Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar Per Stafverfeldt Mats Söderberg Examinator: Peter Ekbäck Handledare: Carl-Erik Sölscher, Lantmäteriet STOCKHOLM 2009

2 Förord Denna avhandling är ett arbete som är gjort för avdelningen för fastighetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Uppdragsgivare till arbetet är Lantmäteriet och idén kommer från Carl-Erik Sölscher som varit vår handledare där. Arbetet är utfört under sensommaren och hösten 2008 och omfattar 30 hp av civilingenjörsutbildningen samhällsbyggnad med inriktning mot mark- och fastighetsjuridik. Det är med hjälp av Carl Erik Sölscher och vår examinator Peter Ekbäck som detta arbete kommit till, vilka vi riktar ett stort tack till. Vi vill särskilt rikta ett stort tack till Solna stad och övriga personer som ställt upp på att svara på frågor och hjälpt oss att få fram relevanta förrättningsakter. Stockholm, december 2008 Mats Söderberg Per Stafverfeldt

3 Abstract In the daily work as a surveyor different kind of difficulties can arise. One example can be when rights compete with each other for the same location, e.g. when two power lines intersect with each other. Another example can be when a common facility is going to be established on a real estate where there already are present rights. It doesn't always have to be a problem when rights collide but it happens. In this essay we will explain what kind of rights that are concerned and the situations that arises when they collide. We will explain how the legislation handles the problem and give examples how surveyors have solved the problem. A central part in our thesis is a case study of older survey records. A key part in this essay is about power, pipe and water lines because they occure frequently when rights collide. We will show how to handle power, pipe and water lines in roads and how surveyors have acted in different situations, such as when lines have been placed parallel with each other. The purpose with this thesis is to show how the legislation works with colliding rights and show how the problem practically can be solved.

4 Sammanfattning När en lantmätare genomför en förrättning kan han/hon ibland stöta på svårigheter med s.k. kolliderande rättigheter. Kollisioner mellan rättigheter kan t.ex. uppstå då en ny ledning av något slag korsar en annan befintlig ledning. Ett annat exempel då kollision kan uppstå är då en nybildad rättighet skall bildas på en fastighet där en äldre befintlig rättighet existerar. Konflikt behöver givetvis inte alltid uppstå, men det händer. Syftet med denna uppsats är att ge en tydlig bild av vilka rättigheter det kan röra sig om, och att redogöra för de situationer då konflikt mellan olika rättigheter uppstår. Vi kommer systematiskt att redogöra för hur lagstiftningen hanterar problematiken och hur man som lantmätare skall gå tillväga i olika situationer. En central del i avhandlingen är vår fallstudie där vi bla redovisar hur lantmätare gått tillväga i praktiken. I arbetet läggs stor vikt vid ledningar av olika slag, då dessa ofta är inblandade i konflikter. Vi redovisar bla hur man behandlar ledningar i väg och hur man ser på utövandet av s.k. parallella rättigheter. I fallstudien redogörs för hur man kan hantera ledningar på kommunal nivå, och i den redovisas också olika avtal som kan bidra till att lösa konflikter. Avsikten med denna avhandling är att redovisa hur lagstiftningen är utformad för att lösa kollisioner mellan rättigheter, samt att redogöra för hur det går till i praktiken.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Disposition Olika typer av rättigheter Officialrättighet och avtalsrättighet Servitut Officialservitut Avtalsservitut Nyttjanderätt Ledningsrätt Vägrätt Gemensamhetsanläggning Bakgrund till AL Skyldighet att avstå utrymme Upplåtelse av utrymme Upplåtelse i tomträtt Inlösen Inlösens konsekvenser för tomträtt Verkan på rättigheter vid ändrade förhållanden Verkan på rättigheter vid fastighetsbildning Härskande fastighet (förmånsfastighet) Tjänande fastighet (belastad fastighet) Verkan på särskilda rättigheter vid upplåtelse av utrymme och inlösen Verkan på avtalsrättigheter vid upplåtelse av utrymme enligt AL och LL Verkan på officialrättigheter vid upplåtelse av utrymme enligt AL och LL Verkan på avtalsrättigheter vid inlösen enligt AL och LL Verkan på officialrättigheter vid inlösen enligt AL och LL Verkan på rättigheter vid expropriation Verkan på avtalsrättigheter vid expropriation Verkan på officialrättigheter vid expropriation Särskilt om ledningar Samverkan mellan olika innehavare av parallella ledningar Ledningar i väg Vägnätet Ledningar i allmän väg Ledningar i enskild väg Hantering av ledningar på kommunal nivå Solna stad Ledningar i andra kommuner Fallstudie - hur fungerar det i praktiken? Gammal samfällighet GA i Ljungdalen Anläggnings- och ledningsrättsförrättning i Nösund Anläggnings- och ledningsrättsförrättning i Höga Ledningsrättsförrättning inom Malaberg & Skriperyd Ledningsrättsförrättning inom Bors samhälle mm... 32

6 Ledningsrättsåtgärd i Stockholm Utfartsservitut i Öckna Exempel på avtal, överenskommelser Avslutande kommentar Referenslista Bilagor

7 Förkortningar AL anläggningslagen (1973:1149) ExL expropriationslag (1972:719) FBL fastighetsbildningslagen (1970:988) FD fastighetsdomstolen HD Högsta domstolen HovR hovrätten JB jordabalken (1970:944) LGA lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar LL ledningsrättslagen (1973:1144) LM lantmäterimyndigheten LSt länsstyrelsen PBL plan- och bygglagen (1987:10) SOU statens offentliga utredningar VägL väglagen (1971:948)

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vid lantmäteriförrättningar enligt fastighetsbildningslagen (FBL), anläggningslagen (AL) eller ledningsrättslagen (LL) är det ganska vanligt att det redan finns en eller flera rättigheter i område där ny rättighet ska tillskapas. Om det är lämpligt, och möjligt, kan lantmäterimyndigheten ändra, flytta eller upphäva den befintliga rättigheten. En befintlig rättighet påverkas av en nybildad sådan på olika sätt, främst beroende på vilken typ av rättighet det är. Så är t.ex. en avtalsrättighet sämre skyddad än en officialrättighet. Med stöd av 12 anläggningslagen och 12 ledningsrättslagen finns det i vissa fall möjlighet för lantmäterimyndigheten att förordna att en nybildad officialrättighet ska ha företräde framför en befintlig sådan. Ibland kompletterar parterna också med civilrättsliga avtal för att uppnå det avsedda syftet. 1.2 Syfte Målet med detta examensarbete är att försöka utreda och redovisa hur olika rättigheter står sig mot varandra vid en lantmäteriförrättning. De rättigheter som kommer att tas upp är de som regleras i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen, ledningsrättslagen, expropriationslagen (ExL), väglagen (VägL) och till viss del jordabalken (JB). Vid en lantmäteriförrättning kan man vilja skapa nya rättigheter på en fastighet där det finns befintliga rättigheter. Vi kommer att studera hur detta fungerar i praktiken. Vi kommer att undersöka de fallen då det uppstår konkurrens mellan rättigheterna, och hur man löst detta. Vi kommer också att studera frågor om samverkan mellan innehavare av parallella ledningsrätter, ledningar i väg, frivilliga överenskommelser och hantering av ledningar i olika kommuner. 1.3 Avgränsning Avhandlingen är avgränsad till att omfatta rättigheter bildade enligt fastighetsbildningslagen, jordabalken, ledningsrättslagen, anläggningslagen, expropriationslagen och väglagen. Således kommer alltså rättighet som t ex. servitut bildat enligt annan lagstiftning inte att behandlas. Vi behandlar inte rättigheter som bildats inom planlagt område i någon större utsträckning. Äldre upphävda lagar kommer heller inte att behandlas. 1.4 Metod I denna avhandling har vi inventerat vilka olika typer av rättigheter som kan vara inbladade i olika kollisioner och deras lagliga grund. Vi har grundligt redogjort för vilka rättigheter som kan tillskapas vid en lantmäteriförrättning och deras lagliga grund. I arbetet finns även beskrivet hur rättighetsfrågan skall hanteras i olika typfall där lantmäterimyndigheten har bildat nya rättigheter som berörs av befintliga rättigheter. En mycket vanlig situation är t.ex. då ledningsrätt upplåts för en ny ledning, vilken korsar eller dras parallellt med en befintlig ledning. Grunderna för studien har varit förrättningar som genomförts vid någon eller några lantmäterimyndigheter. Vi har utfört intervjuer med förrättningslantmätare, kommuner och andra som har kommit i kontakt med den här typen av frågor. Vi har också behandlat litteratur i ämnet (lagkommentarer, SOU, prop., rapporter m.m.), som sedan analyserats och legat till grund för vår avhandling. I slutet på uppsatsen tar vi ställning till om vi anser att införande av ändringar i den Svenska lagstiftningen är en lösning på problematiken. 1 (37)

9 1.5 Disposition Kapitel 2 redogör för vanligt förkommande rättigheter som kan finnas och uppstå på en fastighet i samband med lantmäteriförrättning. Kapitel 3 behandlar hur olika rättigheter påverkas vid olika förrättningsåtgärder. Kapitel 4 är avsett särskilt för ledningar. Kapitel 5 är vår fallstudie som redogör för hur lantmätare hanterar kolliderande rättigheter i praktiken. Kapitel 6 är ägnat åt avtal och överenskommelser. Kapitel 7 knyter ihop arbetet och här för vi en avslutande diskussion. 2 (37)

10 2 Olika typer av rättigheter I detta avsnitt redogörs det för vanligt förekommande rättigheter som kan finnas och uppstå på en fastighet i samband med lantmäteriförrättning. 2.1 Officialrättighet och avtalsrättighet En officialrättighet är en rättighet, t.ex. ett servitut eller en nyttjanderätt, som har kommit till genom beslut av myndighet eller domstol. Exempelvis är ledningsrätt en officialrättighet, som har kommit till genom beslut av lantmäterimyndigheten vid en lantmäteriförrättning. En avtalsrättighet är en rättighet, t.ex. ett arrende eller ett servitut, som kommit till genom ett avtal mellan parterna, alltså motsatsen till officialrättighet Servitut Servitut är en rättighet som är knuten till äganderättigheten i fastigheten. Den behövs t.ex. när en fastighet inte är komplett. Säg att en fastighet behöver en utfartsväg på grannens tomt, då bör ett servitut tillskapas. Servitut kan bildas vid förrättning eller genom privata avtal och är inte tidsbegränsat. Servitut som avser ett bestämt område kallas lokaliserade servitut och servitut som inte avser ett speciellt område på en fastighet kallas olokaliserat servitut. Man delar in servitut i två grupper: Officialservitut Ett officialservitut tillkommer vid en förrättning eller genom en domstols eller en myndighets beslut. Servitut som är av väsentlig betydelse för fastighets möjlighet att fungera bildas vid en lantmäteriförrättning, antingen i samband med annan förrättningsåtgärd eller som en fristående åtgärd (fastighetsreglering). Dessa servitut kan även upplåtas tvångsvis. 2 Officialservitut kan alltså bildas dels genom fastighetsreglering, som fristående åtgärd eller tillsammans med annan åtgärd, dels vid avstyckning (10 kap. 5 FBL) och vid klyvning (11 kap. 6 FBL). 3 År 2007 fanns det ca registrerade/inskrivna officialservitut i fastighetsregistret. Det finns även äldre oregistrerade officialservitut. Årligen registreras ca nya officialservitut Avtalsservitut Avtalsservitut bildas på frivillig basis enligt 14 kap. jordabalken och kan skrivas in i fastighet efter anmälan till Lantmäteriet, som fr.o.m. 1 juni 2008 är inskrivningsmyndighet. Rättigheten är då skyddad. Servitutsavtalet är en skriftlig handling som upprättas av den tjänande fastighetens ägare och anger den härskande och tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen. Servitutsavtalet bör förutom ägares namn och fastigheternas officiella beteckning innehålla en tydlig beskrivning av vad servitutet går ut på. Det kan då gälla rätt att uppföra anläggning med ledningar, nyttja anläggningen, skyldighet att underhålla anläggningen m.m. Likaledes bör avtalas om ersättning till den ägare på vars fastighet anläggningen ska finnas. 1 (Lantmäteriet). 2 (Jureka.net). 3 Jansson, B & Wilsson, J. (2006) s Ekbäck, P. (2007) s (37)

11 Specialisterna på sådana avtal är i allmänhet lantmätarna. Upplåtelse som inte uppfyller dessa föreskrifter har inte verkan som upplåtelse av servitut. 5 År 2007 fanns det ca registrerade/inskrivna avtalsservitut i fastighetsregistret. Därutöver finns det oinskrivna avtalsservitut. Årligen skrivs ca 5000 nya avtalsservitut in i fastighetsregistret Nyttjanderätt Det finns två typer av nyttjanderätter, dels helnyttjanderätt och dels partiell nyttjanderätt. Helnyttjanderätt ger rättighetshavaren exklusiv rätt till området, dvs. hyresvärden eller jordägaren är inte tillåten att själva nyttja berörda område. Undantag kan vara för t.ex. reparationer eller besiktning. Partiell nyttjanderätt är inte ett totalt ianspråktagande av området, utan kan istället t.ex. vara rätt att ta väg över ett område. 7 En nyttjanderätt är, till skillnad från ett servitut, en rättighet upplåten i en fastighet till förmån för en fysisk eller juridisk person. En annan skillnad är, i jämförelse med servitut, att en upplåten nyttjanderätt kan innebära ett totalt ianspråktagande av belastad fastighet. Exempel på nyttjanderätter kan vara arrende, hyra och tomträtt. Dessa räknas som helnyttjanderätter. 8 Arrende regleras i kapitlen 8-11 i jordabalken. Det finns flera olika typer av arrende, dessa är: Jordbruksarrende Bostadsarrende Anläggningsarrende Lägenhetsarrende Vid upplåtelse av mark för jordbruksändamål används jordbruksarrende. Jordbruksarrendet upplåts med en maxtid på 25 år. Detsamma gäller för nyttjanderätter inom detaljplaneområde enligt PBL. Jordbruksarrende kan bla användas för att skapa lämpliga jordbruksenheter, tillskottsarrende. För bostadsarrende gäller att markområdet som upplåts ska vara för annat ändamål än jordbruksarrende samt att arrendatorn inom markområdet har rätt att både uppföra samt behålla bostadsbyggnad. T.ex. kan fritidshus falla under bostadsarrende. Ett anläggningsarrende innebär att arrendatorn får uppföra eller behålla bebyggelse/anläggningar som är nödvändiga inom arrendatorns verksamhetsområde. En grundläggande skillnad mellan jordbruks-, bostads- och anläggningsarrende är att vid jordbruksarrende är det jordägaren som uppför och äger byggnader, medan vid bostads- och anläggningsarrende är det arrendatorn som får lov att uppföra byggnader. 9 Vid arrendering av mark som inte kan klassas som jordbruks-, bostads- eller anläggningsarrende, används formen lägenhetsarrende. De tre sista formerna av arrende har en giltighetstid om max 50 år. 5 (Jureka.net). 6 Ekbäck, P. (2007) s Victorin, A. & Sundell, J-O. (2004) s Julstad, B. (2005) s Victorin, A. & Sundell, J-O. (2004) s (37)

12 I 12 kap. JB finns reglerat rätten att nyttja hus eller delar av hus mot ersättning, dvs. att hyra. Till den rätten kan det även komma rätt till att nyttja ett markområde. T.ex. ett radhusområde med en markbit utanför. 10 I 13 kap. JB finns bestämmelserna om tomträtt. Bakgrunden till detta institut är att kommunerna ville tillhandahålla mark för bostäder till ett lågt pris samt att kommunerna skulle få tillgång till markvärdesstegringen. Tomträtt innebär att hela fastigheten upplåts på obestämd tid. Tomträtten kan tidigast sägas upp efter 60 år och kan endast upplåtas i mark som ägs av stat eller kommun. Det är endast markägaren som kan säga upp tomträtten, inte tomträttshavaren. Däremot kan denne hyra ut, överlåta eller pantsätta tomträtten. I tomträtt ingår att tomträttshavaren skall betala en tomträttsavgäld till jordägaren. En justering av beloppet görs tidigast vart 5:e år Ledningsrätt Ledningsrättslag (1973:1144) Inledande bestämmelser 1 Enligt denna lag kan den som för ledning eller annan anordning vill utnyttja utrymme inom fastighet få rätt därtill (ledningsrätt). Fråga om ledningsrätt prövas vid förrättning. Ledningsrätt omfattar enligt vad som bestäms vid förrättningen befogenhet att inom fastigheten vidta de åtgärder som behövs för att dra fram och använda en ledning eller annan anordning. På begäran av ledningsrättshavaren kan förordnas att ledningsrätt skall höra till dennes fastighet eller inskrivna tomträtt. Lag (2006:43). Ledningsrätt är en särskild sorts rättighet som ger ledningshavaren en rättighet att få utnyttja annans mark för ledningsändamål. 12 Med utnyttja menas att ledningshavaren har rätt anlägga, nyttja och underhålla ledningarna. Detta framgår av 1 LL. I 2 LL redogörs för vilken typ av ledning och anordning som ledningsrätt kan upplåtas för. Ledningsrätt kan upplåtas för bland annat: Elektrisk starkströmsledning Vatten och avloppsledning Ledning för fjärrvärme Gasledningar Olika kommunikationsledningar för data och teletrafik Vid en ledningsförrättning fattar Lantmäterimyndigheten ett s.k. ledningsbeslut, i det står det vilka rättigheter och skyldigheter markägaren och ledningshavaren har mot varandra. Exakt vad ett ledningsbeslut innehåller anges i 22 LL. I ledningsbeslut anges bland annat: ändamål för upplåtelsen och huvudsakliga beskaffenhet utrymme som upplåts byggnad eller anläggning som frigörs (i förekommande fall) befogenheter (kan vara t ex rätt till väg) om ledningsrätten ska knytas till fastighet 10 Julstad, B. (2005) s Victorin, A. & Sundell, J-O. (2004) s Lantmäteriets folder s (37)

13 utförandetid (utförande måste ske inom utförandetiden annars förfaller ledningsbeslutet) övriga föreskrifter Ett ledningsbeslut kan under vissa förutsättningar upplåtas även om den berörda fastighetsägaren motsätter sig åtgärden. Överenskommelser mellan fastighetsägare och ledningsrättshavare gällande befogenheter är inte giltiga förrän de medtagits i ledningsbeslutet Vägrätt Allmänna vägar (länsvägar och riksvägar) definieras och regleras i Väglagen (1971:948), VägL. Definitionen står att finna i de allmänna bestämmelserna. Allmän väg är, förutom väg som anläggs enligt denna lag eller enligt lagen förändras till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändras till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun. 14 För att få tillgång till markområdet för dessa vägar använder man sig av så kallad vägrätt. 15 Innan vägrätt uppstår måste en arbetsplan upprättas, den innebär att den lämpligaste sträckningen av vägen är undersökt och att en miljökonsekvensbeskrivning är upprättad och godkänd. Arbetsplanen ska sedan fastställas av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen (18 VägL). När detta är gjort och arbetet med att bygga vägen påbörjats uppstår en vägrätt, som innebär stora inskränkningar för fastighetsägaren. En vägrätt är en typ av nyttjanderätt, men påminner om äganderätt. Detta genom att en vägrätt upplåts för all framtid. Vägrätt upphör att gälla då vägen dras in. För fastighetsägaren innebär det att användandet av markområdet starkt begränsas, och att det är väghållaren som kommer att bestämma över markens användning så länge vägrätten består. Själva ägandet ligger dock kvar på fastighetsägaren men rätten att använda och utnyttja marken ligger på innehavaren av vägrätten. Det betyder att utkomsten från till exempel skog eller andra naturtillgångar inom markområdet som innefattas av vägrätt tillfaller innehavaren av vägrätten Gemensamhetsanläggning Anläggningslagens ändamål är för att reglera samverkan och tillgodose fastigheters olika behov. Samverkan kan ske genom att bilda gemensamhetsanläggningar. I AL finns även särskilda bestämmelser om enskilda vägar. En gemensamhetsanläggning (ga) är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. En ga kan inrättas om ändamålet är av stadigvarande betydelse för två eller flera fastigheter, och att fördelarna med att inrätta en ga överväger de eventuella nackdelar som kan uppstå. Ändamålen med en ga kan variera, men kan t.ex. vara lekplatser, garage, parabolantennanläggningar, skogsbilvägar, båtbryggor m.m Jansson, B & Wilsson, J. (2006) s Väglag (1971:948) Victorin, A. & Sundell, J-O. (2004) s Sjödin et al. (2007) s (Lantmäteriet). 6 (37)

14 En gemensamhetsanläggning tillkommer genom lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen, där anläggningens skötsel och kostnadsfördelningen mellan deltagande fastigheter klargörs st. AL Enligt denna lag kan inrättas anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Det är fastigheterna som är deltagande i gemensamhetsanläggningen oavsett vem ägaren till fastigheterna är. 19 Vid t.ex. en överlåtelse av fastigheten går det alltså inte att förhandla bort deltagandet i en gemensamhetsanläggning. För att förändra deltagandet krävs en ny förrättning. En gemensamhetsanläggning kan även ha andra deltagare än fastigheter, dessa kan vara: Tomträtt Hus eller annan anläggning på ofri grund Gruva Naturreservat Det är inte bara nya anläggningar som kan bli gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen, utan även befintliga anläggningar som är gemensamma för flera fastigheter. Undantag för detta är ifall beslutet kan fattas på annat sätt än genom anläggningsförrättning, 1 2 st. AL, Kan enligt bestämmelserna i annan författning än fastighetsbildningslagen (1970:988) fråga om inrättande av anläggning gemensamt för flera fastigheter prövas av domstol eller annan myndighet, gäller inte denna lag. Den gäller inte heller en allmän vatten- och avloppsanläggning. Lag (2006:413). 20 En ga är samfälld för de deltagande fastigheterna och kan ses som ett fastighetstillbehör till dessa. Varje ingående fastighet får sedan andelstal, som reglerar hur stor del fastigheten skall stå för gällande drift och underhållskostnader. 21 Förvaltning av gemensamhetsanläggningen kan skötas av en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. 22 Lantmäterimyndigheten hjälper till med att bilda en sådan Bakgrund till AL 12 Skyldighet att avstå utrymme 12 AL, för gemensamhetsanläggningar ville lagstiftarna lösa först och främst genom frivilliga uppgörelser. Ett antagande som lades fram var att fördelarna med inrättandet av en gemensamhetsanläggning var så pass stora för fastighetsägarna att de själva var villiga att träffa överenskommelser. 23 I promemorieförslaget läses följande gällande rättigheter; Rätten till utrymme är till sin juridiska karaktär att hänföra till tvångsservitut. I 3 LGA finns en bestämmelse om att 18 Victorin, A. & Sundell J-O. (2004) s Julstad, B. (2005) s Julstad, B. (2005) s Julstad. B. (2005) s Victorin, A. & Sundell J-O. (2004) s Prop. 1973:160 s (37)

15 utrymmet får tas i anspråk utan hinder av den rätt till fastigheten som kan tillkomma annan. Det är enligt promemorian visserligen klart att rättighet som grundar sig på frivillig upplåtelse måste få vika för ett tvångsservitut av detta slag. Frågan huruvida en annan tvångsrättighet bör kunna undanträngas synes emellertid inte lika uppenbar... Detta spörsmål torde kunna överlåtas åt praxis. I likhet med FBL innehåller promemorieförslaget därför inte någon uttrycklig bestämmelse om undanträngande av äldre rättighet vid servitutsbildning. Tanken är här att förrättningsmannen ska placera gemensamhetsanläggning på så sätt att den inte kolliderar med någon annan rättighet så långt det går. Skulle det visa sig att det inte är möjligt att placera gemensamhetsanläggningen på så sätt bör man undersöka ifall den befintliga rättigheten går att ändra eller upphäva för att på så sätt undvika kollision. I promemorieförslaget antog man att dessa situationer då ett undanträngande aktualiseras skulle bli sällsynta. 24 I de olika remissyttrandena meddelar Svea Hovrätt att det kan finnas fall då ett undanträngande av särskilda rättigheter inte borde vara möjligt. Till exempel när det är fråga om kraftledningsservitut. Svea Hovrätt menar också att när andra tvångsrättigheter är berörda så är det upp till fastighetsbildningsmyndigheten att avgöra prioritetsfrågan i anläggningsbeslutet. Hovrätten ansåg att en föreskrift om detta borde införas i anläggningslagen. Även grustäktskomittén var av den åsikten att undanträngandet av tvångsrättigheter inte skulle överlämnas på rättstillämpningen. 25 Föredraganden har därefter tittat på förslag till expropriationslag prop. 1972:109 på liknande situationer. I 1 kap. 3 förslaget föreskrivs att vid expropriation av fastighet med äganderätt upphör all sådan särskild rätt till fastigheten som tillkommit genom frivillig upplåtelse, om rättigheten inte skall lämnas orubbad på grund av förordnande i expropriationstillståndet eller överenskommelse som fastställs av domstolen. Av hänsyn till panträttshavare uppställs vissa villkor för att förbehåll eller fastställande skall få meddelas. I fråga om annan särskild rätt än sådan som tillkommit genom frivillig upplåtelse gäller att den består efter expropriationen, om inte annat förordnats i expropriationstillståndet. De nu berörda reglerna gäller dock inte särskild rätt som tillkommer staten eller vägrätt som tillkommer annan än staten. Sådan rättighet består alltid efter expropriation. Enligt 1 kap. 4 förslaget har nyttjanderätt eller servitutsrätt som tillskapats genom expropriation företräde framför all annan rätt till fastigheten utom särskild rätt som tillkommit genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt. Särskild rätt som tillkommer staten och vägrätt som tillkommer annan än staten rubbas dock aldrig genom expropriation. Föredraganden förordnar ett tredje stycke till 12 med motsvarande tillämpning. Fördraganden anser också att det är förrättningsmyndighetens uppgift att meddela förbehåll, godkännande och förordnande som avses ovan. När det är fråga om rättigheternas inbördes ställning så skriver föredraganden: Frågan om det inbördes företrädet mellan en äldre och en nytillskapad tvångsrättighet som konkurrerar med varandra har i förslaget till expropriationslag ansetts böra, om så behövs, lösas av tillståndsmyndigheten efter ansökan om expropriationstillstånd i fråga om den äldre rättigheten. Motsvarande bör enligt min mening gälla i detta sammanhang... Som påpekats i promemorian torde man kunna räkna med att kollisioner av nu angivet slag kommer att bli sällsynta Prop. 1973:160 s Prop. 1973:160 s Prop. 1973:160 s (37)

16 2.6.2 Skyldighet att avstå utrymme 12 AL Mark eller annat utrymme för gemensamhetsanläggning får tagas i anspråk på fastighet som skall deltaga i anläggningen eller på annan fastighet, om det icke orsakar synnerligt men för fastigheten. Större utrymme får dock ej tagas i anspråk än som behövs med hänsyn till fastigheter som kan anslutas enligt 5. Även om synnerligt men uppkommer, är fastighet skyldig att avstå utrymme, om anläggningen behövs för ett större antal fastigheter eller av annan orsak är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Om ägaren begär det, skall fastigheten inlösas. Är olägenheten begränsad till viss del av fastigheten, skall endast den delen inlösas. Inlösen sker för de fastigheter som skall deltaga i anläggningen utom sådana som avses i 2. Bestämmelserna i 1 kap. 3 och 4 expropriationslagen (1972:719) äger motsvarande tillämpning vid upplåtelse och inlösen enligt denna paragraf. Utan hinder av dessa bestämmelser kan dock särskild rätt, som tillkommer staten och ej utgör vägrätt, rubbas. Vidare får förordnas att rätten till utrymme för anläggningen skall ha företräde framför särskild rätt som tillskapats genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt, dock ej om den särskilda rätten utgör vägrätt Upplåtelse av utrymme För att en gemensamhetsanläggning skall kunna inrättas krävs att mark eller annat utrymme ställs till förfogande för anläggningen. Detta kan enligt 12 AL ske på två sätt. Antingen kan behövligt utrymme upplåtas genom servitut eller också kan mark genom inlösen avstås med äganderätt. 28 Huvudregeln säger att mark eller annat utrymme får tas i anspråk på fastighet under förutsättning att fastigheten inte orsakas synnerligt men. Väsentlighetsvillkoret i 5 AL måste alltid vara uppfyllt. Ett undantag är om man får medgivande enligt 16 AL. Där framgår att om fastighetsägarna och andra sakägare vilkas rätt berörs medger åtgärden, behövs inte alltid väsentlighetsvillkoret prövas. Det bör poängteras att om inte medgivande från den som skall avstå utrymme finns, måste LM pröva väsentlighetsvillkoret i 5 AL för att avgöra utrymmets storlek, även om ägarna till de fastigheter som skall delta i anläggningen lämnat sitt medgivande enligt 16 1 st. AL. Även om synnerligt men uppkommer för den ianspråktagna fastigheten, skall utrymme kunna upplåtas utan stöd av överenskommelse när anläggningen behövs för ett större antal fastigheter eller annars är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. I sådant fall skall dock fastigheten eller viss del av fastigheten inlösas, om ägaren begär det. Vid bedömning av frågan huruvida synnerligt men uppkommer skall hänsyn som regel tas enbart till verkningarna för den fastighet vari upplåtelsen sker. I undantagsfall bör man dock kunna beakta verkningarna för en brukningsenhet som består av flera registerfastigheter. Om synnerligt men uppkommer för viss sådan fastighet men däremot inte för brukningsenheten i dess helhet, bör upplåtelsen få komma till stånd enligt paragrafens första stycke, om det framstår som praktiskt taget uteslutet att fastigheten bryts ut ur fastighetskomplexet och bildar en brukningsenhet för sig. För att synnerligt men skall anses föreligga måste det råda ett samband mellan upplåtelsen av utrymme och intrånget. Man skall således bortse från olägenhet som uppkommit i annat sammanhang (Rättsnätet) 28 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A.12a. 9 (37)

17 2.6.4 Upplåtelse i tomträtt Är fastighet upplåten med tomträtt kan upplåtelse av utrymme för gemensamhetsanläggningen ske i fastigheten eller tomträtten (jfr 13:1 2 st. JB). Normalt bör upplåtelse ske i enbart tomträtten Inlösen Enligt 12 2 st. kan fastighet vara skyldig att avstå utrymme även om anläggningen medför synnerligt men för fastigheten. Om ägaren begär det skall fastigheten inlösas. Är olägenheten med anläggningen begränsad till viss del av fastigheten skall endast den delen inlösas Inlösens konsekvenser för tomträtt Inlösen kan endast ske av fastighet eller fastighetsdel och kan således yrkas enbart av fastighetens ägare. Eventuell tomträttshavare är emellertid sakägare vid förrättningen (20 ) eftersom inlösen medför att tomträtten upphör att gälla i det inlösta området CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A.12a. 31 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A.12b. 32 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A.12b. 10 (37)

18 3 Verkan på rättigheter vid ändrade förhållanden 3.1 Verkan på rättigheter vid fastighetsbildning Nedan redovisas hur olika rättigheter står sig vid nybildning och ombildning av fastigheter vid lantmäteriförrättning. Först redovisas förhållandet när berörd fastighet är härskande och sedan när fastigheten är tjänande Härskande fastighet (förmånsfastighet) En bestämmelse som har tillämpning vid all fastighetsbildning är den som finns i 2 kap 5 FBL. För vissa typer av fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser av liknande innehåll. Vid avstyckning tillämpas reglerna i 10 kap. 4 FBL och vid klyvning i 11 kap. 5 FBL. På grund av dessa bestämmelser, blir utrymmet för tillämpning av 2 kap. 5 FBL vid avstyckning och klyvning begränsat. Paragrafen har därför störst betydelse vid fastighetsreglering. Servitut är i princip knutet till den härskande fastigheten som sådan och följer denna vid ändringar i fastighetsindelningen. Denna princip ligger till grund för stadgandena beträffande förhållandena vid delning av fastighet, nämligen 10 kap. 4 andra stycket FBL och 11 kap. 5 andra stycket FBL. Enligt förstnämnda bestämmelse hör rättigheten vid avstyckning till stamfastigheten och enligt det andra lagrummet tillkommer rättigheten vid klyvning klyvningslotterna gemensamt. Detta gäller dock enbart under förutsättning att annat ej bestämts vid förrättning eller följer av detta lagrum. Ingår en servitutsberättigad fastighet i sammanläggning, gäller servitutet till förmån för den nybildade fastigheten. Beträffande fastighetsbildningens inverkan på subjektet för rättigheter av servituts karaktär kan i stor utsträckning direkta föreskrifter meddelas vid fastighetsbildningen om vilken av de av åtgärderna berörda fastigheterna som rättigheten därefter skall tillkomma. Vid delning av fastighet till vilken hör servitut skall, som framgår av 10 kap. 4 första stycket FBL och 11 kap. 5 första stycket FBL, som regel bestämmas vilken av de vid delningen utlagda fastigheterna som skall vara bärare av rättigheten. Även vid fastighetsreglering finns en möjlighet att på ett enkelt sätt disponera ett servitut med stöd av regeln i 7 kap. 12 FBL. 33 Automatisk verkan (2 kap 5 FBL) Är servitut eller annan särskild rättighet som hör till fastighet av betydelse för fastigheten endast om viss mark hör till denna, följer rättigheten marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som sagts gäller icke, om annat bestämmes vid fastighetsbildningen. 34 Verkan vid avstyckning (10 kap 4 FBL) Vid avstyckning från fastighet till vilken hör andel i samfällighet eller också servitut eller annan särskild rättighet kan bestämmas att andelen eller rättigheten skall i sin helhet eller till viss del tilläggas styckningslotten. Rättighet som icke lämpligen kan uppdelas får tilläggas styckningsdelarna gemensamt. I den mån ej annat bestämts vid avstyckningen eller följer av 2 kap. 5 eller särskilda föreskrifter, hör andel och rättighet som avses i första stycket till stamfastigheten (En kommentar till fastighetsbildningslagen) 34 ( Rättsnätet) ( Rättsnätet). 11 (37)

19 Verkan vid klyvning (11 kap 5 FBL) Vid klyvning av fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet skall rättigheten i sin helhet tilläggas en av lotterna eller fördelas mellan lotterna eller vissa av dem. Rättighet som ej lämpligen kan uppdelas får tilläggas flera lotter gemensamt. I den mån ej annat bestämts vid klyvningen eller följer av 2 kap. 5 eller särskilda föreskrifter, hör rättighet som avses i första stycket till klyvningslotterna gemensamt. Verkan vid fastighetsreglering (7 kap 12 FBL) Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får lantmäterimyndigheten förordna att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fastighetsregleringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5. Lag (1995:1394) Tjänande fastighet (belastad fastighet) Verkan vid avstyckning och klyvning (7:27 JB) Delas fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut, gäller rättigheten i var och en av de nya fastigheterna. Är rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet begränsad till visst område, upphör rättigheten dock att besvära fastighet som icke omfattar någon del av området. Delas fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, gäller rättigheten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen hör efter delningen. I 7 kap. 27 finns bestämmelser om vad som gäller för rättigheter vid delning av fastighet. Bestämmelserna syftar på avstyckning och klyvning. Paragrafen inriktar sig på vad som gäller vid nybildning av fastigheter st. 1 men. Gäller i de nya fastigheterna Delas fastighet genom avstyckning eller klyvning som besväras av nyttjanderätt eller servitut, gäller rättigheterna enligt 7 kap st. första meningen i var och en av de nya fastigheterna. Detta är huvudregeln. Denna gäller under förutsättning att rättigheten har utövats i hela delningsfastigheten eller fick utövas var som helst på denna, alltså en olokaliserad rättighet. 1 st. 2 men. Lokaliserad rättighet Om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till visst område är lokaliserad upphör enligt andra meningen rättigheten att besvära fastighet som inte omfattar någon del av området. Rättigheten följer alltså den mark där den utövats. 38 Verkan vid fastighetsreglering (7:29 JB) Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergår fastighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten eller om utövning av rättigheten på det överförda området eljest måste anses strida mot upplåtelsen eller är oförenlig med sådant förordnande som avses i tredje stycket. Föreskrift om rätt för lantmäterimyndigheten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (1970:988) ( Rättsnätet) (En kommentar till fastighetsbildningslagen) 38 (En kommentar till fastighetsbildningslagen) 12 (37)

20 Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättigheten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. I annat fall gäller avtalet mot honom. Att lantmäterimyndigheten kan förordna att en rättighet skall fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår den fastighet vari rättigheten upplåtits föreskrivs i 5 kap. 33 a och 7 kap. 13 fastighetsbildningslagen. En sådan rättighet skall vid tillämpningen av 22 äga företräde framför en rättighet som enligt första stycket skulle få utövas i marken eller byggnaden. Lag (1995:1397). 39 I 7 kap. 29 regleras vad som gäller vid fastighetsreglering, när fastighet belastas av nyttjanderätt eller servitut. Det bör observeras att bestämmelserna i denna paragraf enbart berör avtalsrättigheter, inte officialrättigheter. Lokalisering Om en fastighet tillförs mark gäller enligt 7 kap. 29 första stycket JB att en olokaliserad rättighet gäller i hela upplåtelsefastigheten som den ser ut efter fastighetsbildningen. Rättigheten flyter alltså ut i den mark som tillförs fastigheten, såvida inte en utövning av rättigheten på det överförda området måste anses strida mot upplåtelsen. Nyssnämnda princip gäller även olokaliserade officialrättigheter. Exempel på en olokaliserad rättighet är t ex ett jordbruksarrende som avser all inägojord på en fastighet (prop. 1969:128 s. B 1136 och prop. 1970:20 s. B 928). Om en rättighet anses vara lokaliserad kan inte utövningens omfattning förändras genom marköverföring. För detta krävs ett särskilt avtal. En lokaliserad rättighet kan vara t.ex. ett bostadsarrende eller anläggningsarrende. 40 Fastighet tillförs mark Om en fastighet tillförs mark gäller enligt 7 kap. 29 första stycket JB att en olokaliserad rättighet gäller i hela upplåtelsefastigheten som den ser ut efter fastighetsbildningen. Rättigheten flyter alltså ut i den mark som tillförs fastigheten, såvida inte en utövning av rättigheten på det överförda området måste anses strida mot upplåtelsen. Nyssnämnda princip gäller även olokaliserade officialrättigheter. Mark frångår fastighet Enligt 7 kap. 29 andra stycket första meningen JB gäller nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft inte vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättighet upplåtits. En avtalsrättighet upplåts i en viss fastighet. Rättigheten kan i princip endast göras gällande i upplåtelsefastigheten, inte i någon annan fastighetsindivid. Om all inägojord är upplåten som jordbruksarrende och en del utav denna inägojord överförs genom fastighetsreglering till annan fastighet kan rättigheten därefter inte göras gällande i denna mark, eftersom avtalet inte avser den fastighet dit marken förts. Om all mark överförs från en fastighet, som är upplåten med arrende, kan rättigheten inte längre göras gällande. I 7 kap. 29 andra stycket andra meningen JB finns en särregel, som avser hyra. Om mark har överförts till annan fastighet, där det finns en byggnad, som är upp låten med hyra, måste hyresavtalet sägas upp inom en månad. I annat fall gäller hyresavtalet mot tillträdaren ( Rättsnätet). 40 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok FBL (37)

21 Nytt utövningsområde för nyttjanderätt Om en nyttjanderätt upphör att gälla i mark som frångår en fastighet, finns en möjlighet i 5 kap. 33 FBL att förordna nytt område för nyttjanderättens utövande på mark som efter regleringen tillhör den fastighet i vilken nyttjanderätten upplåtits Verkan på särskilda rättigheter vid upplåtelse av utrymme och inlösen Bestämmelserna om verkan på särskilda rättigheter vid upplåtelse av utrymme och inlösen i 12 LL överensstämmer helt med motsvarande bestämmelser i 12 3 st. AL. Även vid ledningsförrättning ankommer det således på LM att i ledningsbeslutet meddela förbehåll, godkännande och förordnande som avses i 1 kap. 3 och 4 ExL. Statliga rättigheter som inte utgör vägrätt kan dock rubbas genom upplåtelse eller inlösen enligt AL och LL. Vidare finns ett annat undantag jämfört med expropriation, nämligen att LM kan förordna att rätten till utrymme för anläggningen eller ledningen skall ha företräde framför en tidigare upplåten officialrättighet kap Expropriationslag (1972:719) 3 Exproprieras fastighet med äganderätt, upphör sådan särskild rätt till fastigheten som tillkommit genom frivillig upplåtelse, om ej rättigheten skall lämnas orubbad på grund av förordnande i expropriationstillståndet eller överenskommelse som fastställts av domstolen. Förordnande att särskild rätt skall bestå får meddelas endast om det uppenbarligen är utan betydelse för den rätt som tillkommer borgenär med panträtt i fastigheten. Överenskommelse som nämnts nyss får fastställas endast om de borgenärer som har panträtt i fastigheten eller fastighet som är gemensamt intecknad med denna och vilkas rätt beröres av åtgärden har lämnat medgivande till fastställelsen. Medgivande fordras dock ej av borgenär för vars rätt beståndet av rättigheten är väsentligen utan betydelse. Annan särskild rätt till fastigheten än som avses i första stycket består efter expropriationen, om ej annat har förordnats i expropriationstillståndet. Första och andra styckena gäller ej särskild rätt som tillkommer staten. Sådan rättighet rubbas icke genom expropriationen. Vad som sagts nu gäller också vägrätt som tillkommer annan än staten. Genom expropriationen upphör fastighetens ansvar för fordran. Detta gäller dock ej fordran som åtnjuter förmånsrätt enligt 6 1 förmånsrättslagen (1970:979). 4 Nyttjanderätt eller servitut, som har tillskapats genom expropriation, har företräde framför annan rätt till fastigheten med undantag av särskild rätt som har tillskapats genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt. Särskild rätt som tillkommer staten och vägrätt som tillkommer annan än staten rubbas dock icke i något fall genom expropriationen Verkan på avtalsrättigheter vid upplåtelse av utrymme enligt AL och LL I 1 kap. 4 ExL föreskrivs att nyttjanderätt eller servitut som tillskapas genom expropriation har företräde framför avtalsrättigheter. Detta innebär vid tillämpning av AL att 41 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok FBL CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A 12.c ( Rättsnätet). 14 (37)

22 avtalsrättigheter som kolliderar med rättighet enligt AL inte kommer att kunna utövas (undanträngs) vid upplåtelse av utrymme enligt Verkan på officialrättigheter vid upplåtelse av utrymme enligt AL och LL Av 1 kap. 4 ExL följer vidare att officialrättighet inte rubbas vid upplåtelse av utrymme. Enligt 12 3 st. sista punkten får emellertid LM i anläggningsbeslutet förordna att rätten till utrymme för anläggningen skall ha företräde framför särskild rätt som tillskapats vid expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt, dock inte om rätten utgör vägrätt Verkan på avtalsrättigheter vid inlösen enligt AL och LL Vid inlösen av fastighet eller del av fastighet upphör avtalsrättigheter att gälla i det inlösta området. Med stöd av 12 3 st. jämfört med 1 kap. 3 ExL kan LM förordna att rättigheten skall bestå i det inlösta området. Parterna de inlösenskyldiga och rättighetshavaren kan även träffa överenskommelse om att rättigheten skall bestå. För att överenskommelsen skall få den avsedda verkan måste den emellertid fastställas av LM efter prövning bl.a. med hänsyn till panträttshavare enligt 1:3 ExL. Förordnande eller fastställelse av överenskommelse skall intas i anläggningsbeslutet (24 under 4). Rättigheten har även i fortsättningen karaktären av avtalsrättighet Verkan på officialrättigheter vid inlösen enligt AL och LL I fråga om särskild rätt, som har tillskapats genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt, gäller som huvudregel att rättigheten består i det inlösta området efter inlösen (jfr 1 kap. 3 andra stycket ExL). Är den äldre rättigheten inte förenlig med den avsedda anläggningen ankommer det på LM att i anläggningsbeslutet 24 under 4) förordna om att rättigheten skall upphöra. 47 Tabell 1. Följande sammanställning visar hur olika slags rättigheter påverkas av en åtgärd enligt 12 AL och 12 LL CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A 12.e. 45 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A 12.e. 46 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A 12.e. 47 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A 12.e. 48 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Handbok AL A 12.e. 15 (37)

23 3.3 Verkan på rättigheter vid expropriation Upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut genom expropriation kan inverka på tidigare upplåtna rättigheter. I 1 kap 4 ExL regleras hur självständig rättighetsexpropriation inverkar på rättigheter i den exproprierade fastigheten. Liksom i fråga om äganderättsexpropriation finns en skillnad mellan avtalsrättigheter och officialrättigheter Verkan på avtalsrättigheter vid expropriation En rättighet som har tillskapats genom expropriation (expropriationsrättigheten) har företräde framför en avtalsrättighet. Detta innebär att den tidigare upplåtna rättigheten får utövas endast i den mån det kan ske utan inskränkning för expropriationsrättigheten. Resultatet av rättighetsexpropriationen kan alltså bli att den tidigare rättigheten begränsas eller undanträngs helt beroende på i vilken utsträckning den kan utövas vid sidan av expropriationsrättigheten Verkan på officialrättigheter vid expropriation En officialrättighet, dvs. rättighet som har tillskapats genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid förrättning, rubbas i princip inte av expropriationsrättigheten. Frågan är dock inte löst när det blir konkurrens mellan rättigheterna, t.ex. mellan ett servitut som tillkommer genom expropriation och ett tidigare fastighetsbildningsservitut. I förarbetena till ExL sägs (prop. 1972:109 s. 188) att frågan hur företrädesrätten bör avgöras i det fall där rättigheterna inte kan utövas vid sidan av varandra får överlämnas åt rättstillämpningen. Om företrädesrätten är oklar och det dessutom är nödvändigt för den exproprierade rätten att den inte blir utkonkurrerad, är det givetvis möjligt att även expropriera den tidigare rättigheten (helt eller delvis) CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Värderingsprinciper i olika ersättningsfrågor 50 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Värderingsprinciper i olika ersättningsfrågor 51 CD fastighetsbildning 2008:2, LMV:s publikationer, Värderingsprinciper i olika ersättningsfrågor. 16 (37)

24 4 Särskilt om ledningar Detta kapitel behandlar ledningar och ledningsrätter i olika sammanhang. Här tittar vi närmare på en lagstiftningsmodell rörande samverkan mellan olika innehavare av parallella ledningar, vi utreder kring ledningar i väg och vi titta på hur man hanterar ledningar på kommunal nivå 4.1 Samverkan mellan olika innehavare av parallella ledningar Med parallella ledningsrätter avses två eller flera ledningsrätter som ligger bredvid varandra. Så kan exempelvis en kraftledning och en fiberoptisk kabel som är upphängda i samma stolpar tryggas av två olika ledningsrätter. 52 Om det är så att ledningsrätterna ägs av olika ägare krävs det viss samordning mellan parterna. Detta löser parterna oftast genom att ingå avtal med varandra. Det är dock oklart vilka rättsverkningar sådana avtal har. Parterna kan också bilda en ekonomisk förening, som får förvärva båda ledningsrätterna. Med medlemskap i föreningen följer då en rätt att nyttja en viss ledning. Detta sätt att lösa ledningssamverkan har än så länge inte tillämpats, det är därför svårt att veta vilka rättsliga problem som är förenat med detta. Ytterligare en metod som skulle kunna vara möjlig är att bilda en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. För att den modellen skall kunna tillämpas torde det dock krävas vissa ändringar i anläggningslagen. Det finns åtskilliga parallella ledningsrätter som redan har kommit i olika ägares händer. Om samverkansfrågorna inte blir reglerade i dessa fall, finns det risk för konflikter mellan ledningsrättshavarna som kan leda till tvist. 53 I ett kommittédirektiv 54 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över vissa frågor kring ledningsrätt. Frågor om samverkan mellan olika ledningshavare behandlas i SOU 2004:7. Utredaren skulle bla undersöka om det fanns behov av särskilda samverkansregler när två eller flera ledningsrätter är belägna i anslutning till varandra. Ett alternativ som skulle övervägas var att göra anläggningslagen tillämplig på frågor som är gemensamma för ledningsrätterna. Utredaren skulle undersöka om man då behövde göra ändringar i anläggningslagen. 55 För att få fram så bra underlag som möjligt gjordes en enkätundersökning där olika inblandade parter fick besvara en mängd frågor rörande samverkansbehovet. I undersökningen deltog bla Sydkraft AB, Svenskt Vatten AB, Telia-Sonera AB, Lantmäteriet (dåvarande Lantmäteriverket) och olika kommuner. 56 Utredarna kom fram till att det finns ett stort behov av lagreglerade samverkansbestämmelser. Mot bakgrund av enkätsvaren tog utredaren fram följande krav som borde ställas på en eventuellt ny lagstiftning om samverkan: Frivilliga avtal bör inte förhindras eller motverkas. Många gånger kan sådana avtal läggas till grund för beslut vid förrättning. Tvångsregler bör ingå. Dessa kan utgöra en bra grund för frivilliga avtal eller myndighetsbeslut varigenom en konflikt löses. 52 Dir 2002:17 s Dir 2002:17 s Dir 2002: SOU: 2004:7 s SOU: 2004:7 s (37)