Programmet har utsänts på remiss varefter det justerats utifrån inkomna synpunkter.

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 1 (11) LANDSBYGDSPROGRAM FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige , 62 Bakgrund Motionen I en motion till kommunfullmäktige i Timrå kommun, lagd av Centerpartiets Lars-Erik Nordin, pekades på behovet av ett landsbygdsprogram. Syftet var att på bästa sätt tillvarata kunskap och erfarenhet samt möjligheterna att utveckla landsbygden än mer, vidare att underlätta medfinansiering från olika tillväxtprogram. Motionen antogs Programmets tillkomst Under 2010 har uppdraget tydliggjorts och genomförts. Det konkreta genomförandet har skett i flera steg: analysarbete, möte med inbjudna företagare och föreningar för framtagning av vision, telefonintervjuer (synpunkter från intervjuerna sammanfattas i Bilaga 3) samt sammanställning. Programmet bygger även på redan framtagna underlag som Leaderstrategi Timråbygd, Arena Landsbygd, det nationella landsbygdsprogrammet, Turismstrategi Timrå samt länets serviceprogram. Stora delar av detta arbete har utförts på konsultbasis av Ann Holst. Den slutliga utformningen av programmet har gjorts av Kommunledningskontoret. Ambitionen har varit att skapa ett lättillgängligt program som i första hand pekar ut de viktigaste inriktningarna samt visar på möjliga finansieringsvägar. Programmet har utsänts på remiss varefter det justerats utifrån inkomna synpunkter. Programmets varaktighet Landsbygdsprogrammet är generellt till sin karaktär och torde behålla sin aktualitet under ett antal år. Någon översyn förutses inte före Disposition Efter en kort faktaredovisning presenteras kommunens syn på sin roll i arbetet för landsbygdens utveckling. Mot bakgrund av kommunens vision redovisas landsbygdsprogrammets vision samt de inriktningar som bör gälla för arbetet. Därefter redovisas sambandet med andra program och insatser (Bilaga 1), tillgängliga källor för finansiering (Bil. 2) samt en sammanställning av synpunkter från intervjuer och samtal (Bil. 3).

2 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 2 (11) Korta fakta Timrå kommun ligger i Västernorrlands län och har en landareal om 788 kvadratkilometer. Timrå är, med norrländska mått, ingen utpräglad glesbygdskommun. De större befolkningskoncentrationerna finns vid eller nära kusten. Timrå ligger centralt i Norrlands största arbetsmarknad. Med Midlanda flygplats, E4, järnväg och hamn finns goda rese- och transportmöjligheter. Timrå har karaktären av pendlingskommun och har förutsättningar att vara ett logistiskt centrum. Befolkningen i Timrå var vid mätningen 31 dec invånare. I stort sett reproduceras Timrås befolkning över tid, d.v.s. antalet födda ligger på ungefär samma nivå som antalet döda. De flesta är bosatta i Timrå tätort, drygt återfinns där, knappt finns i Söråker och ca i övriga kommunen. Vad gäller övriga bakgrundsfakta hänvisas till den breda genomgång som skedde när strategin för Leader Timrå utarbetades ( Annan intressant bakgrund återfinns i t.ex. den år 2010 av SCB genomförda medborgarundersökningen ( Roller Timrå kommuns centrala uppdrag är att bedriva sin ordinarie verksamhet över den geografiska ytan. Hur verksamheten organiseras beror av en mängd faktorer, där de grundläggande är geografin, befolkningens lokalisering, tillgången till resurser samt de prioriteringar som sker. Timrå kommun har inga nämnvärda resurser för att med egna medel bedriva en landsbygdspolitik. Det betyder att kommunen inte heller kan eller ska vara detaljstyrande för vad som sker vad gäller landsbygdsutveckling. Kommunens roll är snarast den som samtalspartner, dörröppnare och informationsförmedlare. Följande slutsatser kan dras i detta sammanhang: Aktiviteterna på området landsbygdsutveckling kommer i all huvudsak att ske lokalt, av lokala aktörer utifrån lokala behov och initiativ. Kommunens landsbygdsprogram speglar Timrå kommuns allmänna ambitioner och strävar inte efter att styra i detaljer. Som framgått har detta program tagits fram i dialog med företagare, föreningar och andra aktörer. Icke desto mindre är detta Timrå kommuns program och ska spegla kommunens (till sist de i kommunen förtroendevaldas) ambitioner, vilka inte nödvändigtvis i allt och vid varje tidpunkt överensstämmer med andra aktörers. En given utgångspunkt för programmet är Timrå kommuns vision och övergripande mål. Timrå kommuns vision Timrå kommuns vision formuleras som Kommunen med livskvalitet - det självklara valet. Bland kommunens övergripande mål har de följande särskild relevans för de ambitioner som gäller landsbygden: Timrås befolkning har år 2015 växt till personer

3 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 3 (11) Timrå kommun är proffs på service God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun Förutsättningen för att nå tillväxtmålet är ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag, ett livaktigt nyföretagande och etablering av nya verksamheter. Vision för landsbygdsprogram för Timrå kommun Vi bor nära, miljövänligt och har kö av många som vill flytta in Vi lever i öppna landskap nära till naturen Här finns ett blomstrande företagsklimat där företagaren är en förebild Kulturen är en naturlig del som berikar och attraherar Timrå ligger i framkant och väcker uppmärksamhet Besöksnäringen skapar nya möjligheter till rekreation och företagande Inriktningar och prioriteringar Boende och service Företagande Besöksnäring/turism Kultur Attityder Föreningsliv Boende och service Det finns en samstämmighet om vikten av attraktivt boende och god samhällsservice. Det finns gott om utrymme och mängder av områden som är attraktiva eller har stor potential. Det finns utvecklingsmöjligheter, t.ex. genom att underlätta för dem som vill flytta till landsbygden genom planering och enkel hantering. Vidare att behålla och utveckla service som mackar och betaltjänster, göra pendlarparkeringar i kombination med kollektivtrafik, ha god täckning för bredband och mobiltelefoni m.m. Företagande Företagande och entreprenörsanda är avgörande faktorer. Timrås ambition är att ha Norrlands bästa företagsklimat år Graden av företagande bör öka. Mycket har redan hänt vad gäller attityder till företagande och företagare men mer kan göras. Påtagligt är behovet av att ha någon/några som agerar som spindel i nätet för att skapa samarbete och utvecklingsmöjligheter. Ett av svaren på dessa behov är kommunens initiativ att skapa en samlingsplats för företagen: Entreprenör Timrå. Det är Timrå kommuns tydliga ambition att bevara och utveckla denna verksamhet. De gröna näringarna har stor betydelse för landsbygden. Skogen är en stor och viktig resurs. För skogsnäringen är god bärighet på vägarna av stor vikt. Bra vägar och annan infrastruktur är av stor vikt. Energisektorn kan utvecklas med ny teknik, skogsråvara, biogas m.m. Det finns utrymme för fler att skapa nya produkter; odling, förädling mm. Råd och stöd är viktiga förutsättningar för ett mer diversifierat och blomstrande företagande. Att ge företagare möjlighet och tid att arbeta med utvecklingsfrågor är en möjlig potential för tillväxt och nya jobb.

4 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 4 (11) Besöksnäring/turism Tursim och besöksnäring är i vårt län och i Timrå fortfarande en utvecklingsbar näring som med rätt förutsättningar kan öka i betydelse. Tillväxttakten i landet har legat på 6 procent per år medan den i länet ligger på 0,5 procent. (Turiststrategi för Timrå 2010) Det finns mycket att satsa på och utveckla: marknadsföring av det som redan finns, ett ökat utbud av boende m.m. Framför allt krävs en utveckling på genuint kommersiella grunder. Kultur Förenklat kan man säga att kultur har ett ekonomiskt inflytande i tre dimensioner: kulturen skapar ett socialt kapital av betydelse för de relationer, nätverk och den tillit som knyter samman befolkningen i en region, den lockar externa besökare till området och den kan stimulera export av varor och tjänster från regionen. Ytterligare en dimension är kulturlandskapet, den odlade mark som håller landskapet öppet och tillgängligt för såväl bofasta som besökare. Ett rikt kulturliv skapar människor som trivs och skickar ut goda signaler. Det ger känslan av att finnas i ett sammanhang och en atmosfär för dem som ska bo och verka i området. Attityder Attityder är viktiga men svåra att påverka. Viktigt för utvecklingen på landsbygden är samarbete och engagemang, ökad öppenhet och strävan att avskaffa Jante-lagen. Samarbete kommer inte med automatik utan kräver ett målinriktat arbete, likväl som att skapa ett ökat engagemang. En ökad öppenhet skapar delaktighet och engagemang. En välkomnande hållning gentemot nyinflyttade oavsett var de kommer ifrån ger positiva ringar på vattnet. Föreningsliv Föreningar är mötesplatser för människor. I mötena skapas mycken kreativitet. För många, inte minst på landsbygden, har föreningslivet stor betydelse. Föreningarna kan fungera fostrande, lärande, kontaktskapande, mobiliserande; de så kallade föreningsmänniskorna har ofta stora kontaktnät. Föreningarna måste, för att fortsatt kunna fylla en viktig funktion i sina bygder, hantera behovet av föryngring. Samtidigt ökar kraven att agera affärsmässigt och med entreprenörskap. Exempel på några av de tänkbara aktiviteterna framgår av intervjusvaren (Bil. 3). Detta program antogs av kommunfullmäktige i Timrå (KF 2011:62)

5 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 5 (11) Bilaga 1 Samband med andra program och insatser Nationella landsbygdsprogrammet Arena landsbygd Leader Timråbygd Serviceprogrammet från Länsstyrelsen Turismstrategi Timrå Timrå kommuns översiktsplan Strategisk inriktning för det nationella landsbygdsprogrammet Ökat fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och som stärker lantbrukets konkurrensförmåga. En fortsatt hög miljöambition som ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen med koppling till jordbruket ska kunna uppnås. Lokalt engagemang ska stödjas och ett brett deltagande från många grupper i arbetet för landsbygdens utveckling ska eftersträvas. En helhetssyn på landsbygden ska eftersträvas i planering och genomförande. Samordningen mellan olika instanser ska stärkas. Arena Landsbygd Arena landsbygd är en övergripande strategi för hela länets landsbygd, det har inga speciella resurser knutna till sig för genomförande utan pekar ut de prioriterade insatsområdena. De fem insatsområden är följande: 1. Livskraftiga företag och fler arbeten 2. Attraktiv livsmiljö med god servicenivå 3. Tillgängliggörande infrastruktur 4. Hållbara natur- och kulturmiljöer 5. Lokalt inflytande och samverkan Leader Timråbygd Via Leader finns möjlighet att söka och genomföra mindre projekt inom angivna områden. Fokus är på samverkan mellan olika samhällssektorer, organisationer, företag m.m. Programmet pågår t.o.m Leaders temaområden i Timrå är: Föreningsliv Företagande och entreprenörskap Attraktivt boende Infrastruktur och service Besöksnäring Kultur Regionalt serviceprogram i Västernorrlands län I programmet lyfts serviceförsörjningen fram som en strategisk aspekt i det regionala utvecklingsarbetet. Övergripande mål för länet är:

6 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 6 (11) En uthållig service för nya möjligheter i levande landsbygder och tätorter. Som inriktningsmål anges: Att uppnå en god och hållbar servicenivå med rimlig kvalitet och närhet för företag, hushåll och besökande för minst samma attraktionsnivå som andra jämförbara regioner i landet De fyra prioriterade åtgärderna är: 1. Tillgänglighet till dagligvaror 2. Tillgänglighet till drivmedel 3. Tillgänglighet genom fungerande kommunikation 4. Tillgänglighet genom samordnad service och finansiering Turismstrategi Timrå I arbetet med Destination Timrå har en strategi tagits fram under Visionen och målen är: Vision Timrå har nyttjat sina naturliga förutsättningar och är bäst i länet på ekoturism. Näringen kan erbjuda högkvalitativa turismprodukter som lockar besökare till kommunen. Besöksnäringen växer med god lönsamhet, vilket påverkar angränsande branscher positivt. Timrå är känt för sitt goda värdskap, sin strategiska samordning av turismen och det fruktsamma samarbetet mellan besöksnäringsföretagen. Mål år % av branschens aktörer är bokningsbara via Kommersiellt samarbete mellan branschens aktörer har resulterat i 40 kvalitetssäkrade och bokningsbara produkter på Visittimra. Det finns minst 4 företag som tillsammans har ett tiotal naturupplevelseprodukter med kvalitetsstämpeln Naturens Bästa. Den årliga tillväxttakten i branschen har ökat från 0,5 % 2010 till 3,5 % nya arbetstillfällen har skapats inom besöksnäringen. Översiktsplanering i Timrå kommun Timrå kommun tar fram en översiktsplan med jämna mellanrum. När detta program utarbetas pågår samtidigt arbetet med översiktsplanen. Den fokuserar på förslag till nya bostadsområden i tätorter, ny mark för företag, möjligheter att utveckla besöksnäringen och bosätta sig nära sjöar, kust och vattendrag. Planen ska skapa förutsättningar för ökad tillväxt och att Timrå ska kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vindkraft har antagits. Detta möjliggör för externa aktörer att söka tillstånd för etablering av vindkraftsparker. I förslaget till översiktsplan finns även förslag på ett 20-tal områden vid sjöar, hav och vattendrag där kommunen föreslår att dispens från strandskyddet ska kunna ges. Detta kan komma att bli en möjlighet för externa intressenter.

7 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 7 (11) Bilaga 2 Resurser att tillgå Leader Timråbygd Leader är en metod för samverkan som nu används på bred front. Här finns redan finansiering ordnad genom EU och svenska offentliga resurser, bland annat Timrå kommun, Landstinget och Kommunförbundet. Här finns också ett kontor som ger råd och stöd till dem som har idéer att utveckla. Programmet pågår till och med En bärande tanke med Leader är samverkan, att arbeta tillsammans från ideell, privat och offentlig sektor samt att bygga på den lokala kraften och de behov som finns i området. Utvecklingsstöd till företag Det finns flera olika former av utvecklingsstöd till företag som handläggs och beslutas av Länsstyrelsen i Västernorrland. Såddfinansiering SFS 1995:1254 Består huvudsakligen av innovationscheckar för uppfinningar (såddbidrag max kr) Stöd till kommersiell service för näringsidkare och kommuner SFS 2000:284 Kan sökas av kommuner, näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror och/eller drivmedel, näringsidkare som bedriver verksamhet med varubuss och säljer dagligvaror, om det finns särskilda skäl samt näringsidkare med fasta försäljningsställen för fackhandelsvaror, om det finns särskilda skäl. Kan lämnas i områden där servicen är gles. Stödformerna är investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag och hemsändningsbidrag. Stöd lämnas med högst 50 procent av kommunens nettoutgift. Regionalt investeringsstöd, RIS (tidigare regionalt utvecklingsbidrag) SFS 2007:61 Investeringsbidrag till maskiner och andra inventarier, byggnationer och vissa "mjuka" investeringar i produktutveckling, immateriella rättigheter m.m. för vissa branscher med industrirelaterad verksamhet, för tjänste- och serviceföretag med en stor marknad och för turismverksamhet enligt särskilda bestämmelser. Regionalt bidrag till företagsutveckling, FUB (tidigare landsbygdsstöd) SFS 2000:283, med ändringar För små och medelstora företag med färre än 250 anställda som antingen har en årsomsättning på maximalt 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro per år. Även ekonomiska föreningar eller stiftelser med näringsdrivande verksamhet kan söka investeringsbidrag till inköp av maskiner, utrustningar och andra inventarier, byggnationer och till viss marknadsföring och produktutveckling.

8 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 8 (11) Konsultcheck: ett bidrag till kostnader för inköp av externa strategiska konsultinsatser inom marknadsföring, produktutveckling, företagsledareutbildning samt för konsulthjälp med certifieringar, design, patentskydd m.m. Mikrobidrag, bland annat för nystartade företag (max. 50 procent men högst kr). EU:s jordbrukarstöd Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för administrationen av EU:s olika stöd till jordbruket. Jordbrukarstöden som finns att söka är uppdelade i direktstöd, miljöersättningar och regionala stöd. Gårdsstöd och övriga direktstöd finansieras helt och hållet av EU. Stöden är oberoende av produktionsvolymen och produktionens inriktning. Syftet med stöden är att göra EU:s jordbrukare mer konkurrenskraftiga och marknadsorienterade och samtidigt garantera den nödvändiga stabiliteten i inkomsterna. Miljöersättningarna finansieras gemensamt av svenska staten och EU. Syftet är att lantbrukaren ska få betalt för det miljöarbete som bedrivs och bidra till att uppfylla miljömålen, bland annat målet om ett rikt odlingslandskap. Även de regionala stöden finansieras av både svenska staten och EU. Dessa stöd ska kompensera för högre produktionskostnader i jämförelse med övriga delar av landet. Regionala strukturfondsprogram De regionala strukturfondsprogrammen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Regionala Utvecklingsfonden syftar till att minska den regionala obalansen inom EU och finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling. Projekt inom strukturfonderna är generellt stora, men det beviljas även mindre förstudier mm. Landsbygdsprogrammet Det övergripande målet för landsbygdsprogrammet är en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Landsbygdsprogrammet löper över sju år, Programmet finansieras till ungefär hälften med svenska statliga medel och hälften av EU:s budget. Projekt kan skapas inom diversifiering, affärsutveckling, kompetenshöjning, mat, turism mm. Ta gärna kontakt med en handläggare på Länsstyrelsen. Europeiska socialfonden ESF Europeiska socialfonden är inriktad på att motverka och förhindra arbetslöshet, att utveckla det mänskliga kapitalet samt främja integration på arbetsmarknaden. Inom programområde 1 kan man söka stöd för projekt som underlättar för sysselsatta kvinnor och män (egna företagare, medarbetare eller chefer) att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Det innebär

9 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 16 9 (11) kompetensutveckling som bidrar till att individen har den kompetens som efterfrågas vid förändringar på arbetsmarknaden och därmed löper mindre risk för arbetslöshet. Inom programområde 2 kan man söka stöd för projekt som bidrar till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. Genom att delta i något av projekten ska deltagarna öka sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Regionala projektmedel Det finns även möjlighet att söka regionala projektmedel som handläggs av Länsstyrelsen. Dessa kan ges till insatser som främjar utveckling och förnyelse av det regionala näringslivet, främjar samverkan, samt stärker konkurrenskraften i ett antal strategiska områden. Medlen används ofta som medfinansiering i projekt. Stöd till bredbandsutbyggnad För att göra en utbyggnad av bredband möjlig finns två olika statliga stöd, ett genom Landsbygdsprogrammet och stöd till kanalisation (gräva ner tomrör) för IT-infrastruktur. Gemensamt för bägge stödformer är att stöd bara kan beviljas för projekt där utbyggnad av ITinfrastruktur inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga grunder. Det är också möjligt att för ett och samma projekt söka stöd ur båda stödformerna. För stöd från Landsbygdsprogrammet är det villkorat att projektet ska medfinansieras med offentliga medel med minst 25 procent. Områden som finns med i projektansökningar måste även vara prioriterade av den kommun området ligger i. Vilka kan söka? Landsbygdsprogrammet : organisationer, företag, föreningar och byalag. Kanalisationsstödet: organisationer, företag, föreningar och enskilda personer. Transnationella program För den eller dem som vill utveckla något och göra det tillsammans med parter från andra länder finns transnationella program: Botnia-Atlanticaprogrammet med målet att stärka den öst-västliga dimensionen och långsiktigt medverka till ökad integration och samverkan inom Botnia-Atlanticaområdet för att uppnå starkare tillväxt och hållbar utveckling. Norra Periferin är ett transnationellt samarbetsinstrument inom ramen för territoriellt samarbete Mål 3, Interregionala programmet. Programmet är en del av den europeiska sammanhållningspolitiken för perioden

10 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF (11) Bilaga 3 Intervjuer röster från företagare, föreningsliv m.m. Vad behövs för att nå visionen? Boende och service o Det ska vara enkelt att flytta till landsbygden o Attraktiva miljöer behövs, viktigt att samordna med översiktsplaneringen o Nyttja närheten till havet röjning behövs! o Skolor och förskolor och annan service behövs för att få inflyttning o Kommunikationer, infrastruktur, bussar och skolskjutsar viktigt att värna och utveckla o Vägar med god bärighet o Mack för att kunna tanka o Mobiltelefontäckning saknas o För rekreation behövs gång och cykelbanor o Tillgänglighet till havet och alla badvikar Attityder o Mer samverkan och samarbete o Fler som engagerar sig istället för att stanna hemma och tänka o Bort med Jante-lagen o Kontaktnät mellan företagare o Mer öppenhet och generositet o Förändra attityder mot lantbrukare och andra företagare o Öppenhet skapar delaktighet o Välkomnande gentemot flyktingar och invandrare Kultur o Det öppna landskapet jordbruket är en förutsättning o Använd Söråkers Folkets Hus o Ett rikt och bra kulturliv ger människor som trivs och skickar ut goda signaler o Ett rikt och bra kulturliv är en förutsättning för människor att finnas i ett sammanhang o Ett rikt och bra kulturliv skapar en atmosfär för dem som ska bo och verka i området o Kulturstrategi behövs som genomsyrar tanke och handling, det räcker inte med ideella krafter Besöksnäring/turism o Mer paket o Större utbud av boende mm o Bättre skyltning o Mer marknadsföring av det som finns o Ekoturism och småskalighet men gör det tillsammans! o Titta på marknaderna österut, baltländerna, Ryssland o Rejäl dragare behövs o Våga sticka ut och tala om att vi är bra! Föreningsliv o Föryngring o Mer affärsmässighet

11 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF (11) Företagande o Jordbruket för det öppna landskapet o Skogen bör brukas mer av dem som bor i Timrå o Energin kan utvecklas med ny teknik, biogas, skogsråvara mm o Utveckla entreprenörskapet o Utveckla hamnen i Söråker o Infrastruktur, bredband, telefoni, vägar o Mer samarbete mellan befintliga företagare o Fler som producerar och förädlar på landsbygden, ju fler som finns desto fler drar hit besökare/köpare o Torghandel på Timrå Torg o Kunskap behövs för att starta livsmedelstillverkning och förädling odling, bakning, rökning, chark, glass, choklad det finns många möjligheter men mer kurser/utbildning krävs o Stöd i form av samordning, lotsning, bolla idéer och frågor o Finns mycket stöd till nya företagare, när det gått några år behövs andra typer av stöttning och uppföljning o Svårt att hinna med att både producera och sköta det dagliga och vidareutveckla och tänka långsiktigt o Går det att anställa i företaget? Fler arbetstillfällen är möjliga