Herräng. Hallstavik. Edsbro. Erken. Nysättra Vätö Rånäs. Skedviken Norrtälje E18. Finsta. 280 Furusund. Ljusterö

Transkript

1 leh a mn - Ek erö Gri ss Herräng Grisslehamn Teckenförklaring Bana/väg som går att cykla på, utpekade i kommunernas GIS-skikt eller cykelkartor. Hallstavik Älmsta Skebobruk Edsbro Svanberga Erken 280 ysättra Vätö Rånäs Gräddö Skedviken orrtälje Rimbo Finsta Kapellskär orrtälje Spillersboda 280 Furusund 2 Kårsta Bergshamra Ekskogen Lindholmen Vallentuna Ormsta Brottby 2 Vallentuna Österåker Ljusterö Gillinge Täby Kyrkby 2 Åkersberga Visinge Arninge Täby Österskär Rydbo Svinninge Resarö äsby Park Danderyd Djursholm Vaxholm Vaxholm Stocksund Rindö km Figur 17: Befintliga GC-banor eller cykelbara vägar. 33

2 orrtälje - Kapellskär Mellan orrtälje och Kapellskär finns viss potential för cykling, åtminstone sommartid. Cykelförbindelsen möjliggör framförallt turistcykling inom området och vidare mot Åland. 3.8 Brister och problem Saknade länkar och bristande standard De kommunala cykelnäten fokuserar i första hand på lokala målpunkter samt transport inom tätorterna. I de södra kommunerna, såsom Danderyd och Täby, finns dock ett relativt bra cykelnät mellan kommunernas olika delar. Kopplingarna till grannkommunerna är dock genomgående bristfälliga. Vaxholm, Österåker samt orrtälje är isolerade då de helt saknar cykelinfrastruktur som ansluter till övriga kommuner. Figur 17 illustrerar detta då kartan är baserad på kommunernas utpekade cykelstråk. De gator som idag används eller pekas ut som stråk i kommunernas cykelnät är dock inte alltid optimala för cyklister då de delvis består av villagator, cykling i blandtrafik samt ogena sträckningar. Utifrån de målpunkter som presenterats tidigare i kapitlet är det tydligt att det helt saknas länkar som sträcker sig mellan Vaxholm och Täby/Danderyd samt mellan Åkersberga och Täby/Danderyd. Därutöver saknas det i stort sett länkar till den framtida målpunkten Arninge från samtliga kommuner. I figur 16 redovisas de stråk som kommunerna i nordostsektorn pekat ut som saknade länkar eller kopplingar som håller dålig standard. Det finns idag cykelstråk som löper genom Vallentuna, Täby och Danderyd som idag är brukbara. Dessa håller dock inte en hög standard då de innebär att cyklisten måste korsa Roslagsbanan i plan. I övrigt löper cykelstråket växelvis i blandtrafik samt på smala villagator med utbackande personbilar från villauppfarter. Mellan Vallentuna och Täby löper cykelbana längs Stockholmsvägen och Vikingavägen. Standarden samt bredden är varierande och stråket passerar många korsningar med lokalgator. Vad det gäller Österåkers kommun är den generella uppfattningen att det i dagsläget inte finns något cykelstråk att räkna med mellan centralorten och målpunkterna väster om kommungränsen. De alternativ som finns idag är att cykla på den högt trafikerade väg 2 för att senare vika av på en enskild väg vid Ullnasjön. Här har markägaren blockerat vägen med stenar för att hindra motorfordon, cyklister kan dock passera. Ytterligare ett alternativ är att använda en mindre väg, arrenderad för ett kraftverk, som löper längs med Roslagsbanan från Täljö till Rydbo. Vägen är gen men är blockerad av stenar samt är under regniga perioder delvis översvämmad. För att använda vägen krävs det att cyklisten är tillräckligt stark för att ta sig över hindren samt cyklar med mountainbike då underlaget är dåligt. Ett sista alternativ för cyklister från Åkersberga är att cykla via Svinningevägen och Vaxholmsvägen, väg 274. Den förstnämnda är delvis försedd med cykelbana. Vaxholmsvägen saknar däremot cykelbana, är högt trafikerad, har smal vägren samt en tillåten hastighet på 90 km/h på vissa delar av sträckan. Cykelpendling från Vaxholms kommun till grannkommunerna är ovanlig vilket delvis beror på avsaknaden av bra infrastruktur för cykling. Vaxholmsborna kan antingen välja den tidigare beskrivna Vaxholmsvägen för att nå Arninge och därefter det lokala bitvis bristande cykelvägnätet mot Täby centrum, Danderyd etcetera. Ett annat alternativ är att cykla över Bogesundslandet vilket innebär vacker natur men även krokig, kuperad och smal väg med en för cykel dålig beläggning. Dessutom är Pålsundssbron smal och trång vilket gör det svårt för samtliga trafikslag att mötas. Vägen över Bogesundslandet ersätter enbart en liten del av Vaxholmsvägen. 34

3 leh a mn - Ek erö Gri ss Herräng Grisslehamn Teckenförklaring B Behov av cykelförbindelser Hallstavik Älmsta Skebobruk Edsbro orrtälje - Svanberga Rimbo - orrtälje orrtälje - Kapellskär Vallentuna - Upplands Väsby Arninge - Vallentuna Rosenkälla - Åkersberga Stocksundsbron - Åkersberga Stocksundsbron - Vaxholm Danderyd - Kista/Sollentuna ersjön km Figur 18: Behov av cykelförbindelser. 35

4 Mellan orrtälje tätort och kommunens övriga tätorter saknas idag länkar för cyklister. På grund av den omfattande landsbygdsbefolkningen och de många fritidshusområdena är dock behovet att cykla längs de statliga vägarna stort. Detta bekräftades under det allmänna samrådet då flera av de svarande gärna skulle vilja cykla på sträckorna orrtälje Svanberga samt orrtälje - Rimbo. Cyklisterna sjäva menar dock att det i nuläget sker med livet som insats då vägarna är smala och högt trafikerade med fordon i höga hastigheter. Det statliga vägnätet innebär således längsgående barriärer då förutsättningar att cykla är begränsade med hänsyn till trafiksäkerhet. Det finns idag möjlighet att cykla på banvallen mellan orrtälje - Rimbo, via Sundsta och Finsta, men beläggningen är av låg standard Brister i övrig cykelinfrastruktur Ur ett regionalt perspektiv är de största bristerna, som inte rör cykelstråk, inom nordostsektorn att det ofta saknas eller finns underdimensionerade cykelparkeringar vid viktiga målpunkter. För att invånare ska kunna kombinera cykel och exempelvis kollektivtrafik under sin arbetspendling är säkra och tillgängliga cykelparkeringar av stor vikt. Detsamma gäller vid arbetsplatsen och i bostadsområdet. Under samråd med kommuner, allmänhet och organisationer har brister påpekats vid kollektivtrafikpunkter såsom Roslags äsby och Täby centrum. I Arninge och Roslags äsby planeras för stora cykelinfartsparkeringar. Inom nordostsektorn saknas en enhetlig och tydlig vägvisning till större tätorter och knutpunkter. Detta är viktigt för att utbyggnad av cykelnätet ska ge god utdelning i form av många cyklister. Denna brist har påpekats i samråd med allmänheten. I övrigt är det problematiskt att ta med cykel på båtar inom den reguljära båttrafiken Prioriteringsskillnader mellan kommunerna I Stockholms län och framförallt för närförorterna är Stockholms innerstad den stora målpunkten för arbetspendling. Detta har även visat sig i workshops och kontakt med kommuner då de stråk som prioriteras i första hand är de som sträcker sig från kommunens centralort mot innerstaden. I och med detta nedprioriteras de nordliga förbindelserna till förmån för de sydliga. För att sammanlänka lokala stråk med gemensam målpunkt över administrativa gränser krävs en helhetssyn, annars finns risk för onaturliga brister och eftersatt underhåll i länkarna. Därför krävs samförstånd mellan de olika väghållarna för de utpekade regionala stråken. I figur 19 åskådliggörs resonemanget och visar på svala stråk norrut respektive heta stråk söderut mot den regionala målpunkten. Svalt stråk Hett stråk Svalt stråk Svala stråk Hett stråk Heta stråk Heta stråk Regional målpunkt Regional målpunkt 36 Figur 19: Regional planerings önskvärda påverkan på prioriteringsskillnader över administrativa gränsdragningar.

5 3.8.4 Cykelolyckor Databasen STRADA har använts för att kartlägga vilka typer av olyckor som skett i området samt om det finns några platser som utmärker sig. I tid avgränsades urvalet till fem år, 1 juni 2007 till 1 juni De olyckor som funnits relevanta är de där cykel varit inblandad. Olyckor där oskyddade trafikanter och spårbundna fordon varit inblandade har inte inkluderats. Olyckor som inte knutits till en geografisk punkt finns inte med. Både sjukhus- och polisrapporterade olyckor finns med i urvalet. Databasen visar på att totalt 471 olyckor har skett i nordostsektorn under ovan nämnda tidsperiod. Olyckorna är relativt spridda men i vissa områden är olyckorna något fler och tätare. Detta gäller exempelvis södra Danderyd, omkring Täby centrum, Åkersberga centrum samt Stockholmsvägen i Vallentuna, det vill säga platser där många cyklister bedöms trafikera. Endast ett fåtal punkter konstateras ha ökad olycksfrekvens, detta är främst Stora Marknadsvägen/Kemistvägen i Täby, där fyra cykelolyckor kan knytas till korsningen, samt cirkulationsplats Vendevägen/Angantyrvägen i Djursholm, där tre cykelolyckor skett, se figur 20 och 21 nedan. De flesta olyckor som sker längs stora statliga vägar är singelolyckor. I orrtälje kommun har flest olyckor skett i tätorterna. Utanför tätorterna har dock några olyckor skett och då med cyklister och motorfordon inblandade. På vägar där mängden fordonstrafik är stor ser antalet cykelolyckor inte ut att vara särskilt stort. Det är troligt att viss undanträngning påverkar då hög fordonstrafik gör att cyklisterna håller sig undan Fastighetsägare och väghållare Byggande av cykelväg regleras av PBL (plan- och bygglagen) samt detaljplan vid kommunal planering och av väglagen vid statlig planering. Planering av infrastruktur är ofta förknippad med markägarskap och väghållarskap. är marken som man planerar att bygga en väg, järnväg eller cykelväg på inte ägs av kommunen köper man efter förhandling mark av fastighetsägaren alternativt avtalar om servitutsrätt. Detta är en vanlig process som Trafikverket har stor vana av. Om det trots förhandlingar inte är möjligt att komma överens kan staten expropriera marken om allmännyttan anses stor. I nordostsektorn finns flera större sammanhängande områden med privata markägare. Marknadsvägen/ Kemistvägen Vendevägen/ Angantyrvägen 0 0,5 1 1,5 2,0 km 0 0,5 1 1,5 2,0 km Figur 20: Marknadsvägen/Kemistvägen i Täby och Vendevägen/Angantyrvägen i Danderyd. 37

6 Vem som är väghållare längs det aktuella stråket är en viktig fråga då det kan avgöra vem som finansierar och bär ansvaret för byggnation samt underhåll. Driftskötsel finns det möjlighet att sluta avtal om; till exempel kan en kommun förbinda sig att ha driftansvar om Trafikverket bygger vägen. Vid kommungränser eller gränser för väghållarskap är det viktigt att det är tydligt hur driften ska skötas för att undvika exempelvis oplogade skarvar eller plogvallar i gränsen mellan entreprenörsområden. 3.9 ollalternativ Kommunerna i nordostsektorn planerar för fler innevånare då befintliga bostadsområden förtätas och nya blir till. Som beskrivet tidigare i kapitlet pågår även statliga, regionala och kommunala initiativ som avser bebyggelse av väg samt utveckling av kollektivtrafik. I dessa projekt har planering för cykel en varierad ställning där man i vissa fall inte ser cykelåtgärderna i ett regionalt perspektiv. Utan en regional samsyn och plan för framtiden finns det en risk att cykelinfrastrukturen i nordostkommunerna förblir bristfällig och att det, även fortsättningsvis, saknas sammanhållna cykelstråk. Det finns även risk för en viss prioriteringsskillnad av stråk mellan de olika kommunerna, se resonemanget tidigare i kapitlet. I det långa loppet kommer en bristfällig cykelinfrastruktur att göra det omöjligt att locka över trafikanter som reser med bil eller att avlasta kollektivtrafiken. På så vis blir det fortsatt svårt att nå dagens transportpolitiska mål, nationella miljömål och en hållbar utveckling där hälsosamma och miljösmarta transportalternativ är en självklarhet. Då antalet invånare i alla nordostkommunerna ökar kan det antas att antalet cyklister på befintliga cykelvägar ökar, om än andelen som väljer cykel som färdmedel är detsamma. En ökning av cyklister innebär att framkomlighet minskar då dagens flaskhalsar och problempunkter består Mål för åtgärderna Utifrån nulägesbeskrivning, behov och nollalternativ formuleras följande mål för åtgärderna: Bidra till att ovan nämnda transportpolitiska mål uppfylls. Förbättra restidskvoten för cyklister i nordostsektorn. Öka trafiksäkerheten för cyklister i nordostsektorn. Bidra till ett sammanhållet regionalt cykelvägnät. 20% av alla resor inom länet ska ske med cykel, enligt målsättningen i den regionala cykelplanen. Standarden på de regionala cykelstråken ska i möjligaste mån motsvara målsättningen i den regionala cykelplanen. 38