TJÄNSTESKRIVELSE. Exploateringsavtal för Sandlyckan, Kyvik 26:4

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2002:225 Exploateringsavtal för Sandlyckan, Kyvik 26:4 Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Förslag till exploateringsavtal med Derome Hus AB, undertecknat , avseende utbyggnad av bostäder och äldreboende i Kullavik Sandlyckan inom fastigheterna Kyvik 26:4 m fl godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna exploateringsavtalet och andra i ärendet erforderliga handlingar. Sammanfattning Förslag till detaljplan för bostäder och äldreboende i Kullavik Sandlyckan inom fastigheterna Kyvik26:4 m fl, har upprättats av planavdelningen, Plan & Bygg, D234. Syftet med planen är att möjliggöra en bostadsbebyggelse om drygt 100 bostäder med blandning av småhus och flerfamiljshus i anslutning till Gamla Särövägen. Planen ger även möjlighet att uppföra ett äldreboende och ett gruppboende. Förslag till exploateringsavtal har upprättats mellan Kungsbacka kommun och ägaren av fastigheterna Kyvik 26:4 och 26:21, Derome Hus AB. Avtalet reglerar bl a exploatörens ansvar för nyutbyggnad av planområdets anläggningar för vatten, spillvatten och dagvatten samt vägar, gång- och cykelvägar och naturområde. Exploatören bekostar även utbyggnad av busshållplats och trafiksäkra överfarter på Gamla Särövägen. En tredjedel av bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Avtalet reglerar vidare normala villkor om servitut, kostnadsersättningar, säkerhet, besiktningar mm. Säkerhet i form av borgensförbindelse är ställd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Exploateringsavtal för Sandlyckan Bertil Samuelsson Kommunstyrelsens förvaltning bertil.samuelsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Bertil Samuelsson Exploateringsingenjör

3 Kungsbacka Mellan Oerome Hus AB (org nr ), Bjurumsvägen 14, Veddige, nedan kallad exploatören, och Kungsbacka kommun, (arg.nr: ), Kungsbacka, nedan kallad kommunen, träffas följande EXPLOATERINGSAVTAL 1 ORIENTERING Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för bostäder och äldreboende i Kullavik - Sandlyckan inom fastigheterna Kyvik 26:4 m fl, Exploatören äger fastigheterna Kyvik 26:4 och 26:21. Fastigheten Kyvik 26:20 ägs av Älvsåker Fastighetsförvaltning AB. Kommunen äger fastigheterna Kyvik 5:39, 5:103 och 5:300. Staten genom Trafikverket är väghållare för väg 953, Gamla Särövägen. Bångsbo vägförening förvaltar Sandlyckans väg som ingår i gemensamhetsanläggningen Bångsbo GA:2. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Parterna förutsätter dels att kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft antar förslag till detaljplan för bostäder och äldreboende i Kullavik - Sandlyckan inom fastigheterna Kyvik 26:4 m fl, dels att kommunfullmäktige godkänner detta avtal genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet är giltigt först sedan båda dessa förutsättningar är uppfyllda. 3 MARKÅTKOMST Exploatören ansvarar för och bekostar erforderlig inlösen av mark och intrång på berörda fastigheter och samfälligheter. 4 FASTIGHETSBILDNING Exploatören skall hos lantmäteriet ansöka om och bekosta erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av exploateringen. Exploatören ska ansöka om och bekosta erforderlig omprövning av Bångsbo GA:2.

4 2 Exploatören skall ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning för bildande av gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen för följande redovisade anläggningar och överlämnande av dess förvaltning till samtidigt bildad samfällighetsförening. Anläggningar för omhändertagande av dagvatten som inte skall ingå i det allmänna distributionsnätet. Allmän plats (lokalgata, gång- och cykelväg, bullerplank, lekplats, park och naturområde). Allmänna platsmarken skall upplåtas utan ersättning till förvaltande förening. Exploatören förbinder sig att avstå från eventuella möjligheter att via anläggningslagen utfå bidrag för nyanläggningar och upprustningar av vägar mm. 5 DIKNINGSFÖRETAG Exploatören förbinder sig att vid behov träffa överenskommelse med dikningsföretaget Lindås-Bångsbo för omprövning av dikningsföretaget avseende exploateringsområdets påverkan på dikningsföretaget. 6 BEBYGGELSE, UPPLÅTELSEFORM Detaljplanen medger bygg nation av totalt drygt 100 bostäder i olika utformning och upplåtelseformer samt ett äldreboende och ett gruppboende. Detaljplanen visar även en befintlig förskola. En tredjedel av bostäderna skall upplåtas med hyresrätt. Bostad i gruppbostad definieras som att ingå i nyss nämnda tredjedel. Exploateringen kommer att genomföras av exploatören. 7 ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR - OMFATTNING MM Exploatören skall i samråd med kommunen utföra och bekosta projektering och utbyggnad av följande anläggningar samt ansvara för följande angivna åtgärder: Bullerplank utmed Gamla Särövägen. Upprustning på del av Sandlyckans väg. Utbyggnad av lokalgator, gång- och cykelväg. Utbyggnad av lekplats, park och naturområden. Lek och aktivitetsytor anläggs i samråd med Fritid&Folkhälsa. Utbyggnad av belysning. Utbyggnad av ledningar, diken och dagvattendamm samt övriga anordningar för vatten, spillvatten och dagvatten. Utbyggnaden skall i huvudsak, eller i överenskommelse med Teknik, ske i enlighet med av Norconsult upprättad VA-utredning daterad och reviderad Befintliga dagvattensystem skall tas med i detaljprojekteringen. Dagvattenfunktionen skall vara klar innan övrig byggnation. Sophanteringen inom området skall anordnas så att källsortering kan ske.

5 Exploatören skall även fullt ut bekosta utbyggnad av busshållplats och trafiksäkra överfarter med tillhörande anläggningar på väg 953, Gamla Särövägen. Kommunen ansvarar för utbyggnad av busshållplats och trafiksäkra överfarter med tillhörande anläggningar på väg 953, Gamla Särövägen vilket regleras i ett separat avtal mellan kommunen och Trafikverket. 3 Anläggningar skall byggas ut i enlighet med till planen hörande Gestaltningsprinciper. 8 ARBETENAS BEDRIVANDE För arbetena enligt 7 gäller följande: Arbetena skall utföras av exploatören eller av entreprenör som godkänts av kommunen. Val av projektör skall godkännas av kommunen. Projektering skall ske i samråd med kommunens förvaltning för Teknik och Trafikverket. Före arbetenas påbörjande skall tre omgångar kopior på handlingar lämnas till Teknik för granskning. Arbeten får inte påbörjas innan handlingarna godkänts av Teknik och Trafikverket för sin respektive anläggningsdel. Kommunens granskningstid är 2 veckor. Kommunens godkännande befriar inte exploatören från ansvaret för handlingarnas riktighet. Påkallas ändring eller komplettering av handlingarna under arbetenas gång gäller även då vad ovan stadgas. Exploatören skall informera Bångsbo vägförening om åtgärder som berör Sandlyckans väg. Beträffande handlingar för VA-arbeten, se Tekniks PM för utförande av kommunaltekniska anläggningar VA. Innan igångsättning av anläggningsarbete sker skall markfrågor enligt 3 vara lösta och erforderliga avtal enligt 11 vara träffade, nyss nämnda föreskriften gäller den mark exploatören inte råder över. Inga arbeten får påbörjas innan detta avtal undertecknats och utväxlats mellan parterna. Exploatören ska stå för samtliga slitage-, väg- och anläggningskostnader under hela entreprenadtiden fram till slutbesiktningen av hela planområdet. 9 KONTROLL, SLUTBESIKTNING, GARANTI M M Kommunen äger rätt att över de i 7 angivna arbetena utöva den kontroll som kommunen finner lämplig. Besiktningsförfarande enligt kap 7 AB04. Parterna utser gemensamt besiktningsman. Vid besiktningarna besiktigas såväl partsförhållandet mellan Kommunen och Exploatören samt mellan Exploatören och entreprenör. Exploatören skall anmäla anläggningarna för slutbesiktning, varom kommunen har att föranstalta. Slutbesiktning får ej ske när anläggning helt eller delvis är täckt av snö eller is. Exploatören ombesörjer och bekostar skötsel och underhåll av anläggningarna fram till den tidpunkt då de godkänts vid slutbesiktning. För tiden härefter gäller bestämmelserna i 10.

6 Exploatören ikläder sig garanti för de avtalade arbetenas kontraktsenliga beskaffenhet. Garantitiden är två år för samtliga arbeten räknat från den dag som anges i utlåtande över slutbesiktning. 4 Under garantitiden framträdande fel och brister skall åtgärdas av exploatören så snart det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt eller när kommunen så påfordrar. Omedelbart före garantitidens utgång skall garantibesiktning hållas. Exploatören kallar till sådan besiktning minst fyra veckor före garantitidens utgång. Garantiansvaret förlängs till dess godkänd garantibesiktning finns. Trafikverket respektive Bångsbo vägförening skall kallas till besiktningar där de är berörda. Om exploatören skulle åsidosätta sina skyldigheter äger kommunen rätt att utföra arbetet på exploatörens bekostnad. Exploatören skall betala samtliga kostnader för kontroller och besiktningar enligt denna paragraf. 10 ÖVERTAGANDE AV ANLÄGGNINGAR 10.1 Ledningar m m Relationshandlingar, i enlighet med PM för utförande av kommunaltekniska anläggningar VA, skall överlämnas innan ledningarna mm som skall ingå i det allmänna distributionsnätet tas i drift. Allteftersom av exploatören utförda ledningar, och andra anläggningar för vatten och spillvatten godkänts vid slutbesiktning skall de ledningar m m som skall ingå i det allmänna distributionsnätet, utan ersättning, överlämnas till kommunen med full äganderätt. Intill dess sådant överlämnande skett skall exploatören ansvara för och bekosta skötsel och underhåll av ledningar m m Gator, naturområde m m Gator, ge-väg, lek, bullerplank, park och naturområde inom allmän platsmark som anläggs av exploatören skall efter godkänd slutbesiktning, utan ersättning, överlämnas till den samfällighetsförening som skall ansvara för anläggningarnas förvaltning. Intill dess sådant överlämnande skett skall exploatören ansvara för och bekosta skötsel och underhåll av anläggningarna. 11 SERVITUT MM Exploatören upplåter utan ersättning servitutsrätt inom sina fastigheter för VA-ledningar som skall tillhöra kommunen och ingå i det allmänna distributionsnätet. Det åligger exploatören att inhämta tillstånd om upplåtelse från övriga berörda markägare för byggande och vidmakthållande av VA-ledningar. Upplåtelserna skall tryggas genom servitut- eller ledningsrätt till förmån för kommunens fastighet eller kommunen. Samtliga härmed förenade kostnader erläggs av exploatören.

7 5 Inom ledningsområdet ansvarar exploatören för att blivande fastighetsägare inte genom byggande eller annan åtgärd skadar befintliga ledningar, förhindrar eller försvårar ledningarnas framdragande och bibehållande eller förhindrar tillgång till lednings- och arbetsområdet. Servitut upplåtes innebärande rätt för ägaren till fastigheten Kyvik 5:39, härskande (ägare kommunen) att inom fastigheten Kyvik 26:4, tjänande (ägare exploatören) nyttja, bibehålla och underhålla gång- och cykelväg utmed östra sidan av Gamla Särövägen inom naturområde i detaljplanen. Servitutet ger kommunen rätt att till allmänhetens nyttjande upplåta området som gång- och cykelväg. 12 KOSTNADSERSÄTTNINGAR 12.1 Administrationskostnad Som bidrag till kommunens administrationskostnader skall exploatören till kommunen erlägga kronor inklusive moms. Betalning sker mot faktura inom 30 dagar efter det att beslut om antagande av planen vunnit laga kraft VA-anläggningsavgift För anslutning av VA-ledningarna för exploateringsområdet till det kommunala nätet skall exploatören betala anläggningsavgift enligt vid anslutningstillfället gällande VA-taxa för andel i huvudanläggning. Exploatören skall även ersätta kommunens självkostnad för inkoppling av vatten och spillvatten till befintligt ledningsnät, dock max servisavgift enligt taxa. Utöver ovan utgår inga ytterligare servisavgifter för kommunens vattentjänster. 13 EL, TELE, IT Exploatören skall stå för de kostnader som uppkommer i samband med projektering och bygg nation i området berörande anläggningar för el och tele tillhörande Fortum och Skanova. Fortum och Skanova skall kontaktas i god tid innan arbeten påbörjas som berör deras anläggningar. Kanalisation för bredband skall anläggas inom detaljplanen. 14 ÄLDREBOENDE OCH GRUPPBOENDE Exploatören och kommunen genom Service har tecknat en så kallad AVSIKTSFÖRKLARING för dels äldreboendet och dels gruppboendet inom detaljplanen. Avsiktsförklaringen reglerar byggnation, utformning, hyresvillkor, drift och underhåll.

8 15 SÄKERHET 6 För det rätta fullgörandet av exploatörens skyldigheter enligt detta avtal skall exploatören ställa en säkerhet till ett värde av 6,0 Mkr kronor i form av bankgaranti för vilken medgivande om utbetalning skall göras, eller annan säkerhet som kommunen kan godkänna till exempel moderbolagsgaranti i Derome AB. Säkerheten skall vara ställd innan kommunen tar upp detta avtal för behandling i kommunfullmäktige. Säkerheten är avsedd att täcka kostnader för de anläggningar och skyldigheter mm som exploatören enligt detta avtal har åtagit sig för det fall exploatören ej fullgör sina skyldigheter enligt avtalet. Under garantitiden skall säkerheten nedsättas till 10 % av det ställda säkerhetsbeloppet. Efter godkänd garantibesiktning skall ställd säkerhet återlämnas. 16 ÖVERLÅTELSE Detta avtal får inte utan kommunens skriftliga medgivande överlåtas på annan. Vid en eventuell försäljning av planområdet är exploatören skyldig att förbinda ny ägare att överta i detta avtal uppställda skyldigheter gentemot kommunen. 17 ÖVRIGT Samtliga överenskommelser och utfästelser rörande avtalsförhållandet har intagits i detta avtal. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Kungsbacka ~.. u,. Kungsbacka För Kungsbacka kommun: r;ict:~rb Bevittnas: Bevittnas:

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:103 Förslag till samarbetsavtal med Eksta i Fjärås Förslag till beslut Förslag till samarbetsavtal med Eksta om utveckling i Fjärås godkänns. Sammanfattning Ett förslag till samarbetsavtal har upprättats med Eksta Bostads AB om principerna för att genomföra bland annat utbyggnad av förskolor och skolverksamhet i Fjärås. Avtalet innebär att Eksta överlåter Ögärdets förskola till kommunen, bygger en ny förskola i anslutning till Prästgårdsängens förskola och överlåter mark för en ny förskola intill vårdcentralen i Fjärås centrum. Efter godkänt samarbetsavtal tar Kommunstyrelsen beslut om planläggning i separata ärenden för att genomföra planerad utbyggnad av förskolor med mera i Fjärås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering Inger Gennerud Björsander Kommunstyrelsens förvaltning inger.gennerud@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

10

11

12

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:461 Yttrande om Vattenmyndighetens förslag på Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt, Förslag på åtgärdsprogram och Förslag på Miljökonsekvensbeskrivning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen översänder yttrandet till Vattenmyndigheten för Västerhavet Beskrivning av ärendet Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län har upprättat Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets vattendistrikt. Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Utpekade så kallade vattenförekomster omfattas av förslag på miljökvalitetsnormer som anger vilken kvalitet vattnet ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Åtgärdsförslag riktade till kommunerna har verkan på flera olika nämnder, varför berörda förvaltningar lämnats möjlighet att delta under beredningen av remissvaret. Synpunkterna ordnas efter dokument och avsnitt. Kungsbackas mål angående vattenkvalitet I kommunens vision fastslås att Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. I kommunens miljömål finns mål för God ekologisk status inom målområdena Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Levande hav. Ramdirektivet för vatten intensifieras och det nya åtgärdsprogrammet gör det tydligt att arbetet berör flera nämnders verksamhetsområden. För att på ett effektivt sätt möta nya uppgifter och utmaningar ser förvaltningarna ett behov av att arbeta mer kontinuerligt och förvaltingsövergripande med Anders Gustafsson anders.gustafsson@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

14 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) kommunala ansvarsfrågor inom vattenförvaltingen. Inte minst i processen att ta fram en Vattenplan för Kungsbacka kommun. Generella synpunkter Remissen är mycket omfattande och Vattenmyndigheten har genomfört ett stort och viktigt arbete. Förvaltningen uppskattar ambitionen i kartläggningen och det samlade material som nu finns tillgängligt om våra vatten. De samlade kunskaperna om våra vatten är numera inte bara lättillgängligt utan också större. Avsnitten gällande kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska aspekter upplever kommunen har förbättrats jämfört med föregående remissen för innevarande cykel. Även om åtgärdsförslagen och kostnadsbärarna fördelas över många sektorer finns en osäkerhet kring finansiering av genomförandeåtgärder. Risk finns fortfarande att vi genomför åtgärder som inte ger mest effekt per satsad krona. Programmen förfinas inför nästa cykel och med rätt styrmedel finns goda chanser till vattenförekomster av bättre kvalitet, även om tiden för att klara miljökvalitetsnormerna sannolikt är för kort på många håll. Under innevarande förvaltningscykel har det inte funnits eller utarbetats tillräcklig praxis kring tillämpningen av miljökvalitetsnormerna. Bland kommuner upplevs fortsättningsvis en osäkerhet kring bedömningsnivåer och det råder inte samsyn mellan instanserna hur miljökvalitetsnormerna ska tolkas gentemot till exempel kostnad- och skälighetsbedömning. Vattendirektivets höga ambitionsnivå med tidssatta miljökvalitetsnormer kräver långtgående åtgärder och högt ställda krav vid myndighetsutövning. Utan tillräcklig resurstillsättning och tillsynsvägledning från styrande myndigheter finns risk att överprövande instanser inte har tillräckliga förutsättningar att pröva ärendet mot exempelvis vattendirektivets icke-försämringskrav. Ett förändrat klimat kan ge oönskade effekter gällande kvalitet och kvantitet av våra vatten. Översvämning, torka och främmande arter är exempel som kan påverka statusbedömning och miljökvalitetsnormer negativt. Kungsbackaån är utpekad som särskilt känslig för översvämning men problematiken belyses inte i bilaga 1, trots att det i hög grad kan påverka vattenkvaliteten. Problematiken bör ges större utrymme än det åtgärdsförslag som är riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

15 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Synpunkter på förslag på åtgärdsprogram Miljögifter uppmärksammas på ett tydligare sätt än tidigare i förslag på åtgärdsprogram. Det beskrivs som ett stort miljöproblem men det nämns inga verkliga satsningar på kontrollprogram. Inom avsnittet bör också läkemedelsrester uppmärksammas som en potentiell risk. Medvetenheten och kunskapen om dagvattnets påverkan på recipienterna ökar. Dagvatten från urbana områden har många gånger ett komplext innehåll beroende på vilka ytor som avvattnas. Kommunen anser att dagvattnets påverkan på vattenförekomsterna bör uppmärksammas tydligare i åtgärdsprogrammet. Om kommunerna ska ha ett tillsynsansvar för dagvattenanläggningar behövs nationell vägledning kring prövning och tillsyn. En del åtgärdsförslag innebär insatser där kommunen redan påbörjat eller genomfört arbetet, exempelvis åtgärd 3, 6 och 8. Förslagen berörs därför inte vidare. Åtgärd 4 kommunerna. Förslaget vill öka tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk samt ställa krav ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp för att vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormer. För att ledningsnätsägare ska kunna minska miljöbelastningen och minska förorenande utsläpp krävs stora insatser. Det största problemet med ledningsnätets kapacitet är stor andel tillskottsvatten vid höga flöden från nederbörd. Minskas tillskottvattnet minskar risken för utsläpp av orenat eller dåligt renat avloppsvatten. Styrmedel behövs för att kontrollera ledningskvalitet på fastigheter före påkoppling på ledningsnätet. Förslag i Naturvårdsverkets åtgärd 1 ger enligt bedömning inte önskad effekt och kostnad överstiger nytta. Det är viktigt att principen att förorenaren betalar och att kostnad belastar utsläpparen. Förslaget bör revideras och utsläppsrätter utredas. Va-verksamheten bedömer dock inte att åtgärd 4 uppfyller syftet med åtgärden. Åtgärd 5 kommunerna. Övergödning är ett av de största problemen i Kungsbackas kustvattenförekomster. Det är inte osannolikt att eutrofieringsproblem kvarstår även efter ett omfattande åtgärdsarbete. Kommunen anser att åtgärdspunkten är något av en brasklapp och ifrågasätter starkt om kommunerna kan lämnas det ansvaret. Kommunen har inte fullt ut rådighet över åtgärdsförslagen och frågeställningen vidgas till om åtgärdsprogrammet i dessa delar borde vara mer inriktat på ett genomdrivande än ett genomförande? Åtgärdsförslag av den här omfattningen bör initieras på avrinningsområdesnivå och involvera flera myndigheter och intressenter. Med nuvarande utformning är åtgärderna långt ifrån kommunens vanliga ansvarsområden inom exploatering, tillsyn, VA-frågor och som verksamhetsutövare. Angående förslag på ökad rening till 0,1 mg/l vis avloppsreningsverk. När kemisk fällning sker påverkar det reningsverk som har biologisk fosforrening negativt. Kemfällt slam leds in i reningsprocessen och biologiskt slam får mindre plats att binda in näringsämnen. Vid kemisk fällning

16 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) binds fosfor hårdare in, vilket är bra för att minska belastning på recipient men minskar samtidigt tillgängligheten av näringsämnen i jordbruksbruk. Åtgärd 9 kommunerna. Förvaltningen är osäker på om lagstiftningen (5 kap Miljöbalken) ger utrymme för att, som Åtgärdsprogrammet för vatten gör, skicka uppgifter till kommunen som verksamhetsutövare, i detta fall inventera och åtgärda vägpassager. Kommunen har rimligen ett ansvar att åtgärda vandringshinder i det kommunala vägnätet men åtgärderna kan rikta sig till tillsynsmyndigheten, som gällande vattenverksamhet (11 kap Miljöbalken) är länsstyrelserna. Riktar man åtgärden och samtidigt resursförstärkning till tillsynsmyndigheten, skapar det inte heller en obalans mellan verksamhetsutövare. I förslaget åtgärdas vandringshinder i det kommunala vägnätet, vilket förstås är eftersträvansvärt, medan vandringshinder som finns inom samfällda och privata vägar undgår krav på åtgärder.

17 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Synpunkter på förslag på förvaltningsplan Vattenmyndigheten konstaterar själv att åtgärdstakten generellt är för låg. Förvaltningen anser att för passerad förvaltningscykel har finansieringsmodellen varit oklar och adresseringen av ansvarsområden otillräcklig. Med föreliggande åtgärdsprogram har ansträngning gjorts för att fylla luckorna och på så sätt få en mer handlingsbenägen vattenförvaltning. Oklarheter kvarstår dock i finansieringsmodellen där förvaltningen menar att polluters pay principle inte återspeglas i förslag till kostnadsfördelning. PPP är svårt för diffusa verksamheter som till exempel inom övergödningsproblematiken. Samtidigt som tillämpningen av PPP behöver förfinas finns ett behov av andra styrmedel mot diffusa förorenare. Kanhända ligger det utanför samrådshandlingarnas innehåll men det behövs en översyn av regelsystemet kring befintliga stödsystem. Till exempel landsbygdsprogrammet som skulle kunna vara en ännu större finansiär av vattenförvaltningsåtgärder men där stödberättigade åtgärder ibland går stick i stäv mot vattenförbättrande åtgärder. HaV och Jordbruksverket bör arbeta för att harmonisera regelverken så att exempelvis anpassade skyddszoner som ger stora miljövinster kan vara stödberättigade. Både förvaltningsplan och åtgärdsprogram innehåller en hel del angående kväveproblematiken. Hela samrådshandingen utgår dock ifrån kväve som enbart ett övergödningsproblem. Förutom åtgärder för att behålla kväve i marken istället för i vattendragen (fånggrödor, våtmarker etc) föreslås åtgärder som renar bort biotillgängliga kväveföreningar genom att återföra dem i gasform. Dagens hantering av kvävet är inte hållbar. Att inte ta tillvara på det växttillgängliga kvävet, utan tillföra energi på att överföra växttillgängligt kväve till en icke tillgänglig form är resursslöseri. Det finns en risk att samrådshandlingen ger upphov till en rad åtgärder som riskerar att motverka hållbara kretsloppssystem. Istället borde kretsloppslösningar föredras. Det är fullt möjligt att från enskilda avlopp nå nollutsläpp av kväve och alla andra närsalter genom slutna lösningar. Vattenmyndigheten pekar på bristen av tillräckliga kontrollprogram inom vissa områden. Inom ramen för vattenförvaltningsarbetet bör det utredas vidare hur recipientprovtagningen ska utföras och finansieras.

18 SAMRÅDSHANDLING Förslag på förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

19 Förslag på förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Diarienummer Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län Ansvarig avd/enhet Vattenvårdsenheten, Vattenmyndigheterna i samverkan Författare Vattenmyndigheterna i samverkan Omslagsfoto/fotograf Krokån Birgitta Sundholm, 2009 Layout Carina Nanker, Ann Gustavsson Tryckt hos Elanders Sverige Upplaga 500 ex samt digitalt tillgänglig på

20 Västerhavet Västerhavet Missiv Diarienummer Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har upprättat förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets vattendistrikt. Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svenskt lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten*. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Samrådet pågår mellan den 1 november 2014 och den 30 april Handlingarna hålls tillgängliga hos länsstyrelser och kommuner inom distriktet samt på vattenmyndigheternas webbplats: Tryckta handlingar distribueras enligt sändlista nedan. Under samrådsperioden genomförs andra samråd som berör Vattenmyndighetens arbete. Havs- och vattenmyndigheten samråder åtgärdsprogram inom havsmiljöförvaltning och inriktningsdokument för havsplanering (se information på och De länsstyrelser som har ansvar för att ta fram riskhanteringsplaner enligt översvämningsdirektivet samråder dessa under första halvåret 2015, se information på respektive länsstyrelses webbplats. Samrådet omfattar Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Förvaltningsplanen ska enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) innehålla en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete i vattendistriktet. Förslag till miljökvalitetsnormer för Västerhavets vattendistrikt Förslaget till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificeringen* samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Tabeller med förslag på miljökvalitetsnormer för varje vattenförekomst trycks inte utan är endast tillgängliga på I

21 Västerhavet Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet ska föreslå de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. En viktig målsättning med det nya åtgärdsprogrammet är att det ska vara tydligt vem som behöver göra vad och var för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Förslagen på styrmedel i åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner. I åtgärdsprogrammet beskrivs samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet. Till åtgärdsprogrammet finns också en tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, som inte trycks utan endast är tillgänglig på Underlagsmaterial till samrådet I Vatteninformationssystem Sverige (VISS) kan du hitta mycket av det underlag som Vattenmyndigheten använt för att ta fram förslagen till Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram. Det är viktigt att veta att detta underlag utvecklas och förbättras kontinuerligt. Det är alltid möjligt att lämna synpunkter på underlaget på vattenförekomstnivå direkt i VISS. På finns instruktioner för hur du går till väga. Samrådsmöten Samrådsmöten kommer att anordnas på flera ställen i distriktet. I möjligaste mån kommer mötena att samordnas för de pågående samråden inom vattenförvaltning, havsmiljöförvaltning, havsplanering och länsstyrelsernas planer för riskhantering med avseende på översvämningar. På nationell nivå bjuds bland annat myndigheter, länsstyrelser och branschorganisationer in till samrådsmöten. I kalendern på kan du hitta detaljer kring varje möte. Lämna synpunkter och svar på frågor digitalt Vi välkomnar synpunkter och kompletterande information från alla. Det är viktigt att vi får veta om förslagen till Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram ger dig den information som behövs för ditt vattenarbete inom din organisation under Dessutom finns det i början på förslagen till Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram samt Miljökonsekvensbeskrivning frågor som Vattenmyndigheten särskilt gärna vill ha svar på. Vi ser gärna att förslag till förändringar motiveras. För att underlätta omhändertagande av synpunkter vill vi att svaret skickas i Word-format till vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se. Vänligen ange ärendets diarienummer i e-postmeddelandets ärendemening. Det är särskilt önskvärt att yttranden struktureras efter samrådshandlingarnas disposition med tydliga hänvisningar till vilket dokument och vilket avsnitt som avses. II

22 Västerhavet Har du inte möjlighet att skicka in dina synpunkter digitalt kan du använda vanlig post till adressen: Länsstyrelsen Västra Götalands län Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Synpunkter på samrådsdokumenten ska ha inkommit till Vattenmyndigheten senast den 30 april Tillsammans värnar vi vattnets värden! Lars Bäckström Landshövding i Västra Götalands län Ordförande i vattendelegationen för Västerhavets vattendistrikt III

23 Västerhavet Sändlista Regionala myndigheter Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens Kommunalförbund Kommunförbundet Skaraborg Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Region Dalarna Region Halland Region Värmland Regionförbundet Jönköpings Län Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet Örebro län Sjuhärads kommunalförbund Trafikverket Region Väst Internationella Fylkesmannen i Østfold Nordland fylkeskommune Statens forurensningstilsyn (SFT) Sör-Trøndelag Fylkeskommune Vannregion Glomma Branchorganisationer LRF Halland LRF Jönköping LRF Skåne LRF Sydost LRF Värmland LRF Västra Götaland LRF Örebro Mellanskog skogsägarna Svensk Energi Svensk vattenkraftförening Svenska Båtunionen Svenska Jägareförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Kraftnät Svenska Naturskyddsföreningen Svenska seglarförbundet Svenska Turistföreningen Svenskt Näringsliv Svenskt Vatten Teknikföretagen Vattenregleringsföretagen Frivilligorganisationer Avfall Sverige Friluftsfrämjandet Fältbiologerna Hushållningssällskapens förbund Hushållningssällskapet Halland Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg Hushållningssällskapet i Jönköpings län Hushållningssällskapet i Kalmar - Kronoberg - Blekinge Hushållningssällskapet i Värmland Hushållningssällskapet Väst Jernkontoret Plast och kemiföretagen SERO Skogsindustrierna Sportfiskarna Sveriges Ornitologiska Förening Världsnaturfonden WWF VästKom Älvräddarna IV

24 Västerhavet Kommuner Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Arvika kommun Bengtsfors kommun Bjuv kommun Bollebygds kommun Borås Stad Båstad kommun Dals-Eds kommun Degerfors kommun Eda kommun Eslöv kommun Essunga kommun Falkenberg kommun Falköpings kommun Filipstads kommun Forshaga kommun Färgelanda kommun Gislaved kommun Gnosjö kommun Grums kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Habo kommun Hagfors kommun Halmstad kommun Hammarö kommun Helsingsborg Stad Herrljunga kommun Hjo kommun Hylte kommun Hällefors kommun Härryda kommun Hässleholm kommun Höganäs kommun Hörby kommun Höör kommun Jönköping kommun Karlsborgs kommun Karlskoga kommun Karlstad kommun Kil kommun Klippans kommun Kristianstad kommun Kristinehamns kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Laholm kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Ljungby kommun Ludvika kommun Lysekils kommun Malung-Sälens kommun Mariestads kommun Markaryd kommun Marks kommun Melleruds kommun Mullsjö kommun Munkedals kommun Munkfors kommun Mölndals Stad Nora kommun Nässjö kommun Orust kommun Partille kommun Perstorp kommun Skara kommun V Skövde kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Storfors kommun Strömstads kommun Sunne kommun Svalövs kommun Svenljunga kommun Säffle kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Torsby kommun Tranemo kommun Trollhättans Stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vaggeryd kommun Vansbro kommun Vara kommun Varberg kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Värnamo kommun Växjö kommun Åmåls kommun Årjängs kommun Åstorp kommun Älmhult kommun Ängelholm kommun Öckerö kommun Örebro kommun Örkelljunga kommun

25 Västerhavet Vattenråd m fl Bohuskustens vattenråd Byälven och Borgviksälvens vattenråd Bäveåns vattenråd Dalslands Kanals vattenråd Enningdalsälvens vattenråd Friaåns recipientsamverkan Fylleåns vattenråd Genevadsåns vattenråd Gullmarns vattenråd Gullspångsälvens vattenråd Göta Älvs vattenråd Göteborgs VA-verk Hallands Kustkontrollprogram Hallandskustens vattenråd Himleåns vattenråd Klarälvens vattenvårdsförbund Kungsbackaåns vattenråd Lagans vattenråd Lygnerns vattenråd Mölndalsåns vattenråd Nissans vattenvårdsförbund och vattenråd Nordvästra Skånes kustkontrollprogram Norra Vänerns intressenter Norsälvens intressenter Norsälvens vattenråd Ringsjöns vattenråd Rönneån vattenråd Stensåns vattenråd Strömsåns vattenråd Suseåns vattenråd Säveåns vattenråd Tidans vattenråd/vattenvårdsförbund TUR s vattenråd Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden Vegeåns vattendragsförbund Viskans vattenråd Vänerns vattenråd Vätternvårdsförbundet Åmålsvikens recipientkontroll Ätrans vattenråd VI

26 Västerhavet Läsanvisning Läsanvisningen är till för att hjälpa läsaren att hitta i förvaltningsplanen. Syftet med förvaltningsplanen är att ge en sammanfattande bild av tillståndet i Västerhavet, vilka miljökvalitetsnormer som gäller, behovet av åtgärder, hur miljötillståndet övervakas samt att beskriva deltagande i vattenförvaltningen. Är du intresserad av detaljerad information per åtgärdsområde hittar du det i bilaga 1 till åtgärdsprogrammet. Information om enskilda vattenförekomster* hittar du i VISS. Notera att detta är ett samrådsdokument för att inbjuda till engagemang och synpunkter och att beslut om Förvaltningsplan tas i december Förväntade läsare och förkunskaper Förvaltningsplanen vänder sig till politiker, departement, verksamhetsutövare, företagare, näringsidkare, kommuner, länsstyrelser, myndigheter, vattenråd* och intresseorganisationer, kort sagt alla aktörer i den svenska vattenförvaltningen. Du behöver ha viss förkunskap om vattenförvaltning för att få full behållning av innehållet. Inspirerande skrift Läs gärna skriften Tid för bättre vatten som ger en översiktlig och inspirerande beskrivning av vad vattenförvaltning är. Syftet med skriften är att visa på varför vattenförvaltning berör alla och förhoppningsvis kan läsningen engagera dig och andra i vattenförvaltningsarbetet. Skriften kan beställas separat via vattenmyndigheternas webbplats www. vattenmyndigheterna.se. Tips på läsordning Förvaltningsplanen är uppdelad i två delar. En övergripande introduktionsdel om vad som krävs framöver samt vad som har gjorts, och en mer detaljerad del som kan användas som ett uppslagsverk. Denna del är uppbyggd utifrån de olika arbetsmomenten inom vattenförvaltningens sexårscykler (figur A1). Vattenförvaltning Denna del innehåller en beskrivning av det vattenförvaltningsarbete som kommer att behövas under den kommande vattenförvaltningscykeln, åren Fokus ligger på en beskrivning av det åtgärdsarbete som behövs och förutsättningarna för att få det utfört. Fakta, fakta och mer fakta Delen som behandlar vattenförvaltning är faktatung. Denna del är för dig som letar efter specifik information om vattenförvaltningen. Delen tar bland annat upp vattendistriktets förutsättningar, kartläggning och analys av grundvatten och ytvatten, miljöproblem, påverkanskällor, samhällsekonomisk analys och miljökvalitetsnormer. Information som är mycket specifik och som måste finnas med enligt direktivets krav finns som bilagor. I de fall det är möjligt att hänvisa till framtagna underlag, som nås via vattenmyndigheternas webbplats, ges en sammanfattning med referens i fotnot. VII

27 Västerhavet MKB Miljökonsekvensbeskrivning FP Förvaltningsplan ÖV Övervakningsprogram ÅP Åtgärdsprogram MKN Miljökvalitetsnormer KA Kartläggning och analys Figur A1. Arbetsmomenten inom vattenförvaltningens sexårscykler avspeglas också i förvaltningsplanens olika avsnitt. Ordlista Ord som är markerade med * i dokumentet har en utförligare förklaring i bilaga 7 Förklaring av termer och begrepp. Frågor att svara på Vi tar gärna emot dina synpunkter på samrådsdokumentens innehåll och ser gärna att du svarar på följande frågor: Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Framgår det hur Miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? VIII

28 Västerhavet Innehåll Innehåll...IX Sammanfattning...XI Vad behöver göras ?...XI Vad har gjorts ?...XI Hur mår vattnet i Västerhavets vattendistrikt?...xii De största utmaningarna i Västerhavets vattendistrikt...xii Framgångsfaktorer för arbetet...xiii Vad ska göras ?...1 Tillsammans värnar vi vattnets värden...1 Öka takten i åtgärdsarbetet...2 Samordna och effektivisera övervakning...4 Klimatanpassa vattenförvaltningen...5 Ett ständigt bättre VISS...6 Kartläggning och analys i nästa förvaltningscykel...7 Utveckla tillämpningen av principen om att förorenarna betalar...8 Tydliggör ansvar hos myndigheter och kommuner...9 Att arbeta på internationell nivå...10 En utmaning värd att kämpa för...12 Vattenförvaltning mellan 2009 och Ständiga förbättringar...14 Vem gör vad i den svenska vattenförvaltningen?...15 Vattenförvaltningens redskap...18 Det tar tid innan åtgärdernas effekt syns...20 Samverkan...23 Vattenråd...24 Vattendistriktets förutsättningar...28 Vattendistriktets geografi och naturgivna förutsättningar...30 Övervakning av vatten...33 Övervakningsprogrammen är ett samarbete...35 Utformning av övervakningsprogram för vatten...35 Övervakning av vatten i framtiden...37 Introduktion till kartläggning och analys...39 Indelning i vattenförekomster...40 Hjälp till bättre och mer enhetlig statusklassning...40 Bedömning av mätningarna och dess noggrannhet...41 Kartläggning och analys av grundvatten...42 Avgränsning och gruppering av grundvattenförekomster...42 Statusklassificering en bedömning av vattnets tillstånd...44 Resultatet av statusklassificeringen Påverkanskällor och riskbedömning...52 Kartläggning och analys av ytvatten...58 Avgränsning och typindelning av ytvattenförekomster...58 Statusklassificering en bedömning av vattnets tillstånd...62 Miljöproblem och påverkanskällor...78 Riskbedömning hitta de vatten som är i behov av åtgärder Vatten och samhällsekonomi IX

29 Västerhavet Vattenanvändarnas ökade investeringar för vattnet Sveriges befolkning och näringsliv år 2021 framtidscenarier Kostnader för vatten och avlopp Ekosystemtjänster beskriver värdet av vatten Åtgärder för bättre vatten Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande Stegvisa åtgärder och rapportering leder framåt Sammanfattning av Åtgärdsprogram Finansiering av åtgärder Kostnadstäckning för miljö- och resurskostnader Miljökvalitetsnormer för vatten Framsteg eller bakslag för uppfyllandet av miljökvalitets-normerna i föregående cykel? Fastställande av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer och skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Undantag Principiella ställningstaganden från vattenmyndigheterna Miljökvalitetsnormer Förslag på föreskrift och miljökvalitetsnormer Fortsatt arbete av vattenmyndigheterna med miljökvalitetsnormerna under samrådsperioden Kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster God ekologisk potential, inte god ekologisk status I vissa fall kan man inte peka ut en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller konstgjord Kraftigt modifierade vattenförekomster på grund av vattenkraft Kraftigt modifierade vattenförekomster i andra vattenanvändningar Konstgjorda vattenförekomster Samarbete över gränserna Möten mellan länderna Resultat från samordningsprojekt Kartläggning och analys Bilaga 1 Information och genomförda samråd Bilaga 2 Vattendistriktets avgränsning Bilaga 3 Typindelning av ytvatten Bilaga 4 Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Bilaga 5 - Föreskrifter om miljökvalitetsnorner Bilaga 6 Referensmaterial Bilaga 7 Förklaring av termer och begrepp Bilaga 8 - Föreslagna miljökvalitetsnormer för Västerhavets vattendistrikt X

30 Västerhavet Sammanfattning Vatten ger så mycket mer än livsviktigt dricksvatten alla ekosystem och all tillverkning av produkter är beroende av vatten. Vi har ett kollektivt ansvar och därför behöver alla bidra i arbetet med att förvalta vårt gemensamma vatten; myndigheter, verksamhetsutövare och privatpersoner. Vattenförvaltning syftar till att skydda och bevara vattenresurserna för framtiden och arbeta för en långsiktigt hållbar vattenanvändning för alla. Förvaltningen av vatten sker med utgångspunkt i vattenförvaltningsförordningen, miljöbalken och Sveriges miljökvalitetsmål. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram riktar sig till myndigheter och kommuner. När åtgärderna sätts i verket kommer de däremot att beröra var och en av oss genom till exempel ändrade regler, skatter och prioriteringar vid planering. Vattenförvaltningen sker i sexårscykler och Västerhavets Vattenmyndighet ansvarar för att ta fram förvaltningsplan*, miljökvalitetsnormer* och åtgärdsprogram för distriktet inför varje ny förvaltningscykel. Under perioden 1 november 2014 till 30 april 2015 samråder vi om det som ska gälla för nästa sexårsperiod. Då kan alla berörda lämna synpunkter på förslagen innan dokumenten beslutas. Samrådet är en viktig del i att kunna samla in behov och synpunkter från olika aktörer så att den slutliga planeringen kan göras utifrån ett så brett underlag som möjligt. Vad behöver göras ? I den första delen av förslaget till Förvaltningsplan beskrivs vad som behöver göras under förvaltningscykeln Denna del är ännu inte komplett och bland annat kommer en övergripande planering för kommande sexårscykel infogas till beslutet i december Vattenmyndigheternas vision är att vi i Sverige tillsammans ska arbeta för att värna vattnets värden. Vi vill kunna se tydliga tecken på förbättrad vattenkvalitet i yt- och grundvatten så att möjligheten till tillväxt och utveckling för hela samhället inte begränsas, så att fiskar och andra vattenlevande organismer inte påverkas negativt och så att vi har ett säkert skydd för vårt dricksvatten. Styrmedel och fysiska åtgärder ska tillsammans bidra till att dessa mål uppnås. Vad har gjorts ? I övriga delar av förslaget till Förvaltningsplan beskrivs övergripande hur arbetet har genomförts under perioden och resultatet av det. Denna del är omfattande vilket beror på att både vattenförvaltningsförordningen 1 och EU ställer krav på Sverige att dokumentera och rapportera vilket arbete som genomförts. Den olika avsnitten kan fungera som kunskapsunderlag och vara till nytta i arbetet med att förstå förutsättningarna och målsättningen för vattenförvaltningen. Med detta som utgångspunkt hoppas vi att det ska bli lättare att under samrådet föreslå förbättringar i processen inför kommande förvaltningscykel. 1 SFS 2004:660 XI

31 Västerhavet I mångt och mycket drivs arbetet med vattenförvaltningen på samma sätt över hela landet. Därför är grundmaterialet i förvaltningsplanen samma i de fem olika vattendistrikten. Men vilken kvalitet vattnen har, vilka miljöproblem som finns och vilka åtgärder som är viktigast att genomföra skiljer sig åt. Detta hänger naturligtvis ihop med de naturgivna förutsättningarna samt vilka verksamheter och vilken befolkningstäthet som finns i distriktet. I åtgärdssammanställningarna för Västerhavet går det att gå en överblick över problem och åtgärdsbehov i de 43 områden som finns i distriktet. Sammanställningarna är en bilaga till åtgärdsprogrammet. Hur mår vattnet i Västerhavets vattendistrikt? I Västerhavets vattendistrikt har den stora majoriteten av alla grundvattenförekomster bedömts ha god kemisk status men drygt 30 % av alla förekomster riskerar att försämras till år Vi har nu en ökad kunskap om grundvattenförekomsterna och dess påverkanskällor, vilket innebär att riskbedömningen är säkrare. Men mätdata saknas fortfarande i stor utsträckning. Drygt tre fjärdedelar av ytvattnet i distriktet har bedömts ha sämre än god ekologisk status*. När det gäller vattendrag är konnektivitet* och övergödning de främsta orsakerna till att god ekologisk status inte nås. För sjöar tillkommer försurning som en orsak, och för kustvattnet är det framförallt övergödningspåverkan som gör att god ekologisk status inte uppnås. Många vatten har bedömts ha en lägre status än tidigare. Bedömningen från 2014 är baserad på ett bättre dataunderlag, framförallt för biologiska parametrar, och metodiken för statusklassificering har också vidareutvecklats. Nya bedömningsgrunder* för fysisk påverkan/ status ger en tydligare bild av effekter på ekosystemen, vilket visar på större problem än tidigare bedömningar. Skillnaderna i vattenstatus mellan 2009 och 2014 är snarare en effekt av bättre kunskap och nya metoder än en försämring av miljön. Det är alltså för tidigt att dra slutsatser utifrån skillnader i status mellan 2009 och Att bedömningarna är mer tillförlitliga innebär ett steg i rätt riktning mot ett säkrare underlag för att identifiera förbättringsbehov och föreslå åtgärder. Även om kunskapen om både status och problem har ökat avsevärt runt om i landet, så är bristen på kunskap fortfarande stor. De största utmaningarna i Västerhavets vattendistrikt Västerhavet är ett mångfacetterat distrikt här finns allt från kala klippor i yttersta kustbandet, små sjöar i djupaste skogarna till slingrande åar i öppna landskap. Det finns både storstad och glesbygd, industrier och jordbruk. Här finns också alla de miljöproblem som påverkar våra vatten. Men de utmaningar som ändå är störst för distriktet som helhet är dessa: XII

32 Motion om policy gällande beslutsgången för avtal med Migrationsverket / Länsstyrelsen: Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet och således är det självklart att beslut som är av stor vikt för kommuninvånarna skall gå via fullmäktige. Kommunstyrelsen har skrivit under ett nytt avtal om att ta emot s.k. ensamkommande flyktingbarn. Beslutet strider mot 3 kap. 9 kommunallagen. - Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget. En fråga som är angelägen för kommunmedborgare idag är kommunens avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen speciellt då invandringspolitiken inverkar både ekonomiskt och socialt i kommunen. Mest märkbart är dessa försök till dyra panikköp av fastigheter eller de överpris man betalar privata aktörer för boende då man plötsligt inser att man inte har plats för de man bestämt sig för att ta emot enl. avtalen. Därför är det av stor vikt att samtliga kommunala beslut som rör avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen skall gå via fullmäktige. Detta gynnar demokratin och öppenheten. Ju fler beslut av allmänt intresse som fattas av kommunstyrelsen utan att nå fullmäktige desto mer framstår kommunens beslutsapparat som ett kotteri. Att ta beslut om avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen i kommunstyrelsen utan att nå fullmäktige är således inte demokratiskt. Sådan beslutsgång skall vi inte ha i Kungsbacka kommun. Därför yrkar Sverigedemokraterna i Kungsbacka kommun: Att Kungsbacka kommun skall ha som policy att samtliga beslut som rör kommunens avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen skall gå via fullmäktige. Stefan Jägnert för Sverigedemokraterna i Kungsbacka kommun. Kungsbacka