BHV-Nytt. Nr 3, okt Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll
|
|
- Ingemar Per-Olof Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BHV-Nytt Nr 3, okt 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Ramnäsdagarna... sid 2 Trygghetscirkeln information om föräldrautbildning sid 3 Barnkonventionen sid 4 D-droppar skrikighet och konserveringsmedel sid 5 Kuddar till spädbarn första månaderna sid 5 SIDS - Föräldrainformation om på olika språk sid 5 SIDS - Artiklar i läkartidnigen sid 5 Livsmedelsförskrivning på BVC - Pepticate sid 6 Enfamil AR inte längre på livsmedelsanvisning sid 6 När barnet är sjukt nytryckt broschyr sid 7 Paracetamol till barn och gravida sid 7 Årsrapport från barnvaccinationsprogrammet sid 8 Speciella vaccinationsinsatsen mot polio sid 8 Journalkopior till Försäkringskassan sid 9 Städning i skola och förskola sid 9 Samspelet i spädbarnsfamiljen sid 9 Höstlov och badresor sid 10 Boktips sid 10 Utbildningar sid 11
2 Ramnäsdagarna Årets Ramnäsdagar bjöd på både gemenskap och livliga diskussioner. Ett stort TACK för alla enskilda bidrag och för alla viktiga synpunkter vi fått kring nya Barnhälsovårdsprogrammet. I år startade BVC-sjuksköterskorna redan på förmiddagen med ett antal teman. Bland annat fick vi höra hur Skultuna BVC och Familjecentrum arbetar med Somaliska föräldragrupper, Bäckby BVC berättade om sin samverkan med förskolorna i epidemiologiska frågor och från BHV-enheten informerade vi om ett pilotprojekt: Mammasamtal utan EPDS formulär. Vi fick också hör hur man kan arbeta som pappagruppledare i mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper. Till lunch anslöt familjeläkarna, BVC-läkarna. Eftermiddagens tema handlade om vården av för tidigt födda barn. Vi fick följa utvecklingen av prematurvården de senaste 100 åren, från användandet av äggkläckningsmaskiner till dagens högteknologiska kuvösvård, samt vikten av föräldrars närvaro hos sitt för tidigt födda barn och deras möjlighet till att vårda barnet hud mot hud. En värdefull kunskap för oss på BVC inför mötet med den nyblivna familjen. På förmiddagen dag två presenterade BHV-teamet innehållet i Vägledningsdokument för barnhälsovård, (2014) från Socialstyrelsen samt Barnhälsovårdsprogrammet som professionen inom barnhälsovården i hela Sverige har arbetat fram. Ett tredelat program med dels universella insatser till alla men också riktade insatser till alla efter behov. Programmet tydliggör barnhälsovårdens mångfacetterade och breda verksamhet. Programmet behöver beredas för att sedan implementeras inom de närmaste åren. Efter lunch fick vi en presentation av Vårdhygien och vilket stöd vi kan få från dem gällande hygienfrågor, t.ex. hygienfrågor i det dagliga arbetet på BVC, rutiner för rengöring av leksaker m.m. Sista temat var barnortopedi där behandling av höftledsluxation, klumpfot och plattfothet var några diagnoser som togs upp. En mycket uppskattat föreläsning av Björn Dahlman, ortoped, Västmanlands sjukhus, Västerås. Eva Söderqvist 2
3 Trygghetscirkeln information om föräldrautbildning Vi mödrabarnhälsovårdspsykologer (mbhv-psykologer) har sedan en tid satsat på att utbilda oss i en föräldrakurs baserad på anknytningsteorin. Kursen heter Circle of Security, eller på svenska, Trygghetscirkeln. Kursen är utvecklad av de mest framstående amerikanska anknytningsforskarna i samarbete med University of Virginia. Trygghetscirkeln är utvärderad i USA och visar på goda resultat. Kursmaterialet har nu nått Skandinavien och utbildningar pågår för fullt både i Sverige och Norge. Materialet har översatts till svenska och en svensk forskningsstudie har satts igång. Vi mbhv-psykologer har hittills hållit i två kurser i Trygghetscirkeln och kursen var mycket uppskattad av föräldrarna. Forskning visar att ca 65% av alla barn är tryggt anknutna medan ca 35% är otryggt anknutna. Att vara otryggt anknuten är ingen diagnos i sig, men det kan bana väg för psykisk ohälsa längre fram i livet. Det som skiljer ett tryggt barn från ett otryggt är bland annat att det trygga barnet kan söka upp sin förälder när det överväldigas av en stark känsla och med förälderns hjälp effektivt lugna sitt känslosystem. När barnet blivit tryggt kan det återgå till lek och lärande. Otrygga barn har inte erfarenheter av att bli lugnade av föräldern och deras uppsökande system kan vara påslaget hela tiden. En annan variant av otrygghet kan vara att barnet inte alls söker upp föräldern för att bli lugnat, fastän barnet inombords upplever hög stress. Otrygga barn upplever såldes hög stress vilket hindrar utvecklingen, och bidrar till lidande. Genom att hjälpa föräldrar att fundera kring barnets signaler har man sett att föräldrarna på ett bättre sätt kan tillmötesgå barnets behov, detta gör man i Trygghetscirkeln. Som tidigare nämnts, bygger Trygghetscirkeln på anknytningsteorin. Man utgår ifrån att barn har två grundläggande system som båda behövs för en god, trygg utveckling. Dessa system är Trygghetssystemet och Utforskandesystemet, se illustration nedan Barnet behöver söka upp sina föräldrar om och om igen för att hämta trygghet, tröst, omsorg och hjälp att hantera överväldigande känslor. När barnet har fått denna känslomässiga påfyllning så kan det söka sig ut och upptäcka sina förmågor, leka, utforska världen runt om. Trygghetscirkeln utgår från barnets rörelse mellan trygghetssökande- och utforskandebehov och metoden hjälper föräldrarna att upptäcka var barnet befinner sig på cirkeln och hur man kan tillmötesgå barnets behov. Det lilla barnet rör sig i ytterst små cirklar, kanske kring mammas eller pappas fötter, medan det äldre barnet rör sig ut på gården eller i angränsande rum för att sedan återvända till föräldern när 3
4 behovet av trygghet och närhet uppstår. Under kursens start visar man en enkel modell av en cirkel som sedan byggs på med kunskap alltefter programmets gång. Föräldrarna får möjlighet att fundera på egna situationer hemma där det blir svårt att vara trygg och lugn för barnet eftersom programmet utgår ifrån att alla föräldrar i vissa specifika situationer kan övermannas av egna svåra känslor. Kursen följer en manual och i denna ingår dvd-material som innehåller många samspelssituationer mellan föräldrar och barn som används som underlag för reflektion. Det finns också handouts som föräldrarna får med sig hem. Kursen pågår under 8 tillfällen under ca 1,5 timme per gång och vänder sig i stort sett till alla föräldrar som känner att de tampas med oro, osäkerhet, konflikter med barnet, otillräcklighetskänslor etc. Denna kurs skiljer sig från vissa andra föräldrakurser eftersom den inte specifikt syftar till att åstadkomma en beteendeförändring hos barnet. Istället handlar kursen om att öka förmågan att lyhört läsa av, tolka och möta barnets behov. Forskning stöder att dessa förmågor hos föräldrarna har större effekt på barnets beteende än åtgärder som syftar till beteendeförändring hos barnet. Mbhv-psykologernas målsättning är att ha 1-2 kurser per termin. Under hösten 2014 kommer vi att ha två kurser, en som startar i början av oktober och en som startar i mitten på november. Vi kommer att hålla till i våra lokaler på Kraftkällan, Kaserngatan 12. Om du som BVCsjuksköterska har kontakt med en förälder/föräldrapar som du tror skulle ha glädje av denna kurs så är du välkommen att ta upp det med din mbhv-psykolog under konsultationen. Mbhvpsykologen kan sedan boka tid med föräldern/föräldraparet för att diskutera om denna kurs kan vara något för dem. Vi mbhv-psykologer är mycket glada över att anknytningspsykologin via detta material gjorts tillgänglig för föräldrar och vi är nöjda över att kunna erbjuda denna kurs! Frida Dahlbäck, för mbhv-psykologerna. Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 9 handlar om att barn alltid, när det går, ska få vara hos sina föräldrar. Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa både mamma och pappa. Men ibland är det bäst för barnet att inte bo hos föräldrarna. Och ibland är det bäst för barnet att inte träffa den ena föräldern. Det kan vara om föräldrarna slår barnet eller inte kan ta hand om sitt barn. 4
5 D-droppar: skrikighet och konserveringsmedel Flera BVC-sjuksköterskor har hört av sig och undrat hur man ska göra när föräldrarna tycker att barnen skriker när de börjat ge sitt barn D-vitamin. Det finns inget vetenskapligt belägg för att D- vitamin skulle orsaka skrikighet varken oljelöslig eller vattenlöslig. Däremot börjar barnen numera tidigare med D-droppar innan föräldrarna riktigt lärt känna sitt barn. Kanske upplever man då att skriket beror på dropparna? Ofta räcker det att låta barnet fortsätta med dropparna och följa upp snart hur det går. Om föräldrarna är övertygade om att skrikigheten beror på D-dropparna finns två strategier antingen låter man barnet vara utan droppar några dagar, börjar sedan med 1 droppe om dagen som med några dagars mellanrum ökas på till full dos. Eller också kan man se om det hjälper att byta till vattenlösliga droppar, som då måste förvaras i kylskåp. Vattenlösliga droppar innehåller en del tillsatser (som förstås är helt godkända!) För några år sedan diskuterades konserveringsmedel i D-droppar. I BHV-Nytt 3/2011 kunde ni läsa om D-droppar från firman Dun-Medic som inte innehöll BHA ett konserveringsmedel som fortfarande är godkänt och som fanns i ACOs droppar. Eftersom Dun-Medics preparat inte genomgått den granskning som läkemedel utsätts för kunde vi inte rekommendera det. Vi hoppades förstås att ACO skulle fundera på om de kunde ta bort BHA och nu har man gjort det i oljelösliga dropparna! Det behövs tydligen fortfarande i vattenlösliga droppar, men inte lika mycket som tidigare fanns i oljelösliga dropparna. Kuddar till spädbarn första månaderna Vid Ramnäsutbildningen kom en fråga om vilka kuddar vi kan rekommendera till barnen de första månaderna. Barnklinikens sjukgymnast Åsa Rabb berättar att det inte finns så mycket forskning på om olika kuddar motverkar att barnen får sneda skallar, men vi kan fortsätta att rekommenderar antingen den mjukare stora kudden under både axlar och huvud eller de nyare tunna kuddarna utan fyllning på mitten (tex Mindus eller Panda). Föräldrainformation om hur man kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd På Socialstyrelsen kan man nu hitta informationsmaterial till föräldrar, dels en tryckt broschyr på svenska, dels blad på arabiska, engelska, franska, somaliska och spanska. sdod dels Hugo Lagercrantz om Mängder av hypoteser om plötslig spädbarnsdöd men inget genomslag I Läkartidningen 38/2014 finns två artiklar om ämnet, dels skriver Göran Wennergren om bakgrunden till råden 5
6 Livsmedelsförskrivning på BVC. Sedan apoteken avreglerades är det fri prissättning på livsmedel, och nästan omöjligt att jämföra priserna på olika apotek. Barn under 16 år betalar fortfarande 120 kronor per uttag, men delen som betalas av skattemedel har stigit i höjden. Fem landsting har därför gått samman och upphandlat livsmedel och därmed kunnat förhandla ner priserna kraftigt precis som för barnvaccinerna. Istället för att skriva Livsmedelsanvisning loggar man in på MediQ Direct och lägger en beställning där. Livsmedlen skickas sedan till hemadress eller postens uthämtningsställe familjen väljer själva. Familjen ringer direkt till MediQ när de vill ha nästa uttag. Kan förstås bli ett problem för familjer som inte kan svenska! Systemet ska vara igång 1 november. Eftersom det inte går att skriva livsmedelsanvisning i Cosmic är detta en bra lösning och sparar dessutom pengar. Nya mjölkfria tillägg! När diagnosen mjölkallergi är satt oftast med hjälp av elimination och provokation, för barn med IgE-medierad allergi kanske IgE/pricktest kan mjölkfria tillägg beställas. De mjölkfria ersättningar vi från BVC ska beställa är i första hand Pepticate en ersättning med laktos av samma typ som Althera. Om detta av någon anledning inte fungerar kan vi till barn som väger över 6-7 kg eller som bara behöver mindre mängder som stöd till amning beställa Profylac. Ni behöver inte byta sort till barn där det redan fungerar bra med Althera eller Nutramigen. Det går att beställa även dessa i MediQ, men det blir mycket dyrare för landstinget. Börja redan nu att använda Pepticate och Profylac till nya mjölkallergiska barn! Ett problem kan bli föräldrar som på egen bekostnad ska köpa en provburk för eliminationstiden. Än så länge finns nog burkar på apoteken, men säkert inte när vi går över helt till att beställa från MediQ. Återkommer om det! Lämplig mängd per uttag är 6 burkar. Glöm inte att erbjuda remiss till mjölkskola och bestämma med föräldrarna när det är dags att introducera mjölkmat igen! Läs gärna mer i Rikshandboken om detta! Alla vårdcentraler kommer att få mer information om nya beställningssystemet, först offentligt drivna enheter som snart gått över i Cosmic. Alla familjeläkare som har BVC behöver information och inloggning. Barnklinikens läkare har haft en första genomgång. Enfamil AR inte längre på livsmedelsanvisning Barn som kräks mycket och får tillägg kan ibland vara hjälpta av Enfamil AR en mjölksbaserad modersmjölksersättning som blir tjockare när den kommer ner i sura magsaften. Alltså ingen större idé att använda den när barnet står på syrahämmande mediciner! För barn som fått diagnos GERD (GastroEsophagalRefluxDisease), alltså mått dåligt av sina kräkningar, kunde man tidigare skriva ut Enfamil AR på livsmedelsanvisning. Sedan något år är det inte längre möjligt, utan familjen får betala hela kostnaden själva. Vad som kan skrivas ut på livsmedelsanvisning vid vissa diagnoser framgår av lista på Livsmedelsverkets hemsida. 6
7 När barnet är sjukt nytryckt broschyr Föräldrabroschyren När barnet är sjukt som delas ut på BVC runt 1 års åldern börjar ta slut på Landstingshuset. Läkemedelskommittén trycker nu en ny upplaga, på framsidan på den kommer det att stå Nytryck Enda ändringen är på sidan 20, Öroninflammation, där barn under ett år med misstänkt otit ska kontakta vården (tidigare två år). Vi kan förstås fortsätta att använda de gamla broschyrerna, men gärna ändra till under ett år. Broschyren kostar inget och beställs genom receptionen landstingshuset, tel Den kan också laddas ner från Läkemedelskommitténs hemsida Tyvärr finns den bara på svenska. En del information på andra språk om vanliga barninfektioner finns på 1177, Paracetamol till barn och gravida I Läkartidnigen nr 34-35/2014 stod en artikel av Inge Axelsson, barnläkare och professor emeritus, Östersund, om paracetamol till barn och gravida. Det finns studier som talar för att barn som utsatts för paracetamol i fosterstadiet eller under spädbarnsåret har ökad risk för astma och ADHD senare i barnaåren. Vi ska på BVC berätta för föräldrar att feber inte är farligt det är kroppens sätt att motarbeta infektionen - istället ska man försöka bedöma barnets allmäntillstånd. Att ett barn blir piggare av febersänkning är ingen garanti för att infektionen inte är allvarlig. Föräldrar bör vara försiktiga med att ge febernedsättande medicin till barn under 6 månader, som har feber av okänd orsak, utan att kontakta vården. Om barnet har mycket ont eller hög feber efter vaccination kan paracetamol ges, men inte för säkerhets skull i förväg eftersom man sett att antikroppssvaret då blir sämre. Detta är egentligen inga nya rön när det gäller spädbarn både 1177 och Rikshandboken har denna information. Läs gärna Läkartidningens artikel, Läkemedelsverket har också föreslagit att paracetamoltabletter efter 1 mars 2015 inte ska få säljas annat än på apotek. Detta för att antalet förgiftningsfall med paracetamol ökat kraftigt. Förbudet kommer inte att gälla flytande form eller brustabletter. 7
8 Årsrapport från barnvaccinationsprogrammet Folkhälsomyndigheten har kommit med en sammanställning av vaccinationsläget för barn i Sverige. Vaccinationstäckningen i programmet är mycket hög med drygt 98 procent av alla tvååringar vaccinerade med tre doser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Över 97 procent av barn födda 2010 är vaccinerade med en dos av MPR-vaccinet och över 95 procent av elever i årskurs 6 med två doser. Sverige uppfyller därmed ett av WHO:s elimineringsmål för mässling. Täckningsgraden för HPVvaccination inom det nationella programmet är lägre (82 procent) än för andra vacciner och har inte ännu uppnått det uppsatta målet på minst 90 procent. Sjukdomsövervakningen visar att de flesta sjukdomarna i programmet är under god kontroll. Antalet mässlingsfall var dock det högsta sedan år 2000 med flera små utbrott relaterade till utlandssmitta. Totalt 13 barn i åldern månader blev smittade i samband med dessa. Detta kan indikera behov av åtgärder för att skydda denna åldersgrupp, antingen genom att tidigarelägga den första MPR-dosen och/eller att förstärka informationen om vikten av grundskydd mot mässling och röda hund vid utlandsresa. Fallen av kikhosta var färre jämfört med 2012, men ett 30-tal barn under 6 månader insjuknade. Invasiv pneumokocksjukdom orsakad av vaccintyper har minskat kraftigt bland barn under 5 år sedan vaccinintroduktionen i programmet år 2009, men en viss ökning av pneumokocktyper som inte ingår i vaccinet (så kallad serotype replacement) har observerats. Tidiga resultat från HPV-vaccinationsstudier visar att förekomsten av kondylom och cirkulerande HPV-vaccintyper minskat samt en hög skyddseffekt mot allvarliga cellförändringar hos unga kvinnor. Hela sammanställningen finns på Folkhälsomyndighetens hemsida Speciella vaccinationsinsatsen mot polio till syriska småbarn avslutas Tack vare stora vaccinationsinsatser i Syrien och dess grannländer pågår nu ingen aktiv spridning av polio i landet. Barn från Syrien behöver därför inte längre särbehandlas. Antalet flyktingar från andra poliodrabbade länder ökar, det är därför viktigt att vi fortsätter att snabbt ta ställning till fortsatta vaccinationer till alla nyanlända barn på BVC. 8
9 Journalkopior till Försäkringskassan Några BVC har fått begäran om journalkopior från Försäkringskassan, det skulle då användas när föräldrar sökt bostadsbidrag. Varken jag eller Angelica Lindberg, kurator på Barnkliniken, hade hört talas om detta tidigare, men Angelica tog snabbt kontakt med landtingsjurist Åsa Ternström och sin kontaktperson på Försäkringskassan. Här kommer en bra rekommendation för hur vi ska göra: Vårdsekretessen är stark, men i Socialförsäkringsbalken (110 kap 31 ) står att myndigheter på begäran ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om namngiven person när det är av betydelse för att tillämpa balken (t ex sjukpenning, vårdbidrag, bostadsbidrag). Men vi kan då kräva skriftlig begäran av vilka uppgifter som önskas och bara svara på just dessa inte skicka hela journalkopior. Undvik att lämna uppgifter på telefon för att vara säker på att det är Försäkringskassan som ringer ska man motringa, och det är alltid risk för missförstånd. Städning i skola och förskola Folkhälsomyndigheten har kommit med nya allmänna råd om städning i skola och förskola. Där skriver man om vikten av rutiner och planering av verksamheten men också om hur ofta olika lokaler ska städas. Lokaler som lekrum bör städas dagligen, hygienutrymmen som toaletter och skötrum en till flera gånger dagligen. Skötbord bör rengöras efter varje byte. Läs mer på Folhälsomyndighetens hemsida: Eva Söderqvist Höstens nätverksträffar Samspelet i spädbarnsfamiljen En av barnhälsovårdens huvuduppgifter är att främja en trygg anknytning mellan barn och föräldrar. Vad innebär det att tidigt upptäcka, stödja och följa upp familjer med regleringssvårigheter och samspelsproblem? I samband med våra nätverksträffar i november kommer vi ägna en del av eftermiddagen åt hur vi på BVC på bästa sätt kan vara ett stöd för föräldrar. Helena Gustafsson, teampsykolog, kommer att medverka. Vi utgår ifrån boken Samspelet i spädbarnsfamiljen skriven av Anna Lannér Swensson, leg psykolog och psykoterapeut. Helena gjorde ett referat av boken i senaste BHV-Nytt, nr 2 /2014. Önskvärt är att varje BVC köper hem ett exemplar av boken, som finns att beställa från Adlibris för 112 kr eller Gothia Förlag 130 kr. 9
10 Höstlov och badresor Den i särklass vanligaste orsaken till badolyckor i hela världen är utströmmar Det är också vanligt att barn som sitter på uppblåsbara leksaker dras ut till havs, vilket kan vara mycket farligt om de inte är simkunniga Snart stundar höstlovet och många barn och familjer passar på att njuta av värme och sol på sydligare breddgrader. Nedan kommer tips och information om vad man som förälder bör tänka på i samband med bad vid havet. Hänvisa gärna föräldrarna till: Utströmmar är de mörkare partierna i vattnet. Lugnare vatten mellan bränningarna, det kan vara en utström. Vad är en utström? - Utströmmar är kraftiga strömmar som uppstår när vattenmassor pressas tillbaka ut mot havet. Vanligast är att dessa strömmar uppstår vid sandstränder och i samband med att vinden ligger på utifrån havet. Strömmen är så kraftig att man inte kan simma mot den. Några råd när man badar på en strand där det kan förekomma utströmmar: Ha alltid uppsikt över barn. Små barn ska vara inom gripavstånd. Vuxna bör finnas nära om barnen ska leka på uppblåsbara leksaker eller luftmadrasser. Ha som regel: gå ut, simma in. Då vet du att du bottnar. Simma längs med stranden. Bada inte om badvakter hissat röd flagga, det betyder fara. BOKTIPS Mamma, pappa, pengar : En ekonomihandbok för föräldrar av Johanna Ögren, Jenny Rosander Ney Att ekonomin förändras när du skaffar barn är självklart för många. Men hur förändras den, och vad kan man tänka på för att få pengarna att räcka längre? Hur gör man egentligen en hushållsbudget? Var finns det pengar att spara, vad kostar det att ha hus och bil, hur jämför man försäkringar och elpriser, hur mycket dyrare blir ekologisk mat och hur krångligt är det egentligen med Försäkringskassans alla regler? 10
11 Att bli förstagångsförälder innebär en av livets största förändringar. Tänk om det bara fanns ett enda sätt att vara förälder på så enkelt det skulle vara! Inga bråk om egen tid, jämställdhet, blöjbyten och allt det där som händer under den första tiden som förälder. I boken När två blev tre berättar Daniel Åberg och Johanna Ögren om den omvälvande tiden efter att deras son fötts. Att bli förälder förändrar inte allt. Men ingenting blir heller någonsin sig riktigt likt. Utbildning hösten 2014 Att växa som föräldragruppsledare Höstens utbildning av Att växa som föräldragruppsledare blev inställd på grund av för få anmälda. Nu planeras för en ny omgång i början av För er som ännu ej gått utbildningen anmäl gärna intresse redan nu till Lärcentrum, som är arrangör Oktober November Hälsa - en förutsättning för integration 22 okt, eftermiddagen är anpassad för BHV och tar bl.a. upp könsstympning. Anmälan via Lärcentrum Nätverksträffar, Eva-träffar 11, 12, 13, 17 och 27 november. Alla träffarna sker på BHV-enheten, ing 2 plan 12. Inbjudan har gått ut. EPDS-utbildning för nya sjuksköterskor planeras Inbjudan kommer Eva Söderqvist 11
12 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 2, plan 12, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 12
BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest
Läs merBHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll
BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merBarnvaccin pneumokocker
Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merHej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.
Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merEn aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Som ytterligare stöd för minnet kan vi överlämna skriftligt informationsmaterial till föräldrar. När man använder
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merBarn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merMånadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014
Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merGOS-G för blivande föräldrar
GOS-G för blivande föräldrar Marie Johansson Kerstin Johannesson Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Södra Älvsborg Varför? Konferens i Oslo oktober 2013, Ida Brandtzaeg Använt COS-P sedan 2014,
Läs merVaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merSveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 4-5 maj 2016 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Nyheter om introduktion av gluten och allergena livsmedel Nya forskningsrön tyder på att det viktigaste för att minska risken
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merSociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 2 Nivå 2: Rätt till hälso- och sjukvård Introduktion Mattecentrums i uppdraget Rätt till hälso- och sjukvård får na fördjupa sig i barnkonventionens artikel
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merCentrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården
Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merBHV-Nytt. Nr 3, oktober 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16
BHV-Nytt Nr 3, oktober 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Samarbetet med sociala myndigheter sid 2 Vaccinering mot pneumokocker sid 3 Nationellt
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merTill alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Läs merBeslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-06-09 Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed (V) och Jonas Lindberg (V), bilaga 1
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-09 1 (3) HSN 1502-0293 Handläggare: Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 6 Yttrande över motion 2015:8 av
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merBHV AKTUELLT BHV-DAGAR 15 OCH 16 APRIL
VARMT VÄLKOMNA! BHV AKTUELLT BHV-DAGAR 15 OCH 16 APRIL DAGENS PROGRAM 09.00 VARMT VÄLKOMNA! 09.30 UPPFÖLJNING TILLVÄXT 10.15 VACCINATION ROTAVIRUS 11.15 PREMATURFÖDDA PÅ BVC 12.00 LUNCH 13.15 VARFÖR HEMBESÖK?
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merI det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Läs merNyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.
Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Läs merFöräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merBarn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt
Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merGruppverksamhet för barn till separerade föräldrar
För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merKikhosta- smittspårning
Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017 INFORMATION Hälsoformulären Som vi informerade om i förra numret av Månadsbladet är nu studien Fokus barn och föräldrar
Läs merMedfödd hypotyreos. 24 frågor och svar
Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merExamensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Läs mer*75305* *53383* *54657* *85442* *43399* *72345* *64541* *45095* *45086* *45085* *43398* *42857* *42859*
*75305* *53383* *54657* *85442* *43399* *72345* *64541* *45095* *45086* *45085* *43398* *42857* *42859* 75305 4 ÅR TILLSAMMANS IBSN 978-91-72054493 72054493 53383 ATT LÄRA BARN SOVA F BARN ÖVER 18 MÅNADER
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21606 su/adm 2018-03-19 7 Vaccination och immunitetstest för nyanställd personal och Innehållsansvarig: Marianne Jertborn, Överläk/Professor, Läkare
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merSOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
Läs merÖnnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:
Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen
Läs merSmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland
SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 7, 2017 Höstens andra utgåva av SmittnYtt handlar bl.a. om Kunskapsnätverket hiv/sti Norrs programserie Nästan allt om sex i Sverige samt
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merVad händer när vaccin tar slut?
Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merVÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA
VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA Söderbrinkens förskola består av 2 avdelningar. Solen för barn 1-3 år samt Månen för barn 3-5 år. Här finns plats för ca 35 barn. Vår adress: Söderbrinkens förskola
Läs merInfluensa i Västernorrlands län säsongen Vecka
Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merTill BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner
Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merManual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Läs merEnheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017
1(5) Enheten för smittskydd och vårdhygien Datum Vår beteckning 2013-09-20 2013/0017 Ert datum Er beteckning Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2013/2014 i Västmanland Kampanjstart tisdag den
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs mer