DomDirekt Riktlinjer för direktdömning i fleetracing Thord Elfström

Transkript

1 DomDirekt Riktlinjer för direktdömning i fleetracing Thord Elfström Innehåll Allmänna anvisningar Avsnitt 1, direktdömning av regler i KSR del 2 Avsnitt 2, direktdömning av KSR 42, framdrivning Bilaga 1, Utdrag ur SF Sprint Bilaga 2, Utdrag ur SF Förhandling med direktdömning Bilaga 3, Kriterier för direktdomares praktik 1

2 Allmänna anvisningar Direktdömning, inte bara av brott mot KSR 42 utan också mot reglerna i KSR Del 2, är möjlig vid vissa format enligt följande. Observera de bemanningskrav som följer av respektive mall i Tävlingsreglementet! De framgår av text i mallarna såväl för inbjudan som för seglingsföreskrifterna. Om angiven bemanning inte finns att tillgå får formatet inte användas! Den här typen av dömning kräver god regelkunskap, erfarenhet av bankappsegling och en hel del övning. Det gäller att ha en vid överblick över hur båtarna rör sig på banan och att förstå var i fältet situationer kan tänkas uppstå. Tänk på att bevakning av regel 42-situationer kräver närvaro på en annan del av banan med en annan positionering än bevakning av del 2-situationer. De förstnämnda regelbrotten sker oftast ute på banbenen medan del 2-problemtiken oftast finns i anslutning till märkesrundningar. I samband med starten är båda typer av regelbrott frekventa men problemet är där att den enskilda domaren måste koncentrera sig på endera. Om domaren försöker se allt kommer han inte att se någonting tillräckligt mycket för att kunna göra någon insats alls. En händelse måste följas under en viss period för att ett eventuellt regelbrott ska kunna fastställas och i en startsekvens är tiden över på ett ögonblick. OBSERVERA! Direktdömning vid jollekappsegling kräver alltså ett flertal domarbåtar för att domarna ska kunna göra en insats värd namnet, i de fall båt mot båt-situationer ska bevakas vid sidan av den så viktiga 42- bevakningen. Detta framgår tydligt om man jämför bevakningsschemat för regel 42 i avsnitt 2 med de exempel som finns i avsnitt 1 av det här kompendiet. 1) SFSprint används vid direktdömning för relativt små startfält med 6-8 tävlande båtar och 2 domarbåtar. I varje domarbåt ska finnas minst en direktdomare. Se bilaga 1. 2) SFsveFDV, Förhandling med möjlighet till Direktdömning kan ske i större startfält. I varje kappsegling ska det finnas minst en domarbåt per bana. I varje domarbåt ska finnas minst en direktdomare. I de fall KSR P används krävs ytterligare bemanning enligt mallen. Se bilaga 2. 2 (38)

3 AVSNITT 1 Direktdömning av brott mot reglerna i KSR Del 2 BÅTPROTESTER En båt kan protestera mot en annan båt för att den bryter mot en regel i KSR del 2 (en väjningsregel), genom att ropa Protest och visa en flagga eller signalera med armen på det sätt som anges i seglingsföreskrifterna. När en båt har protesterat ska domarna snarast möjligt besluta om någon av båtarna har brutit mot någon regel och ska straffas. De ska signalera beslutet på det sätt som anges under rubriken Domarsignaler. En båt som straffas ska ta det straff som anges i seglingsföreskrifterna. Observera att domarna kan anse att det är den protesterande båten som har felat och då är det den båten som ska ta straffet. En båt kan protestera också för brott mot andra regler än de som står i KSR del 2, och ska även i det fallet ropa Protest. Det påstådda regelbrottet kan t.ex. vara att en annan båt har fel segelsättning, den seglar inte banan på rätt sätt, den bryter mot en seglingsföreskrift eller liknande. En båt som vill protestera för brott mot regel 14 eller ansöka om gottgörelse ska underrätta domarna snarast möjligt, dock senast inom den tid som anges i seglingsföreskrifterna. Observera att gottgörelse inte kan ges i de delar som avser direktdömningen. DOMARSIGNALER Domarna signalerar sina beslut genom att visa en flagga och sedan ge en visselsignal. Signalerna har följande betydelse: Grön och vit flagga Signalen betyder att domarna inte ger något straff. Anledningen kan vara att de inte anser att någon av båtarna har brutit mot någon regel, eller att den felande båten redan har tagit ett straff. Men den kan också vara att domarna inte befann sig i ett sådant läge att de kunde avgöra om det var ett regelbrott eller inte. Röd flagga Signalen betyder att domarna straffar den båt som de identifierar genom att anropa båten eller peka på den med flaggan. Flaggan bör om möjligt hållas tydligt visad ända tills den utpekade båten har tagit ett straff. Om ytterligare en sådan signal ges betyder det att båten ska göra ytterligare en sväng. Domaren kan vid behov ange antalet svängar genom anrop eller på annat lämpligt sätt. Gul flagga Signalen används då KSR P tillämpas och betyder att en båt har brutit mot KSR 42, framdrivning. Den utpekade båten ska ta det straff som framgår av KSR P. Svart flagga Signalen betyder att regelbrottet är så allvarligt att den utpekade båten diskvalificeras och ska lämna banområdet. Den svarta flaggan kan användas när en båt inte rättar sig efter domarens signaler utan fortsätter att bryta mot reglerna och kanske skadar den andra båten eller försätter den i en farlig situation. Båten uppträder i vilket fall så olämpligt att den inte bör få fortsätta i kappseglingen. 3 (38)

4 DOMARINITIERADE STRAFF Domarna kan om det anges i seglingsföreskrifterna på eget initiativ straffa en båt som den t.ex. ser 1 beröra ett märke (regel 31), 2 bryta mot framdrivningsregeln (regel 42), 3 får en fördel av att bryta mot en regel (den har t.ex. trängt sig före vid ett märke och ligger före någon eller några av de inblandade båtarna även sedan den tagit sitt straff), 4 uppträda oärligt (regel 2), eller 5 inte tar ett straff som domarna tidigare har signalerat för (den ska då ta det straffet och därefter ytterligare ett straff). ARBETSMETODIK Domarna bör arbeta i par i varje båt. Helst ska det vara två domare som ansvarar gemensamt för alla beslut, men det går också med en van direktdomare tillsammans med en regelkunnig seglare/tränare. I det senare fallet är det den utbildade domaren som ansvarar för de beslut som tas. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att en ensam domare både dömer och kör domarbåten. Den eller de som är i båten måste hela tiden se till att de har en vid överblick så att de på ett tidigt stadium kan bestämma sig för om det finns risk för att två eller flera båtar kan komma i konflikt med varandra. Banområdet är som regel stort och det kan ta tid att åka till platsen så att båtarna kan bevakas. Gör så här: 1 Den ena domaren bör vid en förmodad situation i god tid adoptera DEN BÅT SOM SKA HÅLLA UNDAN och högt tala om vad den båten måste göra enligt reglerna och vad den i verkligheten gör. Se texten under rubriken. Glöm för den skull inte bort att observera vad den andra båten (de andra båtarna) gör. 2 Den andra domaren observerar, lyssnar och ger lägesinformation om den andra båten: Vindögat/stagvänder, Dikt (bidevind), Överlapp etc. Han säger åtminstone till om han inte är överens med den första domaren. Anteckna om möjligt båtnummer och händelse. 3 Om en båt bryter mot en regel ska dess segel- eller bognummer sägas högt och kvitteras av den andra domaren. 4 Straffa den felande båten eller visa en grön och vit flagga. en mellan domarna är mycket viktig eftersom den underlättar för dem att komma överens om vad som händer och snabbt kunna fatta ett beslut om en båt protesterar. Båtarna manövrerar snabbt och det kan vara lätt att tappa bort den felande båten. Det är därför mycket viktigt att domarna memorerar båtens nummer på något sätt. Domarna måste ligga NÄRA för att kunna se det som de måste se! Det är samma teknik som används av matchdomare. Domarna ska ställa sig följande frågor: 1 Vilken typ av situation kan tänkas uppstå möte för olika halsar, luffning vid starten eller på undanvind, stagvändning i närheten av ett märke etc.? 2 Vilka regler är aktuella i den förväntade situationen? 3 Vilka fakta måste jag kunna fastställa för att tolka de reglerna? 4 Var måste jag ligga med domarbåten för att kunna fastställa just dessa fakta? En komplikation är att andra tävlande båtar kan skymma eller hindra dig från att lägga dig i rätt läge. De tävlande måste acceptera att det finns situationer som man inte med tillräcklig säkerhet kan bedöma, och att det då är bättre att fria en felande båt än att straffa en båt som kanske är oskyldig. 4 (38)

5 EFTER MÅLGÅNG Var tillgänglig efter målgång ifall en båt vill ha en förklaring till domarnas beslut. Alternativt kan man ha en gemensam genomgång efter dagens slut med magnetbåtar etc. Lyssna på seglarnas synpunkter och ge dina förklaringar, men undvik dispyt. Det leder ingenstans. Det är en del av konceptet att samarbeta med de tävlande på det här sättet. Missa inte det. Försök få seglarna att förstå att domarna dömer efter vad de ser och att de inte kan se allt. En säker regeltolkning kräver en perfekt position och det är ibland omöjligt att vara just där eftersom båtar kan ligga i vägen. Seglarna måste inse att det är riskfyllt att ge sig in i en tveksam situation, t.ex. vid ett märke. Det är inte ovanligt att domarna från sin utgångspunkt uppfattar situationen på ett annat sätt än seglaren. Seglarna måste acceptera domarnas beslut även om de har en annan uppfattning. Det händer naturligtvis också att domarna gör fel. Det ingår i spelet att seglaren ska acceptera det när det händer. REGELÄNDRINGAR Kontrollera noga vilka ändringar av regler i KSR som anges i seglingsföreskrifterna antingen under SF 1 eller under de föreskrifter som avser straff och dömande. Det kan vara: Gå i mål är ändrad så att en båt ges möjlighet att rätta ett fel som har begåtts tidigare än vid mållinjen. Det betyder att båten kan ta ett straff även i de fall domaren ger den straffet sedan den har passerat mållinjen. Regel 20.1 är ändrad så att armsignaler måste ges när en båt anropar om plats att stagvända vid ett hinder. Regel 44.1 är ändrad så att straffet är en sväng i stället för två svängar. Regler i Del 5 Med avvikelse från reglerna i KSR del 5, avdelningarna A och B, kommer kappseglingarna att dömas direkt av domare på vattnet och en protestkommitté enligt ett förfarande som anges i seglingsföreskrifterna. STANDARDSITUATIONER 1 Starten styrbords startmärke 2 Starten nära linjen 3 Starten babords startmärke 4 Starten leta lucka 5 Starten stagvändning 6 Kryssen båtar möts för olika halsar 7 Kryssen båtar möts för olika halsar och Blå stagvänder på Guls kurslinje 8 Kryssen båtar möts för olika halsar och Blå stagvänder i lovart 9 Kryssen båtar möts för olika halsar och Blå stagvänder i lä 10 Kryssen båtar möts för olika halsar och Gul stagvänder i lovart 11 Kryssen Gul stagvänder för nära 12 Bevakning av banan på kryssbenet 13 Kryssmärket Blå stagvänder i zonen 1 14 Kryssmärket Blå stagvänder i zonen 2 15 Länsen läbåten lovar 16 Länsmärket 1 17 Länsmärket 2 18 Länsmärket 3 19 Länsmålgång 20 Slörmålgång 21 Märkeskontakt 5 (38)

6 1 Starten högra startmärket Båtar seglar för styrbords halsar in mot linjen för att få en bra position intill startfartyget. Grön stänger grinden intill startfartyget och Grå måste lova och hamnar på fel sida. Det är ofta trångt och svårt för domarna att ligga i rätt läge. Vissa gånger skulle man behöva ligga i lovart om fältet, ibland i lä som visas här. Regler: 11 och 16.1 Grön har rätt till väg enligt regel 11 och Grå måste hålla undan. Regel 18 och 19 gäller inte när båtarna närmar sig för att starta och det innebär att Grå inte har rätt till plats vid startfartyget. Men om Grön vill stänga grinden genom att lova, måste den enligt regel 16.1 göra det så att Grå kan svara. Lovningen får inte vara för hastig och ska ske så tidigt att Grå inte kommer i kläm mot startfartyget. Om Grå har fått in fören mellan Grön och startfartyget får Grön inte lova. Domaren ska kolla om Grön ändrar kurs eller inte och om det finns utrymme att passera ifall Grön inte lovar. Grå lovart. Ingen plats (märkesplats) vid startbåten. Lovar. Håller undan. Lovar upp på fel sida. Ingen protest. OK. 2 Starten nära linjen De här situationerna inträffar alldeles före start eller (vid skärpt start) under den sista minuten före start och då båtar inte vill komma på fel sida om startlinjen. Startlinjen är inget hinder (annat än mentalt) och lovartsbåtarna bryter mot regel 11 om de inte håller undan. Om de också bryter mot en startregel beror det på att de har försatt sig själva i en omöjlig situation. Regler: 11 och 16.1 Båtarna längst uppe vid/på linjen är lovartsbåtar och de ska hålla undan för läbåtarna som ligger uppradade för start. Men om en läbåt lovar ska den enligt regel 16.1 ge lovartsbåten plats att hålla undan. Situation A Bilden visar var domarna ska ligga för att kunna bedöma om det blir ett regelbrott eller inte. Oftast finns ett flertal båtar som ligger i vägen för domarna och då kan det vara omöjligt att se det man vill se. Blå lovart. Håller undan. Gul stannar upp. Ingen protest. OK. Situation B Här är det som regel omöjligt att ligga rätt med hänsyn till övriga båtar. Gör vad du kan för att bedöma läget men straffa inte en båt som kan vara oskyldig! 6 (38)

7 Grön i lovart. Ska hålla undan. Läbåtar stilla. Når de upp? Grön passerar. Ingen protest. 3 Starten vänstra startmärket Domarbåtarna ska inför starten fördela sig efter linjen och bakom de tävlande båtarna. Bedöm var situationer kan uppstå och koncentrera bevakningen dit. Ett problem är den grå båten vid babords startmärke. Den ska hålla undan för styrbordsbåtarna och har inte rätt till plats vid märket. Regler: 10 (och 31) Babordsbåten ska enligt regel 10 hålla undan för alla styrbordsbåtarna och den har enligt ingressen till del 2, avdelning C, inte märkesplats eftersom båtarna ligger där för att starta. 76 babord. Ska hålla undan. Ingen plats. Klarar inte det här. Måste falla bakom. Kanske stagvända? Faller. Går bakom. OK. 4 Starten leta lucka Var observant på båtar som ligger i lä om första ledet och uppenbarligen letar luckor att segla in i. Rusa dit och lägg dig i position så att du kan se om det finns plats att gå in. Regler: 12, 11, 15 och Båten som går in i luckan ska först hålla undan enligt regel 12 (klar akter om), men när den får överlapp får den plötsligt rätt till väg gentemot sin lovartsbåt. Den måste enligt regel 15 till en början ge Lo plats att hålla undan. Lo kan här inte hålla undan eftersom den först måste få sin lovartsbåt att flytta på sig, som i sin tur måste få sin lovartsbåt etc. Om Lä lovar ska den dessutom ge plats enligt regel Om det blir för trångt eller rent av en kontakt och det blir en protest, är det båten som tränger sig in som i första hand riskerar att straffas. Grå söker lucka. Kommer inte att gå. Går in i luckan. Grön kan inte flytta sig. Femton! Kontakt. Grå bröt mot 15! Protest! Straff på Grå. 7 (38)

8 5 Starten stagvändning Det händer ofta att den som vill ut på styrbordssidan av banan känner sig låst och vill stagvända. Domarna måste vara beredda på att det kan hända och snabbt ligga i position. Regler: 12, 11, 13 och 10 Blå ligger klar för om Gul som får överlapp när Blå lovar. Blå passerar vindögat och regel 13 börjar gälla. När den kommit på dikt bidevind gäller regel 10. Blå ska hålla undan från det att den passerar vindögat och sedan hela tiden. Styrbordsbåten Gul bryr sig tydligen inte för den faller bakom utan att visa flagga. Blå lovar. Kan inte slå här! Vindögat. Stagvänder! Babord! Gul faller bakom. Blå bröt mot 10. Ingen protest. Inget straff. Babord! betyder att Blå har kommit på dikt bidevind för babords halsar. 6 Kryssen båtar möts för olika halsar Ett korsande möte på kryssen kan utveckla sig lite olika. Blå kan passera framför Gul, ducka bakom Gul eller stagvända framför, i lä om eller i lovart om Gul eller Gul kan stagvända etc. Här försöker Blå gå framför men misslyckas och Gul måste ändra kurs. Om det händer någonting här, så är det vid styrbordsbåtens för och babordsbåtens sida eller akter. För att kunna observera det kritiska avståndet är det bäst att följa Blås styrbordssida. Domarna ska som vanligt vara NÄRA och kommunicera med varandra. Regler: 10 Blå ska hålla undan enligt regel 10. Den ska göra det i så god tid att Gul inte måste göra en undanmanöver eftersom den tror att det kan bli kollision. Blå babord. Ska hålla undan. Håller kursen. Måste göra något. Gul faller. Protest! Blå bröt mot 10. Straff på Blå. Röd flagga. 8 (38)

9 7 Kryssen båtar möts för olika halsar och Blå stagvänder på Guls kurslinje Domarbåten ska i utgångsläget vara i samma position som i situation 6. Här väljer Blå att stagvända på Guls kurslinje. Regler: 10, 13, 12 och 15. Blå ska först hålla undan enligt regel 10 som babordsbåt och sedan enligt regel 13 som stagvändande båt. När Blå har kommit på kurs dikt bidevind får den plötsligt rätt till väg enligt regel 12 men den måste enligt regel 15 ge Gul plats att hålla undan. Domarna måste bestämma exakt när Blå ligger på kurs dikt bidevind och var Gul då befinner sig. Är det så nära att Gul måste börja ändra kurs innan Blå ligger på dikt bidevind eller inte? Blå babord. Ska hålla undan. Lovar, vindögat, stagvänder. Klar! Inga problem. Ingen protest. Klar! betyder att Blå ligger på kurs dikt bidevind, att den är klar för om och har fått sina rättigheter enligt regel Kryssen båtar möts för olika halsar och Blå stagvänder i lovart Domarbåten har i utgångsläget hakat på i lä om Blå som här kan gå framför Gul vid mötet. Domarna kan inte följa Blå utan får gå akter om Gul för att sedan observera luckan mellan båtarna.. Regler: 10, 13 och 11 Blå ska hålla undan först enligt regel 10 som babordsbåt och sedan enligt regel 13 som stagvändande båt. När Blå har kommit på kurs dikt bidevind har den överlapp i lovart och den ska fortsätta hålla undan nu som lovartsbåt enligt regel 11. Blå babord. Ska hålla undan. Lovar, vindögat, stagvänder. Överlapp! Ingen sjutton! Håller undan. Inga problem. Protest! Grön flagga. Överlapp! betyder att Blå ligger på kurs dikt bidevind och har överlapp i lovart. 9 (38)

10 9 Kryssen båtar möts för olika halsar och Blå stagvänder i lä I det här fallet kan domarna lätt följa med in mot gapet mellan båtarna och kan observera om Blås manöver stör Gul och avståndet mellan båtarna när Blå har kommit på dikt bidevind. Regler: 10, 13, 11 och 15 Blå ska hålla undan först enligt regel 10 som babordsbåt och sedan enligt regel 13 som stagvändande båt. När Blå har kommit på kurs dikt bidevind har den överlapp i lä och har fått rätt till väg enligt regel 11. Den måste tänka på att när den får rätt till väg ska den ge Gul plats att hålla undan enligt regel 15. Blå babord. Måste hålla undan. Lovar, vindögat, stagvänder. Överlapp! Rätt till väg lä. Ingen sjutton! Ingen protest. Överlapp! betyder att Blå ligger på kurs dikt bidevind och har överlapp i lä. 10 Kryssen båtar möts för olika halsar och Gul stagvänder i lovart Domaren ligger i utgångsläget i samma position som tidigare men glider upp bakom Blå, när det står klart att Gul kommer att passera framför, och kan observera gapet mellan båtarna efter mötet. Regler: 10, 13, 11 och 15 Gul har först rätt till väg som styrbordsbåt. När Gul har passerat vindögat gäller regel 13 och Gul ska hålla undan. När Gul kommit på dikt bidevind ska den fortsätta hålla undan, nu som lovartsbåt. Gul har inte rätt till plats enligt regel 15 eftersom det är Gul själv som manövrerar så att den förlorar sin rätt till väg. Observera att Blå nu har rätt att lova, men den ska rätta sig efter regel Blå babord. Håller kursen. Gul går framför. Gul lovar. Stagvänder. Överlapp! Blå lä och rätt till väg. Ingen sjutton! Ingen femton! Ingen protest. OK. 10 (38)

11 11 Kryssen Gul stagvänder för nära Domarna ligger i utgångsläget i samma position som tidigare och kan lätt observera gapet mellan båtarna vid mötet. Regler: 12, 11, 13, 10 och 15 Gul har först rätt till väg som båt klar för om även om avståndet gör att det saknar praktisk betydelse. När den lovar blir det överlapp och Gul har rätt till väg enligt regel 11. När Gul passerar vindögat ska den hålla undan tills den kommer på dikt bidevind. Då får den på nytt rätt till väg och ska då enligt regel 15 ge Blå plats att hålla undan. Blå behöver inte reagera förrän Gul är på kurs dikt bidevind och då hinner den inte. Gul måste rädda situationen genom att lova för att undvika kontakt. Gul lovar. Vindögat, Stagvänder! Styrbord! Femton! Blå lovar. Vindögat. Gul lovar ger plats. Protest! Gul gav plats inget straff. 12 Bevakning av banan på kryssbenet 11 (38)

12 Det är nödvändigt för domarna att vara NÄRA om det blir en situation på banan, vilket bör ha framgått av tidigare illustrationer. Det gäller att ha en vid överblick. Var har båtar ett sådant inbördes läge att de vid ett möte eller en stagvändning kan komma i konflikt med varandra? Var är de andra domarna? Om ingen av dem är i närheten, åk till det ställe där du tror att något intressant kan hända. Stör inte andra kappseglande båtar i onödan, men var beredd på att du ändå måste göra det i viss omfattning för att kunna komma fram till rätt position. Om du inte passerar genom fältet kan du inte göra ditt jobb! Bilden visar hur de båda högra domarbåtarna är på väg till troliga konfliktplatser. Domarbåten längst till vänster lämnar en möjlig konflikt eftersom den konflikten i så fall kommer att ske ovanför layline. Hur troligt är det att den gula båten går så långt ut? Det börjar bli dags att bevaka kommande situationer vid kryssmärket och domaren väljer därför att gå dit i stället. 13 Kryssmärket Blå stagvänder i zonen 1 Det som händer vid kryssmärket om en av båtarna stagvänder i zonen är dels ett korsande möte, dels en 18.3-situation. Båten som ligger upp märket ska antingen ha märkesplats på insidan eller inte tvingas att lova högre än till dikt bidevind för att undvika kontakt. Det är svårt för en ensam domarbåt att observera båda situationerna med önskvärd säkerhet. Domare 1 ser mötet medan domare 2 ser eventuella regelbrott efter stagvändningen och är den som ska ge ett straff för brott mot regel 18.3 om det är aktuellt. Regler 10, 13, 18.3 och 11 Blå ska hålla undan först enligt regel 10 som babordsbåt och sedan enligt regel 13 som stagvändande båt. När den passerar vindögat börjar regel 18.3 att gälla. Gul ska ha märkesplats trots att överlappen etablerades inne i zonen. Gul får samtidigt rätt till väg enligt regel 11. Regel 15 gäller inte vilket innebär att Gul inte behöver ge Blå plats att hålla undan när överlappen är ett faktum. Blå babord. Ska hålla undan. Går framför. Lovar, vindögat, arton-tre!, stagvänder. Överlapp. Ingen sjutton! Ger plats. Håller undan. Protest! Inget regelbrott. Grön flagga. Arton-tre! betyder att båten passerar vindögat och att regel 18.3 börjar gälla. Ingen sjutton betyder att överlappen är etablerad i samband med stagvändningen och att Gul får segla högre än sin TK. Respektive domare får prata om det som den ser från sin position. Om ingen båt tar ett straff och domare 1 inte har sett något regelbrott ska han inte göra någonting. Domare 2 ska visa grön eller röd flagga beroende på vad han har sett från sin position. Om domare 1 är för ivrig och visar en grön flagga medan 2 vill straffa för ett brott mot 18.3, ska han ändå visa den röda flaggan. Det betyder att 1 inte såg något regelbrott men det gjorde 2! Domarna har från sina positioner sett olika händelser och handlar därefter. Jämför med situation (38)

13 14 Kryssmärket Blå stagvänder i zonen 2 Regler 10, 13, 18.3 och 11 Blå ska hålla undan först enligt regel 10 som babordsbåt och sedan enligt regel 13 som stagvändande båt. När den passerar vindögat börjar regel 18.3 att gälla. Gul ska antingen ha plats vid märket eller kunna passera i lovart om Blå utan att behöva lova högre än till dikt bidevind. Observera att Blå inte har rätt till märkesplats när 18.3 är tillämplig! Blå babord. Ska hålla undan. Går framför. Lovar, vindögat, arton-tre! Stagvänder. Gul klar akter om. Överlapp. Gul lovar högre än dikt bidevind. Protest! Blå bröt mot arton-tre! Blå tar straff. Grön flagga. Arton-tre! betyder att båten passerar vindögat och att regel 18.3 börjar gälla. Respektive domare får prata om det som den ser från sin position. Om ingen båt tar ett straff och domare 1 inte har sett något regelbrott ska han inte göra någonting. Domare 2 ska visa grön eller röd flagga beroende på vad han har sett från sin position. Om domare 1 är för ivrig och visar en grön flagga medan 2 vill straffa för ett brott mot 18.3, ska han ändå visa den röda flaggan. Det betyder att 1 inte såg något regelbrott men det gjorde 2! Domarna har från sina positioner sett olika händelser och handlar därefter. Jämför med situation Länsen läbåten lovar Regler: 11, 17.1 och 16.1 Gul seglar lite fortare än Blå och etablerar överlapp från klar akter om men utanför två skrovlängder, varför regel 17 inte begränsar lovningen. Gul håller en högre kurs och lovar sakta och bryter därmed inte mot regel Blå håller undan enligt regel 11. Överlappen bryts i läge 4 och Gul faller omedelbart för att komma först till märket. Domaren ligger bakom och mellan båtarna, men när överlappen blir allt mindre går han ut mitt för Blås akter för att ha exakt kontroll på överlappen. 13 (38)

14 Överlapp. Blå lovart. Ska hålla undan. Långt isär. Ingen sjutton! Gul lovar. Blå lovar, håller undan. Klar för om! Sjutton!. Gul faller till sin TK. Ingen gul flagga. 16 Länsmärket 1 Det är lätt att se att det är överlapp när båtarna går in i zonen och domarna kan koncentrera sig på att kolla att Blå håller undan och ger märkesplats. Regler: 10, 11, 18.2b och 18.4 Blå ska hålla undan enligt regel 10 och efter gippen i läge 2 enligt regel 11. Gul har i läge 1 och 2 rätt till väg och rätt till märkesplats enligt regel 18.2b. Gul har också enligt regel 18.4 rätt att segla sin tillbörliga kurs till dess den gippar. I läge 3 och 4 har Blå rätt till väg enligt regel 11 och Gul bara rätt till märkesplats. Zon överlapp. Blå babord. Håller undan. Gul rätt till sin TK. Blå håller undan. Ger märkesplats. 17 Länsmärket 2 Här är det inte så lätt att se att det är överlapp. Domarna måste i första hand kolla om det är överlapp vid zonen, eftersom det påverkar hela rundningen. De ligger nära och i höjd med Blås akter och först därefter går de in emellan för att kunna kolla avståndet mellan båtarna. Regler: 12, 18.2b Gul ska hålla undan enligt regel 12 och ge märkesplats enligt 18.2b eftersom det inte är överlapp när Blå går in i zonen. Gul ska också ge märkesplats om den får överlapp på utsidan. Om Gul får överlapp på insidan har den inte rätt till märkesplats. Gul klar akter om. Zon klar. Blå ska ha plats. Gul håller undan. Går akter om Blå. Håller undan. Ger märkesplats. 14 (38)

15 18 Länsmärket 3 Här måste domarna i första hand kolla om det är överlapp vid zonen, eftersom det påverkar hela rundningen. De ligger därför nära och i höjd med Blås akter och konstaterar att det inte är överlapp. De går sedan in emellan för att kunna kolla avståndet mellan båtarna. Gul bedömer att det finns gott om plats att runda på insidan eftersom Blå ligger så långt från märket. Gul får gå emellan på egen risk. Regler: 12, 18.2b Gul ska hålla undan enligt regel 12 och ge märkesplats enligt regel 18.2b eftersom det inte är överlapp när Blå går in i zonen. Gul ska också ge plats om den får överlapp på utsidan. Om den får överlapp på insidan har Gul inte rätt till plats. Gul klar akter om. Zon klar. Blå ska ha plats. Gul ska hålla undan. Går in emellan. Blå lovar. Blå avbryter sin lovning. Protest! Straff på Gul. 19 Länsmålgång Det är lätt att se att det är överlapp när båtarna går in i zonen till målmärket. Domarna kan därför koncentrera sig på att kolla avståndet mellan båtarna och till märket. Gul får domarnas röda flagga efter det att den har gått i mål. Gul måste ändå ta straffet och sedan gå i mål på nytt. Regler: 10, 18.2b Gul har rätt till väg enligt regel 10 men måste ge Blå märkesplats enligt regel 18.2b. Den gör inte det och bryter mot 18.2b. Blå babord. Överlapp. Zon överlapp! Blå ska ha märkesplats. Får inte märkesplats. Hamnar på fel sida om märket. Protest. Straff på Gul. Gör en sväng. Går i mål igen. 15 (38)

16 20 Slörmålgång Det är lätt att se att det är överlapp när båtarna går in i zonen till länsmärket. Domarna kan därför koncentrera sig på att kolla avståndet mellan båtarna och till märket. Domarna följer med fram till mållinjen eftersom det är vanligt med lovningssituationer och kanske brott mot regel 42 på slören in mot mål. Regler: 10, 18.2b, 18.4 och 11, 16.1, 18.2b Gul har rätt till väg enligt regel 10. Gul kan enligt regel 18.4 ta ut svängen till sin TK. Blå blir efter gippen läbåt med rätt till väg. Blå kan utan hinder av 17 lova när länsmärket har passerats av båda båtarna eftersom överlappen etablerades genom en gipp. Men Blå måste ge Gul märkesplats vid målmärket enligt regel 18.2b och måste avbryta sin lovning senast när de går in i zonen. Blå babord. Zon överlapp! Håller undan. Ger märkesplats. Märket passerat. Blå lovar. Gul håller undan. Ingen sjutton! Zon överlapp. Blå ska ge märkesplats. Båda faller. Blå ger märkesplats. OK. 21 Märkeskontakt Domarna måste när de observerar en märkeskontakt ligga i linje med märket så att de ser gapet mellan båten och märket som vid kontakt inte är något gap längre. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att se en kontakt från en annan position annat än i undantagsfall. Det kan gälla när båten seglar ner märket. Domaren ska inte prioritera kontroll av märkeskontakter, men en säker kontakt ska naturligtvis resultera i ett straff. 16 (38)

17 AVSNITT 2 Direktdömd fleetracing Direktdömning av brott mot KSR 42 UTDRAG ur Domarboken 2013, avsnitten 8, 25 och 26 Anm: DB 4.2 är ett exempel på hänvisning till Domarboken, avsnitt 4, punkt 2. KSR 42 FRAMDRIVNING Särskilda instruktioner för att observera och tillämpa KSR 42 på vattnet. Gör det till en vana att före varje tävling repetera KSR 42 så att regeln med alla dess detaljer finns i färskt minne. Läs också igenom ISAF:s tolkningar och avsnitten 8 och i Domarboken. Studera regelbundet den CD-skiva som kan beställas hos SSF. Den innehåller en mängd videosekvenser som beskriver tillåtna och otillåtna beteenden. ISAF:s tolkningar översatta till svenska finns också på SSF:s hemsida. 8.5 Arbetet runt banan SSF rekommenderar att KSR P används. Se DB 4.2, 5.6, 9.3, och avsnitten PK:s ordförande ska i förväg ha gjort upp om hur banor och klasser ska bevakas. Det är bra om två domare har observerat ett regelbrott och är överens om tolkningen. Men det är inte nödvändigt. Det är svårt att få tillräckligt antal kunniga domare och om en ensam domare har sett ett regelbrott ska han agera utan att tveka. Det gäller särskilt i startsituationer där allt händer så snabbt att det är orimligt att kräva att flera domare ska ha råkat se samma sak för att få agera. Domarna måste både individuellt och som grupp vara konsekventa i sina bedömningar. Det kan de vara bara om de är strikt objektiva. Det förutsätter en sinsemellan pågående diskussion om vad de har sett och vilka bedömningar de har gjort. De bör undvika att namnge enskilda seglare i de diskussionerna. Domarna ska straffa en båt bara om de är helt säkra på att ett regelbrott har begåtts och på att de efteråt kan förklara för seglaren varför det blev ett straff. De får å andra sidan inte låta bli att straffa en båt om den bryter mot framdrivningsregeln. Bedömningen ska vara lika oberoende av om det är båtens första eller tredje straff. Det är därför olämpligt att protokoll från tidigare straff tas med ut på banan. Rör dig med fältet och var synlig för den första tredjedelen av fältet. Stå upp och svep med blicken över banan. En första indikation på ett regelbrott brukar vara att båtens sätt att segla skiljer sig från de övrigas. Åk närmare men kör försiktigt för att störa så lite som möjligt. Kontrollera både vad seglaren gör och vilka effekter det får. 8.6 Tillåtna åtgärder KSR 42.3 anger ett antal undantag som tillåter seglaren att i särskilt angivna situationer använda åtgärder som annars är förbjudna: 17 (38)

18 Seglaren får a) rulla båten för att underlätta styrning, Direktdömd fleetracing b) använda överdrivna kroppsrörelser för att underlätta styrning vid rullvändningar, c) dra in vilket segel som helst men bara en gång per segel för varje våg eller vindby för att initiera planing eller surfning när det är sådana förhållanden att det är möjligt, d) vricka båten till kurs dikt bidevind när den rör sig sakta och ligger högre än dikt bidevind, e) pumpa seglet för att rätta till en latta som är böjd åt fel håll, f) använda rodret för att minska farten, g) använda alla medel för att hjälpa någon i en nödsituation, och h) använda alla medel, utom en motor avsedd för framdrivning, för att komma loss efter grundstötning eller kollision med en annan båt. 8.7 Förbjudna åtgärder Kroppsrörelser är förbjudna om de orsakar upprepade snärtar i seglet eller upprepad rullning. En plötslig rörelse framåt som stoppas tvärt är förbjuden. I alla de här fallen saknar det betydelse om farten ökar eller inte. Se DB 25.2, 25.3 och En enskild rullvändning är förbjuden om den ökar båtens fart. Anledningen till att den annars är tillåten är att den underlättar styrningen genom vändningen. Det är alltså inte tillåtet att utnyttja rullvändningen för att vinna höjd genom att under ett moment segla rakt mot vinden eftersom det inte är en åtgärd som underlättar styrningen. Det är inte heller tillåtet att räta upp båten kraftigt när den har kommit på dikt bidevind eftersom rullvändningen då är avslutad. Åtgärden är förbjuden om den tydligt driver båten. Upprepade rullvändningar utan samband med vindskiften eller taktiska bedömningar är däremot förbjudna oavsett om de ökar båtens fart eller inte. Upprepade och kraftiga vrickningar är inte tillåtna såvida de inte används för att få båten att falla till dikt bidevind för endera halsen. Även lugnare vrickningar är förbjudna om de driver fram båten eller om de används för att hindra båten från att driva bakåt. 8.8 Beslut om straff När du vill straffa en båt för brott mot KSR 42, tänk på följande: 1) Var inom 50 meter från båten när du observerar regelbrottet. 2) Gå närmare båten, visa den gula flaggan, blås i visselpipan och ropa båtens nummer. 3) Håll flaggan uppe tills straffet är taget (vid starterna går det bara vid enstaka straff). 4) Iaktta båten när den tar straffet och kolla att den stagvänder och gippar två gånger. 5) Försök att inte störa övriga båtar i fältet men ibland går det inte att undvika. Det är bättre att köra försiktigt och protestera senare, även om det innebär en fördröjning på nästan ett banben. Ett sent straff kan kräva en förklaring i form av en beskrivande gest. 6) Om seglaren inte reagerar så sök ögonkontakt och ge nya signaler. Det räknas inte som ytterligare ett straff. 7) Inlåt dig inte i några diskussioner under pågående kappsegling. Var i stället tillgänglig för seglaren efter målgång. 18 (38)

19 8) Avlägsna dig från seglaren när straffet är taget. Det finns risk för att du får höra saker som du inte vill höra. Dokumentera regelbrottet genom att läsa in och/eller skriva ner följande uppgifter: 9) Datum, 10) kappseglingens nummer, 11) banben, 12) segelnummer (bognummer), 13) regelnummer och tolkningshänvisning, 14) hur båten bröt mot regeln, och 15) vad båten gör (seglar vidare, tar ett straff, utgår etc.). Bry dig inte om vilket straff som båten tar. Seglaren ansvarar själv för att båten tar rätt straff. 16) Båtens plats i fältet (närliggande båtar etc.) Skriv ner alla observationer så att de finns dokumenterade på papper eller en skrivskiva. Det är bra med en bandspelare men det finns alltid en risk för att den strejkar vid de mest olämpliga tillfällen. Det är säkrare att ha noteringar på två ställen och det är också lättare att återfinna dokumentationen när den finns på papper. 8.9 Observationer Domaren måste observera rätt saker för att kunna bedöma om det är ett regelbrott eller inte. I det följande ges exempel på det som bör observeras men glöm inte bort andra typer av brott mot regeln, t.ex. att en båt minskar farten genom att någon släpar en fot i vattnet eller att en båt drar sig fram genom att någon tar tag i en annan båt. Om domaren ser beteenden som kan var otillåtna kan följande frågor vara till hjälp vid bedömningen: Pumpning KSR 42.2a 1) Är det surfnings- eller planingsförhållanden? 2) Pumpar båten fastän den redan surfar eller planar? Det får den inte göra. 3) Kan åtgärderna vara en anpassning till vind och vågor? 5) Orsakar upprepad hemtagning i skotet att seglets akterlik fläktar? 6) Kan en snärt i akterliket ha orsakats av att skotet har släppts och stoppats snabbt? Det är tillåtet enligt tolkning PUMP 4. 7) Kan man koppla snärtar i akterliket till andra, kanske yttre faktorer? Gungning KSR 42.2b 1) Fastställ vad som är bakgrundsgungning. 2) Är det seglarens rörelser som orsakar gungningen? Det är inte tillåtet att med kroppsrörelser starta en rullning som sedan fortsätter en stund trots att seglaren sitter stilla. Genom att studera vågmönstret och seglarens rörelser i förhållande till båtens, kan man se om det tryck som seglaren för ner i båten kommer aningen före det att båten börjar rulla. 3) Underlättar rullningen styrningen av båten? 19 (38)

20 4) Är rullningen koordinerad med de kursändringar som båten gör? 5) Är kursändringarna snabba och kraftiga? Stötning KSR 42.2c 1) Är besättningens rörelser i fas med vågorna? 2) Snärtar det i akterliket? 3) Kan snärtarna bero på vågorna? 4) Hur arbetar besättningen i förhållande till närliggande konkurrenter? 5) Stoppar besättningen sina rörelser tvärt på undanvind? Vrickning KSR 42.2d 1) Är vrickningen kraftig? 2) Driver den båten framåt eller hindrar båten från att driva bakåt? 3) Upphäver vrickningen effekten av en tidigare vrickning? 4) Ligger båten högre än dikt bidevind och klart ändrar kurs mot dikt bidevind för endera halsen? 5) Rör sig båten bara långsamt framåt? 6) Hindrar vrickningen en kursändring orsakad av att båten bräcker med seglet? Upprepade stagvändningar och gippar KSR 42.2e 1) Ökar den enskilda manövern båtens fart? 2) Hur nära varandra och hur ofta sker manövrerna? 3) Ändrar båten kurs när den gippar? 4) Kan gipparna hänga samman med taktiska överväganden eller vindskiften? 8.10 I startområdet Domarna bör vara ute vid startområdet innan startproceduren börjar. Följ och notera avvikelser som gäller tider samt flaggor och ljudsignaler. Var särskilt noga när det gäller skärpta startregler så att allt går rätt till, eftersom det kan bli allvarliga konsekvenser för den enskilde seglaren vid felaktig signalering. Domarna ska om möjligt vara fördelade längs linjen i lä om de startande båtarna. Observera och notera regelbrott efter förberedelsesignalen och om någon tar ett straff. Försök placera dig så att du kan se både regelbrottet och båtarnas nummer. Vanliga regelbrott: 1) Vrickning strax före startsignalen. 2) Upprepad kroppspumpning/gungning som gör att seglet fläktar. 3) Kraftig kroppspumpning i starten för att nå fri vind framför de övriga. Även en enstaka pump är förbjuden om den tydligt driver båten. Ge de straff som du hinner med även om det drabbar bara ett fåtal båtar av alla. Tänk på att straffen har en preventiv effekt. Försök att nå de båtar som ligger i främsta ledet eftersom det är de som i stor utsträckning påverkar hur resten av fältet agerar. Du kanske inte kan nå 20 (38)

21 båten med ett straff förrän senare men du ska för den skull inte avstå från att straffa. I extrema fall kan det bli en fördröjning ända fram till kryssmärket! Om det blir en allmän återkallelse behöver båten inte ta något straff men det räknas enligt KSR P3 för att bestämma hur många straff båten har fått mot sig i serien Kryssbenen Båtarna sprider sig över stora delar av banan på kryssen. Det är därför inte lätt att ha en effektiv bevakning. Men domarbåtarna bör hålla sig strax bakom seglarna och inte för långt från täten. Den båt som bevakar den vänstra delen av startfältet bör vara avdelad att gå upp till kryssmärket när täten närmar sig det. Den andra domarbåten bevakar den högra flanken och in mot mitten. Vanliga regelbrott: 1) Kroppspumpning. 2) Pumpning med skotet. 3) Gungning i svag vind. 4) Upprepade rullvändningar. Kroppspumpning är inte ovanligt i E-jolle och Laser under kryssen. Man kan från en position akter om båten se att masten rör sig sidledes och får seglet att arbeta i akterliket. Om man tittar noga ser man att rörelsen beror på att seglaren sitter och knycker tvärskepps med små rörelser. Rörelserna har ingenting att göra med vinden och vågorna utan sker i en egen takt. I svag vind kan det hända att man i Optimistjolleklassen ser någon som hela tiden rör rorkulten sakta från sida till sida. Domaren måste kolla noga om rörelsen har något samband med vind och vågor. Om den har det, är rörelserna tillåtna. Observera att det för närvarande är bara 420 och 470 som kan ha fri pumpning etc. på kryssen, övriga klassregler ändrar inte KSR 42 på kryssbenet. Observera att om vinden vrider markant eller en båt har förseglat sig så att båtens tillbörliga kurs inte längre är dikt bidevind, innebär att den inte kryssar längre och att de bestämmelser som gäller för undanvindsbenen börjar gälla. Se Q&A Kryssmärket Var uppmärksam på om någon vid kryssmärket med otillåtna medel försöker nå upp till märket eller får/bryter en överlapp. Vanliga regelbrott: 1) Vrickning. 2) Kroppspumpning. 3) Gungning i svag vind. 4) Upprepade rullvändningar. Ligg nära men inte så nära att du stör med vågor eller genom att ta vinden. 21 (38)

22 Tänk på att om vinden vrider markant eller en båt har förseglat sig så att båtens tillbörliga kurs inte längre är dikt bidevind, innebär att den inte kryssar längre och att de bestämmelser som gäller för undanvindsbenen börjar gälla. Se Q&A Tänk på att du måste ha exakt rätt position för att verkligen kunna se en märkeskontakt, såvida det inte är fråga om häftiga kollisioner. En seglare som pressar sig runt så att märkets konturer klart framgår av seglets form kan visserligen iakttas från flera håll, men normalt ska du kunna se rakt in i luckan (som vid kontakten inte är någon lucka längre). Om en båt måste ha märkt att det blev en märkeskontakt och den inte tar ett straff, ska domaren protestera med stöd av KSR 2, ärlig segling, eftersom det är ett avsiktligt regelbrott Undanvindsbenen En av domarbåtarna bör följa med den främre delen av fältet. Ligg i lä eller lovart om båtarna vilket som du själv bedömer är bäst. Under länsen är det bra om en av domarbåtarna kan ligga framför fältet för att på så sätt synas extra bra och samtidigt ha god kontroll på vad de ledande båtarna har för sig. Fastställ vad som kan betraktas som bakgrundsgungning. Iaktta båtar som avviker från mönstret. Straffa båtar även om du inte har varit helt nära och det kan ta en kort stund att komma fram genom fältet innan du kan signalera ett straff. Vanliga regelbrott: 1) Upprepad trimning utan samband med vind och vågor. 2) Pumpning av segel mer än en gång per våg. 3) Kroppspumpning för att underlätta pågående surfning eller planing. 4) Pumpning av segel för att underhålla surfning eller planing. 5) Stötning i kraftig vind för att underlätta surfning. 6) Gungning på läns. 7) Upprepade gippar på läns utan samband med vindskift eller taktiska överväganden. 8) Rullgippar som driver båten snabbare. Gungning ser man bäst akterifrån medan pumpning och stötning bäst observeras från sidan. Om någon av de ledande båtarna börjar pumpa eller gunga för att komma ikapp båten framför, blir det lätt en dominoeffekt. Den främre båten vill försvara sin position och börjar kanske också med otillåtna manövrer. Det är bäst om domarna kan hindra en sådan utveckling. Straffa i första hand den båt som började och agera snabbt. Ibland är det inte möjligt att hindra en spridning och då ska alla de båtar som klart bryter mot reglerna straffas Målgången Om målgång sker på slör eller halvvind måste domarna vara extra observanta. De ska ligga till lovart om fältet och någon ska helst ligga nära mållinjen. Koncentrera bevakningen på båtar som kommer i grupper. Det är frestande att ta till otill-låtna metoder för att kanske vinna en eller annan placering i sista stund. En båt som har fått ett straff nära linjen ska ta straffet även om den under tiden har hunnit passera mållinjen. Den ska göra sina svängar och sedan passera linjen från rätt håll ytterligare en gång. 22 (38)

23 Vanliga regelbrott: Direktdömd fleetracing 1) Pumpning för att passera framförvarande. 2) Upprepade rullvändningar. Domarna ska efter ankomst till land lämna rapport till huvuddomaren eller till den som ansvarar för sammanställning av rapporterna. Se DB TOLKNING AV KSR 42 FRAMDRIVNING När ett ord eller uttryck används i den betydelse som förklaras här, skrivs de med kursiv stil. Andra ord och uttryck som är speciella för KSR 42 finns definierade i själva regeln. I Q&A förklaras vad som menas med att kryssa eller vara på en kryss. Om en båt har förseglat sig eller vinden har vridit så mycket på ett kryssben att båtens tillbörliga kurs inte längre är dikt bidevind, kryssar båten inte längre. Bakgrundsgungning är den minsta grad av gungning som orsakas av vågorna. Gult ljus-område är ett uttryck som används när det inte är klart att en åtgärd är förbjuden. Det är inte troligt att en båt i ett gult ljus-område får ett straff men det är möjligt att den får det. Om åtgärden upprepas stiger sannolikheten snabbt för att det blir ett straff. Kroppspumpning är en rörelse i ett segel som orsakas av att man rör kroppen in och ut eller upp och ner. En pump är en enstaka hemtagning i ett segel utan samband med vind och vågor. En rullning är en enstaka tvärskeppsrörelse med båten där masten går mot lä och tillbaka upp i lovart eller omvänt. En snärt (flick) i seglet är effekten av kroppsrörelser eller av att seglet tas hem och släpps ut så snabbt att dess normala form ändras och nästan omedelbart återtar sin ursprungliga form. Upprepat är något som görs eller händer mer än en gång i samma område på ett banben. Vridningsrörelse är en rörelse framåt/bakåt eller en roterande kroppsrörelse KSR 42.1, grundregel KSR 42.1 anger att båten får drivas (eller bromsas) bara med hjälp av vind och vatten och att besättningen får vidta alla sjömansmässiga åtgärder som behövs för att segla båten. Men den får därutöver inte använda kroppen för att driva eller bromsa båten ISAF:s tolkning av KSR 42.1 GRUND 1 En åtgärd som inte är listad i regel 42.2 kan vara förbjuden enligt regel GRUND 2 En kinetisk teknik (rörelseteknik), som inte är listad i regel 42.2, är förbjuden om den driver båten och om den inte tillhör de åtgärder som är tillåtna enligt regel GRUND 3 En åtgärd som är förbjuden enligt regel 42.2 kan inte anses tillåten enligt regel GRUND 4 Varje enskild rörelse av kroppen som tydligt driver båten (oberoende av riktning) är förbjuden om den inte är tillåten enligt regel (38)

24 25.2 ISAF:s tolkning av KSR 42.2 Direktdömd fleetracing GRUND 5 En åtgärd som finns angiven i regel 42.2 är alltid förbjuden även om den inte driver båten. PUMP 1 Fläkta är att röra seglet in och ut utan samband med vindskift, vindbyar eller vågor. PUMP 2 Hemtagning och utsläpp av seglet i samband med vindskift, vindbyar eller vågor är tillåtna även om de är upprepade (se regel 42.1). PUMP 3 En enstaka pump kan vara förbjuden enligt regel 42.1 utom när den är tillåten enligt 42.3c. PUMP 4 En snärt i seglet är tillåten om den orsakas av ett plötsligt stopp när skotet släpps ut. PUMP 5 En enstaka snärt i seglet som orsakas av kroppspumpning, eller en pump som inte är tillåten enligt regel 42.3c, ligger i gult ljus-området. Kroppsrörelser som inte resulterar i en snärt i ett segel bryter inte mot regel 42.2a men kan bryta mot andra delar av regel 42. PUMP 6 Upprepade snärtar i seglet är förbjudna om de orsakas av kroppspumpning KSR 42.2a, pumpning Regeln förbjuder upprepade, fläktande rörelser i seglet, oberoende av om de orsakas av justering av skot eller kroppsrörelser. Observera alltså att det är rörelserna i seglet som är förbjudna inte i första hand anledningen till att de uppkommer. I stiltje eller svag vind kan det ibland inträffa att seglet "flaxar" på grund av svall från en motorbåt eller gammal dyning. Det är inte ett brott mot regeln. Rörelserna i seglet orsakas emellertid oftast av besättningen, och då är de inte tillåtna. Man kan upptäcka regelbrott genom att se om de övre delarna av akterliket arbetar (snärtar) och undersöka orsaken till det. Brotten är lika vanliga på kryss som på undanvind. De förekommer särskilt ofta i samband med start och efter en stagvändning. På kryss kan snärtar orsakas av att besättningen arbetar, mer eller mindre synligt, vertikalt eller tvärskepps med överkroppen eller att trapetsgasten rycker för varje våg. På undanvind orsakas de oftast av en kombination av skotningar och kroppsrörelser ISAF:s tolkning KSR 42.2b GUNGA 1 En rullning av båten är tillåten enligt regel 42.1 om den orsakas av en vindby eller ett vindhål följt av en korrigering med kroppen för att återställa rätt trim. GUNGA 2 En enstaka rullning är tillåten om den inte tydligt driver båten. GUNGA 3 Bakgrundsgungning är tillåten. Det finns inget krav på att stoppa den här typen av gungning. 24 (38)

25 GUNGA 4 Det är tillåtet enligt regel 42.1 (och inte förbjudet enligt regel 42.2b) för besättningen att inta en statisk placering, vilken som helst, eller ha en fast inställning av segel eller centerbord, vilken som helst, även om den minskar båtens stabilitet. GUNGA 5 En enstaka kroppsrörelse som omedelbart följs av upprepad rullning av båten är förbjuden KSR 42.2b, gungning Upprepad regelbunden gungning som orsakas direkt av vågorna eller centerbordets "fasta" inställning är tillåten enligt regeln. Ett vanligt sätt att få båten att gunga är att på läns släppa kicken och släppa fram storseglet helt. I seglets övre del uppstår då sidokrafter som får båten att rulla. Ett annat sätt är att låta bli att sugga ner spinnakern som börjar pendla och det får hela båten att gunga. Effekten förstärks på jollar om centerbordet lyfts. Om gungningen orsakas av kroppsrörelser eller av ändringar av seglens eller centerbordets inställning, är den förbjuden om den inte utförs för att underlätta styrning. Ett sätt att underlätta styrningen är att man genom att kränga båten mot lovart kompenserar för skrovets tendens att skära upp i vind. Vid gungning uppstår en framåtdrivande kraft inte bara genom den ökade luftströmningen längs seglet utan också genom vattnets inverkan på skrovet och kölen. Det är lätt att driva en liten båt framåt enbart med hjälp av gungande rörelser! 25.4 ISAF:s tolkning av KSR 42.2c STÖTA 1 Vridningsrörelse för att ändra båtens trim i längsled i samspel med vågorna är tillåten, förutsatt att den inte resulterar i pumpning av seglet. STÖTA 2 Vridningsrörelse är förbjuden på platt vatten KSR 42.2c, stötning "Plötslig rörelse framåt som stoppas tvärt" är förbjuden även om den inte medför att båten drivs framåt. Det är alltså inte tillåtet att knuffa båten framåt genom att sitta och knycka med kroppen eller att trapetsgasten stöter med foten för varje våg ISAF:s tolkning av KSR 42.2d Se tolkningen av regel 42.3d ISAF:s tolkning av KSR 42.2e STAGVÄNDA 1 En båt som i stadig vind och utan samband med taktiska överväganden stagvänder eller gippar fler än två gånger i snabb takt bryter mot regel 42.2e. I svag vind är en båt i gult ljusområde om den stagvänder eller gippar påfallande flera gånger än båtar i närheten KSR 42.2e, stagvända och gippa Upprepade stagvändningar eller gippar är tillåtna om de är en följd av att vinden ändrar riktning eller av taktiska överväganden, t.ex. vid manövrer båt mot båt. De är förbjudna om de görs bara för att öka farten vid svag vind eller stiltje. 25 (38)