Tillväxt i sikte för. Electrolux CEO Survey: Företagsledare om 2012 [s.10] Gruvjätten fl yttar en hel stad [s.16] LUNDAFÖRETAG CYBERBROTT

Transkript

1 En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationer TEMA: TILLVÄXT LUNDAFÖRETAG STORT I ASIEN 3 Nordiska företag i Latinamerika HÅLLBARHET ÄR NYCKELN TILL TILLVÄXT Keith McLoughlin Tillväxt i sikte för CYBERBROTT drabbar svenska företag Electrolux CEO Survey: Företagsledare om 2012 [s.10] Gruvjätten fl yttar en hel stad [s.16]

2 LEDARE: ANDERS LUNDIN Afrika nästa Kina +9. Indien +7,5. Afrika söder om Sahara +6. USA +1,8. Eurozonen +1. Siffrorna kommer från Internationella valutafondens (IMF) senaste prognos för tillväxten i världen Agenda har denna gång borrat djupare i svenska storföretags tillväxtstrategier. Vi har intervjuat företag som säljer så vitt skilda produkter som järnmalm (LKAB), vitvaror (Electrolux), videokameror (Axis) och hygienprodukter (SCA). Svaren blir desamma: Tillväxtmarknaderna får en allt större betydelse. Flera svenska storföretag har under en lång period varit framgångsrika på de här marknaderna. Brasilien är Scanias (s. 44) enskilt största marknad. SKF (s. 21) öppnade i slutet av förra året sin fjortonde fabrik i Kina. Men det handlar inte längre heller bara om BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina). Electrolux satsar nu hårt på Afrika och Mellanöstern (se s. 12). Electrolux, liksom för övrigt även Scania, representerar den andra trenden som löper som en röd tråd genom reportagen: Tillväxt genom att ha de bästa hållbarhetslösningarna. Vitvaror och lastbilar med hög prestanda är inte bara kostnadseffektiva för kunderna, de förbrukar mindre energi och innebär mindre belastning på miljön. Ett annat exempel på det är SCA (s. 32) där ett integrerat hållbarhetsarbete, både inom miljö och sociala frågor, är en central del i tillväxtstrategin. Och det går naturligtvis att växa även i en stagnerande ekonomi. I PwC:s globala undersökning, CEO-survey, (s. 10) tror bara 15 procent på en förbättring i den globala ekonomin i år. Samtidigt är 40 procent övertygade om att det egna bolagets intäkter ökar de kommande tolv månaderna. En stor utmaning är att hitta talangerna som ska skapa tillväxten inom bolagen. TOBIAS OHLS Anders Lundin Ansvarig utgivare anders.lundin@se.pwc.com 2 Agenda

3 INNEHÅLL [s. 6] Keith McLoughlin Med närvaro i 150 länder ser Electrolux vd ljust på framtiden. [s.10] CEO Survey Världens företagsledare rustar sina företag för tillväxt. [s. 12] (R)evolution Revolutionen i Egypten bäddar för lyckat förvärv. [s. 16] Malmfeber För att kunna växa måste gruvjätten LKAB fl ytta en hel stad. [s. 30] Sida Med näringslivets hjälp bekämpar Sida fattigdom genom innovation. [s. 32] Hållbarhet För SCA är hållbarhet en förutsättning för framtida tillväxt. [s. 36] Ekonomiska brott Allt fl er företag drabbas av cyberbrott visar årets Crime Survey. [s. 40] Framtidens städer Ny rankning sätter Stockholm i topp i Europa. [s. 20] Dambisa Moyo Finanskrisen ställde staternas roll på sin spets. [s. 21] Svenskt i Kina Lundaföretaget Axis satsar stort på nätverkskameror i Kina. [s. 28] Ellis Rubinstein Mycket att vinna på innovativ kultur och entreprenörskap. I VARJE NUMMER: Ledare [2] Notiser [4, 15] Redovisning [48] Skatt [46] Skrifter [50] Krönika [52] Nästa nummer av Agenda kommer ut i juni. [s. 43] OMX EU:s revisorsförslag hot mot nynoteringar på börsen. [s. 44] Latinamerika Intressanta marknader för små och medelstora företag. [s. 52] Ryssland Långsiktighet krävs för investerare på den här tillväxtmarknaden. NILS-PETTER NILSSON [ 40 ] Trenden talar för de nordiska länderna. De fördelar som finns här blir mer och mer uppskattade. [6] Prenumerera utan kostnad! Vill du ha en egen prenumeration av Agenda? PwC:s tidning Agenda utkommer tre gånger per år. Du får den kostnadsfritt. Mejla till: agenda@se.pwc.com Agenda finns även som app på [16] [20] [21] PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med medarbetare och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag ger vi ut tidningen MyBusiness Magazine. Redaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Anna Bergstedt, anna.bergstedt@se.pwc.com, tel Grafisk form: Magdalena Taubert, Appelberg, Omslagsfoto: Peter Jönsson Tryckeri: Trydells Utgivning: Tre gånger per år Upplaga: Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com Agenda 3

4 Få ökad förståelse för de asiatiska marknaderna på PwC:s seminarium. Framgångsrika affärer i Asien Sveriges skickligaste skatterådgivare Tidskriften International Tax Review rankar varje år Sveriges ledande skatterådgivare utifrån kriterierna resurser, erfarenhet och specialistkompetens. I 2011 års upplaga toppar PwC listan för sjätte året i rad och flera av PwC:s medarbetare inom Skatt utmärker sig: Magnus Grive (internprissättning), Magnus Johnsson (rådgivning inom Private Equity och M&A) och Lennart Staberg (skattefrågor nischade mot den finansiella sektorn). Det är oerhört glädjande att PwC fortsatt ligger i topp. Målsättningen är att ligga i framkant när det gäller att tolka och analysera komplexa skattefrågor och den här utmärkelsen visar att det vi levererar håller hög kvalitet och är uppskattat hos våra kunder, säger Magnus Johnsson, chef för skatteverksamheten vid PwC. Läs mer på Skapa spännande affärsmöjligheter, få insikt i gällande regelverk och få ökad förståelse för affärskulturen och den lokala marknaden. För dig som planerar en etablering eller vill göra affärer med företag i Asien är utmaningarna och möjligheterna många. Välkommen till seminarium onsdagen den 22 februari 2012 där vi diskuterar aktuella frågor inför en etablering i Asien. För mer information och anmälan besök kalendarium. StyrelseAkademien avslutade jubileumsåret 2011 med att ge ut boken Svensk Bolagsstyrning Framväxt och framtid StyrelseAkademien Boken är en pedagogisk översikt över samspelet mellan styrelsearbetets professionalisering och utvecklingen av svensk 2020-årsjubilerande modern bolagsstyrning. ÅRETS FÖRETAGERSKA Emy Blixt som driver företaget Swedish Hasbeens utsågs till Årets Företagerska i tävlingen Beautiful Business Award 2012 som arrangeras av PwC, Tillväxtverket och nätverket Driftig.nu. Swedish Hasbeens har funnits sedan 2007 och är ett modeföretag med 14 anställda som designar och producerar retroinspirerade skor, väskor, bälten och andra accessoarer. Jag brukar inte bry mig så mycket om sådant här, men det här ville jag verkligen vinna! sa Emy Blixt i samband med prisutdelningen. I tävlingen utsågs även Jeanette Holm med företaget Nannynu! till Årets Tjänsteutvecklare. Till Årets Uppstickare valdes Fredrika Gullfot SimrisAlg, Pernilla Rönnberg Estelle&Thild samt Victoria Strömbäck Återvinningslösningar i Norr. Läs mer på 4 Agenda

5 PWC SPONSRAR LIDINGÖLOPPET I höstas inledde PwC ett samarbete med Lidingöloppet som ny huvudsponsor tillsammans med Adidas. Syftet med vår sponsring är att PwC ska associeras med positiva aktiviteter och det sker genom att vi ingår samarbeten med organisationer som delar våra värderingar om ledarskap, laganda och kompetens, säger Louise Menzinsky Blom som ansvarar för PwC:s sponsorarbete i Sverige. PwC deltog med omkring 800 tappert kämpande medarbetare i löpspåret runt Lidingö. Det finns flera goda skäl till att PwC sponsrar ett motionslopp som det här. Internt vill vi stärka företagsgemenskapen och få friskare medarbetare. Externt visar PwC att man satsar på hälsa och sammanhållning med motionen som gemensam mötesplats, säger Louise Menzinsky Blom. Initiativtagare till satsningen är Håkan Malmström på Stockholmskontoret. På och i början av 80- talet var jag orienterare i Gnestaklubben OK Klemmingen. Jag sprang även maratonlopp. 20 år och 20 kilo senare insåg jag att det var dags att komma igång igen. Nu är formen bättre, mycket tack vare den gemensamma träningen inför loppet, säger Håkan Malmström. Forskning för entreprenörer Betydelsen av patent, regelbördans kostnader och en skattereform som utgår från entreprenören är några frågor som lyfts fram i Entreprenörskapsforums årsbok för Redaktör för boken och vd för Entreprenörskapsforum är professor Pontus Braunerhjelm som tidigare var huvudsekreterare i Globaliseringsrådet. Skattekapitlet har skrivits av Hans Peter Larsson, skattepartner på PwC med särskild inriktning mot skattefrågor för entreprenörer och ägarledda företag. Entreprenörskapsforum främjar forskning kring entreprenörskap och stöds av PwC. Bästa förvaltningsberättelse För trettonde året utsåg PwC Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisning för kommuner, landsting och regioner. Priset gick till Upplands Väsby kommun och delades ut på Ekonomichefsdagarna i januari. Utvecklingen av årsredovisningarna under den här perioden har varit mycket positiv. Redan från starten har det viktigaste bedömningskriteriet i tävlingen varit hur väl kommuner och landsting hanterar god ekonomisk hushållning. Motiveringen lyder: Årsredovisningen uppvisar flera kreativa inslag inom ramen för sin genomtänkta struktur. Den har exempelvis genomgående jämförelser över tiden vilket förstärker ett spännande fokus på förändring i den kommunala verksamheten Agenda 5

6 PROFIL: KEITH MCLOUGHLIN Electrolux recept för tillväxt Nya tillväxtmarknader och ökat miljötänkande spelar Electrolux i händerna, säger vd Keith McLoughlin. TEXT WILLY SILBERSTEIN FOTO PETER JÖNSSON Electrolux vd Keith McLoughlin ser positivt på företagets möjligheter att växa i tillväxtregioner med en stark närvaro och satsning på forskning och utveckling. 6 Agenda

7 Att intervjua en vd för ett av Sveriges största företag är per automatik att prata utmaningar och hot men faktiskt också möjligheter. Mötet med Electrolux vd Keith McLoughlin är inget undantag. Han är lång och lättpratad, Electrolux vd sedan den 1 januari När Keith McLoughlin får frågor om krisen för världsekonomin är han noggrann med att modifiera. För ja, det är kris på många håll i världen, men faktiskt inte överallt. Och, inte minst, kriserna ser olika ut beroende på kontinent. De mörka molnen i Nordamerika har främst hopat sig på grund av kollapsen av husmarknaden. Stora problem på bomarknaden, i kombination med hög arbetslöshet, slår självklart väldigt hårt mot ett företag som har en produktportfölj som till stor del vänder sig till husköpare. Att köpa nytt kylskåp eller spis är inte så aktuellt om försäljningen av bostäder går på sparlåga. Visst har det varit en hård tid, säger Keith McLoughlin. Marknadsvolymerna i Nordamerika har gått ned med ungefär 25 procent sedan toppåret Krisen i Västeuropa har en helt annan förklaring. Det är till stor del en kris för den gemensamma valutan för många länder, alltså euron, vilket också gör det till en politisk kris. Den har inte samma direkta koppling till Electrolux och slår därför inte med samma magnitud, även om krisen ändå skapar osäkerhet som också lägger sordin på viljan att köpa exempelvis vitvaror hemma. Men det är lätt att bara ha ordet kris på näthinnan. Så entydig är dock inte bilden. Östeuropa går bra för Electrolux. Än gladare blir Keith McLoughlin när han börjar prata tillväxtländer som Indien och Kina. Där växer marknaderna kraftigt och kompenserar därmed en hel del för problemregionerna Agenda 7

8 PROFIL: KEITH MCLOUGHLIN Keith McLoughlin Född B.S. Eng. I koncernledningen sedan Ledande befattningar inom DuPont, USA, Chef för DuPont Nonwovens och DuPont Corian Anställd i Electrolux som chef för Vitvaror Nordamerika och vice verkställande direktör i AB Electrolux Chef även för Vitvaror Latinamerika Chief Operations Officer Vitvaror Vi försöker att behålla vår position på de mogna marknaderna, samtidigt som vi investerar mer i emerging markets, säger Keith McLoughlin. Hur länge kommer då kriserna att kasta sina skuggor över stora delar av vår globaliserade värld? Keith McLoughlin tror att Nordamerika kommer att behöva längre tid för att komma på banan, det betyder exempelvis hög arbetslöshet under ganska lång tid. Men likafullt tror jag att om några år så kommer husmarknaderna att ha hämtat sig. Det kommer inte inom den närmaste tiden, utan kommer att ta minst fyra eller sex kvartal. Men det kommer bättre tider. Också Västeuropa kommer att behöva tid för att piggna till. Arbetet är komplicerat. Men jag känner mig förvissad om att det går, helt enkelt för att det måste. Politikerna inser att de bara inte kan misslyckas, pressen är enorm. För tillväxtregioner ser det ganska bra ut för Electrolux. Länder där har ju en långsiktig tillväxt på fyra till sex procent. Och för exempelvis Indien och Kina kan det bli en tillväxt på mellan sju och nio procent. Så sammantaget är bilden långtifrån entydig och det finns alltså också ljus, inte bara mörker och kris. Hur orolig är då Keith McLoughlin? Ligger han sömnlös och ältar kriserna? Jag ligger absolut inte sömnlös, det är bara att inse att vi har de marknader vi har och de måste hanteras på bästa tänkbara sätt. Vad kan då Electrolux göra för att klara sig bra i dessa turbulenta tider? Här blir Keith McLoughlin än mer engagerad och talar fort och ihärdigt om behovet av att satsa på forskning och utveckling, marknadsföring, design. Forskning och utveckling i sig är viktigt, det gäller också marknadsföring och design. Men på Electrolux kombinerar vi de olika områdena så att de samverkar, vilket ger oss stor kraft. Närvaro är också mycket viktigt för Electrolux. Vi finns i 150 länder och det är en stor fördel jämfört med många andra bolag. Vi kan med det vara betydligt närmare marknaderna och veta vad konsumenterna vill ha. Ett exempel är att vi har drygt 200 designers i olika länder och tidszoner. Dygnet runt har vi därmed personal som hela tiden gör sitt yttersta för att förfina, för att ta in vad konsumenter vill ha och omvandla det till ännu bättre produkter. Oroliga tider brukar ju öppna för företagsaffärer. Bolag köps och säljs och det blir sammanslagningar. Det ryktas ju ibland att Electrolux skulle vara intressant för uppköpare. Vi finns på börsen och är därför ute till försäljning hela tiden. Parallellt med dagens ekonomiska kris pratas en del om att konsumtionen i allmänhet kommer att gå ned, att folk är trötta på att köpa nya prylar hela tiden. Konsumtionen går ned, ja. Men inte för att folk är trötta på att konsumera utan för att vi går igenom en kris. Därför är jag optimistisk och tror att efterfrågan kommer tillbaka till gamla nivåer. Keith McLoughlin tror också att många kommer att vilja köpa nytt för att spara pengar. För med dagens elpriser, som mycket väl kan bli högre framöver, är det ofta en bra affär att till exempel köpa ett nytt kylskåp. Just miljömedvetenheten kan mycket väl påverka konsumtionsmönster framöver, tror Keith McLoughlin. Det är väldigt bra. För Electro- 8 Agenda

9 lux har stort förtroende på det området. Det handlar till en del om att vår tillverkning blir bättre så att vi åstadkommer mindre belastning för miljön. Men den stora vinsten är att våra produkter bidrar till bättre miljö. Världen mår bättre ju fler gamla elslukande kylskåp och andra vitvaror som ersätts av nya och energisnåla. Vi kan vinna en hel del på det ökande miljömedvetandet. Samtidigt kommer ökande välfärd i länder som Indien och Kina att vara gynnsamt för Electrolux. Bara det faktum att många hushåll går från att främst äta ris och mjölprodukter till kött och mjölk ökar behoven av kylskåp dramatiskt, säger Keith McLoughlin. Med den rådande ekonomiska krisen är det lätt att tro att den är den enda utmaningen. Men självklart är det inte så, för samtidigt finns andra mörka moln. Det handlar till exempel om behovet av duktiga medarbetare. Att ha kunnig personal är något av det viktigaste för ett företag, allt handlar om personal, säger Keith McLoughlin med emfas. I många länder är många på väg ut från arbetsmarknaden eller lämnar inom inte alltför många år. Samtidigt som de unga, de som ska in och ersätta, inte är lika många. Morgondagens nya på arbetsmarknaden vill göra något meningsfullt i jobbet, de vill ofta göra en skillnad. Det blir en brist, som kommer att göra kampen om medarbetare tuff. Vi kommer absolut att vara med i den kampen. Vi måste till exempel anpassa oss till att för yngre är inte lönen det allra viktigaste. Morgondagens nya på arbetsmarknaden vill göra något meningsfullt i jobbet, de vill ofta göra en skillnad. De kräver också, med all rätt, att kunna kombinera ett bra jobbliv med att vara mamma eller pappa. Vi står alltså inför stora utmaningar för att göra oss intressanta för de yngre. Vi måste lyssna och utforma kulturen på våra arbetsplatser så att vi är ett lockande alternativ. Vi tror också att många yngre lockas av att våra produkter faktiskt kan bidra till en bättre värld, just för att de kan ge mindre belastning på miljön. Nyckeln för oss är hur vi kan förena detta med en business agenda, med att göra bra affärer helt enkelt. Det har, för att sammanfatta, varit en hektisk tid för Keith McLoughlin och andra chefer för företag som fått verka i en värld fylld av kriser. Hur har hans jobb påverkats av krisen? Har han tvingats prioritera om? Just för Keith McLoughlin är det nog mindre anpassning än för många andra. Han började nämligen på Electrolux först den 1 januari De första månaderna gick en stor del av tiden åt till att sätta sig in i strategier, men de operativa och ledarskapsinriktade delarna har successivt blivit lika viktiga. Nu har han kommit in i sin roll och är i full sving. u Agenda 9

10 En global undersökning visar att företagsledarna är mer positivt inställda till sina företag än till världsekonomin. UTMANINGAR INFÖR NYA ÅRET Osäker ekonomi, ökad globalisering, nya riskhanteringsmetoder, ett ökat behov av välutbildad personal det är några av de frågor som står i fokus för världens företagsledare det närmaste året. TEXT MICHAEL MILLER FOTO ISTOCKPHOTO 10 Agenda

11 Om CEO Survey CEO Survey är en årlig vd-undersökning från PwC. Rapporten är en temperaturmätare på såväl näringsliv som offentlig sektor och ger en indikation om vad vi kan vänta oss av den närmaste framtiden. Undersökningen genomfördes under sista kvartalet I årets undersökning deltog beslutsfattare från 60 länder. 291 intervjuer gjordes i Västeuropa, 440 i Asien-Stillahavs-området, 150 i Latinamerika, 236 i Nordamerika, 88 i Central- och Östeuropa samt 53 i Mellanöstern och Afrika. I sin 15:e årliga undersökning bland världens företagsledare fann PwC att det bara är 15 procent av företagsledarna som tror att världsekonomin förbättras i år. Däremot tror nästan 40 procent att deras eget företags omsättning kommer att öka Företagsledarna väntar inte på att de ekonomiska utsikterna ska förbättras utan ser själva till att deras företag är rustade för tillväxt. Företagsledarnas optimism speglar de tuffa val som de tvingats göra och det hårda arbete som de lagt ned sedan den globala finanskrisen började Företagsledarna har genom starkare balansräkningar, förbättrade kostnadsstrukturer och en ökad medvetenhet om globala risker ökat sin beredskap. Den tröga ekonomin i Europa och USA får företagsledarna att hålla hårt i sina reserver, som en buffert om konjunkturen skulle falla igen. Färre företagsledare än förra året planerar några större förändringar i sina investeringsstrategier, även om de håller dörren öppen om möjligheten till rätt investering skulle dyka upp. Över en fjärdedel förväntar sig att göra utländska förvärv i år. De närmaste tre åren kommer företagsledarna att utveckla affärsmodeller som är anpassade för en värld där risker och möjligheter knyts allt närmare varandra, och där tillväxtekonomierna spelar en allt större roll i affärsbesluten. Även om tidigare konjunkturnedgångar lett till ökad protektionism förväntar sig företagsledarna att den globala integrationen ska fortsätta som tidigare. Nära hälften av de tillfrågade tror att frihandeln kommer att öka i världen och en majoritet tror inte att det kommer att införas nya begränsningar på kapitalflöden över gränserna. Hur väl företagsledarna lyckas i en allt mer sammanlänkad värld, där ekonomin kanske både är trögare och mer volatil, blir i slutändan en fråga om hur väl de kan bemästra dessa tre utmaningar:! Hitta en balans mellan global kapacitet och lokala möjligheter. I dag innebär globalisering så mycket mer än bara att tillverka produkter billigt i ett land och sälja dem i ett annat. Företagsledarna strävar med sina investeringar efter att bygga upp fullfjädrade verksamheter på högprioriterade marknader och utveckla relationer med kunder, skapa nya innovationer, dra fördel av lokal kompetens och varumärken, minska riskerna, få tillgång till kapital och stärka försörjningskedjorna.! Hantera risk och undvika avbrott. Förra året angav 56 procent av företagsledarna att de påverkades ekonomiskt av skuldkrisen i Europa, 29 procent påverkades av jordbävningen och tsunamin i Japan och 21 procent av oroligheterna i Mellanöstern. Men i stället för att fokusera på särskilda risker har företagsledarna vidtagit åtgärder för att skydda sig mot avbrott i verksamheten. De har förbättrat sina balansräkningar, byggt upp likvida reserver och skaffat överkapacitet i försörjningskedjorna.! Anta kompetensutmaningen. Det borde inte vara något problem att få tag på kompetent personal. Det finns fler välutbildade människor i världen än någonsin förut, arbetsgivarna kan med lätthet söka personal på webben, välutbildade människor flyttar gärna och det går att utföra många arbetsuppgifter på distans. Men i själva verket råder det brist överallt. En av fyra företagsledare säger att de inte kunnat dra nytta av marknadsmöjligheter på grund av brist på kompetent personal, och en av tre är orolig för att bristen på kompetens ska påverka företagets innovationer negativt. Undersökningen innehöll många gemensamma frågor som kan hjälpa andra företagsledare att nå tillväxt i dessa volatila tider. En majoritet av företagsledarna väljer att lämna sin tidigare exportstrategi och i stället inrikta sig på en växande inhemsk kundbas på nyckelmarknader. Många försöker hitta ett bättre sätt att investera i medarbetarna, och väljer att mäta avkastning på investeringen i stället för att använda mer kostnadsfokuserade mått. Innovationer för lokala marknader är något som ökar och många företagsledare anger att de skapar produkter som riktar sig särskilt till viktiga marknader. De har insett att en hållbar verksamhetstillväxt kräver ett nära samarbete med lokalbefolkningen och ländernas regeringar för att skapa yrkesutbildningsprogram, få hjälp med att hantera resursbegränsningar och påverka arbetstagarnas hälsa positivt. Åtta av tio företagsledare anger att deras verksamhet påverkar arbetsstyrkans utveckling, och det gäller inte bara de egna medarbetarna. Över hälften är oroliga för att inte kunna rekrytera och behålla kompetenta mellanchefer och skapa mer mångsidiga ledningsgrupper. u Agenda 11

12 Revol bäddar för lyckat förvärv Efter en period av omfattande omstrukturering har Electrolux nu gått in i en uttalad tillväxtfas som innefattar förvärv i tillväxtregioner som Asien, Afrika och Latinamerika. TexT Mikael Gianuzzi foto istockphoto 12 Agenda

13 UTION Europa och USA är mogna marknader där efterfrågan på vitvaror väntas ha låg tillväxt under överskådlig framtid. Situationen är den omvända i regioner där levnadsstandarden stiger och många människor inom en relativt snar framtid väntas vilja köpa sitt första kylskåp eller sin första tvättmaskin. När Electrolux nu fokuserar på tillväxt innebär det också en expansion på nya marknader. Ett exempel är Nordafrika och Mellanöstern. Electrolux närvaro i regionen har under cirka 30 år bestått av ett samarbete där den lokala marknadsledaren Olympic Group har fungerat som distributör. Samtidigt har Electrolux hjälpt till med know-how, satt upp produktionslinor och utvecklat produkter tillsammans med det egyptiska företaget, bland annat under det delade varumärket Ideal-Zanussi. I samband med Electrolux fokusering på tillväxt började Olympic Group bli intressant som mer än en samarbetspartner. Det är sällan du ser ett så starkt business case med en så dominerande marknadsposition i en region med så tydlig tillväxtpotential, säger Erik Wahn, som arbetar i det team i Electrolux som har ansvarat för att ro i hamn Olympicaffären. Bolaget hade en dominerande ägare, en familj som satt på 52 procent. Resten hade en mycket diversifierad ägarbild. Efter att ha säkrat ett intresse från huvudägaren att sälja, gällde det att ta reda på hur mycket bolaget var värt. Även om Electrolux har haft ett långt samarbete med Olympic Group hade vi inte en fullständig bild av bolaget. Därför beslutade vi oss för att göra en Due Dilligence, säger Erik Wahn. Den innebär att den intresserade köparen gör en fullständig genomgång av förvärvsobjektets status och letar efter dolda problem. Till exempel sätts bolagets finansiella situation under lupp, miljösituationen och hela skattesidan detaljgranskas och i en legal del synas alla avtal. I denna fas gjordes även en operationell och kommersiell analys av bolaget. Olympic Group har bland annat 14 fabriker och vi måste skaffa oss kunskap om exakt vad dessa fabriker producerar, hur automatiserade de är och hur kostnadsbilden ser ut. Frågan är vad Electrolux kan förbättra, effektivisera och om organisera. Det handlar om att hitta synergier, säger Erik Wahn. När det gäller den kommersiella analysen behövdes genomlysning inte bara av hur Egypten ser ut som marknad utan även andra länder i regionen. Hur ser efterfrågan ut och kan de produkter Olympic Group tillverkar idag även säljas på dessa marknader? Allt sammantaget ger en bild av vilka risker som finns i förvärvet. Utifrån det byggs ett business case som indikerar hur bolaget kan komma att utvecklas framöver. Vi summerade all information och landade i en värdering av företaget. Den tog vi med oss när en Agenda 13

14 djupare diskussion inleddes med ägarfamiljen om hur mycket vi var villiga att erbjuda för bolaget. Responsen var positiv och i oktober 2010 skrev vi ett initialt avtal, säger Erik Wahn. Nu vidtog konkreta förhandlingar som utmynnade i att datum för undertecknandet av det slutliga avtalet sattes till den 2 februari I slutet av januari bröt revolutionen ut i Egypten. Människor samlades bland annat på Tahrirtorget i Kairo och krävde president Mubaraks avgång. Förvärvsprocessen gick i stå. Efter interna diskussioner på högsta nivå lades affären på is tills vidare. Teamet insåg dock snart att det var en positiv process som startat. Det var folkets förändringsprocess och deras vilja var att stärka landet och demokratin. Minimilönerna skulle öka och medelklassen växa. Detta tillsammans med att en mycket tilltalande demografi kommer leda till större efterfrågan på våra produkter. Det är svårt att sia om vart revolutionen tar vägen på kort och medellång sikt men på lång sikt tror vi att Egypten kommer att utvecklas starkare, säger Erik Wahn. Under våren kom också klartecken från ledningen om att slutföra affären. Vi fick gå in en gång till för att bland annat säkerställa att fabrikerna fortfarande var intakta. Det blev också en ny diskussion med huvudägarna. Så gott som all försäljning hade legat nere under ett par månaders tid, och vi ville vara säkra på att bolaget fortfarande höll samma nivå, säger Erik Wahn. Analysen visade att Olympic Group ännu var ett starkt bolag med goda framtidsutsikter på en växande marknad. Ett slutkontrakt undertecknades i juli. Efter ett bud på marknaden på övriga aktier kunde transaktionen stängas i början av september. Då var koncernen ägare till 98,3 procent av Olympic Group. Köpeskillingen landade på drygt 2,4 miljarder egyptiska pund, motsvarande cirka 2,6 miljarder kronor omsatte Olympic Group 2,5 miljarder kronor och hade en EBITmarginal på drygt 10 procent. u KONTAKT Paul Birrell PwC Tel: e-post: Elektrolux och tillväxtmarknaderna Electrolux arbetar för att öka sin närvaro på tillväxtmarknader i Sydostasien, Latinamerika, Östeuropa, Afrika och Mellanöstern. Det handlar om expansiva marknader som kan stå inför en BNP-tillväxt på 7 10 procent per år de närmaste åren. Bearbetningen av de snabbväxande regionerna pågår och exponeringen har ökat från 25 procent 2009 till 35 procent Om koncernen utnyttjar potentialen fullt ut och växer i takt med marknaderna kan runt hälften av Electrolux försäljning inom en femårsperiod vara på tillväxtmarknader. Målsättningen är att den organiska utvecklingen på tillväxtmarknaderna ska understödjas av strategiska förvärv. Ett exempel är höstens förvärv av den chilenska vitvarutillverkaren CIT som också verkar på den argentinska marknaden. Förvärvet gör Electrolux till den ledande aktören i regionen. I Brasilien, som är den enskilt största marknaden i Latinamerika, etablerade sig Electrolux på allvar i slutet av 1990-talet. Där är Electrolux idag marknadsledare, och Brasilien är sedan några år det land efter USA där koncernen omsätter mest. Ett annat exempel är förvärvet av egyptiska Olympic Group som är nyckeln till marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern hade Electrolux en försäljning om drygt en miljard kronor i Afrika, merparten i Sydafrika och Egypten. Det motsvarade mindre än 1 procent av Electroluxkoncernens försäljning, men de snabbväxande ekonomierna och medelklasserna i kombination med unga befolkningar, gör att Electrolux ser stor potential att växa även på dessa marknader under de närmaste åren. 14 Agenda

15 NOTERAT Prisad rådgivning För andra året i rad har Klientbarometern utsett PwC till Sveriges ledande revisionsbyrå inom skatterådgivning. Undersökningen genomförs årligen av Blendow Group och baseras på svar från chefer från större företag som betygsätter tjänster inom området. De bolag som rankas högst i undersökningen bedöms bland annat ha den bredaste och djupaste specialiseringen. Att bli uppmärksammade på det här sättet är självklart väldigt positivt för oss. Det betyder att vi når våra mål med att erbjuda en skatterådgivning som har betydelse och skapar värde för våra kunders affärsverksamheter, säger Magnus Johnsson, chef för skatteverksamheten vid PwC. ERICSSONS bolagsstyrning i topp Ericsson är Sveriges bästa företag när det gäller bolagsstyrningsrapportering. För sjunde året i rad arrangerade PwC tävlingen Bästa Bolagsstyrningsrapportering för att lyfta fram goda exempel i tillämpningen av Svensk kod för bolagsstyrning. År 2011 fick Ericsson utmärkelsen efter att juryn utvärderat 259 bolag. Juryns motivering löd: Ericssons bolagsstyrningsrapport är heltäckande och håller en hög och jämn kvalitet. och fortsatte Den detaljerade redovisningen av hur ersättningssystemen är uppbyggda är föredömlig. Vårens utbildningar PwC:s utbildningskatalog för våren 2012 innehåller 75 olika utbildningar för kommuner och landsting, svenska kyrkan och ideella organisationer, varav ett flertal nyheter. Bland dessa finns utbildning i det kommunala utjämningssystemet, program för ledartalanger och utbildningar inom kommunal krishantering där PwC samarbetar med Crismart, en del av Försvarshögskolan. PwC:s utbildningar täcker allt från omfattande ledarutvecklingsprogram till Lean-utbildning och ekonomi för administratörer. Mer information finns på FOTO: ISTOCKPHOTO Klyftor leder till kris De rikare blir rikare och de fattiga fattigare. Men allt större inkomstklyftor i samhället ökar risken för ekonomiska kriser. Det sade IMF-ekonomen Michael Kumhof vid en konferens i Stockholm, anordnad av Global Utmaning där PwC är samarbetspartner. Han menar att en ekonomisk kris inte är något som byggs upp på ett par år eller ens under en konjunkturcykel. Istället är en stor del av förklaringen inkomstklyftor som ökar under år. När de rika blir rikare finns det en gräns för hur mycket de kan lägga på ökad konsumtion och de börjar låna ut pengar till hushållen i form av billiga krediter. Och hushållen skuldsätter sig för att kunna bibehålla samma konsumtion när deras köpkraft urholkas. Den här utvecklingen är dock ohållbar i ett längre perspektiv. Situationen kan bara lösas genom att medelklassens köpkraft återställs, sade Michael Kumhof. Samtidigt påpekar han att det inte finns några enkla lösningar. Ett tänkbart alternativ kan dock vara beskattning av mark, naturresurser och finanssektorn, och mer progressiva inkomstskatter. IMF-ekonomen Michael Kumhof talade om de rikas konsumtion och hur ökade inkomstklyftor leder till kris vid en konferens i Stockholm Agenda 15

16 Malmfeb Sveriges i dagsläget största industriinvestering görs inte i någon av storstadsregionerna utan i Lappland. För att kunna mätta Kinas aptit på järnmalm måste LKAB både flytta stora delar av Kiruna stad och öppna nya gruvor. TEXT JAN LINDROTH FOTO LKAB & ISTOCKPHOTO Bärplockarna i de norrländska skogarna har fått sällskap. I takt med den kraftiga tillväxten hos många ekonomier i Asien, Latinamerika och Afrika har efterfrågan på stål ökat, vilket i sin tur har fått priserna på järnmalm att skjuta i höjden. Och nu flockas prospekteringsfolk från hela världen i Norrland. För gruvjätten LKAB som driver Europas två största järnmalmsgruvor, i Kiruna och Malmberget, handlar det dock först och främst om att gräva där man står. För att möta efterfrågan planerar man att öka produktionen med 35 procent fram till 2015, från dagens omkring 28 miljoner ton till 37 miljoner ton. Vi investerar omkring fem miljarder per år för att öppna den nya huvudnivån i Kirunagruvan och dessutom öppna nya gruvor i närheten. Vi behöver både öka kapaciteten och vår flexibilitet för att hänga med i konkurrensen och inte bli marginaliserade på en växande marknad, säger Leif Boström, ekonomidirektör på LKAB. Den stora malmådern i Kiruna liknar till formen en gigantisk brödskiva och ligger på snedden under markytan. För att kunna fortsätta produktionen i den underjordiska gruvan måste man öppna en ny huvudnivå, meter under markytan. Det betyder dock att man hamnar mitt under Kiruna stad som helt enkelt måste flyttas eftersom marken riskerar att spricka och sjunka ihop ovanför gruvan. Även delar av Malmberget måste flyttas för att ge plats åt fortsatt gruvdrift. Vi måste flytta stora delar av samhällena och det är förstås ett jättearbete och en mycket stor investering, men det är nödvändigt för att kunna fortsätta gruvdriften på längre sikt och säkra både LKAB:s och Kirunas framtid. Det sker dock inte på en gång utan i omgångar, säger Leif Boström. Bakom LKAB:s tillväxtstrategi ligger en urstark global råvarukonjunktur som drivs framför allt av hög ekonomisk tillväxt i nya stora ekonomier som Kina, Brasilien och Indien. Detta har skapat ett underskott på järnmalm och drivit priserna som i dagsläget är de högsta man sett sedan 1950-talet. Vi producerar så mycket vi kan just nu och även om vi anar en viss avmattning under 2012 så ser vi ett ökande behov av järnmalm under lång tid framöver. Det tillkommer visserligen mycket kapacitet genom att de stora aktörerna investerar mycket, men vi har låga kostnader för malmen och är därför konkurrenskraftiga även vid prisnivåer som är mycket lägre än dagens, säger Leif Boström. Under 2012 väntas stålförbrukningen öka med 5,4 procent jämfört med ökningen på 6,5 procent 2011, 16 Agenda

17 En undersökning om hot och möjligheter inom gruvbranschen Januari er enligt World Steel Association. Men för de utvecklade länderna kommer nivån ändå ligga 15 procent lägre än Det är istället utvecklingsländerna i allmänhet och Kina i synnerhet som agerar draglok för utvecklingen. Deras användning väntas under 2012 ha ökat med 44 procent jämfört med 2007 och stå för 73 procent av den totala efter frågan stod de för 61 procent. Det verkar alltså vara bäddat för en god tillväxt under åren som kommer, helt LKAB Luossavaara-Kiirunavaara AB grundades Koncernen har ett 30-tal bolag och finns representerat i 15 länder. ÄGARE: Staten 100 %. Ordförande: Marcus Wallenberg. VD: Lars-Eric Aaro. OMSÄTTNING: 28,53 miljarder kronor. VINST FÖRE SKATT: 12,35 miljarder kronor. ANSTÄLLDA: Ca varav 700 utanför Sverige. Gruvbarometern PwC:s Gruvbarometer 2012 tar pulsen på den svenska gruvbranschen. Företagen i Sverige ter att satsa på prospekte- fortsätring trots osäkerheten på marknaden. Stark prospekteringstrend trots finansiell turbulens PwC:s Gruvbarometer 2012 driven av utvecklingsländerna och med Kina i spetsen. Marknaden ser annorlunda ut idag med mycket mindre tonvikt på Europa än tidigare, och för att vara med på allvar så behöver vi växa likt våra konkurrenter. Efterfrågan ökar men det gör också utbudet, säger Leif Boström. Medan de nya huvudnivåerna i Kirunas och Malmbergets gruvor ska säkerställa fortsatta leveranser därifrån, så kommer tre nya dag Agenda 17

18 Vi tittar på möjligheter till förvärv som passar in i LKAB och det gör vi brett över hela världen. brott i Svapparavaara-området att stå för merparten av ökningen till 37 miljoner ton per år. Ett första dagbrott kom igång under sommaren 2010 och de andra två är under projektering och uppbyggnad, och beräknas vara i drift till Men med de gigantiska investeringsprogrammen följer även vissa problem. Tillgången på kompetent och långsiktig arbetskraft måste säkras och glesbygden har helt enkelt drabbats av bostadsbrist, ett tillväxtproblem ofta förknippat med storstäder. Vi har till exempel ofta brist på lämpliga underleverantörer och entreprenörer. Ibland får vi inte in några anbud alls. Vi vill också helst anlita lokala leverantörer när det går för att hjälpa till att stärka och diversifiera det lokala näringslivet, säger Leif Boström. För den utökade gruvdriften och för att öka kapaciteten för förädling av malmen på plats, kommer LKAB att behöva anställa personer. En viktig fråga för såväl LKAB som Kiruna kommun är hur man undviker problemet med arbetskraft som långpendlar istället för att flytta till orten. Det är viktigt inte minst för vår egen långsiktiga tillväxt. Det är många som är intresserade av att jobba här men hur får man ungdomar att flytta upp och stanna kvar? Det handlar om allt från bostäder till service, och där gör vi vad vi kan tillsammans med kommunen för att göra det så attraktivt som möjligt att komma hit, säger Leif Boström. Det blir inte heller lättare av att man inte är ensam om att starta nya gruvor i regionen. Inte långt från Kiruna, i Pajala kommun, håller Northland Resources på att anlägga två dagbrott. Även om produktionen kommer att vara betydligt mindre än LKAB:s, blir det ändå Europas tredje största järnmalmsgruva och förväntas sysselsätta flera hundra personer. Liksom LKAB så kommer även Northland Resources att använda Malmbanan för att transportera malmen till Narvik för vidare transport ut i världen. Även om Banverket nyligen avsatt pengar för att öka kapaciteten på Malmbanan så krävs det rejäla satsningar för att inte transporterna ska bli en begränsande faktor för tillväxten. Fram till 2015 måste Malmbanan öka kapaciteten till 40 miljoner ton per år och det sker genom fler och längre mötesplatser. Men på sikt måste det nog bli dubbelspår och även det är en jätteinvestering, säger Leif Boström. Några problem att finansiera de gigantiska investeringarna har dock inte LKAB. Med dagens malmpriser hör man till Sveriges mest lönsamma företag och vinsten efter skatt landade år 2010 på närmare 10 miljarder kronor. Dessutom är bolaget skuldfritt. Vi har en betydande finansiell styrka och ser inga problem även om malmpriserna ligger på en lägre nivå, säger Leif Boström. Förutom de nya dagbrotten letar LKAB också efter nya fyndigheter i regionen genom prospektering. Dessutom kan förvärv också bli aktuella framöver. Vi tittar på möjligheter till förvärv som passar in i LKAB och det gör vi brett över hela världen. Det handlar om att stärka och expandera vår roll som global leverantör och partner, säger Leif Boström. u För att möta efterfrågan planerar LKAB att öka produktionen med 35 procent fram till 2015, från dagens omkring 28 miljoner ton till 37 miljoner ton järnmalm. kontakt Martin Gavelius PwC Tel: e-post: 18 Agenda

19 SATSA RÄTT De nordiska länderna står inför utmaningen att skapa en miljö som är öppet positiv till innovation. Partnerskap och samarbeten kan påskynda den här processen, skriver Henrik Steinbrecher i ett debattinlägg. Innovation är grunden till all konkurrens på de globala marknaderna. Det behövs en djupgående diskussion kring innovation i Norden. Regionen måste försöka undvika frestelsen att lösa problemet med till synes självklara nya statliga pengar. Det visar erfarenheterna från Japan. Trots att staten ökade sina FoU-utgifter efter recessionen på 1990-talet återhämtade sig inte ekonomin, eftersom pengarna gick till en universitetssektor och statliga institutioner som ej levererade. Man gjorde otillräckligt åt de strukturella hindren för innovation, säger han. Läxan är enkel. Pengar kan inte kompensera för en miljö som inte är öppet positivt inställd till innovation. Frågan för de nordiska länderna är nu hur man ska skapa ett lämpligt innovationsramverk. I första hand är det viktigt att skapa ramverk som motiverar människor att samarbeta kring nya innovationsområden, snarare än att i första hand fokusera på investeringar i fysiska mötesplatser även om dessa och attraktiviteten i dessa har en stor betydelse. Ett sätt att påskynda processen är att de nordiska regeringarna fortsätter att avreglera eller öppna för partnerskap med näringslivet inom viktiga sektorer. Historiskt sett har de nordiska regeringarnas åtgärder inom bland annat telekomsektorn skapat nya former av operatörer och ett nytt spelfält för innovation. Vi måste identifiera de områden i Norden som är under strukturell förändring och där näringslivet är en del av den positiva förändringen. Sådana tankar passar bra ihop med en del av de senaste akademiska tankarna om hur innovation kan främjas. Michael Mandel på Progressive Policy Institute anser att tillväxt både i ekonomin och i antalet nya jobb drivs av storskaliga innovationsekosystem som förvaltas av stora kärnföretag med de resurser som behövs inom ledarskap och teknisk riktning. Små företag skapar därefter sina innovationer inom de här ekosystemen, ungefär som app-branschen vuxit kring fjärde generationens mobilteknik. Det här är en modell som lämpar sig väl för Norden som står inför utmaningar som omformar stora sektorer inom ekonomin, till exempel sjukvård, energi och utbildning. FOTO PWC Små riskkapitalstödda startup-företag har inte de resurser som behövs för att tackla problemen, men det har stora företag. Och då skapar de nytt utrymme för små nordiska företag att skapa nya innovationer. Det här är ett område där små och stora företags intressen smälter samman. Nya incitament kan skapas genom den här processen. Vi måste skapa en kultur där vi tänker utanför de traditionella strukturerna. u Läxan är enkel. Pengar kan inte kompensera för en miljö som inte är öppet positivt inställd till innovation. Henrik Steinbrecher, Territory Senior Partner PwC Agenda 19

20 Vilken roll spelar egentligen staten på finansmarknaderna och hur mycket ska staten lägga sig i? Det är en av de viktigaste frågor som finanskrisen gett upphov till. inans krisen staten bakom dambisamoyo.com Dambisa Moyo Dambisa Moyo är internationell ekonom och författare till New York Times bästsäljare Dead Aid: Why Aid is Not Working and How there is a Better Way for Africa. Hennes senaste bok heter How the West Was Lost: Fifty Years of Economic Folly and the Stark Choices Ahead. Den marknadsliberalism som föddes efter andra världskriget ledde till ett dominerande paradigm som innebar att staten skulle lägga sig i så lite som möjligt och att en fri och relativt lite reglerad marknad var att föredra. Men så ändrades allt. I takt med att finansinstituten började kollapsa blev staten tvungen att blanda sig i, både som ägare till banker och för att rädda finanssystemen. Ryktena om statens död visade sig vara överdrivna. Men enligt Dambisa Moyo, ekonom och författare, är det här en mycket förenklad bild av konflikten mellan den fria marknaden och staten, och den visar inte hur stort ansvar regeringarna i USA och Europa faktiskt haft. Hon anser att skälet till att de västerländska finansinstituten var så bräckliga inte är systemet med en fri marknad, utan statliga stimulansåtgärder som ledde till att finansinstitutens överdrivna vanor uppmuntrades. Självklart spelar regeringarna en roll på finansmarknaderna genom att reglera ekonomin, men i det här fallet bestämde man att man på konstgjord väg skulle göra bostäder till en mer lockande tillgångsklass än andra tillgångar, säger Dambisa Moyo. Regeringen blev portföljförvaltare den höll räntorna nere och erbjöd även subventioner och skattelättnader för bostadssektorn. Det innebar att portföljförvaltarna stimulerades att välja fastigheter i stället för aktier, obligationer eller råvaror. Regeringar borde inte påverka portföljer genom att på konstgjord väg göra en tillgång mer attraktiv än en annan. Bankkrisen i Europa är ett exempel på vad en förvriden stimulansstruktur kan leda till, säger hon. Många problembanker investerade i tillgångar och sektorer som de inte skulle ha investerat i om det inte vore för stimulansåtgärderna i regeringens politik. Flera miljarder dollar har använts för att stödja traditionella, generösa stödsystem i form av billiga bostäder, sjukvårdsprogram eller finansiering av infrastrukturprojekt. Hon beskriver processen som tyst nationalisering. Vägen ut ur detta dilemma är långt ifrån tydlig, erkänner Dambisa Moyo, men föreslår att regeringarna ska överge sina missriktade stimulansprogram och återgå till väsentligheterna genom att skapa en lagstiftningsmiljö som uppmuntrar bra beteende och förhindrar dåligt beteende. Förtroendet är dock fortfarande ett stort problem. För att få igång kreditöverföringsmekanismerna igen och ge tillväxten en skjuts anser hon att regeringarna, utöver att släcka de mest akuta ekonomiska bränderna, även måste vara mycket tydligare med de långsiktiga planerna för den ekonomiska tillväxten. Det är det som människor vill höra. Släck elden, men se också till att ha en tydlig plan för den ekonomiska tillväxten. u 20 Agenda

21 Svenska videokameror ERÖVRAR KINA TEXT GÖRAN LIND FOTO ISTOCKPHOTO, ANNA GULLERS, CHARLOTTE CARLBERG BÄRG OCH AXIS Axis, som säljer nätverksvideolösningar, är ett av de svenska företag som lyckats på den kinesiska marknaden. Agenda har träffat företagets chef för verksamheten i norra Asien, Fan Look, på företagets regionala huvudkontor i Hongkong Agenda 21

22 HONG KONG PHILIPPINE SEA Utöver Kina ingår också Japan, Taiwan och Syd- korea i Axis region norra Asien. Vi nästan fördubblade omsättningen 2010 och var en av de snabbast växande delarna av Axis, säger Fan Look, chef för Axis i Asien, när vi träffas i en av Hongkongs många skyskrapor i distriktet Kowloon Bay. Axis är i dag en av världens ledande leverantörer av nätverksbaserade videolösningar. Företaget har vuxit i takt med att fler och fler marknader har tagit tekniksprånget från analoga övervakningssystem till nätverksbaserade videolösningar. Axis system finns i dag i närmare 180 länder. Tillväxttakten i Asien påverkas också av hur snabbt övergången från analoga system går. Medan Sverige och andra delar av Västeuropa har kommit långt i den processen, ligger den ännu i sin linda på den potentiellt i särklass största marknaden, Kina. Fortfarande är 90 procent av alla övervakningskameror i Kina analoga. Men det innebär också att det finns en stor potential när kineserna går över till nätverkslösningar. Priskonkurrensen från lokala aktörer som säljer analoga lösningar är dock hård, säger Fan Look. Transportsektorn är redan en av de största kunderna, till exempel Shanghais hamn, och där finns stora möjligheter för Axis att expandera. Ett annat stort projekt är utbyggnaden av Kinas höghastighetsjärnväg. Vi ser också stora möjligheter kring Kinas flygplatser när de successivt går över från analogt till nätverk, säger Fan Look. Axis försäljning sker alltid via distributörer, vilka i sin tur säljer vidare till systemintegratörer som når slutanvändarna. En viktig del av expansionen i Kina handlar därför om att bygga upp ett distributionsnät och att utbilda distributörerna i Axis system. Vi utbildar partners och distributörer, under 2011 var det över personer som gick utbildningen. Vi säljer på att våra produkter är bättre än konkurrenternas i allt från bildkvalitet till nätverkslösningen och pålitlighet. Det är viktigt att leverantörerna kan förmedla detta till kunderna och att man förstår de stora fördelarna med nätverk framför analoga lösningar. Utöver Kina ingår också Japan, Taiwan och Sydkorea i regionen norra Asien. Japan är en utvecklad marknad. Här möter Axis en annan typ av konkurrens från starka, helt 22 Agenda

23 Axis Axis är ett it-företag som erbjuder nätverksvideolösningar för professionella installationer, till exempel övervakningskameror som används i installationer på skolor, inom detaljhandeln, på bussar och tåg samt för offentlig övervakning. Företaget grundades 1984 i Lund av två studiekamrater, Mikael Karlsson och Martin Gren. Bolaget är en svensk framgångssaga och hade 2010 ökat omsättningen till 2,9 miljarder kronor. Axis säljer i dag via distributörer i cirka 70 länder och produkterna finns i cirka 180 länder. Agenda 23