formalisera samverkan genom kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamägt aktiebolag. Särskilt aktiebolagets popularitet som organisationsform hos kommuner har i många fall i väsentlig grad grundats på antagandet att den/de ägande kommunen/kommunerna har kunnat köpa tjänster av sitt bolag genom direktupphandling utan konkurrensutsättning. Detta antagande har emellertid ställts på ända sedan Regeringsrätten i de s k Sysav-domarna slagit fast att de i rättsfallen aktuella kommunerna, som överlämnat avfallsverksamhet till ett gemensamägt bolag, inte får direktupphandla det bolagets tjänster. Sysav-domarna och

12 sid 3 (5) tolkningen av dem har orsakat mycket debatt bland jurister. Rättsläget nu anses bland många bedömare vara att LOU inte alls medger att kommuner och landsting köper varor och tjänster av sina egna bolag utan formell upphandling. Andra hävdar att möjligheten till s k out-sourcing genom ägt bolag inte är stängd, trots Sysav-domarna, och hänvisar därvid till en regel i LOU (1 kap 7 ) enligt vilken en upphandlande myndighet kan tilldela tjänstekontrakt till en annan upphandlande myndighet (läs bolaget) med ensamrätt, om vissa, särskilda förutsättningar är uppfyllda, nedan kallat ensamrättsalternativet. Det säljande bolaget skulle inte ens behöva ägas av den upphandlande myndighet som lämnar ensamrätten. Ensamrättsalternativet är inte oomstritt och har ifrågasatts av bl a Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet i upphandlingsfrågor. Intill Sysav-domarna har den gängse uppfattningen varit att upphandling inte aktualiseras vid en medlemskommuns köp från kommunalförbund av tjänster som förbundet ansvarar för enligt förbundsordningen, liksom inte heller köp från nämnd som kommun har gemensam med andra kommuner. Frågan har dock såvitt känt inte prövats i domstol. Konkurrensverkets uppfattning är dock att Regeringsrättens dom är fullt tillämplig även när det gäller köp från kommunalförbund och gemensamma nämnder. Om Konkurrensverket skulle bestämma sig för att driva saken och verkets uppfattning skulle visa sig vara riktig, är det upphandlingsrättsliga läget det samma för alla organisationsformer. Samverkansavtal Skulle ett samverkansavtal egentligen innebära en köp-sälj-situation har två väsentliga begränsningar för samverkansavtal har redan identifierats ovan genom lokaliseringsprincipen och LOU. Vid sidan av dem kan sägas att avtalslösningen lämpar sig mindre väl när det gäller tunga investeringar eller många inblandade parter eller där verksamheten närmast får karaktären av en fristående bedriven verksamhet. Det kan då t ex behövas en organisation för regelbundet styrande och beslutsfattande i verksamheten, regler för en fungerande budget- och redovisningsprocess samt ordentliga kontroll- och insynsmöjligheter samtliga inblandade. Någon juridisk person måste dessutom vara ägare till eventuell utrustning, arbetsgivare för eventuell personal et c. Att reglera en sådan ekonomiskt omfattande och kontinuerlig verksamhet som det här kan bli fråga om låter sig helt enkelt inte göras på ett tillfredsställande sätt genom avtal, i vart fall inte i jämförelse med de andra alternativ som står till buds. Kommunalförbund Kommunalförbundet är en egen juridisk person som är fristående från de kommuner och landsting som är medlemmar i förbundet. Tanken med ett kommunalförbund är att medlemmarna flyttar över den verksamhet man vill samarbeta om på kommunalförbundet. Följden av detta är att kommunalförbundet övertar de överlämnade uppgifterna från sina medlemmar och blir huvudman för den överlämnade verksamheten. Förbundet är alltså en från medlemskommunerna separerad verksamhet med egen budget och egna räkenskaper. Det har rätt att debitera medlemmarna sina kostnader. Hur kostnadsansvaret skall fördelas mellan medlemmarna regleras i förbundsordningen.

13 sid 4 (5) Styrningsmässigt fungerar ett kommunalförbund som en egen kommun, och det är därför i praktiken inte möjligt för medlemmarna att utöva styrning över det annat än genom förbundsordningens formulering. Kommunalförbundet är organiserat antingen med ett förbundsfullmäktige och en förbundsstyrelse eller med en förbundsdirektion, som då tillika är styrelse. Varje medlem har rätt till minst en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige respektive förbundsdirektionen (vilket riskerar göra direktionsmodellen otymplig om antalet medlemmar är stort). Varje medlem har en ovillkorlig utträdesmöjlighet efter tre år. Skulle konsekvenserna av en medlems utträde inte regleras i förbundsordningen, måste förbundet likvideras. Gemensam nämnd Den gemensamma nämnden ingår endast i en av de samverkande kommunernas eller landstingens organisation ( värdkommunen eller värdlandstinget ). Någon ny juridisk person bildas inte. Detta innebär att värdkommunen är oinskränkt ansvarig i förhållande till tredje man. En annan sak är att värdkommunen kan ha s k regressrätt mot övriga samverkande kommuner för anspråk som tredje man har riktat mot värdkommunen. Till grund för den gemensamma nämnden skall finnas en överenskommelse mellan de samverkande parterna och ett nämndreglemente. Ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Antalet ledamöter och ersättare bestäms i överenskommelsen, men varje samverkande part måste utse minst en ledamot och en ersättare. Med många samverkande kommuner riskerar modellen med gemensam nämnd bli styrningsmässigt otymplig, särskilt om man vill göra inflytandet för de samverkande kommunerna beroende av deras inbördes storlek, vilket skulle ge några kommuner rätt till fler ledamöter än en. En mycket viktig uppgift för parterna är att fastställa kostnadsfördelningen. Här finns olika metoder, som alla av kommunalrättsliga skäl bör bygga på en proportionell fördelning. Dessa frågor bör regleras i avtalet, liksom eventuell fördelning av överskott eller underskott. Vid samverkan i gemensam nämnd talar praktiska skäl för en samordning av personalresurserna. Detta kan ske genom att en av de samverkande kommunerna anställer all berörd personal. Rimligen bör värdkommunen eller värdlandstinget i första hand komma i fråga som arbetsgivare. En annan möjlighet är att i avtalet lösa frågor om villkor för de anställda och hur dessa skall samarbeta trots att de har olika arbetsgivare.

14 sid 5 (5) Aktiebolag Med aktiebolaget som samverkansform finns till skillnad från kommunalförbundet goda möjligheter för de ägande kommunerna att styra verksamheten. Ägarnas inflytande över bolaget bestäms i utgångsläget av aktieposternas storlek och av om man kan skaffa majoritet vid röstning på bolagsstämman, men detta inflytande kan justeras på önskvärt sätt genom aktieägaravtal. Storleken av aktiebolagets styrelse bestäms helt av aktieägarna, och kan därför till skillnad från såväl kommunalförbundet som den gemensamma nämnden anpassas så att den blir ändamålsenlig med hänsyn till bolagets verksamhet och övriga förutsättningar. En ägares utträde förutsätter antingen stämmobeslut om bolagets likvidation eller att det finns en köpare av aktierna. Möjligheterna att överlåta aktier kan på olika sätt begränsas genom avtal och/eller bolagsordning. Den ekonomiska risken är kopplad till ägandet och, åtminstone formellt sett, begränsad till aktiekapitalet. I aktieägaravtal kan man reglera aktieägarnas skyldigheter att skjuta till ytterligare kapital till bolaget. Sammanfattningsvis kan aktiebolaget sägas vara en organisationsform som ger goda möjligheter att skräddarsy önskad samverkan genom ägande. Avslutning Som nämnts har avsikten med denna promemoria endast varit att ge en översiktlig presentation av de olika samverkansformerna och de rättsliga förutsättningarna för dem. Vilken samverkansform som slutligen visar sig vara den mest lämpade beror i hög grad på vilka aspekter som kommer i förgrunden för de olika kommunerna och vad som visar sig vara den minsta gemensamma nämnaren i den verksamhet man vill samverka om, vilket därmed kan bilda underlag för en gemensam kostnadsfördelning, samt vad, om något, som skall bilda underlag för en avvikande kostnadsfördelning. Ju större den gemensamma nämnaren kan sägas vara, desto mer talar nämligen för att kommunalförbund eller gemensam nämnd skulle vara gångbara som för dessa uppgifter. Ju mindre den gemensamma nämnaren och större behovsspridningen är, desto mer talar för aktiebolaget som den lämpligaste samverkansformen, förutsatt att man fortfarande vill samverka i ett scenario där de samverkande parternas behov varierar stort. Karlstad som ovan Dan Tågmark Stadsjurist

15 Bilaga 2 Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot avseende förslag om samverkan genom en gemensam nämnd Styrkor: Utvecklingsarbetet förstärks genom att gemensamma resurser i form av kompetens och ekonomiska medel nyttjas de mindre kommunerna klarar sina utvecklingsbehov bättre genom samverkan. Utvecklingsarbetet blir mer kostnadseffektivt Attraktiviteten ökar genom bättre service till medborgare och näringsliv oavsett kommun Bidrar till att säkra kompetensbehov och kompetensspridning. IT-området utvecklas i hög takt och samtliga kommuner har behov av att ständigt utveckla och bibehålla spetskompetens. Omvärldsbevakningen förbättras för den enskilda kommunen Alla behöver inte vara med i alla samarbetsprojekt minskar risken för svårigheter att genomföra och/eller finansiera enskilda projekt Alla kommuner har likvärdigt inflytande över styrning och ledning av nämndens arbete Svagheter: Om nämndens mål inte är tillräckligt tydliga finns risk för svårigheter att bereda och besluta om vilka frågor som är lämpliga att driva i nämnden visavi den egna kommunen Handlingsfriheten för den enskilda kommunen kan upplevas bli begränsad Samordning kan upplevas som hämmande för den egna utvecklingen

16 Hot: Kulturella skillnader finns inom länet - risk finns att enskilda kommuner inte vill invänta en gemensam satsning eller anpassa sig. Samverkan försvåras om inte alla ställer upp på helheten En gemensam nämnd blir inte verklighet om den politiska nivån inte kommer överens om mandat, mål, prioriteringar eller finansiering Brister i samverkansavtalet riskerar att skapa tvister Möjligheter: En gemensam nämnd ökar möjligheten till en mer hållbar och långsiktig samverkan tack vare en politisk målstyrning Möjlighet till ökad kostnadseffektivitet i framtiden, exempelvis genom gemensamma utvecklingsprojekt, upphandlingar och systemdrift Utveckling kan ske inom områden som annars inte hade skett. Mer fokus på utveckling och större möjligheter till gemensam finansiering Lägstanivån på service och tjänster kan höjas Länsperspektivet på samverkan kan förstärkas och öka även inom andra områden

17 CeSam informerar om Juridiskt stöd för regional samverkan kring e-tjänster Samtliga 16 kommuner i Värmland har inrättat en gemensam drifts- och servicenämnd samt tagit fram en regional lösning för en gemensam IT-plattform för e-tjänster. Här informerar Center för esamhället (CeSam) på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om den juridiska hanteringen av Värmlands lösning, vilket hoppas vara till stöd för ytterligare initiativ till samverkan kring gemensamma e-tjänster. En gemensam Drifts- och Servicenämnd (DSN) 16 kommuner i region Värmland har kommit överens om att inrätta en gemensam drifts- och servicenämnd. När flera kommuner vill samarbeta har de några olika alternativa samarbetsformer att välja mellan: Interkommunala samverkansavtal Kommunala bolag eller andra privaträttsliga former Gemensam nämnd Kommunalförbund De olika alternativen har olika förutsättningar och villkor, vilken form som är lämplig i det enskilda fallet kan man ofta inte avgöra förrän området och målsättningen med samverkan har preciserats. Kommunal samverkan måste dock alltid hålla sig inom ramarna för den kommunala kompetensen, dvs. verksamhetsområdet ska vara av allmänt intresse, ha anknytning till respektive kommuns område (lokaliseringsprincipen) eller dess medlemmar. Inom vissa utpekade områden finns även särskilt lagstöd som ger andra möjligheter till samverkan, t.ex. för skolan, räddningstjänsten, alkoholområdet, överförmyndaren, tillsyn inom miljöområdet, m.m 1. 1 Se vidare Sveriges Kommuner och Landsting; Kommunala samverkansformer, andra upplagan, 2009 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

18 2 (5) Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Nämnden tillsätts därmed i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. Den gemensamma nämnden inrättas under Karlstads kommunfullmäktige och blir därmed en egen myndighet men ingen egen juridisk person. Det innebär att Karlstad såsom värdkommun är ansvarig i förhållande till tredje man. Genom avtalet ges dock Karlstad regressrätt mot övriga samverkande parter för anspråk som tredje man riktar mot kommunen. När man väljer gemensam nämnd som samverkansform måste man välja en värdkommun, där den gemensamma nämnden får ingå. Som för alla nämnder måste det finnas ett nämndreglemente där man ska reglera nämndens verksamhetsområde och arbetsformer. Reglementet ska fastställas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Det måste även finnas en överenskommelse mellan samverkansparterna. I ett sådant avtal ska man dokumentera samarbetets gränser och parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, t.ex. frågor om kostnadsfördelning och antal ledamöter 2. Regressrätt innebär att externa parter kan rikta sina anspråk på ersättning, skadestånd eller liknande direkt mot värdkommunen som sedan får gå tillbaka till övriga samarbetskommuner och få kompensation. E-tjänsteplattformen Målet med Värmlandskommunernas samverkan var skapa en centraliserad e-tjänsteplattform så att kommunerna kan utveckla e-tjänster tillsammans. På så sätt kan kostnader för utveckling, drift och underhåll minskas. Lösningen för den gemensamma plattformen innebär: En centraliserad databas. o Möjliggör att dela e-tjänster och drift. Databasen lagrar konfigurationer för e-tjänster, inkomna ärenden samt personuppgifter. o Alltså samma information som kommuner i dagsläget lagrar separat i sina e- tjänsteplattformar. Säkerhet och teknisk plattform Alla inkomna ärenden märks upp med vilken kommun de tillhör. Handläggare kan endast se ärenden som tillhör den egna kommunen. Alla kommuner har en separat URL som medborgarna surfar in på plattformen med. URL:en identifierar för vilken kommun en e-tjänst utförs. Varje ärende tilldelas en nyckel som identifierar vilken kommun ärendet tillhör. Gemensam databas på gemensam server inom samma brandvägg. 2 I kommunala samverkansformer finns exempel på hur ett reglemente och en överenskommelse kan utformas. Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

19 3 (5) Datat skiljs kommunerna åt genom tabell-id. Medborgaren loggar in genom e-legitimation. Plattformslösningen påverkas av flera lagar: 1. Regler om allmän handling och sekretess: Reglerna om allmän handling och sekretess finns dels i andra kapitlet Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105), TF och i Offentlighets- och Sekretesslagen (SFS 2009:400), OSL. Ansökningar som kommer via e-tjänstelösningen räknas som inkommen handling hos respektive kommun som de är riktade till. Även om handlingarna i databasen i praktiken förvaras hos värdkommunen och kan nås även av teknisk personal där, blir handlingarna enligt vår bedömning inte att anse som inkommen handling där eftersom de endast hanteras som ett led i en teknisk bearbetning eller lagring, TF 2 kap 10. För upprätthållande av sekretess mellan kommunerna kan man se det på samma sätt som ovan. Sekretessgränserna följer kommungränserna. Inkomna handlingar ska normalt diarieföras och om handingarna innehåller sekretessinformation måste de diarieföras. Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

20 4 (5) Om man vill utveckla e-tjänster inom sådana typer av ärenden där man kan förutse att ansökningarna kan innehålla sekretess, t.ex. ansökan om plats i förskola, hemtjänst eller andra typer av stöd och omsorg där hälsoinformation efterfrågas, måste dessa ansökningar föras in i den kommunens diarium, OSL 45:1 Detta kan man genomföra på två sätt: Det första alternativet är att man överför dessa inkomna handlingar som är sekretessärenden till kommunens gängse diarium. Då krävs att integration är möjlig från e-tjänsteplattformen till diariesystemet. Alternativt kan man utforma e-tjänsten så att den kan fungera som ett eget diarium. Den ska då uppfylla kraven i OSL 5:2: 2 Beträffande handlingar som registreras enligt 1 ska det av registret framgå 1. datum då handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen, 3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och 4. i korthet vad handlingen rör. Om man vill välja denna lösning bör man kontakta kommunens arkivansvarige och huvudregistrator, så att det blir dokumenterat att e-tjänsten ska räknas som ett diarium. För övriga ärenden som inte innehåller sekretess räcker det enligt OSL att de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas när ansökan kom in till myndigheten. För dessa ärendetyper kan man välja om man anser att det räcker att e-tjänsten håller god ordning eller om man vill att alla typer av ärenden, även de utan sekretess, ska diarieföras. För att varje kommun på ett enkelt sätt ska kunna uppfylla skyldigheten att lämna ut handlingar som begärs ut enligt offentlighetsprincipen, måste det vara möjligt att i den gemensamma plattformen ta ut handlingar som hör till respektive kommun. För de handlingar som är ställda till och rör den gemensamma nämndens angelägenheter blir dessa istället inkommen handling hos den nämnden. Det kan vara frågor om den gemensamma nämndens ekonomi, avtal, personalfrågor och liknande. 2. Arkivfrågor Säkerställ att information från e-tjänste-ärendena kan överlämnas till arkivmyndighet i respektive kommun och att det går att göra arkivuttag på ett bra sätt. Det är även viktigt att kontrollera att information kan gallras. Beroende på vilken typ av ärenden som kan förekomma i e-tjänsterna kan det finnas krav på olika tider för hur länge handlingar ska sparas och när de ska gallras. 3. Personuppgiftslagen, PuL Varje kommun är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i sina ansökningar. När en personuppgiftsansvarig låter någon annan (organisation) hantera personuppgifter för sin räkning, vid outsourcing, uppdrag eller liknande, är denna externa part att betrakta som ett personuppgiftsbiträde. Den gemensamma nämnden får i det här sammanhanget ses som ett personuppgiftsbiträde åt var och en av kommunerna som använder sig av lösningen. Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

21 Mellan personuppgiftsansvarig och biträdet ska det enligt 30 PuL upprättas ett skriftligt avtal. 5 (5) Vad det ska innehålla finns beskrivet i Datainspektionens faktablad (sök på Personuppgiftsbiträdesavtal på Internet): En grundförutsättning vid all hantering av personuppgifter är att dessa inte ska lagras längre tid än vad som behövs i förhållande till ändamålet med uppgifterna. Säkerställ därför att e-tjänsten inte automat-lagrar personuppgifter onödigt länge utan att en bedömning kan göras för varje typ av e-tjänst om hur länge informationen ska finnas kvar. Även kravet i PuL på att informera individer som använder e-tjänsterna innebär att lösningen måste kunna hantera att varje typ av e-tjänst kan få skräddarsydd information. 4. Lag om offentlig upphandling, LOU Vid upphandling och anskaffning av t.ex. IT-lösningar eller annat som ligger inom ramen för samverkan blir det inte frågan om någon upphandlingssituation mellan de kommuner som ingår i samverkan. Den gemensamma nämnden ska upphandla de tjänster och köp som behövs för verksamheten och blir den upphandlande myndigheten. Ytterligare tips! Kontaktcenter Om samverkanskommuner i ett senare skede vill utveckla samverkan till att inrätta ett gemensamt kontaktcenter eller medborgarkontor, bör man även tydliggöra hur sekretessgränserna kan upprätthållas i den tekniska lösningen och mellan personalen som arbetar i kontaktcentret. Kontaktpersoner Jeanna Thorslund, juridisk expert på Center för esamhället (CeSam), SKL. Tel: , e-post: jeanna.thorslund@skl.se Inge Hansson, it-chef på Karlstad kommun. Tel: , e-post: inge.hansson@karlstad.se Center för esamhället (CeSam) Center för esamhället (CeSam) är ett programkontor inom SKL som arbetar med innovationskraft i kommunal sektor och verksamhetsutveckling som tar stöd av IT. CeSam samarbetar med SKL:s övriga verksamhetsdelar inom sju programområden. De övergripande målen är: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Läs mer: Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

22 Bilaga 4. IT Norrbottens verksamhetsområden inom IT utveckling och infrastruktur. 1. ITK i Norrbotten, informationsteknik (IT) och kommunikation(k)=itk IT och Kommunikation är två delar som är beroende av varandra för att man ska kunna arbeta med/utveckla/leverera tjänster sk e-tjänster till Norrbottens invånare och företag. En grundförutsättning för e-tjänster är att det finns en kommunikationsplattform att leverera dessa tjänster på avseende både telefoni och standardiserade bredbandstjänster. För ca 15 år sedan, var IT Norrbottens uppdrag att utveckla innovativa e- tjänster såsom webbplattformar, medborgarkontor, e-distansutbildning m.m. på uppdrag av bl.a. Norrbottens kommuner, landstinget, universitetet, och företagen. Projekten föll på grund av två viktiga faktorer, brist på ekonomiska resurser för ett brett införande i kommunerna samt bristen på en bra kommunikationsplattform.( Kapaciteten att transportera IT i näten var bristfällig). Under år 2000 beslutade dåvarande regering att avsätta ca 4 miljarder kronor till utbyggnad av sk bredband. IT Norrbotten fick ägarnas uppdrag att samordna kommunernas bredbandsutbyggnad under åren Grundprincipen är om vi skall leverera e-tjänster så måste vi samtidigt försäkra oss om att våra invånare kan nå tjänsterna dvs bygga bort vita kommunikationsfläckar 2. Koordinering av IT tjänster och kommunikation IT Norrbotten har under åren koordinerat kommunernas och landstingets IT chefer samt stadsnäten. Syftet med detta är att få ett erfarenhetsutbyte, kunskapsöverföring samt effektivisera resultaten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Genom samordningen av IT chefernas ansvarsområden har vi även tagit initiativ till att vissa kommuner gemensamt inlett ett samarbete för att finna effektivitetsvinster ex på detta är nyttjande av Ipads för tex kommunpolitiker, behov av nya telefonväxelsystem med integration av nya plattformar, m.m. Upplägget vid projekten har varit att IT Norrbotten haft projektansvaret avseende både projektledare, verksamhetsredovisning och ekonomisk redovisning. Genom samverkan har kompetens tillförts från IT avdelningar respektive verksamhetsansvariga. På detta sätt nyttjar vi en gemensam resursbank av IT kompetens, såsom att samtliga IT avdelningar vore en enda IT avdelning.

23 3. Extern finansiering av projektverksamhet Genom de projekt vi bedrivit/bedriver har vi även använt oss av metodiken att i första hand försöka finna extern finansiering för projektverksamheten, vilket är resurs och kompetenskrävande. Detta har medfört att kommunerna/landstinget endast medfinansierat sig egen verksamhet med 50 % alternativt att det inte funnits någon medfinansiering överhuvudtaget från kommunerna alternativt landstingets sida. Exempel på projekt med 100 % finansiering eller lägre från annat håll: A. Trygghetslarm 100% finansierat från annat håll (Regeringsprojekt, SKL Kommentus 2.6 miljoner kronor) B. Videokonferensplattformen 50% finansiering från annat håll (EUmedel 7.6 miljoner kronor).här har vi infört en gemensam plattform för video för länets samtliga kommuner och landsting. Detta är unikt för Sverige och en stor tillgång för bl.a. modermålsundervisning, e- hälsa och miljötänk i länet. C. Utbyggnad bredband Pajala och Jokkmokk 2011, 100% finansiering från annat håll (Regeringsmedel/EU 22 miljoner kronor) 4. Gemensam Förvaltningsmodell/projektmall För att få en lyckosam och bra verksamhet så finns det ett behov av att arbeta med samma metodik och processer. I princip har idag samtliga kommuner/landstinget valt sin modell för hur man arbetar med bl.a. projekt. Detta skapar problem då man skall implementera arbetet i den praktiska vardagen. Därför startades ett metodikarbete upp mellan IT avdelningarna inom kommunerna/landstinget och IT Norrbotten för att finna en gemensam förvaltningsmodell inom ramen för videokonferensplattformen. Syftet är att få fram en läns/regionmodell även för kommande och nya gemensamma förvaltningsverksamheter. 5. Exempel på IT projekt som IT Norrbotten nu koordinerar IPv6 (Krav från Regeringens digitala agenda) Internetprotokollet, ofta förkortat IP, är det kommunikationsprotokoll som används för överföring av information över Internet. Internetprotokollet version 4, IPv4, är den första versionen av IP och är idag den version som Internet i huvudsak baseras på. IPv4 adresserna kommer att ta slut under närmsta året, i delar av världen har detta redan inträffat. När detta sker kommer behovet av att implementera nästa version av Internetprotokollet, IPv6, att öka, för att under en period kunna samexistera tillsammans med IPv4. Det är alltså inte fråga om att på kort sikt övergå helt till IPv6, även om det på längre sikt är

24 fallet. Användningen och spridningen av IPv6 kommer dock att innebära att de e-tjänster som finns och tas fram måste vara nåbara också med IPv6. Utifrån den förstudie som gjordes i Övertorneå om vad det innebär och krävs för att införa IPv6 i en kommun beslöts på IT-chefsmötet i mars i år att alla kommuner skall samverka kring införandet av IPv6 med mål att alla kommuner och landstinget skall vara nåbart utifrån med IPv6 hösten Under ledning av ITN har införandet av IPv6 påbörjats under 2012 med bl.a. utbildningar och gemensam analys av de utrustningar som berörs. DNSSEC (Ansökan gjord till MSB för att finansiera arbetet för samtliga kommuner och landstinget) (Krav från regeringens digitala agenda) DNS, Internets adressbok, är avgörande för att e-post ska nå rätt mottagare och för att en användare ska komma till rätt webbplats. Samhällets beroende av DNS kommer dessutom att öka när tjänster som ip-tv och ip-telefoni får fler användare och inte minst när medborgarna får tillgång till e-tjänster. Men systemet är sårbart ett infekterat DNS kan leda till att en angripare i det fördolda kan dirigera om e-post, stjäla information via falska webbplatser eller störa ekonomiska transaktioner och kommunikation. Ett led i att stärka samhällets förmåga är att införa DNSSEC. Det är viktigt att kommunens DNS bygger på denna standard, vilket gör att den tillhandahåller en säker och robust tjänst med god nåbarhet vare sig man driver den själv eller har lagt ut driften på någon extern partner. Tillsammans med länsstyrelsen, samtliga kommuner och Nll har ITN lämna in en projektansökan med syfte att införa DNSSEC och säkerställa att det finns verifierad kompetens för drift och förvaltning av DNSSEC över tid. Vid positivt beslut projektstart Upphandling av digitala trygghetslarm Tillsammans med Socialtjänsten och IT-avdelningarna inom Norrbottens kommuner tog vi initiativ till att titta på situationen för Trygghetslarm utifrån det teknikskifte som pågår inom telefoni. Vi tog fram en rutin för hur Telia ska hantera informationsbehovet avseende trygghetslarm till kommuner vid nedmontering av analog teknik. Genom de initiativ vi tog blev vi också en del av Hjälpmedelsinstitutets Regeringsprojektet kring Digitala Trygghetslarm. Inom ramen för detta projekthar vi tagit fram en förstudie över situationen för Trygghetslarm i Norrbotten, vi har testat Digital Trygghetslarm och Larmcentraler och vi genomför idag en nationell upphandling av Digitala Trygghetslarm och larmcentral tillsammans med SKL Kommentus inköpscentral. Upphandlingen omfattar 253 kommuner i Sverige, inklusive 14 kommuner i Norrbotten. Genom Hjälpmedelsinstitutet sprids nu information om arbetet vidare i hela Europa. Från ett initiativ i Norrbotten avseende några tusen larm, spreds behovet till larm i Sverige och nu 2.6 miljoner digitala larm i Europa.

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Varför Samverkan Tillgänglighet och bemötande Gränslös efterfrågan Lägre kostnader Laglighet Vi utredde följande samverkansformer Samverkansavtal

Läs mer

Förslag till inrättande av gemensam nämnd för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället

Förslag till inrättande av gemensam nämnd för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället 1 Förslag till inrättande av gemensam nämnd för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället Förslag till beslut: Med hänvisning till nedanstående utredning föreslår utredningsgruppen att styrelsen

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se Dnr DSN-2014-19 Dpl sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET T IT-enhetenn 2015-01-23 (reviderad) Anna Hamr, 054-540 81 69 anna.hamr@ @karlstad.se Verksamhetsplan 2015 drifts- ochh servicenämnden Dnr DSN-2014-19

Läs mer

.Gemensam nämnd i Norrbotten för implementering av strategin för esarnhället - Inriktningsbeslut

.Gemensam nämnd i Norrbotten för implementering av strategin för esarnhället - Inriktningsbeslut `l^klr ^S å1o \3 /^ LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL I 50 (67) Kommunfullmäktige 2013-02-25 48.Gemensam nämnd i Norrbotten för implementering av strategin för esarnhället - Inriktningsbeslut Dnr 2012.804-01

Läs mer

Norrbottens e-nämnd. Verksamhetsplan 2016

Norrbottens e-nämnd. Verksamhetsplan 2016 Daniel Ahlqvist Sida: 1 (11) Norrbottens e-nämnd Verksamhetsplan 2016 Daniel Ahlqvist Sida: 2 (11) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten,

Läs mer

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden Dnr DSN-2015-9 Dpl sid 1 (6) TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten 2015-06-29 Per-Erik Karlsson, 054-540 12 20 Per-erik.karlsson@karlstad.se Drifts- och Servicenämnd En gemensam e-tjänsteplattform

Läs mer

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet.

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. 1(5) 2015-11-11 Helge Jonsson Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. Inledning En förstudie har tagits fram kring regional samverkan i offentlig

Läs mer

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén 2016-06-20 1 (5) Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden 2015 2018 Bakgrund

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2011-02-18 Diarienummer Kommunledningskontoret Handläggare Gerd Olofsson 0910-73 59 68 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2010 Sammanfattning Av verksamhetsberättelse och årsredovisning

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Grundförutsättningar Förhållandet mellan kommunallagen och vattentjänstlagen Kommunens förhållande

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Remmi Gimborn Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Inledning...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Länsförbunden Kommunalförbunden. Samverkan mellan kommuner underlättas och stimuleras

Länsförbunden Kommunalförbunden. Samverkan mellan kommuner underlättas och stimuleras Cirkulärnr: 1996:140 Diarienr: 1996/2646 Handläggare: Sektion/Enhet: Ingegärd Hilborn Datum: 1996-10-04 Mottagare: Rubrik: Kommunalrättssektionen Kommunstyrelsen Länsförbunden Kommunalförbunden Bilagor:

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Kollektivtrafiken i en regionkommun Bilaga 1

Kollektivtrafiken i en regionkommun Bilaga 1 Sammanfattning Västerbottens läns landsting ansöker om att få bilda regionkommun från 1 januari 2019. Då upphör Region Västerbotten som organisation. Bildandet av regionkommun innebär bl.a. att Västerbottens

Läs mer

Politiskt initiativ från majoriteten - Utred nya arbetsformer för en effektivare upphandling i Karlstadsregionen

Politiskt initiativ från majoriteten - Utred nya arbetsformer för en effektivare upphandling i Karlstadsregionen Dnr KS-2012-255 Dpl 14 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteyttrande 2013-03-28 Per Danielsson, 054-540 80 18 per.danielsson@karlstad.se Politiskt initiativ från majoriteten - Utred

Läs mer

Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2019-01-29 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2019:41 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Läs mer

Protokoll från presidiets sammanträde, delegationsbeslut

Protokoll från presidiets sammanträde, delegationsbeslut Protokoll från presidiets sammanträde, delegationsbeslut BESLUTANDE Britta Flinkfeldt Peter Roslund ÖVRIGA DELTAGARE Kajsa Myrberg, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Lars Alriksson Kjell-Åke

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Förslag till samverkansavtal kring kommungemensamt e-arkiv

Förslag till samverkansavtal kring kommungemensamt e-arkiv Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (5) Administrativa avdelningen Jesper Jacobsson 046-35 59 26 Jesper.jacobsson@lund.se Kommunstyrelsen Förslag till samverkansavtal kring kommungemensamt e-arkiv Sammanfning

Läs mer

Kommunal e-hälsa inom Socialtjänsten

Kommunal e-hälsa inom Socialtjänsten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-03-14 Sida 11 (19) 6 Kommunal e-hälsa inom Socialtjänsten Sveriges kommuner och landsting har ingått ett antal överenskommelser med regeringen, vilka

Läs mer

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Samverkansavtal om gemensam överförmyndarnämnd i Umeåregionen (ÖFUR)

Samverkansavtal om gemensam överförmyndarnämnd i Umeåregionen (ÖFUR) AVTAL Sida 1 av 7 Samverkansavtal om gemensam överförmyndarnämnd i Umeåregionen (ÖFUR) Mellan Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Umeås, Vindelns, Vännäs, och Örnsköldsviks kommuner träffas genom detta

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Drifts- och servicenämnden

Verksamhetsplan 2017 Drifts- och servicenämnden sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Strategisk Ledning IT 2016-01-13 Peter Olsson, 054-540 12 08 peter.olsson3@karlstad.se Verksamhetsplan 2017 Drifts- och servicenämnden Inledning Den gemensamma drifts-

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Upphandling av gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden

Upphandling av gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden Dnr DSN-2018-1 Dpl 14 sid 1 (6) TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018-01-19 Ann Salomonsson, 054-540 1062 ann.salomonsson@karlstad.se Drifts- och Servicenämnd Upphandling av gemensam e-tjänsteplattform

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2018-02-12 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2018:53 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Förslag till

Läs mer

Instruktion och uppdrag till drifts- och servicenämnden

Instruktion och uppdrag till drifts- och servicenämnden Tekniska förvaltningen Helena Pettersson,0550-881 05 helena.pettersson1@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(3) Datum 2015-06-03 Tn/2015:47 002 Delegation, attesträtt Instruktion och uppdrag till drifts-

Läs mer

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare PM 2019-06-11 1 (7) Ekonomi och styrning Karin Tengdelius Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Kommuner och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Beslutad när Kommunstyrelsen 2018-03-13, 36 Beslutad av Diarienummer Kommunstyrelsen KSKF/2018:53 Ersätter Gäller

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 2 Innehåll Varför program bakgrund och syfte... 4 Vad är privata utförare... 5 Vad ska fullmäktiges

Läs mer

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Program Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare 1 Styrdokument Handlingstyp: Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Diarienummer:

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Samverkan mellan kommuner för hög kompetens

Samverkan mellan kommuner för hög kompetens Samverkan mellan kommuner för hög kompetens FAH 2013-10-10 Nils Alesund nils@alesund.se 070-786 73 11 Nils Alesund Consulting 1 Många krav på myndighetsutövningen inom miljöoch hälsoskydd - Krav på myndighetsutövningen

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Fastställt av: : 2016-09-28, 96 Dnr: ATVKS 2015-00650 003 För revidering ansvarar: Kommunledningsförvaltningen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Nytt it-program för Stockholms stad

Nytt it-program för Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:

Läs mer

Yttrande angående program för uppföljning av och insyn i verksamhet bedriven av privata utförare

Yttrande angående program för uppföljning av och insyn i verksamhet bedriven av privata utförare Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson 2019-03-15 Dnr 2019/126-003 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande angående program för uppföljning av och insyn i verksamhet

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Avtal om samverkan i gemensam brand- och räddningsnämnd

Avtal om samverkan i gemensam brand- och räddningsnämnd Avtal om samverkan i gemensam brand- och räddningsnämnd Robertsfors, Umeå och Vindelns kommuner har kommit överens om att från och med den 1 januari 2018 inrätta en gemensam nämnd, kallad Umeåregionens

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare

Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare 1/5 DATUM 2017-08-23 DIARIENUMMER KS/2017:570-059 Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare Antaget av kommunfullmäktige 2017-09-25, 83 En kommun kan, efter beslut

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Samverkansavtal. Lönenämnd. för gemensam. Mariestad, Töreboda, Gullspång och Karlsborg. ~ kommun. .. Karlsborgs. Kommuner i samarbete

Samverkansavtal. Lönenämnd. för gemensam. Mariestad, Töreboda, Gullspång och Karlsborg. ~ kommun. .. Karlsborgs. Kommuner i samarbete .. Karlsborgs Bilaga 105 KF 193 2016-11-28 MARIESTAD GULLSPlNG; Samverkansavtal för gemensam Lönenämnd Mariestad, Töreboda, Gullspång och Karlsborg Antaget av: Kommunfullmäktige Mariestad 2016-xx-xx Töreboda

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn Diarienummer Senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig processägare 2018/0333 2019-03-19 Kommunfullmäktige Ekonomichefen Dokumentets syfte Syftet med program för uppföljning

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2017-05-15 Diarienummer KSN-2017-1683 Kommunstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av verksamhetsavtal mellan Region Jönköpings län och länets kommuner Region Jönköpings län Revisorerna

Granskning av verksamhetsavtal mellan Region Jönköpings län och länets kommuner Region Jönköpings län Revisorerna Granskning av verksamhetsavtal mellan Region Jönköpings län och länets kommuner Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-04-15 Dnr: RS 2015-277 Regionstyrelsen Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner Bakgrund Enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd SAMVERKANSAVTAL 1 (5) 1 PARTER Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Region Västmanland

Läs mer

Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom FoU socialtjänst och avveckling av gemensam nämnd för kunskapsstyrning KSN

Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom FoU socialtjänst och avveckling av gemensam nämnd för kunskapsstyrning KSN 1 (1) KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2019-05-29 109 Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom FoU socialtjänst och avveckling av gemensam nämnd för kunskapsstyrning KSN-2019-1756

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

REGLEMENTE FÖR GEMENSAMMA SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN, LÖN

REGLEMENTE FÖR GEMENSAMMA SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN, LÖN REGLEMENTE FÖR GEMENSAMMA SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN, LÖN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En

Läs mer

Införande av inköpscentral samt revidering av servicenämnden reglemente

Införande av inköpscentral samt revidering av servicenämnden reglemente Kommunstyrelsen 2019-03-26 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2019:133 Gunnar Ekdahl 016-710 52 61 1 (7) Kommunstyrelsen Införande av inköpscentral samt revidering av servicenämnden reglemente

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN 2015-2018 Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Ägardirektiv för Teater Halland AB

Ägardirektiv för Teater Halland AB 1(5) Datum Diarienummer 2013-02-06 RS130030 Ägardirektiv för Teater Halland AB Detta ägardirektiv ska antas av bolagsstämman i Teater Halland. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Samverkansavtal gällande överförmyndar-verksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. KS 2014-228

Samverkansavtal gällande överförmyndar-verksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. KS 2014-228 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-05-13 152 Samverkansavtal gällande överförmyndar-verksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering.

Läs mer

Gemensam nämnd för verksamhetsstöd och Open eplatform

Gemensam nämnd för verksamhetsstöd och Open eplatform Gemensam nämnd för verksamhetsstöd och Open eplatform Sambruks seminarium kring eplattformar med exempel från flera kommuner Lennart Smith 2015-10-22 2 3 Varför samverkan? Ökad tillgänglighet och minskad

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-05-17 86 KS 225/17 Program för uppföljning och insyn av privata utförare Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Företagspolicy för Hällefors kommun

Företagspolicy för Hällefors kommun Företagspolicy för Hällefors kommun 2(4) I enlighet med bestämmelserna i 3 kapitlet 16-18 Kommunallagen (1991:900), (KL) har Hällefors kommun valt att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform.

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Samverkansnämnden LYST

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Samverkansnämnden LYST 1(13) Plats och tid Lycksele 13-15 ande Ledamöter Lilly Bäcklund (S), ordförande Tomas Mörtsell (C), vice ordförande Karin Malmfjord (S) Christer Rönnlund (M) Egon Persson (Åkl) Tommy Danielsson (S) ersättare

Läs mer

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 14 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 62 Ks 92 Au 101 KS/2014 0465 Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-06-03 139 Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering.

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015 RIKTLINJE 1 (5) Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting

Läs mer

Instruktion för stadsdirektören

Instruktion för stadsdirektören 1 (5) DATUM DNR 2018-04-12 KS/2018:150 Instruktion för stadsdirektören Antagen av kommunstyrelsen den 7 maj 2018. 2 (5) Bakgrund Kommunallagen (SFS 2017:725) 7 kap. 1-3 reglerar stadsdirektörens uppdrag:

Läs mer

Samordning av VA-verksamheten med Roslagsvatten Dnr KS12/

Samordning av VA-verksamheten med Roslagsvatten Dnr KS12/ 2013-01-14 Mats Falås VA- och Renhållningschef 08 560 39 336 Mats.Falas@ekero.se Kommunstyrelsen Samordning av VA-verksamheten med Roslagsvatten Dnr KS12/181-303 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Möjligheter till lokal samverkan i miljötillsynen

Möjligheter till lokal samverkan i miljötillsynen 6 juni 2001 Information till kommunerna i Västra Götalands län genom Miljösamverkans kontaktpersoner på miljökontoren Möjligheter till lokal samverkan i miljötillsynen Innehåll Informationens syfte 1 Motiv

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Avveckling av det enkla bolaget CeHis

Avveckling av det enkla bolaget CeHis BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum 2015-02-02 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03690 Uppdnr 970 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Avveckling

Läs mer

KITe - förslag till prioritering av samverkansobjekt

KITe - förslag till prioritering av samverkansobjekt 1(10) KITe - förslag till prioritering av samverkansobjekt 1 KOMPETENS OCH RESURSER... 2 1.1 Bruttolista över möjliga samverkansobjekt... 2 1.2 Föreslagna prioriteringar... 2 1.2.1 Prioritering: Gemensam

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUN Gällande från den 26 februari 2018 Fastställt av kommunfullmäktige den 26 februari 2018, 31 Arkivreglemente för Härryda kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer