Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, plan 4, Marstrand Tid Onsdagen den 4 maj klockan 10:00-18:00 Ledamöter Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Kerstin Petersson (L) Maria Kjellberg (MP) Charlotta Windeman (M) Morgan Persson (UP) Ordförande Jonatan Engström Sekreterare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden till kommunstyrelsen 4 KS2016/ Ny förskola Diseröd Föredragande: Andreas Sjunnesson, Svante Svensson Kl. 10:05-10:25 Antecknas Information från sektorerna 5 Information utifrån årshjul: Hållbart resande Minska energiförbrukningen Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete SHB läget i sektorn Föredragande: Svante Svensson, Gunilla Hansson, Anna Silfverberg Poulsen, Jenny Adler Kl. 10:25-11:10 6 Information om samråd: Instön Tyfter Håffrekullen Föredragande: Anna Silfverberg Poulsen Kl. 11:10-11:30 Antecknas Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden till kommunstyrelsen 7 KS2015/880-3 Klocktornet 1, 34 och 37 upphävande av tidigare planuppdrag (Dnr KS2003/568) samt ansökan om nytt planuppdrag (Dnr KS2015/880) Föredragande: Britt-Inger Rydh Kl. 11:30-11:40 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Ärenden som stannar i utskottet 8 Fråga om indragna skolskjutsar Föredragande: Marielle Månskär Kl. 11:40-12:00 Antecknas Lunch Kl. 12:00-13:00 Ärenden till kommunstyrelsen 9 KS2016/ Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare Föredragande: Jennie Fälth Kl. 13:00-13:10 10 KS2016/ Parkeringsnorm för centrala Kungälv, regler och riktlinjer Föredragande: Björn Carlsson Kl. 13:10-13:30 11 KS2010/ Överenskommelse fastighetsreglering kvarter 5.1 Kongahälla Föredragande: Anders Bergquist Kl. 13:30-13:40 12 KS2015/42-11 Samverkansavtal för projekt Havshotellet Marstrand Föredragande: Henrik Haglund Kl. 13:40-13:50 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

4 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden som stannar i utskottet 13 Inkomna skrivelser till samhällsbyggnadsutskottet Antecknas 14 KS2015/ Antaget handlingsprogram Antecknas Ärenden för dialog 15 Dialog om trafikplanering Närvarande: Martin Hollertz Kl. 14:00-15:00 Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

5 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Andreas Sjunnesson Svante Svensson Ny förskola Diseröd Dnr KS2016/ Sammanfattning För att möta kommande befolkningsökning behöver lokaler tillföras för både förskola och skola i Diseröd. Genom att tillföra en ny och flexibelt byggd förskola med sex avdelningar kan behov inom både förskola och grundskola tillgodoses. Investeringen beräknas uppgå till tkr med en årlig driftskostnadsökning motsvarande tkr per år för förskolan och måltidsverksamheten. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra nybyggnad av förskola, och upphandla entreprenaden enligt ovan nämnda investeringssumma. Bakgrund För att möta kommande befolkningsökning behöver lokaler tillföras för både förskola och skola i Diseröd. Både förskolan och skolan har just nu verksamhet i tillfälliga lokaler. Genom att tillföra en ny och flexibelt byggd förskola med sex avdelningar kan behov inom både förskola och grundskola tillgodoses. Från start tillförs lokaler för tre nya förskoleavdelningar, en flyttad förskoleavdelning (ersättning för paviljong Tyfter) samt lokaler motsvarande två klassrum (ersättning för förskolan Svalan/Ekorren som de senaste åren nyttjats av grundskolan). Verksamhetens bedömning Den nya förskolan skall omfatta sex avdelningar för barn i åldern 1-5 år. Byggnaden kommer att uppföras i ett och ett halvt våningsplan, där det nedre planet rymmer 4 avdelningar, matsal samt mottagningskök och det övre planet rymmer två avdelningar, personalutrymmen samt gemensamma pedagogiska ytor. De två avdelningarna på övervåningen ska inledningsvis kunna användas av grundskolan (till exempel förskoleklass och fritids). Den nya förskolan blir centralt placerad med närhet till goda kommunikationer och acceptabla avstånd till natur och grönområden. För ekologisk hållbarhet prioriteras energieffektivitet och att giftfria material i största möjliga mån används vid byggnation och inredning. Förskolans utemiljö byggs för pedagogisk verksamhet av olika slag med särskilt fokus på varierad lek, rörelse och vila. Förskolans lokaler ska stödja att en stor del av dagen tillbringas utomhus. Särskilt fokus vid denna projektering har lagts på att entréer och kapprum stödjer en verksamhet i rörelse. Storleken på förskolan ger förutsättningar för en effektiv organisation. Avdelningarnas utformning ger möjlighet att organisera sig i mindre barngrupper efter behov. Lokalerna byggs UTVECKLINGSENHETEN SKOLA ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

6 2(4) flexibelt för att kunna användas av grundskolan. Rummen byggs i varierande storlek och användningen går att förändra över tid. Rummen ska kunna användas för både aktivitet och för vila. Avdelningarna får nära tillgång till diskbänk och vatten. Pedagogiskt kök finnas i huset. God hygien nås genom kombinationen av ändamålsenliga lokaler och välförankrade hygienrutiner och egenkontroll. Särskild fokus vid denna projektering har lagts på kompletterande toaletter med god tillgänglighet som lätt kan nås från gården. Förskolan byggs med gemensam matsal i direkt anslutning till mottagningskök. Särskilt fokus vid projekteringen av matsalen har lagts på att skapa trygga matsituationer och en trivsam miljö. Särskilt fokus har också lagt på flödena mellan kök och matsal och att serveringen ska uppmuntra ätande och minska svinn. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Nybyggnad av förskola i Diseröd är i linje med kommunfullmäktiges mål Gör rätt från början- satsa på barn och unga. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnkonventionen artikel Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikelns mål tillgodoses. Barnkonventionen artikel 31. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Artikelns mål tillgodoses. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förslaget bedöms inte påverka pojkar eller flickor olika. Varje skola gör årligen en plan utifrån Skolverkets allmänna råd, för att stödja och synliggöra verksamheternas arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter. Förslaget bedöms inte påverka pojkar och flickor olika. Det är förskolans uppdrag att se till att alla barn, oavsett könstillhörighet får pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen. Teknisk bedömning/genomförandeplan Byggstart planeras ske under hösten 2016 med inflyttning hösten Förskolan kommer att utföras enligt konceptet miljöbyggnad guld och Sunda hus sund inomhusmiljö. Byggnaden värms med bergvärme och byggs med solceller på taket mot sydost. Övriga takytor beläggs med sedumtak. Förskolan byggs med hybridventilation, tilluft via kulvertsystem samma princip som Björkängens förskola - vilken upplevs positivt med hänsyn till ljudnivå, energiförbrukning och inneklimat. Byggnad är projekterad och placerad på ett sådant sätt att den tjänar som del av bullerskyddet på fastigheten, så även komplementbyggnaderna. Byggnadens fasader kommer till största del bestå av murat tegel, vilket innebär låga underhållskostnader. Ytskikt inomhus är valda med tanke på miljö och lång livslängd med högt slitage samt med fokus på akustik, höga krav på ljudmiljö

7 3(4) Förskolan bedöms få fördyrande markåtgärder på grund av hög grundvattennivå, dålig bärighet och förhöjd skredrisk. Omfattande åtgärder både inom och utom kvartersmark är nödvändiga såsom pålning, spontning och högre betongkvalitet på grund av yttre vattentryck. Juridisk bedömning Genomförandet av projektet är beroende av att detaljplan för Diseröd centrum vinner laga kraft. Ekonomisk bedömning Kostnad bedöms enligt referensobjekt och fördyrande omständigheter (mark) till tkr. Tillkommande hyra och verksamhetskostnad: - Ny förskola inklusive mottagningskök tkr/år. - Tre tillkommande förskoleavdelningar tkr - Summa tkr Avgår: - Inhyrd avdelning Tyfter (moduler) -320 tkr - Svalan/Ekorren -210 tkr - Summa lokalhyra -530 tkr Tillkommande drift- och verksamhetskostnad: tkr Den före detta förskolan och numera skollokalen Svalan/Ekorren blir fri genom projektet vilket ger möjlighet för exploatering. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra nybyggnad av ny förskola i Diseröd. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att upphandla entreprenaden med en totalsumma om tkr med en årlig driftskostnad motsvarande tkr per år. 3. Finansiering sker genom befintlig investeringsram år 2016 och år Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Maria Andersson Sektorchef skola Patrik Skog Sektorchef kommunledningssektorn

8 4(4) Expedieras till: Maria Andersson skolchef, sektor skola Ann Ryström, sektor skola Cristin Lysell, sektor skola Svante Svensson, Samhällsutveckling Andreas Sjunnesson, Samhällsutveckling Anneli Eriksson Måltidsservice Kristina Johansson, Samhällsutveckling Åsa Berglie, Samhällsutveckling För kännedom till:

9 KUNGÄLV FÖRSKOLA DISERÖD

10 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Britt-Inger Rydh Klocktornet 1, 34 och 37 upphävande av tidigare planuppdrag (Dnr KS2003/568) samt ansökan om nytt planuppdrag Dnr KS2015/880-3 Sammanfattning Sigillet fastighet AB ansöker om begäran att planuppdraget återupptas för fastigheterna klocktornet 1, 34 och 37. Förslaget innehåller bostäder, hotell, handel och kontor. De befintliga fastigheterna föreslås utvecklas genom att nya bostäder och lokaler för kontor och hotell byggs på delar av taket och att de kommersiella lokalerna tillåts byggas ut mot Västra Tullen och Västra gatan. ÖP/planprogram/detaljplan: Översiktsplanen (ÖP2010) anger som mål för utveckling i Kungälv och serviceorterna att huvuddelen av kommunens tillskott av bostäder och verksamheter ska vara i centralorten. En mer sammanhållen bebyggelse med korta avstånd ska eftersträvas. Kungälv bör därför i första hand växa genom kompletterande bebyggelse i de centrala delarna, framförallt bör en hög bebyggelsetäthet eftersträvas i de stationsnära lägena i anslutning till kollektivtrafik. Området ingår i planprogram för Kungälvs centrum, delen Västra tullen, Liljedal och Västra gatan. För området gäller detaljplan för Kv. Klocktornet och del av Kv. Mors mössa m.m. (akt nr 1692, fastställd ). För delen av Västra Gatan, som omfattas av förslaget, gäller detaljplan (akt nr 1746, fastställd ) och detaljplan för Liljedalsområdet (akt nr 1795, antagen ). Genomförande för detaljplanerna har gått ut. Fastigheten: Fastigheterna är belägna i centrala Kungälv vid Västra Tullen. Planområdet omfattar fastigheterna Klocktornet 1, 34 och 37. I norr avgränsas planområdet av Västra Tullen, i Öster av Västra Gatan, i söder av Norra Gränden och i väster av Strandgatan. Natur/kultur: Fastigheterna ligger delvis inom riksintresset enligt 3 kap 6 MB för kulturmiljövården (KO13) för Kungälvs gamla stad och Bohus fästning. Miljö/risk: För området föreligger risk för höga bullernivåer. Inom ramen för planarbetet ska markmiljö, buller och eventuellt luftmiljö utredas. Va: Området är försörjt med kommunalt vatten. Dagvattenhantering behöver utredas. Tillgänglighet: Området är väl försörjt med kollektivtrafik och nära till offentlig och kommersiell service. Bedömning: För planområdet togs ett förslag till ny detaljplan mellan åren Inför antagandet lämnades ärendet vilande. Sedan dess har planområdet bytt fastighetsägare och förslaget för om- och tillbyggnad utvecklats dock med samma huvuddrag. SAMHÄLLSBYGGNAD PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

11 2(3) Då det skett betydande förändringar i plan- och bygglagen sedan 2008 föreslås ärendet få ett nytt planuppdrag och behandlas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900) kap 5 7. Förvaltningen föreslår att planarbete påbörjas, vilket under nu kända förutsättningar bedöms kunna ske år 2016, och bedömer att planen i så fall kan antas Bakgrund För planområdet togs ett förslag till ny detaljplan fram mellan åren Inför antagandet lämnades ärendet vilande på grund av dåvarande fastighetsägarnas ekonomiska situation och att exploateringsavtal mellan fastighetsägare och kommun inte kunde upprättas. Sedan dess har planområdet bytt fastighetsägare och förslaget för om- och tillbyggnad utvecklats med en mer tidsenlig gestaltning. Huvuddragen i uttryck och innehåll är dock överensstämmande med tidigare förslag. Fastighetsägarna inkom i april 2015 med begäran om detaljplanearbetet skulle återupptas. Planstart har avvaktat samråd för Program för Kungälvs centrum, delen Västra Tullen, Liljedal och Västra gatan, i vilken aktuellt planområde är beläget. Planprogrammet och dess bilagor utgör utgångspunkt för detaljplanearbetet. Verksamhetens bedömning Då det skett betydande förändringar i plan- och bygglagen sedan 2008 då planärendet lämnades vilande, föreslås ärendet få ett nytt planuppdrag och behandlas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900) kap 5 7. Möjlighet till utökat förfarande ifall sådant behov skulle uppstå efter samrådet. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas år 2016 och antas Möjligheten att utveckla fastigheterna är tidigare prövad genom en detaljplaneprocess som nästintill slutfördes, ingår i aktuellt planprogram och bedöms vara i enlighet med översiktsplanens intentioner. Det är viktigt att tillkommande bebyggelse tar hänsyn till bullersituationen och till den kulturhistoriska miljö den gränsar till. Sammanfattningsvis gör förvaltningen bedömningen att området kan prövas genom planläggning med krav på bullerutredning, utredning av markföroreningar och VA-utredning. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En planläggning för bostäder utifrån förslaget bidrar till kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål gällande bland annat attraktiva boenden. Nya verksamhetslokaler bidrar till målet I Kungälv finns arbete åt alla. Uppdraget ligger även i linje med målet Minskad miljöoch klimatpåverkan då det området finns närhet till kollektivtrafik, skola, gång- och cykelvägar och service. Bedömning i relation till barnperspektivet Området ligger mycket nära till skola, gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Trafikbuller kan förekomma samt det saknas grönytor inom planområdet.

12 3(3) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En planläggning av området bedöms vara i enlighet med plan- och bygglagens portalparagraf om en samhällsutvecklingsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Teknisk bedömning/genomförandeplan Föreslagen exploatering/fastighetsutveckling skall ske inom befintlig och blivande kvartersmark. Merparten av den föreslagna exploateringen sker inom befintlig kvartersmark. Delar av föreslaget exploateringsområde består idag av allmän plats, kommunal mark, som överlåts till exploatören när den omvandlas tills kvartersmark när detaljplanen vunnit laga kraft. Ombyggnaden av rondellen Västra Tullen samt flytt av kommunala va-ledningar krävs för att kunna genomföra exploateringen. Juridisk bedömning En planläggning kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Ekonomisk bedömning Exploatören skall betala samtliga kostnader för framtagandet av detaljplan samt delar av kommunens kostnader för att exploatören skall kunna genomföra detaljplanen. Kostnadsfördelning och åtaganden regleras i kommande samverkansavtal och exploateringsavtal. Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att påbörja planarbete för Klocktornet 1, 34 och 37. Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras till: Eva Hell Samhällsbyggnad, Linda Andreasson, Samhällsbyggnad, Hillevi Kittel, Samhällsbyggnad, Anneli Skoglund, Kommunledningssektorn Efter beslut i KS: Sigillet Fastighets AB, kaserntorget 7, Göteborg För kännedom till: Henrik Haglund, Kommunledningssektorn

13 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Jennie Fälth Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare (Dnr KS2016/0332-2) Sammanfattning Kungälvs kommuns va-verksamhet drabbas regelbundet av driftproblem orsakade av fett som släpps ut från fastigheter med livsmedelsverksverksamhet. För att komma tillrätta med detta problem har VA-enheten tagit fram riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare. Förvaltningen föreslår att riktlinjerna antas. Bakgrund Fett som släpps ut i avloppssystemet från olika fastigheter med livsmedelsverksamhet i Kungälvs kommun orsakar stora problem både i avloppsledningsnät och i våra avloppspumpstationer. Förutom att det orsakar stopp så bidrar det även till luktproblem kring våra pumpstationer och avloppsreningsverk. I ett första steg att komma tillrätta med problemen orsakade av fettet i avloppssystemet genomförde VA-enheten, tillsammans med renhållningen, sommaren 2015 en inventering av fettavskiljare i kommunen. Denna inventering visar att många av fastigheterna där livsmedelsverksamhet bedrivs saknar fettavskiljare samt att flera som har fettavskiljare inte sköter dem på ett sådant sätt att de uppfyller avsedd funktion. Fettavskiljarna är en VA-installation som kopplas till kommunens avloppsledningsnät men för tömningen av fettavskiljarna ansvarar renhållningen antog Kungälvs kommun nya avfallsföreskrifter och i samband med detta ökades tömningsintervallerna från minst en gång/år till minst två ggr/år. Sedan 1972 är Kungälvs kommun en del av Gryaab. Gryaab ställer krav på fettavskiljare och skötsel av dessa. De riktlinjer som redovisas överensstämmer med Gryaabs riktlinjer samt Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter. Under 2016 kommer en arbetsgrupp startas bestående av flera kommuner i Göteborgsregionen (GR) då likartade problem finns i flera av kommunerna. Kungälvs kommun kommer att vara sammankallande i denna grupp som ska öka samsynen och gemensamt finna lösningar. Verksamhetens bedömning Fett som släpps ut på ledningsnätet stelnar i ledningar och pumpstationer och orsakar stopp eller andra typer av akuta driftproblem. Likartade problem förekommer inom Gryaabs verksamhet. Eftersom Kungälv är anslutet till Gryaab ska vi följa deras riktlinjer. VA-TEKNIK ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

14 2(3) VA-huvudmannens skyldighet är att ta emot hushållsliknande spillavloppsvatten. Verksamhetens bedömning är att alla fastigheter där livsmedelsverksamhet bedrivs ska ha fettavskiljare men också att dessa sköts på att korrekt sätt med tillräckliga tömningsintervaller och egenkontroll. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Dessa riktlinjer är en del i kommunens strategiska mål Minskad miljö- och klimatpåverkan då antalet driftstopp på avloppsledningsnätet som orsakar utsläpp av orenat avloppsvatten bör minska. De följer väl kommunens strategiska dokument och är ett tydliggörande av befintlig renhållningsordning. Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömning är ej relevant i aktuellt ärende. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömning är ej relevant i aktuellt ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Gemensamma riktlinjer för hela kommunen som bygger på Gryaabs riktlinjer är ett bra arbetsmaterial för att få en samsyn på hur vi ska arbeta med fettavskiljare i Kungälvs kommun. De tydliggör också kraven på fastighetsägarna både när det gäller tömningsintervall och skötsel av fettavskiljarna. Dessa riktlinjer ska utvärderas av VA-verksamheten tillsammans med renhållningen ett år efter att de börjat tillämpas. Juridisk bedömning Dokumentet bedöms inte strida inte mot gällande lagstiftning Ekonomisk bedömning Detta förslag borde minska kostnaden för VA-kollektivet i och med att driftproblemen bör minska. Kostnader för personella resurser, spolbilar m.m. i samband med fettrelaterade driftproblem uppskattas till ca /år. Hur stor denna minskning kan bli är svår att bedöma men med föreslagna riktlinjer bör driftproblemen minska årligen i takt med att fastighetsägarna installerar fettavskiljare, tömningsintervallerna ökas och egenkontrollprogram upprättas. Initialt blir det en kostnad för personal och informationsmaterial till fastighetsägare för att informera om krav på fettavskiljare och egenkontroll samt deras skyldighet att tömma sin fettavskiljare. Förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare antas.

15 3(3) Anders Holm Verksamhetschef Sten-Ove Dahllöf VA-teknikchef Expedieras till: Jennie Fälth För kännedom till: Sten-Ove Dahllöf, Anders Holm

16 Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare i Kungälvs kommun Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att verksamheter som avleder fetthaltigt avloppsvatten ska få en enhetlig bedömning. Riktlinjer anger för vilka verksamheter där fettavskiljare behövs och hur dimensionering och drift ska ske av avskiljaren. Riktlinjerna vänder sig till verksamhetsutövare, projektörer, konsulter och fastighetsägare. Riktlinjerna gäller i Kungälvs kommun och är anpassade efter Gryaabs riktlinjer där Kungälv är delägare. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) är kommunens VA - huvudman (Kungälvs kommun) skyldiga att avleda och behandla avloppsvattnet som uppkommer i hushåll, kontor, serviceinrättningar och liknande. Kungälvs kommun och Gryaab utför själva avloppsreningen och handlägger frågor om vad som i VA-branschen kallas uppströmsarbete, d v s vad som kan påverka avloppsvattnets kvalitet innan reningsverket. Varför behövs avskiljare för fett? Det är viktigt att förhindra utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten i ledningsnätet. När fetthaltigt avloppsvatten kyls ner i ledningssystemet (ledningar och pumpstationer) stelnar fettet och ansamlas med risk för stopp. Stopp och igensättning kan orsaka källaröversvämningar eller utsläpp av orenat avloppsvatten vid bräddning med stora kostnader för fastighetsägare och/eller den som orsakat stoppet. Problem med bildandet av illaluktande och giftigt svavelväte uppstår också av fett i ledningar och pumpstationer. Verksamheter med fetthaltigt avloppsvatten ska därför installera fettavskiljare för att rena avloppsvatten innan det når avloppsledningsnätet Fettavskiljare är dimensionerade för att ta emot fetthaltigt vatten, inte rent fett. Fett som stekfett, frityr och inläggningsolja mm ska samlas upp och tas om hand av ackrediterat återvinningsföretag. OBS Toaletter och sanitetsvatten ska aldrig anslutas till fettavskiljare. Anmäl installation av fettavskiljare! Före installation av fettavskiljare krävs en anmälan som lämnas till kommunens bygglovsenhet. Kungälvs kommun vill få tillsänt sig anmälan för granskning av dimensionering och anslutning av fettavskiljaren i syfte att säkra avloppsledningsnätet. Följande uppgift behövs för denna granskning: Verksamhetens namn och adress Fastighetsbeteckning med adress om annan än ovan Teknisk beskrivning, dimensionering med beräkningsunderlag, typ och tillverkare Extra tillbehör som larm, provtagningsbrunn med mera. Sökandes namn och adress samt eventuellt övriga som ska meddelas Installation av fettavskiljare ska ske enligt de krav på bland annat arbetsmiljö vid tömning som fastställts av arbetsmiljöverket. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att kraven är uppfyllda. Om det krävs tillstånd för att stanna på uppställningsplatsen är det verksamhetsutövarens/fastighetsägarens ansvar att söka och bekosta det beroende på vem som ansvarar för tömningarna. För mer information om kraven se kommunens avfallsföreskrifter. Se även Gryaabs hemsida, under Företag/industri.

17 Verksamhet som ska ha avskiljare för fett och slam Generellt behövs fettavskiljare för lokaler där mat/livsmedel tillagas eller bereds. Nedanstående verksamheter är exempel där fettavskiljare krävs. Restaurang Hotell, värdshus Gatukök/grill-/kebab-/hamburgerbar Café Bageri Större livsmedelsaffär Storkök Catering Charkuteri Skola med kök där mat lagas eller större mottagningskök som diskar. Äldreboende med kök där mat lagas eller större mottagningskök som diskar. Förskola eller fritidshem där mat lagas eller större mottagningskök som diskar. Fettavskiljaren ska installeras vid nybyggnad, vid ombyggnad om fettavskiljare saknas eller vid avloppsledningsproblem. Avloppsvatten från industrier och livsmedelsindustri bedöms enligt följande. Industrier eller verksamhet med avloppsvatten av annan karaktär än hushållsspillvatten eller normalt dagvatten tas emot efter särskild överenskommelse. Avloppsvatten som innehåller en större mängd emulgerat (ej avskiljbart) fett från till exempel mejeri, osttillverkning, fiskberedning eller kompaktorer av vått avfall, kräver ytterligare rening utöver gravimetriskt avskiljning. I de fall då mer långtgående reningsåtgärder krävs förs diskussioner med fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren, kontakta VA-verksamheten på Kungälvs kommun för bedömning. Verksamhet där avskiljare för fett normalt inte krävs För vissa verksamheter har bedömningen gjorts att avloppsvattnet generellt innehåller låga halter fett och att rening med fettavskiljare inte behövs. Nedanstående verksamheter är generellt undantagna men kontakta gärna Kungälv kommun vid osäkerhet. Pizzeria med färre än 15 sittplatser (inklusive uteservering) utan annan typ av matlagning än pizzatillverkning. Kafé och salladsbar, utan tillagning av varm mat Sushibar, enbart beredning av sushi Fiskaffär/vagn Skola eller äldreboende med enbart mottagningskök (under 30 portioner) Förskola eller fritidshem med enbart mottagningskök (under 30 portioner). Om skola och förskola/fritidshem har gemensamt kök där mat lagas så ska fettavskiljare installeras. Skulle det visa sig att problem uppstår så är fastighetsägaren alltid ansvarig för kostnader och eventuella skadestånd som kan uppstå till följd av att fastighetens utsläpp påverkat det allmänna vanätet. Kungälvs kommun har alltid rätt att kräva att fastighetsägaren installerar särskild fettavskiljning om behov anses uppstå.

18 Svensk och Europeisk Standard SS- EN-1825 Kungälvs kommuns Riktlinjer för installation av fettavskiljare, grundar sig i tillämpliga delar på Svensk Standard SS-EN Det är en svensk översättning av Europeisk Standard, EN , framtagen av Europeiska standardiseringskommissionen (CEN) där Sverige som medlem åtagit sig att följa detta regelverk. För termer och definitioner hänvisas till Standard där bland annat produktutformning, dimensionering, drift, underhåll och kontroll av fettavskiljare är reglerat. Val av avskiljarens nominella storlek Nominell storlek, NS, baseras på typ och kvantitet av avloppsvatten som ska renas. Det som påverkar är maximal flödeshastighet på avloppsvattnet, temperatur, fettets densitet och rengörings- och sköljmedel. På Gryaabs hemsida, företag/industri, finns länk till kalkylblad med dessa faktorer för beräkning av nominell storlek, NS, för fettavskiljaren. Standardstorlekar är NS 1, 2, 4, 7, 10 och 15. Enligt SS-EN kan dimensionering beräknas på två sätt: Baserad på utrustning/tillbehör vars utsläpp går till avskiljaren Schablonvärden för vanligt förekommande typer av livsmedelsberedning Bestämning av slamavskiljarvolym Slamavskiljningsvolym ska vara minst 100 * NS räknat i liter, men för slakthus och liknande anläggningar rekommenderas en volym på minst 200 * NS i liter. Regler för tömning av fettavskiljare I Kungälvs kommun ansvarar renhållningsenheten för tömning av fettavskiljare från verksamheter som genererar hushållsavfall, till exempel restauranger och storkök. Tömningen utförs av entreprenör som tekniska har tecknat avtal med. Industrier som inte producerar hushållsavfall kan fritt välja entreprenör för tömning. Fastighetsägaren ansvarar för installation av fettavskiljare, samt att den fungerar, är säker och har avsedd effekt. Abonnemanget för tömning av fettavskiljare kan tecknas av antingen fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren. (Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter, 2 kap. 3 ). Fettavskiljare ska tömmas i enlighet med tillverkarens instruktion med hänsyn till förvaringskapacitet för fett/slam och efter behov för att upprätthålla en god funktion. En avskiljare ska alltid återfyllas med vatten efter tömning. Avfallsföreskrifterna anger dock lägsta tömningsfrekvens. I Kungälvs kommun är detta två ggr/år. Görs bedömningen att tätare tömning krävs för att upprätthålla funktionen kommer Tekniska enheten att öka frekvensen för tömningarna samt debitera abonnenten för eventuella extra arbete vid tömning. För information om tömningsintervall och entreprenör kontakta renhållningen på Kungälvs kommun. Drift, tillsyn och underhåll Tillsyn och underhåll av fettavskiljaren ska utföras regelbundet efter tillverkarens instruktioner, minst en gång per månad om inget annat specificeras. Detta ska ingå i verksamhetens egenkontroll. En bra placering av avskiljare underlättar drift och tömning vilket minskar problem och kostnader.

19 Mer information? Vid frågor går det bra att kontakta kundcenter på telefonnummer Mer information finns också på Gryaabs hemsida under Företag/industri. Där finns: Gryaabs riktlinjer för installation av fettavskiljare Dimensionering av fettavskiljare Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, P95, Svenskt Vatten 2009 På Kungälvs kommuns hemsida ABVA, Allmänna bestämmelser för användande av Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar, 2009 Avfallsföreskrifterna för Kungälvs kommun, 2015

20 Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Björn Carlsson Styrdokument Parkeringsnorm för centrala Kungälv, regler och riktlinjer Dnr KS2016/ Sammanfattning I arbetet med att förtäta centrala Kungälv finns behov av en helhetssyn i parkeringsplaneringen. I planbeskedet för Klocktornet 36 och Rhodin 19 står att Gällande parkeringsnorm och policy är föråldrad och en ny parkeringsstrategi måste tas fram.. Kungälv har idag ingen antagen trafikstrategi eller motsvarande dokument som tydligt och samlat anger inriktningen och ställningstagandena kring trafik- och transportrelaterade frågor. Föreslagen parkeringsnorm tar därför avstamp i andra beslutade dokument inom miljö- och energiområdet samt de politiska strategiska målen. Framtid- och utvecklingsberedningen har dessutom använts för att säkerställa att inriktningen varit politiskt rätt. Förvaltningen har valt att föreslå en miniminorm med möjlighet till rabatterade parkeringstal om exploatören istället genomför åtgärder och aktiviteter som syftar till ett mer hållbart resande. Nivån på parkeringstalen för bil vid framför allt bostäder och verksamheter bygger på en målstyrd planering vilket innebär att kommunen ansätter en målnivå dit man vill nå och därefter agerar och beslutar i riktning mot målet. Alternativet skulle ha varit en prognosstyrd planering som gett högre parkeringstal. Då parkeringsnormer inte använts i Kungälv på många år kommer förvaltningen att behöva upprätta nya rutiner och arbetssätt för att säkerställa att parkeringsnormens intentioner uppfylls i den faktiska planeringen. Här är samplaneringen i ett projekts hela livslängd viktig för att slutresultatet skall bli det bästa för samhället i sin helhet. I samband med antagandet om parkeringsnormen introduceras instrumentet parkeringsköp. Detta verktyg öppnar möjligheten för gemensamma parkeringsanläggningar med hög grad av samnyttjande samtidigt som det underlättar en hög exploateringsgrad i området. Det är alltid kommunen som i samband med exploateringsavtal och bygglovsprövning avgör om parkeringsköp skall erbjudas samt i vilken utsträckning de då kan ske. I de fall kommunen bedömer att parkeringsköp kan och ska tillämpas skall parkeringsköpsavgiften täcka hela investeringskostnaden för det aktuella antalet parkeringsplatser. För att tillåta låga parkeringstal för bil behöver de hållbara alternativen till bilen hålla hög kvalitet. För att få tillämpa de föreslagna, målstyrda, parkeringstalen ställs det i normen ett antal kvalitetskrav på infrastrukturen för cykel- och kollektivtrafik. Dessa kvalitetskrav gäller kommunens åtagande i bland annat säkra gång- och cykelvägar till hållplatser, attraktiva cykelparkeringar samt kollektivtrafikens turtäthet. Arbetet med att höja kvaliteten på alternativen till bilen bedöms i hög grad ingå i redan pågående arbeten i detaljplaner, projekt och program Kungälvs Stadskärna. TRAFIK GATA PARK ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

21 2(7) Bakgrund I planbeskedet för Klocktornet 36 och Rhodin 19 (KS 264/2014, ) står att: Fastigheterna ligger centralt nära service och kollektivtrafik. Parkeringsfrågan måste hanteras som en helhet för centrala Kungälv med ett nytt hållbart synsätt, där gång-och cykeltrafik måste ges större fokus. Gällande parkeringsnorm och policy är föråldrad och en ny parkeringsstrategi måste tas fram. Vidare står att läsa i samverkansavtalet mellan Kungälvs kommun och Fastighets AB Balder (KS 65/2015, ) att: Parkeringsnormen för Kungälv är i dagsläget ej fastställd men skall utvecklas under detaljplanearbetet. Om detaljplanearbetet visar att det inte går att lösa behovet inom området skall exploatören och kommunen finna och finansiera en lösning på annat sätt. Denna lösning kan exempelvis vara att använda bilpool och/eller parkeringsfriköp. Enligt uppdragen ovan har förvaltningen parallellt med detaljplaneringen av Klocktornet 36 och arbetet med planprogram Kungälvs stadskärna, delen Liljedal (KS2015/643), båda för närvarande i samrådsskede, arbetat fram förslag till parkeringsnorm för centrala Kungälv. Arbetet har skett med stöd av en tvärfunktionell arbetsgrupp inom förvaltningen och i tätt samarbete med nämnda detaljplan och planprogram. De ställningstaganden och inriktningar som ligger till grund för parkeringstalen är avstämda med Framtid- och utvecklingsberedningen vid två tillfällen ( , ) och beredningen har ställt sig bakom inriktningen. I planprogrammet för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal (KS2015/643) har de föreslagna parkeringstalen använts som utgångspunkt vid beräkning av total parkeringsefterfrågan samt konsekvensbeskrivningen av denna. Om exploatörerna förväntas bygga fem-sju våningar bostäder och handel täcker inte ett eget garageplan hela parkeringsefterfrågan. En del av efterfrågan kan då beslutas lösas på annan fastighet. Samtidigt behöver kommunen själv lösa ersättningsplats för delar av det befintliga parkeringsutbudet på Liljedal om ca 370 platser. Ett exempel på konsekvens av föreslagen inriktning och föreslagna parkeringstal i detta område är det parkeringshus som föreslås på västra delen av dagens markparkering vid Liljedal. Om parkeringstalen ändras jämfört med förslaget till parkeringsnorm kommer det att ge följdeffekter på beräknat parkeringsbehov och föreslagen lösning i planprogramsområdet varför planprogrammet kan komma att uppdateras inför antagande. Den tidigare parkeringsnorm som gäller för det aktuella området är från 1987 och har i praktiken inte använts i planeringen på många år. I de senaste detaljplanerna inom området, där Kongahällas två planer är de största, har projekten arbetat fram egna parkeringstal vilka finns inskrivna i planbeskrivningarna. Det har dock inte funnits någon samordning mellan projekten och beräkningsgrunderna för parkeringsbehovet har inte varit desamma. Det faktum att resecentrums omlokalisering inte befästs med en detaljplan förrän januari 2016 gör också att parametern närhet till kollektivtrafik inte kunnat användas på samma sätt. Ett annat närliggande dokument inom parkeringsområdet är Parkeringspolicy i Kungälvs kommun daterad (Dnr 2009/ ). Detta dokument syftade till att upprätta ett detaljerat förslag till reglering av parkeringen i Kungälv och Marstrand samt att redogöra för vilka parkeringstillstånd som finns. Policyn skulle vara ett hjälpmedel för att tillhandahålla uppställningsplatser i kommunen men utgör ingen hjälp i detaljplanering och exploatering. Dokumentet stödjer snarare den dagliga driften av kommunens parkeringar. Kring årsskiftet 2014/2015 genomfördes en inventering av parkeringssituationen inom ungefär samma område som föreslagen parkeringsnorm täcker (inventeringen täckte ett något

22 3(7) större område). Inventeringen visar att det i centrala Kungälv finns ca parkeringsplatser varav ca är tillgängliga för allmänheten, resten är reserverade. Vid inventering av beläggningsgraden vid sex olika tillfällen, varav fyra tidpunkter valts i samarbete med Kungälv- Marstrand Marknad och Näringsliv (KMN) för att spegla situationen vid julhandeln 2014, uppmättes den maximala beläggningen till i genomsnitt 55 %. Inte vid någon inventerad tidpunkt var beläggningen i södra centrum sammantaget (på parkeringsplatser från och med Busstorget ner till och med Liljedal) högre än 60 % på de allmänt tillgängliga parkeringarna. På de tider då besökstrycket var som störst (julhandeln) var det fullt på de avgiftsfria, absolut närmsta, platserna medan det fanns många platser kvar på avgiftsbelagda ytor meter längre bort. Att politiskt anta och i planeringen använda en parkeringsnorm är vanligt i svenska kommuner. En parkeringsnorm för kommunen eller en del av kommunen skall borga för en likabehandling av olika aktörer samt utgöra ett hjälpmedel för tjänstemän inom olika grenar och faser av samhällsbyggandet, framför allt inom planerings- och bygglovsprocesserna. En parkeringsnorm är också ett kraftfullt styrmedel från kommunens sida för att t ex kunna styra mot ett hållbart transportsystem eller för att kunna styra olika parkeringsbehov till olika områden. Den mest kraftfullt styrande varianten på parkeringsnorm är den som är uttryckt som ett maximalt antal parkeringar per lägenhet/besökande/verksam. Det finns flera kommuner som laborerat med max-norm men då i de absolut mest centrala och/eller kollektivtrafiknära områdena. Ytterligheten där max-normen satts till noll eller nära noll finns också, men ännu mest som experiment/forskningsprojekt. Vanligast inom den moderna stadsplaneringen är istället olika kombinationer av miniminorm, maximinorm och flexibla parkeringstal. På senare år har det också blivit populärt men en typ av prestationsbundna parkeringstal där exploatören kan få rabatt på det antal parkeringsplatser som kommunen kräver om exploatören kompenserar med andra hållbarhetsfrämjande insatser. Kommunen behöver dock säkerställa att sådana insatser är tillräckligt långsiktiga för att kunna jämföras med/ersätta alternativet att bygga en parkeringsplats. Parkeringsplanering är ett komplext område och har beröringspunkter med flera andra processer i stadsbyggandet. Det är till exempel lättare att kräva färre parkeringsplatser för bil om kvaliteten på alternativen till bilen, det vill säga gång-, cykel- och kollektivtrafik, är hög. Om behovet av bilparkering är lågt kan den tillgängliga marken istället bebyggas i högre grad samtidigt som den tillkommande bebyggelsen i sig har ett parkeringsbehov som skall lösas. Ytterligare ett perspektiv är kommunens grad av rådighet över parkeringsplatserna. Om kommunen förfogar över en stor del av de tillgängliga parkeringarna i staden kan den genom klok reglering och planering uppnå en stor grad av samnyttjande. Därigenom minskas behovet av byggd parkering, såväl kommunal som privat. Alternativet med hög grad av självförsörjning inom respektive kvarter ger ökad risk för suboptimering och att ett garage är fullt medan det på grannfastigheten har överkapacitet. Principer för kommunens agerande och ställningstaganden inom parkeringsplaneringen brukar läggas fast i en parkeringspolicy eller parkeringsstrategi. Något sådant dokument finns inte i Kungälv idag varför delar av dessa frågor behövts hanteras i inledningen till parkeringsnormen. Verksamhetens bedömning Området parkeringsplanering har varit eftersatt en längre tid och förvaltningen behöver så väl nya styrdokument som nya arbetssätt för att på ett kvalitetssäkrat sätt kunna leverera de politiska målen om bland annat ökat antal detaljplaner, ökat antal bostäder och ökad andel kollektivtrafikresenärer. Enligt traditionell samhällsplanering skulle parkeringsfrågan behandlas genom att först ta fram en strategi (trafikstrategi och/eller parkeringsstrategi) för att lägga fast utgångspunkterna, de politiska ställningstagandena och målen. Därefter skulle förvaltningen

23 4(7) genom en policy eller handlingsplan kunna omsätta strategierna och målen i praktiken genom att ansätta parkeringstal i en parkeringsnorm. Verksamheten har gjort bedömningen att denna process är för tidskrävande givet det tydliga målet om leverans i centrala Kungälv. Valet föll då på att använda befintliga styrdokument och Framtid- och utvecklingsberedningen som politisk dialogpart för att där få stöd för de grundläggande inriktningarna och ställningstaganden som annars funnits i en trafikstrategi/parkeringsstrategi. Föreslagen parkeringsnorm är av typen miniminorm med möjlighet till rabatterade krav på byggd parkering genom alternativa hållbarhetsfrämjande insatser. Nivån på parkeringstalen för bil vid framför allt bostäder och verksamheter bygger på en målstyrd planering vilket innebär att kommunen ansätter en målnivå dit man vill nå och därefter agerar och beslutar i riktning mot målet. Besluten används så att säga för att knuffa framtiden i rätt riktning. Alternativet är en prognosstyrd planering som med utgångspunkt i nuläget och den historiska utvecklingen använder trender för att beräkna hur de framtida behoven kommer att se ut. Förvaltningens förslag utgår från målet om ett lägre bilinnehav och en lägre andel bilresor till arbetet än vad statistiken visar för centrala Kungälv idag. På samma sätt utgår normen från en väsentligt större andel cykelresor än vad Kungälv har idag. Alla dessa utgångspunkter bedöms ligga i linje med de politiska målen. I ett nationellt perspektiv landar ändå de föreslagna parkeringstalen på en nivå någonstans i mitten, det vill säga det finns kommuner som har såväl strängare som mildare parkeringstal. Det är inte ansvarsfullt att tillåta låga parkeringstal för bil om de hållbara alternativen till bilen inte håller hög kvalitet. För att få tillämpa de föreslagna, målstyrda, parkeringstalen ställs det i normen därför ett antal kvalitetskrav på infrastrukturen för cykel- och kollektivtrafik. Det bör förtydligas att dessa kvalitetskrav alltså gäller kommunens åtagande då de bland annat handlar om säkra gång- och cykelvägar till hållplatser, hållplatsers lokalisering samt kollektivtrafikens turtäthet. Parametrarna avstånd till hållplats samt turtäthet uppfylls reda idag för nära nog hela området som täcks av parkeringsnormen medan det kommer att krävas åtgärder i cykelinfrastrukturen i större delen av området för att uppfylla kraven. Detta är åtgärder som förvaltningen till stor del ändå bedömer kommer att genomföras i arbetet med program Kungälvs Stadskärna och omdaningen av centrala Kungälv. När det gäller kravet på kollektivtrafikens turtäthet genom centrum är detta en faktor som behöver säkerställas och bibehållas i planeringen av busstrafiken till/från det nya resecentrumet. Ett arbete som kommunen behöver göra i samverkan med Västtrafik. Då det som tidigare nämnts inte funnits en parkeringsnorm som tillämpats i Kungälv på många år finns det heller inga fastlagda rutiner för hur planerings- och bygglovsprocessen skall förhålla sig till en norm. Parallellt med antagandet av ett styrdokument behöver förvaltningen klargöra ansvar och befogenheter kring parkeringsplaneringen samt ta fram checklistor för att säkerställa effektivitet, kvalitet och transparens i processen. Rutinerna behöver även inkludera uppföljningen, i skälig utsträckning, av eventuella insatser från exploatören som resulterat i en rabatterad mängd byggda parkeringsplatser. Ytterligare en process som är ny i Kungälv, men vanlig i andra kommuner, är parkeringsköp som instrument för att möjliggöra en tät bebyggelse samtidigt som kommunen behåller rådigheten över parkeringen i staden. I föreslagen parkeringsnorm introduceras instrumentet som en möjlighet för de exploatörer som inte har möjlighet lösa all sin parkering inom egen fastighet. En viktig skrivning i sammanhanget är att det alltid är kommunen som avgör om, och i så fall i vilken utsträckning, parkeringsköp kan bli aktuellt. I den samlade bedömningen ingår för kommunen att säkerställa att de platser som behövs går att lösa i kommunala, befintliga eller i närtid planerade, anläggningar. Avvägning skall även göras mellan kravet på att

24 5(7) lösa parkering inom egen fastighet ställt mot önskemålet om en viss exploateringsgrad och/eller våningsantal i den täta stadskärnan. Om parkeringsköp blir aktuellt skall detaljer kring antal platser som parkeringsköpet täcker, i vilken anläggning/fastighet behovet skall lösas samt ersättningsnivå avtalas i ett parkeringsköpsavtal mellan kommunen och exploatören i samband med bygglovsansökan. Denna hantering tillsammans med den ekonomiska modellen för att ta in och säkerställa dessa pengar för framtida investeringar i parkeringsanläggningar är även det en ny process som förvaltningen behöver skapa i samband med antagandet av föreslagen parkeringsnorm. Ersättningsnivån för parkeringsfriköp bör inte understiga kommunens kostnad för att uppföra motsvarande parkeringsplats. I centrala Kungälv troligen i form av parkeringsgarage och/eller parkeringshus. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Antalet bostäder ska öka Många av de större exploateringarna för nya bostäder på kort och medellång sikt är lokaliserade i centrala Kungälv. Genom en tydlig och sammanhållen parkeringsnorm för området skapas en effektiv och kvalitetssäkrad hantering av såväl bil- som cykelparkering. En beslutad parkeringsnorm för hela området tydliggör kommunens inställning i dialogen med exploatörer, ger större transparens i processen och underlättar tidiga kalkyler mm. Att de föreslagna parkeringstalen för bil är lägre än de som hittills använts i Kungälv bör i slutänden betyda lägre totalkostnader för exploatörerna och en större attraktivitet att bygga i Kungälv. Öka andelen kollektivtrafikresenärer och Minska energiförbrukningen, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Utgångspunkten i föreslagen parkeringsnorm är en målstyrd planering mot ett mer hållbart transportsystem. I utgångspunkterna finns bl a målet om ett minskat bilinnehav i den täta staden och en ökad andel cykel-, gång- och kollektivtrafikresor. Samordning av resurser för effekt i Kungälvssamhället Förslaget att införa instrumentet parkeringsköp i Kungälv för att i gemensamma anläggningar kunna samla olika parkeringsgrupper, och därmed främja samnyttjande, gör att den totala volymen byggda parkeringsanläggningar, kommunala såväl som privata, bör kunna hållas nere. Vidare är en gemensam parkeringsnorm som underlag i detaljplan- och bygglovsprocesserna tänkt att öka kvaliteten och effektiviteten i de arbetena. Bedömning i relation till barnperspektivet Förslaget bedöms inte påverka barns rättigheter eller möjligheter. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förslaget bedöms inte påverka kvinnor och män olika. Teknisk bedömning/genomförandeplan För att kunna tillämpa de målstyrda parkeringstalen behöver ett antal kriterier för den allmänna infrastrukturen kring cykel-, gång- och kollektivtrafik vara uppfyllda vilket beskrivits närmare i avsnittet Verksamhetens bedömning ovan. För att säkerställa att dessa förutsättningar finns på plats senast till inflyttning i respektive exploateringsprojekt behövs en fokusering och planering i förvaltningens verksamhet, inte minst vad gäller utbyggnadsordning

25 6(7) och -takt. Ansvariga för att identifiera och kvantifiera åtgärderna, samt i förekommande fall föra in dem i verksamhetsplan och investeringsplan, är enheter inom sektor Samhällsbyggnad samt Program Kungälvs stadskärna. Ansvarig för att upprätta och bibehålla rutiner och checklistor för parkeringsnormens och parkeringsköpens tillämpning är sektor Samhällsbyggnad. Juridisk bedömning Parkeringsnormen är inte bindande för kommunen utan anger riktlinjer i detaljplanering och bygglov. Enligt Boverket bör dock den omfattning och det utrymme för parkering som krävs vid bygglovsprövningen i första hand ta utgångspunkt i av kommunen fastlagda riktlinjer, i detta fall i föreslagen parkeringsnorm. Miljö- och byggnadsnämnden gör sedan en slutlig bedömning i varje enskilt fall men likabehandlingsprincipen ska tillämpas. I de fall kommunen bedömer att parkeringsköp kan och ska tillämpas upprättas ett parkeringsköpsavtal mellan kommunen och exploatören. Sådana avtal är närmast att likna vid ett nyttjanderättsavtal och praxis är en löptid på 25 år eller mer. I dessa avtal förbinder sig kommunen att anordna ett visst antal parkeringsplatser på en eller flera fastigheter till en avtalad engångsersättning per parkeringsplats. Ekonomisk bedömning Som beskrivits i avsnittet Verksamhetens bedömning ovan kräver en tillämpning av de målstyrda parkeringstalen att den offentliga infrastrukturen håller en viss kvalitet. För stora delar av det aktuella området pågår eller planeras åtgärder på allmän platsmark under ledning av Program Kungälvs Stadskärna och/eller inom pågående planprogram eller detaljplaner. I detta arbete finns redan viss finansiering av behövliga åtgärder. För till exempel den föreslagna mängden cykelparkeringar på allmän platsmark samt cykelbanors kvalitet kommer dock ytterligare investeringsmedel att behöva tillföras dessa program och projekt. Regleringen av detta sker årsvis genom den etablerade rutinen för förvaltningens investeringsplanering. I de fall kommunen bedömer att parkeringsköp kan och ska tillämpas skall parkeringsköpsavgiften täcka hela investeringskostnaden för det aktuella antalet parkeringsplatser. Det kan dock inte uteslutas att praktiska effekter, som t ex att parkeringshus bör byggas ut med hela våningsplan i taget, kommer att påverka den kommunala investeringsbudgeten. Med en aktiv parkeringsplanering bör dessa investeringsmedel dock kunna kvittas mot framtida parkeringsköpsintäkter med endast några års kapitaltjänstkostnad som nettoeffekt. Kostnader för drift, övervakning och reinvestering av platser som täcks av parkeringsköp skall täckas av sedvanliga parkeringsavgifter från parkeringskunderna. Förslag till kommunstyrelsen Styrdokumentet Parkeringsnorm för centrala Kungälv, regler och riktlinjer (KS2016/452), antas. Jenny Adler Sektorchef Samhällsbyggnad Anders Holm Verksamhetschef Teknik

26 7(7) Expedieras till: Kommunledningssektorn/Henrik Haglund, Samhällsbyggnadssektorn/Anna Silfverberg Poulsen, Samhällsbyggnadssektorn/Mirsad Radoncic, Samhällsbyggnadssektorn/Martin Hollertz För kännedom till: Kommunledningssektorn/Cecilia Örtendahl

27 Parkeringsnorm för centrala Kungälv Regler och riktlinjer Diarienummer: KS 2016/452 Dokumentansvarig: Samhällsbyggnadschef Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut - Datum för beslut: 2016-XX-XX Giltighetstid: Handläggare: Björn Carlsson

28 Innehållsförteckning 1 Inledning Parkeringsnormens geografiska omfattning Mål och viljeinriktning Ansvar för att ordna parkering Plan- och bygglagen Parkeringsnormen avser nybyggnad Möjliga parkeringslösningar Utgångspunkter och ställningstaganden Färdmedelsandelar Bil- och cykelinnehav Krav för tillämpning av målstyrda parkeringstal för bil Gångavstånd, placering och standard Parkeringstal cykel Parkeringstal bil Parkeringsplatser för rörelsehindrade Flexibla parkeringstal Samnyttjande Uppföljning Bilaga 1 Parkeringstal för bil baserat på dagens resande Bilaga 2 Exempelberäkning flexibla parkeringstal Bilaga 3 Beräkningsunderlag parkeringstal Bilaga 4 Omräkningstabeller lägenhetsstorlekar och arbetstäthet

29 1 Inledning Parkering är en viktig del i stadens infrastruktur och påverkar många stadsbyggnadsfrågor. Genom en parkeringsnorm styr kommunen hur parkering ska lösas vid nybyggnad av till exempel bostäder, kontor och handel. Kungälvs kommun har tagit fram en parkeringsnorm för centrala Kungälv som ska bidra till att skapa möjligheter till förtätning och bidra till mål om ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik. 1.1 Parkeringsnormens geografiska omfattning Figur 1-1 Parkeringsnormen för centrala Kungälv avser området innanför den röda linjen på kartan. Efterfrågan på bil- och cykelparkering varierar i Kungälv och påverkas av bland annat kollektivtrafikutbud, närhet till service och avgifter på parkering. Parkeringsnormen är framtagen för att tillämpas i centrala Kungälv. Centrala Kungälv omfattar området innanför röd linje i figur 1-1. Området sträcker sig från E6 i väster till Västra gatan i söder och Marstrandsvägen i norr. 1.2 Mål och viljeinriktning Den övergripande målsättningen för centrala Kungälv är att fördubbla invånarantalet samt skapa en attraktiv och hållbar stadskärna. Samtidigt ska Kungälvs kommun minska sina utsläpp av koldioxid och förbättra sin luftkvalitet genom att minska körsträckan med bil och ställa om till en större andel hållbara resor i kommunen, främst genom en ökad andel kollektivtrafikresor. 1

30 Hur kommunen framöver planerar för cykel- och bilparkering har en väsentlig roll i att uppfylla den övergripande målsättningen. Gemensamma parkeringstal för området ska säkerställa att det framtida utbudet av parkeringsplatser är väl avvägt mot den övergripande målsättningen. Parkeringstalen ska också skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor och en god sammanvägd tillgänglighet, oavsett färdmedel. För att ge utrymme åt ny exploatering genom förtätning och för att motverka att biltrafiken ökar i centrala Kungälv är målsättningen att parkeringstalen för centrala Kungälv ska bidra till ett mer hållbart resande. Relation till andra styrdokument Mål- och viljeinriktningen utgår från följande styrdokument: Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun Miljöpolitiskt program Politisk plattform Strategiska mål om minskad klimatpåverkan, årsplan 2015 Energiplan för Kungälvs kommun aktionsdel 2009 Kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål 2 Ansvar för att ordna parkering Det är fastighetsägaren som ansvarar för att ordna parkering för sin fastighet. Kommunen har inga skyldigheter att ordna parkering men ansvarar för att ange vilken efterfrågan på parkering som fastighetsägarna ska tillgodose. Kommunen får i detaljplanen bestämma de krav som ska gälla angående placering och utformning av parkeringsplatser och vilken mark som får, respektive inte får, användas för parkering. Parkeringsnormen ska användas som stöd för bedömning av den parkeringsefterfrågan som fastighetsägare ska tillgodose. Parkeringsnormen är inte bindande för kommunen utan anger riktlinjer. En bedömning görs i detaljplaneskedet och Miljö- och byggnadsnämnden gör en slutlig bedömning vid bygglovsprövning i varje enskilt fall men likabehandlingsprincipen ska tillämpas. I vilken omfattning som utrymme för parkering ska krävas vid bygglovsprövningen bör enligt Boverket bestämmas med utgångspunkt i första hand i sådana allmänna riktlinjer för parkering och grunder för beräkning av parkeringsbehov som kommunen har antagit 1. För centrala Kungälv således detta styrdokument. 1 Boverket 2004, Boken om lov, tillsyn och kontroll. ISBN

31 2.1 Plan- och bygglagen I Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) 4 kap. 13 står det om bestämmelserna för krav på parkeringsutrymmen: I en detaljplan får kommunen bestämma 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 första stycket 4, 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och 3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering. I 8 kap. 9 beskrivs var parkering kan placeras: En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att; / / 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. / / Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. 2.2 Parkeringsnormen avser nybyggnad Parkeringsnormen avser nybyggnad av bostäder, kontor och handelslokaler. Vid om- och tillbyggnader av befintliga fastigheter beräknas efterfrågan på den tillkommande ytan enligt parkeringsnormen. Tillskott av parkeringsplatser ska ske om differensen mellan beräknad efterfrågan innan och efter ombyggnad är större än antalet befintliga outnyttjade parkeringsplatser. Om tillbyggnaden avser en fastighet som saknar parkering ska en särskild parkeringsutredning genomföras. I Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) 8 kap. 10 står att: Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd. 2.3 Möjliga parkeringslösningar Fastighetsägaren kan fullgöra sitt ansvar att ordna parkering på ett av följande sätt: Parkeringsplatser på av vederbörande disponerad mark. I samverkan med andra fastighetsägare ordna en gemensamhetsanläggning. Delta finansiellt i en av kommunen eller av en privat fastighetsägare anordnad parkeringsanläggning genom avtal om parkeringsköp. I en detaljplan kan det regleras att parkering ska ordnas på viss fastighet som gemensamhetsanläggning eller via parkeringsköp. Det innebär att det inte är någon skillnad på om plats för parkering anordnas på tomten eller i närheten av tomten 2 så länge kravet på 2 Boverket 2004, Boken om lov, tillsyn och kontroll. ISBN

32 acceptabla gångavstånd är uppfyllt. I samtliga fall måste parkeringsytorna ha en bestämd storlek och ett bestämt läge. Parkeringsköp Om tillräckligt antal parkeringsplatser inte kan ordnas på den egna fastigheten i centrala Kungälv kan i vissa fall parkeringsköp tillämpas. Det är kommunen som har tolkningsrätt när parkeringsköp är lämpligt och hur det ska genomföras. Utgångspunkten i centrala Kungälv är att fastighetsägarna ska tillskapa så många av det kravställda antalet parkeringsplatser som möjligt på egen tomtmark. Parkeringsköp är i första hand lämpligt för verksamhetsparkering och besöksparkering. Parkeringsköp kan närmast betraktas som ett nyttjanderättsavtal. Parkeringsplatser behöver inte öronmärkas och kan innebära samnyttjande med andra verksamheter, men själva läget och utrymmet måste vara preciserat, det måste vara iordningställt inom rimlig tid och kunna bibehållas till förmån för fastighetsägaren. De avsedda parkeringsplatserna behöver inte vara öronmärkta för en viss fastighet eller erbjudas exklusivt till den parkeringsköpande fastighetens hyresgäster eller bostadsinnehavare. Det räcker med att de står till förfogande på marknadsmässiga villkor för de ändamål som efterfrågas. Kostnaden för ett parkeringsköp för en parkeringsplats ska inte subventioneras av kommunen vilket innebär att kostnaden minst ska motsvara den kostnad som kommunen åtar sig för att anlägga en parkeringsplats. 3 Utgångspunkter och ställningstaganden Flera av de ställningstaganden som ligger till grund för parkeringstalen baseras på målstyrning. Det innebär att parkeringstalen i parkeringsnormen är baserade på de färdmedelsandelar och bilinnehav som kommunen vill uppnå. Som underlag till parkeringstalen ligger följande ställningstaganden utifrån mål i Kungälvs kommun. 3.1 Färdmedelsandelar Idag sker nästan 70 % av resorna i Kungälvs kommun med bil. För att främja ett mer hållbart resande baseras parkeringstalen för bil på att 60 % av besöksresorna och 50 % av arbetsresorna kan ske med bil (bilförarandel) till de nya etableringarna i centrala Kungälv, vilket således är en minskning mot nuvarande resvanor i kommunen. Vidare bygger parkeringstalen på att 30 % av besöksresorna och 33 % av arbetsresorna ska kunna ske med cykel till de nya etableringarna i centrala Kungälv. 3.2 Bil- och cykelinnehav Parkeringstalen för bostäder ska säkerställa en rimlig miniminivå. Det är upp till fastighetsägaren att bedöma om efterfrågan på parkering kommer att bli större än vad som anges i parkeringsnormen. Vid en sådan bedömning ansvarar fastighetsägaren för att tillgodose den bedömda efterfrågan. Dagens bilinnehav i centrala Kungälv är 418 bilar per invånare. Som mål för de centrala delarna baseras parkeringstalen för bil på ett lägre bilinnehav, ner mot 350 bilar per invånare för boende i de tillkommande lägenheterna, för att bidra till mål om minskade fossila utsläpp och för att möjliggöra en förtätning av staden. Målsättningen innebär att bilinnehavet för 4

33 de nya boende måste bli betydligt lägre än dagens genomsnitt. Bilinnehavet i centrala Kungälv kommer inte per automatik att minska på kort sikt även om parkeringstalen baseras på ett lägre bilinnehav än vad som finns idag. Det krävs ett kontinuerligt arbete av kommunen med att arbeta för goda förutsättningar för bland annat cykel- och kollektivtrafik samt uppmuntrings- och påverkansåtgärder. Samtidigt är det nödvändigt att i högre grad arbeta med parkeringsavgifter och biltrafikens framkomlighet för att bilinnehavet ska sänkas. I Kungälvs kommun är trenden att bilinnehavet ökar. Den trenden kan inte tillåtas fortsätta i centrala Kungälv om den tillkommande boendeparkeringen på lång sikt ska vara tillräckligt för de boende i centrala Kungälv. På kort sikt bedöms en eventuellt större efterfrågan, jämfört med vad de målstyrda parkeringstalen baseras på, kunna hanteras på befintliga parkeringsplatser i Kungälv. Om möjligheten att parkera sin bil nära bostaden minskar finns risken att de boende parkerar i närliggande områden vilket kan skapa en kedjereaktion. Därför är det viktigt att vara vaksam på denna utveckling, särskilt kring de oreglerade villagatorna öster om centrum. Om det visar sig att dessa gator i för hög utsträckning används till boendeparkering för de boende i centrum bör det regleras. Det är viktigt att beakta utvecklingen av bilinnehavet i centrala Kungälv. Inriktningen att det framtida bilinnehavet ska minska i de mest centrala delarna är belagt med en osäkerhet. Om bilinnehavet inte följer den önskvärda riktningen finns anledning att revidera parkeringstalen för bostäder. Uppföljning av bilinnehavet i centrala Kungälv bör göras årligen. Parkeringstalen för cykel bygger på att varje invånare som flyttar in i de nya bostäderna i centrala Kungälv ska kunna äga och tryggt parkera en cykel vid bostaden. En mer utförlig beskrivning om ställningstaganden, nyckeltal och bakgrundsdata redovisas i bilaga Krav för tillämpning av målstyrda parkeringstal för bil För att de målstyrda parkeringstalen ska utgöra en bra grund för antalet parkeringsplatser är det viktigt att möjligheten till hållbara resor är god även utanför centrala Kungälv. Kommunen och andra aktörer behöver därför arbeta aktivt för att kollektivtrafik, cykelinfrastruktur och alternativ till resor med egen bil hela tiden anpassas och förbättras för att möta en ökad efterfrågan på hållbara resor. 5

34 Följande minimikrav måste uppfyllas vid en exploatering för att de målstyrda parkeringstalen för bil ska kunna tillämpas: Tabell 3-1 Krav på områdets förutsättningar som måste uppfyllas för att den målstyrda miniminormen för bilparkering ska kunna tillämpas i ett projekt. Kategori Avstånd till närmsta hållplats kollektivtrafik. Turtäthet kollektivtrafik. Säker och utbyggd cykelinfrastruktur. Grundkrav 300 m (fågelvägen). Minst 15 minuterstrafik under högtrafik eller tätare.* Det ska vara möjligt att cykla säkert till närmsta kollektivtrafikhållplats, till Kungälvs centrum och till skolor i centrala Kungälv. Exempelvis på gång- och cykelbana, cykelväg eller i blandtrafik med max 30 km/h som hastighetsbegränsning. Tillräckligt antal cykelparkeringar vid målpunkter. Enligt miniminormen för cykelparkering. * Kravet uppfylls för alla planerade exploateringsområden med linjen Grön Express vid hållplatserna Mimers Hus, Kungälvs busstation, Kexfabriken och vid motorvägshållplatsen med expressbussarna. Nordöstra delen av området ligger dock i utkanten av acceptabelt gångavstånd till någon av ovan nämnda hållplatser. När detaljplan/bygglovsskedet inleds ska ansvarig handläggare kontrollera att ovanstående krav uppfylls för att de målstyrda parkeringstalen för bil ska kunna tillämpas. En kort redovisning av att kraven uppfylls ska bifogas som motivering till val av parkeringstal. Om Kraven i tabell 3-1 inte uppfylls vid ett projekt kan inte de målstyrda parkeringstalen tillämpas. Vid sådana fall ska parkeringstal baserat på dagens resande användas vid planering av hur många parkeringsplatser för bil som behövs för att motsvara efterfrågan från ett projekt. Parkeringstalen som ska användas om kraven inte uppfylls redovisas i bilaga 1. 4 Gångavstånd, placering och standard Avgörande för om en cykelparkering används eller inte är utformning och placering. För cykelparkering gäller devisen ju närmre entrén desto bättre. En cyklist ställer ofta cykeln så nära målpunkten som möjligt, oavsett om där finns en parkeringsplats eller inte. Som ett utgångsvärde ska cykelparkering placeras inom 25 meter från målpunkten, där så är möjligt 3. För verksamhetsparkering och särskilt för boendeparkering kan låsbara och väderskyddade cykelutrymmen på innegårdar, i cykelrum eller i källare göra att ett något längre gångavstånd känns acceptabelt för cyklisten. Konsekvensen om för få cykelparkeringar anläggs nära målpunkten kan bli att cyklar parkeras där det inte finns cykelparkering. Det kan ge flera negativa konsekvenser på exempelvis tillgänglighet för gående och särskilt för rörelsehindrade samt att stadsbilden kan upplevas som oordnad och rörig. Cykelparkering för bostäder och verksamheter ska placeras på tomtmark. För besöksparkering till handelsetablering kan kommunen tillåta att den placeras på allmän platsmark där så är lämpligt, med syfte att öka möjligheterna till samnyttjad besöksparkering i centrala Kungälv. 3 Sveriges Kommuner och Landsting 2010, GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel-, och mopedtrafik i fokus. ISBN

35 I tabell 4-1 och i tabell 4-2 visas rekommenderade maximala gångavstånd för parkering i centrala Kungälv. Avstånden till bilparkering är längre än vad som tidigare rekommenderats i Kungälv för att möjliggöra en förtätning och för att öka attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik. Gångavstånd cykelparkering Tabell 4-1 Rekommenderade maximala gångavstånd för cykelparkering. Avståndet avser fågelavstånd. Den verkliga gångsträckan kan öka med en faktor 1,1-1,5 beroende på gatunätets struktur. Parkeringskategori Bostäder Besökande till bostäder Besökande till verksamheter Verksamheter (arbetsplatser) Maximalt gångavstånd cykelparkering 25 meter 25 meter 25 meter 25 meter Gångavstånd bilparkering Tabell 4-2 Rekommenderade maximala gångavstånd för bilparkering. Avståndet avser fågelavstånd. Den verkliga gångsträckan kan öka med en faktor 1,1-1,5 beroende på gatunätets struktur. Parkeringskategori Bostäder Besökande till bostäder Besökande till verksamheter Verksamheter (arbetsplatser) Angöring Parkeringsplats för rörelsehindrade Maximalt gångavstånd bilparkering 300 meter 200 meter 200 meter 400 meter 75 meter 25 meter Gångavstånd från målpunkt till bilparkering för rörelsehindrade ska inte överstiga 25 meter vilket innebär att parkering för rörelsehindrade bör placeras så nära entréerna som möjligt. 7

36 5 Parkeringstal cykel Parkeringstalen för cykel i centrala Kungälv är en miniminorm. Miniminormen är till för att säkerställa att det finns utrymme för en överflyttning från biltrafik till cykeltrafik, både för boende och för verksamma. Tabell 5-1 Parkeringstal för bostäder i centrala Kungälv, cykelparkering baserat på ett målstyrt resande. I detaljplaneskedet är det lämpligt att använda parkeringstalen baserade på m 2 BTA och i bygglov parkeringstalen per lägenhet. Per m 2 BTA Per lgh, 90 m 2 BTA Boende 20 1,8 Besök till boende 6,3 0,2 Tabell 5-2 Parkeringstal för verksamheter, parkeringsplatser för cykel per m 2 BTA. För förskola, grundskola och äldreboende är parkeringstalen en rekommendation. En särskild utredning rekommenderas. Centrala Kungälv, per m 2 BTA Verksamma Besökare till verksamheter Kommentar Kontor 10 0,8 30 anställda per m 2 BTA samt 4 besökare per m 2 BTA Centrumhandel * 2,6 9,6 13 anställda per m 2 BTA samt 40 besökare per m 2 BTA Livsmedelshandel 2, anställda per m 2 BTA samt 60 besökare per m 2 BTA Förskola (rekommenderat) Grundskola (rekommenderat) 3, anställda per m 2 BTA samt 100 besökare per m 2 BTA anställda per m 2 BTA samt 100 besökare per m 2 BTA Äldreboende (rekommenderat) 0,8 7 4 anställda per m 2 BTA * Exempel på centrumhandel kan vara butiker, frisörer, tobaksaffärer, optiker med mera. Centrumhandel kan innefatta verksamheter som tillhandahåller både varor och tjänster. Om antalet invånare per lägenhet och/eller antalet anställda per m 2 BTA verksamheter avviker stort vid exploatering bör en anpassning av parkeringstalen för cykel göras. För verksamheter som förskola, grundskola och äldreboende rekommenderas en särskild utredning för att fastställa hur många cykelparkeringar som behövs vid varje etablering då verksamhetens karaktär kan variera stort. En sådan utredning ska ta hänsyn till elev-, boende- och personaltäthet vid tillkommande etableringar. 8

37 6 Parkeringstal bil Parkeringstalen för bil i centrala Kungälv utgör en miniminorm baserad på ett målstyrt bilinnehav och en målstyrd andel bilresor. De målstyrda parkeringstalen bygger på en framtid med ett ökat resande med kollektivtrafik, gång och cykel i centrala Kungälv. Det innebär att parkeringstalen är lägre jämfört med hur de skulle se ut om de baserades på en prognos med utgångspunkt i dagens resande. Tabell 6-1 Parkeringstal för bostäder i centrala Kungälv, bilparkering baserat på ett målstyrt resande. I detaljplaneskedet är det lämpligt att använda parkeringstalen baserade på m 2 BTA och i bygglov parkeringstalen per lägenhet. Per m 2 BTA Per lgh, 90 m 2 BTA Boende 7 0,6 Besök till boende 1,1 0,1 Tabell 6-2 Parkeringstal för verksamheter, parkeringsplatser för bil per m 2 BTA. För förskola, grundskola och äldreboende är parkeringstalen en rekommendation. En särskild utredning rekommenderas. Centrala Kungälv, per m 2 BTA Verksamma Besökare till verksamheter Kommentar Kontor 15 2,4 30 anställda per m 2 BTA samt 4 besökare per m 2 BTA Centrumhandel * 6,5 19,2 13 anställda per m 2 BTA samt 60 besökare per m 2 BTA Livsmedelshandel 5 38,4 10 anställda per m 2 BTA samt 60 besökare per m 2 BTA Förskola (rekommenderat) Grundskola (rekommenderat) 8, anställda per m 2 BTA samt 5 besökare per m 2 BTA anställda per m 2 BTA samt 5 besökare per m 2 BTA Äldreboende (rekommenderat) anställda per m 2 BTA samt 5 besökare per m 2 BTA * Exempel på centrumhandel kan vara butiker, frisörer, tobaksaffärer optiker med mera. Centrumhandel kan innefatta verksamheter som tillhandahåller både varor och tjänster. Om det byggs större/mindre lägenheter och om verksamheter med låg/hög täthet arbetstagare och besökare flyttar in kan det finnas anledning att använda lägre/högre parkeringstal, se i så fall omräkningstabeller i bilaga 4. För verksamheter som förskola, grundskola och äldreboende rekommenderas en särskild utredning för att fastställa hur många bilparkeringar som behövs vid varje etablering då verksamhetens karaktär kan variera stort. En sådan utredning ska ta hänsyn till elev-, boende- och personaltäthet vid tillkommande etableringar. 9

38 6.1 Parkeringsplatser för rörelsehindrade Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska utgöra 2-5 % av antalet bilparkeringsplatser vid en fastighet, dock minst en parkeringsplats. Dessa parkeringsplatser inkluderas i parkeringstalen. Andelen är en riktlinje som kan behöva anpassas vid verksamheter och bostäder där efterfrågan kan antas vara högre, exempelvis vid vårdinrättningar och vid serviceboenden. 6.2 Flexibla parkeringstal För att skapa möjlighet för exploatörer att minimera antalet parkeringsplatser för bil och därmed ofta anläggningskostnaderna, kan genomförande av särskilda mobilitetsåtgärder ge en viss reducering av parkeringstalen för bostäder och för verksamheter. För Kungälvs kommun finns en nytta i om särskilda mobilitetsåtgärder genomförs för boende och verksamma som kan bidra till ett mer hållbart resande i kommunen samt om ytan för bilparkering kan minskas till förmån för fler bostäder. Kravet ställs på exploatören att visa hur ett lägre bilinnehav och andel bilresor kan uppnås genom åtgärderna för att kunna tillgodoräkna sig reducerade parkeringstal. En beskrivning av åtgärderna ska redovisas i samband med bygglovsansökan. Det är Kungälvs kommun som avgör om åtgärderna är tillräckliga för att ge en reducering av parkeringstalen. De åtgärder som genomförs avser fastigheten och ansvaret för genomförandet av åtgärder skall föras över till ny ägare om ett ägarbyte sker. Följande steg ska tillämpas vid användandet av flexibla parkeringstal, steg 3-5 kan tillämpas var för sig eller tillsammans i en följd: 1. Kontrollera om exploateringsprojektet uppfyller kraven för att använda de målstyrda parkeringstalen. Använd annars parkeringstalen baserade på dagens resande vilka visas i bilaga Beräkna antal parkeringsplatser som behöver tillkomma utifrån parkeringstal och storlek på exploateringen. 3. Om exploatören genomför bilpoolspaketet kan avdrag på parkeringstalen göras. 4. Om exploatören genomför ett antal informations- och påverkansinsatser kan avdrag på parkeringstalen göras. 5. Om exploatören kan visa på att samnyttjande kan tillämpas genom rätt förutsättningar i en parkeringsanläggning kan kommunen tillåta att antalet parkeringsplatser som behöver byggas anpassas mot samnyttjandepotentialen. 6. Exploatören ska uppvisa en reservplan för hur de parkeringsplatser som inte behöver byggas till följd av mobilitetsåtgärder (bilpoolspaket och/eller informations- och påverkansinsatser) kan anläggas, utifall exploatören väljer att inte genomföra de åtgärder som avtalats eller att den förväntade effekten uteblir. 10

39 Bilpoolspaket Bilpool (eller bildelning som det också kallas) innebär att ett antal personer delar på en eller flera bilar. Betalning görs utifrån hur mycket bilen används. En beskrivning av bilpoolspaketet finns i bilaga 2. Möjligheten till etablering av bilpooler och användning av fordonen kan underlättas, kravställas och uppmuntras genom ett bilpoolspaket innehållande: Att exploatören/byggherren/fastighetsägaren säkerställer att bilpoolen etableras, eller att befintlig bilpool finns inom acceptabelt gångavstånd, med erforderligt antal poolbilar och betalar medlemskap för alla hushåll/hyresgäster de första 5 åren. Att säkerställa att de mest attraktiva parkeringsplatserna reserveras för poolbilar om bilpool anordnas vid fastigheten. Möjliggöra laddning av elfordon. Synliggöra att bilar som ingår i bilpool är prioriterade. Skylta till bilpoolen och informera om möjligheterna till medlemskap och fördelar med bilpool i samband med försäljning eller uthyrning av lägenheter/fastigheter. För att exploatören ska kunna ges en lägre parkeringsnorm ska kommunen ställa krav på att exploatören visar en plan för hur ovanstående punkter ska genomföras. Om exploatören visar hur bilpoolspaketet kommer att genomföras och genomför alla punkter kan avdrag på parkeringstalen tillåtas enligt följande: Reduktion för bostäder, bilparkering, med 10 % (gäller boende, ej besökande till boende). Reduktion för verksamheter, bilparkering, med 10 % (gäller sysselsatta, ej besökande till verksamheterna). Hur reduktionen för bilpoolspaket kan räknas ut beskrivs vidare i bilaga 2. För varje 10 parkeringsplatser som reduktionen avser behöver en parkeringsplats för poolbil tillkomma enligt nedanstående tabell: Tabell 6-3 Tabellen visar hur många poolbilar det krävs för att kompensera reduktionen av parkeringsplatser Antal platser, reduktion Antal poolbilar Om exploatören kan visa att det finns tillgång till poolbilar på annan plats inom acceptabelt gångavstånd behöver inte bilpool etableras vid fastigheten. Poolbilarna ska finnas på plats/vara tillgängliga vid tiden för inflyttning. 11

40 Informations- och påverkansinsatser Informations- och påverkansinsatser kan genomföras för att bidra till att minska efterfrågan på bilparkering. Om exploatören kan visa på att flera av dessa åtgärder kommer att genomföras, eller presenterar andra förslag som av kommunen bedöms ge likvärdig effekt, kan avdrag göras på parkeringstalen för verksamma och för boende. För varje åtgärd visas inom parentes vilken typ av exploatering som åtgärden i första hand påverkar. Informationskampanjer: Upprepad marknadsföring och information till boende och verksamma om samåkning, bilpool, cykling, kollektivtrafik och effekter av resande med olika färdmedel. Årlig kampanj under minst 5 års tid. (bostäder och verksamheter) Marknadsföring och information om fastighetens och områdets möjligheter för hållbart resande innan/i samband med försäljning/uthyrning. Gäller vid alla försäljningar/uthyrningar under minst 5 års tid. (bostäder och verksamheter) Informations- och välkomstpaket för nyinflyttade om hållbart resande och boende. Gäller vid alla nyinflyttningar under minst 5 års tid. (bostäder) Personlig rådgivning om resval som riktar sig antingen till enskilda boende eller till hushåll. Informationen belyser vilka alternativ det finns till bilresande, och är speciellt framtagen för individens eller hushållens förutsättningar. Årligt erbjudande till hushåll under minst 5 års tid. (bostäder) Grön resplan för fastigheten med åtgärder för verksamma/hyresgäster. En grön resplan ska beskriva förutsättningarna för att resa hållbart i, till och från arbetet samt föreslå och säkerställa att åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheten till hållbart resande genomförs. (verksamheter) Uppmuntra till kollektivtrafikresor: Upprepad prova-på period med kollektivtrafik. Minst en månads prova-på-kort med kollektivtrafiken till samtliga familjemedlemmar ingår vid köp av lägenhet eller tecknande av hyreskontrakt. Gäller vid alla nyinflyttningar under minst 5 års tid. (bostäder) Rabatterade kollektivtrafikkort/ bidrag till kollektivtrafikkort. Exempelvis kan föreningen köpa in årskort för kollektivtrafiken som de boende kan köpa och betala per månad. (bostäder) Uppmuntra inflyttande verksamheter att erbjuda sina anställda årskort för kollektivtrafiken via företaget. (verksamheter) Uppmuntra till cykelresor: Möjlighet till omklädning/dusch på arbetsplatsen. (verksamheter) Cykelservice i området. (bostäder och verksamheter) Cykelpool med lådcyklar, cykelkärror, mm. inrättas i fastigheten som kan bokas och användas av verksamma och boende. (bostäder och verksamheter) Extra bra cykelparkering, inomhus med hög trygghet och möjlighet till enklare service. (bostäder och verksamheter) 12

41 Uppmuntran till färre resor: Förbered verksamhetslokaler för digitala möten, exempelvis genom anpassade utrymmen för videomöten. (verksamheter) Avtal för hemleveranser av varor tecknas långsiktigt. (bostäder) Eftersom de målstyrda parkeringstalen baseras på ett lägre bilinnehav och en lägre andel arbetsresor med bil jämfört med idag krävs att kommunen aktivt måste arbeta med kampanjer och uppmuntring samt förbättring av förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik. Därför kan exploatörernas möjliga reducering av parkeringstalen för informations- och påverkansinsatser maximalt uppgår till 10 % för verksamma och 5 % för boende. Om exploatören visar hur minst fem av de listade åtgärderna, eller annan lämplig åtgärd där utvärdering visar på minskad parkeringsefterfrågan, kan genomföras, kan avdrag på parkeringstalen tillåtas enligt följande: Reduktion för bostäder, bilparkering, med 5 % (gäller boende, ej besökande till boende). Reduktion för verksamheter, bilparkering, med 10 % (gäller sysselsatta, ej besökande till verksamheterna). Hur reduktionen för informations- och påverkansinsatser kan räknas ut beskrivs vidare i bilaga 2. För att reduktionen för exempelvis verksamheter ska gälla ska åtgärderna som genomförs i första hand rikta sig till verksamma. 7 Samnyttjande För att utnyttja marken i centrala Kungälv väl och undvika att parkeringsplatser står tomma under en stor del av dygnet kan samnyttjande av bilparkering tillämpas i större parkeringsanläggningar i centrala Kungälv. Med samnyttjande menas att en parkeringsplats används av flera fordon under ett dygn. Exempelvis kan en parkeringsplats som dagtid används som verksamhetsparkering utnyttjas av besökare till handel under kvällstid eller under helger. En förutsättning för att samnyttjande ska fungera är att parkeringsplatserna inte är reserverade. För att nå ett effektivt samnyttjade så krävs det att flera olika kundgrupper kan använda parkeringsplatserna. Hur potentialen för samnyttjande räknas ut beskrivs vidare i bilaga 2. 8 Uppföljning Uppföljning av parkeringsnormens efterlevnad i exploateringsprojekt sker inom de normala processerna för markanvisningsavtal, detaljplanering och bygglovgivning. Ansvaret för uppföljning av parkeringsnormens effekter i staden, totalt parkeringsutbud och graden av styrning mot ett hållbart transportsystem åligger sektor Samhällsbyggnad. 13

42 Bilaga 1 Bilaga 1. Parkeringstal för bil baserat på dagens resande Om kraven, se tabell 3-1, för förutsättningarna vid ett exploateringsprojekt inte uppfylls ska parkeringstal för bil baserade på dagens resande användas för att minska risken att parkeringsefterfrågan för bil överstiger utbudet. Parkeringstal för bostäder i centrala Kungälv, bilparkering baserat på dagens resande. I detaljplaneskedet är det lämpligt att använda parkeringstalen baserade på m 2 BTA och i bygglov parkeringstalen per lägenhet. Per m 2 BTA Per lgh, 90 m 2 BTA Boende 8,4 0,8 Besök till boende 1,1 0,1 Parkeringstal för verksamheter, parkeringsplatser för bil per m 2 BTA. För förskola, grundskola och äldreboende är parkeringstalen en rekommendation. En särskild utredning rekommenderas. Centrala Kungälv, per m 2 BTA Verksamma Besökare till verksamheter Kommentar Kontor 18 2,8 30 anställda per m 2 BTA samt 4 besökare per m 2 BTA Centrumhandel * 7,8 22,1 13 anställda per m 2 BTA samt 60 besökare per m 2 BTA Livsmedelshandel 6 41,4 10 anställda per m 2 BTA samt 60 besökare per m 2 BTA Förskola 10,2 3,5 17 anställda per m 2 BTA samt 5 besökare per m 2 BTA Grundskola 6 3,5 10 anställda per m 2 BTA samt 5 besökare per m 2 BTA Äldreboende 2,4 3,5 4 anställda per m 2 BTA samt 5 besökare per m 2 BTA * Exempel på centrumhandel kan vara butiker, frisörer, tobaksaffärer optiker med mera. Centrumhandel kan innefatta verksamheter som tillhandahåller både varor och tjänster. För verksamheter som förskola, grundskola och äldreboende rekommenderas en särskild utredning för att fastställa hur många bilparkeringar som behövs vid varje etablering då verksamhetens karaktär kan variera stort. En sådan utredning ska ta hänsyn till elev-, boende- och personaltäthet vid tillkommande etableringar. Bilaga 1, sida 1

43 Bilaga 2 Bilaga 2. Exempelberäkning flexibla parkeringstal Räkneexempel bilpool Bilpool ger tillgång till bil vid behov utan att användaren behöva stå för de kostnader och åtaganden som det innebär att äga en bil. För samhället leder det samtidigt till en effektivare användning av bilarna med minskat behov av parkeringsplatser. En poolbil ersätter cirka 5 privatbilar, vilket sparar mycket yta för parkering och minskar belastningen på miljön. Enligt en rapport om effekten av bilpooler i Stockholm, Göteborg och Malmö, minskade andelen bilägande hushåll från % till cirka 10 % bland hushåll som blivit medlemmar i en bilpool. Samma undersökning visar också att om hushållen inte blivit medlemmar i bilpool skulle andelen bilägande hushåll istället hamnat på % 4. En minskad andel bilägande hushåll med hjälp av bilpool kan hålla nere parkeringskostnaderna och minska markanvändningen vid nybyggen. Potentialen för bilpool blir större med höga parkeringskostnader. En bilpool kan ha effekt på bilinnehavet (och parkeringsefterfrågan) på flera sätt: Hushåll som helt ersätter eget bilägande med bilpoolsmedlemskap. Bilfria hushåll som blir medlemmar istället för att skaffa bil. Bilägande hushåll som ersätter en andrabil med medlemskap. Företag som nyttjar bilpool istället för tjänstebilar. Anställda som nyttjar bilpool istället för privat bil vid tjänsteresor. Beräkningsgång Om det ska byggas 100 lägenheter vid en nyexploatering krävs enligt parkeringstalen 60 parkeringsplatser för boende och 10 parkeringsplatser för besökande. Om exploatören kan uppvisa att bilpoolspaketet kommer att genomföras, att exploatören tecknar avtal om att betala medlemskap i fem år till alla boende och verksamma, tillåts en reduktion på 10 % av grundtalen. Med reduktionen krävs då: 60 * 0,9 = 54 parkeringsplatser för boende + 10 parkeringsplatser för besökande. Genom att visa på att bilpoolspaketet ska genomföras kan således exploatören tillgodoräkna sig en reducering av 6 parkeringsplatser. För att göra detta ska exploatören anlägga 1 parkeringsplats reserverad för bilpoolsbilar (eftersom reduktionen ligger i spannet 1-10 parkeringsplatser), alternativt redogöra för vart närmsta annan bilpool inom acceptabelt gångavstånd finns etablerad samt visa att där finns tillräcklig kapacitet för att motsvara projektets efterfrågan på bilresor med poolbil. 4 Indebetou, L., Börefelt, A., Effekt av Sunfleet bilpool på bilinnehav, trafikarbete och emissioner. Trivector rapport 2014:84. Bilaga 2, sida 1

44 Bilaga 2 Räkneexempel informations- och påverkansinsatser Informations- och påverkansinsatser kan innebära mjuka åtgärder, ofta benämnda mobility management-åtgärder, som syftar till att påverka val av resa innan den har påbörjats. Dessa typer av åtgärder kan även kompletteras med uppmuntransåtgärder som bidrar till att göra det mer attraktivt att resa hållbart. Kampanjer och uppmuntring kan som enskild åtgärd ge cirka 5 % minskning av antalet bilresor om de utformas på rätt sätt och upprepas kontinuerligt. De kan även bidra till att öka medvetenheten och acceptansen hos många personer. Kombineras kampanjer och uppmuntring med bättre förutsättningar för användande av gång, cykel och kollektivtrafik, kan minskningen av antalet bilresor uppgå till cirka %. Beräkningsgång Om exploatören för ovan beskrivet projekt åtar sig att genomföra fem informations- och påverkansinsatser kan ytterligare reduktion tillåtas, motsvarande 5 % för bostäder. Med reduktion för tidigare beskrivet bilpoolspaket och informations- och påverkansåtgärder krävs då: 54 * 0,95 = 51 boendeparkeringar och 10 besöksparkeringar. Om exploatören genomför färre informations- och påverkansinsatser, blir reduktionen som kan tillgodoräknas lägre 5. Genom att genomföra bilpoolspaket och mobility management-åtgärder kan exploatören totalt tillgodoräkna sig en reduktion på 9 parkeringsplatser. Om en genomsnittlig kostnad för att anlägga en parkeringsplats i garage, under mark 1 våning, uppgår till ca innebär reduktionen en besparing på cirka 2,7 miljoner kronor. Medlemskap i fem år för 100 bostäder i en bilpool kostar med dagens prisnivå ungefär Genomförandet av de andra åtgärderna som marknadsföring, informationspaket, möjlighet till dusch på arbetsplatsen mm är relativt billiga i sammanhanget och en nettovinst för exploatören kan ofta uppvisas. Kommunen vinner på en ökad möjlighet till tät exploatering samt att användandet av privat bil troligtvis minskar till förmån för mer hållbara resealternativ. Räkneexempel samnyttjande För att kunna samnyttja parkering mellan olika kundgrupper är det viktigt att ha en god förståelse för vilka tider olika kundgrupper efterfrågar parkering. Som ett riktvärde och utgångspunkt kan nedanstående tabell användas för att bedöma samnyttjandepotentialen men bäst är att inventera och räkna beläggningsgrader i det aktuella området. Samnyttjandetalen är baserade på erfarenheter från ett flertal beläggningsstudier och andra kommuners samnyttjandetal. Samnyttjandetalen för bostäder har en marginal inbyggd för att möjliggöra att boende i högre utsträckning än idag ska kunna välja att lämna bilen hemma dagtid. 5 Ex. Om tre åtgärder genomförs för boende kan reduktionen uppgå till 5%*0,6=3 %. Om tre åtgärder genomförs för verksamheter kan reduktionen uppgå till 10%*0,6=6 %. 6 Baserat på nu gällande månadsavgift för privatpersoner hos en kommersiell bilpoolsaktör. Bilaga 2, sida 2

45 Bilaga 2 Förslag på samnyttjandetal att använda vid bedömning av samnyttjandepotential. Procenttalen visar hur stor andel av parkringsefterfrågan som bedöms infalla vid en viss tidpunkt. Exempelvis visar tabellen att 85 % av boendeparkeringarna beräknas vara belagda under vardagar varvid 15 % kan användas av andra kundgrupper under denna tid. Vardag Vardag Lördag Natt Bostäder, boende 85 % 90 % 90 % 100 % Bostäder, besökande 30 % 70 % 40 % 50 % Verksamma kontor 80 % 20 % 10 % 10 % Kontor besökande 100 % 5 % 0 % 0 % Handel Verksamma 80 % 90 % 100 % 20 % Handel besök 40 % 90 % 100 % 0 % Skolor 90 % 10 % 5 % 0 % Äldreboende 100 % 100 % 100 % 100 % Pendel P 100 % 50 % 20 % 5 % Samnyttjandepotentialen kan beräknas först då flera olika kundgrupper samlas i en parkeringsanläggning med minst 100 parkeringsplatser. Om en exploatör ska bygga ett kvarter med exempelvis både bostäder, kontorslokaler och lokaler för handel kan samnyttjandepotentialen beräknas på följande sätt: 1. Beräkna hur många parkeringsplatser som behövs för respektive kundgrupp. Exempelberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs för ett fiktivt exploateringsområde där all parkering samlas i en gemensam anläggning. Gemensam parkeringsanläggning Antal parkeringsplatser enligt parkeringstal Bostäder, boende 70 Bostäder, besökande 10 Kontor Verksamma 90 Kontor besökande 14 Centrumhandel Verksamma 52 Centrumhandel Besökande 154 SUMMA Multiplicera antalet parkeringsplatser som behövs för respektive kundgrupp med de definierade samnyttjandetalen. Bilaga 2, sida 3

46 Bilaga 2 Exempelberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs för ett fiktivt exploateringsområde där all parkering samlas i en gemensam anläggning. Gemensam parkeringsanläggning Vardag Vardag Lördag Natt Bostäder, boende 70*85 %=60 70*90 %=63 70*90% =63 70*100% =70 Bostäder, besökande 10*30 %=3 10*70 %=7 10*40% =4 10*50% =5 Kontor, verksamma 90*80 %=72 90*20 %=18 90*10% =8 90*10% =9 Kontor, besökande 14*100 %=14 14*5 %=1 14*0% =0 14*0% =0 Centrumhandel, verksamma 52*80 %=42 52*90 %=47 52*100% =52 52*20% =11 Centrumhandel, besökande 154*40 %=62 154*90 %= *100% = *0% =0 SUMMA Se vid vilken tidpunkt den största efterfrågan på parkering infaller, i detta exempel under dagtid på helgen. Anläggningen behöver således dimensioneras efter 281 parkeringsplatser. Bilaga 2, sida 4

47 Bilaga 3 Bilaga 3. Beräkningsunderlag parkeringstal Styrande parametrar Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan att säkerställa att tillräckligt antal parkeringsplatser tillförs en plats vid nyetablering eller förändrad markanvändning, samtidigt som markanvändningen och transportsystemet effektiviseras i mesta möjliga mån. Ett överutbud på parkeringsplatser kan medföra en högre efterfrågan på biltransporter till området än vad som är önskvärt, samtidigt som ett alltför litet antal parkeringsplatser kan innebära att parkeringsfrågan förskjuts och blir ett problem i angränsande områden. För cykelparkering handlar det snarare om att erbjuda ett tillräckligt antal cykelparkeringsplatser av god standard och rätt lokaliserade, och som tillåter antalet cykelresor att öka. Styrande parametrar vid fastställande av parkeringsnormen är framförallt boendetäthet, biltäthet, arbetstäthet kombinerat med prognoser och mål på längre sikt. Även lokala förutsättningar för tillgänglighet med olika transportslag är viktigt att beakta. Exempel på utformning av parkeringsnorm En miniminorm innebär att parkeringstalen visar det minsta antal parkeringsplatser kommunen kan kräva av exploatören med hänvisning till Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt Plan- och Bygglagen. En maximinorm reglerar antalet parkeringsplatser som maximalt får anläggas för en fastighet eller i ett område 7. Om en bedömning görs att det behövs fler parkeringsplatser för att bemöta framtida efterfrågan kan möjlighet erbjudas till parkeringsköp i gemensam parkeringsanläggning. Med flexibla parkeringsnormer kan kommunen göra en enskild bedömning av vilket parkeringstal som är lämpligt vid nybyggnation. Det ger en bättre anpassning av antalet parkeringsplatser, jämfört med att ha en fastslagen parkeringsnorm som alla exploateringar ska följa. Genom att arbeta på detta sätt kan byggkostnader och hyror hållas nere, mark frigöras till andra ändamål, samtidigt som kommunen får ett modernare fastighetsbestånd där hyresgästerna får större möjligheter att resa på ett hållbart sätt. Det är dock viktigt att det finns tydliga och transparanta regler kring flexibiliteten, så att alla byggherrar erbjuds samma möjligheter. 7 Sveriges Kommuner och Landsting Policy för parkering, s 37. Bilaga 4, sida 1

48 Bilaga 3 Lokala förutsättningar I tabellen nedan redovisas de nyckeltal och ställningstagande som ligger till grund för parkeringstalen. Övergripande målsättningar och ställningstaganden Fossila koldioxidutsläpp från transporter ska minska med 90 % fram till 2050 jämfört med 2010 (Energiplan). Nya bostadsområden bör planeras så att biltrafik i området minimeras (Energiplan). Vid större bostadsbyggen ska det planeras för bilpool vilket kan ge upphov till en reducering av parkeringstalen (Energiplan). I centrala Kungälv ska fastighetsägarna tillskapa så många av det kravställda antalet parkeringsplatser som möjligt på egen tomtmark. Kostnaden för ett parkeringsköp för en parkeringsplats ska inte subventioneras av kommunen, vilket innebär att kostnaden minst ska motsvara den kostnad som kommunen åtar sig för att anlägga en parkeringsplats. Nyckeltal bostadsyta och genomsnittligt invånarantal Antal boende/lgh 1,8 Storlek lgh m 2 BTA (baserat på utbyggnadsplaner) Färdmedelsandelar nuläge 90 Bilförarandel idag, besöksresor 69 % Bilförarandel idag, arbetsresor 60 % Antal parkeringsplatser för besökande, bil och cykel och för boende, cykel Antal besöksparkeringar/lgh cykel 0,2 Antal besöksparkeringar/lgh bil 0,1 Bilinnehav Dagens bilinnehav i centrala Kungälv baseras på uppgifter från SCB. Bilinnehavet är ett genomsnitt av antalet bilar per invånare plus personbilar i trafik registrerade på personliga företag för de nyckelkodsområden som anses mest representativa för det framtida centrala Kungälv 8. Bilinnehavet är då 418 bilar per invånare. De målstyrda parkeringstalen är baserade på ett betydligt lägre bilinnehav, motsvarande 350 bilar per invånare. 8 SCB BILPAK Nyckelkodsområden 01050, 01010, 01011, Personbilar i trafik, privata samt registrerade på personliga företag Bilaga 4, sida 2

49 Bilaga 4 Bilaga 4. Omräkningstabeller lägenhetsstorlekar och arbetstäthet Om förutsättningar som genomsnittligt antal invånare i lägenheter, storlek på lägenheter och antal anställda per BTA för olika verksamheter förändras kan följande tabeller användas för att se vilket parkeringstal för bil som kan användas. Svarta siffror visar målstyrda parkeringstal och grå siffror inom parentes visar parkeringstal som baseras på dagens förutsättningar. Genomsnittslägenhet Per m 2 BTA 90 m 2 BTA, 1,8 inv/bostad Per lägenhet Boende 7 (8,4) 0,6 (0,8) Besök till boende 1,1 (1,1) 0,1 (0,1) Mindre lägenheter 80 m 2 BTA, 1,6 inv/bostad Boende 7 (8,4) 0,56 (0,7) Besök till boende 1,3 (1,3) 0,1 (0,1) Små lägenheter 39 m 2 BTA (motsv 35 m2 BOA), 1,2 inv/bostad Boende 10,8 (12,9) 0,42 (0,5) Besök till boende 2,6 (2,6) 0,1 (0,1) Större lägenheter 100 m 2 BTA, 2 inv/bostad Boende 7 (8,4) 0,7 (0,8) Besök till boende 1,0 (1,0) 0,1 (0,1) Korrektionsfaktorer beroende på arbetstäthet Arbetstäthet Korrektionsfaktor 25 anställda per m 2 BTA 0,88 30 anställda per m 2 BTA 1 35 anställda per m 2 BTA 1,17 40 anställda per m 2 BTA 1,33 Bilaga 4, sida 1

50 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Bergquist Överenskommelse fastighetsreglering kvarter 5.1 Kongahälla Dnr KS2010/ Sammanfattning (kommunfullmäktige 70/2010) fattades beslut om att godkänna bland annat markanvisningsavtal mellan Riksbyggen ekonomisk förening och Kungälvs kommun om markanvisning av kvarter 5.1 i Kongahälla. Riksbyggen har nu sökt bygglov för aktuellt kvarter och nu aktuell överenskommelse om fastighetsreglering är det slutliga steget för att genomföra det som överenskommits i markanvisningsavtalet och reglerar slutligen över marken för det aktuella kvarteret till exploatören. Marken överlåts för en köpeskilling om kr. Förvaltningen föreslår att överenskommelsen godkänns, och att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund Utbyggnaden av Kongahälla pågår för fullt och de första bostadsexploatörerna har kommit igång med sina exploateringar. Som ett led i att fullfölja de åtaganden som kommunen och exploatörerna har åtagit sig i enlighet med tidigare beslutade ramavtal och markanvisningsavtal skall nu marköverlåtelserna fullföljas. Kommunen har tidigare överlåtit del av kvarteret Pålkransen (kvarter 5 i Kongahälla) till Riksbyggen ekonomisk förening som har sökt och erhållit bygglov. Som ett led i att överlåta hela kvarteret till exploatören tecknas nu överenskommelse om fastighetsreglering med exploatören. Överenskommelsen innebär att kvartersmarken slutgiltigt överlåts till exploatören i enlighet med tidigare upprättade markanvisningsavtal. Verksamhetens bedömning Överenskommelsen är ett led i att fullfölja redan ingångna avtal och innebär inga avsteg från dessa. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Överenskommelsen innebär att exploateringen av Kongahälla kan fortgå som planerat som ett led i att Kungälv skall växa. Bedömning i relation till barnperspektivet Förvaltningen bedömer att ärendet inte har någon påverkan på barnperspektivet. SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

51 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förvaltningen bedömer att ärendet inte har någon påverkan på jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Överenskommelsen innebär att åtagandena enligt tidigare beslutade markanvisningsavtal fullföljs och att kvarter 5.1 i Kongahälla slutligen överlåts till Riksbyggen ekonomisk förening. Juridisk bedömning Överenskommelsen innebär att tidigare ingångna avtal fullföljs och inga avsteg från dessa görs. Ekonomisk bedömning Överenskommelsen innebär att Riksbyggen ekonomisk förening erlägger kr som ersättning för den överlåtna marken. Allt i enlighet med tidigare ingångna avtal. Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättad överenskommelse godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättad överenskommelse. Patrik Skog Sektorchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Henrik För kännedom till: Henrik Haglund, Anders Bergquist, Anders Lager Riksbyggen ekonomisk förening

52 KUNGÄLVS KOMMUN ANSÖKAN OCH ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING 1. Parter Kungälvs kommun orgnr: , ägare till Kungälv Komarken 1:1 och Komarken 1:10 nedan kallad Kommunen. Riksbyggen ekonomisk förening orgnr: , Stockholm, nedan kallad Exploatören, ägare till Kungälv Pålkransen 1 (Exploateringsfastigheten). Mellan ovanstående parter har följande överenskommelse om fastighetsreglering träffats: 2. Bakgrund Detaljplan för Kongahälla Västra, har vunnit laga kraft och för marköverlåtelse och genomförandet av byggnationen har ett Markanvisningsavtal tecknats mellan parterna. Denna överenskommelse om fastighetsreglering är ett led i genomförandet av Markanvisningsavtalet. 3. Marköverföring Det område om ca 3400 m 2 av fastigheten Kungälv Komarken 1:1 och Komarken 1:10, som på kartbilaga 1 markerats med blått, skall överföras till fastigheten Pålkransen 1 (Exploateringsfastigheten). Angiven areal är ungefärlig och fastställs slutligt vid kommande lantmäteriförrättning. Parterna är skyldiga att utan ytterligare ersättning acceptera sådan mindre jämkning av gränserna för det överlåtna området som bedöms erforderliga vid kommande lantmäteriförrättning. 4. Servitut Pålkransen 1 erhåller servitut i Komarken 1:1 för serviser, rökluckor, ledningar, stuprör, brunnar, garageinfart, utåtgående entrédörrar, växtvägg och planteringslådor i enlighet med bifogade ritningar, bilaga 2 a-c. 5. Tillträde Tillträde sker vid båda parters undertecknande av denna handling samt ersättning enl. punkt 6 är erlagd. 6. Ersättning Exploatören erlägger till Kommunen såsom ersättning för överförd mark totalt kronor. Ersättningen erläggs 30 dagar efter att denna överenskommelse undertecknats av bägge parter. 7. Dagvatten Enligt markanvisningsavtal punkt G3. 8. Förrättningskostnader Exploatören ansöker om och bekostar erforderlig lantmäteriförrättning med anledning av denna överenskommelse

53 Undertecknade parter ansöker härmed om fastighetsreglering för överenskommelsens genomförande. Denna överenskommelse har upprättats i tre likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt och ett kommer att översändas till lantmäterimyndigheten genom Exploatörens försorg. Kungälv STOCKHOLM För KUNGÄLVS KOMMUN För RIKSBYGGEN EKONOMISK FÖRENING....

54

55

56

57

58 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Haglund Samverkansavtal för projekt Havshotellet Marstrand Dnr KS2015/42-11 Sammanfattning Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till samverkansavtal beträffande projektet med vidareutveckling av Havshotellet i Marstrand. Avtalet reglerar arbetsformer och principer som ska användas i det kommande genomförandeavtalet för projektet. Samverkansavtalet ska läsas i kombination med det plankostnadsavtal som förvaltningen tecknat med fastighetsägaren. Projektet är ett pilotprojekt där kommunen prövar byggherrestyrd detaljplaneringsprocess. Projektet har startat då förvaltningen inom givna delegationer bedömt att arbetet kan starta utan att det föreslagna avtalet är godkänt av kommunstyrelsen. Avtalet behövs eftersom det reglerar frågor som, när de ska genomföras, förvaltningen saknar delegation för. Förvaltningen föreslår att avtalet godkänns, och att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna avtalet. Bakgrund För att kunna vidareutveckla verksamheten inom Havshotellet menar fastighetsägaren och företaget att det behövs fler rum och större allmänna ytor i anläggningen. Kommunen och företaget har därför gemensamt lämnat in en överenskommelse, som kommunstyrelsen godkänt, för utveckling av hotellet. Kommunstyrelsen har även beviljat plantillstånd under 2015 för projektet. Projektet är prioriterat i förvaltningens produktionsplan Verksamhetens bedömning För att kunna vidareutveckla verksamheten delar förvaltningen bolagets bedömning att hotellet behöver ytterligare rum och möjligheter till allmänna ytor. Hotellet är en viktig resurs i kommunen för att stärka besöksnäringen och det har under de första fem åren bidragit till ett flertal nya arbetstillfällen i Marstrand. Utvecklingen är därför viktig för både företaget och för kommunen. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Projektet stödjer flera av kommunfullmäktiges strategiska mål. Bedömning i relation till barnperspektivet Projektet har eventuellt indirekta relationer till barnperspektivet genom att fler personer kan få anställning i Marstrand vilket möjligtvis har positiva effekter då färre personer behöver pendla SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

59 2(2) i vardagen och barn kan få ytterligare kvalitetstid med sina föräldrar, men det finns många osäkerheter i bedömningen. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Besöksnäringen är i ett generellt perspektiv en samhällssektor där kvinnor är överrepresenterade. En vidareutveckling av havshotellet kan i ett sådant perspektiv eventuellt bidra till att fler kvinnor kommer i arbete. Teknisk bedömning/genomförandeplan Arbetet med detaljplanen har startat. Ambitionen är att under 2017 börja utbyggnaden. Juridisk bedömning Saknar relevans i aktuellt ärende. Ekonomisk bedömning Avtalet reglerar principerna för kommande genomförandeavtal. Eftersom kommunen också har vinster att hämta av att bland annat kunna ha ett sammanhängande gångstråk kring hela Hedvigsholmen delar kommunen och fastighetsägaren på plankostnader och genomförandekostnader. Avtalet reglerar principerna för kommande markbyten och förvaltningen menar att det är rimligt att byta markbitar utan mellanskillnad i detta fall. Bedömningen är gjord av förvaltningen utifrån erfarenhet. Förslag till kommunstyrelsen 1. Samverkansavtal mellan kommunen och Barson Company AB (orgnr: ) godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna samverkansavtalet. Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Patrik Skog Sektorchef Kommunledningssektorn Expedieras till: Barson Company AB, Henrik Haglund, Linda Andreasson, Miriam Markus Johansson För kännedom till:

60 1 Mellan Kungälvs kommun (orgnr: ), Kungälv, nedan kallad kommunen och Barson Company AB (orgnr: ), Malepertsgatan 7, Marstrand nedan kallat bolaget, träffas härmed följande: SAMVERKANSAVTAL avseende planläggning, marköverlåtelse och övrigt samarbete i samband med byggnation av hotellverksamhet, kontor och handel på fastigheterna Marstrand 6:6, 74:4 och 74:8, Kungälvs kommun. Till samverkansavtalet hör bilagda handlingar: Bilaga 1: Karta Bilaga 2 Tidplan A. BAKGRUND, SYFTE OCH OMRÅDE A.1. Bakgrund och Syfte Parterna har gemensamt lämnat in ansökan om ny detaljplan, daterad resp , i vilken ansöks om planläggning av bl. a. fastigheterna Marstrand 6:6, 74:4 och 74:8. Kommunstyrelsen har lämnat planuppdrag till förvaltningen att upprätta detaljplan enligt ansökan. Enligt den ovan nämnda överenskommelsen skall samverkansavtal upprättas för att utförligare ange villkoren och förutsättningarna för det fortsatta samarbetet. Mellan parterna finns ett gällande exploateringsavtal från 1998 i vilket förutsättningarna för byggandet av hotell på fastigheten Marstrand 6:6 regleras. Det finns kvarvarande gemensamma punkter i det gällande avtalet avseende bl. a. parkering. Detta samverkansavtal syftar till att ange förutsättningar för att upprätta en ny detaljplan för Marstrand 6:6, 74:4 och 74:8 samt ange villkor och förutsättningar för fortsatt samarbete. De slutliga förutsättningarna för exploatering och marköverlåtelse regleras, mellan kommunen och bolaget, i ett genomförandeavtal. Genomförandeavtalet skall upprättas och undertecknas innan detaljplanen antas. Parterna är överens om att gemensamt söka lösningar i syfte att ersätta alla gamla avtal avseende exploaterings- och genomförandefrågor med nya i samband med att detaljplanen förs fram till antagande. A.2. Område Området som berörs av detta samverkansavtal framgår av karta, bilaga 1. Avgränsningen är preliminär och kommer att slutligt definieras i kommande detaljplanearbete. B. DETALJPLAN B.1. Beskrivning Kommunen skall ansvara för upprättandet av detaljplan för området i samverkan med bolaget samt bereda och pröva frågan i beslut som syftar till att en detaljplan kan antas och vinna laga kraft enligt den tidplan som parterna kommit överens om enligt punkt B5 nedan. B.2. Detaljplanekostnader mm. Enligt den tidigare träffade överenskommelsen och ansökan om ny detaljplan för området skall parterna stå för 50% vardera av de slutliga plankostnaderna. Bolaget svarar för de faktiska kostnader som uppstår i planarbetet för nödvändiga utredningar som rör Marstrand 74:4. Kostnaderna och hur de ska betalas regleras i separat plankostnadsavtal.

61 2 Respektive part finansierar helt sitt deltagande under projektets genomförandefas. Utöver del av detaljplanekostnaden skall bolaget betala bygglovsavgift samt övriga av Kommunfullmäktige beslutade anslutningsavgifter och taxor. B.3. Planavgift När detaljplanekostnader betalats enligt plankostnadsavtal behöver bolaget, eller köpare av dennes fastighet, inte betala planavgift i samband med bygglov inom den detaljplan avtalet avser. B.4. Projektorganisation och arbetssätt Parterna är överens om att tillsammans pröva nya projektarbetsformer i syfte att förkorta och kostnadseffektivisera detaljplanearbetet utan att ge avkall på de formella krav som plan- och bygglagen och andra lagar ställer. Arbetssättet enligt detta samverkansavtal utgår från att genomförandefrågorna inom detaljplanen och som förberedelse för genomförandet till stor del utförs av bolagets konsult. Parterna är överens om att arbeta med en byggherrestyrd detaljplaneprocess. Byggherren är i detta arbete bolaget. Bolaget skall tillsätta, bekosta egna resurser och, efter samråd med kommunen och enligt plankostnadsavtalet, handla upp de kompetenser som behövs för att ta fram utkast till detaljplan. Kommunen skall tillsätta de resurser och kompetenser som behövs för att samordna det kommunalinterna arbetet, ta detaljplanen till samråd och granskning. Inför samrådsskedet och inför kommande granskningsskede skall bolaget i god tid överlämna handlingar för kommunala synpunkter och intern samordning. Bolaget deltar på dessa möten. Kommunen ansvarar för att genomföra planen i de delar där kommunen är ansvarig när detaljplanen vunnit laga kraft. Bolaget ansvarar för att genomföra planen i de delar som ligger på dess ansvar. Parterna förbinder sig att fortlöpande och utan anmaning lämna varandra all den information som de innehar och som de förstår berör den andra partens möjligheter att effektivt och rationellt genomföra projektet. B.5. Tidplan Tidplanen för detaljplanen och dess genomförande framgår av bifogad ramtidplan, Bilaga 2. Samma tidplan finns i det plankostnadsavtal som upprättats mellan parterna. Parterna är medvetna om att avvikelser från tidplanen kan uppkomma på grund av händelser utanför parternas kontroll och har vid sådana avvikelser inga ersättningsanspråk på varandra. B.6. Avbruten detaljplaneläggning Kommunen kan inte garantera antagande av ny detaljplan utan reserverar sig för den prövning enligt plan- och bygglagen av detaljplanen som kommunfullmäktige och myndighet utför. Bolaget äger ej rätt till ersättning från kommunen om detaljplanen ej vinner laga kraft eller om utvecklingen av fastigheten av andra skäl ej kan genomföras. C. MARKÖVERLÅTELSE M M Marköverlåtelser ska ske genom en gemensamt beslutad och förhandlad process. Beslut om tillvägagångssätt fattas gemensamt inför kommande granskningsförfarande av detaljplanen och skrivs in i kommande genomförandeavtal.

62 3 C.1. Genomförandeavtal Genomförandeavtal skall arbetas fram parallellt med detaljplaneprocessen och vara undertecknat av bolaget innan antagandehandlingen för detaljplanen tas upp för beslut i kommunen. Undertecknande av kommunen sker efter kommunfullmäktiges antagandebeslut. Genomförandeavtalet skall villkoras av att detaljplanen antas genom beslut som vinner laga kraft. Parterna avser att i genomförandeavtalet reglera samtliga frågor rörande förutsättningar för byggnation inom aktuellt detaljplaneområde. I genomförandeavtalet skall bland annat följande regleras: C.1.1. Marköverlåtelser Kommunen kommer att till bolaget överlåta den del av fastigheten Kungälv Marstrand 6:55 som bolaget idag arrenderar för uteservering. Vidare skall de delar av Marstrand 6:55 som idag utgörs av kvartersmark i anslutning till bolagets fastighet överföras till bolagets fastighet. De delar av bolagets fastighet som behövs för att åstadkomma ett sammanhängande gångstråk längs kajen samt servitutsområde för befintlig gång- och cykelväg utmed Södra Strandgatan överförs till lämplig kommunal fastighet. Slutliga gränser avgörs i detaljplaneprocessen och läggs fast via laga kraft vunnen detaljplan genom efterföljande lantmäteriförrättning. C.1.2. Köpeskilling Parterna är preliminärt överens om att marköverlåtelserna i punkt C1.1. skall ske utan att någon mellangift utgår. Kommer inte parterna slutligt överens om ersättning för de överförda markområdena skall denna bestämmas vid lantmäteriförrättning. C.1.3. Fastighetsbildning Parterna har upprättat en separat överenskommelse och ansökan om ny detaljplan. Fastighetsbildning ska ske enligt denna ursprungliga överenskommelse om inte någon myndighet är av annan uppfattning. Parterna delar lika på förrättningskostnaden. Bolaget ansvarar för och bekostar eventuellt övrig fastighetsbildning nödvändig för genomförandet av detaljplanen. C.1.4. Ledningsrätt o servitut Eventuella ledningar som behöver säkerställas inom detaljplaneområdet skall upplåtas med ledningsrätt utan ersättning. Kommunen bekostar ev. ledningsrättsförrättning. Eventuella servitut upplåts utan ersättning i den omfattning som krävs för att genomföra marköverlåtelser och detaljplanen i sin helhet. Eventuella belastningar på berörda fastigheter skall utredas under detaljplaneprocessen. Kostnad för inskrivning av servitut bekostas av den part som är ägare av härskande fastighet i ev. servitutsupplåtelse. C.1.5. Befintliga arrenden o servitut Befintliga arrenden och servitut upphör utan särskild uppsägning när marköverlåtelser enligt ovan genomförts och fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft. Kommunen ansöker om och bekostar att inskrivet servitut utplånas. För att kunna genomföra detaljplaneprocessen kan det bli aktuellt att genomföra utredningar och andra studier som kan komma att påverka Havshotellets verksamhet kopplad till uteserveringen på den så kallade trekanten. Parterna är därför överens om att arrendet för den delen av Havshotellets uteservering som kallas trekanten är avgiftsfri under pågående detaljplaneprocess. Om processen avbryts återgår arrendet till normal årsavgift räknat från beslutsdatum för avbrottet.

63 4 D. HUSBYGGNATION OCH ANLÄGGNINGAR INOM KVARTERSMARK D.1. Kvartersmark Bolaget ansvarar för alla åtgärder inom sin kvartersmark. Bolaget skall följa gestaltningsprinciper som beskrivs i kommande detaljplans planbeskrivning och eventuellt gestaltningsprogram. D.2. Parkering Parkeringsbehovet för bolagets fastigheter inom aktuellt detaljplaneområde skall tillgodoses antingen inom bolagsägd fastighet eller på annan närliggande fastighet där varaktiga upplåtelseavtal kan träffas som kan godkännas av byggnadsnämnden i samband med bygglovsprövning. Nuvarande parkeringsbehov tillgodoses idag med stöd av gällande exploateringsavtal och detaljplan och driftsfrågorna är reglerade genom överenskommelse mellan parterna. Parkeringsbehov till följd av planerad byggnation utreds i detaljplaneprocessen. Om förändrat behov uppstår som följd av tillbyggnaden och/eller andra omständigheter som t.ex. ändrad parkeringsnorm, ska ny överenskommelse träffas i frågan och föras in i ovan nämnt genomförandeavtal. E. TEKNISKA FRÅGOR E.1. Allmän plats Kommunen svarar för utbyggnaden av alla anläggningar på allmän platsmark. Bolaget godkänner att mark som i kommande detaljplan skall användas till allmän plats överlåts till kommunen såsom kommunen godkänner att mark som utläggs som kvartersmark överlåts till bolaget. Se vidare under punkt C Marköverlåtelser och köpeskilling. E.2. Vatten och avlopp Fastigheten ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Bolaget betalar anslutningsavgift i enlighet med gällande va-taxa. Avgiften debiteras i samband med beviljat bygglov. E.3. Dagvatten Parterna har kommit överens om att göra en särskild dagvattenutredning under detaljplaneprocessen. Slutsatserna i utredningen kommer att ligga till grund för lämpligt val av teknisk lösning för dagvattenhanteringen från fastigheterna. F. SAMVERKANSAVTALETS GILTIGHET OCH ÅTERGÅNG F.1. Tider Detta samverkansavtal gäller tills det ersatts av genomförandeavtal, annat avtal eller överenskommelse. Dock längst till eller till den tidigare tidpunkt då detaljplanen vinner laga kraft. F.2. Ersättning vid avbrott Om detaljplan för området inte vinner laga kraft senast pga omständighet som står utanför parternas kontroll har parterna inga ersättningsanspråk på varandra utöver den fördelning (50/50) av plankostnader och projektkostnader m.m. som överenskommits i plankostnadsavtalet och i överenskommelsen om att söka plantillstånd. F.3. Villkor Detta samverkansavtal skall godkännas senast av kommunstyrelsen genom beslut som därefter vinner laga kraft. Innan samverkansavtalet tas upp för detta godkännande skall det vara undertecknat av behörig firmatecknare.

64 5 F.3.1 Tidigare detaljplanestart Avsikten med den byggherrestyrda detaljplaneprocessen är att korta ledtider. Bolaget och förvaltningen är därför överens om att tillsammans starta planarbetet så fort bolaget och förvaltningen undertecknat plankostnadsavtalet. och stå risken för sina respektive kostnader för arbetstid, utredningar etc. i den händelse att Kommunstyrelsen inte skulle godkänna detta avtal. F.4. Överlåtelse Bolaget får inte överlåta detta samverkansavtal på annan fysisk eller juridisk person utan kommunens skriftliga medgivande. Koncernintern överlåtelse är tillåten, vilket skriftligen skall meddelas kommunen. F.5. Tvist Tvist med anledning av detta samverkansavtals tolkning skall, om inte annat överenskommes mellan parterna, hänskjutas till allmän domstol. F.6. Handlingar Handlingar som har upprättats i samband med arbetet enligt ovan är kommunens egendom om de berör allmän platsmark och bolagets egendom om de berör den egna kvartersmarken Detta samverkansavtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. För punkten F.3.1 och utifrån given delegation Kungälv För Kungälvs kommun Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Kungälv Marstrand För KUNGÄLVS KOMMUN För Barson Company AB Miguel Odhner Kommunstyrelsens ordf. Kjell Ottosson Magnus Gyllestad Kommunchef Bevittnas:

65

66 Dok. nr. Titel Dokumentdatum KS2016/ Remiss - Förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter KS2013/ Rapport - arkeologisk utredning, brygglämningar vid Kungsplan KS2016/ Synpunkt gällande planerad schakttipp KS2013/ Kungörande och granskning av vägplan, GC-väg KS2016/ Remiss - Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 KS2015/ Remissutlåtande - mellankommunal kustplanering

67 From: Mona Jarehammar Sent: den 21 april :29:52 To: FN-SBN; Registrator Cc: Subject: Beslut om punkt 453-2,HP Hej Här kommer ett beslut från direktionen Bohus Räddningstjänstförbund som ska till samhällsbyggnadsnämnden i Ale och till samhällsbyggnadsutskottet i Kungälv för information och vidare hantering. Med vänliga hälsningar Mona Jarehammar sekreterare Bohus Räddningstjänstförbund Enbärsvägen KUNGÄLV Tfn växel: Tfn direkt: e post: Mona.Jarehammar@borf.se

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82 Handlingsprogram för Bohus Räddningstjänstförbund (Ale och Kungälvs kommuner) enligt lag om skydd mot olyckor Antaget av BORF:s direktion

83 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Förord Detta handlingsprogram är ett politiskt styrdokument för Bohus Räddningstjänstförbund (BORF). Handlingsprogrammet är upprättat mot bakgrund av kraven i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och beskriver ambitionsnivå beslutad av den politiska styrningen. Handlingsprogrammet beskriver de mål Bohus Räddningstjänstförbund skall arbeta för, den förmåga som skall upprätthållas samt hur förbundet är organiserat. Handlingsprogrammets mål effektueras genom att årsvis/flerårsvis brytas ned till prestationer i en verksamhetsplan. Handlingsprogrammets giltighetstid omfattar perioden Detta handlingsprogram är antaget i sin helhet förutom avsnitt punkt 2 vilken skall utredas ytterligare för beslut senast ( 81/2015 Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund, Sammanträdesdatum ) 2

84 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Definitioner och förkortningar 1+4 Räddningsstyrka bestående av ett befäl och fyra brandmän. 1+6 Räddningsstyrka bestående av ett befäl och sex brandmän. Angreppstid Anspänningstid BORF Farlig verksamhet Förebyggande GR HP Höjd beredskap IDA Insatstid Körtid LBE LSO MSB Olycka Tid från det att rätt enheter anländer till skadeplatsen till dess att åtgärder i räddningsarbetet påbörjas. Tiden från larm till dess att rätt enheter börjar åka mot händelsen Bohus Räddningstjänstförbund Anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Omfattas genom beslut av länsstyrelsen av särskilda krav enligt 2 kap. 4 LSO. Avser här myndighetsutövning såsom tillsyn enligt LSO och LBE, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, remisshantering till andra myndigheter och rådgivning, information och stöd till att den enskilde kan ta sitt ansvar för att förebygga brand. Göteborgsregionens kommunalförbund Handlingsprogram Beslut från regeringen om skärpt beredskap eller högsta beredskap enligt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. MSB:s statistik och analysverktyg Indikatorer-Data-Analys med utgångspunkt i nationell insatsstatistik, nationella jämförelser (SKL), årliga uppföljning av kommunernas arbete, med flera datakällor. Summan av anspänningstid+körtid+angreppstid Tiden att förflytta sig med fordon från brandstation till skadeplats Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap En plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras medföra skada. Till olyckor räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller som inträffar utan människors handlande och även händelser som beror på människors handlande eller underlåtenhet att handla. Som exempel på olyckshändelser nämns i förarbetena till LSO bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. PBL Plan och bygglag (2010:900) POSOM RCB Risk Psykiskt och socialt omhändertagande Räddningschef i beredskap Risk speglar en sammanvägning av sannolikheter och konsekvenser av oönskade händelser (här: olyckor som föranleder räddningsinsatser). Risknivå är ett abstrakt begrepp. Olika individer uppfattar risker på olika sätt och accepterar olika risker beroende på om risken till exempel är frivillig, känd eller gagnar ett intresse. 3

85 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Räddningstjänst Sårbarhet VMA VP 4 Avser de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Förbundet skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Sårbarhet speglar risker där brister i samhällets eller enskilda aktörers hanteringsförmåga kan medföra att skyddsvärd funktionalitet i t.ex. samhällsviktiga funktioner uteblir. Konsekvenserna kan vara svåra att överblicka då det ofta föreligger komplexa samband med externa beroenden och spridningskedjor till andra aktörer. Viktigt meddelande till allmänheten Verksamhetsplan Definition av några av de händelsetyper som används i insatsrapporteringen Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Automatlarm, ej brand Falsklarm Annat uppdrag Avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnads konstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus. Avser alla typer av bränder som sker utanför en byggnad (utomhus). Mark- och skogsbränder, bränder i fordon (bilar, bussar, tåg, fartyg, m.fl.) och container- och soptunnebränder hör till de vanligare händelserna i denna kategori. Avser olyckor med alla typer av trafikslag (väg, tåg, flyg sjöfart, m.m.). Avser alla typer av farliga utsläpp; från små bensinspill på marken till omfattande utsläpp av farliga kemikalier eller petroleumprodukter. Ett automatiskt brandlarm som medför utryckning men utan brand. Orsaken kan vara matlagning, hantverkare m.m. Vid de tillfällen då det visar sig att det inte har inträffat en olycka trots att det inkommit ett larm när en fysisk person har larmat. Desssutom försöker man även fastställa om den person som larmade räddningstjänst gjorde detta i tro om att det faktiskt förelåg fara eller om det rörde sig om ett avsiktligt falsklarm. Vid olyckor, tillbud eller misstanke om olycka agerar räddningstjänsten med stöd av lagstiftningen (lagen om skydd mot olyckor, LSO). Det finns tillfällen då uppdrag utförs av räddningsstyrkor på uppdrag av andra myndigheter eller med ett uppdrag som inte stöds i LSO. Dessa insatser kategoriseras som Annat uppdrag med tillhörande underkategorier. I väntan på ambulans IVPA Ambulanssjukvården har slutit avtal med förbundet om att en kommunal räddningsstyrka vid behov kan åka till en hjälpbehövande patient och påbörja livsuppehållande behandling eller vidta andra nödvändiga sjukvårdsåtgärder till dess att en ambulans kommer till platsen. Detta kallas IVPA. Hjälp till ambulans Om en ambulans behöver teknisk hjälp i samband med en sjukvårdsinsats (hjälp med att bära eller transportera patienter o. dyl.) så kategoriseras detta som hjälp till ambulans.

86 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Innehållsförteckning Förord Bakgrund Lagstiftning Uppdrag Handlingsprogrammets giltighetstid och avgränsning Politisk styrning Nationella och lokala mål Disposition Medlemskommunernas risker Förbundsområdets karaktär Kommunernas risker med fokus på räddningsinsatser Säsongsberoende risker Farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 ) Framtidsperspektivet Förebyggandeuppdraget Verksamhet Myndighetsuppgifter Information, utbildning, rådgivning och stöd Automatiska brandlarm Organisation och resurser för det förebyggande arbetet Lokala mål Räddningstjänstuppdraget Verksamhet Organisation Anspänningstider Insatstider Förmåga Övningsverksamhet Åtgärder efter räddningsinsatser Lokala mål Övrigt Kompetenskrav i organisationen Gränser i vatten Avtal Brandvattenförsörjning Varning, information och alarmering Höjd beredskap Bilaga 1 Förbundsordning (se separat dokument ) Bilaga 2 Gränser i vatten Bilaga 3 Avtal och samverkan

87 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 1 Bakgrund 1.1 Lagstiftning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och dess förordning (2003:789) ger kommunen skyldighet att verka för skydd mot olyckor på bland annat följande vis: Kommunen ska genomföra räddningsinsatser. Vid fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer, miljöräddningstjänst på statligt vatten och utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnanläggningar åvilar dock ansvaret staten. Kommunen kan genom samverkan hjälpa till även vid dessa insatser. Räddningstjänsten ska organiseras så att räddningsinsatserna genomförs på ett effektivt sätt och påbörjas inom godtagbar tid. Kommunen ska bedriva rådgivning, ge information och tillse att den enskilde utifrån risk och förutsättningar tar sitt ansvar. Kommunen ansvarar för att tillsyn sker av lagens efterlevnad inom kommunens geografiska område. Handlingsprogram för räddningstjänst respektive förebyggande arbete ska upprättas varje mandatperiod. Kommunen ansvarar för att sotning sker. Människor ska beredas likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Utöver LSO berörs verksamheten även av andra lagstiftningar, bland annat Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med förordning (2010:1075) (LBE) med flera. 1.2 Uppdrag Ale och Kungälvs kommuner har via avtal samverkat sedan Kommunerna har sedan 1 januari 2013 ingått ett kommunalförbund för att skapa en organisation med goda förutsättningar att i medlemskommunernas ställe fullfölja: De skyldigheter som vilar på kommunerna enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO), förutom att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Förbundet ansvarar inte för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) enligt 3 kap 4 LSO. De skyldigheter som vilar på kommunerna om tillsyn och tillståndsgivning enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. De skyldigheter som vilar på kommunerna avseende information och rådgivning till allmänheten för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter inom området. Därtill skall förbundet för medlemskommunerna: Utföra utbildning i brandskydd och akut sjukvård för förbundsmedlemmarnas personal. 6

88 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Deltaga i förbundsmedlemmarnas planering, myndighetsutövning, sociala arbete och information. Ingå i förbundsmedlemmarnas krisorganisationer. Förbundet biträder förbundsmedlemmarna med kompetens kring brand och säkerhet inom följande verksamhetsområden och utifrån respektive kommuns behov: Samhällsskydd och beredskap. Beredskapsplanläggning enligt bestämmelserna i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Samhällsbyggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (2010:900). Remissärenden enligt miljöbalken samt enligt 8 kap 2 (2010:1622) för servering av alkoholdrycker. Kommunernas POSOM-verksamhet. Förbundets uppdrag regleras i en Förbundsordning, vilken redovisas i Bilaga Handlingsprogrammets giltighetstid och avgränsning Detta handlingsprogram reglerar Bohus Räddningstjänstförbunds verksamhet inom LSO:s lagstiftningsområde. Då det i kap. 1.2 framgår att förbundet inte har ansvar för samtliga av kommunernas skyldigheter enligt denna lag ska detta handlingsprogram kompletteras av medlemskommunerna avseende dessa skyldigheter. Handlingsprogrammets giltighetstid omfattar tidsperioden Politisk styrning Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion, som tillika utgör förbundsstyrelse. Förbundsdirektionen är den nämnd som enligt 3 kap. 11 LSO fullgör uppgifter enligt denna lag. Direktionen består av fyra (4) ledamöter och fyra (4) ersättare, varav Ale kommuns kommunfullmäktige utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare och Kungälvs kommuns kommunfullmäktige utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare. Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid om fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet. Ordförandeskapet roterar mellan medlemskommunerna i tvåårsintervaller med början för Kungälvs kommun. För samtliga beslut krävs enkel majoritet, samt att minst tre (3) ledamöter är närvarande vid varje sammanträde. Förbundsdirektionens verksamhet regleras i reglemente enligt bilaga till förbundsordningen. 1.5 Nationella och lokala mål Bestämmelserna i LSO syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. De övergripande nationella målen sammanfattas i förarbetet till LSO som anger att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. 7

89 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Verksamhetsmål utifrån lagens krav I lagen anges nationella mål som kan sammanfattas som ett antal grundläggande verksamhetsmål. Till dessa har kommunerna att komplettera med lokalt anpassade verksamhetsmål som ska ange den inriktning arbetet med skydd mot olyckor ska sträva mot. De övergripande verksamhetsmålen utifrån lagstiftningen kan rubriksättas enligt: Information, utbildning och rådgivning (3 kap. 2 LSO): En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Samverkan mellan myndigheter (1 kap. 6-7 LSO) Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Tillsyn (5 kap 1 LSO) Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet. Tillstånd (3 kap. 4 LSO) (17-18 LBE) Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten., Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall ska prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas., Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Operativ förmåga (1 kap. 3 LSO) Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Uppföljning (3 kap. 10 LSO) När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Höjd beredskap (8 kap. 1-2 LSO) I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig skall kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, ansvara för I detta handlingsprogram knyts förbundets lokala mål mot de uppdrag som LSO ger till kommunerna enligt ovan Verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning För att kunna uppfylla handlingsprogrammets lokala mål, bryts dessa ner till en verksamhetsplanering för genomförande av aktiviteter och prestationer. Verksamhetsplanen, VP, upprättas årsvis utifrån fokusområden och handlingsprogrammets mål. Vid upprättande av VP görs analys av lokala nyckeltal samt även av nationell data genom IDA från myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Verksamhetsplanen analyseras, revideras och följs upp. Denna uppföljning redovisas för förbundsdirektionen, 8

90 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor tillsammans med ekonomiskt resultat, varje tertial samt vid årsbokslut. Förbundschefen ansvarar för uppföljning. Nationella mål Mål angivna i lagen Lokala mål (HP) Verksamhetsmål och fokusområden mm.. 4 år Verksamhetsplan (VP) Aktivitet och, prestationer UPPFÖLJNING 1 år 1.6 Disposition Utöver bakgrunden i detta kapitel så följer detta handlingsprogram följande disposition: Medlemskommunernas risker. Förebyggandeuppdraget inkl. organisation, verksamhet och lokala mål. Räddningstjänstuppdraget inkl. organisation, förmåga nu och i framtiden samt lokala mål. Övrigt, t.ex. kompetenskrav, avtal, släckvattenförsörjning samt varning, information och alarmering. Bilagor: Förbundsordning, gränser i vatten samt avtal och samverkan. Handlingsprogrammet kompletteras av verksamhetens övriga styrdokument såsom policys och riktlinjer. Bland de viktigaste kan nämnas förbundets Utryckningsbestämmelser och Övningsbestämmelser. 9

91 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 2 Medlemskommunernas risker 2.1 Förbundsområdets karaktär År 2015 fanns omkring invånare i medlemskommunerna (ca i Ale och i Kungälv). Den största tätorten är Kungälv. Det geografiska området inrymmer flera mindre tätorter och en i många områden välbefolkad landsbygd (bebyggelse utanför tätorterna). Stora skogsområden finns i båda medlemskommunerna och Göta Älv skiljer dem åt. I väst gränsar Kungälvs kommun mot kusten med ett flertal öar. Infrastrukturen omfattar bland annat två europavägar, två järnvägar, transportleder på vatten, med mera. Näringslivet präglas av små och medelstora företag inom olika branscher, längs Göta Älv finns även ett par större processindustrier etablerade. I väster gränsar Kungälv mot Kattegatt och Skagerak. Kungälvs kust är ett attraktivt turistområde där friluftsliv frodas, kustområdena inrymmer även en stor del fritidsboende. Under sommaren är kusten belamrad med fritidsbåtar och såväl gästhamnar som öar är väl besökta. Största turistobjektet är Marstrand. På Marstrand, samt i centrala Kungälv, finns unik kulturhistorisk bebyggelse i form av förtätade trähuskvarter samt två historiska fästningar. 2.2 Kommunernas risker med fokus på räddningsinsatser Händelser som kan föranleda räddningsinsatser i kommunerna kan delas upp i två delar, mätbara händelser som går att avläsa i den nationella statistiken som finnas att tillgå via informationssystemet IDA (Indikatorer, Data och Analys) som är myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) statistiktjänst. De frekventa händelserna kompletteras av sällanhändelser som sker väldigt sällan och som det saknas relevant underlag för att kunna analysera. Förmågan att hantera respektive händelser anges i kap Mätbara händelser I detta kapitel anges de händelser som går att avläsa i den nationella statistiken som finns att tillgå via informationssystemet IDA. Dessa händelser har analyserats och jämförts med medelvärde för a) riket, b) städer invånare samt c) storstadsförorter vilket Kungälv och Ale kommuner tillhör. Analyserna baseras på tidsperioden Mer frekvent förekommande händelser i IDA är: Brand i byggnad, brand ej i byggnad, förmodad brand, falsklarm brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning/- tillbud, vattenskada, stormskada, ras/skred, förmodad räddning, falsklarm räddning, nödställd person, nödställt djur, bergras/jordskred, annat ras, översvämning av vattendrag, annan vattenskada, automatlarm ej brand/gas samt annan. Analys av mätbara händelser Av ovanstående angivna händelser så utmärker sig följande händelser. 10

92 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Förbundet har lägre antal bränder per 1000 invånare än övriga av jämförelse kategorierna. Dock finns det en trend att bränderna ökar till skillnad från de andra. Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Ale och BORF har flera antal bränder som sker utanför byggnader per 1000 invånare än övriga av jämförelsekategorierna, samt en ökande trend. Kungälv har ett mindre antal händelser, och en minskande trend av händelser. 11

93 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Kungälv och BORF har flera antal trafikolyckor per 1000 invånare än övriga av jämförelsekategorierna, samt en ökande trend. Ale ligger i mitten i jämförelsen. Denna kategori är en sammanslagning av översvämning vattendrag (som kom 2005) och vattenskada. Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Förbundet har flera antal händelser av vattenskador per 1000 invånare än övriga av jämförelsekategorierna. 12

94 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Alla sträckande linjer är trendlinjer, den blåa heldragna linjen är utfallet för BORF. Förbundet har ej flera antal obefogade automatlarm per 1000 invånare än övriga av jämförelsekategorierna. Ur diagrammet kan man utläsa att Kungälv har en mycket svagt minskande trend, medan Ale har en ökande trend av larm. Sammanfattning av mätbara händelser Slutsatserna kring analysen av mätbara händelser kan sammanfattas med: BORF har en ökande trend när det gäller bränder i byggnader, även om antalet per 1000 invånare fortfarande är lägre än jämförelsekategorierna. I Ale är det fler händelser av bränder utanför byggnader än jämförelsekategorierna och trenden är ökande. BORF har en ökande trend samt högre andel trafikolyckor per 1000 invånare än jämförelsekategorierna. BORF har fler vattenskador/översvämningar per 1000 invånare än jämförelsekategorierna. Antalet händelser är väderberoende och fluktuerar stort mellan åren. Trenden över åren är något svagt sjunkande för perioden men påverkan från klimatförändringar har ej beaktats. I Ale ökar andelen oönskade automatlarm. Följande av ovanstående händelser har analyserats ytterligare med syfte att finna områden där åtgärder kan genomföras i förbundet: Brand i byggnad, genom analys av objektstyp för bränderna. Brand, ej i byggnad. Trafikolyckor. 13

95 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Ale och Kungälvs kommuner utmärker sig i följande objektstyper gällande bränder i byggnader: - Avfall/avlopp/rening (Ale) - Fritidshus - Förskola och skola - Kemiindustri - Rad-/par-/kedjehus - Rivningshus (Ale) - Villa (Ale) 14

96 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Ale och Kungälvs kommuner utmärker sig i följande objektstyper gällande brand ej byggnad: - Container (Ale) - Ej trädbevuxen mark - Personbil (Ale) 15

97 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Ale och Kungälvs kommuner utmärker sig i följande element vid trafikolycka: - Personbil - Moped - Fartyg/båt Sällanhändelser I detta kapitel beskrivs identifierade risker för stora och komplexa olyckor (sällanhändelser) med: Allvarliga konsekvenser för människor, miljö eller egendom. Långvarigt räddningsbehov. Räddningstekniskt behov av beredskap med specialresurser. Påverkan på viktiga samhällsfunktioner eller anläggningar och områden med förhöjda skyddsvärden. Generellt kan risken för storolyckor sägas uppkomma då en ansamling sker av energi, toxisk substans eller människor. Risk för följande händelser har identifierats i förbundet. A. Händelser som beror av det geografiskt läget: A.1 Ras- och skredolyckor. Kartering är genomförd inom förbundsområdet. I förbundet finns det områden som är att betrakta som skredkänsliga. Ett flertal av dessa områden ligger i anslutning till Göta Älv och Nordre älv. Det finns även utpekade områden där ett skred kan orsaka stora konsekvenser i Göta älv på grund av förorenad mark. Mest utpekat är Älvängens industriområde i Ale kommun. A.2 Skogsbrand. Skogsområden finns i förbundet med risk för större skogsbränder. A. 3 Olyckor med svårbelägna personer. I bägge kommunerna finns det populära friluftsområden bestående av klippor, berg och skog. Detta kan medföra händelser/olyckor med svårbelägna personer. B. Infrastrukturhändelser: B.1 Olyckor med farligt gods. Genom bägge kommunerna går det Europavägar (E6, E45), samt järnväg (Bohusbanan, Norge/Vänerbanan) som även utgör några av landets mest trafikerade leder för farligt gods. Detta medför att det finns risk för större trafikolyckor med farligt gods på både väg och järnväg. B.2 Farligt gods till havs/oljepåslag. Sjöfart på Göta älv och till havs. På Göta älv som är ett kommunalt räddningstjänstansvar sker varje år ca 1100 transporter med last och handelsfartyg (var av ca är farligt gods). Farleden från Hätteberget in till Stenungsund passerar genom förbundets geografiska område. Ca 3 miljoner ton farliga ämnen transporteras i denna farled till och från Stenungsund varje år. Detta medför att det finns risk för större utsläpp och påslag av oönskade ämnen på klippor och stränder. 16

98 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor B.3 Flygolyckor. Över förbundet går inflygning till Landvetter flygplats och tidigare Göteborg City Airport (Säve). Detta medför risk för flyghaverier med kommersiella flygplan, skolflygplan och helikoptrar även om riskerna bedöms som låga. C. Hot och avsiktliga händelser ( Antagonistiska hot ): C.1 Bombhot/misstänkta farliga föremål. Bombhot, vilket kan medföra kollapsade byggnader. Sprängladdning eller explosion i eller riktad mot fordon, boendemiljö, anläggning, offentlig plats eller infrastruktur. Syftet kan vara t.ex. uppgörelser mellan kriminella grupper eller terrorhandlingar. C.2 Vapenverkan. Annan större vapenverkan eller förstörelse som kan drabba allmänheten. C.3 Händelser med farliga ämnen (CBRNE). Antagonistiska händelser med farliga ämnen kan t.ex. vara förgiftning av t.ex. dricksvatten, spridning av giftig gas, spridning av strålande ämnen t.ex. smutsig bomb med radionuklider Sammanfattning och fokusområden Analysen av mer frekventa händelser (mätbara i IDA) har mynnat ut i händelser, skadeobjekt och element som är mer frekvent förekommande eller har en avvikande trend än jämförelsekategorierna. För att ändra detta framöver till färre händelser och gynnsammare utfall är det aktuellt att förbundet verkar förebyggande inom följande fokusområden: Inom kategorin brand i byggnad: - Villa (Ale), Rad-/par-/kedjehus - Fritidshus - Skola, förskola Inom kategorin brand ej i byggnad: - Container (Ale) - Ej trädbevuxen mark - Personbil (Ale) Inom kategorin trafikolycka: - Personbil - Moped - Fartyg/båt Inom kategorin vattenskada/översvämning: - Händelser som påverkar fastigheter. Inom kategorin obefogade automatlarm: - Den ökande trenden i Ale. 17

99 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Utöver de förebyggande fokusområdena och normal beredskapsproduktion kommer förbundet behöva ha en beredskap även för analyserade sällanhändelser, främst skredrisker och större kommunikationsolyckor på väg och järnväg. 2.3 Säsongsberoende risker Riskbilden ändras något under året beroende på olika faktorer. De tydligaste som framkommit är: Marstrand ökar kraftigt i ansamling av besökare och övernattande gäster under juni, juli och augusti. Väderhändelser är säsongsberoende, t.ex. gäller särskild gräsbrandssäsong på våren, skogsbrandsäsong på sommaren, risk för skyfall på sommar och höstar, höststormar och risk för snökaos på vintern. 2.4 Farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 ) Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön är ägaren eller den som utövar verksamheten skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Dessa skyldigheter anges i 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor och de anläggningar som omfattas kallas farliga verksamheter fanns följande anläggningar klassificerade som farlig verksamhet i Ale och Kungälvs kommuner: Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB - Ale kommun. Tillsyn enligt 2 kap. 4 genomfördes 2013 och följdes upp under Under 2015/2016 kommer tidigare tillsyner enligt 2 kap. 2 och 4 fortsätta att följas upp. Perstorp Oxo AB Ale Kommun. Uppfyller kraven enligt SFS 1999:38, den så kallade Sevesolagen. 2.5 Framtidsperspektivet Det som förbundet ser i framtidsperspektivet som påverkar riskbilden och möjligheterna att upprätta avsedd förmåga är: Ale och Kungälv är tillväxtkommuner. Båda kommunerna har tydliga politiska mål att växa vilket allmänt medför fler olyckor. Tillväxt sker både i befintliga områden och i nya områden vilka etableras i ytterkanterna av brandstationernas täckningsområden. Vid förtätning i centralorter kan en negativ påverkan uppstå på räddningstjänstens framkomlighet och uppställningsplatser. Förbundet gränsar mot en storstad där man återkommande sedan ett par år tillbaka ser risker vid social oro blossa upp. Situationerna omfattar ofta flertalet bilbränder, bränder i containrar, anlagda bränder i kommunala byggnader samt till och från hot och våld mot räddningstjänstens personal. Enstaka händelser kan idag påverka även BORF och bedömningen är att i framtiden kan frekvensen och allvarligheten inom detta område komma att öka i förbundet. Rekryteringsunderlaget för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) fortsätter generellt att vara lågt då stor utpendling sker av RIB under dagtid, vardagar med anledning av arbete på annan ort, ökar detta problem denna tid. 18

100 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 3 Förebyggandeuppdraget 3.1 Verksamhet Förebyggandeuppdragets huvudansvar är att säkerställa att kommunerna tillgodoser kraven i LSO: att ge stöd, information, råd och utbildning till enskilda samt kunna handlägga tillstånd och genomföra tillsyn. Dessutom är förbundet medlemskommunernas sakkunniga i plan- och byggprocessen. För att säkerställa dessa uppgifter tillhandahåller förbundet kompetens inom dessa områden. Förbundet ansvarar för att följande uppdrag säkerställs: Tillstånd enligt LSO och LBE. Tillsyn enligt LSO (dock ej vattensäkerhet) och LBE. Förelägganden enligt LSO och LBE. Information och rådgivning. Genomföra utbildningar för medlemskommunernas medarbetare. Deltagande i säkerhetsgrupper och övriga projektgrupper i medlemskommunerna (till exempel vid planering av evenemang och framtagande av översiktsplaner). Automatlarmshantering, avtal, uppföljning m.m. Remissinstans avseende bygglov, brandfarlig vara, översikts- och detaljplaner, polismyndighetens frågor, offentlig tillställning, socialnämndens frågor (utskänkningstillstånd) etc. 3.2 Myndighetsuppgifter Tillsyn risk för bränder och olyckor Förbundet ansvarar för utförandet av tillsyn enligt LBE och delar av LSO åt medlemskommunerna. Tillsynsverksamhetens syfte är att säkerställa att verksamheter i medlemskommunerna bedrivs med ett skäligt skydd mot olyckor enligt LSO samt efterlevnad av LBE och dess författningssamlingar. Personal som utövar tillsyn skall även sträva efter att verka stödjande och rådgivande för den enskilde i sin riskhantering och i sitt brandskyddsarbete. Förbundets tillsynsansvar omfattar inte medlemskommunernas vattensäkerhet (badplatser, hamnar och kajer). Myndighetsutövning i form av tillsyn sker på delegation från förbundschefen. Tillsynsverksamheten planeras genom verksamhetsplanering, både på lång sikt och inför varje verksamhetsår i form av en tillsynsplan. Tillsynsplanen fastställs årligen av förbundsdirektionen. Tillsynsarbetet och dess plan planeras med utgångspunkt i objektserfarenhet, och vissa fall med hjälp av information från skriftliga redogörelser för brandskyddet samt inträffade händelser. Tillsynsplanens inriktning påverkas även av det uppdrag MSB fick av regeringen i november Uppdraget bestod i att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till den enskilda (Fö2009/2196/SSK, ). Inom ramen för detta arbete har en vision, ett effektmål och mål avseende säkerhetstillstånd arbetats fram av MSB: MSB:s vision: Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. 19

101 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 20 MSB:s effektmål: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostäder skall minskas med en tredjedel till år MSB:s mål avseende säkerhetstillstånd: Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man skall agera i händelse av brand ska öka, Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. Då 90 % av alla dödsbränder sker i någon form av bostad så har BORF sedan en tid tillbaka valt att mer aktivt verka för brandsäkra boendemiljöer och på så sätt arbeta mot de nationella målen. Som en del i detta arbete har bland annat ett koncept för bostadstillsyner arbetats fram och testats under föregående mandatperiod. Denna verksamhet har skapat en god dialog med fastighetsägare gällande fastighetens och de boendes brandskydd, samt att allvarliga brister i brandsäkerheten i och kring fastigheterna har uppdagats och åtgärdats. För att kunna verka i linje med MSB:s vision och mål så kommer BORF även under detta handlingsprogram arbeta för brandsäkrare boendemiljöer, vilket även påverkar inriktningen för kommande tillsynsverksamhet. Förteckning över tillsynsobjekt, skriftlig redogörelse för brandskyddet och objektshistorik finns i ett objektsregister på brandstationen i Kungälv Tillstånd brandfarliga och explosiva varor Förbundet utför tillståndsgivning enligt LBE (9, ) för medlemskommunerna där kommunen anges ansvarig för uppgifterna. Detta omfattar tillstånd för hantering, återkallande av tillstånd samt godkännande av föreståndare Sotning Tidigare innebar begreppet sotning att både rengöring och enklare brandskyddskontroll gjordes samtidigt. Sotningsverksamheten är numera uppdelad i två separata uppdrag sotning och brandskyddskontroll. Enligt 3 kap. 4 LSO ansvarar kommunerna för att sotning (rengöring och brandskyddskontroller) genomförs i kommunen. Genomförandeansvaret för brandskyddskontrollen samt rengöringen om inte egensotning enligt nedanstående har beviljats säkerställs av respektive medlemskommun och inte av förbundet. LSO ger kommunen rätt att, efter ansökan, låta fastighetsägare rengöra själv (så kallad egensotning), vilket dock inte gäller brandskyddskontrollen. Ett sådant medgivande, tillstånd om egensotning, får endast ges om sotningen kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Förbundet ansvarar för beredning och beslut av tillstånd gällande rengöring (egensotning) av egen fastighet för medlemskommunerna. Förbundet beviljar inte egensotning inom områden med sammanhängande trähusbebyggelse, flerbostadshus i trä samt för imkanaler i restaurangkök. Motivet är att i denna miljö bedöms risken för skada mot tredje man som alltför stor Skriftlig redogörelse för brandskyddet Skriftliga redogörelser för brandskyddet enligt 2 kap. 3 LSO mottas och administreras i medlemskommunerna av förbundet. Skriftlig redogörelse för brandskyddet ska inlämnas på begäran samt vid nyetableringar eller verksamhetsändringar som uppfyller kraven för skriftlig redogörelse för brandskyddet.

102 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 3.3 Information, utbildning, rådgivning och stöd Förbundet ska i all kontakt verka för att enskilda och verksamheter tar ansvar för sina risker. Räddningstjänstens informations- och utbildningsverksamhet syftar till att utveckla den enskildes förmåga till en lämplig ambitionsnivå Förbundets hemsida Via förbundets hemsida ( eftersträvar förbundet att tillhandahålla relevant information. Detta material och underlag syftar till att den enskilde och förbundet ska kunna tillgodose sina åtagande och skapa förutsättningar för ett gott skydd mot olyckor. På hemsidan strävar även förbundet efter att kunna ge tips och råd som är aktuellt för den riskbild som råder. Förbundets hemsida skall vara integrerad med respektive medlemskommuns hemsida. Framtida utveckling av information på hemsidorna sker i samverkan mellan kommunernas informationsavdelningar och förbundet Informationskampanjer Som en del i den nationella strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till den enskilda så genomför förbundet under året en rad informationsaktiviteter, där mötet med kommunens invånare är prioriterade för att verka enligt den nationella strategin Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. Som en del i detta arbete så deltar förbundet i MSB:s Aktiv mot brand. Utöver detta så läggs tyngdpunkten på informationskampanjer i december månad. 3.4 Automatiska brandlarm Förbundet tillhandahåller service att ta emot och hantera abonnemang avseende automatiska brandlarmanläggningar. I dagsläget, 2015, hanteras ca 240 st. abonnemang i förbundet. Förbundet kräver att alla automatiska brandlarmanläggningar, vilka hanteras som räddningstjänstuppdrag vid larm, ska vara revisionsbesiktigade enligt SBF:s (Brandskyddsföreningen Sverige) rekommendationer. 3.5 Organisation och resurser för det förebyggande arbetet Samtliga anställda inom räddningstjänsten skall kunna medverka och bidraga i förbundets förebyggande arbete. Förbundet skall kunna ge kvalificerad information, rådgivning och utbildning i brandsäkerhetsfrågor, säkerställa adekvat kompetens för att svara på remissyttranden inom förbundets skadeförebyggande verksamhetsområde (byggnadstekniskt brandskydd, brandfarlig- och explosiv vara samt riskhantering) samt utföra tillsynsarbetet enligt delegation. Resurser och kompetenser finns redovisade i matris Kompetenskrav i organisationen (se kap 5.1) Regional samverkan Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt inom Västra Götaland bedrivs samverkan inom ett flertal områden, varav räddningstjänst är ett. En utvecklad regional samverkan kan medföra flera steg i riktning mot en förbättrad förmåga vid olyckor och ökad samhällssäkerhet. Det pågår redan arbete inom områden som gemensam kompe- 21

103 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor tensutveckling, gemensamt lärande vid olycksundersökningar, effektivare stabs- och ledningsarbete samt förebyggande frågor inom PBL, LSO och LBE. 3.6 Lokala mål Förbundets organisation har i sin helhet ökat fokuseringen på de brandförebyggande arbetsuppgifterna för att hjälpa den enskilde att uppnå bättre skydd mot olyckor. Förbundets lokala mål för den förebyggande verksamheten: F.1 Mot extern part svara på remisser och andra förfrågningar inom begärd svarstid. Meddela beslut i ärenden om tillstånd enligt LBE och om egensotning enligt LSO inom tre månader efter att fullständig ansökan kommit in till förbundet. Tillhör verksamhetsmål: Information, utbildning och rådgivning Samverkan mellan myndigheter Tillstånd Kommentar: Förbundet är enligt LBE skyldiga att svara på en komplett ansökan inom 3 månader. Då förbundet är en del av en expansiv region så har förbundet som ambition att genomföra korta handläggningstider för att på så sätt minska tiden till beslut för det aktuella ärendet. F.2 I samverkan med kommunernas VA, och samhällsbyggnadsaktörer säkerställa att erforderligt vatten finns tillgängligt för brandsläckning i befintlig och kommande bebyggelse. Tillhör verksamhetsmål: Samverkan mellan myndigheter Kommentar: Förbundet utgör remissinstans/sakkunniga åt medlemskommunernas samhällsbyggnadsaktörer. En av frågorna som bevakas är tillgången på brandvatten. Det har sedan en tid tillbaka uppdagats att det finns svårigheter att leverera den mängd brandvatten som anges VAV P83, se kap 5.5. För att tillgodose kommunernas vilja till expansion så bör frågan om alternativa lösningar till VAV P83 undersökas. Det har även uppdagats att det finns behov att se över relevansen av en del brandposter inom förbundet med syfte att säkerställa en bättre service och underhåll av befintligt brandpostnät. F.3 Öka frekvens och antal utbildningsplatser för utbildningen Brandkunskap för kommunanställda (BKA + HLR). Tillhör verksamhetsmål: Information, utbildning och stöd Samverkan mellan myndigheter Kommentar: I samband med förbundsbildandet så utgick medel för att säkerställa utbilning för medlemskommunernas anställda med en frekvens vart 7:e år. Detta är att betrakta som en låg ambitionsnivå, medlemskommunerna har utryckt en ökad ambition gällande utbilningsfrekvensen för sin personal. Plats för utbildningens genomförande kan komma att vara flexibel då hänsyn skall tas till verksamheternas lokala förutsättningar. 22

104 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor F.4 Stärka ungdomars och barns kunskap om brand och konsekvenser av anlagd brand, genom att möta alla skolbarn i en årskull i resp. låg-, mellan-, och högstadium. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Information, utbildning och stöd Samverkan mellan myndigheter Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Kommentar: Genom kontinuerlig kontakt med barn och ungdomar under deras skoltid kunna stärka kunskapen gällande brand och dess konsekvenser, samt öka förståelsen för riskerna i trafiken. F.5 Bidra till att reducera risker för olyckor, med särskilt fokus på riskutsatta grupper, genom att medverka i medlemskommunernas tvärsektoriella trygghets- och säkerhetsarbete. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Kommentar: Genom samverkan med aktörer vilka i vardagen har kontakt med de grupper som statistiskt är överrepresenterade gällande personskador av brand, hoppas förbundet kunna göra mest nytta av de disponibla resurserna. I samverkan ingår bland annat deltagande i folkhälsoråd, samarbete med äldreomsorg och hemtjänst. Kommentar: Genom att verka som sakkunniga åt medlemskommunernas samhällsplanering i bygg- och planprocessen skapar förbundet förutsättningar att det som byggs och planeras i kommunerna uppfyller gällande nationella regler för säkra byggnader att vistas och leva i. Genom att vara en aktiv aktör att säkerställa att rätt brandfrågor tas upp i byggprocessen så minskas även risken att kommande LSO-tillsyn behöver hantera frågor vilka tidigare skulle hanterats i bygg- och planprocessen enligt PBL. F.7 Analysera och följa upp automatiska brandlarm med syfte att minska andelen obefogade larm. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Information, utbildning och stöd Samverkan mellan myndigheter Brand i byggnad F.6 Stärka samverkan med kommunernas samhällsplanering i bygg- och planprocess i syfte att rätt frågor och ärenden ska ställas på remiss till förbundet. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Samverkan mellan myndigheter Brand i byggnad Uppföljning Obefogade automatlarm Kommentar: Förbundet ska analysera obefogade automatiska brandlarm för att på så sätt kunna inleda en dialog med anläggningsägaren om orsaken samt eventuell behov av åtgärd för att minska risken för framtida onödiga larm. Förbundets drygt 240 kunder för 23

105 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor automatiska brandlarm genererar varje år cirka utryckningar utan att det brinner. F.8 Förbundet ska utveckla förmåga att följa MSB:s nollvision och utföra fler relevanta tillsyner genom att årsvis upprätta tillsynsplaner. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Tillsyn Brand i byggnad Kommentar: Det finns ett behov att inventera och analysera förbundets byggnads- och verksamhetsbestånd för att kunna genomföra relevanta tillsyner som verkar enligt den nationella strategin och dess vision: Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. F.9 Säkerställa goda relationer med ungdomar genom att verkställa aktiviteter på deras arena. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Information, utbildning och rådgivning Brand i byggnad, Brand ej byggnad Kommentar: Genom goda relationer tror BORF att en ökad förståelse för varandras roller och situationer kan minska risken för missförstånd om räddningstjänstens funktion och en ökad vilja att vara rädd om vårt samhälle och dess resurser. F.10 Ha förmåga att kraftsamla och vara aktiva att minska konsekvenser i form av anlagda bränder vid social oro. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Information, utbildning och rådgivning Samverkan mellan myndigheter Brand i byggnad Brand ej byggnad Kommentar: Vid uppkomna situationer behöver förbundet kunna vara en aktiv part tillsammans med samhällets övriga aktörer för att genomföra de insatser som krävs för att minska risken eller konsekvenser för anlagda bränder. Exempel på aktiviter kan vara riktade informationsinsatser i skolan. 24

106 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 4 Räddningstjänstuppdraget 4.1 Verksamhet Med begreppet räddningstjänst avses enligt 1 kap. 2 i LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen ska ansvara för vid olyckor, eller överhängande fara för olyckor, i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Lagstiftningen betonar den enskildes ansvar för sin egen säkerhet, skyldighet att själv förebygga och förbereda samt ansvar att ha en egen förmåga vid en olyckshändelse. Staten eller kommunen ansvarar för att genomföra en räddningsinsats när den enskildes förmåga och möjligheter inte räcker till. Fyra kriterier ska vara uppfyllda samtidigt för att en räddningsinsats ska genomföras: behov av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen, samt omständigheterna i övrigt. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Förbundet gör varje år drygt 800 räddningsuppdrag. Av dessa genomförs cirka 50 uppdrag i angränsade kommuner enligt avtal. Cirka 60 % av de årliga uppdragen bedöms som kommunal räddningstjänst. Övriga är insatser till stöd för andra myndigheter, främst sjukvården eller händelser utan tillbud. Men varje gång en utryckning sker har ett behov av en akut hjälpinsats från samhället påtalats och varje gång har förbundet bedömt att en utryckning är motiverad. Myndighetsutövning sker på delegation från förbundschefen/räddningschefen. Förbundet har ett ansvar att samverka med andra räddningstjänster och organisationer samt att ta tillvara varandras resurser. 4.2 Organisation Förbundet har brandstationer i Kungälv, Marstrand, Kode, Nol och Surte. Information om dessa kan hittas upplysningsvis på förbundets hemsida ( Den geografiska placeringen framgår på bild på nästa sida. 25

107 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Organsation för ledning av räddningsinsatser I förbundet ska i normalläge finnas en ledningsorganisation för att leda upp till fem mindre samtidiga räddningsinsatser. Ledningsförmågan ska kunna växlas upp när flera styrkor behövs vid samma insats för att motverka skadeförloppet och tillgodose hjälpbehovet. Vid normalläge ska förbundet kunna växla upp ledningsorganisationen på två samtidiga händelser. Ledningsorganisationen består i normalläge av: 1 st. Räddningschef i beredskap 1 st. Insatsledare 5 st. Styrkeledare Till detta har förbundet brandmän i aktiv tjänst (heltid) eller beredskap (RiB) knutna till brandstationerna. Numerären av brandmän för att klara förmågan vid normalläge i kapitel regleras i förbundets Utryckningsbestämmelser. 4.3 Anspänningstider Förbundets förmåga att från inkommande larm skicka räddningsresurser finns beskrivet som anspänningstider i förbundets Utryckningsbestämmelser. 4.4 Insatstider Insatstider (summan av anspänningstid enligt ovan, körtid samt angreppstid som schablonmässigt satts till 1 minut) ska normalt inte överstiga: 10 minuter i tätorter/serviceorter med brandstationer bemannade med heltid eller räddningstjänstpersonal i beredskap (deltid). Övriga områden i förbundet nås normalt inom minuter. Viktigt att veta: Vid pågående insats kan insatstider för nästkommande larm inom samma stationsområde komma att förlängas med upp till 30 minuter. 26

108 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Insatstidsanalys En analys över insatstider inom förbundets geografiska område är gjord och visas i nedanstående bild. I bilden redovisas beräknade insatstider. (summan av anspänningstid, körtid samt angreppstid). I denna analys ingår förbundets samtliga brandstationer (Kungälv, Kode, Koön + Marstrandsön, Nol, Surte). Insatstid Kartan kompletteras av att det finns avtal med Räddningstjänsten Alingsås-Vårgårda att i förbundets nordöstra del vara först på plats med resurser från brandstationen i Sollebrunn. Kartorna med insatstid är resultatet av en nätverksanalys baserat på vägnätsdata från NVDB (Nationella vägdatabasen). Nätverksanalysen utgår från hastighetsbegränsningarna på vägarna med några justeringar, bland annat har hastigheten sänkts på grusvägar. Analysen är utförd 2015 i ArcGIS med tillägget Network Analyst Tidsaspekten Tidigare planering av räddningstjänst och bebyggelse utgick från bebyggelsekaraktären. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har gett kommunen större frihet i att planera och organisera sin räddningstjänst. Lagen betonar att det förebyggande arbetet samt att det skadeavhjälpande arbetet måste utvecklas. För att kunna uppnå en flexiblare planering av kommunens räddningstjänst och bebyggelse bör betydelsen av de gamla tidsbegreppen och bedömningsgrunderna minskas och möjliggöra nya grunder för planering. Planeringen bör i större utsträckning utgå från resultatet av insats, det vill säga ett tillfredsställande skydd för kommuninvånarna. Det allmänna rådet i Boverkets byggregler (BBR) anger att tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter och för friliggande byggnader med max 27

109 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 3 våningar är tillräcklig snabb insatstid högst 20 minuter. Om inte normala insatstider kan säkerställas kan andra lösningar vara aktuella som exempelvis boendesprinkler eller säkra trapphus utförda som Tr1 eller Tr2. Under handlingsprogrammets giltighetstid bör bebyggelse hänförbar till grupp I, II eller III eftersträvas. I kommunens totala planläggningsarbete av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in. Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter) Koncentrerad centrumbebyggelse, eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker varuhus, kontor och samlingslokaler. Särskild brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet. Bostadsbebyggelse högre än 3 våningar. Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter). Bostadsområde och flerfamiljshus i högst 3 våningar och lägre (friliggande). Villa -, radhus -, kedjehus -, fritids -, eller grupphusbebyggelse. Större byar och gårdssamlingar. Enstaka större industrier. Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter). Enstaka byggnader och gårdar. Mindre byar. 4.5 Förmåga Förbundet skall ha förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser. De vanligast förekommande olyckstyperna är bränder och trafikolyckor. Räddningschefen i beredskap disponerar fritt räddningsstyrkorna utifrån placering och förmågan anpassas kontinuerligt efter rådande risk- och hotbild Förmåga vid normalläge Den beskrivna förmågan i detta kapitel har sitt ursprung i riskbild, lokala förhållanden och tidigare beslutade målsättningar. Prioriteten är att erbjuda invånarna snabb, adekvat och effektiv hjälp. Förmåga vid mätbara händelser (frekventa olyckor) Tabellerna anger tid från det att larmet når närmaste resurs till dess att räddningsarbetet påbörjas (insatstid). I vissa fall har förbundet förmåga att motverka skadeförloppet och tillgodose hjälpbehovet med resurser från en brandstation och i vissa fall krävs en resursuppbyggnad från flera stationer. Begreppet faktisk insatstid avser att förbundet inte anser att tiden ska vara dimensionerande för förbundets resurser. 28

110 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Brand i byggnad Tätort/serviceort över invånare och/eller bebyggelse av typ Grupp I Tätort/serviceort under invånare och/eller bebyggelse av typ Grupp II Småorter/grannbyar/ landsbygd med bebyggelse av typ Grupp III Invändig eller utvändig insats Inom min Inom 20 min Inom 30 min Invändig och utvändig insats Inom 20 min Inom 30 min Inom 30 min Invändig eller utvändig insats samt egen brandvattensförsörjning (tankbil/öppet vattentag) Invändig och utvändig insats samt egen brandvattensförsörjning (tankbil/öppet vattentag) Inom 20 min Inom 30 min Inom 30 min inom 45 min Inom 45 min Inom 45 min Vid brand i byggnad kan invändig eller utvändig insats med livräddande och skadebegränsande åtgärder genomföras av en räddningsstyrka (1+4). Samtidig invändig och utvändig släckning förutsätter i allmänhet flera insatta räddningsstyrkor eller större styrka (1+6). Skärsläckare finns strategiskt placerade vid fyra stationer i förbundet för att kunna genomföra invändig insats under säkrare förhållanden samt genomföra arbete vid konstruktionsbränder utan att riva i konstruktionen. Vid behov kan restvärdesräddande åtgärder genomföras enligt avtal med RVR-tjänsten. Medlemskommunerna har tillåtit viss bebyggelse med hänsyn till räddningstjänstens förmåga, vilket bland annat innebär att förbundets utrustning behövs som alternativ utrymningsväg från bostäder i högre byggnader (fem våningar eller högre) i Kungälvs tätort samt på vissa platser i Bohus och Surte. Brand, ej i byggnad Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under invånare Småorter/grannbyar/ landsbygd Brand i container - bilar Förmåga att hantera flera samtidiga händelser 1-2 st. inom 10 min 3-4 st. inom 20 min 1-2 st. inom 20 min 3-4 st. inom 30 min 1-2 st. inom 30 min 3-4 st. inom 45 min Brand i skog & mark Inom 20 min Inom 20 min Faktisk insatstid Brand i båt på kommunalt vatten Inom 20 min Inom 30 min Inom 60 min Gas- och vätskebrand Inom 20 min Inom 20 min Inom 30 min Vid bränder i skog eller mark kan skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor. Trafikolycka Olycka på väg, personbil enstaka eller flera fordon Olycka på väg, tung räddning buss eller lastbil Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under Småorter/grannbyar/ landsbygd Inom 10 min Inom 20 min Inom 30 min Inom min Inom 20 min Inom 30 min Olycka på järnväg Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Flygolycka Inom 20 min Faktisk insatstid Faktisk insatstid Vid trafikolyckor kan livräddande och i vissa fall skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Varje räddningsstyrka kan utföra akut första hjälpen -insats. Vid tungräddning som involverar buss, tåg eller flyg avser tiderna att påbörja livräddande räddningsarbete samt förbereda för arbete med tungräddningsresurser anländande inom ytterligare 30/45/60 min. 29

111 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Utsläpp farligt ämne Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under invånare Småorter/grannbyar/ landsbygd Livräddande insats i het zon Inom 10 min Inom 20 min Inom 30 min Bygga upp skadereducerande åtgärd insats vid farligt gods olycka på vägarna E6, E45 & 168 Inom 20 min Inom 20 min Inom 30 min Vid olyckor med utsläpp av farliga ämnen kan livräddande och vissa skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser som utförs i kemikaliebemängd miljö förutsätter flera insatta räddningsstyrkor. Målet för förbundets resurser är att göra olyckan statisk och genom samverkan med andra aktörer hantera olyckan med specialresurser. Förbundets räddningsstyrkor har förmåga att varna för explosiv gas-luftblandning i brandfarliga och explosiva atmosfärer. Indikering av klor och ammoniak kan genomföras inom 30 min. Vid utsläpp av farligt ämne i vatten kan skadebegränsande insats genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor. Drunkning/vattenlivräddning/räddning på vatten Ytlivräddande insats upp till 300 meter från land. Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under invånare Småorter/grannbyar/ landsbygd Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Ytlivräddande insats från småbåt Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Insats i kommunalt vatten/hamn Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Ta emot och leda förstärkningsresurser, t.ex. vattendykare Inom 60 min Inom 60 min Inom 60 min Vid drunkningstillbud kan livräddande insats genomföras medelst ytlivräddning av en räddningsstyrka (kompetens för räddningsdykning finns ej i organisationen). Vattenskada Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under invånare Småorter/grannbyar/ landsbygd Pumpning, eller invallning vid översvämning av vattendrag, Faktisk insatstid och prioritering utifrån tillgängliga resurser skyfall etc. Pumpning, tätning eller invallning vid enskild installationsrelaterad händelse (vattenläcka). Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Vid behov kan restvärdesräddande åtgärder genomföras enligt avtal med RVR-tjänsten. Väder och naturrelaterade insatser Livräddande eller insats/åtgärd vid omedelbar fara för liv Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under Småorter/grannbyar/ landsbygd Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Insats (ej livräddning) t.ex. Faktisk insatstid och tillgängliga resurser stormskador Vid ras-, skred- och stormskador kan livräddande och i vissa fall skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. 30

112 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Nödställd person I byggnad/anläggning t.ex. fast i hiss, fast i maskin, byggarbetsplats eller liknade utrymmen I terräng eller schakt, brunn Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under Småorter/grannbyar/ landsbygd Inom 10 min Inom 20 min Faktisk insatstid Faktisk insatstid Ta emot och leda externa resurser för räddning från hög höjd Inom 60 min Förbundet kan ej genomföra räddningsarbete med rappellering, från hög höjd, >25 m, utan får vänta på förstärkande resurser för räddning. Nödställt djur Tätort/serviceort över invånare Tätort/serviceort under Småorter/grannbyar/ landsbygd Räddningsinsats av tamdjur Inom 20 min Inom 20 min Faktisk insatstid Ej tamdjur, där räddningsinsats Faktisk insatstid bedömts relevant Räddningsinsats av tamdjur innefattar t.ex. boskap eller värdefulla husdjur. Räddnings av boskapsdjur kan ofta kräva att den enskilda ägaren bistår, t.ex. med egna resurser såsom traktor. Utsläpp av olja i kommunalt vatten/strandlinje Påbörja insats med länsor Inom hela förbundsområdet Inom 30 min Ta emot och leda förstärkande resurser Inom 60 min Insats sker i samverkan med kommunernas funktioner för miljö och hälsa. Förbundet har moduler för större oljepåslag i gemensamt system med kustkommunerna i Västra Götalands län i syfte att snabbt kunna få förstärkande materiella och personella resurser. Förmåga vid sällanhändelser Förbundets förmåga vid sällanhändelser bygger på samverkan med intilliggande räddningstjänster och vid behov statliga resurser från t.ex. Försvarsmakten, MSB, Kustbevakningen, Sjöfartsverket eller andra aktörer. Förbundet planerar utifrån egen uthållighet för ledning av större insatser, men är beroende av personella resurser för att skapa uthållighet över tid för stora insatser. Vid dessa tillfällen kan avtal och överenskommelser nyttjas. Exempelvis samverkan med Västra Götaland stab, Fyrklöversamarbetet samt den aktiva samverkan som pågår mellan räddningstjänsterna i Göteborgsregionen GR. Denna samverkan borgar för uthållighet i stora och komplexa händelser samt stödjer även förbundet i att upprätthålla beredskap för nya räddningsinsatser samtidigt som en sällanhändelse hanteras. Högsta operativa ledningsfunktion, RCB, planerar och beslutar initialt om behovet av resurser samt verkställer detta genom beställning Avvikelser från normalläget Under vissa förhållanden kan förmågan påverkas så att den avviker från normalläget. Det kan bero på tillfälliga förändringar i risk- och hotbilden eller så kan förbundets momentana möjligheter med t.ex. tillgång till personal eller utrustning medföra avvikelser. 31

113 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Exempel på yttre omständigheter kan vara svåra påfrestningar vid extremväder, hög belastning med många samtidiga räddningsinsatser, större trafikstörningar eller att det inom medlemskommunernas geografiska område pågår större arrangemang. När riskoch hotbilden förändras kan förbundets förmåga också komma att påverkas. I så stor utsträckning som möjligt vidtas åtgärder för att bibehålla, eller öka, förmågan vid de ändrade förutsättningarna, men det är inte alltid det fullt ut är praktiskt möjligt. Inre omständigheter till avvikelser från normalläget kan vara temporär minskning av bemanning vid oplanerad frånvaro när personalsituationen är mycket ansträngd eller haverier av väsentlig räddningsutrustning. Återställning till beredskapsnivåer enligt förbundets Utryckningsbestämmelser skall ske så snart förhållandena tillåter. Skadebegränsande arbetsmetoder såsom Rök- och Kemdykning skall kunna genomföras även vid temporär minskning av förmågan. Detta säkerställs genom beslut om flerstationslarm, samverkan med annan myndighet och aktörer. Dock kan tiden från larm till påbörjan av vissa arbetsmetoder komma att förlängas. Temporära förändringar i bemanning och utrustning hanteras av Räddningschef i beredskap (RCB) i varje enskilt fall. Längre förändringar av bemanning och utrustning beslutas av räddningschefen. Besluten skall redovisas till förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen kan besluta om permanenta förändringar av förbundets beredskapsorganisation under programperioden genom att ändra i Utryckningsbestämmelserna. En förändring föregås av utredning av konsekvenserna av den föreslagna förändringen Framtida förmåga Enligt 3 kap. 8 i LSO ska i handlingsprogrammet utöver vilken förmåga kommunen har under mandatperioden även anges förmåga och resurser som kommunen avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Nedan anges fem områden där förbundet avser att ändra sin framtida förmåga. 1. Förbundet planerar för att utöka sin förmåga att med skärsläckare kunna genomföra invändig insats under säkrare förhållanden samt genomföra arbete vid konstruktionsbränder utan att riva i konstruktionen. Denna metodförmåga integreras på samtliga nya släck- och räddningsfordon. Förmågan bör vara fullt utbyggd under detta handlingsprograms giltighetstid. 2. Idag har förbundet förmåga till utvändig livräddning från byggnader upp till 23 meter inom Kungälvs tätort och vissa byggnader i Surte och Bohus i Ale kommun. Täckningskarta baserad på körtidsanalys finns tillgänglig vid förfrågan. I framtiden avser förbundet att avskaffa denna förmåga över 11 meter. ( Kommunerna har även befintliga byggnader godkända för 12 m. ) Då det inte är skäligt att förbundet överför kostnader till enskilda fastighetsägare för anpassningsåtgärder kommer dock förmågan upp till 23 meter kvarstå under livslängden hos befintliga högre byggnader. För att kunna nå målet att avskaffa förmågan kommer förbundet verka för kommunala beslut att räddningstjänstens utrustning inte används som alternativ utrymningsväg vid ny- eller ombyggnation. Avskaffandet av förmågan ska inte påverka möjligheterna till samtidig utvändig släckning eller säkert takarbete. 3. Förbundet avser att vidareutveckla system för att vid behov kunna dela upp räddningsstyrkorna och agera i mindre enheter. Detta ökar förmågan att kunna nå den hjälpsökande snabbare, resurssätta mer effektivt och hantera fler samtidiga uppdrag. Se mål R.6 i kap

114 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 4. Ökade krav på arbetsutrustning har medfört att förbundet idag saknar säkra metoder för räddning av personer från höga höjder med linor. Förbundet avser att skaffa sig egen förmåga att med heltidspersonal fira ned personer med linor från 25 meter. 5. Vatten för brandsläckning behöver vid medelstora och stora bränder säkerställas genom en kontinuerlig brandvattenförsörjning som varar under några timmar, upp till något dygn. Utifrån dagens förutsättningar kan detta medföra framtida förändringar i förmågan och förbundet utrycker särskilt lokalt utredningsmål för att säkerställa brandvattenförsörjningen, se mål F.2. i kap Till detta behöver förbundet utreda begränsningarna i brandsläckande förmåga vid vattenförsörjning med tre vattenenheter i skytteltrafik i alternativssystemet enligt VAV P Regional samverkan Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) bedrivs samverkan inom ett flertal områden, varav räddningstjänst är ett. En utvecklad regional samverkan kan medföra flera steg i riktning mot en förbättrad förmåga vid olyckor och ökad samhällssäkerhet. Det pågår redan arbete inom områden som gemensam kompetensutveckling, gemensamt lärande vid olycksundersökningar samt effektivare stabs- och ledningsarbete. Se vidare bilaga 3 för ytterligare information kring samverkan med andra aktörer. Räddningsstyrkorna kan även medverka vid statlig räddningstjänst eller vid kommunal räddningstjänst i andra kommuner än medlemskommunerna Samverkan inom kommunerna Förbundet samverkar aktivt med medlemskommunerna. Utöver krisledning avser sådan samverkan resurser för röjningsarbete med motorsåg, tillgång till entreprenadmaskiner, vattenjour samt miljö- och hälsa. Exempel på andra kommunala resurser där förbundet arbetat för att knyta upp kontakter och samarbete är informationsresurser samt fältassistenterna. Förbundet har möjlighet att avropa avtal med Entropi SAB för saneringstjänster vid utsläpp av farliga ämnen och petroleumprodukter inom Kungälvs kommun. Vid behov kan förbundet, under förutsättning att egen beredskap och förmåga inte sätts ned i orimlig omfattning utifrån rådande riskbild, bistå samhället med andra uppgifter som exempelvis: ledning och samordning, samband, transport av personal för vård och omsorg, samt transport, och efter utbildning start och underhåll av reservkraft. Förbundet bistår även i övrigt myndigheter, organisationer och förvaltningar inom kommunerna i frågor som kan hänföras till förbundets kompetensområde, förutsatt att resurser tilldelats och att uppgiftens genomförande inte strider mot lagstiftning eller har en annan tydlig huvudman Frivilliga och semiprofessionella resurser I förbundsområdet pågår arbete med uppstart av frivilliga resursgrupper (FRG) som knyts till primärkommunerna. Kommunerna och BORF har ett samarbete med Civilförsvarsförbundet. 33

115 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 4.6 Övningsverksamhet För att säkerställa kompetens och förmåga hos förbundets personal skall regelbundna övningar genomföras. Övningsprogram skall upprättas, vilket anger vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning samt innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i förbundets Övningsbestämmelser. Angivna tider i övningsbestämmelserna är normalnivå. Därtill kan komma ytterligare övningar vid behov bland annat beroende på utvärderingar och erfarenheter. Övningarna skall utgå från faktiskt behov och kvalitetssäkras. Övningar skall journalföras på sådant sätt att det framgår i vilken omfattning personalen deltagit. 4.7 Åtgärder efter räddningsinsatser Syftet med efterföljande åtgärder är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta hand om människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter. Här tillkommer också de omedelbara åtgärder och den kraftsamling som förbundet gör för att återställa normal beredskap för nya uppdrag. Under detta skede ska också uppföljning av olyckor ske. Ett system i tre nivåer för undersökning och utvärdering finns framtaget och beslutat: Nivå 1 i händelserapport efter varje insats. Nivå 2 genomför utbildade olycksundersökare en fördjupad undersökning. Nivå 3 utför extern olycksundersökare en mer omfattande undersökning. Resultat som framkommer från samtliga nivåer på uppföljning ligger till grund för planering och utveckling av övning, utbildning, metod och taktik. 4.8 Lokala mål I detta kapitel anges förbundets lokala mål för räddningstjänst. R.1 Regional samverkan bör öka. Förbundet ska prioritera: God förmåga till samverkan med närliggande räddningstjänster inom GR. Tillsammans med andra myndigheter utreda ökad samverkan till räddningsinsatser i kustzonen. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Samverkan Operativ förmåga Brand i byggnad Trafikolycka Kommentar: Målet innebär att den inslagna vägen med ökad samverkan med intilliggande räddningstjänster i GR är mycket viktig. Samverkan kan ske både med operativa resurser där snabb adekvat hjälp alltid prioriteras men även inom andra områden såsom t.ex. myndighetsutövning, upphandling, utredningar, övning och gemensam remissvar till staten och andra aktörer. Inom kustzonen bör utredas hur aktörerna ytterligare kan hjälpas åt för att genomföra effektiva räddningsinsatser. 34

116 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor R.2 Förbundet ska vara tränat, övat och utrustat för att i samarbete med övriga aktörer sträva efter att patienter når hospital sjukvård inom relevant effektiv tid. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Samverkan Operativ förmåga Trafikolycka Kommentar: Målet syftar till att minska skador på människor som effekt av olyckor. Vid t.ex. svårare trafikolyckor räddas och minskas effekterna av skador på drabbade först när patienten ligger på operationsbordet. Forskning visar på att den första timmen ( gyllene timmen ) efter inträffad inre skada är avgörande. R.3 Tiden från larm till påbörjad insats från första anländande resurs ska minska. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Operativ förmåga Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Kommentar: Målet är viktigt då man sätter den drabbade i centrum i olyckor men kan även härledas till statistik om stora värden som går till spillo vid t.ex. brand. Målet kan innebära att ytterligare satsa på åtgärder som kan minska larmbehandlingstiderna hos SOS Alarm t.ex. genom aktivering av förberedande larm innan larmoperatören har all information. Målet kan också innebära att satsa på att mindre enheter åker mot den drabbade istället för att vänta på att en större styrka ska samlas på brandstationen. R.4 Förbereda för att starta upp och leda räddningsinsatser i skredområden samt tillsammans med kommunerna, myndigheter och andra aktörer bidra till att förebygga större skred. Tillhör verksamhetsmål: Del av fokusområde: Operativ förmåga Samverkan Skredrisker Kommentar: Målet är satt utifrån att analysen visar på att Göta älv-dalen är skredkänslig och att det finns ett större utpekat riskområde med stora konsekvenser vid skred; Älvängens industriområde. Förbundet har sedan det bildades deltagit och bidragit i utredningar och arbetsgrupper kring räddningsproblem vid skred. Nu är det dags att internt använda kunskaperna till att vässa uppstarten av den egna insatsen och ledning av större skredhändelser. 35

117 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor R.5 Bibehålla förmåga till korrekt prehospitalt akut omhändertagande vid baskriterie-misstänkt hjärtstopp i hela förbundet samt utökade kriterier i områden med långsam resursuppbyggnad. Träffsäkerheten vid utalarmering av förbundets resurser behöver öka och eventuell differentiering över dygnet utredas. Tillhör verksamhetsmål: Kommentar: Förbundet åker i väntan på ambulans på sjukvårdens baskriterie-misstänkt hjärtstopp i hela förbundet. Träffsäkerheten vid utalarmering behöver öka och eventuell differentiering över dygnet utredas då förbundet idag ibland larmas felaktigt.. R.6 Ökad förmåga att dela upp räddningsstyrkor och agera i mindre enheter. Tillhör verksamhetsmål: Kommentar: Målet syftar till att kunna komma snabbare till skadeplats, resurssätta mer effektivt och hantera fler samtidiga uppdrag. Målet kan kopplas till tidsfaktorns betydelse för att rädda människor, miljö och egendom. Målet kopplas också till behovet av att kunna agera flexibelt vid många samtidiga larm, t.ex. vid väderhändelser. R.7 Tillvarata erfarenheter från genomförda olycksutredningar internt och externt för att utveckla effektivare insatser. Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga Samverkan Operativ förmåga Operativ förmåga Uppföljning Kommentar: För att skapa en lärande organisation är det viktigt att erfarenheter får påverka planeringen och utbildning/övning. Erfarenheter kan dras i det lilla, efter identifierade små tekniska eller organisatoriska brister eller i det stora t.ex. vid större räddningsinsatser i förbundet eller andra ställen i landet. Förbundet ska också vara aktivt att ta del av utvecklingen inom svensk räddningstjänst, t.ex. vid kurser och konferenser. R.8 Säkerställa förmågan att genomföra räddningsinsatser vid social oro eller upplevda hotsituationer mot egen personal. Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga Samverkan Kommentar: Målet innebär att, utöver att verka förebyggande, ta fram handlingsplaner för att möta upprörda människor med ett gott kommunikativt förhållningssätt samt planera för en fortsatt god samverkan med polis, fältassistenter och andra aktörer. 36

118 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor R.9 Trygga avbrottsfri alarmering och prioriterade åtaganden genom sårbarhetsanalys och upprättande av handlingsplaner för relevanta scenarier avseende inkommande samt utgående alarmering. Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga Kommentar: Förbundet har idag reservkraft och reservvägar för utalarmering på samtliga stationer. Nästa steg är att mer strukturerat analysera förbundets sårbarhet för prioriterade åtaganden för relevanta scenarier, t.ex. väderhändelser samt långvariga störningar i el- och kommunikation. R.10 Utreda möjlig samverkan med kommunerna och andra aktörer inom suicidprevention samt förbundets roll i larmkedjan vid suicidhändelser. Tillhör verksamhetsmål: Operativ förmåga Samverkan Kommentar: Många räddningstjänster har börjat flytta fram positionerna för att vara en aktiv aktör vid suicidhändelser. BORF utbildar idag projektledare för att utreda vilken roll och arbetsmodell som är lämplig för BORF. Viktigt är att arbetet sker i tät kontakt med kommunernas folkhälsoplanerare och med sjukvården. 37

119 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 5 Övrigt 5.1 Kompetenskrav i organisationen gällande myndighetsutövning. Befattning Räddningschef Räddningschef i beredskap (RCB) Insatsledare (IL) Kompetenskrav, alternativ (miniminivå, person i högre befattning ska kunna verka i närmast lägre befattning) Brandingenjör med räddningsledarkompetens Räddningsledning, kurs B+C + Tillsyn B Brandmästare + Räddningsledning C + Tillsyn B Brandingenjör med räddningsledarkompetens Räddningsledning, kurs B + Tillsyn A [Not 1] Brandmästare [Not 1] Brandingenjör med räddningsledarkompetens Räddningsledning, kurs B + Tillsyn A Brandmästare Styrkeledare Räddningsledare, kurs A Brandförman heltid Styrkeledare RiB Räddningsledare, kurs A Brandförman deltid Brandman Brandman RiB Tillsynsförrättare, enklare objekt SMO-utbildning Brandman heltid Annan adekvat utbildning för uppgiften anordnad vid MSB:s skolor eller av annan kvalitetssäkrad aktör. [Not 2] Räddningsinsats för deltidsanställda brandmän Brandman deltid Annan adekvat utbildning för uppgiften anordnad vid MSB:s skolor eller av annan kvalitetssäkrad aktör. Tillsyn A Av räddningschef godkänd internutbildning Tillsynsförrättare Brandingenjör (vid tillsyn av LSO 2 kap 4 krävs Brandingenjör) Tillsyn B Tillståndsärende LBE & LSO, remisser [not 3] Tillsyn A Förebyggande 1 Handläggare av plan och byggfrågor Not 1: Ambitionen på sikt är Tillsyn B. Brandingenjör Tillsyn B Not 2: För att hålla en bred kompetensnivå inom förbundet är målet att bland BmH-anställda ha minst 30 % med SMO-utbildning och minst 30 % med annan utbildningsbakgrund. Not 3: Remisser gällande offentlig tillställning, alkoholtillstånd, etc. 5.2 Gränser i vatten Kommunen har skyldighet att genomföra räddningsinsatser i sjöar och vattendrag samt inom vissa områden i havet. För områdenas sträckning se Bilaga 2. 38

120 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor 5.3 Avtal Förbundets avtal med externa parter redovisas i Bilaga 3. Avtal finns både i syfte att stärka förbundets förmåga eller att kunna bidra till att genomföra uppdrag åt andra. 5.4 Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjning skall tillhandahållas av medlemskommunernas VA-enheter och anordnas i samråd med Förbundet enligt Svenskt Vattens anvisningar VAV P83 Allmänna vattenledningsnät samt VAV P76 Vatten till brandsläckning. Vid alternativ B1 i dessa anvisningar får även alternativsystemet tillämpas inom förbundets område. När medlemskommunerna vill ta i anspråk nya områden med alternativsystem eller vidta andra ändringar i befintliga vattennät som innebär avsteg från Svenskt Vattens anvisningar, ska det ske i samråd med förbundet och framgå av beslut. När alternativsystem för brandvattenförsörjning tillämpas i medlemskommunerna ska berörda områden tydligt framgå av den kommunala översiktsplanen och förtecknas av medlemskommunens VA-enheter. Brandposter och vattentag underhålls av medlemskommunernas VA-enheter. Förbundet ska ha tillgång till dokumentation från medlemskommunernas olika delar som anger brandposternas läge och aktuella status samt att vattennätet och branddammar levererar avsedda vattenmängder. Förbundet skall klara att distribuera vatten från öppet vattentag till brandplats. 5.5 Varning, information och alarmering Varning till allmänheten Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) är ett system för samhället att varna och informera människor vid allvarliga olyckor. Systemet kan användas bland annat vid gasutsläpp, bränder med kraftig rökutveckling och svåra vädersituationer. VMA-systemet består av två delar: VMA-signal som kan avges via tyfoner utomhus inom tätorterna Alafors, Bohus, Kungälv, Marstrand, Nol, Nödinge, Surte, Ytterby och Älvängen. Meddelande via radio, TV och Text-TV och vid vissa tillfällen telefon. VMA-signalen utgörs av 7 sekunder ton och 14 sekunder paus under minst två minuter. Innebörden av signalen är att allmänheten ska gå inomhus, stänga fönster och ventilation samt lyssna på radions program P3 eller P4. Faran över signaleras med en 30 sekunder lång ihållande signal. VMA-signalerna kan utlösas från Kungälvs brandstation samt via SOS Alarm. VMA-signalerna testas fyra gånger om året den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan VMAsignal skall alltid följas av meddelande via radio, TV och Text-TV. Meddelande via radio, TV och Text-TV kan lämnas som varningsmeddelande (sänds omedelbart oavsett program i massmedia) eller som informationsmeddelande eller myndighetsmeddelande (sänds skyndsamt, så snart det är möjligt anpassat till programmet i massmedia). Myndighetsmeddelande till allmänheten ska kunna hanteras av förbundet även som stöd till medlemskommunernas kommunledningar. 39

121 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Förbundet följer noga utvecklingen inom VMA och håller allmänhet och medlemskommuner informerade om nyheter för att kunna öka nyttjandegraden av systemet Information Extern och intern information vid räddningsinsatser hanteras av räddningschef i beredskap (RCB) eller efter beslut av RCB annan berörd räddningsledare vid räddningsinsatsen. Komplettering med särskilda informationsresurser i stabsarbetet vid en större händelse kan förekomma. Vid omfattande informationsbehov kan också informationsresurser knytas till förbundet från medlemskommunerna Alarmering av räddningstjänsten Förbundet är anslutet till SOS Alarm genom avtal för mottagning och förmedling av larm som inkommer till nödnumret 112, samt för mottagning och förmedling av vissa automatiska brandlarm. SOS Alarm kan alltid larma förbundet på en av två oberoende larmvägar. Alarmering kan även göras direkt från samtliga brandstationer. Reservkraft som försörjer alarmeringssystemet i händelse av strömbortfall finns på samtliga brandstationer. För att säkerställa allmänhetens möjlighet att larma förbundet i samband med olyckor under telefonbortfall, kan alarmering ske via larmtryckknapp vid brandstationernas entréer. Vid omfattande, icke kortvariga bortfall av nödnumret 112 kan fordon ställas ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media. Förbundet svarar för underhåll av utalarmeringsanordningar på respektive brandstation. 5.6 Höjd beredskap För närvarande finns inom BORF ingen planering för räddningstjänst under hotande krigsläge, utan organisationen är helt inriktad på fredstida verksamhet. BORF ska under en anpassningsperiod, som för närvarande är längre än 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan uppstå under höjd beredskap. Vid höjd beredskap är målsättningen idag att förbundets organisation ska vara oförändrad. Om denna målsättning håller bör detta innebära att även förmågan är oförändrad. I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig skall kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap ansvara för: Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2. Indikering, sanering och andra åtgärder för att minska konsekvenserna till följd av kärnvapen och kemiska stridsmedel, 3. Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att ovanstående ska kunna fullgöras. Personal från förbundet ska även delta i åtgärder för första hjälp åt skadade, transport av skadade samt för befolkningsskydd. Under höjd beredskap får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att personal inom en kommuns organisation för räddningstjänst får tas i anspråk för uppgifter som inte rör den egna kommunen. Främst syftar detta till att länsstyrelsen har rätt att besluta om användning av personal för omfördelning mellan kommunerna i

122 Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor länet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får besluta om medverkan vid övningar för räddningstjänst vid höjd beredskap. 41

123 Bilaga 1 Förbundsordning Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Bilaga 1 Förbundsordning (se separat dokument ) 42

124 Bilaga 2 Gränser i vatten Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Bilaga 2 Gränser i vatten Enligt FSO skall kommuner i förekommande fall lämna uppgift om hamnar och deras gränser i vatten. I bild 1 och 2 här nedan redovisas gränser för områden i havet där förbundet ansvarar för räddningsinsats i vattnet. Med hamnar avses utöver vad som redovisas i bild 1 och 2 vattenområden innanför pirar som varit föremål för bygglov. Därtill ansvarar förbundet för räddningsinsatser i sjöar och vattendrag inom medlemskommunernas geografiska område och avgränsas av kommungränser gentemot grannkommunerna. Referenspunkter Marstrand X Y Bild 1: Marstrand inom det markerade området ansvarar förbundet för räddningsinsats i vattnet. 43

125 Bilaga 2 Gränser i vatten Bohus Räddningstjänstförbund Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Bild 2: Nordre Älvs utlopp öster om markeringen ansvarar förbundet för räddningsinsats i vattnet i den del som ligger inom Kungälvs kommuns geografiska område (norr om Nordre älvs mittlinje). 44

Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare i Kungälvs kommun

Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare i Kungälvs kommun Riktlinjer för installation och skötsel av fettavskiljare i Kungälvs kommun Riktlinje Diarienummer: KS 2016/0332 Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/Va-teknik/Enhetschef Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (23)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (23) Sida 1 (23) Plats och tid Stadshuset, plan 4, Marstrand klockan 10:00-15:45 ande Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Charlotta Windeman

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, plan 3, Hamnen Tid Torsdagen den 30 juni klockan 10:00-18:00 Ledamöter Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Kerstin Petersson

Läs mer

Riktlinje för fettavskiljare

Riktlinje för fettavskiljare för fettavskiljare s Sida 2 av 6 upprättat av: 1 Inledning 3 1.1 Information 3 2 Bakgrund 3 2.1 Regelverk 3 3 Avskiljare för fett 3 3.1 Installation av fettavskiljare 3 3.1.1 Nybyggnad 4 3.1.2 Om- och

Läs mer

FETTAVSKILJARE RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUN

FETTAVSKILJARE RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUN FETTAVSKILJARE RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUN VARFÖR FETTAVSKILJARE? Kommunala reningsverk är bara till för att ta emot avloppsvatten av hushållskaraktär, till exempel vatten från toalett, hygien, tvätt

Läs mer

åd och anvisningar fettavskiljare i Motala kommun

åd och anvisningar fettavskiljare i Motala kommun R åd och anvisningar för fettavskiljare i Motala kommun Råd och anvisningar för fettavskiljare framtogs under hösten 2006 av en arbetsgrupp som bestod av: Ulrika Johansson Miljö & Hälsoskyddsenheten Kaj

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Sunne kommun Torsby kommun Hagfors kommun Munkfors kommun Antagen av Torsby kommun kf den 2 december 2013 183 Inledning Kommunerna i Norra Värmland (Sunne, Torsby,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (15)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (15) Sida 1 (15) Plats och tid Mötesrum Verkstaden, kl. 13:00-15:40 ande Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Kerstin Petersson (L) Maria Kjellberg

Läs mer

Fett i avloppet Fettavskiljare Information till livsmedelsverksamheter och fastighetsägare

Fett i avloppet Fettavskiljare Information till livsmedelsverksamheter och fastighetsägare FETTAVSKILJARE 2013-01-24 Stadsbyggnadskontoret/VA-enheten 08-55 55 90 00 Fett i avloppet Fettavskiljare Information till livsmedelsverksamheter och fastighetsägare Stadsbyggnadskontoret i Täby kommun

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare Bilaga B Riktlinjer för fettavskiljare Innehåll Därför kräver vi fettavskiljare...3 Var kräver vi fettavskiljare...3 Exempel på verksamheter där Lekebergs kommun kräver fettavskiljare:...3 Anmälan till

Läs mer

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad FETTAVSKILJARE Krav och riktlinjer Gäller från 2014-05-14 Samhällsbyggnad Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att informera om de krav som finns på installation av fettavskiljare samt för att

Läs mer

KONTAKTUPPGIFTER. Miljö- och byggnadskontoret Eva Larsson telefon

KONTAKTUPPGIFTER. Miljö- och byggnadskontoret Eva Larsson telefon KONTAKTUPPGIFTER Miljö- och byggnadskontoret Eva Larsson telefon 0490-25 48 21 Västervik Miljö & Energi AB Lotta Lidman Almqvist telefon 0490-25 70 17 Västervik Miljö & Energi AB Kundservice 0490-25 70

Läs mer

Handbok för fettavskiljare. i Sundbyberg

Handbok för fettavskiljare. i Sundbyberg Handbok för fettavskiljare i Sundbyberg Därför behövs fettavskiljare Avloppsvatten från lokaler där livsmedel produceras innehåller oftast mer fett än det som kommer från hushållen. Stadens avloppsledningar

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (17)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (17) Sida 1 (17) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 13:00-16:15 ande Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Kerstin Petersson (L)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks

Läs mer

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare I den här broschyren vill vi informera om de krav som finns på installation och dimensionering av fettavskiljare. Vi lämnar också

Läs mer

Utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten

Utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten Utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten RIKTLINJER för fettavskiljare och utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten jonkoping.se Riktlinjer för fetthaltigt avloppsvatten Tekniska kontoret tar emot och renar avloppsvatten

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Handbok för fettavskiljare. Danderyds kommun. Tekniska kontoret

Handbok för fettavskiljare. Danderyds kommun. Tekniska kontoret Handbok för fettavskiljare Danderyds kommun Tekniska kontoret Innehållsförteckning Vilka krav ställer vi på fettavskiljare... 2 Varför ställs kravet... 2 På vem ställs kravet... 3 Fastighetsägarens ansvar...

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Motala kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Motala kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Motala kommun Motala kommun Gäller från 2019-05-01 Beslutsinstans: Motala kommunfullmäktige Diarienummer: 19/KS 0058 Datum: 2019-04-08 Paragraf: 59 Reviderande instans:

Läs mer

ANVÄND FETTAVSKILJARE ANVÄND FETTAVSKILJARE

ANVÄND FETTAVSKILJARE ANVÄND FETTAVSKILJARE ANVÄND FETTAVSKILJARE ANVÄND FETTAVSKILJARE Fettavskiljning behövs Fettavskiljning behövs därför att fett som släpps ut i avloppsvattnet stelnar när vattentemperaturen sjunker och fettet fastnar i ledningsnät,

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadhuset Tid Onsdagen den 9 oktober, kl. 09:00-19:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) 1:e vice ordförande Elisabeth Mattsson (L) 2:e vice ordförande Martin

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6) Sida 1 (6) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 16:00-16:30 Beslutande Ulrika Winblad (S) Ersättare för Miguel Odhner (S) Maria Kjellberg (MP) Anders Holmensköld (M) Linda Åshamre (S) Johan Holmberg

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (12)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (12) Sida 1 (12) Plats och tid Stadshuset, plan 5, Verkstaden klockan 15:30-18:20 ande Bernt Lundborg (S) Ordförande Susanne Jönsson (S) Bo Franzon (M) Pierre Rehnlund (L) Kent Aulin (MP) Heine Nielsen (UP)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (10)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (10) Sida 1 (10) Plats och tid Stadshuset, plan 5, Verkstaden klockan 15:00-17:30 ande Bernt Lundborg (S) Ordförande Helen Byström (S) Bo Franzon (M) Patrik Ryberg (M) Pierre Rehnlund (L) Kent Aulin (MP) Heine

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (16)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (16) Sida 1 (16) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 13:00-14:50 Beslutande Morgan Persson (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Kerstin Petersson

Läs mer

Fettavskiljare. fettavfall och urskiljning av fett ur spillvatten

Fettavskiljare. fettavfall och urskiljning av fett ur spillvatten Fettavskiljare fettavfall och urskiljning av fett ur spillvatten Varför behövs fettavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena förorenat spillvatten från hushåll, till exempel vatten

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Antagandehandling Februari 2018 Laga kraft 2018-03-23 Ändring av del av stadsplan för del av Askersunds stad, Kv. Skolan m.fl. (Sjötomten 1 och 2) Askersunds kommun Örebro län Tillägg till PLANBESKRIVNING

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling 2012-01-17 Detaljplan för SKÄGGRISKAN 2 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (20)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (20) Sida 1 (20) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 09:00-16:15 Beslutande Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande 218-222,

Läs mer

Fettavskiljare. Varför krävs fettavskiljare?

Fettavskiljare. Varför krävs fettavskiljare? 2015 10 01 Fettavskiljare Många avloppsstopp beror på stora mängder fett i avloppsvattnet. Det är ägarens ansvar att se till att fettavskiljare finns installerad i de fastigheter som har en livsmedelslokal,

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Kristinehamns kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Kristinehamns kommun Tekniska förvaltningen Alexander La Motte,0550-881 14 Alexander.lamotte@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-04-27 Tn/2016:65 1(2) Riktlinjer för fettavskiljare i Kristinehamns kommun Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun

Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-12-20 143 Namn:Hanna Hammarlund Datum: 2016-11-02 Kommunstyrelsens förvaltning Utgångspunkter I Mjölby kommun tecknas

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (17)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (17) Sida 1 (17) Plats och tid Bohusrummet, Stadshuset, kl. 08:00-13:00 ande Ove Wiktorsson (C) Ordförande Martin Högstedt (UP) Vice ordförande Charlotta Windeman (M) Mats Frisell (S) Sven Niklasson (SD) 74-85,

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-09-24 Handläggare: Erik Isacsson Tfn 08-508 273 41 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i

Läs mer

Fettavskiljare Information, installation och tömning

Fettavskiljare Information, installation och tömning Fettavskiljare Information, installation och tömning Producerad i samarbete med Bromölla kommun och Bromölla Vatten, mars 2008. Illustrationer: Mathias de Maré, VA-verket i Malmö. Omarbetad 2013 av Hässleholms

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Information om fettavskiljare

Information om fettavskiljare Information om fettavskiljare Varför ska man installera fettavskiljare? När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp.

Läs mer

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Erik L'Estrade, Infrastrukturplanerare Telefon: 0176-747 26 E-post: erik.lestrade@norrtalje.se Dnr: 15-0940 Till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Antagande av parkeringsstrategi

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Information om. fettavskiljare

Information om. fettavskiljare Information om fettavskiljare Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Här är viktig information till dig som är fastighetsägare och/eller bedriver verksamhet som tillverkar och hanterar livsmedel i Trelleborgs

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-03-22 Sida 1 (2) 87/2017 Svar på remiss - Miljözoner för lätta fordon (Dnr KS2016/2075) inkluderas i bestämmelserna om miljözoner. De föreslår att dagens bestämmelser

Läs mer

Tillägg nr 3 till planbeskrivning Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9

Tillägg nr 3 till planbeskrivning Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9 Handläggare: Niklas Idesjö, tfn 0322-61 60 64 Dnr 2015.112 211 Samråds/granskningshandling Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9 Tillägg nr 3 till planbeskrivning 2015-04-27

Läs mer

Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter

Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Här är viktig information till dig som är fastighetsägare och/eller bedriver verksamhet som tillverkar och hanterar livsmedel i Trelleborgs kommun. Här får du veta

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 15 november, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare: Datum: Diarienummer: Johan Spåre 2012-05-07 2012/20200-1 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Planansökan för kv Diset BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för 1 Riktlinjer för Utgångspunkter och mål Utgångspunkter I Söderköpings kommun tecknas och plankostnadsavtal mellan kommunen och en byggherre eller en fastighetsägare i samband med detaljplaneläggning

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 14 februari, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Aron 27, Gustavslund, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att komplettera fastighetens användning som

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

HANDBOK FÖR FETTAVSKILJARE

HANDBOK FÖR FETTAVSKILJARE HANDBOK FÖR FETTAVSKILJARE Innehållsförteckning Vilka krav ställer vi på fettavskiljare... 3 Varför ställs kravet... 3 På vem ställs kravet... 4 FASTIGHETSÄGARENS ANSVAR... 4 VERKSAMHETSUTÖVARENS ANSVAR...

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län Upphävande av Detaljplan Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län ANTAGEN KS 2015-10-12 LAGA KRAFT 2015-11-05 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-09-30

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun

Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun Revidering 2018. 17KS465. Antagandehandling Riktlinjer för exploateringsavtal Revidering 2018. Antagandehandling 17KS465 Övergripande

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Planbesked Dnr: 2017:192. Område. Kv Hackspetten 7. Väster Jönköpings kommun. Underlag för Planbesked

Planbesked Dnr: 2017:192. Område. Kv Hackspetten 7. Väster Jönköpings kommun. Underlag för Planbesked Planbesked 2018-02-05 Dnr: 2017:192 Område Kv Hackspetten 7 Väster Jönköpings kommun Underlag för Planbesked Planbesked Den som vill göra en åtgärd som kan innebära att en detaljplan behöver antas, upphävas

Läs mer

Detaljplan för del av Hågesta 3:115 KOMMUNALT ÖVERTAGANDE AV GATOR. Hågesta Trafikplats SOLLEFTEÅ KOMMUN. Standardförfarande 1 (6) Antagandehandling

Detaljplan för del av Hågesta 3:115 KOMMUNALT ÖVERTAGANDE AV GATOR. Hågesta Trafikplats SOLLEFTEÅ KOMMUN. Standardförfarande 1 (6) Antagandehandling Antagandehandling Datum Dnr 2017-02-02 2016-0222 1 (6) Detaljplan för del av Hågesta 3:115 KOMMUNALT ÖVERTAGANDE AV GATOR Hågesta Trafikplats SOLLEFTEÅ KOMMUN Standardförfarande 2 (6) PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Bostäder vid Bollmora allé OMRÅDE FÖR FLERBOSTADSHUS

Bostäder vid Bollmora allé OMRÅDE FÖR FLERBOSTADSHUS Samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Larsson, exploateringsingenjör augusti 2011 Diarienr. 2008 KSM 0026 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Bostäder vid Bollmora allé OMRÅDE FÖR FLERBOSTADSHUS

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (7)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (7) Sida 1 (7) Plats och tid Kvarnkullen, 4 september 2014, kl. 15:00-15:30 Beslutande Anders Holmensköld (M) Ordförande Tommy Ohlsson (M) 1:e vice ordförande Miguel Odhner (S) 2:e vice ordförande Mikael Wintell

Läs mer

Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda etapp 1

Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda etapp 1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Samhällsbyggnad Kommunens verksamhetslokaler Jill Linde Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda

Läs mer

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap Förklarar hur Eslövs kommun arbetar med markexploatering och hur byggherrar och fastighetsägare som vill delta i markexploatering ska göra i

Läs mer

Fettavskiljare FETTAVFALL OCH URSKILJNING AV FETT UR SPILLVATTEN

Fettavskiljare FETTAVFALL OCH URSKILJNING AV FETT UR SPILLVATTEN Fettavskiljare FETTAVFALL OCH URSKILJNING AV FETT UR SPILLVATTEN Varför behövs fettavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena förorenat spillvatten från hushåll, till exempel vatten

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9) Sida 1 (9) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 09:00-12:00 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Mats Frisell (S)

Läs mer

1(7) Riktlinjer för exploateringsavtal. Styrdokument

1(7) Riktlinjer för exploateringsavtal. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-01-30 9 Dokumentansvarig Verksamhetschef Samhällsbyggnad Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4

Läs mer

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Läsanvisning Röd text - förslag på

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (15)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (15) Sida 1 (15) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 11:00-17:00 ande Johan Holmberg (S) Ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Martin Högstedt (UP) Monica Haraldsson (M)

Läs mer

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter.

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter. Innehåll Förord 1 Varför kräver vi fettavskiljare? 4 Vem måste ha fettavskiljare? 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av fettavskiljare 7 Storlek på fettavskiljare 8 Placering

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Fettavskiljare och fettavfall

Fettavskiljare och fettavfall Fettavskiljare och fettavfall Den här broschyren vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver en livsmedelsverksamhet, är VVS-konsult eller tömningsentreprenör. I broschyren kan du läsa om varför

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 10 januari kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda

Läs mer

Granskningshandling April Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

Granskningshandling April Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING Granskningshandling April 2017 Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan (DP) är ett juridiskt

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager)

Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-03-05 Handläggare: Anna Forsberg Tfn 08-580 275 28 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks

Läs mer

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun 2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2011/370-514 (KFKS 2012/296-514) Tekniska nämnden Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun Förslag till beslut Tekniska nämnden tillstyrker att kommunstyrelsen

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (7) 2017-08-15 Handläggare Fredrik Meurling Telefon 08-508 27 225 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6) Sida 1 (6) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 09:00-17:00 Beslutande Charlotta Windeman (M) Ersättare för Miguel Odhner (S) Anders Holmensköld (M) Elisabeth Mattsson (L) Lennart Wennerblom (MP)

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

ETT FETT PROJEKT INVENTERING AV FETTAVSKILJARE

ETT FETT PROJEKT INVENTERING AV FETTAVSKILJARE ETT FETT PROJEKT INVENTERING AV FETTAVSKILJARE VARFÖR BEHÖVS FETTAVSKILJARE? Fettavskiljaren ska tömmas minst två gånger om året Fett från matlagning i stor skala som hamnar i avloppet är ett mycket stort

Läs mer

Planbesked för fastigheten Tranan 4

Planbesked för fastigheten Tranan 4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare 2017-09-04 KS 2017/0704 Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Tranan 4 Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att detaljplanearbete ska

Läs mer

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande Kommunfullmäktige Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-06-09 Sid 54 Dnr KS 2015-306 Dpl 23 Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande Enligt ny lagstiftning

Läs mer

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicy. Förslag till beslut 2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till parkeringspolicy

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (6) Sida 1 (6) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, kl. 14:30-14:35 Beslutande Mats Frisell (S) Ersättare för Miguel Odhner (S) Maria Kjellberg (MP) Anders Holmensköld (M) Linda Åshamre (S) Johan Holmberg

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 22 maj, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) 1:e vice ordförande Elisabeth Mattsson (L) 2:e vice ordförande Martin

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9) Sida 1 (9) Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum Hamnen, plan 3 Onsdagen den 23 augusti 2017 klockan 13:00-16:10 ande Linda Åshamre (S) Ordförande Gun-Marie Daun (KD) Vice ordförande Assar Wixe (S)

Läs mer

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl Beställare: Falkenbergs kommun Box 293 31123 Falkenberg Beställarens representant: Johan Risholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: 101 02 38 Filnamn

Läs mer

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicy. Förslag till beslut 2013-02-07 Rev 2013-03-26 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till

Läs mer

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, södra delen

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, södra delen Upprättad 2019-03-01 Reviderad: 2019-03-13 Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2019-XX-XX XX Dnr: BN 2016-954 Granskningshandling Planbeskrivning Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden,

Läs mer

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun D 1 (7) Datum 2018-06-27 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län.

Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län. Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län. 1. Förfarande - granskning Miljö- och byggnadsnämnden fick i uppdrag

Läs mer