E U - B A S F A K T A

Transkript

1

2

3

4 192b :a reviderade upplagan Europeiska unionen Marko Ruonala EU-basfakta

5 Omslagsbild Norra och centrala Europa 1493 (Hartman Schedels: Liber chronicarum, Nürnberg/Uppsala universitet). Träsnitt av Hieronymus Münzer ( ). På kartan ser vi spår av sjökartografen Pietro Vescontes världskarta från tidigt 1300-tal: skandinaviska halvöns bladliknande form, där Grönland utgör skaftet. För övrigt har halvöns gestaltning påverkats av Nicolaus Germanus och är naturligtvis i stor utsträckning grundad på Ptolemaios. Östersjöns öar visas i detalj men betraktaren får en något förvirrad bild: Scan[d]ia påträffas väster om Silandia (danska Själland) och Gotland nära Rigabukten. Uppsala universitet EU-basfakta, 2:a reviderade upplagan Marko Ruonala och Europainformationen vid utrikesministeriet Redigering: Grafisk planering, sidombrytning och illustrationer: Bildredaktörer: Översättning till svenska: Päivi Toivanen Mika Launis Hannupekka Kinnunen och Emilia Savola Christina Tallberg Tryck Vammalan Kirjapaino, Sastamala 2011 ISBN PDF ISBN

6 FÖRORD Finland och Europas karta Martti Ahtisaari. LEHTIKUVA/ REUTERS/Adam Hunger Finländarnas vardag av i dag avviker mycket från vardagen för de generationer som föddes genast efter krigen. Vi reser i Europa utan pass, använder en gemensam valuta och kan vistas och arbeta i vilken stat som helst. Finländska ungdomar studerar på olika håll i Europa, och många växer upp i en internationell eller flerspråkig miljö. Finland har alltid varit en del av Europa, men först för dagens generationer är Europa verklighet. När förhandlingarna om vårt lands EU-medlemskap avgjordes den 1 mars 1994 såg Europa annorlunda ut än i dag. Händelsevis tillträdde jag samma dag ämbetet som republikens president. I Finland fördes en intensiv debatt om EU:s fördelar och nackdelar. Tvivel och rentav rädslor förekom före folkomröstningen som i praktiken avgjorde Finlands medlemskap. Vi gick in i EU i efterdyningarna av stora omvälvningar i Europa. Berlinmuren hade fallit, Sovjetunionen hade kollapsat och vi var mitt inne i en ekonomisk depression. Europeiska gemenskapen uppstod ur ruinerna efter världskriget. Grundandet av gemenskapen var framför allt en fredsfråga. Men under det kalla kriget på 1950-talet kunde man ännu inte tänka sig att Europas stabilitet skulle vara baserat på något annat än det militära motsatsförhållandet mellan supermakterna. Den generation som inte upplevt krig väntar sig också annat av EU än fredsgarantier. Pluralism, rättsstatliga och demokratiska principer, frihet att resa och arbeta utomlands är liksom många andra värden självklarheter för de unga i dag. Ofta glömmer man bort att för allt detta behövs fred. EU har alltjämt en betydelsefullt viktig roll när det gäller att trygga den gemensamma stabiliteten. EU har genomgått stora förändringar, i synnerhet på 2000-talet. Unionens verksamhetssektor har utvidgats. Lissabonfördraget satte punkt, åtminstone tills vidare, för årtionden av förhandlingar om grundfördragen. Utvidgningen har gjort EU till en ekonomisk makt omfattande nästan 30 stater med sammanlagt över en halv miljard invånare. Unionen har utvecklats till krishanterare när dess militära kapacitet och civila krishantering har förstärkts. EU har som en följd av skuldsättningen i länder inom den mo-

7 netära unionen lyckats skapa mekanismer också med tanke på ekonomiska kriser. Dagens värld är multipolär och oförutsägbar. En snabbt föränderlig verklighet skapar grogrund också för hot som är helt annorlunda än tidigare. Vår tid präglas av klimatförändringar, miljökatastrofer, naturkatastrofer, en omfattande immigration, terrorism, pandemier, brist på vatten, livsrum och energi samt många andra snabbspridande fenomen. Internets interaktiva kanaler har suddat ut gränserna mellan stater och världsdelar ytterligare. Via internet kan man i realtid identifiera sig med referensgrupper och angelägenheter på andra sidan jordklotet. Men även i den globala världen står människan stadigare om hon upplever en verklig samhörighet med något. För vissa är denna gemenskap familjen och hemorten, för andra hemlandet eller Europa. Finland hör till Europa och Europeiska unionen. Medlemskapet har fört mycket gott med sig för oss. Vi reste oss ur den ekonomiska depressionen och blev rentav den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen. Medlemskapet i den monetära unionen satte fart på välståndsutvecklingen. Allt det som Europa står för, liksom vår existens, sammanfattas i pengarna och framför allt i euromynten. På myntets ena sida finns den gemensamma utvidgade Europakartan och på andra sidan våra nationella symboler. Och myntet med kartan finns ju alltid där till hands också för oss finländare. EU måste tolkas och förstås mot den historiska bakgrunden av en världsdel söndertrasad av krig; gemenskapen uppstod i ett läge av misstänksamhet för att bygga upp fred och det allmänna bästa. Enligt en fras man ofta tar till är Europeiska unionen aldrig färdig utan befinner sig i ständig kris. Men dagens EU är beredd att möta kriser, lära av dem och förändras av kriserna. Fortfarande finns det hos medborgarna oklara saker och tvivel gällande EU. EU mystifieras alldeles i onödan. Boken EU-basfakta av Marko Ruonala som Europainformationen vid utrikesministeriet ger ut berättar vad Europeiska unionen är, hur unionen uppkom och varför, vad dess verksamhet bygger på och hur besluten fattas. Förändringen under senare år beskrivs också ur medborgarnas perspektiv det är ju för dem EU finns till. Helsingfors i december 2010 Martti Ahtisaari President * Martti Ahtisaari ledde som republikens president Finlands delegation när vårt lands EUmedlemskap fastställdes vid toppmötet på Korfu midsommaren 1994.

8 Innehåll Finland och Europas karta President Martti Ahtisaari 5 Europa i går och i dag 9 Europeiska unionen i dag en verklighet i förändring 10 Europas rötter 15 Gemenskapens halvsekel steg för steg mot en storunion 19 Europa hämtade sig från kriget 20 Tomma stolar-krisen och tvisten om jordbruket 1960-talet 23 Mot Europeiska unionen och 1980-talen 24 Stora steg framåt 1990-talet 26 EU i utvidgning drabbades av recession 2000-talets början 27 Europeiska unionens institutioner 29 Europeiska rådets roll allt starkare 31 Rådet är EU:s viktigaste lagstiftare 34 Kommissionen tar initiativ till lagar 40 Europaparlamentets ökade makt 44 Europeiska unionens domstol övervakar och tolkar lagen 48 Revisionsrätten övervakar användningen av EU:s medel 54 Europeiska unionens övriga organ 55 EU:s grundfördrag och beslutsfattande 57 Folkomröstningar bromsade upp grundfördraget 58 Är EU:s beslutsfattande komplicerat? 62 Euroområdet och ekonomin 67 En egen valuta förenar Finanskrisen drev EU till omfattande reformer 68 Också EU:s ekonomiska tiger tämjdes 75 7

9 Medlemsländerna finansierar EU:s budget 77 EU reglerar de indirekta skatterna 78 Relationerna till den övriga världen 79 Utrikes- och säkerhetspolitiken EU har ett brett sortiment av verktyg 80 Kissinger och Europas telefonnummer 82 Krishanteringen är galjonsfigur för EU:s försvarspolitik 85 Östersjön skyddas genom EU-samarbete 91 Den nordliga dimensionen arbetar för hållbar utveckling i Finlands närområden 93 Unionen är en stark aktör inom handelspolitiken 95 EU är världens största utvecklingsbiståndsgivare 97 Handelsavtal har förnyats 98 Utvidgningen 101 Europa söker sina gränser 102 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa 111 Öppna gränser nya vindar i Europa 112 Schengen avskaffade inre gränskontroller 117 Den europeiska inre marknaden 119 EU utvecklar alltjämt sin inre marknad 120 Fungerande trafik och förbindelser stödjer den inre marknaden 124 Medborgarnas jämlikhet debatteras inom EU 127 Utbildning och kultur en betydande resurs inom EU 129 Regioner, jordbruk och fiske 133 Regionalpolitiken jämnar ut skillnaderna i levnadsstandarden 134 Den gemensamma jordbrukspolitiken berör alla 135 Fiske och skyddet av den marina miljön Island gör EU till en större aktör inom fisket 138 Oron för miljön och energin 141 EU går i första ledet vid bekämpningen av klimatförändringen 142 EU vill minska beroendet av importerad energi 145 Medborgarna och Europeiska unionen 147 Språklig mångfald i Europa 148 EU-medborgarnas rättigheter i grundfördraget 149 Europeiska unionen som arbetsplats 152 Lobbyister och andra intressebevakare 153 EU informerar på bred bas 155 Euron och öppna gränser milstolpar i Finlands medlemskap 156 EU-ärenden behandlas i enlighet med Finlands grundlag 158 Ålands ställning 163 EU söker alltjämt sin plats Scenarier: Lärdom via kriser, historien avspeglas i nutiden och ett steg tillbaka 164 Författaren 170 Webbplatser 171 EU-ordlista 172 Källor 175 Person- och sakregister 177 8

10 1 Europa i går och i dag

11 Europeiska unionen i dag en verklighet i förändring Winston Churchill skisserade det framtida Europa i sitt tal på Zürichs universitet hösten1946. På bilden Churchill efter talet. Lehtikuva/Keystone Efter världskrigen stod Europa i ett vägskäl, där det fanns ytterst få vägvisare. Knappast någon trodde på ett Europa i fred och harmoni i den värld av terrorbalans som kontrollerades av supermakterna. Men Europa kom på fötter. De stora årskullarna föddes, Europa återuppbyggdes, ekonomin återhämtade sig och fredsidén fick fotfäste. Uppsvinget i nationalstaterna och deras egna själviska ambitioner skapade grunden för samarbete. Winston Churchill, Storbritanniens ryktbare premiärminister under andra världskriget, lade i ett tal vid Zürichs universitet i september 1946 fram tanken på Europas förenta stater. Churchill varnade med hänvisning till kärnvapnen att ständiga krig kan utplåna den existerande civilisationen. Det skulle inte endast betyda en utplåning av Europa utan sannolikt av nästan hela världen.... Det är min uppgift att varna er. Tiden är knapp. Just nu kan vi andas ut. Kanonerna har tystnat. Striderna har avbrutits, men faran är inte över. Om vi vill bygga Europas förenta stater, vilket namn eller vilken form det än får, så måste vi börja nu. (Winston S. Churchill Fri översättning) 10

12 Barents hav Island Norska havet Europa 2011 Norge Sverige 1995 Finland 1995 Europeiska unionens medlemsstater och anslutningsår Portugal 1986 Atlanten Spanien 1986 Irland 1973 NORDIRLAND Storbritannien 1973 ANDORRA Frankrike 1952 Nordsjön Nederländerna 1952 Danmark 1973 Tyskland Belgien LUXEMBURG MONACO LIECHTENSTEIN Schweiz Italien 1952 Österrike 1995 Östersjön Polen 2004 Tjeckien 2004 Slovakien 2004 Slovenien 2004 Kroatien SAN MARINO VATIKANSTATEN RYSSLAND Ungern 2004 Litauen 2004 Estland 2004 Lettland 2004 Vitryssland Rumänien 2007 Bosnien-Hercegovina Serbien Montenegro Kosovo Bulgarien 2007 Makedonien (FYROM) Albanien Grekland 1981 Ryssland Moldavien Ukraina Kandidatländer för medlemskap i Europeiska unionen Euroområdet Schengenländer Svarta havet Turkiet Georgien Armenien Marocko Algeriet Tunisien Malta 2004 Medelhavet Cypern 2004 Libanon Israel Syrien Irak Tanken på ett Europa enligt amerikansk modell var känd från tidigare. Churchill insåg att ärkefienderna Frankrike och Tyskland behövdes som ledstjärnor för ett enat Europa. En annan viktig observation var att krig är totalitärt. Endast fred kan stabilisera Europa och skapa grunden för en välmående ekonomi. Efter Churchills tal har utvecklingen i Europa gått framåt med stormsteg via det kalla kriget till Sovjetunionens sönderfall och vidare till ett Europa där gränserna dragits upp på nytt. Efter andra världskriget fanns det endast två verkliga stormakter, USA och Sovjetunionen, men dagens värld är betydligt mer multipolär. I början av 2000-talet står Europa inför synnerligen mångskiftande utmaningar. Den internationella omvärlden förändras snabbt och detta har tillsammans med globaliseringen, klimatförändringen, naturkatastrofer och terrorismen gjort det allt svårare att förutspå utvecklingen i världen. I början av 2000-talet kunde vi inte förutse den ekonomiska kris som skulle drabba oss i slutet av årtiondet. Krisen satte fart på den globala förändringen; konkurrensen om naturresurser och energi, arbetskraft, militär styrka och handelsmarknaderna med USA, de asiatiska ekonomiska stormakterna, Latinamerika och de framväxande utvecklingsländerna har blivit allt hårdare. Människor flyttar över riksgränserna, också från en världsdel till en annan, för att söka arbete och större välstånd. Detta skapar 11

13 nya möjligheter, men också problem. Ekonomiskt kapital har redan länge överförts från väst till Asien, men också har framför allt kinesiska företag gjort stora investeringar i väst. Ett fortsatt välstånd i Europa är ingen självklarhet. Den offentliga skuldsättningen har ökat i många länder och befolkningen åldras. År 2025 kommer var tredje europé i myndig ålder att ha fyllt 65 år. Bristen på kunnig arbetskraft och åldringsvården är frågor som många europeiska länder måste lösa när de stora åldersklasserna går i pension. Som bäst upplever vi en exceptionell tid i Europas historia. En jämförelsevis lång tid av fred och samarbete mellan stater är något unikt i en världsdel som under århundraden hemsökts av krig. Att främja stabiliteten och freden är en av grundpelarna i EU:s verksamhet. Å andra sidan bär de generationer som fötts i slutet av 1900-talet och på 2000-talet inte på barlasten från andra världskriget vilket deras föräldrar och mor- och farföräldrar gör. De förväntar sig något mer av EU än fredsgarantier. EU består av demokratiska, självständiga stater och institutioner, som eftersträvar ett gemensamt europeiskt intresse. Man hör ofta talas om den europeiska integrationen. Med detta menas att stater avstår från en del av sin nationella självbestämmanderätt för att förena flera länders styrka, tyngd och ambitioner. När ett land går med i EU behåller det sin självständighet, men överlåter en del av sin beslutanderätt till unionens institutioner. Varför är det viktigt att känna till unionens verksamhet? Som handelspartner är EU större än USA. Värdet av EU:s varuhandel utgör nästan 20 procent av hela världshandeln och värdet av tjänsterna omkring 25 procent, om man räknar bort unionens egen inre marknad. EU-ländernas sammanräknade bruttonationalprodukt är cirka 30 procent av hela världens produktion. Det finns över 500 miljoner konsumenter i EU, dvs. mer än i USA och Ryssland tillsammans. Därtill Belgien Frankrike Italien Luxemburg Nederländerna Tyskland 1952 Danmark Irland Storbritannien 1973 Grekland 1981 Portugal Spanien 1986 Finland Sverige Österrike 1995 Cypern Estland Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern 2004 Bulgarien Rumänien 2007 Den europeiska familjen utvidgades första gången 1973 i dag har unionen 27 medlemsstater. är EU den största givaren av bidrag till utvecklingsländerna och svarar för omkring 60 procent av allt utvecklingsbistånd. EU är även en viktig lagstiftare. Grovt taget härstammar ungefär hälften av Finlands lagstiftning direkt eller indirekt från EU. 12

14 Gemenskapen som ursprungligen bestod av sex medlemsländer har vuxit till en union med nästan 30 stater. Euron används av över 300 miljoner européer. Estland införde euron 2011 och blev det sjuttonde medlemslandet som använder euron. Euron har vid sidan av dollarn blivit en viktig valuta i världshandeln. EU blir en gemenskap med medlemmar, om alla stater i det forna Jugoslavien och Turkiet samt Norge, Liechtenstein och Schweiz en dag ansluter sig till gemenskapen. EU:s verksamhetsbetingelser har breddats speciellt mycket sedan slutet av 1980-talet. Unionens politik stödjer en gemensam inre marknad och en fungerande marknadsekonomi. Målet är att upprätthålla och förbättra den internationella konkurrenskraften. Vidare har EU skapat en utrikes- och säkerhetspolitik som har ökat unionens internationella betydelse talets union har kapacitet för fredsbevarande verksamhet i närområdena och förmåga att reagera på internationella kriser. Trots ett stort urval av instrument påstås EU vara en politisk dvärg, även om man samtidigt tillstår att unionen är en ekonomisk jätte. I början av 2000-talet präglades EU av trötthet på grund av ständiga ändringar av grundfördragen. Sedan slutet av 1980-talet har man förhandlat om grundfördragen och ratificerat dem. När unionen beredde ett konstitutionellt fördrag förutspåddes det att EU kommer att utvecklas mot en federation dvs. en förbundsstat, men Frankrike och Nederländerna förkastade fördraget i folkomröstningar Fördraget ändrades sedan så att till exempel inga hänvisningar till yttre symboler för EU såsom stjärnflaggan ingick i det. Det nya grundfördraget godkändes i Lissabon EU hamnade i en ny kris när irländarna förkastade fördraget i en folkomröstning i juni Ett år senare fattade medlemsländernas stats- och regeringschefer beslut om tillfredsställande rättsliga garantier, som gäller bland annat skattepolitiken och den militära alliansfriheten. Redan tidigare hade man slagit fast att alla medlemsländer fortsättningsvis har en EU-kommissionär. Irländarna godkände Lissabonfördraget samma år i oktober. Fördraget trädde i kraft i december 2009 och EU kunde dra en suck av lättnad. De nya aktörerna i Lissabonfördraget Europeiska rådets president och en hög representant med större befogenheter än tidigare förde med sig nya vindar i EU:s beslutsfattande. Allt emellanåt har det förekommit maktkamper mellan EU-institutionerna, så man visste på förhand att det kommer att ta tid innan unionen har anpassat sig till den stora omställningen. Ett nytt element är också EU:s utrikestjänst, som inför ett slags EU-diplomatnätverk i länder utanför unionen. Efter att reformerna genomförts fullt ut kommer EU att vara en starkare och mer sammansvetsad aktör i världspolitiken. Vi inser inte alltid nyttan med EU Den politiska eliten, eller åtminstone en majoritet av den, anser att ett EU-medlemskap ger välstånd och stabilitet samt att det förbättrar en enskild stats internationella ställning. Men denna uppfattning delas inte av alla EU-medborgare. I vissa länder är antalet EU-motståndare större än antalet förespråkare. Unionens legitimitet, dvs. dess befogenhet att agera och besluta i ärenden på medborgarnas vägnar har ifrågasatts. Detta kallas EU:s legitimitetsunderskott, ett slags brist på trovärdighet. Många anser att Europeiska unionen skaffar sin legitimitet genom rättvisa och förståeliga beslut som gagnar medlemsländerna och medborgarna, och att den därmed får acceptans för sin verksamhet. EU väntas också garantera ekonomisk stabilitet och förhindra stora fluktuationer i valutakurserna. I Finland började EU förlora i popularitet ungefär tio år efter att Finland blivit medlem. Allra lägst var populariteten i Finland 2005: endast 38 procent av finlän- 13

15 Barents hav Island Norska havet Atlanten Irland Storbritannien Norge Nordsjön Danmark Nederländerna DDR Belgien LUXEMBURG BRD Sverige Östersjön Polen Finland Sovjetunionen Europeiska gemenskapen var på väg att utvidgas till det blågröna området. Gemenskapens ursprungliga medlemmar Frankrike, Västtyskland (BRD), Italien och Beneluxländerna omfattar samma område som Karl den stores rike på 800-talet (grönt område). Tjeckoslovakien Frankrike Schweiz Österrike Ungern Rumänien Portugal Jugoslavien Svarta havet Spanien Italien Bulgarien Albanien Iran Turkiet Grekland Marocko Algeriet Tunisien Malta Medelhavet Syrien Libanon Cypern Israel Irak darna tyckte att EU-medlemskapet var en positiv sak. År 2009 förhöll sig 51 procent av finländarna positivt till medlemskapet. Bland annat besluten om jordbrukspolitiken, skillnaderna i synsätt om jakten på djur och att Finland har blivit en större nettobetalare till EU har ansetts ligga bakom det sjunkande understödet. År 2009 var Finlands betalningsandel cirka 103 euro per finländare. Många njuter frukterna av EU:s verksamhet utan att egentligen tänka på det. Med undantag för Balkankrigen har vi sedan andra världskrigets slut haft fred i Europa. Handelssamarbetet och den inre marknaden har ökat välståndet och skapat nya investeringsmöjligheter. Den gemensamma miljöpolitiken styr medlemsländerna att fatta beslut som bland annat förbättrar luftkvaliteten. EU stödjer ökad kärnsäkerhet i Finlands närområden och EU har gett pengar och lån för byggandet av ett vattenreningsverk i S:t Petersburg. EU-medborgarna sparar pengar när de inte behöver växla valuta till exempel på resor till Medelhavsländerna. Mobiltelefonernas roamingavgifter mellan olika länder har blivit billigare på anmodan av EU. Kontoöverföringar mellan bankerna kostar ingenting för kunderna i euroområdet. För många är Europeiska unionen ingenting annat än förkortningen EU, och man känner inte till unionens verksamhet. Hur fungerar EU och varför reser finländska politiker till möten i Bryssel? Vad betyder de olika EU-termerna? Vem fattar besluten i EU? Denna bok vill ge svar på bland annat dessa frågor. 14

16 Europas rötter Det är svårt att väga Europeiska unionens fördelar och nackdelar och unionens berättigande, om man inte vet varför gemenskapen grundades och finns till. Svaren finns i alla fall till en del i historien. Även om EU ser framåt, stödjer sig unionen i sin verksamhet ofta på det förflutna. Europeiska unionen ses ofta som en synonym till Europa, i synnerhet utanför vår världsdel. Men det är fråga om två skilda saker. Europa är en världsdel som är såväl en andlig som en geografisk helhet. EU är å sin sida en union av stater, där medlemmarna dvs. nationalstater samarbetar. Vi kan inte peka på en exakt tidpunkt för Europas födelse. Det grekiska ordet eurus betyder vid, och man har trott att europa betyder en vacker kvinna med brett ansikte och stora ögon. Bortrövandet av Europa är en omtalad myt i antikens mytologi. Enligt sägnen hade den feniciska kungen Agenor en vacker dotter vid namn Europa som guden Zeus förälskade sig i. Förvandlad till en vit tjur rövade Zeus bort Europa och förde henne simmande till Kreta. Bortrövandet beskrevs i konsten under antiken, och motivet är förevigat på det grekiska två euros myntet. Före vår tideräknings början kände man i antikens Grekland till Europa som ett geografiskt begrepp, men hellenerna gestaltade världen även utifrån religion och språk: utanför Europa bodde ickehellener som inte kunde grekiska. Under antiken kallade sig invånarna i vår världsdel inte européer. Europa var ett diffust begrepp, bland annat för att gränserna mellan hav och land var oklara. Ptolemaios, som var den kunnigaste geografen under antiken, kände exempelvis till att Skandinavien existerade, men han trodde att det var en ö. Rom nämns ibland som ett exempel på ett europeiskt rike, även om det romerska Grekiskt två euros mynt. Myntet avbildar myten om Europa på en mosaik i Sparta (200-talet f. Kr). Europeiska kommissionen riket snarast hade uppstått kring Medelhavet till följd av erövringar, och i det ingick delar från Europa, Afrika och Asien. Till Rom kom kulturella, filosofiska och religiösa influenser även från områden utanför Europa. De områden som bildade frankerriket under kejsar Karl den store på 800-talet anses vara utgångspunkten för dagens Västeuropa. Men det är en överdrift att säga att den här tidsperioden skulle vara den europeiska integrationens tillblivelsetid. Händelsevis följer gränserna för Karl den stores erövringar nästan exakt landgränserna för de stater som på 1950-talet grundade Europeiska gemenskapen. Efter romarrikets fall anses i varje fall Karl den store ha satt stopp för splittringen av Europa och enat ett område, som omfattade nästan hela dagens Frankrike, Tyskland ända till floden Elbe, en betydande del av Italien och Nederländerna. Utanför frankerriket stod dock Iberiska halvön, de brittiska öarna, östra Centraleuropa, Skandinavien och Balkanområdet. Under medeltiden sattes europeiskheten på prov i synnerhet när turkarna erövrade Konstantinopel Påven Pius II vädjade för kontinentens enhet, och för första gången fick ordet europeiskhet en känsloladdning. I de europeiska hoven fanns planer på att bilda ett europeiskt 15

17 Adolf Hitlers besök i det erövrade Paris 1940 var hans enda i Frankrike. För Hitler var erövringen av Frankrike plåster på såren för det skamliga fredsfördraget i Versailles. Deutsches Bundesarchiv statsförbund i kampen mot Turkiet, men detta förverkligades aldrig. På talen lyfte fredstänkare fram tanken om europeiska idealstater med bestående fred och fri handel. Till exempel den engelske kväkaren William Penn ( ) tog upp tanken på ett fredsförbund mellan de europeiska staterna, där ett europeiskt parlament skulle besluta om internationella frågor. Tanken utvecklades längst av den franske akademikern och författaren Abbé de Saint-Pierre ( ), som föreslog ett gemensamt statsförbund bestående av furstendömen och republiker. Den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau konstaterade 1761 att det vore svårt att bilda ett statsförbund, eftersom regenterna i Europa var rädda att förlora sin makt. Drömmen om en evig fred krossades när Napoleon inledde sina fälttåg efter franska revolutionen Napoleon såg Frankrike som ett ideal för Europa som skulle bli en förbundsstat under franskt styre. Av en slump led Napoleon sin sista förlust 1815 mot brittiska och preussiska trupper i Waterloo söder om EU:s blivande huvudstad Bryssel. Staterna som besegrade Napoleon samlades till Wienkongressen för att dra upp nya gränser i Europa. Före kongressen förebådade fransmannen Claude-Henri de Rouvroy, som var greve av Saint-Simon, Europeiska unionen i sin bok De la Réorganisation de la Société Européenne (Omorganiseringen av det europeiska samfundet). Han ville visserligen bygga upp gemenskapen på axeln Frankrike-England. Man planerade förstås också en huvudstad för det europeiska statsförbundet. För fransmännen var Paris Europas centrum. Även Wien, Venedig och Genève föreslogs, allt efter initiativtagarens nationalitet. På 1800-talet dryftade många idéskapare, bland annat italienare, tanken på att skapa Europas förenta stater. Den franske fredstänkaren Charles Lemonnier gav 1872 ut en tidskrift med namnet Europas förenta stater (Les États Unis d Europe). Under romantiken drev författare med Victor Hugo i spetsen dessa tankar längst. Han målade upp ett federalistiskt Europa, där det varken fanns gränser eller problem inte ens tigrar i skogarna. Kolonialpolitiken, imperialismen och den allt starkare nationalitetsidén präglade utvecklingen i Europa i slutet av seklet. Första världskriget raserade mångas världsbild. Skiljelinjerna i Europa hade skapats långt tidigare, men kriget fördjupade klyftan. På tröskeln till 1930-talet utkom i Frankrike böcker om europeiskheten, och det ordnades till och med en essätävling med ett europeiskt statsförbund som tema. Gemensamt för de tankar om Europa som en idé vilka förekom före andra världskriget var att drömmarna om fred och ett statsförbund 16

18 levde bland de intellektuella. Den rådande politiken skapade inga förutsättningar för en integration, och det lades inte heller fram några praktiska förslag. I många länder Tyskland, England och Italien intresserade sig regeringarna inte alls för europeiskheten. I Europa insåg man risken för ett nytt storkrig. Det skärpta internationella läget i början av 1930-talet och nationalsocialismen i Tyskland körde över de paneuropeiska idéerna. Situationen förvärrades ytterligare av den ekonomiska depressionen och den ökande arbetslösheten. Hitler utnyttjade begreppet Europa som ett instrument för den tyska propagandan. Hitler ville ena Europa med hjälp av den germanska rasen, som stod över alla andra. Tysklands riksdagshus Reichstag fick stora skador vid bombningarna under andra världskriget. Wikimedia commons/deutsche Fotothek Ärren efter kriget tynger Av tradition har Europa ansetts representera civilisation, ett demokratiskt system och frihet. Till de gemensamma värdena hör också uppfattningarna om rättsstaten, yttrandefrihet och jämlikhet samt pluralism, vilken omfattar kulturell, språklig och geografisk mångfald. Men erfarenheterna från talrika krig finns fortfarande i bakgrunden i den europeiska värdediskussionen. Tidvis ger sig bördan från andra världskriget sig till känna också på EU-nivå. EU:s enighet ställdes på prov när 14 medlemsländer frös sina bilaterala kontakter med den österrikiska regeringen år 2000 på grund av att ett parti som leddes av Jörg Haider, som ansågs vara högerextremist, fick plats i landets regering. Man ansåg att den numera bortgångne Haider visat förståelse för det krigstida Nazityskland. Till följd av konflikten beslutade EU vid toppmötet i Nice samma år att unionen får lämna lämpliga rekommendationer till en medlemsstat, som åsidosätter de gemensamma grundläggande principerna. Dessa är respekt för frihet, 17

19 Europas fader växte upp i kanonernas skugga Till följd av sin bakgrund var det helt naturligt att Robert Schuman ( ) kom att bli en av Europeiska gemenskapens fadersgestalter. Han växte upp nära de europeiska krigsskådeplatserna under inflytande av tre olika nationaliteter. Schumans far Jean-Pierre var ursprungligen fransk. När Alsace-Lorraine anslöts till det tyska kejsardömet 1871 blev fadern tysk medborgare. Schumans mor Eugénie Duren var född i Luxemburg, men blev via sitt giftermål tysk. Robert Schuman föddes således officiellt som tysk, trots att han kom till världen i Luxemburg. Schuman avlade gymnasieexamen i staden Metz enligt tyskt undervisningsprogram. Senare studerade han bland annat i Berlin, München och Bonn. Efter studierna återvände Schuman till Metz och bodde nära sina föräldrar. På grund av sin bakgrund skulle han ha kunnat välja luxemburgsk eller fransk nationalitet i stället för tysk. Han talade språket i alla tre länder flytande. Men på den tiden var det synnerligen ovanligt att man bytte nationalitetstillhörighet. Efter första världskriget blev Alsace- Lorraine och Metz åter franskt, och Schuman blev fransk medborgare Han tillfångatogs av tyskarna 1940, men lyckades fly två år senare och anslöt sig till den franska motståndsrörelsen. Senare blev Schuman utrikesminister i sitt hemland. demokrati, mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna samt rättsstaten. Om ett medlemsland inte rättar till situationen, kan EU frånta det rösträtten i rådet. EU var på alerten också 2002 när högerextremisten Jean-Marie Le Pen tog sig till det franska presidentvalets andra omgång. År 2003 sade den italienske premiärministern Silvio Berlusconi i ett tal i Europaparlamentet att socialisternas tyske gruppledare Martin Schulz kunde spela filmrollen som ledare för ett koncentrationsläger. Före toppmötet i juni 2007 konstaterade Polens premiärminister Jaroslaw Kaczyński för sin del att utan händelserna under andra världskriget skulle Polen ha fler invånare. Hänvisningen hade att göra med tvisten om EU-ländernas makt. Polen ansåg att Tyskland med sin stora befolkning gynnades av att det för beslut i ministerrådet krävs 55 procent av medlemsländerna och 65 procent av medborgarna. En diskussion om jämlik behandling av EU-medborgare bröt ut i slutet av 2010 när Frankrike utvisade romer till Rumänien och Bulgarien. EU-kommissionären Viviane Reding, som ansvarar för de grundläggande rättigheterna, jämförde massutvisningen av romer med händelserna under andra världskriget (se också kapitlet om sysselsättning och jämställdhet). På webbplatsen com som berättar om Schuman sägs om hans bakgrund: Luxembourgeois de résidence, Français d origine et Allemand de nationalité. (bosatt i Luxemburg, av fransk härkomst och av tysk nationalitet). Robert Schuman. Europeiska kommissionen 18

20 2 Gemenskapens halvsekel steg för steg mot en storunion