Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär."

Transkript

1 Energikontor Sydost AB finns i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län och arbetar för en effektivare energianvändning och en ökad andel förnyelsebar energi. Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär. Studie av tillgänglig forskning och statistik om jämställdhet och genusperspektiv i den svenska energibranschen En del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2 Oskarshamn, Växjö 1 oktober 2009 Karin Abrahamsson, Energikontor Sydost Energikontor Sydost AB Framtidsvägen 10 A, VÄXJÖ Tfn: , fax: Hantverksgatan 15, OSKARSHAMN Tfn: Ronnebygatan 2, KARLSKRONA Tfn: Org.nr.: Bankgiro:

2 Innehåll Energi i ett Genusperspektiv del Energibranschen Lönsammare energiföretag med genusperspektiv... 3 Energirådgivningen hur når vi kvinnorna?... 3 Frågeställning... 4 Metod... 4 Hur stor är den manliga dominansen i energibranschen?... 4 Vilken roll spelar den manliga dominansen i energibranschen?... 6 Ett exempel på kvinnor i energibranschen... 6 Utbildning till makt och manlighet... 6 Vägar som inte leder vidare... 7 Reserv... 7 Maskulinisering av en bransch höjer status och omvänt... 7 Kompetens vem bestämmer vad det är?... 8 Utestängande... 9 Hur kan vi bryta den manliga dominansen i energibranschen?... 9 Förstå... 9 Förändra... 9 Ta vägar som leder vidare En uppgift för män Annan nytta driver Möjligheter framöver Mångfald och brokiga grupper! Referenser

3 Energi i ett Genusperspektiv del 2 Energifrågor är på många sätt manligt dominerade. Syftet med projektet är att slå in kilar för att driva på brytandet av den manliga dominansen. Projektet är uppdelat i två delar: dels ska energibranschen bearbetas, där engagerade företag ska stöttas i genusarbete och få hjälp med att ta fram handlingsplaner, starta interna processer för att föra in ett genusperspektiv i verksamheten för att initiera konkreta åtgärder hos deltagande företag. Dels ska energi- och klimatrådgivarna engageras i arbetet och bland annat medverka i att utveckla, testa och få utbildning i hur man kan vända sig till grupper som är svårare att nå, i detta fall kvinnor. Projektet drivs av Energikontor Sydost i samarbete med Hållbar Utveckling i Väst. Projektet delfinansieras av Statens Energimyndighet, och samverkan sker med några av kommunerna i regionen, Studieförbundet Vuxenskolan och Svensk Energi. Energibranschen Lönsammare energiföretag med genusperspektiv Meningen är att projektet ska stödja några engagerade företag i deras genusarbete och hjälpa dem att komma igång och ta fram handlingsplaner och starta interna processer och projekt för att föra in ett genusperspektiv i verksamheten. Syftet är att projektet ska initiera konkreta åtgärder hos deltagande företag. Det finns två olika perspektiv som är viktiga att ha med; personalperspektiv samt kundperspektiv. Det innebär att vi har möjlighet att anpassa insatserna efter vilket perspektiv ett specifikt företag har störst behov av att arbeta med. Energirådgivningen hur når vi kvinnorna? I det första steget i Energi i ett genusperspektiv utarbetades ett allmänt koncept för energirådgivarna. Utvärderingen visade att deltagarna såg det positivt med speciella energikvällar enbart för kvinnor. Temat i det tidigare projektet var energi vad är det? med avstamp i klimatfrågan och därefter en visualisering av energibegreppet. Många deltagare önskade en uppföljning i någon form. Här kommer den! Syftet är att utveckla några metoder/koncept som hjälper energi- och klimatrådgivningen att nå kvinnor specifikt. Metoderna utvärderas, justeras eventuellt och därefter sprids erfarenheterna till andra kommuner. Studieförbundet Vuxenskolan finns med som partner i projektet och kan hjälpa till med sin organisation avseende inbjudningar etc. Detta möjliggör en möjlig fortsättning i form av t.ex. studiecirklar. Arbetet kommer att genomföras i nära samverkan med energi- och klimatrådgivarna i kommunerna. 3

4 Frågeställning Produktion och distribution av energi är en maktfaktor i industrialiserade länder och kvinnor är trots intresse för frågorna inte representerade i någon högre grad. Hur kan vi driva på för att bryta den manliga dominansen i energibranschen? I projektet Energi i ett genusperspektiv del 2 ska dels energibranschen bearbetas, dels energi- och klimatrådgivarna engageras. Studien tar upp frågorna: - Hur stor är den manliga dominansen i energibranschen? - Vilken roll spelar den manliga dominansen i energibranschen? - Hur kan vi bryta den manliga dominansen i energibranschen? Metod Vi har sökt på Internet efter olika variationer och kombinationer av kvinna och energibransch, följt upp tips som vi tacksamt tagit emot från kollegor, sökt material om kvinnor och teknik av forskare knutna till bland annat tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt bläddrat igenom några årgångar av Fjärrvärmetidningen, energi&miljö, VVS-forum, Energimagasinet med flera branschtidskrifter. I de relevanta publikationer som hittades kunde vi sedan finna referenser till andra publikationer och webbplatser. Det har varit svårt att hitta material specifikt för energibranschen. Vi har inte avgränsat aktuella yrkesgrupper i energibranschen. Ingenjörer, konstruktörer, driftstekniker, elinstallatörer, rörmokare, installatörer av värmesystem är några av de mansdominerade yrkena. Tittar man på statistik för energibranschen kan kvinnor som räknas dit finnas i service och administration. Många olika av dagens utbildningar kan leda till energibranschen: gymnasieskolans el- och VVS-program, många KYoch YH-utbildningar och olika högskole- och ingenjörsutbildningar. Traditionellt är det maskiningenjörerna som utbildats i energi. Hur stor är den manliga dominansen i energibranschen? Först en ögonblicksbild, förmedlad vid ett seminarium av Dag Klackenberg, då på sitt sjunde år som styrelseordförande i Vattenfall, som berättade om vilka Vattenfall möter när de är ute i landet och diskuterar el först kommer den fackliga företrädaren, oftast en man, sedan kommunalrådet, oftast en man, och så basindustrin, alla män (Gröna Kvinnor 2007). Rapporten Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning (Carlsson-Kanyama och Räty 2008) redovisar i vilken utsträckning kvinnor kan vara med och bestämma över produktion och distribution av energi, och finner en stark obalans när det gäller mäns respektive kvinnors makt i energiföretagen i Sverige. Av samtliga svenska energiföretag som sysslar med el-, gas- och värmeförsörjning bearbetades uppgifter från de med minst 20 anställda (för att de säkert skulle ha en styrelse). - Fem av dessa 165 svenska energiföretag med minst 20 anställda hade kvinnlig vd. - Av de ordinarie styrelseledamöterna i företagen var i genomsnitt 17 % kvinnor. - Hos 52 av företagen fanns inte några kvinnor alls i styrelsen. - Elva av de 165 företagen hade mer än 40 % kvinnor i styrelsen. Andelen kvinnor i styrelsen kunde variera mellan 0 procent och 60 procent, men ingen tydlig orsak till variationen hittades (endast 18 % av variationen kunde förklaras av variabler som omsättning, antal anställda, styrelsens storlek, antal män respektive kvinnor i styrelsen). Därför frågade man via brev de tio största företagen utan kvinnor i styrelsen och de sex största med minst 40 % kvinnor i styrelsen om 4

5 orsakerna till deras respektive kvinnorepresentation (lista över dessa företag finns i rapportens bilaga). Antalet var inte tillräckligt för att man säkert ska kunna säga något. De företag som svarade och hade mer än 40 procent kvinnor i styrelsen poängterade att såväl kvinnor som män sitter i styrelsen på grund av sin kompetens och inget annat. Rapporten ingår i en större studie gjord , Kvinnor, män och energi en jämförande studie inom EU. Andelen kvinnor i energibolagsstyrelserna i Tyskland, Sverige och Spanien varierar mellan 1 % och 18 %. En representation i energibolagsstyrelserna på mer än 40 procent kvinnor finns i Spanien och Sverige hos 7 % av energibolagen och i Tyskland hos mindre än 1 % av energibolagen. I Europa i stort är andelen kvinnor i energibranschen mindre än 20 procent, med stor variation mellan länderna. Avregleringen och öppnandet av elmarknaderna har inte heller fått den positiva effekt på kvinnors sysselsättning som man hade väntat, visar en studie av European federation Eurelectric (Roehr 2001). En genomgång av alla registrerade energi- och klimatrådgivare på Energimyndighetens webbplats visar att en dryg fjärdedel är kvinnor (varje person räknad en gång, september 2009). Tidningen Ny Teknik presenterade i oktober 2008 en lista över de 50 mäktigaste personerna i Energisverige. Av dem var 13 kvinnor näringslivsminister Maud Olofsson, EU-parlamentariker Lena Ek, professor SLU och ordförande i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor Lisa Sennerby-Forsse, GD Energimarknadsinspektionen Yvonne Fredriksson, ansvarig energi- och klimatfrågor Svenskt Näringsliv Birgitta Resvik, Energimyndighetens forskningsmedel för energiteknik Birgitta Palmberger, forskare energieffektivisering Linköpings universitet Louise Trygg, vd Svensk Fjärrvärme Lena Sommestad, vd Skogsindustrierna Marie S Arwidsson, språkrör Miljöpartiet Maria Wetterstrand, vd branschorganisationen Jernkontoret Elisabeth Nilsson, ordförande föreningen Energirådgivarna Lotta Bångens, talesman Greenpeace Martina Krüger (Ny Teknik 2008). Tidningen Veckans affärer gjorde 2008 en lista över de 125 mäktigaste kvinnorna i Näringslivssverige. Där finns tre från energibranschen med, överst vice vd Vattenfall Norden Helene Biström, Eva Halldén, tidigare vd för Studsvik Nuclear AB och numera ansvarig för personal, hälsa, säkerhet, miljö, kvalitet och teknik på Studsvik AB samt Gunilla Saltin, platschef Södra Cell Värö som utöver massa säljer grön el, fjärrvärme och biobränsle (Veckans affärer 2008). Ett stort rekryteringsbehov i energibranschen de närmaste åren kan öppna för fler kvinnor: - Idag är 30 procent av anställda i energibranschens tekniska yrken 55 år eller äldre. Inom tio år behöver 6000 personer nyanställas, varav närmare ett tusental inom kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla (Fjärrvärmetidningen nr 6 oktober 2008). - Enligt en kartläggning från 2007 behöver el- och fjärrvärmebranschen rekrytera 7000 personer fram till Det gäller främst drifttekniker, högskole- och KY- utbildade; KY och YH, Yrkeshögskolan, arbetar parallellt till 2013 åtminstone (Fjärrvärmetidningen nr 2 mars 2009). - Vattenfall planerar att nyanställa omkring 600 personer om året i Sverige under de närmaste tio åren (planerar omfattande investeringar i produktion och eldistribution). Har 2008 anställt över 700 i Sverige, främst ingenjörer och andra elkraftkunniga inom eldistribution och kärnkraft (Energimagasinet 1/2009). - Medelåldern i den europeiska kraftindustrin är hög i hela Europa. I Vattenfall förutspåddes 2002 att inom några år är 50 % av de anställda över 50 år, samt 30 % över 55 år (Udén 2004). 5

6 Vilken roll spelar den manliga dominansen i energibranschen? Ett exempel på kvinnor i energibranschen Hur kan situationen se ut för en kvinna i bioenergibranschen? I en rapport redovisas yrkesval, arbetsvillkor och syn på arbetet för kvinnor som arbetar med bioenergi i Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län (Björns och Herlitz 2003). Dessa tre län producerar mer biobränsle än vad som konsumeras där. Av 75 utvalda kvinnor som arbetade med bioenergi svarade 71 procent på enkäten. Åtta av dessa kvinnor intervjuades senare. De som besvarade enkäten arbetade vid kommunala värmeverk eller fastighetsbolag (nästan 50 procent) och vid privata företag (40 procent). De flesta hade arbetat länge i yrket, 20 procent var arbetsledare och 10 procent chefer. Arbetsuppgifterna varierade mycket, det vanligaste var att arbeta med produktion eller vaktmästeri men även med planering, ekonomi och som sotare. - Intresse för bioenergi spelade oftast inte in för yrkesvalet, däremot intresse för teknik eller miljö men det kunde också vara slumpen som spelat roll för yrkesvalet. - De flesta såg det inte som något problem för arbetet att vara kvinna. - Många, speciellt cheferna, kände sig ensamma som kvinnor och tyckte att det gärna kunde vara fler kvinnor på arbetsplatsen. - Fler kvinnor på arbetsplatsen skulle dels kunna bidra till bättre stämning och arbetsmiljö, dels med en bredare kompetens och mer helhetssyn samt bättre planering. De skulle dessutom utgöra förebilder vid nyrekrytering av personal och allmänt bidra till ökad jämställdhet. - Det förekom att några hade fått sina yrkeskunskaper ifrågasatta på grund av att de var kvinnor. - De flesta ansåg inte att det fanns stora problem i kvinnornas arbetsmiljö, varken fysiskt eller socialt, utöver ensamheten som kvinna. - De flesta tänkte sig att på längre sikt vara kvar i branschen. - Några såg dock sämre karriärmöjligheter för kvinnor, och en del uppgav att lönenivån på arbetsplatsen var högre för männen. I Dalarna har attityderna till arbetet studerats även i industrin respektive äldreomsorgen. Kvinnorna i bioenergibranschen var ungefär lika nöjda med sina arbetsförhållanden som de i industrin, och uttryckte inget riktigt stort missnöje med något, tills skillnad från kvinnorna i äldreomsorgen som generellt var mycket mer missnöjda med ett antal faktorer i arbetet. Utbildning till makt och manlighet Boel Berner visar utifrån sin mångåriga forskning att teknik länge och självklart kodats som en manlig domän, att maktgivande teknisk kunskap har reserverats för män samt att många män funnit såväl identitet som gemenskap genom tekniken (i antologin Vem tillhör tekniken? 2003). De stora ingenjörsområdena maskinteknik, elektroteknik och datateknik domineras helt av män (kring 1995 var 90 % av alla maskiningenjörer män, 95 % av alla civilingenjörer elektroteknik män; på senare år har andelen nya kvinnliga studenter varit drygt 15 % på maskinteknik respektive drygt 10 % på elektrooch datateknik). Dessa mansdominerade sektorer står traditionellt för makt och prestige i svensk ekonomi, eftersom de är kopplade till överföring av elkraft, verkstadsindustri, gruvor och telekommunikation. Boel Berner har gått igenom utvecklingen av de tekniska utbildningarna (Berner 1996). En utbildning vid Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers för hundra år sedan innebar inte bara att man blev en kompetent tekniker utan man formades även till en viss sorts man som var inställd på att ta ledningen. Vid KTH kunde man läsa teknik som utvecklats inom manliga områden (som kanalbyggen, mekaniska verkstäder och gruvor) medan utbildning inom kvinnornas teknik saknades (varken vid Chalmers eller KTH kunde man läsa till textil- eller livsmedelsingenjör). Boel Berner frågar sig varför inte kvinnorna kunde släppas in på ingenjörsarbetets största fält: 6

7 Vad var det som gjorde sakkunskap i maskinteknik, väg- och vattenbyggnad och bergsteknik så opassande för kvinnor? Vi kan ge två slags svar. Det första har att göra med kunskapen som en väg till makt. I gruvor och verkstäder, vid kanaler och järnvägar hade männen sedan länge haft monopol på både kunskap och beslut. Detta var verksamheter som bildade basen i det svenska näringslivet. Kunskap i maskinteknik, väg- och vattenbyggande och bergsteknik var den hävdvunna vägen in i ekonomins centrum och till positioner med makt och myndighet. Att ge kvinnor dessa kunskaper var förmodligen en orimlig tanke för sekelskiftets män. För det andra var ingenjörsarbetets praktik på dessa områden av särskild karaktär. En maskiningenjör eller väg- och vattenbyggare var en sorts sociotekniker. Han måste kunna kombinera teori och praktik, balansera teknik och sociala relationer på ett beslutskraftigt, ofta improviserande, sätt.[ ] Det var inte bara det synliga, tekniska, innehållet från högskolan som utgjorde hans kompetens, utan främst de många osynliga kontakterna och erfarenheterna, från högskoletiden och därefter. Det var en mångskiftande kombination av sakkunskap som sekelskiftets kvinnor vare sig kunde eller fick skaffa sig. [ ] I tillvaron som färdig ingenjör eller arkitekt sågs de manliga karaktärsegenskaperna, gemenskaperna och kontaktnäten som avgörande för att klara av uppdragen och göra karriär. Många utbildningsvägar var stängda för kvinnor och när de blev möjliga utexaminerades kvinnor huvudsakligen inom de mindre tunga områdena kemi och arkitektur. Fortfarande ses arbetet som ingenjör som mer inriktat på stora system och hårdvara som exempelvis kraftverk och maskinsystem, vilka associerar till manlighet. Ännu idag är kvinnor i minoritet bland civilingenjörer, trots att fler utbildas (16 % av alla, 20 % av dem under 40 år). Men kvinnorna finns fortfarande framför allt inom de små ingenjörsområdena kemi och arkitektur, och på senare år även inom lantmäteri, väg- och vattenbyggnad och industriell ekonomi (Vem tillhör tekniken? 2003). Vägar som inte leder vidare Ett stort hinder för kvinnor som arbetar som ingenjörer är att de inte uppmärksammas och att deras kompetens blir osynlig. Kvinnor fastnar lättare i rutinjobb och projekt som inte ger meriter som leder vidare. Man kan också ifrågasätta om kvinnorna ska ta på sig det som en extra arbetsuppgift att stå för kvinnliga aspekter, som absolut behövs i arbetet, men som de varken får högre lön, mer inflytande eller befordran för. Att vi är sämst i EU när det handlar om kvinnor på toppjobb (bara 6 % kvinnor på toppjobb i Sverige 2001) kan varken förklaras med kvinnors utbildning eller erfarenhet, utan det beror på att kvinnornas kunskaper nedvärderas av arbetsgivarna och på ett motstånd från manliga kollegiala nätverk. (Vem tillhör tekniken? 2003) Reserv Långt in på 1960-talet sågs kvinnorna av arbetsgivarna som en arbetskraftsreserv menar historikern Gunhild Kyle. Från 1970-talet och framåt upptäckte arbetsgivare och myndigheter den kvinnliga tekniska begåvningsreserven (Berner 2000; 2004). Men inte ens en teknisk högskoleutbildning lönade sig på samma sätt för kvinnor som för män. Kvinnors insatser vare sig uppmärksammades, uppmuntrades eller belönades efter förtjänst. Om man var kvinna räckte det inte att visa ambition och duglighet i arbetet. Männen gjorde karriär i industrin, men de kvinnliga civilingenjörerna sökte sig till undervisning, forskning och offentlig tjänst där de åtminstone formellt var jämställda (Berner1996). Maskulinisering av en bransch höjer status och omvänt Lena Sommestad ökar med ett exempel från ett tekniskt område i sin avhandling vår kunskap om den könsarbetsdelning som ger män inflytande och ekonomiska resurser medan kvinnor marginaliseras och underordnas i lågbetalda yrken (Sommestad 1992). Analysen visar att det inte är arbetets innehåll 7

8 som avgör könsarbetsdelningen, utan samhälleliga maktförhållanden och den ekonomiska, tekniska, politiska och kulturella utvecklingen i stort. I början av 1900-talet var mejerska ett kvinnoyrke med de typiska drag som vi förknippar med manligt industriarbete, som tunga lyft, eget ansvar för maskiner, krav på kvalificerad yrkeskunskap och inslag av driftsledning och arbetsledning fysiskt krävande men också respekterat och statusfyllt. Kvinnor skötte ångpannor. Under mellankrigstiden industrialiserades branschen samtidigt som utbildningarna förändrades. Män och kvinnor fick därefter olika utbildningar vilket i och för sig inte gav dem olika kompetens men olika ställning i yrket. Staten bidrog härigenom till att legitimera en föreställning om att männen var kompetensmässigt överlägsna. Stödda av detta kunde sedan de manliga mejeristerna, när konkurrensen på arbetsmarknaden blev allt hårdare, ifrågasätta mejerskornas kompetens. Av de intervjuade manspersoner som hade börjat sin mejeristbana som maskinskötare eller maskinister saknade alla alla! tidigare erfarenhet av maskinskötsel. Med mekaniseringen blev mjölken osynlig, och arbetet kom att handla om maskinteknologi. Maskinteknologin utvecklades i manliga miljöer. Hur kom associationslänken mellan män, maskinteknologi och vetenskap till uttryck i de industriella arbetsorganisationerna? Den arbetslivshistoriska forskningen visar att den arbetsdelning som så småningom stabiliserades i fabriksindustrin, i Sverige och utomlands, kännetecknades av att män genomgående innehade de positioner som kombinerade maskinskötsel med överordning och kontroll, positioner som förutsatte eller gav kunskap om den industriella tillverkningsprocessen. Dessa positioner återfanns ofta inom kapitalintensiv industri. Kvinnor, däremot, utförde i stor utsträckning underordnat rutinarbete, ofta som maskinpassare i arbetsintensiv industri. (Sommestad 1992) Det händer att kvinnor får sköta tekniskt kvalificerade arbeten som männen inte vill göra som vid Gustafsbergs porslinsfabrik eller under andra världskriget i bland annat USA, som i ett exempel från en studie av Ruth Milkman: Lägg märke till likheten mellan att pressa apelsiner och att använda en liten borrmaskin Istället för att skära till ett klänningsmönster, skär den här kvinnan till flygplansdelar. Istället för att baka en kaka, kokar den här kvinnan kugghjul för att minska deras spänning efter användning Man kan alltså aldrig förklara ett yrkes könskodning utifrån teknologiska förändringar enbart. Arbetens genus kan omtolkas i en historisk process utifrån olika intressen och föreställningar. Skiljelinjen mellan manligt och kvinnligt kan flyttas, innehållet förändras samtidigt som hierarkin består (Sommestad 1992). Helen Petersons forskning tittar med genusperspektiv på hur föreställningar om teknisk kompetens påverkar ingenjörers arbetsvillkor och karriärmöjligheter. Det kan se ut som att yrkens könskodning hänger samman med könsbundna egenskaper, men i själva verket är de främst relaterade till yrkets status och makt. Ett exempel på hur ett yrkes könskodning kan förändras när dess status ändras är dataprogrammerare. Till en början var det ett enformigt lågstatusarbete för kvinnor, men när det blev viktigare började man se att det krävde såväl komplexa färdigheter som kreativitet och intellekt och det övergick då till att bli ett mansdominerat yrke (Peterson 2002). Kompetens vem bestämmer vad det är? Ulf Mellström resonerar kring att vi i vårt samhälle har en viss sorts maskulinitet som är kulturellt konstruerad. Männen ses som tekniskt kompetenta medan kvinnorna ses som tekniskt inkompetenta. Det finns inga fakta som visar att kvinnor skulle vara tekniskt mindre kompetenta än män. Kvinnor använder teknik lika mycket som män och är lika tekniskt kompetenta som män när de använder maskiner. Men kvinnlig teknisk kompetens definieras sällan som teknisk kompetens eftersom teknik är 8

9 så starkt kopplad till maskulinitet, medan kvinnors sociala och kulturella identitet inte är lika starkt kopplad till maskiner och teknik. Hellre än att fråga sig om kvinnor är tekniskt kompetenta kan man fråga vad och vem som bestämmer vad teknik och teknisk kompetens är. Den maskulinitet med teknik och vetenskap som en grund för kulturell överlägsenhet, som vi sett under den moderna industriella epoken, är bara en av många möjliga former för maskulinitet, och behöver inte ses som självklar på det tekniska området (kapitlet Teknik och maskulinitet: män och deras maskiner ur Vem tillhör tekniken? 2003). Utestängande När kvinnor väl börjat få tekniska utbildningar släpptes de bara in i vissa tekniska miljöer och till vissa arbetsuppgifter. De fick ta det mer rutinmässiga arbetet på ritkontor och på laboratorier, där de mestadels arbetade på de lägre nivåerna. Hade de möjlighet att utbilda sig till mer kvalificerade uppgifter? Det var framför allt männen som uppmuntrades att studera vidare för att komma ifrån rutinuppgifter. Redan tidigt hade kvinnorna etablerat sig mer på laboratorierna än inom konstruktion, och fler hade längre utbildning. Vad hände med de kvinnor som skaffat sig en ingenjörsexamen? Teknikerbrist till trots var det inte lätt för kvinnor med rätt utbildning att få arbete och göra karriär. Boel Berner menar att de med överordnade positioner när de tittade på duglighet påverkades av den sökandes kön (Berner 1996). Vissa ingenjörsarbetsplatser har en stark fixarmentalitet. Även om enskilda män inte har den praktiska teknikkompetensen, så förutsätts de ha den och kan så småningom skaffa sig den i smyg, medan kvinnorna redan från början ifrågasätts eller testas. Det handlar inte om kunskaper som behövs i arbetet, utan snarare något som skapar sammanhållning på arbetsplatsen och utestänger andra. En mer kyligt rationell mentalitet kan liksom en utpräglat lekfull, studentikos stämning på arbetsplatsen avskräcka kvinnor. I den manliga ingenjörskulturen finns även mönster för social interaktion och gemenskap som påverkar vardagen. De lutar åt att bekräfta den manliga självbilden och leder till att kvinnor känner sig marginaliserade och utanför (Berner 2004). Hur kan vi bryta den manliga dominansen i energibranschen? Förstå Det är viktigt att ha en genusvetenskaplig förståelse när man driver jämställdhetsarbete, annars kan det få motsatt effekt. En erfarenhet från Elisabeth Sundins och Ulla Göranssons arbete med antologin Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under och 90-talen är att jämställdhet sällan är det primära målet för en organisation utan ett medel i förändringsarbete som motiveras av andra behov (ökad effektivitet, hälsa). Antologin visar att flera av satsningarna under och 1990-talen har haft betydelse för det fortsatta jämställdhetsarbetet, och att det är viktigt att ta tillvara arbetet som redan är gjort och inte börja om på nytt varje gång (Vad hände sen? 2006). Att kvinnor inte finns med i en bransch handlar inte framför allt om kunskap eller kompetens utan om överenskommelser och makt, samt den ekonomiska, tekniska, kulturella och politiska utvecklingen i stort (Sommestad 1992). Energibranschens uppgifter är sådana som kvinnor genom historien haft ansvar för, och i stora delar av världen är det fortfarande kvinnors uppgift och något som upptar en stor del av kvinnornas tid (Where energy is Women s business 2007). Förändra Hur är det idag, förändrar eller vidmakthåller skola och högskola teknikens manliga karaktär? Minna Salminen-Karlsson har studerat högkolan och utbildningen av civilingenjörer (kapitlet Hur skapas den nya teknikens skapare? Ur Vem tillhör tekniken? 2003). Det ökande antal kvinnor som söker sig dit möter fortfarande en bild av ingenjörsyrket, pedagogik och umgängesformer som passar bättre för män. Det finns vid utbildningarna en dold läroplan bestående av kunskaper, attityder och förhållningssätt som bättre stämmer överens med männens behov och önskemål, och de 9

10 grundläggande värderingar som utbildningen bygger på delas i högre grad av män. Det gäller även utbildningens innehåll. De manliga studenterna har, även om de är missnöjda med den, lättare att acceptera utbildningens utformning bara de får ut sin examen. Den kritik kvinnliga studenter framfört skulle kunna ge en mer ändamålsenlig utbildning för alla. När näringslivsrepresentanter fick definiera vilka färdigheter ingenjörer kommer att behöva i sitt arbetsliv menade de att den tekniska kompetensen är god, men att de även behöver social kompetens, helhetssyn och resultatinriktning, liksom språkbehandling. Även näringslivets synpunkter visar alltså att det inte bara är i kvinnornas intresse att förändra ingenjörsutbildningen. Ta vägar som leder vidare Kvinnor fastnar ofta i rutingöromål. Kvinnor kan även fastna i att ta större ansvar för förändringar baserade på genusperspektivet. Om man vill ta in genusperspektiv i teknik handlar det ofta om en förväntan att kvinnor ska tillföra mjukare kvaliteter till ett manligt, hårt, område utan att de kvinnor som förväntas driva den här processen belönas för det på något sätt. (Udén 2004) En uppgift för män Män i energibranschen behöver ställa sig fler frågor än bara den om antalet kvinnor. - Vad arbetar kvinnorna med är det här något som kan leda vidare eller är det rutingöra och återvändsgränder? - Vad gör jag/vi som utestänger kvinnor när det gäller själva arbetet? - Vad gör jag/vi som utestänger kvinnor när det gäller attityder och i den dagliga samvaron? - Har alla kvinnor en fullvärdig plats i organisationen, eller ses de som reservarbetskraft? - Vilka har makt i organisationen? - Vilka arbetsuppgifter innebär makt? - Vad är teknisk kompetens? - Vem definierar vad som är teknisk kompetens? - Ser vi kvinnor som likvärdiga kollegor, och inte bara som alibi för jämställdhetsfrågorna? - Kan vi män se oss som maskulina på andra sätt än de gängse? - Kan vi ta på oss att göra något för jämställdheten, kvinnorna har ju redan fått kämpa hårdare än vi bara för att ta sig hit? - Kvinnoaspekter gör det ofta bättre för alla, kan vi ta vår del av ansvaret för (det oavlönade) arbetet med att föra fram dem? - Sjunker status när kvinnor kommer in på ett område? - Flyttas makten från områden där kvinnor kommer in? Lyft blicken, inspireras av Boel Berner och fundera över hur det skulle kunna se ut: Kanske kan nya former av manlighet och kvinnlighet växa fram på teknikens område? (Vem tillhör tekniken? 2003) Annan nytta driver Miljörörelsen har haft ett helt annat genomslag för förändring i teknikvetenskapen än genusperspektiv och jämställdhet, som oftast inte ses som relevant (Udén 2004). Som motiv för jämställdhet brukar man bland annat nämna den ökade kreativitet en större mångfald medför samt vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare för både kvinnor och män med tanke på den höga medelåldern hos anställda i den europeiska kraftindustrin. Vattenfalls Britt Strandberg menar att jämställdhetsprojekt i industrin kan orienteras på nya sätt. En bättre genusmix kan stödja förståelsen av marknad och kunder, omvärdera bilden av kunder och genom att tilltala en större grupp klienter och kunder kan nya kundrelationer och affärsmöjligheter skapas (Udén 2004). 10

11 Ökad effektivitet (liksom hälsa) kan också vara mål som driver ett förändringsarbete, har det visat sig vid tidigare jämställdhetssatsningar (Vad hände sen? 2006). Möjligheter framöver Utvecklingen går mot att det i högre grad är civilingenjörer som gör karriär, vilket inte behöver vara en nackdel för kvinnor som ofta har bättre gymnasiebetyg än pojkar. Ingenjörsyrket har breddats och omfattar fler områden som brukar intressera kvinnor, som miljö, arbetsmiljö och bioteknik. Fortfarande in på 2000-talet finns hinder för och motstånd mot jämställdhet och en upplevd klyfta mellan kvinnors karriärambitioner och vad de faktiskt kan uppnå (Berner 2004). Idag förskjuts ingenjörsarbetet och en socialt inriktad kompetens blir allt viktigare. Man skulle kunna tänka sig att det gör det lättare för kvinnor att komma fram (Berner 2004). Tills helt nyligen var det ganska självklart att det mest var pojkar som var hackers och pojkar som sökte sig till utbildningar i maskinteknik, Och ingen ifrågasatte att sjuksköterskan, som i intensivvården dagligen hanterade många tekniska apparater, sades ha ett vårdande yrke, medan chefsingenjören, som mest satt på sammanträden, sades ha ett tekniskt. (Berner i Vem tillhör tekniken? 2003) I dagens tjänstearbeten är kopplingen mellan utbildning och arbete ofta inte självklar. Kvinnornas kompetens och vana vid flexibilitet står i kontrast till arbetsgivares bristande flexibilitet när det gäller att ta tillvara kvinnors (invandrares, ungdomars ) faktiska kompetens: Hur skall man annars förklara att kvinnor idag generellt sett arbetar med uppgifter som egentligen kräver en kortare utbildning än den de faktiskt har? Samt att det motsatta mönstret gäller för män: många har uppgifter som de egentligen inte är tillräckligt kvalificerade för. (Berner i Vem tillhör tekniken? 2003) Mångfald och brokiga grupper! Till sist: Tänk alltid på att ord som manligt, kvinnligt, genus inte står för några egenskaper hos enskilda individer, utan har en viss betydelse i ett visst socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. När man arbetar med genusperspektiv är det viktigt att inte bidra till att förstärka de traditionella rollerna. För att förstå processer har vi förenklat och tittat på grupper och individer som företrädare för grupper. I verkligheten handlar det om att se förbi grupperna och låta individerna komma till sin rätt. Energibranschen behöver nå alla sina kunder och bemöta dem på individnivå, oavsett kön, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Mångfald är en del av jämställdhetsarbetet. En bra mångfald kan ge nya kundrelationer och affärsmöjligheter. Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär. 11

12 Referenser Berner, Boel (2004) Ifrågasättanden. Forskning om genus, teknik och naturvetenskap Berner, Boel (1996) Sakernas tillstånd Kön klass, teknisk expertis Björns, Malin och Herlitz, Claes (2003) Kvinna i bioenergibranschen En studie av kvinnors situation i en mansdominerad bransch Carlsson-Kanyama, Annika och Räty, Riitta (2008) Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning. Totalförsvarets Forskningsinstitut på uppdrag av Energimyndigheten Gröna Kvinnor (2007) seminarium (länk från augusti ) Ny Teknik (2008) oktober (länk från augusti Peterson, Helen (2002) Nya företag nya könsordningar? Traditionella könsordnande processer i nya arbetsmiljöer ur HumaNetten nr (länk från augusti Roehr, Ulrike (2001) Gender and energy: A Perspective from the North (Rapport framtagen inför en session i FN:s kommission för hållbar utveckling och Världstoppmötet för hållbar utveckling som följde upp Riokonferensen om miljö och utveckling. Rapporten gäller Europa i stort men bygger mycket på tyskt material.) (länk från augusti Sommestad, Lena (1992) Från mejerska till mejerist En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess Udén, Maria (2004) På väg mot genusperspektiv i ingenjörsvetenskaperna. Teknisk förändring på värdebaserad grund (Förstudie) Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under och 90-talen. (2006) Elisabeth Sundin och Ulla Göransson (red) VINNOVA rapport 2006:08 (länk från augusti Veckans affärer 2008 (länk från augusti Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld (2003) Boel Berner (red) Where energy is Women s business. National and Regional Reports from Africa, Asia, Latin America and the Pacific (2007) Red. Gail Karlsson (ENERGIA, the International Network on Gender and Sustainable Energy inför FN-sessioner om energi och hållbar utveckling.) 12

13 Studie av tillgänglig forskning och statistik om jämställdhet och genusperspektiv i den svenska energibranschen / energi- och klimatrådgivningen En del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2 Göteborg, Erik André, Hållbar utveckling Väst Chris Hellström, KanEnergi

14 Sammanfattning Den här studien har genomförts som en del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2. Projektägare är Energikontor Sydost med Hållbar utveckling Väst som partner. Finansiär är Energimyndigheten. Den här studien har genomförts som en litteraturstudie i syfte att få svar på följande frågeställningar: I vilken utsträckning nås kvinnor respektive män av kommunernas energi- och klimatrådgivning (EKR) *? I vilka sammanhang, det vill säga vid vilken form av aktiviteter, nås respektive kön av energi- och klimatrådgivningen? I vilken utsträckning är energi- och klimatrådgivningen en manlig eller kvinnlig bransch? Hur är fördelningen kvinnor/män bland EKR? Påverkar detta rådgivningen/kundkontakten och i så fall hur? Är attityden gentemot klimatförändringar olika för kvinnor och män? Vem har makten över energianvändningen i hemmet? Svaren skall leda fram till en indikation om kvinnor eller män som målgrupp för energirådgivningen skall erbjudas olika typer av aktivteter eller om det bör satsas extra på den ene eller andra gruppen för att öka eller möta deras engagemang i energi- och klimatfrågor. Materialet som gicks igenom pekar på att det är flest män som nås av EKR, sannolikt mycket beroende på att rådgivningen ofta fokuseras på tekniska aspekter av energianvändningen. Många EKR är också män, även om andelen av, främst unga, kvinnor ökar. Attityder gentemot klimatförändringar och energianvändningen skiljer sig mellan könen på så sätt att kvinnor har större helhetsbild, men mindre detaljkunskaper i vissa delar. Kvinnor åtar sig också i större grad att genomföra åtgärder för att minska sin energianvändning eller klimatpåverkan. Män däremot har svårare för framförallt åtgärder som handlar om minskat eller förändrat bilkörande eller köttkonsumtion. EKR har historiskt mycket handlat om tekniska aspekter och ganska konkreta åtgärder. Numera kanske det mesta ändå kan anses vara gjort på uppvärmningssidan. Dessutom finns det gott om information om hur man kan gå tillväga för att spara energi från andra aktörer (eloch energibolag). I framtiden kanske EKR bör hitta ett annat fokusområde för sina insatser. Dels kan det handla om transporter och då behåller man männen som huvudsakliga målgrupp. Men dels behöver man rikta sin uppmärksamhet mer på livsstilsfrågor och då behöver EKR definitivt väcka kvinnornas uppmärksamhet och anpassa sina aktiviteter till denna målgrupp. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte innebär att kvinnor som grupp ska ses som ointresserade av transporter och teknik eller män som ointresserade av livsstilsfrågor, men sannolikt så når man respektive kvinnor (samt andra grupper av män respektive kvinnor) i olika hög utsträckning beroende på hur ett ämne kommuniceras. Till exempel skulle transporter kunna behandlas som en livsstilsfråga. * I rapporten används beteckningarna EKR, energi- och klimatrådgivning, energirådgivning alla avseende den kommunala energi- och klimatrådgivningen och rådgivarna som arbetar med den.

15 Innehåll 1. Frågeställning Metod Granskade studier Allmänheten och den kommunala energi och klimatrådgivningen, Hur fungerar allmänhetens kontakter med energi- och klimatrådgivare? Allmänhetens syn på energi- och miljöfrågor - en segmenteringsanalys Uppföljning av den kommunala energirådgivningen Medverkan i Bli energismart nationell kampanj om energieffektivisering Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning Allmänheten och klimatförändringen Jämställd hållbar framtid Slutsatser Referenser... 15

16 1. Frågeställning Frågeställningen för den här studien var: I vilken utsträckning nås kvinnor respektive män av kommunernas energi- och klimatrådgivning? I vilka sammanhang, det vill säga vid vilken form av aktiviteter, nås respektive kön av energi- och klimatrådgivningen? I vilken utsträckning är energi- och klimatrådgivningen (EKR) en manlig eller kvinnlig bransch? Hur är fördelningen kvinnor/män bland EKR. Påverkar detta rådgivningen/kundkontakten och i så fall hur? Är attityden gentemot klimatförändringar olika för kvinnor och män? Vem har makten över energianvändningen i hemmet? Svaren som fås på frågorna leder fram till en indikation om huruvida energirådgivningen bör utformas på olika sätt för att bättre nå olika målgrupper, först och främst kvinnor respektive män sedda som två målgrupper. Eller om det bör satsas extra på den ena eller andra gruppen för att öka eller möta målgruppens engagemang i energi- och klimatfrågor och därigenom öka effekten av energi- och klimatrågivningen. Studien har genomförts som en del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2. Projektägare är Energikontor Sydost med Hållbar utveckling Väst som partner. Finansiär är Energimyndigheten. 2. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie. Ingående litteratur redovisas i referenslistan. Företrädesvis har Energimyndighetens rapporter använts.

17 3. Granskade studier I detta kapitel redovisas uppgifter om manligt, kvinnligt eller genusbegreppet som har framkommit under studien. Kapitelrubrikerna hänvisar till rapporternas titel. Utförlig referenslista finns i slutet av dokumentet Allmänheten och den kommunala energi och klimatrådgivningen, Energimyndigheten har sedan 2003 genomfört årliga utvärderingar av EKR verksamhet. Studierna består av ett frågepaket som är relativt likt från år till år och genomförs alltid med liknande metoder (telefonintervjuer). Redovisningen över de ingående demoskopiska grupperingarna (t ex kön, åldersgrupper, utbildningsnivå villaägare mm) skiftar, men ofta nämns hur män respektive kvinnor har svarat på olika frågor. Nedan följer en redovisning av de frågor där svaren angavs skilja sig mellan könen: På frågan Vet du vart du ska vända dig om du vill ha råd och tips angående uppvärmning av bostaden och energisparande? svarade männen i högre utsträckning ja än kvinnorna (tabell 1). Tabell 1: Fördelning av svaren på frågan Vet du vart du ska vända dig om du vill ha råd och tips angående uppvärmning av bostaden och energisparande? (%). År Män Kvinnor (svarar ja (svarar ja i % av svaren) i % av svaren) Var man vänder sig för att få råd och tips var en följdfråga till ovanstående fråga. Svarsalternativet att vederbörande vänder sig till EKR anges i procent enbart för två år, 2004 och Samtliga år svarar fler män än kvinnor att de i första hand vänder sig till EKR. Procenttalen för år 2004 var 61 % av männen och 55 % av kvinnorna. År 2008 angav 25 % av männen mot 17 % av kvinnorna att de vände sig till EKR. Kvinnorna svarade de sista åren oftare att de vände sig till elleverantören eller det lokala energibolaget för råd. Tidigare år redovisades inte alternativsvar i studierna. På frågan om de tillfrågade kände till om din kommun tillhandahåller energirådgivning svarade fler män än kvinnor att de kände till EKR under alla år utom det första året för undersökningen, då skillnaden var försumbart (tabell 2).

18 Tabell 2: Fördelning av svar på frågan känner du till om din kommun tillhandahåller energirådgivning? (%) År Män Kvinnor 2003 ingen större skillnad På frågan hur de tillfrågade hade fått kännedom om att deras kommuner tillhandahåller EKR svarade fler kvinnor än män att deras informationskanal oftast var via information i brevlådan eller genom vänner och bekanta. Männen erhöll information företrädesvis genom lokaltidningar. Resultaten skiljer sig inte nämnvärt mellan åren. Åren 2004 respektive 2007 fanns frågor om de tillfrågade haft kontakt med EKR under de sista 12 månaderna (2004) respektive hur stor betydelse rådgivningen från EKR hade haft på gjorda eller planerade inköp/investeringar (2007). På första frågan svarade fler män än kvinnor att de hade haft kontakt med EKR, även om skillnaden inte var signifikant mellan könen. Frågan om rådgivningens betydelse för planerade eller gjorda inköp hade dock större genomslagskraft hos kvinnor (20 %) jämfört med männen (13 %). En viktig fråga i studierna är Hur viktigt är det för dig att det finns kommunal energirådgivning, dvs. någonstans dit du kan vända dig för att få råd och hjälp i energifrågor och energisparande, i din kommun? Frågorna ställdes med lite olika formuleringar under åren, vissa år frågade man efter opartisk eller objektiv råd och hjälp, vilket senare år togs bort ur formuleringen. Svarsalternativen mellan könen har dock så gott som alla år haft en klar fördelning mot att fler kvinnor än män anser att det är mycket eller ganska viktigt att EKR finns, se tabell 3. Tabell 3: Fördelning av svaren på frågan Hur viktigt är det för dig att det finns kommunal energirådgivning, dvs. någonstans dit du kan vända dig för att få råd och hjälp i energifrågor och energisparande, i din kommun? (%) År Män Kvinnor 2003 ganska/ mycket oviktigt ganska/ mycket viktigt ingen skillnad I de senaste undersökningarna ingick även frågor om familjen planerade några större inköp samt frågor som syftar till att få reda på i vilken utsträckning den tillfrågade har kunskap om och kontroll över sina energikostnader. På den första frågan svarade oftare männen att de planerade större inköp

19 (män 35 %, kvinnor 29% år 2008). Männen säger sig även oftare än kvinnorna vara insatta i kostnader (71 % av männen mot 55 % av kvinnorna år 2008) Hur fungerar allmänhetens kontakter med energi- och klimatrådgivare? Energimyndigheten beslutade hösten 2008 att även följa upp hur de som kontaktar energi- och klimatrådgivarna upplever rådgivningen. Energimyndigheten kontaktade därmed ett antal energi- och klimatrådgivare och bad dem göra en fördjupad utvärdering av rådgivningsinsatserna. Ett frågeformulär togs fram, bestående av 15 frågor med standardiserade svarsalternativ, tre öppna frågor, samt bakgrundsvariablerna kön, ålder, hemmakommun, bostadstyp och utbildning. Frågorna rörde aspekter före rådsökningstillfället samt under och efter rådsökningen. Frågorna handlade om vad man sökte information om, hur man tog kontakt, hur man blev bemött, kvaliteten i kontakterna samt vad resultatet blev av kontakten. Undersökningen genomfördes första gången 2008 och följdes upp året därpå. År 2008 går inte mycket att utläsa ur rapporten ur ett genusperspektiv. Däremot kunde år 2009 vissa tendenser skönjas. Samtidigt anges för upplägget andra året att man inte vill kommentera skillnader mellan undergrupper då svarsgrupperna är för små. Första året var fördelningen mellan tillfrågade män respektive kvinnor 38 % kvinnor och 62 % män. År 2009 var fördelningen 39 % män och 61 % kvinnor. Studien år 2009 anger att män i större utsträckning söker kontakt med EKR för att få ny information, kvinnor för att elräkningen är för hög. På frågan om den rådsökande anser sig ha fått den hjälp som behövdes vid kontakt med EKR kunde skönjas, sett över tid, en negativ trend i bemärkelsen att en lägre andel anser att de fick hjälp i mycket hög utsträckning. En större andel kvinnor än män svarade dock att de fick hjälp i mycket hög utsträckning. På frågan om kontakten med EKR ledde till ny kunskap fanns sett över tid inga signifikanta skillnader. Dock svarar kvinnor i högre utsträckning än män att kontakten gav dem ny kunskap. Studien kom även fram till att kvinnor i större utsträckning tar kontakt via telefon, medan män främst tar kontakt genom personligt besök Allmänhetens syn på energi- och miljöfrågor - en segmenteringsanalys Studiens syfte är att undersöka hur olika målgrupper resonerar i frågor som rör energi, miljö, transporter och kommunikation. Undersökningen är gjord för att underlätta informationsspridning i olika frågor, både för Energimyndigheten men även för andra aktörer. Detta görs genom att öka kännedomen om vilka faktorer som påverkar kommunikationen med allmänheten. Studien genomfördes år Resultaten visar att man skulle kunna dela in allmänheten i olika karaktärer. Studien resulterar i fem signifikanta karaktärer; De osynliga, De påverkbara, Energispararna, Ambassadörerna och Energisvensson. Dessa karaktärer kräver olika sätt att kommunicera och studien kan vara till hjälp för på vilket sätt och genom vilka kanaler man kan kommunicera med respektive karaktär. Karaktärerna och deras andel i den tillfrågade gruppen presenteras i studien enligt följande:

20 1. De osynliga, 17 procent: Denna grupp har fått sitt namn främst beroende på att det är en grupp som exempelvis kommunala energi- och klimatrådgivare och andra aktörer sannolikt sällan stöter på eftersom de har ett relativt passivt förhållningssätt till energibesparingsfrågor i kombination med ett lågt miljöengagemang. 2. De påverkbara, 24 procent: Denna grupp har inte fokuserat så mycket på att energispara men har ett starkt engagemang i miljöfrågorna och kan sannolikt med relativt enkla kommunikationsinsatser och erbjudanden komma till insikt i hur det egna energibeteendet i hushållet kan påverka både miljön i stort och/eller den egna ekonomin positivt. 3. Energispararna, 13 procent: Denna grupp är starkt fokuserade på och är mycket aktiva i att spara energi för att minska sina kostnader. De har starkt fokus på den egna nyttan av sitt agerande. 4. Ambassadörerna, 25 procent: Denna grupp har mer av en helhetssyn på miljö- och energifrågorna än de andra karaktärerna. Ambassadörerna är både aktiva med att spara energi och har ett miljöengagemang samt ett intresse som både gäller den globala miljön och det de själva kan påverka i sin närhet. 5. Energisvensson, 21 procent: Denna grupp speglar den genomsnittlige svensken ur ett energi- och miljöperspektiv. Gruppen ligger således närmast genomsnitten i denna studie. Gruppen har lite starkare fokus på att spara energi i relation till sitt agerande vad det gäller miljön. Ser man på fördelningen av män och kvinnor i de olika karaktärerna finner man följande fördelning (tabell 4): Tabell 4: Fördelning mellan kvinnor och män i de olika karaktärerna. % Män Kvinnor De osynliga De påverkbara Energispararna Ambassadörerna Energisvenssons Uppföljning av den kommunala energirådgivningen Energimyndigheten gör varje år en uppföljning av den kommunala energirådgivningen. Uppföljningen belyser hur verksamheten är organiserad och hur energirådgivarna planerar sin verksamhet. Energirådgivarna beskriver även hur de använder sin tid, vilka kontakter de har samt hur de utvärderar sin verksamhet. Uppföljningen sker i form av en enkät som skickas ut till landets samtliga kommuner. Utvärderingen gör inga skillnader på hur energirådgivningen bedrivs ur ett manligt eller kvinnligt perspektiv, däremot redovisas könsfördelningen och hur könen är fördelade mellan olika åldersgrupper. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga energi- och klimatrådgivare redovisas i tabell 5 nedan. Tabell 5: Fördelning mellan manliga och kvinnliga energi- och klimatrådgivare åren (%) Män Kvinnor

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Nenet www.nenet.se är oberoende och icke vinstdrivande ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik har

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Byggbranschen behöver förändras

Byggbranschen behöver förändras GENUS Byggbranschen fortsätter att vara oattraktiv för kvinnor. Idag lämnar kompetenta kvinnor bygg för andra, mer välkomnande, branscher. För att bli mer inbjudande måste byggbranschen se över sina strukturer

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Allmänheten och den kommunala energioch. klimatrådgivningen 2009 ER 2010:19

Allmänheten och den kommunala energioch. klimatrådgivningen 2009 ER 2010:19 Allmänheten och den kommunala energioch klimatrådgivningen 2009 ER 2010:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post:

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell Skolfrågan i Luleå Martin Ahlqvist Caroline Theorell 201-12-1 12 Om undersökningen Genomförande Antal intervjuer: 1 000 Metod: telefonintervjuer Målgrupp: allmänheten i Luleå kommun, 1 år och äldre. Urval:

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2015 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

De är ambitiösa och motiverade. Vill du träffa dem? SVENSKA MÄSSAN GÖTEBORG 10 12 NOV. www.kunskapframtid.se

De är ambitiösa och motiverade. Vill du träffa dem? SVENSKA MÄSSAN GÖTEBORG 10 12 NOV. www.kunskapframtid.se De är ambitiösa och motiverade. Vill du träffa dem? SVENSKA MÄSSAN GÖTEBORG 10 12 NOV www.kunskapframtid.se Den självklara mötesplatsen för utbildning och jobb. Kunskap & Framtids primära besökare är 17-20

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Vårt. personalpolitiska. program

Vårt. personalpolitiska. program Vårt personalpolitiska program 2 Innehåll Inledning 5 Personal- och arbetsmiljöpolicy 7 Personalstrategi 9 Övergripande mål för personalarbetet 19 Omslagsbild: Lydia Lehtonen och Erik Lööv, projektledare

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer