Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär.

Transkript

1 Energikontor Sydost AB finns i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län och arbetar för en effektivare energianvändning och en ökad andel förnyelsebar energi. Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär. Studie av tillgänglig forskning och statistik om jämställdhet och genusperspektiv i den svenska energibranschen En del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2 Oskarshamn, Växjö 1 oktober 2009 Karin Abrahamsson, Energikontor Sydost Energikontor Sydost AB Framtidsvägen 10 A, VÄXJÖ Tfn: , fax: Hantverksgatan 15, OSKARSHAMN Tfn: Ronnebygatan 2, KARLSKRONA Tfn: Org.nr.: Bankgiro: info@energikontorsydost.se,

2 Innehåll Energi i ett Genusperspektiv del Energibranschen Lönsammare energiföretag med genusperspektiv... 3 Energirådgivningen hur når vi kvinnorna?... 3 Frågeställning... 4 Metod... 4 Hur stor är den manliga dominansen i energibranschen?... 4 Vilken roll spelar den manliga dominansen i energibranschen?... 6 Ett exempel på kvinnor i energibranschen... 6 Utbildning till makt och manlighet... 6 Vägar som inte leder vidare... 7 Reserv... 7 Maskulinisering av en bransch höjer status och omvänt... 7 Kompetens vem bestämmer vad det är?... 8 Utestängande... 9 Hur kan vi bryta den manliga dominansen i energibranschen?... 9 Förstå... 9 Förändra... 9 Ta vägar som leder vidare En uppgift för män Annan nytta driver Möjligheter framöver Mångfald och brokiga grupper! Referenser

3 Energi i ett Genusperspektiv del 2 Energifrågor är på många sätt manligt dominerade. Syftet med projektet är att slå in kilar för att driva på brytandet av den manliga dominansen. Projektet är uppdelat i två delar: dels ska energibranschen bearbetas, där engagerade företag ska stöttas i genusarbete och få hjälp med att ta fram handlingsplaner, starta interna processer för att föra in ett genusperspektiv i verksamheten för att initiera konkreta åtgärder hos deltagande företag. Dels ska energi- och klimatrådgivarna engageras i arbetet och bland annat medverka i att utveckla, testa och få utbildning i hur man kan vända sig till grupper som är svårare att nå, i detta fall kvinnor. Projektet drivs av Energikontor Sydost i samarbete med Hållbar Utveckling i Väst. Projektet delfinansieras av Statens Energimyndighet, och samverkan sker med några av kommunerna i regionen, Studieförbundet Vuxenskolan och Svensk Energi. Energibranschen Lönsammare energiföretag med genusperspektiv Meningen är att projektet ska stödja några engagerade företag i deras genusarbete och hjälpa dem att komma igång och ta fram handlingsplaner och starta interna processer och projekt för att föra in ett genusperspektiv i verksamheten. Syftet är att projektet ska initiera konkreta åtgärder hos deltagande företag. Det finns två olika perspektiv som är viktiga att ha med; personalperspektiv samt kundperspektiv. Det innebär att vi har möjlighet att anpassa insatserna efter vilket perspektiv ett specifikt företag har störst behov av att arbeta med. Energirådgivningen hur når vi kvinnorna? I det första steget i Energi i ett genusperspektiv utarbetades ett allmänt koncept för energirådgivarna. Utvärderingen visade att deltagarna såg det positivt med speciella energikvällar enbart för kvinnor. Temat i det tidigare projektet var energi vad är det? med avstamp i klimatfrågan och därefter en visualisering av energibegreppet. Många deltagare önskade en uppföljning i någon form. Här kommer den! Syftet är att utveckla några metoder/koncept som hjälper energi- och klimatrådgivningen att nå kvinnor specifikt. Metoderna utvärderas, justeras eventuellt och därefter sprids erfarenheterna till andra kommuner. Studieförbundet Vuxenskolan finns med som partner i projektet och kan hjälpa till med sin organisation avseende inbjudningar etc. Detta möjliggör en möjlig fortsättning i form av t.ex. studiecirklar. Arbetet kommer att genomföras i nära samverkan med energi- och klimatrådgivarna i kommunerna. 3

4 Frågeställning Produktion och distribution av energi är en maktfaktor i industrialiserade länder och kvinnor är trots intresse för frågorna inte representerade i någon högre grad. Hur kan vi driva på för att bryta den manliga dominansen i energibranschen? I projektet Energi i ett genusperspektiv del 2 ska dels energibranschen bearbetas, dels energi- och klimatrådgivarna engageras. Studien tar upp frågorna: - Hur stor är den manliga dominansen i energibranschen? - Vilken roll spelar den manliga dominansen i energibranschen? - Hur kan vi bryta den manliga dominansen i energibranschen? Metod Vi har sökt på Internet efter olika variationer och kombinationer av kvinna och energibransch, följt upp tips som vi tacksamt tagit emot från kollegor, sökt material om kvinnor och teknik av forskare knutna till bland annat tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt bläddrat igenom några årgångar av Fjärrvärmetidningen, energi&miljö, VVS-forum, Energimagasinet med flera branschtidskrifter. I de relevanta publikationer som hittades kunde vi sedan finna referenser till andra publikationer och webbplatser. Det har varit svårt att hitta material specifikt för energibranschen. Vi har inte avgränsat aktuella yrkesgrupper i energibranschen. Ingenjörer, konstruktörer, driftstekniker, elinstallatörer, rörmokare, installatörer av värmesystem är några av de mansdominerade yrkena. Tittar man på statistik för energibranschen kan kvinnor som räknas dit finnas i service och administration. Många olika av dagens utbildningar kan leda till energibranschen: gymnasieskolans el- och VVS-program, många KYoch YH-utbildningar och olika högskole- och ingenjörsutbildningar. Traditionellt är det maskiningenjörerna som utbildats i energi. Hur stor är den manliga dominansen i energibranschen? Först en ögonblicksbild, förmedlad vid ett seminarium av Dag Klackenberg, då på sitt sjunde år som styrelseordförande i Vattenfall, som berättade om vilka Vattenfall möter när de är ute i landet och diskuterar el först kommer den fackliga företrädaren, oftast en man, sedan kommunalrådet, oftast en man, och så basindustrin, alla män (Gröna Kvinnor 2007). Rapporten Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning (Carlsson-Kanyama och Räty 2008) redovisar i vilken utsträckning kvinnor kan vara med och bestämma över produktion och distribution av energi, och finner en stark obalans när det gäller mäns respektive kvinnors makt i energiföretagen i Sverige. Av samtliga svenska energiföretag som sysslar med el-, gas- och värmeförsörjning bearbetades uppgifter från de med minst 20 anställda (för att de säkert skulle ha en styrelse). - Fem av dessa 165 svenska energiföretag med minst 20 anställda hade kvinnlig vd. - Av de ordinarie styrelseledamöterna i företagen var i genomsnitt 17 % kvinnor. - Hos 52 av företagen fanns inte några kvinnor alls i styrelsen. - Elva av de 165 företagen hade mer än 40 % kvinnor i styrelsen. Andelen kvinnor i styrelsen kunde variera mellan 0 procent och 60 procent, men ingen tydlig orsak till variationen hittades (endast 18 % av variationen kunde förklaras av variabler som omsättning, antal anställda, styrelsens storlek, antal män respektive kvinnor i styrelsen). Därför frågade man via brev de tio största företagen utan kvinnor i styrelsen och de sex största med minst 40 % kvinnor i styrelsen om 4

5 orsakerna till deras respektive kvinnorepresentation (lista över dessa företag finns i rapportens bilaga). Antalet var inte tillräckligt för att man säkert ska kunna säga något. De företag som svarade och hade mer än 40 procent kvinnor i styrelsen poängterade att såväl kvinnor som män sitter i styrelsen på grund av sin kompetens och inget annat. Rapporten ingår i en större studie gjord , Kvinnor, män och energi en jämförande studie inom EU. Andelen kvinnor i energibolagsstyrelserna i Tyskland, Sverige och Spanien varierar mellan 1 % och 18 %. En representation i energibolagsstyrelserna på mer än 40 procent kvinnor finns i Spanien och Sverige hos 7 % av energibolagen och i Tyskland hos mindre än 1 % av energibolagen. I Europa i stort är andelen kvinnor i energibranschen mindre än 20 procent, med stor variation mellan länderna. Avregleringen och öppnandet av elmarknaderna har inte heller fått den positiva effekt på kvinnors sysselsättning som man hade väntat, visar en studie av European federation Eurelectric (Roehr 2001). En genomgång av alla registrerade energi- och klimatrådgivare på Energimyndighetens webbplats visar att en dryg fjärdedel är kvinnor (varje person räknad en gång, september 2009). Tidningen Ny Teknik presenterade i oktober 2008 en lista över de 50 mäktigaste personerna i Energisverige. Av dem var 13 kvinnor näringslivsminister Maud Olofsson, EU-parlamentariker Lena Ek, professor SLU och ordförande i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor Lisa Sennerby-Forsse, GD Energimarknadsinspektionen Yvonne Fredriksson, ansvarig energi- och klimatfrågor Svenskt Näringsliv Birgitta Resvik, Energimyndighetens forskningsmedel för energiteknik Birgitta Palmberger, forskare energieffektivisering Linköpings universitet Louise Trygg, vd Svensk Fjärrvärme Lena Sommestad, vd Skogsindustrierna Marie S Arwidsson, språkrör Miljöpartiet Maria Wetterstrand, vd branschorganisationen Jernkontoret Elisabeth Nilsson, ordförande föreningen Energirådgivarna Lotta Bångens, talesman Greenpeace Martina Krüger (Ny Teknik 2008). Tidningen Veckans affärer gjorde 2008 en lista över de 125 mäktigaste kvinnorna i Näringslivssverige. Där finns tre från energibranschen med, överst vice vd Vattenfall Norden Helene Biström, Eva Halldén, tidigare vd för Studsvik Nuclear AB och numera ansvarig för personal, hälsa, säkerhet, miljö, kvalitet och teknik på Studsvik AB samt Gunilla Saltin, platschef Södra Cell Värö som utöver massa säljer grön el, fjärrvärme och biobränsle (Veckans affärer 2008). Ett stort rekryteringsbehov i energibranschen de närmaste åren kan öppna för fler kvinnor: - Idag är 30 procent av anställda i energibranschens tekniska yrken 55 år eller äldre. Inom tio år behöver 6000 personer nyanställas, varav närmare ett tusental inom kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla (Fjärrvärmetidningen nr 6 oktober 2008). - Enligt en kartläggning från 2007 behöver el- och fjärrvärmebranschen rekrytera 7000 personer fram till Det gäller främst drifttekniker, högskole- och KY- utbildade; KY och YH, Yrkeshögskolan, arbetar parallellt till 2013 åtminstone (Fjärrvärmetidningen nr 2 mars 2009). - Vattenfall planerar att nyanställa omkring 600 personer om året i Sverige under de närmaste tio åren (planerar omfattande investeringar i produktion och eldistribution). Har 2008 anställt över 700 i Sverige, främst ingenjörer och andra elkraftkunniga inom eldistribution och kärnkraft (Energimagasinet 1/2009). - Medelåldern i den europeiska kraftindustrin är hög i hela Europa. I Vattenfall förutspåddes 2002 att inom några år är 50 % av de anställda över 50 år, samt 30 % över 55 år (Udén 2004). 5

6 Vilken roll spelar den manliga dominansen i energibranschen? Ett exempel på kvinnor i energibranschen Hur kan situationen se ut för en kvinna i bioenergibranschen? I en rapport redovisas yrkesval, arbetsvillkor och syn på arbetet för kvinnor som arbetar med bioenergi i Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län (Björns och Herlitz 2003). Dessa tre län producerar mer biobränsle än vad som konsumeras där. Av 75 utvalda kvinnor som arbetade med bioenergi svarade 71 procent på enkäten. Åtta av dessa kvinnor intervjuades senare. De som besvarade enkäten arbetade vid kommunala värmeverk eller fastighetsbolag (nästan 50 procent) och vid privata företag (40 procent). De flesta hade arbetat länge i yrket, 20 procent var arbetsledare och 10 procent chefer. Arbetsuppgifterna varierade mycket, det vanligaste var att arbeta med produktion eller vaktmästeri men även med planering, ekonomi och som sotare. - Intresse för bioenergi spelade oftast inte in för yrkesvalet, däremot intresse för teknik eller miljö men det kunde också vara slumpen som spelat roll för yrkesvalet. - De flesta såg det inte som något problem för arbetet att vara kvinna. - Många, speciellt cheferna, kände sig ensamma som kvinnor och tyckte att det gärna kunde vara fler kvinnor på arbetsplatsen. - Fler kvinnor på arbetsplatsen skulle dels kunna bidra till bättre stämning och arbetsmiljö, dels med en bredare kompetens och mer helhetssyn samt bättre planering. De skulle dessutom utgöra förebilder vid nyrekrytering av personal och allmänt bidra till ökad jämställdhet. - Det förekom att några hade fått sina yrkeskunskaper ifrågasatta på grund av att de var kvinnor. - De flesta ansåg inte att det fanns stora problem i kvinnornas arbetsmiljö, varken fysiskt eller socialt, utöver ensamheten som kvinna. - De flesta tänkte sig att på längre sikt vara kvar i branschen. - Några såg dock sämre karriärmöjligheter för kvinnor, och en del uppgav att lönenivån på arbetsplatsen var högre för männen. I Dalarna har attityderna till arbetet studerats även i industrin respektive äldreomsorgen. Kvinnorna i bioenergibranschen var ungefär lika nöjda med sina arbetsförhållanden som de i industrin, och uttryckte inget riktigt stort missnöje med något, tills skillnad från kvinnorna i äldreomsorgen som generellt var mycket mer missnöjda med ett antal faktorer i arbetet. Utbildning till makt och manlighet Boel Berner visar utifrån sin mångåriga forskning att teknik länge och självklart kodats som en manlig domän, att maktgivande teknisk kunskap har reserverats för män samt att många män funnit såväl identitet som gemenskap genom tekniken (i antologin Vem tillhör tekniken? 2003). De stora ingenjörsområdena maskinteknik, elektroteknik och datateknik domineras helt av män (kring 1995 var 90 % av alla maskiningenjörer män, 95 % av alla civilingenjörer elektroteknik män; på senare år har andelen nya kvinnliga studenter varit drygt 15 % på maskinteknik respektive drygt 10 % på elektrooch datateknik). Dessa mansdominerade sektorer står traditionellt för makt och prestige i svensk ekonomi, eftersom de är kopplade till överföring av elkraft, verkstadsindustri, gruvor och telekommunikation. Boel Berner har gått igenom utvecklingen av de tekniska utbildningarna (Berner 1996). En utbildning vid Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers för hundra år sedan innebar inte bara att man blev en kompetent tekniker utan man formades även till en viss sorts man som var inställd på att ta ledningen. Vid KTH kunde man läsa teknik som utvecklats inom manliga områden (som kanalbyggen, mekaniska verkstäder och gruvor) medan utbildning inom kvinnornas teknik saknades (varken vid Chalmers eller KTH kunde man läsa till textil- eller livsmedelsingenjör). Boel Berner frågar sig varför inte kvinnorna kunde släppas in på ingenjörsarbetets största fält: 6

7 Vad var det som gjorde sakkunskap i maskinteknik, väg- och vattenbyggnad och bergsteknik så opassande för kvinnor? Vi kan ge två slags svar. Det första har att göra med kunskapen som en väg till makt. I gruvor och verkstäder, vid kanaler och järnvägar hade männen sedan länge haft monopol på både kunskap och beslut. Detta var verksamheter som bildade basen i det svenska näringslivet. Kunskap i maskinteknik, väg- och vattenbyggande och bergsteknik var den hävdvunna vägen in i ekonomins centrum och till positioner med makt och myndighet. Att ge kvinnor dessa kunskaper var förmodligen en orimlig tanke för sekelskiftets män. För det andra var ingenjörsarbetets praktik på dessa områden av särskild karaktär. En maskiningenjör eller väg- och vattenbyggare var en sorts sociotekniker. Han måste kunna kombinera teori och praktik, balansera teknik och sociala relationer på ett beslutskraftigt, ofta improviserande, sätt.[ ] Det var inte bara det synliga, tekniska, innehållet från högskolan som utgjorde hans kompetens, utan främst de många osynliga kontakterna och erfarenheterna, från högskoletiden och därefter. Det var en mångskiftande kombination av sakkunskap som sekelskiftets kvinnor vare sig kunde eller fick skaffa sig. [ ] I tillvaron som färdig ingenjör eller arkitekt sågs de manliga karaktärsegenskaperna, gemenskaperna och kontaktnäten som avgörande för att klara av uppdragen och göra karriär. Många utbildningsvägar var stängda för kvinnor och när de blev möjliga utexaminerades kvinnor huvudsakligen inom de mindre tunga områdena kemi och arkitektur. Fortfarande ses arbetet som ingenjör som mer inriktat på stora system och hårdvara som exempelvis kraftverk och maskinsystem, vilka associerar till manlighet. Ännu idag är kvinnor i minoritet bland civilingenjörer, trots att fler utbildas (16 % av alla, 20 % av dem under 40 år). Men kvinnorna finns fortfarande framför allt inom de små ingenjörsområdena kemi och arkitektur, och på senare år även inom lantmäteri, väg- och vattenbyggnad och industriell ekonomi (Vem tillhör tekniken? 2003). Vägar som inte leder vidare Ett stort hinder för kvinnor som arbetar som ingenjörer är att de inte uppmärksammas och att deras kompetens blir osynlig. Kvinnor fastnar lättare i rutinjobb och projekt som inte ger meriter som leder vidare. Man kan också ifrågasätta om kvinnorna ska ta på sig det som en extra arbetsuppgift att stå för kvinnliga aspekter, som absolut behövs i arbetet, men som de varken får högre lön, mer inflytande eller befordran för. Att vi är sämst i EU när det handlar om kvinnor på toppjobb (bara 6 % kvinnor på toppjobb i Sverige 2001) kan varken förklaras med kvinnors utbildning eller erfarenhet, utan det beror på att kvinnornas kunskaper nedvärderas av arbetsgivarna och på ett motstånd från manliga kollegiala nätverk. (Vem tillhör tekniken? 2003) Reserv Långt in på 1960-talet sågs kvinnorna av arbetsgivarna som en arbetskraftsreserv menar historikern Gunhild Kyle. Från 1970-talet och framåt upptäckte arbetsgivare och myndigheter den kvinnliga tekniska begåvningsreserven (Berner 2000; 2004). Men inte ens en teknisk högskoleutbildning lönade sig på samma sätt för kvinnor som för män. Kvinnors insatser vare sig uppmärksammades, uppmuntrades eller belönades efter förtjänst. Om man var kvinna räckte det inte att visa ambition och duglighet i arbetet. Männen gjorde karriär i industrin, men de kvinnliga civilingenjörerna sökte sig till undervisning, forskning och offentlig tjänst där de åtminstone formellt var jämställda (Berner1996). Maskulinisering av en bransch höjer status och omvänt Lena Sommestad ökar med ett exempel från ett tekniskt område i sin avhandling vår kunskap om den könsarbetsdelning som ger män inflytande och ekonomiska resurser medan kvinnor marginaliseras och underordnas i lågbetalda yrken (Sommestad 1992). Analysen visar att det inte är arbetets innehåll 7

8 som avgör könsarbetsdelningen, utan samhälleliga maktförhållanden och den ekonomiska, tekniska, politiska och kulturella utvecklingen i stort. I början av 1900-talet var mejerska ett kvinnoyrke med de typiska drag som vi förknippar med manligt industriarbete, som tunga lyft, eget ansvar för maskiner, krav på kvalificerad yrkeskunskap och inslag av driftsledning och arbetsledning fysiskt krävande men också respekterat och statusfyllt. Kvinnor skötte ångpannor. Under mellankrigstiden industrialiserades branschen samtidigt som utbildningarna förändrades. Män och kvinnor fick därefter olika utbildningar vilket i och för sig inte gav dem olika kompetens men olika ställning i yrket. Staten bidrog härigenom till att legitimera en föreställning om att männen var kompetensmässigt överlägsna. Stödda av detta kunde sedan de manliga mejeristerna, när konkurrensen på arbetsmarknaden blev allt hårdare, ifrågasätta mejerskornas kompetens. Av de intervjuade manspersoner som hade börjat sin mejeristbana som maskinskötare eller maskinister saknade alla alla! tidigare erfarenhet av maskinskötsel. Med mekaniseringen blev mjölken osynlig, och arbetet kom att handla om maskinteknologi. Maskinteknologin utvecklades i manliga miljöer. Hur kom associationslänken mellan män, maskinteknologi och vetenskap till uttryck i de industriella arbetsorganisationerna? Den arbetslivshistoriska forskningen visar att den arbetsdelning som så småningom stabiliserades i fabriksindustrin, i Sverige och utomlands, kännetecknades av att män genomgående innehade de positioner som kombinerade maskinskötsel med överordning och kontroll, positioner som förutsatte eller gav kunskap om den industriella tillverkningsprocessen. Dessa positioner återfanns ofta inom kapitalintensiv industri. Kvinnor, däremot, utförde i stor utsträckning underordnat rutinarbete, ofta som maskinpassare i arbetsintensiv industri. (Sommestad 1992) Det händer att kvinnor får sköta tekniskt kvalificerade arbeten som männen inte vill göra som vid Gustafsbergs porslinsfabrik eller under andra världskriget i bland annat USA, som i ett exempel från en studie av Ruth Milkman: Lägg märke till likheten mellan att pressa apelsiner och att använda en liten borrmaskin Istället för att skära till ett klänningsmönster, skär den här kvinnan till flygplansdelar. Istället för att baka en kaka, kokar den här kvinnan kugghjul för att minska deras spänning efter användning Man kan alltså aldrig förklara ett yrkes könskodning utifrån teknologiska förändringar enbart. Arbetens genus kan omtolkas i en historisk process utifrån olika intressen och föreställningar. Skiljelinjen mellan manligt och kvinnligt kan flyttas, innehållet förändras samtidigt som hierarkin består (Sommestad 1992). Helen Petersons forskning tittar med genusperspektiv på hur föreställningar om teknisk kompetens påverkar ingenjörers arbetsvillkor och karriärmöjligheter. Det kan se ut som att yrkens könskodning hänger samman med könsbundna egenskaper, men i själva verket är de främst relaterade till yrkets status och makt. Ett exempel på hur ett yrkes könskodning kan förändras när dess status ändras är dataprogrammerare. Till en början var det ett enformigt lågstatusarbete för kvinnor, men när det blev viktigare började man se att det krävde såväl komplexa färdigheter som kreativitet och intellekt och det övergick då till att bli ett mansdominerat yrke (Peterson 2002). Kompetens vem bestämmer vad det är? Ulf Mellström resonerar kring att vi i vårt samhälle har en viss sorts maskulinitet som är kulturellt konstruerad. Männen ses som tekniskt kompetenta medan kvinnorna ses som tekniskt inkompetenta. Det finns inga fakta som visar att kvinnor skulle vara tekniskt mindre kompetenta än män. Kvinnor använder teknik lika mycket som män och är lika tekniskt kompetenta som män när de använder maskiner. Men kvinnlig teknisk kompetens definieras sällan som teknisk kompetens eftersom teknik är 8

9 så starkt kopplad till maskulinitet, medan kvinnors sociala och kulturella identitet inte är lika starkt kopplad till maskiner och teknik. Hellre än att fråga sig om kvinnor är tekniskt kompetenta kan man fråga vad och vem som bestämmer vad teknik och teknisk kompetens är. Den maskulinitet med teknik och vetenskap som en grund för kulturell överlägsenhet, som vi sett under den moderna industriella epoken, är bara en av många möjliga former för maskulinitet, och behöver inte ses som självklar på det tekniska området (kapitlet Teknik och maskulinitet: män och deras maskiner ur Vem tillhör tekniken? 2003). Utestängande När kvinnor väl börjat få tekniska utbildningar släpptes de bara in i vissa tekniska miljöer och till vissa arbetsuppgifter. De fick ta det mer rutinmässiga arbetet på ritkontor och på laboratorier, där de mestadels arbetade på de lägre nivåerna. Hade de möjlighet att utbilda sig till mer kvalificerade uppgifter? Det var framför allt männen som uppmuntrades att studera vidare för att komma ifrån rutinuppgifter. Redan tidigt hade kvinnorna etablerat sig mer på laboratorierna än inom konstruktion, och fler hade längre utbildning. Vad hände med de kvinnor som skaffat sig en ingenjörsexamen? Teknikerbrist till trots var det inte lätt för kvinnor med rätt utbildning att få arbete och göra karriär. Boel Berner menar att de med överordnade positioner när de tittade på duglighet påverkades av den sökandes kön (Berner 1996). Vissa ingenjörsarbetsplatser har en stark fixarmentalitet. Även om enskilda män inte har den praktiska teknikkompetensen, så förutsätts de ha den och kan så småningom skaffa sig den i smyg, medan kvinnorna redan från början ifrågasätts eller testas. Det handlar inte om kunskaper som behövs i arbetet, utan snarare något som skapar sammanhållning på arbetsplatsen och utestänger andra. En mer kyligt rationell mentalitet kan liksom en utpräglat lekfull, studentikos stämning på arbetsplatsen avskräcka kvinnor. I den manliga ingenjörskulturen finns även mönster för social interaktion och gemenskap som påverkar vardagen. De lutar åt att bekräfta den manliga självbilden och leder till att kvinnor känner sig marginaliserade och utanför (Berner 2004). Hur kan vi bryta den manliga dominansen i energibranschen? Förstå Det är viktigt att ha en genusvetenskaplig förståelse när man driver jämställdhetsarbete, annars kan det få motsatt effekt. En erfarenhet från Elisabeth Sundins och Ulla Göranssons arbete med antologin Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under och 90-talen är att jämställdhet sällan är det primära målet för en organisation utan ett medel i förändringsarbete som motiveras av andra behov (ökad effektivitet, hälsa). Antologin visar att flera av satsningarna under och 1990-talen har haft betydelse för det fortsatta jämställdhetsarbetet, och att det är viktigt att ta tillvara arbetet som redan är gjort och inte börja om på nytt varje gång (Vad hände sen? 2006). Att kvinnor inte finns med i en bransch handlar inte framför allt om kunskap eller kompetens utan om överenskommelser och makt, samt den ekonomiska, tekniska, kulturella och politiska utvecklingen i stort (Sommestad 1992). Energibranschens uppgifter är sådana som kvinnor genom historien haft ansvar för, och i stora delar av världen är det fortfarande kvinnors uppgift och något som upptar en stor del av kvinnornas tid (Where energy is Women s business 2007). Förändra Hur är det idag, förändrar eller vidmakthåller skola och högskola teknikens manliga karaktär? Minna Salminen-Karlsson har studerat högkolan och utbildningen av civilingenjörer (kapitlet Hur skapas den nya teknikens skapare? Ur Vem tillhör tekniken? 2003). Det ökande antal kvinnor som söker sig dit möter fortfarande en bild av ingenjörsyrket, pedagogik och umgängesformer som passar bättre för män. Det finns vid utbildningarna en dold läroplan bestående av kunskaper, attityder och förhållningssätt som bättre stämmer överens med männens behov och önskemål, och de 9

10 grundläggande värderingar som utbildningen bygger på delas i högre grad av män. Det gäller även utbildningens innehåll. De manliga studenterna har, även om de är missnöjda med den, lättare att acceptera utbildningens utformning bara de får ut sin examen. Den kritik kvinnliga studenter framfört skulle kunna ge en mer ändamålsenlig utbildning för alla. När näringslivsrepresentanter fick definiera vilka färdigheter ingenjörer kommer att behöva i sitt arbetsliv menade de att den tekniska kompetensen är god, men att de även behöver social kompetens, helhetssyn och resultatinriktning, liksom språkbehandling. Även näringslivets synpunkter visar alltså att det inte bara är i kvinnornas intresse att förändra ingenjörsutbildningen. Ta vägar som leder vidare Kvinnor fastnar ofta i rutingöromål. Kvinnor kan även fastna i att ta större ansvar för förändringar baserade på genusperspektivet. Om man vill ta in genusperspektiv i teknik handlar det ofta om en förväntan att kvinnor ska tillföra mjukare kvaliteter till ett manligt, hårt, område utan att de kvinnor som förväntas driva den här processen belönas för det på något sätt. (Udén 2004) En uppgift för män Män i energibranschen behöver ställa sig fler frågor än bara den om antalet kvinnor. - Vad arbetar kvinnorna med är det här något som kan leda vidare eller är det rutingöra och återvändsgränder? - Vad gör jag/vi som utestänger kvinnor när det gäller själva arbetet? - Vad gör jag/vi som utestänger kvinnor när det gäller attityder och i den dagliga samvaron? - Har alla kvinnor en fullvärdig plats i organisationen, eller ses de som reservarbetskraft? - Vilka har makt i organisationen? - Vilka arbetsuppgifter innebär makt? - Vad är teknisk kompetens? - Vem definierar vad som är teknisk kompetens? - Ser vi kvinnor som likvärdiga kollegor, och inte bara som alibi för jämställdhetsfrågorna? - Kan vi män se oss som maskulina på andra sätt än de gängse? - Kan vi ta på oss att göra något för jämställdheten, kvinnorna har ju redan fått kämpa hårdare än vi bara för att ta sig hit? - Kvinnoaspekter gör det ofta bättre för alla, kan vi ta vår del av ansvaret för (det oavlönade) arbetet med att föra fram dem? - Sjunker status när kvinnor kommer in på ett område? - Flyttas makten från områden där kvinnor kommer in? Lyft blicken, inspireras av Boel Berner och fundera över hur det skulle kunna se ut: Kanske kan nya former av manlighet och kvinnlighet växa fram på teknikens område? (Vem tillhör tekniken? 2003) Annan nytta driver Miljörörelsen har haft ett helt annat genomslag för förändring i teknikvetenskapen än genusperspektiv och jämställdhet, som oftast inte ses som relevant (Udén 2004). Som motiv för jämställdhet brukar man bland annat nämna den ökade kreativitet en större mångfald medför samt vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare för både kvinnor och män med tanke på den höga medelåldern hos anställda i den europeiska kraftindustrin. Vattenfalls Britt Strandberg menar att jämställdhetsprojekt i industrin kan orienteras på nya sätt. En bättre genusmix kan stödja förståelsen av marknad och kunder, omvärdera bilden av kunder och genom att tilltala en större grupp klienter och kunder kan nya kundrelationer och affärsmöjligheter skapas (Udén 2004). 10

11 Ökad effektivitet (liksom hälsa) kan också vara mål som driver ett förändringsarbete, har det visat sig vid tidigare jämställdhetssatsningar (Vad hände sen? 2006). Möjligheter framöver Utvecklingen går mot att det i högre grad är civilingenjörer som gör karriär, vilket inte behöver vara en nackdel för kvinnor som ofta har bättre gymnasiebetyg än pojkar. Ingenjörsyrket har breddats och omfattar fler områden som brukar intressera kvinnor, som miljö, arbetsmiljö och bioteknik. Fortfarande in på 2000-talet finns hinder för och motstånd mot jämställdhet och en upplevd klyfta mellan kvinnors karriärambitioner och vad de faktiskt kan uppnå (Berner 2004). Idag förskjuts ingenjörsarbetet och en socialt inriktad kompetens blir allt viktigare. Man skulle kunna tänka sig att det gör det lättare för kvinnor att komma fram (Berner 2004). Tills helt nyligen var det ganska självklart att det mest var pojkar som var hackers och pojkar som sökte sig till utbildningar i maskinteknik, Och ingen ifrågasatte att sjuksköterskan, som i intensivvården dagligen hanterade många tekniska apparater, sades ha ett vårdande yrke, medan chefsingenjören, som mest satt på sammanträden, sades ha ett tekniskt. (Berner i Vem tillhör tekniken? 2003) I dagens tjänstearbeten är kopplingen mellan utbildning och arbete ofta inte självklar. Kvinnornas kompetens och vana vid flexibilitet står i kontrast till arbetsgivares bristande flexibilitet när det gäller att ta tillvara kvinnors (invandrares, ungdomars ) faktiska kompetens: Hur skall man annars förklara att kvinnor idag generellt sett arbetar med uppgifter som egentligen kräver en kortare utbildning än den de faktiskt har? Samt att det motsatta mönstret gäller för män: många har uppgifter som de egentligen inte är tillräckligt kvalificerade för. (Berner i Vem tillhör tekniken? 2003) Mångfald och brokiga grupper! Till sist: Tänk alltid på att ord som manligt, kvinnligt, genus inte står för några egenskaper hos enskilda individer, utan har en viss betydelse i ett visst socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. När man arbetar med genusperspektiv är det viktigt att inte bidra till att förstärka de traditionella rollerna. För att förstå processer har vi förenklat och tittat på grupper och individer som företrädare för grupper. I verkligheten handlar det om att se förbi grupperna och låta individerna komma till sin rätt. Energibranschen behöver nå alla sina kunder och bemöta dem på individnivå, oavsett kön, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Mångfald är en del av jämställdhetsarbetet. En bra mångfald kan ge nya kundrelationer och affärsmöjligheter. Se alla som individer och ge dem chans att bidra det är vad jämställdhetsarbete i praktiken innebär. 11

12 Referenser Berner, Boel (2004) Ifrågasättanden. Forskning om genus, teknik och naturvetenskap Berner, Boel (1996) Sakernas tillstånd Kön klass, teknisk expertis Björns, Malin och Herlitz, Claes (2003) Kvinna i bioenergibranschen En studie av kvinnors situation i en mansdominerad bransch Carlsson-Kanyama, Annika och Räty, Riitta (2008) Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning. Totalförsvarets Forskningsinstitut på uppdrag av Energimyndigheten Gröna Kvinnor (2007) seminarium (länk från augusti ) Ny Teknik (2008) oktober (länk från augusti Peterson, Helen (2002) Nya företag nya könsordningar? Traditionella könsordnande processer i nya arbetsmiljöer ur HumaNetten nr (länk från augusti Roehr, Ulrike (2001) Gender and energy: A Perspective from the North (Rapport framtagen inför en session i FN:s kommission för hållbar utveckling och Världstoppmötet för hållbar utveckling som följde upp Riokonferensen om miljö och utveckling. Rapporten gäller Europa i stort men bygger mycket på tyskt material.) (länk från augusti Sommestad, Lena (1992) Från mejerska till mejerist En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess Udén, Maria (2004) På väg mot genusperspektiv i ingenjörsvetenskaperna. Teknisk förändring på värdebaserad grund (Förstudie) Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under och 90-talen. (2006) Elisabeth Sundin och Ulla Göransson (red) VINNOVA rapport 2006:08 (länk från augusti Veckans affärer 2008 (länk från augusti Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld (2003) Boel Berner (red) Where energy is Women s business. National and Regional Reports from Africa, Asia, Latin America and the Pacific (2007) Red. Gail Karlsson (ENERGIA, the International Network on Gender and Sustainable Energy inför FN-sessioner om energi och hållbar utveckling.) 12

13 Studie av tillgänglig forskning och statistik om jämställdhet och genusperspektiv i den svenska energibranschen / energi- och klimatrådgivningen En del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2 Göteborg, Erik André, Hållbar utveckling Väst Chris Hellström, KanEnergi

14 Sammanfattning Den här studien har genomförts som en del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2. Projektägare är Energikontor Sydost med Hållbar utveckling Väst som partner. Finansiär är Energimyndigheten. Den här studien har genomförts som en litteraturstudie i syfte att få svar på följande frågeställningar: I vilken utsträckning nås kvinnor respektive män av kommunernas energi- och klimatrådgivning (EKR) *? I vilka sammanhang, det vill säga vid vilken form av aktiviteter, nås respektive kön av energi- och klimatrådgivningen? I vilken utsträckning är energi- och klimatrådgivningen en manlig eller kvinnlig bransch? Hur är fördelningen kvinnor/män bland EKR? Påverkar detta rådgivningen/kundkontakten och i så fall hur? Är attityden gentemot klimatförändringar olika för kvinnor och män? Vem har makten över energianvändningen i hemmet? Svaren skall leda fram till en indikation om kvinnor eller män som målgrupp för energirådgivningen skall erbjudas olika typer av aktivteter eller om det bör satsas extra på den ene eller andra gruppen för att öka eller möta deras engagemang i energi- och klimatfrågor. Materialet som gicks igenom pekar på att det är flest män som nås av EKR, sannolikt mycket beroende på att rådgivningen ofta fokuseras på tekniska aspekter av energianvändningen. Många EKR är också män, även om andelen av, främst unga, kvinnor ökar. Attityder gentemot klimatförändringar och energianvändningen skiljer sig mellan könen på så sätt att kvinnor har större helhetsbild, men mindre detaljkunskaper i vissa delar. Kvinnor åtar sig också i större grad att genomföra åtgärder för att minska sin energianvändning eller klimatpåverkan. Män däremot har svårare för framförallt åtgärder som handlar om minskat eller förändrat bilkörande eller köttkonsumtion. EKR har historiskt mycket handlat om tekniska aspekter och ganska konkreta åtgärder. Numera kanske det mesta ändå kan anses vara gjort på uppvärmningssidan. Dessutom finns det gott om information om hur man kan gå tillväga för att spara energi från andra aktörer (eloch energibolag). I framtiden kanske EKR bör hitta ett annat fokusområde för sina insatser. Dels kan det handla om transporter och då behåller man männen som huvudsakliga målgrupp. Men dels behöver man rikta sin uppmärksamhet mer på livsstilsfrågor och då behöver EKR definitivt väcka kvinnornas uppmärksamhet och anpassa sina aktiviteter till denna målgrupp. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte innebär att kvinnor som grupp ska ses som ointresserade av transporter och teknik eller män som ointresserade av livsstilsfrågor, men sannolikt så når man respektive kvinnor (samt andra grupper av män respektive kvinnor) i olika hög utsträckning beroende på hur ett ämne kommuniceras. Till exempel skulle transporter kunna behandlas som en livsstilsfråga. * I rapporten används beteckningarna EKR, energi- och klimatrådgivning, energirådgivning alla avseende den kommunala energi- och klimatrådgivningen och rådgivarna som arbetar med den.

15 Innehåll 1. Frågeställning Metod Granskade studier Allmänheten och den kommunala energi och klimatrådgivningen, Hur fungerar allmänhetens kontakter med energi- och klimatrådgivare? Allmänhetens syn på energi- och miljöfrågor - en segmenteringsanalys Uppföljning av den kommunala energirådgivningen Medverkan i Bli energismart nationell kampanj om energieffektivisering Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning Allmänheten och klimatförändringen Jämställd hållbar framtid Slutsatser Referenser... 15

16 1. Frågeställning Frågeställningen för den här studien var: I vilken utsträckning nås kvinnor respektive män av kommunernas energi- och klimatrådgivning? I vilka sammanhang, det vill säga vid vilken form av aktiviteter, nås respektive kön av energi- och klimatrådgivningen? I vilken utsträckning är energi- och klimatrådgivningen (EKR) en manlig eller kvinnlig bransch? Hur är fördelningen kvinnor/män bland EKR. Påverkar detta rådgivningen/kundkontakten och i så fall hur? Är attityden gentemot klimatförändringar olika för kvinnor och män? Vem har makten över energianvändningen i hemmet? Svaren som fås på frågorna leder fram till en indikation om huruvida energirådgivningen bör utformas på olika sätt för att bättre nå olika målgrupper, först och främst kvinnor respektive män sedda som två målgrupper. Eller om det bör satsas extra på den ena eller andra gruppen för att öka eller möta målgruppens engagemang i energi- och klimatfrågor och därigenom öka effekten av energi- och klimatrågivningen. Studien har genomförts som en del av projektet Energi i ett genusperspektiv 2. Projektägare är Energikontor Sydost med Hållbar utveckling Väst som partner. Finansiär är Energimyndigheten. 2. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie. Ingående litteratur redovisas i referenslistan. Företrädesvis har Energimyndighetens rapporter använts.

17 3. Granskade studier I detta kapitel redovisas uppgifter om manligt, kvinnligt eller genusbegreppet som har framkommit under studien. Kapitelrubrikerna hänvisar till rapporternas titel. Utförlig referenslista finns i slutet av dokumentet Allmänheten och den kommunala energi och klimatrådgivningen, Energimyndigheten har sedan 2003 genomfört årliga utvärderingar av EKR verksamhet. Studierna består av ett frågepaket som är relativt likt från år till år och genomförs alltid med liknande metoder (telefonintervjuer). Redovisningen över de ingående demoskopiska grupperingarna (t ex kön, åldersgrupper, utbildningsnivå villaägare mm) skiftar, men ofta nämns hur män respektive kvinnor har svarat på olika frågor. Nedan följer en redovisning av de frågor där svaren angavs skilja sig mellan könen: På frågan Vet du vart du ska vända dig om du vill ha råd och tips angående uppvärmning av bostaden och energisparande? svarade männen i högre utsträckning ja än kvinnorna (tabell 1). Tabell 1: Fördelning av svaren på frågan Vet du vart du ska vända dig om du vill ha råd och tips angående uppvärmning av bostaden och energisparande? (%). År Män Kvinnor (svarar ja (svarar ja i % av svaren) i % av svaren) Var man vänder sig för att få råd och tips var en följdfråga till ovanstående fråga. Svarsalternativet att vederbörande vänder sig till EKR anges i procent enbart för två år, 2004 och Samtliga år svarar fler män än kvinnor att de i första hand vänder sig till EKR. Procenttalen för år 2004 var 61 % av männen och 55 % av kvinnorna. År 2008 angav 25 % av männen mot 17 % av kvinnorna att de vände sig till EKR. Kvinnorna svarade de sista åren oftare att de vände sig till elleverantören eller det lokala energibolaget för råd. Tidigare år redovisades inte alternativsvar i studierna. På frågan om de tillfrågade kände till om din kommun tillhandahåller energirådgivning svarade fler män än kvinnor att de kände till EKR under alla år utom det första året för undersökningen, då skillnaden var försumbart (tabell 2).

18 Tabell 2: Fördelning av svar på frågan känner du till om din kommun tillhandahåller energirådgivning? (%) År Män Kvinnor 2003 ingen större skillnad På frågan hur de tillfrågade hade fått kännedom om att deras kommuner tillhandahåller EKR svarade fler kvinnor än män att deras informationskanal oftast var via information i brevlådan eller genom vänner och bekanta. Männen erhöll information företrädesvis genom lokaltidningar. Resultaten skiljer sig inte nämnvärt mellan åren. Åren 2004 respektive 2007 fanns frågor om de tillfrågade haft kontakt med EKR under de sista 12 månaderna (2004) respektive hur stor betydelse rådgivningen från EKR hade haft på gjorda eller planerade inköp/investeringar (2007). På första frågan svarade fler män än kvinnor att de hade haft kontakt med EKR, även om skillnaden inte var signifikant mellan könen. Frågan om rådgivningens betydelse för planerade eller gjorda inköp hade dock större genomslagskraft hos kvinnor (20 %) jämfört med männen (13 %). En viktig fråga i studierna är Hur viktigt är det för dig att det finns kommunal energirådgivning, dvs. någonstans dit du kan vända dig för att få råd och hjälp i energifrågor och energisparande, i din kommun? Frågorna ställdes med lite olika formuleringar under åren, vissa år frågade man efter opartisk eller objektiv råd och hjälp, vilket senare år togs bort ur formuleringen. Svarsalternativen mellan könen har dock så gott som alla år haft en klar fördelning mot att fler kvinnor än män anser att det är mycket eller ganska viktigt att EKR finns, se tabell 3. Tabell 3: Fördelning av svaren på frågan Hur viktigt är det för dig att det finns kommunal energirådgivning, dvs. någonstans dit du kan vända dig för att få råd och hjälp i energifrågor och energisparande, i din kommun? (%) År Män Kvinnor 2003 ganska/ mycket oviktigt ganska/ mycket viktigt ingen skillnad I de senaste undersökningarna ingick även frågor om familjen planerade några större inköp samt frågor som syftar till att få reda på i vilken utsträckning den tillfrågade har kunskap om och kontroll över sina energikostnader. På den första frågan svarade oftare männen att de planerade större inköp

19 (män 35 %, kvinnor 29% år 2008). Männen säger sig även oftare än kvinnorna vara insatta i kostnader (71 % av männen mot 55 % av kvinnorna år 2008) Hur fungerar allmänhetens kontakter med energi- och klimatrådgivare? Energimyndigheten beslutade hösten 2008 att även följa upp hur de som kontaktar energi- och klimatrådgivarna upplever rådgivningen. Energimyndigheten kontaktade därmed ett antal energi- och klimatrådgivare och bad dem göra en fördjupad utvärdering av rådgivningsinsatserna. Ett frågeformulär togs fram, bestående av 15 frågor med standardiserade svarsalternativ, tre öppna frågor, samt bakgrundsvariablerna kön, ålder, hemmakommun, bostadstyp och utbildning. Frågorna rörde aspekter före rådsökningstillfället samt under och efter rådsökningen. Frågorna handlade om vad man sökte information om, hur man tog kontakt, hur man blev bemött, kvaliteten i kontakterna samt vad resultatet blev av kontakten. Undersökningen genomfördes första gången 2008 och följdes upp året därpå. År 2008 går inte mycket att utläsa ur rapporten ur ett genusperspektiv. Däremot kunde år 2009 vissa tendenser skönjas. Samtidigt anges för upplägget andra året att man inte vill kommentera skillnader mellan undergrupper då svarsgrupperna är för små. Första året var fördelningen mellan tillfrågade män respektive kvinnor 38 % kvinnor och 62 % män. År 2009 var fördelningen 39 % män och 61 % kvinnor. Studien år 2009 anger att män i större utsträckning söker kontakt med EKR för att få ny information, kvinnor för att elräkningen är för hög. På frågan om den rådsökande anser sig ha fått den hjälp som behövdes vid kontakt med EKR kunde skönjas, sett över tid, en negativ trend i bemärkelsen att en lägre andel anser att de fick hjälp i mycket hög utsträckning. En större andel kvinnor än män svarade dock att de fick hjälp i mycket hög utsträckning. På frågan om kontakten med EKR ledde till ny kunskap fanns sett över tid inga signifikanta skillnader. Dock svarar kvinnor i högre utsträckning än män att kontakten gav dem ny kunskap. Studien kom även fram till att kvinnor i större utsträckning tar kontakt via telefon, medan män främst tar kontakt genom personligt besök Allmänhetens syn på energi- och miljöfrågor - en segmenteringsanalys Studiens syfte är att undersöka hur olika målgrupper resonerar i frågor som rör energi, miljö, transporter och kommunikation. Undersökningen är gjord för att underlätta informationsspridning i olika frågor, både för Energimyndigheten men även för andra aktörer. Detta görs genom att öka kännedomen om vilka faktorer som påverkar kommunikationen med allmänheten. Studien genomfördes år Resultaten visar att man skulle kunna dela in allmänheten i olika karaktärer. Studien resulterar i fem signifikanta karaktärer; De osynliga, De påverkbara, Energispararna, Ambassadörerna och Energisvensson. Dessa karaktärer kräver olika sätt att kommunicera och studien kan vara till hjälp för på vilket sätt och genom vilka kanaler man kan kommunicera med respektive karaktär. Karaktärerna och deras andel i den tillfrågade gruppen presenteras i studien enligt följande:

20 1. De osynliga, 17 procent: Denna grupp har fått sitt namn främst beroende på att det är en grupp som exempelvis kommunala energi- och klimatrådgivare och andra aktörer sannolikt sällan stöter på eftersom de har ett relativt passivt förhållningssätt till energibesparingsfrågor i kombination med ett lågt miljöengagemang. 2. De påverkbara, 24 procent: Denna grupp har inte fokuserat så mycket på att energispara men har ett starkt engagemang i miljöfrågorna och kan sannolikt med relativt enkla kommunikationsinsatser och erbjudanden komma till insikt i hur det egna energibeteendet i hushållet kan påverka både miljön i stort och/eller den egna ekonomin positivt. 3. Energispararna, 13 procent: Denna grupp är starkt fokuserade på och är mycket aktiva i att spara energi för att minska sina kostnader. De har starkt fokus på den egna nyttan av sitt agerande. 4. Ambassadörerna, 25 procent: Denna grupp har mer av en helhetssyn på miljö- och energifrågorna än de andra karaktärerna. Ambassadörerna är både aktiva med att spara energi och har ett miljöengagemang samt ett intresse som både gäller den globala miljön och det de själva kan påverka i sin närhet. 5. Energisvensson, 21 procent: Denna grupp speglar den genomsnittlige svensken ur ett energi- och miljöperspektiv. Gruppen ligger således närmast genomsnitten i denna studie. Gruppen har lite starkare fokus på att spara energi i relation till sitt agerande vad det gäller miljön. Ser man på fördelningen av män och kvinnor i de olika karaktärerna finner man följande fördelning (tabell 4): Tabell 4: Fördelning mellan kvinnor och män i de olika karaktärerna. % Män Kvinnor De osynliga De påverkbara Energispararna Ambassadörerna Energisvenssons Uppföljning av den kommunala energirådgivningen Energimyndigheten gör varje år en uppföljning av den kommunala energirådgivningen. Uppföljningen belyser hur verksamheten är organiserad och hur energirådgivarna planerar sin verksamhet. Energirådgivarna beskriver även hur de använder sin tid, vilka kontakter de har samt hur de utvärderar sin verksamhet. Uppföljningen sker i form av en enkät som skickas ut till landets samtliga kommuner. Utvärderingen gör inga skillnader på hur energirådgivningen bedrivs ur ett manligt eller kvinnligt perspektiv, däremot redovisas könsfördelningen och hur könen är fördelade mellan olika åldersgrupper. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga energi- och klimatrådgivare redovisas i tabell 5 nedan. Tabell 5: Fördelning mellan manliga och kvinnliga energi- och klimatrådgivare åren (%) Män Kvinnor