En SMEDSLÄKT. Uppland Dalarna Gästrikland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En SMEDSLÄKT. Uppland Dalarna Gästrikland"

Transkript

1 En SMEDSLÄKT Uppland Dalarna Gästrikland Lars-Erik Spathon. Stockholm 2011

2

3 Förord S läkterna Gustavsson och Lidström (Skräk) strålar samman i Avesta, då Reinhold Gustavsson från Skebo bruk, Roslagen gifter sig med Elida Lindström (Skräk) från Mackmyra bruk, Valbo i Gävleborgs län. Reinholds släkt var troligtvis skärgårdsbönder och soldater fram till att han började arbeta på järnbruket i Skebo där han utbildade sig till smed. I kyrkböckerna framgår det att hans far var en gårdsdräng på Hydinge gård. Då Reinhold flyttade från Skebobruk och började jobba på järnbruket i Avesta hade han avancerat till en betydligt högre position inom smedsyrket. Arbetslösheten var mycket stor då han flyttade och det var bara de allra bästa med stor yrkesskicklighet som fick ny anställning på ett annat bruk. Det var vanligt på den tiden att man gifte sig med någon inom samma skrå. Dottern till en mästersmed gifte sig med en mästersmed eller blivande sådan. Elida kom från en släkt med mästersmeder i alla generationer från Lars Larsson som begravdes 1697 i Forsbacka södra bruk, till hennes far Lars Petter Lindström-Skräk som dog drygt 200 år senare i Mackmyra bruk, Mackmyra ligger i hjärtat av järnriket där bruken låg tätt inpå varandra. Mellan Gävle och Hofors, ca 50 km, låg omkr. 25 järnbruk. Smidet i Mackmyra flyttades till Forsbacka bruk 1877, men tre generationer Skräk Lindström som levde tillsammans, valde att bo kvar i Mackmyra. Järnbruken Många av de järnbruk som växte fram var egentligen bergsmanshyttor från och 1600-talen. Med tiden ville bergsmännen göra arbetet mer effektivt. Många blev duktiga och specialiserade sig på att göra den produkt just han var duktig på. De gick ihop för att få lägre kostnader för sin järnframställning. Bergsmannen var en bonde som vid sidan av bondenäringen kolade hemmanets skog, bröt malm, framställde tackjärn och smidde stångjärn. Det fanns många bergsmän i trakterna mellan Gävle och Fagersta. Bergshanteringen där pågick i mer än 600 år, från 1374 till slutet av 1800-talet. Adelsmännen, som också var intresserade av järnframställning hade naturligtvis större kontaktnät och mer kapital än bergsmännen. De investerade i nya bruksanläggningar som snabbt växte förbi de gamla hyttorna, men även många av bergsmanshyttor växte till bruk, Forsbacka är ett av dessa. Bruken byggdes efter ett förutbestämt sätt och miljön delades upp i tre delar: Herrgården med sitt förfinade liv, brukslängorna där arbetarna bodde i trånga bostäder och till slut själva hyttan och smedjan där männen arbetade dag som natt. Här smältes malmen till järn och slag, i masugnen och i smedjan blev tackjärnet till smidbart järn eller till färdiga produkter. Det var en tung, smutsig och farlig miljö. Järnbruken byggdes upp där det fanns god tillgång på vattenkraft och skog. Järnmalm som är råmaterial vid ståltillverkningen togs till allra största delen från Dannemoragruvan som var den tidens största gruva, den ligger i närheten av Östhammar, mellan Mackmyra- och Skebo bruk. Skebo var liksom andra vallonbruk i Uppland delägare i Dannemoragruvan, vars malm ansågs vara den finaste i Europa. Stångjärn av Dannemoramalm seglades redan tidigt på 1700-talet från Skebos hamn vid Skärsta i Edeboviken in till Järnvågen i Stockholm. Därifrån gick det vidare på export framför allt till Hull i England, som var Sheffields importhamn. Kombinationen Dannemoramalm och vallonsmide sägs ha givit Sheffieldstålet dess världsrykte. Gustaf Schröder, bruksbokhållare vid flera värmländska bruk på 1800-talet, har skrivit om vardagslivet i flera böcker. Här ett utdrag om smedernas arbete: Bruksarbetarnas, och särskilt smedernas, arbete var slitsamt. Arbetstiden för stångjärnssmederna var från kl.6 söndags e.m.till samma tid lördagen därpå, och så året om. Mästaren och mästersvennen arbetade skiftesvis.--- Från nämnda tid på söndagen till lördagen var smedernas kostym mössa, en lång grov skjorta, förskinn, strumpor och träskor. Lika året om, densamma i 30 graders köld som i 30 graders värme. De sovo icke i sina rum eller sängar, utan i en därtill uppförd liten koja, kallad " labbi" i skriftspråket och "kuja" eller "smekuja" i dagligt tal. Den bestod av fyra väggar, brutet tak, öppen spis och några hopspikade bräder till sängar. Den var utan fönster och eldades med glödgad slagg, tagen från smideshärden, och kol. I sängarna låg lös råghalm. Det var bädden. Luften i detta sovrum var varm, nästan het, vilket var nödvändigt, då arbetaren saknade kläder, men atmosfären låter sig icke beskrivas. Det var et kompositum av fotsvett, hudsvett och salt, ty av det ymniga svettandet under arbetet kristalliserades saltet som åtföljde utdunstningen till formliga kakor över rygg och skuldror. I sådan atmosfär sovo de. Måltiderna intogos antingen i smedjan eller i "kujan". Smeden var nästan helt skild från sin familj hela veckan. Detta kom sig dels av vana, dels därav att han aldrig, så lång veckan var, tvättade sig, och sotig undvek han att visa sig utom smedjan eller "kujan", och dessutom måste fristunderna användas till vila. Stångjärnssmedens hårda arbete gjorde honom redan vid fyrtio år krokryggig.---vid femtio års ålder var han döv och icke så sällan lemlytt (Ur Gustaf Schröder "En bruksbokhållares minnen" sid 69f). 1

4 M ästersmed: Titeln är lite luddig. Den innebär att smeden har gjort ett mästarprov men det säger inte vilken typ av smed det rör sig om. Hammarsmederna framställde smidbart järn ur det hårda tackjärnet. Inom vallonsmidet fanns det både smältarsmeder och räckarsmeder som båda hade sina mästare. I klensmedjorna och manufaktursmedjorna tillverkades föremål som plåt, spik, och mindre föremål som lås. Det fanns även vapensmeder. Även här fanns det mästare. Före mitten av 1600-talet var smederna oftast självständiga men vid de stora bruken ägdes smedjan av bruksägarna och produktion, arbetstid, material mm styrdes hårt, varför smeden i själva verket var anställd, men var högt ansedda på grund av sitt kunnande. En gesäll betalades oftast av mästaren medan smeddrängar avlönades av bruken. För att bli mästare och kunna arbeta i egen regi var man tvungen att som gesäll först avlägga ett mästarprov. Mästare var benämningen på hantverkare med den största hantverksskickligheten. Mästarna hade rätt att självständigt utöva sitt yrke. Mästarbrevet var en hantverkares bevis på att han var en mästerhantverkare och verkligen kunde sitt yrke. Endast de av skråna godkända mästarna fick utöva yrket. Som mästare kunde han i sin tur lära upp nya gesäller. Skråordningarna reglerade villkoren för att bli mästare och varierade mellan de olika hantverksyrkena. Hantverkare kunde enbart utföra sitt yrke i städerna. För att kunna göra detta behövde de även tillstånd från staden, dvs de måste söka om burskap. Burskapet beviljades genom att stadens magistrat utfärdade ett burbrev. På 1680-talet fick i begränsad utsträckning några yrkeskategorier rätt att slå sig ner på landsbygden för att utförs sitt yrke. Det var framförallt skräddare, smeder och skomakare. I förhållande till den vanliga bruksarbetaren levde man som mästersmed ett ganska drägligt liv. De behövde inte odla sin mark eller ha djurhållning, de tjänade tillräckligt med pengar för att kunna köpa sig den mat de behövde. Det var även vanligt att de hade ett bankkonto där de kunde spara de pengar som blev över, något som var mycket ovanligt bland arbetare på den tiden. De fick dock jobba hårt för sin lön. Smederna arbetade i 3- eller 4-timmarsskift sex dygn per vecka, från söndag eftermiddag till lördag eftermiddag. På de stora bruken lämnade smeden inte bruksområdet utan sov och vilade sig i labbyn, som också användes i skift. Smedyrket var slitsamt för kroppen och mästersmederna kunde lätt kännas igen på sina böjda ryggar och sina krumma ben. Deras armar var stora och kraftiga, och i förhållande till den böjda kroppen såg de onormalt långa ut. Smeder var eftersökta och stod högt upp på den tidens samhällsstege. Liksom statare flyttade de gärna, statarna för att söka sig ett bättre gods att arbeta på, medan smeder blev uppsökta av bruken som behövde deras kunnande. Det gällde för bruken att erbjuda så bra villkor som möjligt - inklusive bostäder etc. - för att kunna locka till sig och sedan behålla sina smeder. Smederna hade dessutom mäktiga skrån, och var det något bruk som inte höll måttet så fick de andra smederna snabbt reda på det. Husen hölls i bra skick för de "kräsna" smederna. Framför husen kunde det kanske finnas en gräsmatta, men bakom var det vanligt med en köksträdgård och säkert höll man gris och höns även om de hade pengar att köpa sin mat. Bruken var mycket paternalistiska och tog ofta väl hand om sina anställda. Det kunde finnas en sjukstuga och en bra skola med riktigt utbildade lärare (även långt innan folkskolereformen 1842) - det kunde förekomma att bruket delvis bekostade vidareutbildning för någon begåvad pojke. På Mackmyra bruk fanns även en skola för flickor där de fick lära sig att räkna och läsa. Det var kyrkan som stod för flickornas undervisning då det ansågs var viktigt alla skulle kunna läsa bibeln och katekesen. Då kunde man ta nattvarden och senare gifta sig. Det var klockarens eller prästens syssla att se till att församlingens invånare kunde läsa. Varje år undersöktes detta genom att prästen reste runt i församlingen och förhörde invånarna. Då skulle man kunna visa att man kunde läsa högt från en bok, men även att man kunde komma ihåg stycken utantill. Man skulle också visa att man förstod vad man läste. Dessa resor med prästens förhör kallades senare för husförhör och prästen antecknade invånarnas namn, födelseår- och ort, hur bra de läste samt andra kommentarer i en bok som kallades husförhörslängd. Detta är en viktig källa för släktforskare. Redan år 1686 blev det lag på att alla barn skulle lära sig läsa, men detta var naturligtvis svårt att driva igenom. Så länge skråna fanns var det oftast de som hade hand om sjukkassa och begravningskassa, men det förekom redan tidigt att det var bruken som tillhandahöll sådana förmåner. Bruken ordnade gärna också fester, t.ex. vid midsommar. Det kunde även finnas tid till fiske med far och till att bege sig till en marknad eller kanske t.o.m. göra en liten resa till närmaste stad. Men framförallt var man lycklig att far och de äldre bröderna hade arbete, ett arbete som dessutom var förhållandevis bra betalt, säkert och inte beroende av väder och vind. Så som grupp måste det sägas att smeder hade det bra mycket bättre än de flesta andra arbetare i samhället. Därmed inte sagt att det var något liv i lyx och överflöd, men elände var det inte fråga om. Smederna hade också många egna seder. Det var väldigt varmt i bruket, och vid smedjan arbetade de i bara skjortan och ett förkläde i läder eller skinn. Skjortan var lång och gick ner till knäna, de hade inga byxor - inte ens underbyxor, och det var smedhustruns ära att kunna skicka iväg sin man till arbetet i en ren och hel skjorta, vilket betydde att smeder hade många skjortor, ett mått på rikedom då textilier värderades betydligt högre än idag. 2

5 B ruksarbetarna. Lär dig göra ost, smör och egen rödfärg! Då arbetspasset i bruket var slut, återstod arbetet i hemmet och på gården. Det var mycket arbete att göra i ett hem. Man skulle producera det mesta själv, både mat och saker som behövdes i vardagen. Det krävdes en stor kunskap för att kunna förse familjen med allt som behövdes. Det var också viktigt att alla arbetade tillsammans när något större arbete skulle göras. Ibland kunde man också få hjälp av sina grannar. Lathet belönades inte och vardagen bestod av långa arbetsdagar. Man skulle så, skörda, tröska, slakta, plocka bär, odla grönsaker och frukter, jaga och fiska, fälla skog, hugga ved, mjölka och ysta, sköta boskapen, slå bete, hämta vatten, tillverka redskap, underhålla byggnader och föremål, klippa ull, spinna, odla och förbereda lin, väva och sy kläder och laga skor. De grå husen blev röda Husen var från början väderbitna och grå. Mot slutet av 1700-talet började man använda en röd färg, den färg som vi dag kallar för Falu rödfärg. Färgen var gjort av ett färgämne som utvanns ur den röda järnhaltiga jorden. Jorden siktades och brändes. I färgen fanns också ämnet vitriol som konserverade träet. Rödfärgen blev inte vanlig förrän under och 1800-talen. Traditionen med röda stugor har håll i sig till idag då vi fortfarande målar husen med Falu rödfärg. Även på insidan kunde gården vara färgstark med vackra dekorationsmålerier. I arbetarkvarteren var bostäderna enkla. Bruksarbetarna bodde först i "brukslängor", som var långa hus med flera lägenheter i. Senare, under slutet av talet, blev det vanligt att man byggde större tvåvåningshus, "kaserner", med upp till åtta lägenheter med ett rum och kök var. Att bo i en kasern eller annan flerfamiljsbostad var inte lätt. Ofta var husen mycket lyhörda och det var lätt att störas av grannarna. Arbetaren fick inte mycket ro när han kom hem. För hustrun och barnen var det inte heller lätt att få någon vila eftersom mannen ofta kom hem på udda tider beroende på sitt skiftarbete. Det kunde vara kallt och dragigt eftersom husen inte var isolerade. Trasmattorna höll bort den värsta kylan på vintern. Omkring 1910 kom korkmattorna som snabbt blev populära. 3

6 En het slaggsten värmde rummet När mannen kom hem från sitt skift, hade han ibland med sig en het slaggsten som han bar i en speciell stålkorg. Denna sattes på spisen och värmde upp rummet med gratis värme. Slaggsten består av slagg, en restprodukt från hanteringen av järn och koppar. När masugnen tömdes på slagg så ledde man ut slaggen till formar som fylldes med slagg, storleken var c:a 44x22x22 men stor variation kunde förekomma. Detta var i huvudsak ett byggnadsmaterial för husgrunder och väggar, man kan ännu idag se hus och större magasin med slaggstensväggar. Spisen var annars den enda värmekällan i rummet. Här lagades all mat som åts på de få porslinstallrikar man i allmänhet ägde. Möblerna var enkla. Vid fönstret hade man ett köksbord med pinnstolar till. Längs väggen kunde man ha en soffa, som ofta tjänade som säng på natten. Det fanns ofta en skänk med en spegel och en väckarklocka. För att tvätta sig hade man ett tvättfat och man använde en potta till andra behov. Dessa stod i ett litet skåp, "kommod" och över den hängde ofta en liten hylla med handdukar. På kvällen tände man lampan över köksbordet. Det var en fotogenlampa som byttes ut mot de populära skomakarlamporna när elektriciteten drogs in i husen. Var man så lycklig att man hade ett rum och kök, blev rummet ofta "kammaren". Här hade man de vackraste möblerna. I ett hörn stod ofta en säng, som pryddes med vackra överkast. På väggen hängde vackra tryck med ibland religiösa motiv. Klosterskolan i Avesta, byggd av slaggsten Maten Man producerade och lagade man nästan all mat själv. Det var viktigt att ta tillvara alla råvaror. I en skrift från 1769 beskriver Per Schissler bergsmannens mathållning: Vad spisningen beträffar, så måste jag vidgå, att den är nog överflödig; ty utom brännevinet är den på allt sätt bättre, än upplänningen, dalkarlens, helsingens och jämtlänningens. Fint rågbröd, gott öl, fläsk, smör, ost, gott kött, färsk strömming och fisk, med dylikt mera, ätes utan sparsamhet i var gård; därföre man ock skall finna, att dessa landets produkter förtäras inom själva landet, och ingen ting till avsalu utföres. Man kan där å icke undra, emedan det stränga arbetet vid bergsbruken, fordrar gott uppehälle, om en arbetare därmed vill uthärda. Att torka och salta var det enda sättet man kunde konservera maten. Det enda som man egentligen behövde köpa var salt och kryddor, som peppar. På senare tid kundeman köpa socker i vita koner som bröts itu med en sockertång. Annars kunde man använda honung. Husbonden fick ta först. Man åt flera måltider om dagen. Måltiden inleddes med en bordsbön. Som mannen i huset och tungt arbetande hade husbonden fördelar vid matbordet. Han satte sig till dukat bord där han fick de bästa bitarna. Man fick inte ta för mycket av maten när man åt middag för det skulle räcka till alla. Maten varierade om det var sommar eller vinter. På vintern kunde detta vara en dagsmeny: På sommaren kunde måltiderna se ut så här: kl. 4-5 En liten bit bröd och brännvin kl. 3 En liten bit bröd kl. 9 Bröd, kött, potatis eller välling och smör kl. 9 Smörgås, kött, ost och mjölk eller öl kl Kött och potatis, pannkaka, soppa eller fisk kl. 11 Potatis, fisk och tjock välling kl Fisk, potatis med gröt och mjölk kl Kött eller fisk och potatis, syrlig filmjölk kl. 18 Gröt, fisk eller kött och smörgås kl. 21 Gröt med mjölk 4

7 Nödår Ibland kunde det vara så dåligt väder att man inte kunde så någon gröda. Ibland kunde de grödor som vuxit upp också råka ut för dåligt väder och vissna. Det kallades missväxt. När detta hände och alla blev drabbade, kallades det nödår. Då var det kris i landet. I Torsåker och i hela övriga Sverige, blev det nödår flera gånger under 1800-talet. Det var brist på mat och följden blev svår svält och epidemier. Då försökte man finna allt möjligt ätbart. Slutet av 1860-talet var i synnerhet drabbat av flera nödår. År 1866 var det så kallt och regnigt både sommar och höst så ingen kunde så någon höstsäd. Året därpå, 1867, var det tvärtom. Då kom det inte en regndroppe på hela sommaren och ingenting växte. Den 28 september 1867 skickas följande kungörelse till kyrkan i Torsåker för att läsas upp för den hungrande befolkningen efter söndagens predikan Här kan man läsa att man ville att de hungriga skulle lära sig hur ätliga svampar såg ut och äta dem i brist på annan mat. Men det var så torrt att även svampen torkade bort och det fanns inte heller skogsbär: Kungörelse! För att söka sprida kännedom om den tillgång till kraftig och helsosam föda, som kan erhållas genom insamling och tillredande af de här på orten ganska ymnigt förekommande ätliga svampvexter, en föda som i andra länder allmänt begagnas af så väl de förmögnare som de fattigare folkklasserna, och som således borde äfven i vårt land allmänt tillvaratagas och användas, särdeles nu, då brist på arbetsförtjenst och dyr tid är att [oläsligt] har härvarande Hushållsgille beslutat inköpa och till Församlingens folkskola utdela sex excerpter af en utgifven större plansch med beskrifning som ganska tydligt anvisar de ätbara svamparnes utseende jemte sättet för desammas anrättande till föda, hvarjemte ett belopp af 10 Riksdaler blifvit af Gillet anslaget, att, fördeladt i 3ne [oläsligt] å 5, 3 och 2 Rd tilldelas dem, som insamlar, tillreder och inför Hushållsgillet förevisar minst 1 kanna af her vexande ätliga svampar, hvilket härigenom till allmänhetens meddelas. Thorsåker den 28 september 1867 På Hushållsgillet vägnar H. Haegermark Barkbröd eller Amerika? De kommande åren blev lika hårda. Man blandade ut det mörka havre- och rågmjölet med malen granbark och bakade barkbröd. Alla svalt, både folket och boskapen. Det blev ingen mjölk från korna. Tills slut fick man säd så att man kunde så sina åkrar igen. När även denna hårda period var över, hade många människor och djur dött av svält och sjukdomar. Det fanns de som ville bort från det hårda livet och pröva på något nytt. De reste till Amerika. Samhället förändras Under slutet av talet händer mycket i samhället och inom industrin. Många mindre bruk läggs ned eller slås ihop till större företag som ofta byggs ut till industrier och järnverk. Transportmedlen förbättras och järnvägen byggs ut mer och mer. Handeln ökar och med den utvecklingen av nya metoder. Människor flyttar in till industrisamhällena och de små byarna växer till samhällen och städer. Det blev vid denna tid en ny medvetenhet bland arbetarna och folket i samhället. Det kom många idéer från andra länder där det sades att en arbetare hade rättigheter, något de gamla brukspatronerna inte tyckte om. Nu grundades flera föreningar med mål att utbilda sina medlemmar. Idrottsrörelsen blev populär. De politiska rörelserna blev också snabbt utbredda och engagerade många arbetare. Den socialistiske kämpen August Palm besökte flera bruk och berättade om sina idéer. Genom de nya politiska idéerna kom flera fackföreningar att bildas som kämpade för arbetarens rätt. 5

8 S Kräk. Lars Larsson begravdes i Forsbacka södra bruk den 6 juni Hans ättlingar blev kända under namnet Skräk. För att få klarhet i hur vida namnet Skräk är ett gammalt soldat namn kontaktade jag Riksarkivet som hanterar och registrerar dokument från förr. Jag framförde min misstanke om att någon förfader hade varit med i något krig där han blivit tilldelad namnet Skräk. Jag berättade även att de var mästersmeder till yrket. Då blev det först tyst i luren, sedan sa damen på riksarkivet med mycket bestämd röst att "är man mästersmed så krigar man inte". Det kändes som om jag sökt svar på en fråga där svaret var givet. Så var det med den saken, men var kom då namnet ifrån. Skräk kan betyda gast eller som det låter skräck. Det är typiskt för tals namn att de har sitt ursprung i det namn man kallades för. Troligen var en av våra förfäder en stor och bestämd karl och fick därför tillmälet "Skräcken". Det kan även vara ett ord som hade ytterligare en annan betydelse på den tiden, än det vi förknippar ordet med idag. Är vi en Vallonsläkt? Visserligen var Mackmyra och Skebobruk så kallade Vallonbruk, därmed inte sagt att alla som arbetade där var Valloner. Ättlingar till Vallonerna går lättast att känna igen på deras franskklingande namn, Bovin, Drougge, Goffin m.fl. Valloner är en franskspråkig folkgrupp i södra Belgien och utgjorde en stor del av invandringen till Sverige under stormaktstiden, och etablerade sig i svenskt bergsbruk. Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna i trakten runt Liège, som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Uppmuntrade av Gustav II Adolf började många valloner utvandra till Sverige under början av 1600-talet. De kom från två huvudområden belägna kring städerna Sedan och Liège. Sedan svarade för den tidiga migrationen till Sverige , Liège för den senare Till en början kom de flesta vallonerna till Finspång och Norrköping, där bergsmannen Louis De Geer hade arrenderat land. Vallonernas utvandring gav dock upphov till allvarliga bekymmer hos kung Filip IV av Spanien (dit Belgien hörde under början av 1600-talet). År 1624 förbjöd han Valloniens smeder att ta värvning i Sverige. Detta påverkade dock inte nämnvärt migrationen. Louis De Geer blev ägare till Finspång- och Dannemoraverken, och under åren nådde invandringen av valloner till Sverige sin kulmen. Antalet valloner som kom att stanna i Sverige var litet, det är dock osäkert exakt hur många det rörde sig om. Nationalencyklopedin anger att 900 individer stannade i Sverige permanent. De Geers anteckningar anger 134 vallonska arbetare som fram till 1633 kommit enbart till Norrköping. För majoriteten blev flyttningen varaktig. Det totala antalet migranter som anlände under den här tiden (1652 kom ett emigrationsförbud) har uppskattats till mellan och familjer. Trots att de kvarvarande vallonerna inledningsvis var en särskild språklig och religiös grupp är de numera assimilerade i det svenska samhället. Det är populärt bland svenskar i nutiden att hävda vallonskt påbrå eftersom vallonerna var skickliga yrkesmän. Att 900 invandrare på dussintalet generationer fått åtskilliga hundratusentals eller miljoner ättlingar förefaller dock alltför anmärkningsvärt. Påståenden om att vissa drag i utseendet skulle vara typiskt vallonska har antagligen givit upphov till lösa rykten om vallonskt påbrå, för att förklara "osvenska" drag som mörkt hår eller kort kroppslängd, i stället för att påstå att man härstammar från samer, romer eller "tattare", som haft sämre anseende i Sverige. 6

9 Skebobruk En dag i september då Ruth och jag satt och fikade på kafé Massagotti i Vällingby, var det fyra månader kvar till att hon skulle fylla 91 år, och det var hög tid att hon fick sina frågor om sin pappa besvarade. Vi lever i ett så kallat informationssamhälle så det kan väl inte vara så märkvärdigt att ta reda på dessa uppgifter tänkte jag. För att få klarhet i hur det ligger till började jag söka i alla arkiv och släktforskningsprogram jag kunde hitta på internet, men kunde inte hitta ett enda spår av pappa Reinhold. Ruth visste att han flyttat till Avesta från Skebobruk. Hon hade även hört något om att han var rallare på Gotland. När jag inte funnit något om honom på internet tog jag kontakt med stadsarkivet i Norrtälje där alla gamla dokument från bla. Skebo bruk finns. Damen jag talade med på stadsarkivet var mycket hjälpsam och skulle se vad hon kunde hitta bland dokumenten i arkiven. Oavsett om de hittade några uppgifter eller inte hade vi beslutat oss för att åka till Skebobruk för att se hur det ser ut. Nästa morgon, den 29 september 2010 var vädret perfekt, precis så man skulle önska sig, så jag hämtade Ruth med bilen och vi gav oss iväg. Norrtälje inte ligger långt från vårt mål så vi åkte först dit för att se om de hittat några uppgifter om Reinhold. När vi var framme vid stadsarkivet kom den vänliga damen och mötte oss med meddelade att vi inte längre behövde fundera över Reinholds ursprung och födelseort. Hon hade funnit dokument som gav svar på alla de frågor jag, men framför allt Ruth hade haft. Det där med rallare på Gotland kunde vi avskriva. Upprymda och nöjda far vi vidare till Skebo bruk för att se vad som fanns kvar av den miljö där hennes far och farföräldrar bott. På stadsarkivet berättade damen att den gård föräldrarna bott på när Reinhold föddes finns kvar och ligger på vägen mot Skebo bruk. Den heter Hydinge gård, och precis där damen sa att den skulle ligga fann vi en gul skylt utformad som en pil vid vägkanten, med texten "Hydinge gård". Vi svängde in på avtagsvägen och passerade nästa skylt med texten "Privat väg. Endast behörig trafik". Kunde man bli mer behörig än vad vi var då Ruth för första gången kom till den plats där hennes farfar och farmor hade bott och där hennes pappa blivit född 125 år tidigare. Gården är en fin och välskött jordbruksfastighet som ligger på en liten höjd omgärdad av fina ängar med inslag av mindre skogspartier. Vi knackade på för att tala med de nuvarande ägarna och kanske få höra lite om gårdens historia, men ingen var hemma. Vi passade istället på att titta oss omkring och ta några bilder när vi ändå var där. Ruth och jag bestämde oss för att de säkert levt ett lyckligt och fint liv i den här vackra miljön innan vi satte oss i bilen för att fortsatte mot Skebobruk. Det fanns ytterligare ett ställe att besöka innan vi var framme, och det var kyrkogården vid Ununge kyrka där Reinholds syster Hilda ligger begravd. Hilda kom att heta Hydfeldt i efternamn då hon gift sig med Gustaf Emil Hydfeldt, född 1876 i Edebo. Namnet Hydfeldt hade hans föräldrar tagit från gården där de bodde, Hydinge. Vi lämnade kyrkan i Ununge och var nu äntligen på väg på den sista etappen till vårt mål. Skebobruk Efter ca.4 km var vi framme i en grön och lummig oas mitt inne i skogen. Skebobruk är en liten idyllisk plats med gamla, fina och väl bevarade hus som ligger utplacerade längs smala grusvägar i det lätt kuperade landskapet. Gamla stenbroar över de små vattendragen minner om tider då detta var en sjudande bruksort. När vi gått omkring en stund i byn och sett bygatan där de bodde, smedjan där Reinhold hade arbetat, kände vi oss nöjda och vände åter mot Stockholm. Det hade varit en lyckad och intressant utflykt till Roslagen. Vi hade fått reda på allt vi ville och lite till, men blev trots det nyfikna på om det gick att få fram ännu mer information från förr. Damen i Norrtälje rekommenderade en prenumeration på åtkomst av riksarkivets alla dokument och kyrkoböcker. De äldsta dokument man tittat där Skebobruk står nämnt är från Mackmyra- och Forsbacka bruk Vid efterforskningar efter Ruths fars släkt fann jag även hennes mor Elidas släkt. Den var ganska lätt att spåra då fäderna under ca 500 år varit mästersmeder på järnbruken inom en sträcka på ca 50 km. De fanns alla samlade på "Smedsskivan", en CD- skiva med information om järnbruken och de som arbetade där. De hade levt sina liv i det som numera kallas för järnriket och innefattar järnbruken från Gävle vid kusten till Forsbacka i inlandet. Till skillnad från min fars Skånska släkt där vi badar i brev och fotografier, finns tyvärr inte ett enda brev och endast ett fåtal fotografier på Ruths mor och far men ingenting äldre än så, å andra sidan finns mycket stora delar av bruksmiljöerna kvar, med smedjan och husen där de bodde i stort sett orörda, fast renoverade i orginalutseende av de människor som numera bor där. Då vår resa till pappa Reinholds födelseort var så givande och rolig bestämde vi oss för att även besöka de orter där Ruths mor föddes och växte upp. Igår, den 21 juni 2011 var det dags igen för nästa utflykt i förfädernas spår. Denna gång fick vi sällskap av svärmor Elisabeth på utflykten till Mackmyra- och Forsbacka bruk, dit vi åkte för att ta oss en titt på hur det ser ut och förhoppningsvis få lite mer information om livet från förr. 7

10 Gjuteriet Skebobruk 29 september

11 Precis som vid förra utflykten till Roslagen visade sig vädret från sin bästa sida. Solen sken när jag plockade upp damerna och styrde färden mot Mackmyra. Väl framme kör vi genom Valbo, svängde in på Bruksallén mot Mackmyra, passerar Herrgården på höger sida som direkt efter följs av bron över Gavleån, den å som försörjer bruket med den kraft som behövs för att driva dess maskiner. Liksom Skebo, är Mackmyra en idyllisk oas i skogen, omgiven av sjöar och vattendrag. I alla brukssamhällen finns en Bruksgatan som oftast är byns huvudgata. Mackmyra är inget undantag. Då vi kommit över bron delar sig vägen just där Bruksallén byter namn till Bruksgatan. Bruksgatan går i en cirkel genom byn och slutar på samma plats där den började. Direkt till vänster när man kommer över bron ligger gamla smedjan nere vid åstranden. Det är en låg vitkalkad byggnad som är den enda kvarvarande bruksfastigheten av de som en gång låg där. Idag tillverkas Whiskey i smedjan. Till höger om bron ligger sjön och längs med den, den del av Bruksgatan där smederna bodde i sina hus som låg i rad efter varandra på ömse sidor om bygatan. I första huset till höger, som var lite finare än de andra, bodde inspektörn, det var även det enda trähuset vi kunde se. Herrgården som vi passerade innan vi körde över bron in till byn ligger vilade på en lätt rundad gräsmattskudde, som på två sidor har sin naturliga avslutning vid vattenbrynet och avgränsas på de övriga sidorna med låga häckar där yttervärlden tar vid. I mitten framför herrgårdstrappan ligger den stora gårdsplanen som i mitten är dekorerad med blomsterarrangemang av grönväxter och doftande pioner. Gårdsplanen och dess infart sluttar svagt från Bruksallén upp mot herrgårdsbyggnaden vilket placerar den lite högre än byns övriga bebyggelse. Herrgården liksom smedjan och arbetarnas bostäder längs Bruksgatan ligger som vitputsade ljuspunkter och lyser med den mörka skogen som bakgrund. Enligt uppgifter jag fått på bruken var miljön lika vacker då verksamheten var igång, även om livet och arbetet i stort var väldigt slitsamt. Man kan ha många tankar och mycket åsikter om herrgårdar och dess innevånare, men åt herrgårdsfrun som öppnade när vi ringde på fanns intet att invända. Trots att vi oturligt nog kom då hon hade bråttom bort på ett ärende var hon mycket tillmötesgående och tog sig tid att utförligt berätta och svara på våra frågor om byn, bruket och hur byns bruksarbetare en gång levat. Det var ingen glamorös bild hon målade upp, men även då liksom nu fanns det små ljuspunkter i tillvaron. Diskussionen om herrskap och tjänstefolk är nog inte avslutat med detta, men får fortsätta i ett annat forum. Då vi var nöjda med det vi fått uppleva i Mackmyra fortsatte vi färden mot Forsbacka och Forsbacka bruk. Det som mötte oss var långt från den vackra oas som vi tidigare mött vid de mindre bruken. Forsbacka bruk ligger visserligen i samma vackra natur men tillhör kategorin storindustrier som ser ut som storindustrier brukar se ut, med stora, dystra, mörka, smutsiga hus, byggda i tegel eller svart slaggsten. Till skillnad från Mackmyra som i förhållande till detta kändes ombonat och personligt, kan man här istället känna slitet och eländet, känna hur arbetarna var en förbrukningsvara, som en utbytbar del i ett maskineri. I de trånga mörka utrymmen där man framställde järnet kunde det på vintern vara 1800 grader varmt vid smältugnarna och fyra meter därifrån, på andra sidan väggen, 30 grader kallt. Där blev man inte gammal, de flesta dog i lunginflammation vid ganska låg ålder. Medelåldern var omkring 40 år. Värmen från ugnarna var enorm för dem som skulle mata dem med bränsle i form av kol. Ett papper började brinna om man gick förbi på 1,5 meters avstånd. Trots den eländiga miljön kan man ändå inte undvika att imponeras av bruket och den verksamhet som bedrevs. Allt var stort, för stort för att kunna drivas av mänsklig kraft. En stor organism där människans uppgift var att se till att tillräckligt med energi tillfördes. De stora stångjärnshamrarna och valsverken tog sin kraft och energi från det strömmande vattnet i ån. Det var inte människan som styrde bruket, det var brukets omättliga krav på energi som bestämde dagordningen i bruksarbetarnas liv. Det är dock inte säkert att bruksarbetarna på den tiden upplevde det på samma sätt som vi, då vi har helt skilda referenser till hur ett liv kan levas. De kände inte till några andra uppnåbara levnadsvillkor. För att få fram ett material som kunde bearbetas med mänsklig kraft var stemalmen tvungen att gå igenom en för arbetarna, slitsam, varm och farlig process. Då man i masugnen smält en blandning av järnmalm och kål får man fram ett järn med en kolhalt över 4 % som kallas tackjärn då det kallnat. Tackjärnet går sedan till Färsning där det åter smälts för att ytterligare reducera kolhalten. Efter att järnet gått igenom även denna process kunde det färdiga järnet tappas i formar där det får stelna till göt, stora järnstycken på ca 100 kg som efter att de svalnat gick vidare för att bearbetas i stånghammaren eller valsverket. För att rena det ytterligare smälte man det ännu en gång i Bessermer- eller Martinugnar. Det var två av de vanligaste metoder som användes i ca 100 år med början ifrån mitten av talet. Den kolhalten som järnet innehåller då det tappas bestämmer dess kvalitet. Järn med kolhalt mellan 2-4% är gjutjärn, under 2 % smidesjärn och under 0,25 % rostfritt stål. Det var först efter att järnet hamrats eller valsats ut som det kunde börja bearbetas med mänsklig kraft och smidas till färdiga produkter. Götar 9

12 Efter besöken på de bägge bruken kände vi oss mätta på upplevelser och information, så nu var det magens tur att bli mättad. Vi följda Gavleån inåt landet och kom efter bara några minuters färd fram till Sandviken där vi genast fann ett matställe. Då damerna inte är alltför bortskämda med pizza beslutade vi oss för att förära den lokala pizzerian med ett besök. Även detta blev en upplevelse för dagen då det bars in två pizzor i jätteformat. Det var de största pizzor de någonsin skådat. Efter vi ätit och druckit vårt kaffe fortsatte vi färden hem mot Stockholm, med oss i bagaget fanns resterna av de jättelika pizzorna. Då vädret var soligt och fint valde jag att köra hemåt på småvägar genom de vackra landskapen i Uppland och Södermanland. Åter i Stockholm fick vi bekräftelsen på att vi valt helt rätt dag för vår utflykt, då solen här hade gömt sig medan himlen under dagen tömt sina vattenreservoarer. Ruth och Elisabeth utanför smedjan i Mackmyra bruk 21 juni

13 Masugn vid Forsbacka bruk Götugn vid Forsbacka bruk I öppningarna på Masugnarnas skorstenar som sticker upp genom taket matades råmaterialet in för att smältas. Materialet drogs i vagnar på räls uppför långa träbryggor. I Rostugnarna som är inbyggda i masugnarnas skorstenar på Buksfastighetens övervåning förbereddes blandningen av järnmalm, kol och kalksten som skulle smältas till tackjärn. 11

14 Grindstugan: Mackmyra bruk var avstängt för allmänheten med ett stängsel. Lilla grinden var till för gående och cyklar. Stora grinden för kärror. Bruksgatan, Mackmyra Smedsbostäderna: Det fanns i stort sett inga planteringar framför bostäderna i Mackmyra bruk Bruksgatan 16 och 18, Mackmyra

15 Inspektorns hus: Mackmyra Han hade ansvar för jord, skog, järn, kvarn, kraft mm. Tvättstugan: Mackmyra Där badade alla på bruket liksom tvättade allt. Kontoret i Mackmyra bruk där hämtade man avlöningen. Allt viktigt förvarades i arkivet. Dörren på bilden är öppen. 13

16 D et som gav upphov till att jag skrev krönikorna började med ovissheten om min morfar August Reinhold Gustavssons härkomst. Jag har många gånger frågat min mor om var hennes far kom ifrån och var han var född. Något klart svar har jag inte fått, beroende på att hon inte visste. En dag i början av sept då mamma Ruth och jag satt och pratade om livet i Gamla byn, Avesta där Ruth är född, kom vi åter att tala om hennes pappa Reinhold (kallad Skebo-Gustav). Kunskapen om hans ursprung var som tidigare mycket tveksam, för att inte säga obefintlig. Hon visste att han flyttade till Avesta ifrån Skebobruk, men inte var han var född eller vilka som var hans föräldrar. Hon hade hört talas om att han eventuellt varit rallare och byggt järnväg på Gotland, men hon var osäker på om den uppgiften stämde. Nu skulle detta redas upp en gång för alla. När jag om dagarna sitter och skriver på detta dokument brukar Ruth komma gående med sin rullator och/eller käpp. Hon har då gått ganska långt, ca 1,5 km hemifrån sig i Hässelbygård och hit, så vi sätter oss på altan, dricker en kopp kaffe och pratar ganska ofta om det jag skrivit. Jag passar på att fråga medan jag har tillgång till expertis inom området. I mitt sökande efter anfäder kom jag i kontakt med en långväga släkting, Anne Olsson vars morfars far Per Wilhelm var bror till min mormor Selma Elida. Per Wilhelm flyttade till Göteborg där han kom att arbeta som bla. Sjöman, smed, fabriksarbetare och gasverksarbetare. Anne Olssons släktträd finns med i slutet av krönikan. Varför skriver jag den. Kunskapen om våra förfäder kan tyckas höra till kategorin onödigt vetande, vilket det kanske är, eller rättare sagt var. Till att börja med var det mest roligt och spännande att se hur långt tillbaka i tiden jag kunde finna några släktingar, men med tiden lärde jag känna personerna från förr. Jag upptäckte vilka de var och hur de levde sina liv, och då blev det ett viktigt vetande. Jag har fått en väldigt stor respekt för de som bidragit med sitt slit, sina tankar och sitt agerande till att forma vårt samhälle och gett mig en stabil grund att stå på, som är djupt förankrad i föregående släktled. Jag har förstått hur viktigt mitt och vårt handlande är för kommande generationer. Kärlet med erfarenheter, kunskap och visdom som fyllts på från generation till generation har nu kommit till mig och det är min tur att lägga ner mitt bidrag. Mina förfäder har inte slitit bara för mig utan även för dem efter mig. Jag har för en kort stund fått förtroendet att förvalta kärlet, och därmed rätten och skyldighet till att bruka men inte förbruka eller missbruka innehållet, det måste hanteras med stor respekt och eftertanke. Förvaltar jag det, och använder jag det på rätt sätt blir innehållet i kärlet större ju mer jag plockar ur och använder. I kärlet finns inga slutgiltiga sanningar, utan ett material som ständigt skall bearbetas och ifrågasättas varefter nya erfarenheter och tankar läggs till. Varje tid har sina sanningar, så att tömma kärlet och fylla det med det som gäller för dagen är att förbruka eller missbruka innehållet. Kärlet jag talar om är mitt inre som är ett resultat av det som en gång varit. Jag kan bara göra mitt bästa och hoppas att mitt bidrag kan vara till någon nytta då kärlet med dess innehåll överlämnas, förvaltas och brukas av mina barn. Min förhoppning är att denna krönika skall visa en del av vad som varit innan oss, samt vara ett litet bidrag till förståelsen av hur viktiga var och en av oss är. Släktkrönikan En Smedsläkt är den ena av två krönikor jag skriver. Den behandlar min mors härkomst från Västmanland, Dalarna och Roslagen. Släktkrönikan Släkten Spathon" är den andra och behandlar mina fars Skånska härkomst. För att ni inte skall behöva fundera på vem det är som kallar sig "jag eller min" i texten och vem som skrivit och sammanställt krönikan så är det jag, Lars-Erik Spathon, (generation 0) i generationsordningen. Så läser du sammanställningen. Sammanställningen är indelad i generationsordning. Lars Larsson i Forsbacka som begravdes 1697 tillhör generation (-8) i sammanställningen, vilket betyder att han är född 8 generationer före mig (Lars-Erik Spathon). Min generation har jag satt som nollpunkt mellan tidigare och kommande generationer. I tabbarna till höger står (generationshänvisningen först), (sedan släktgren), (den tredje visar placering i släktträdet). Släktgrenar S = släkten Lindström/Skräk G = släkten Gustavsson 14

17 _S_ LARS LARSSON Smed. Begravd 6 juni 1697 i Forsbacka södra bruk i Valbo (ÖH) Han bodde vid: Forsbacka bruk -8, S Barn: (gen -7) Lars son/dotter. Lars f. 18 febr (-7, S) Kerstin f. 21 maj 1693 NN f. 28 maj 1692 d (dotter) Olof f. 27 dec LARS LARSSON (SKRÄK) (Mästersmed), f. 18 febr i Forsbacka bruk (ÖH) Föräldrar: Lars Larsson (-8, S) Gm. ANNA PEHRSDOTTER, d. 5 juni 1723 De bodde vid: Forsbacka bruk (ÖH) -7, S Barn: (gen -6) Larsson Skräk Olof f. 12 febr Lars f. 20 apr d Jonas f. 1 febr Per f. 22 febr d. 24 dec 1785 (-6, S, 1) Johan f. 10 febr d. 3 juni 1722 Lars f. 27 mars 1716 d. 13 apr Jöns f. 26 maj 1723 d. 23 juni 1723 _G_ GUSTAF PERSSON, f Gm. HELENA, f De bodde i: Edebo, Björinge, Finntorp -6, G, 1 Barn: (gen -5) Gustafsson/dotter Gustaf f Margareta f Magdalena f Catharina f Anna f Per f. 2 febr (-5, G, 1) Maria f ANDERS VALLMAN (Rytt) Gm. CAJSA ERSDOTTER De bodde i: Valla, Bolandet, Edsbro -6, G, 2 Barn: (gen -5) Vallman Anna Greta f. 16 apr d. 26 apr (-5, G, 2) _S_ PER LARSSON (SKRÄK) (Mästersmed), f. 22 mars 1714 d. 24 dec i Forsbacka bruk (ÖH) Föräldrar: Lars Larsson (Skräk) och Anna Pehrsdotter (-7, S) Gift 2 okt med ANNA LARSDOTTER, f. 1 apr 1716 i Alberga, d. 4 okt i Forsbacka, Valbo. Död av slag. -6, S, 1 Barn: (gen -5) Persson Skräk Anna f. 4 dec Lars f. 15 sept d. 21 mars 1820 Brita f. 31 juli 1748 Anna f. 20 aug Karin f. 19 dec Olof f. 6 dec d. 7 juli 1792 Per f. 25 dec d. 18 febr (-5, S, 1) 15

18 _S_ PETER PERSSON Gm KERSTIN KLASDOTTER -6, S, 2 Barn: (gen -5) Peterson/dotter Brita f Kerstin f. 1 juni 1763 d (-5, S, 1) Margareta f PEHR FERNQVIST (Skomakare), f. 11 maj 1738, d. 13 jan Masugnen, Mackmyra bruk Gm LISA WAHLGREN, f. 1735, d. 11 juni Masugnen, Mackmyra bruk De bodde i: Mackmyra bruk -6, S, 3 Barn: (gen -5) Fernqvist Petter f. 23 aug (-5, S, 2) _G_ PER GUSTAFSSON, f. 2 febr Föräldrar: Gustaf Persson och Helena (-6, G, 1) Gm. CHATARINA MATSDOTTER, f. 10 maj 1782 De bodde i: Finntorp -5, G, 1 Barn: (gen -4) Persson/dotter Gustaf f d Gustaf f. 13 juni 1810 Mats f d Jan Fredrik f. 7 sept Per f. 12 febr d. 13 mars 1871 (-4, G, 1) Maja Stina f JAN MATTSSON f. 20 sept Gm. BRITA PERSDOTTER, f. 21 jan i Bladåker (Husbyn) De bodde i: Edebo -5, G, 2 Barn: (gen -4) Jansson/dotter Johannes f. 25 sept Anna Brita f. 25 maj 1802 Karin (Catharina) f. 9 nov d. 27 feb 1891 (-4, G, 1) Stina f. 27 sept Greta Maja f. 29 juni 1815 ERIK ERSSON, f. 27 juli 1784 d Föräldrar: Anders Vallman och Cajsa Ersdotter (-6, G, 2) Gm. ANNA GRETA VALLMAN, f. 16 apr d. 26 apr , G, 3 Barn: (gen -4) Eriksson/dotter Harald f. 9 okt d. 25 febr (-4, G, 2) Gift andra gången med Anna Brita Andersson, f. 20 mars 1799, d. 22 apr De fick barnen: Anders f. 4 apr Mathias f. 4 okt Jan Petter f. 30 apr Gustaf f. 21 apr

19 _G_ ANDERS JANSSON, f. 23 juni 1770 Gm. MALENA ANDERSSON, f. 2 maj , G, 4 Barn: (gen -4) Andersson/dotter Erik f Jan f Anders f Maja Stina f Catharina f Anna Margareta f. 3 juni 1804 (-4, G, 2) _S_ PER PERSSON (SKRÄK) (Mästersmed), f. 25 dec 1754 i Forsbacka bruk d. 18 febr i Mackmyra bruk. Dog i lungsot Föräldrar: Per Larsson (Skräk) och Anna (-6, S, 1) Gm. KERSTIN PERSDOTTER, f. 9 juni 1763 i Mackmyra, d Föräldrar: Peter Persson och Kerstin Klasdotter f (-6, S, 2) -5, S, 1 Barn: (gen -4) Persson/dotter Stina f. 21 dec Peter f. 19 dec Lars f. 10 jan d (-4, S, 1) Forsbacka bruk med laboratoriet (nuvarande museet) till vänster och bruket i bakgrunden. PETTER FERNQVIST (Skomakare) f. 23 aug i Masugnen Mackmyra, Gävle Föräldrar: Pehr Fernqvist och Lisa Wahlgren (-6, S, 3) Gm. KARIN JÖNSDOTTER, f. 1 nov 1764 i Mackmyra, Gävle De bodde i: Mackmyra bruk -5, S, 2 Barn: (gen -4) Fernqvist Kajsa f Lisa Kajsa f. 24 apr (- 4, S, 1) Greta f

20 _S_ JOHAN HAMMARE (hammarsmed) f. 22 nov i Fagersta Gm. STINA ERSDOTTER f. 6 dec De bodde i: Västanfors/Fagersta -5, S, 3 Barn: (gen -4) Hammar Johanna f Anna Brita f Jan (Johan) f. 23 nov (-4, S, 2) Carl f Lars f. 11 dec _G_ PER PERSSON, f. 12 febr d. 17 mars 1871 i Bladåker Föräldrar: Per Gustafsson och Chatarina Matsdotter (-5, G, 1) Gm. KARIN (CHATARINA) JANSDOTTER, f. 9 nov d. 27 febr i Edebo Föräldrar: Jan Mattson och Brita Persdotter (-5, G, 2) De bodde i: Bladåker -4, G, 1 Barn: (gen -3) Persson/dotter Mathilda Sofia f. 20 dec Johanna Catharina f. 1 okt d. 24 okt Karl Viktor f. 30 juli 1853 Gustaf Reinhold f. 27 maj 1839 d. 30 mars 1898 (-3, G) Johan Enok f. 24 juni 1858 Karin (Chatarina): flyttade från Bladåker till Söderhnninge när maken Per Persson dog Den 17 juli 1871 flyttade Karin vidare till Norrhaninge. Hon kom senare att tillhöra Skebo fattigrotel i Harboholm, Edebo där hon slutar sina dagar som fattighjon. Mathilda Sofia: flyttade till Edebo den 24 okt Karl Viktor: flyttade till Norrhaninge 1871 Johan Enok: flyttade till Håfverö 31 okt

21 _G_ HARALD ERIK LARSSON, f. 9 okt 1809 d. 25 febr Föräldrar: Erik Ersson och Anna Brita Andersson (-5, G, 3) Gm. ANNA MARGARETA ANDERSDOTTER, f. 3 juni 1804 Föräldrar: Anders Jansson och Malena Andersdotter (-5, G, 4) -4, G, 2 Barn: (gen -3) Ersson/dotter Maria Elisabeth f. 6 okt Greta Helena f febr Johan Erik f. 28 aug Anna Britta f. 3 juli 1833 Christina f. 17 sept Anders Gustaf f. 12 dec Kristina f. 17 sept d. 1 juli 1902 (-3, G) 19

22 -4, S, 1 LARS SKRÄK (Mästersmed), f. 10 jan i Mackmyra hammare, d i Masugnen, Mackmyra Föräldrar: Per Persson (Skräk) och Kerstin Persdotter (-5, S, 1) Gift 22 okt med ELISABETH (LISA) KAJSA FERNQVIST, f. 24 apr (från Häklinge vid vigseln) Föräldrar: Petter Fernqvist och Karin Jönsdotter (-5, S, 2) De bodde i: Mackmyra bruk Barn: (gen -3) Stina f. 27 juni 1821 d Johan Olof f. 18 dec Cajsa Greta f. 13 dec d. 21 juli 1907 Anders Gustav f. 21 apr Lars Petter f. 19 aug d Lars Petter f. 30 nov 1836 d. 13 mars 1924 (-3, S, 1) Sonen Johan Olof tog namnet Lindström år Sonen Anders Gustav tog namnet Lindström. Dottern Stina tog namnet Larsdotter. Utvandrad 4 juni 1869 till Kansas, USA från Åsbyggeby 2:A Rote, Valbo. _S_ (gen -3) Föräldrar: Gift med Savonburg, Allen County, Kansas _USA_ STINA LARSDOTTER f. 27 juni 1821 i Mackmyra,Valbo. d i Allen County, Kansas. Lars Skräk och Lisa Fernqvist JOHN WALQUIST, f. 15/ i Valbo, Utvandrade från: Åsbyggeby 1:a Rote, Valbo, Gävleborgs Källa: Husf. s. 201, Emibas emigrationsakt: Valbo X , Post , Valbo X , Familj: Post Vid 1870 års census bor de med familjen Öberg i Humboldt, Allen County, Kansas, USA Maken John Obery 40 år f.5/ i Huddunge, Våla, Västmanland, d. 5/ Allen County, Kansas. Hustrun Carrie Obery 38 år Carin. Emma (Ersdotter) f. 4/ i Lund, Valbo, d. 21/ i Allen County Dotter Carrie Obery 11 år Sonen Erick Obery 8 år Carra Persdotter 77 år Maken John Walquist 50 år (f. 1819) (gen -3) Hustrun Stina Walquist 49 år (f. 1821) (gen -3) Sonen John Walquist 21 år (gen -2) Sonen Erick Walquist 15 år (gen -2) 20

23 _USA_ (gen -2) Utvandrad med föräldrarna 4 juni 1869 John Walquist, Farmer and Stock Raiser P. O.Savonburg (Farmare & Boskapsuppfödare) f. Aug 1849 in Valbo. Death: Dec. 6, Begr. Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA. Sida: Parents: Stina (Skräk) Larsdotter och John Walquist Gift: June 20, 1875, Allen County, KS med Caroline Walquist Eriksson De bodde 1900 i Cottage Grove Townhip, Allen, Kansas Barn: (gen -1) Hannah M Walquist Johnson ( ) Gift med: Oscar Johnson ( ) Buried: Swedish Cemetery, Savonburg. Inscription: Wife of Oscar Johnson. (gen -1) John Emanuel Walquist. f. 29/ i Savonburg. d 30/ i Osage City. Gift med: Margaret A.( Jones) Walquist, f. 1880, Kansas, d. 4 okt. 1960, Buried: Mount Hope Cemetery, Topeka, Shawnee County, Kansas, USA The Iola Register (Iola, Kansas) February 3, 1948 (Tuesday) "Walquist Funeral Held At Osage City Monday. Funeral services for John Emanuel Walquist, 66, who died. Friday at his home in Osage City, Kansas, were held at the McElfresch funeral home in that city at 10 a.m. Monday. Burial was at Mount Hope cemetery in Topeka. Mr. Walquist was born in Savonburg, October 29, 1881, and had resided in Allen county until June of last year at which time to [he?] retired from his farm to live in Osage City. Mr. Walquist was a member of the Friends Home Lutheran Church of Savonburg. Surviving, besides his widow, are a son, Scherl L. Walquist of Topeka, a brother, Reuben Walquist of Savonburg, and one grandson. Barn: (gen 0) Scherl L. Walquist ( ) Birth: Sep. 22, 1910, Savonburg, Allen County, Kansas, USA Death: Aug. 31, 1995, Lawrence, Douglas County, Kansas, USA Parents: John Emanuel Walquist and Margaret A.( Jones) Walquist Wife: Agatha Bean. She died in Lawrence Journal-World (Lawrence, Kansas) September 2, 1995 "Services for Scherl L. Walquist, 84, Lawrence, will be at 1:30 p.m. Tuesday at Mount Hope Chapel in Topeka. Burial will be in Mount Hope Cemetery. Mr. Walquist died Thursday, Aug. 31, 1995, at Lawrence Memorial Hospital. He was born Sept. 22, 1910, in Savonburg, the son of John E. and Margaret Jones Walquist. He attended Kansas University and was a member of the Sigma Delta Chi journalism organization. He worked at Topeka Army Supply Depot during World War II. He spent 25 years in sales and executive positions with Capper Publications in Topeka, ending there in 1961 as general manager of the State Farm Paper Division. He also worked as a salesperson for Columbian Securities in Topeka. He was also active in the Topeka Chamber of Commerce, Kansas State Chamber of Commerce and the Rotary. He spent the last four years as a resident of Brandon Woods retirement community. (gen -1) Reuben Walter Walquist f. 7/ , Allen County, Kansas. d. 1959, USA. Buried: Swedish Cemetery, Savonburg. Parents: John Walquist and Caroline Walquist, Ericson Wife: Cleo E Rumbeck Walquist ( ) (gen -2) Utvandrad med föräldrarna 4 juni 1869 Lars Erik Walquist. f. 21/ i Valbo, d. 12 april 1910 Parents: Stina (Skräk) Larsdotter och John Walquist Gifte med Anna, f. 26/1-1855, d. 12/ Buried: Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA Inscription: Aged 56 years, 2 months, 17 days Farval mitt H Jerta Sager 1 Himlen Treffus VI (gen -1) En dotter som dog ung. Farväl, mitt Hjärta Säger, i Himlen Träffas Vi 21

24 _S_ JAN (JOHAN) HAMMAR (Mästersmed) Robertsholms smeder f. 23 nov i By, Gävleborgs län. Föräldrar: Johan Hammare och Stina Ersdotter (-5, S, 3) Gift den 25 nov med STINA ANDERSDOTTER f. 17 nov 1811 i Söderbärke d. 24 juni Stina hade dottern Lovisa f. 4 juli 1811 när hon gifte sig med Jan. De bodde i: Semla, Västanfors/Torsby -4, S, 2 Barn: (gen -3) Hammar Stina Lovisa f. 21 juli 1844 d. 5 maj 1921 (-3, S, 1) Johan Erik f. 2 jan i Semla, Västanfors Martina Carolina f. 17 juni 1851 i Semla, Västanfors d. 29 juni (Dog fyra dagar efter modern) Omgift den 2 aug med Brita Cajsa Andersdotter f. 2 mars 1825 i Västanfors Barn: (gen -3) Hammar Anna Sophia f. 16 dec i Semla, Västanfors Lars Willhelm f. 16 jan

25 _G_ GUSTAF REINHOLD PERSSON, f. 27 maj 1839 d. 30 mars 1898 Föräldrar: Per Persson och Karin (Chatarina) (-4, G, 1) Gifte sig i Ytterby den 26 febr med KRISTINA ERSDOTTER, f. 17 sept i Edebo, Rekinde d. 1 juli 1902 på Hydinge gård Föräldrar: Harald Erik Ersson och Anna Margareta Andersson (-4, G, 2) -3, G Barn: (gen -2) Gustafsson. Alla barn är födda på Hydinge gård i Ununge, Roslagen Anna Sofia f. 22 mars 1870 d. 1 juli 1900 Karl Johan f. 27 juni 1871 August Reinhold f. 6 jan d. 17 juni 1873 Bernhard f. 16 jan Hilma Augusta f. 9 sept Selma Ingeborg f. 13 mars 1880 d. 13 dec Signe Viktoria f. 13 nov Faster" August Reinhold f. 11 nov d. 4 juni 1950 (-2, G) Ernst Rickard f. 15 mars 1898 Gustaf Reinhold Persson flyttade till Ropsten, Kragsta den 24 okt År 1871 till Hydinge gård där han arbetade som gårdsdräng. Han levde på Hydinge gård till sin död 30 mars Anna Sofia var blind då hon föddes. Bodde på Hydinge gård hela sitt liv. Blev 30 år gammal. Bernhard tog namnet Wisén. Flyttar till Stockholm den 28 dec Han blev senare fjärdingsnam (poliskonstapel) i Garpenberg. Hans son Erik blev VD för Hagströms instrumenttillverkning i Älvdalen. Hilma Augusta flyttade till Alby 16 nov. 1894, till Norrtälje 19 okt. 1897, till Prästgården 24 okt. 1898, till Skebo 10 nov Hon gifte sig med August Emil Hydfeldt. Karl Johan flyttar till Rimbo 1 nov Signe Viktoria flyttar till Prästgården i Ununge 2 nov Sedan till Avesta den 14 jan Signe var mest känd som "Faster" Ernst Rickard flyttar till Skebo den 10 nov. 1902, sedan till Avesta den 24 dec August Reinhold f. 1885, 11 november Föräldrar, Gustaf Reinhold, gårdsdräng Ersdotter Hydinge Dopdag: 13 november Faddrar: Lundell August gårdsdräng och hans hustru Christina, Skebo, Johan Gottfrid och? Stina Lovisa -alla i Hydinge Födelsebok för Ununge församling Dopbok för år

26 _S_ LARS PETTER LINDSTRÖM (SKRÄK) (Mästersmed), f. 30 nov 1836 i Mackmyra d. 13 mars 1924 i Mackmyra Föräldrar: Lars Skräk och Lisa Kajsa (-4, S, 1) Gm. STINA LOVISA HAMMAR f. 21 juli 1844 i Onsjö, Smedjebacken d. 5 maj 1921 i Mackmyra Föräldrar: Jan (Johan) Hammar och Stina Andersson (-4, S, 2) De bodde i: Mackmyra bruk -3, S Barn: (gen -2) Lindström Lars Johan f. 28 juli 1865 i Torsby flyttade till USA 29 apr August Albert f. 8 okt i Mackmyra bruk Per Vilhelm f. 10 apr i Mackmyra bruk flyttade till Göteborg Anna Lovisa f. 8 okt i Mackmyra bruk flyttade till USA 12 aug Karl Oskar f. 9 okt i Mackmyra bruk Axel Julius f. 2 sept i Mackmyra bruk flyttad till Gävle Frans Reinhold f. 5 juli 1881 i Mackmyra bruk flyttad till Gävle Selma Elida f. 17 jan, 1889 i Mackmyra bruk (-2, S) flyttade till Avesta Bruksgatan med smedbostäderna i Mackmyra bruk den 21 juni

27 _S_ Stina Lovisa Hammar och Lars Petter Lindström (Skräk) Stina Lisa (senare Lovisa) Hammar föds i Onsjö, Västanfors den 24 juli 1844, enligt kyrkoboken som oäkta dotter till mästersmeden Johan Hammar från By i Gävleborgs län, och modern Stina Andersdotter från Söderbärke i Dalarna. Familjen bor i Semla, Västanfors då föräldrarna gifter sig fyra månader senare, den 25 nov Modern Stina har sedan tidigare dottern Lovisa f. 4 apr I Semla får Stina Lovisa två syskon: lillebror, Johan Erik den 27 jan. 1848, och lillasyster Martina Carolina den 17 juni En vecka efter att Martina föds, dör modern Stina Andersdotter den 24 juni 1851, och ytterligare fem dagar senare dör lillasystern Martina Carolina den 29 juni 1851, endast 12 dagar gammal. Fadern Johan gifter om sig den 21 augusti 1852 med Brita Cajsa Andersdotter från Västanfors, f. 2 nars 1825). De får en dotter (Stina Lovisas halvsyster) Anna Sophia den 6 dec. 1854). Familjen flyttar till Torsåker, Gävleborgs län 1856 där Johan arbetar som mästersmed på Robertsholms smeder. Här föds deras andra barn Lars Wilhelm den 16 jan Enligt kyrkoböckerna flyttade inte Stina Lovisa med den övriga familjen till Torsåker. Jag har inte hittat några uppgifter i kyrkböckerna om var Stina Lovisa tar vägen när familjen flyttat. Inte för än fem år senare, i Gävleborgs län, Valbo husförhörslängd ( , A1/19b), står att hon flyttar efter föräldrarna till Torsåker den 6 nov. 1861, och som 16- åring får plats som piga hos Banmästare Per Andersson från Norberg och hans hustru Gustava Nordström från Norrbärke samt deras fem söner och två döttrar. I Torsåkers husförhörs-längd ( , A1/23b) står antecknat att hon tre månader innan flytten till Torsåker fem år tidigare, fött en dotter Albertina i Norrbärke den 26 juli (Hustrun Gustava i familjen där hon är piga kommer från Norrbärke). Vad som hände med flickan framgår inte i kyrkböckerna, hon finns inte med i den övriga barnaskaran i kommande husförhörslängder. Skulle flickan ha avlidit hade hon troligen funnits med där. Det kan även vara en felskrivning i husförhörslängden. Några rader högre upp i längden är Albertina upptagen som dotter till en annan familj, och skälet till att Stina Lovisa inte flyttade med sina föräldrar kan vara att hennes tjänstgöringstid som piga slutade i november, vilket var den månad dessa tjänstgöringar brukade förlängas eller avslutas. Stinas Lovisas kommande man Lars-Petter Lindström (Skräk) står i husförhörslängden ( ) som fader till barnet, men troligen är det under hennes tid som piga i Torsåker som hon träffar sin blivande man Lars-Petter Lindström (Skräk) som arbetar på Mackmyra bruk ca 3 km. från Torsåker. Lars-Petter och hustrun Stina Lovisa får en son, Lars Johan som föds i Torsåker den 28 juli 1865, och precis som Stina Lovisa själv, föds han som oäkta son då föräldrarna gifter sig den 27 augusti 1865, en månad efter sonens födelse. En månad innan sonen föds flyttar Lars-Petter till Högbo den (30 juni 1865). Drygt två veckor efter Stina fött barnet flyttar hon efter Lars- Petter den 8-10 augusti. De flyttar tillbaka till Torsåker, Tjärnäs efter 18 månader den 3 nov för att året därpå åter igen flytta, denna gång till Mackmyra bruk/valbo där Lars-Petter och Lovisa kommer att bo återstoden av sina liv flyttas smidesverksamheten från Mackmyra till Forsbacka bruk. Petter med familj bor dock kvar i Mackmyra där Petter i fortsättningen arbetar med diverse sysslor, sådant som behövdes göras i byn. Se nedanstående text och bilder från Eva Klingberg, nuvarande ägare till Mackmyra bruk. Det enda inblandningen av andra yrken i smedsläkterna står Lars-Petters mor Lisa Kajsa Fernqvist för. Hon kommer från en skomakarsläkt där både hennes far och farfar var skomakare. Stina Lovisa Hammar och dottern Selma Elida Lindström (Skräk) 25

28 Eva Klingberg, dagens ägare till Mackmyra bruk skickade några bilder och därtill skrev: Från mina anteckningar eftersom det ibland kan vara svårt att utläsa allt från de bifogade bilder _S_ Torsåkers husförhörslängd ( , A1/23b) Förutom sonen Lars Johan som är född i Torsåker, och den okända dotter Albertina som föddes i Norrbärke är alla övriga sju barnen födda i Mackmyra bruk/valbo, där familjen ser ut så här i: Mackmyra bruk, Valbo husförhörslängd A1/21b ( ) sida

29 _S_ Afräkningsbok 1853: Förre smeden Lars Skräck Afräkningsbok 1854: Eldarvaktarens änka Lars Skräck Hjelpsmed Anders Lindström: Mestadels arbete inom Jordbruk 127 dagar och stångjern 20. Sommararbete 134 dagar och 66 vinter = 200 dagar Dagsverksbok 1868: Hjelpsmed Jan Olof Skräck Arbete: tackjern 10 dagar och jordbruk 150 dagar arbetsdagar185 - sommar 117 dagar och vinter 67 dagar. Arbetaren Petter Skräck arbetat 90 dagar varav 85 i jordbruket. (Kan han ha hyrts in under slåtter och skörd men har haft sin försörjning anorstädes). Avlöningsbok 1902: Dagakarl L.P. Lindström. Varje månad arbetar han mellan 24 och 25 dagar År 1902, i januari tar han ut Hö och Halm 2.40 kr, medicin Summa Kontant utbetalas Medicinen var således en stor del av månadsersättningen. I mars tas ut lite skummjölk (kanske till en gris eller kalv), i juni en gris 21: -, i juli ost. September arbetar han hela 28 dagar Har letat och hittat honom under flera år. Inget speciellt intressant. Finns i liggaren även Arbetar lika ambitiöst och tar ut väldigt lite direkt från bruket. Det mesta i kontanter. Mindre djur som kalv, gris och höns kunde en del få hålla i smedernas ladugård. Antagligen har han gjort det. Dagsverksbok för Klensmedjan Arbete utfört av Korsg. (?) & Lindström. De har arbetat med reparationer och nytillverkning av redskap mm för gårdens bruk Jannuari 1880: Redskap 15 dagar, Reparation 9 dagar, Dyjordskärret 4 dagar, Jordåshemmanet 1 dag Februari april: Klensmedjearbete tillsammans med ytterligare en smed - i ladugård, stall, redskap, reparationer, kvarn, dyjordskärret, mejeriet. Resten av året var han inte engagerad i smedjan. Antagligen behövdes han då i jordbruket. Men klensmedjearbetet fortsatte oavbrutet. Dpsnnmåldjournalen 1880: Mars månads uttag: Dagakarl L.P. Lindström: Råg 5: -, 12: - Malt 2.30 Summa De två personerna som nämns, Ander och J.O.(Jan Olof) Lindström är bröder till Lars Petter Lindström Skräk. 27

30 _S_ 28

31 _USA_ Elsmore was founded in Like its twin community, Savonburg, Elsmore owes its existence to the railroad. Both were populated to a substantial extent by immigrant families from Sweden. Like Savonburg, Elsmore prospered in the horse and buggy days and began to fade when the automobile came on the scene. Elsmore was only open prairie until the railroad built a depot in the center of Elsmore Township in 1888 and established a telegraph office and stock yards. The town grew around the railroad depot. A grain elevator, a lumber company, drug store, hardware store, and dealers in coal, furniture, buggies, farm implements, millinery, a laundry, blacksmith and hotel were established. Schools and churches followed. Eventually the population declined, the high school closed and students were bussed to larger centers. Downtown Elsmore has faded to almost nothing. Like Savonburg, Elsmore boast a few dozen houses and offers its residents the peace of living in the country and good neighbors. 29

32 _USA_ (gen -2) Sonen LARS JOHAN LINDSTRÖM. Utvandrade från Sverige till USA den 29 april Han var brorson till Stina Larsdotter (gen -3) som utvandrade 4 juni Föddes: 28 juli 1865 i Mackmyra,Valbo, d. 15 december1929 i Kansas. Parents: Lars Peter Lindström and Stina Lovisa Hammar. Mackmyra, Valbo, Sweden Gift 15/ i Neosho, Kansas med LOUELLA JOHNSON, f. aug Illinois, USA, d Begravda på: Elsmore Cemetery, Allen County, Kansas, USA. Info på sida: Kansas State Census Name Age Gender Color Birthplace County City/Township Ward Vol. Sect. Page Lindstrom, John 25 M W Sweden Allen Elsmore Township 4 8 Name Death Date Member of Lodge (Location) Lindstrom, John 15 December 1929 IOOF Lodge No. 467 (Savonburg, Allen Co.) Barn: (gen -1) Ernest Lindstrom (Bor 1930 i Marquette, Kansas) Parents: Johan Lindstrom and Louella Johnson (-2) Gift med Edna Johnson Barn: (gen 0) James Lindstrom Married to: Ann "Nancy" Lindstrom Barn: (gen 1) Philip Lindstrom. (gen 1) Sanna Lindstrom. Married to: Larry Kite (gen 0) Lou-Ann Lindstrom, Salina, Kansas Parents: Ernest Lindstrom and Edna Johnson (-1) Married to: Richard Bergen, Salina, Kansas Barn: (gen 1) Richard II Lindstrom. (gen 1) Kimberley Lindstrom, Salina, Kansas (gen -1) HannaElida (Alleda) Lindstrom. Info: Born: 9 juni 1893 i Savonburg, Allen, Kansas, USA. Died: 17 aug 1977 at: Chanute, Kansas, USA Buried: Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA Parents: Johan Lindstrom and Louella Johnson (-2) Married 26 Sep 1917 i Elsmore, Allen, Kansas, USA. Married to Harold Augustine Swanson Born 30 Aug 1892 i Elsmore, Allen, Kansas, USA, d. 11 Jul 1974 at: Elsmore, Allen, Kansas. Barn: (gen 0) Harold Alwyn Swanson Born: 28 dec 1921 at: Elsmore, Allen, Kansas, USA. Died: 29 dec 1921 at: Elsmore, Allen, Kansas, USA Parents: Hanna Elida Lindstrom and Harold Augustine Swanson (-1) (gen 0) John Edward Swanson Born: 16 Apr 1923 at: Elsmore, Allen, Kansas, Died: 24 Dec 2008 at: Kansas City, Wyandotte County Parents: Hanna Elida Lindstrom and Harold Augustine Swanson (-1) Burial: Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA Married: 26 Jun 1946 to: Eleanor Sybil Butts Born: 24 Dec Died: 22 Mars 2005 John Edward Swanson Birth: Apr. 16, 1923, Elsmore, Allen County, Kansas, USA Death: Dec. 24, 2008, Kansas City, Wyandotte County, Kansas, USA December 26, Moran, KS J. Edward Swanson, 85, Elsmore, Kansas, died Wednesday, December 24, 2008, at St. Luke's Hospital, Kansas City, Kansas. He was born April 16, 1923, at Elsmore, Kansas, to Harold and Elida (Lindstrom) Swanson. He attended Elsmore schools, graduating from Elsmore High school in On June 26, 1945, he married Eleanor "Rusty" Butts at Elsmore, Kansas. This union was blessed with three sons. His wife preceded him in death on March 22, He was a farmer and rancher. He was a member of the Friends Home Lutheran Church, and the Elsmore Ruritan. He also served on the church and school boards. He enjoyed fishing and playing golf, as well as drawing pictures for his grandchildren. Survivors include three sons and daughters-in-law, Jerry and Brenda Swanson, Elsmore, KS, Brad and Anne Swanson, Winfield, KS, and Keith and Rosemary Swanson, Olathe, KS; a brother, Dean Swanson, Yates Center, KS; a sister, Mary Lou O'Brien, St. Paul, KS; nine grandchildren and their spouses, Kim and Eric Church, Stillwater, OK, Stacey and Todd Lhuillier, Elsmore, KS, Douglas Swanson, Shayla Swanson, and Amanda and Paul Maples, all of Winfield, KS, Carie Bartel, Andover, KS, and Zachary, Matthew, and Caleb Swanson, all of Olathe, KS; and 11 greatgrandchildren. He was preceded in death by an infant brother. Funeral will be at Friends Home Lutheran Church, near 30

33 Savonburg, KS. Burial will follow in the Swedish Cemetery under the direction of Feuerborn Family Funeral Service, Moran, Kansas. Contributions may be made to the Friends Home Lutheran Church in care of the funeral home. _USA_ (gen 1) Jerry Lee Swanson. Born: 2 Apr 1949 at: Chanute, Kansas. Parents: Johan Lindstrom and Louella Johnson (-2) Married: 31 Jan 1970 to Brenda Jackman Mail: bs924@hotmail.com Barn: (gen 2) Kimberly Dawn Swanson. Born: 17 Feb 1972 in Overland Park, Johnson, Kansas. Married to: Eric Church Barn: (gen 3) Tanner Church Born: 3 Dec 2002 (gen 2) Stacey Lynn Swanson, Born 31 Oct 1974 in Overland Park, Johnson, Kansas. Married to: Dennis Lhuillier Barn: (gen 3) Taylor Swanson Lhuillier Born 28 Jan 1994 in Olathe, Johnson, Kansas, (gen 3) Chloe Swanson Lhuillier Born 12 Jan 1998 in Shawnee Mission, Johnson, Kansas. (gen 1) Bradley Jay Swanson. Born: 14 Nov 1957 at: Chanute, Kansa. Parents: Johan Lindstrom and Louella Johnson (-2) Married: 13 Aug 1978 to Anne Appelhanz. Divorsed. Barn: (gen 2) Carrie. Born: 1979 (gen 2) Mandy. Born: 1980 Children with his second wife Elizabeth Sager (gen 2) Douglas Anthony Swanson. Born: 11 Aug 1982 in Winfield, Kansas, (gen 2) Shayla Marie Swanson. Born: 3 Feb 1984 in Winfield, Kansas. (gen 1) Keith Al Swanson. Born: 10 Mar 1964 at: Chanute, Kansas. Married: 25 Aug 1995 to Rosemary Katherine Dice Barn: (gen 2) Zachary Swanson. He was born on 11 Oct (gen 2) Mathew Swanson. He was born on 24 Sep (gen 0) Deane Weston Swanson Born: 8 Apr 1927 at: Elsmore, Allen, Kansas, USA Parents: Hanna Elida Lindstrom and Harold Augustine Swanson (-1) Married: 12 Apr 1953 to: Dorothy Ann Hutchison Born: 11 Sep 1928 at: Chanute, Kansas, USA Barn: (gen 1) Richard Deane Swanson. Born: 8 Feb 1955 at: Chanute, Kansas. Married: 23 Jun 1984 to Catherine Ann Wilkus (gen 1) Susan Ann Swanson. Born: 5 Mar 1959 at: Girard, Kansas, USA. Married: 18 Aug 1978 to Jay Mitchell Roberts (gen 1) Sandra Lou Swanson. Born: 12 Sep 1961 at: Girard, Kansas. Married: 11 Jan 1986 to Steven Michael Heffern (gen 0) Mary Lou Swanson Born: 30 Jul 1930 at: Chanute, Kansas, USA Parents: Hanna Elida Lindstrom and Harold Augustine Swanson (-1) Married: 12 Oct 1957 to: William Felix O Brien, Jr. Born: 16 Sep Died: 24 Aug 1992 Barn: (gen 1) Martha Ann O Brien. Born: 9 Jul 1958 Married to Larry Clements. Born: 10 Apr 1954 at: Bourban, Kansas. Barn: (gen 2) Brook Ashlen Clements. Born: 26 Mar 1989 (gen 2) Jacob O'Brien Clements. Born: 28 Jul 1990 at: Ft. Scott, Kansas, USA 31

34 (gen 1) Timothy William O Brien. Born: 8 Nov 1966 at: Parsons, Kansas, Married: 8 Jun 1995 to Lori Elaine Altom _USA_ (gen -2) Dottern: ANNA LOVISA LINDSTRÖM. Utvandrade från Sverige 23 aug Syster till John Lindstrom som utvandrade från Sverige 29 april Hon efterlämnade troligen inga ättlingar. Birth: Oct. 3, 1872 at: Mackmyra/Valbo, Sweden. Death: Feb. 15, Buried: Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA. Inscription: Wife of Oscar Olson. Info på sida: =all&gsst=18&gscntry=4&gsob=n&grid= &df=all& Father: Lars Peter Lindström. Born: 30 nov 1836, Died: 14 mar Mackmyra, Valbo, Sweden Mother: Stina Lovisa Hammar. Born: 21 Jul 1844 at: Onsjö, Västanfors, Died: 5 May 1921 at: Mackmyra Utvandrdag: Utresehamn: Göterborg Destination: New York Medåkande: Nej, Källkod: 40:123:1052 Married to: Oscar S Olson Birth: Feb. 4, 1866 at: Paxton, Illinois. Death: Oct. 25, 1906 Buried: Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA Father: Swan Olson ( ) (-3) Mother: Hannah Andersdotter Ericson Olson ( ) (-3) Barn: (gen -1) Roy R Olson Birth: Nov. 11, 1896 Death: Aug. 16, 1899 Buried: Swedish Cemetery, Savonburg, Allen County, Kansas, USA Inscription: Son of O. & A.L. Olson. Info på sida: GSbyrel=all&GSdyrel=all&GSst=18&GScntry=4&GSob=n&GRid= &df=all&. Anna och Oscar bodde i Cottage Grove, Allen County, där han var farmare. Brodern John bodde i Elsmore, Allen County och var också farmare. Platserna ligger ganska nära varandra. 32

35 33

36 _G & S_ AUGUST REINHOLD GUSTAVSSON (Skebo-Gustav) Martinmästare, f. 11 nov på Hydinge gård, d. 4 juni 1950 i Avesta. Föräldrar: Gustaf Reinhold Persson f och Kristina Ersdotter f (-3/ G) Gm. SELMA ELIDA LINDSTRÖM, f. 17 jan i Mackmyra, Valbo d i Avesta. Föräldrar: Lars Petter Lindström (Skräk) och Stina Lovisa Hammar (-3/ S) -2, S och G Barn: (gen -2) Gustafsson Erik Rickard f. 23 febr d. 4 maj 2004 Hjärt Ivar Axel f i Valbo (Fader okänd) Ruth Elisabeth f. 4 jan 1920 (-1, 2) Karl Artur f. 10 maj 1914 d. 6 juli 2008 (-1/ 1) Sven Bertil f. 29 apr d. 2 apr Reinhold Elida August Reinhold Gustavsson föddes på Hydinge gård i Ununge, Roslagen den 11 november Hans far Gustaf Reinhold Persson dör den 30 mars 1898 på Hydinge gård, varpå de äldsta barnen flyttar från gården, Karl Johan till Rimbo, Bernard Gustavsson (Wisén) till Stockholm, Hilma Augusta till Alby och Signe Viktoria (kallad faster) till Prästgården i Ununge. Änkan Kristina Ersdotter och de tre yngsta barnen Hilma Augusta, Ernst Rickard och August Reinhold, samt äldsta dottern Anna Sofia som var blind vid födseln bor kvar på gården. Anna Sofia dör den 12 juni 1900, 30 år gammal. En månad efter systerns död, den 28 juli flyttar August Reinhold till Bruksgatan i Skebobruk, ca. 4 km norrut längs vägen mot Östhammar. I Skebobruk arbetar han som järnbruksarbetare på gjuteriet. Efter att Reinhold flyttat bor modern Kristina Ersdotter kvar med minsta sonen Ernst Rickard på Hydinge gård i ytterligare två år, till den 17 september 1902 då även hon dör vid 54 års ålder. Ernst som är 13 år då modern dör flyttar till storebror Reinhold i Skebobruk två månader senare, den 10 november Dit flyttar även systern Hilda samma dag, från prästgården där hon bott tillsammans med lillasyster Signe (faster). I slutet av talet fram till början av talet gick bruket dåligt och var till och från olönsamt. Det gick i konkurs och lades ner 1924, varpå nästan alla bruksbyggnader revs. Bara gjuteriet, herrgården och bostadshusen på Bruksgatan står kvar. Fjorton år innan bruket stängdes, den 14 januari 1910 flyttade Reinholds syster Signe (faster) från prästgården i Ununge till Avesta. Syster Hilma hade gifter sig med Gustaf Emil Hydfeldt (född 1876 i Edebo). Reinhold och lillebror Ernst bor kvar i Skebobruk ytterligare tre år innan de flyttar efter syster Signe till Avesta, Reinhold flyttar den 18 november 1912 och Ernst på julafton den 24 december Reinhold började arbeta på Avesta Järnverk och blev med åren martinförman (uttalas martängförman). Han arbetade på järnverket till han gick i pension. Lite kuriosa: Då Reinhold döptes var några av faddrarna August och Christina Lundell. August var tillsammans med Reinholds far, gårdsdrängar på Hydinge gård. August och Christinas barnbarn är den artist vi idag känner som Ulf Lundell. Han återkommer ofta i sina sångtexter om sin farfar, och hur han cyklade mellan Roslagen och Stockholm 34

37 Bruksgatan Skebobruk 29 september 2010 Selma Elida Lindström (Skräk) föddes den 17 jan 1889 som den yngsta av nio syskon i Mackmyra, Valbo, där även sex av hennes syskon är födda. Mackmyra måste ha varit en av de bästa platserna man kunde tänka sig att växa upp på. De hade tillgång till vatten i sjön där de kunde bada, ängar med djur och fina skogar. När hon var 20 år fick hon troligen av misstag sonen Ivar Om fadern finns inte några uppgifter, förutom att han flyttade till USA. Fyra år senare, i september 1913 flyttade hon tillsammans med sonen till Avesta. Att hon flyttade till Avesta berodde nog på att hon träffat Reinhold och att de hade beslutat sig för att gifta sig, vilket de gjorde två månader senare. Två av hennes syskon Axel Julius och Frans Reinhold stannade kvar i trakterna kring Gävle, Lars Johan och Anna Lovisa flyttade till USA och Per Vilhelm till Göteborg. Om mamma finns det inte så mycket att berätta säger Ruth, men hon var positiv, snäll och glad. Hon skötte hemmet med de sysslor som fanns där att göra. Hon var ganska sjuk men sjöng mycket och var duktig på att spela Cittra. Det hon sjöng var mestadels religiösa sånger, men hon var inte särskilt religiös. Hon umgicks en hel del med de andra fruarna i byn då de träffades och drack kaffe. Ibland var de bortbjudna eller hade själva främmande, då de ofta spelade kort. Reinhold och Elida träffas och gifter sig den 8 november 1913 i Avesta, de bosätter sig i fastigheten Bessemer 10 på Bruksgatan 10 i Gamla Byn, Avesta, där de bodde resten av sina liv. I vigselboken står Reinhold upptagen som valsarbetare. Enligt sina barn var pappa Reinhold En mycket fin människa Ruth säger " skulle det finnas psykologer på den tiden, skulle han vara en av dem". Reinhold var nöjd med att leva det liv de levde i Avesta, och hade ingen längtan därifrån, talade aldrig om att resa och se andra platser. Han och dotter Ruth var ofta tillsammans och hon kan berätta mycket om sin far. Hon berättar att en gång när de gick en promenad i skogen (vilket de ofta gjorde) talade de om att resa och se andra platser i Sverige och världen, varpå Reinhold stannar till i en skogsglänta full av vitsippor och frågar, varför ska man åka bort när man kan vara kvar och stå här bland alla blommor, det kan inte bli vackrare. Han tycktes ha förmågan att leva "i nuet, här och nu" vilket många har svårt med i vår tid (2000- talet). Ruth berättar om en händelse då en av männen i byn fyllde 50 år och det blev fest. Efter att fruar och barn gått hem fortsatte herrarna att festa så som de brukade göra när det var fest för äldre. Ju mer de fick i sig av de starkare drycker som det fanns gott om, desto mer försvann uppfattningen om tid och rum. Ruth hade däremot inget problem med att hålla reda på det. När hon tyckte att pappa hade festa klart och det var tid att gå hem så begav hon sig iväg till festen för att hämta sin far. När hon kom dit skällde gubbarna som vanligt på henne "nu kommer den jävla jäntan igen och skall hämta Gusten", och som vanligt fick Reinhold ta dottern i försvar och säga åt de övriga att "man talar inte så till min dotter, hon är den finaste jänta som finns", och sedan följde Gusten som vanligt med Ruth hem. Vid ett tillfälle då Reinhold hade fått i sig mer än vanligt var hon tvungen att få hjälp med att leda pappa hem, så hon gick och hämtade den snälla poliskonstapel Nilsson som naturligtvis hjälpte henne hem med pappa. Att de emellanåt festade och drack var dem väl förunnat då de i vanliga fall arbetade alla veckans dagar. Att de arbeta varje dag berodde på att de måste hålla elden som värmde smältugnarna vid liv så att temperaturen i ugnarna inte sjönk. Om det hände att elden slocknade fick de elda i flera dagar för att komma upp till den höga temperatur som krävdes för att smälta järnet. 35

38 Ruth berättar om en händelse när hon gick med kaffe till pappa i bruket och lillebror Sven var med. När de var framme vid martinugnen där pappa arbetade, såg de hur pappan gick in i ugnen med en vagn full med material som skulle smältas. Sven började gråta när han såg pappa försvinna in i den heta ugnen. Det konstiga är hur pappa Reinhold kunde gå in med vagnen i ugnen där det var mellan grader varmt. Fr v, Ruth Elisabeth, Selma Elida (Ruths mor), Maja, hustru till Reinhold Lindström (Skräk) Reinhold Gustavsson (Ruths far), Reinhold Lindström (Skräk) bror till Selma Fr.v, Fru Öhrn, Tant Åhlberg, Elida Lindström (Skräk) 36

39 På trappan utanför Bessemer 10, Gamla byn, Avesta Övre raden från vänster: Erik Wisén, Elin (Eriks Wiséns fru född Jackornelli), Signe Viktoria (Faster), Ruth, Sven, Elida, Karin Hydfeldt, Astrid (Kalles fru), Harry Hult och hustru Eva Hult. (Barnet?) Sittande på trappen: Bernhard- och August Reinhold Gustavsson. Från vänster: Faster, Elida med Erik, Calle, Ivar, Johan, De tre stående herrarna: August Reinhold, Reinhold Lindström (Gävle), Johan Hammar 37

40 Syskonen Gustavsson från Avesta Alla syskonen födda i Gamla byn, Bessemer 10, Bruksgatan 10, Avesta. -1 Karl Ruth Erik Sven "Faster" Signe Viktoria (-3/ G) och troligen Stina Lovisa Hammars bror Johan Hammar (-3/ S) Barnet i mitten är Elidas son Ivar. (-2) 38

41 Ån från Dalälven som rinner in mellan "Holmen" och Gamla byn i Avesta. Bilderna tagna av Elin Spathon 6 november

42 -1, 1 KARL ARTUR GUSTAVSSON. f. 10 maj 1914 i Avesta d. 6 juli 2008 i Avesta Föräldrar: August Reinhold Gustavsson och Selma Elida Lindström (Skräk) (-2 S-G) Gm. ASTRID VILHELMIMNA HEDLUND f. 28 aug i Robertsfors d. 10 okt i Avesta. (gen 0) Karl Roger f. 30 aug på Avesta BB. Univ. Adjungt. Gm. Leg. Distr. sköterska Anna Birgitta Andersson f. 4 juni 1943 på Avesta BB De är bägge högskoleutbildade i Örebro och bosatta i Halsberg sedan Han är mycket bra på att spela ess-kornett. Han på min far, Birger Spathons begravning och på hans egen fars begravning. Anna Birgittas föräldrar: Nils Harry Arnold Andersson f. 23 febr i Hallsberg d. 16 nov Nils Arnold var 1:e trafikmästare. Hustru Göta Maria Lindholm f. 20 febr i Folkärna, d. 29 sept De bildade familj och bosatte sig i Krylbo där de bodde resten av sina liv. (gen 1) Anna Elisabeth f. 13 aug i Hallsberg. (Biomedicin analytiker) Gm. Karl Anders Danielsson f. 26 okt 1960 Hon bor med sin familj i utkanten av Åkersberga (gen 2) Carl Hugo Danielsson f. 24 juni (gen 1) Karl Anders f. 5 apr i Hallsberg. (Systemtekniker) Barnens mor Lilja Gustafsson (Pennanen) f. 5 mars 1968 Finland Han bor med sin familj i Örebro. (gen 2) Daniel Teemu Daniel Gustafsson f. 3 feb 1999 (gen 2) Frida Lilja Gustafsson f. 10 okt 2003 Karl Artur Gustavsson arbetade som valsverksarbetare på Avesta järnverk. De sista åren innan pension arbetade han på kontoret. Han var duktig på att sjunga och var med i ABF-kören vilket han fortsatte med ända till han var 90 år. Han föddes i Avesta och bodde kvar där hela sitt liv. Han var den enda av syskonen som hade körkort. Roger Astrid Karl (Kalle) 40

43 Kalle 41

44 ERIK RICKARD GUSTAVSSON f. 23 febr i Avesta. Han arbetade som ung på Avesta järnbruk. Flyttade till Stockholm och fick jobb på Oskarssons lager på Kungsgatan. Han arbetade en kort tid som rörmokare, han fick jobb av kompis från Avesta. Flytta till Vällingby och började arbeta på Bromma flygplats. Han utbildade sig till flygplansmekaniker och fick jobb på Linjeflyg och sedermera på SAS. Genom sitt arbete fick han möjlighet att arbeta på många platser jorden runt. Han var många år i Thailand där han arbetade för SAS när bolaget hjälpte till att starta upp Thailands flygbolag Thai air. Han dog i Stockholm den 4 maj Var duktig på fotboll. -1, 2 Från vänster: Faster Signe, Sven, Ruth, Nisse, Erik, Elida Från vänster: Erik Wisén (VD för Hagströms instrumenttillverkning i Älvdalen, son till Bernhard Wisén), 42

45 Gustaf Hydfeldt, Sven, Erik och Calle Gustavsson. RUTH ELISABETH GUSTAVSSON mentalsköterskan f. 4 jan i Avesta Föräldrar: August Reinhold Gustavsson och Selma Elida Lindström (Skräk) (-2 G-S) Gift den 17 juli 1948 i Matteus kyrka med NILS BIRGER ROLAND SPATHON Föräldrar: Nils Rudolf Spathon och Ingrid Maria Nilsson (se Släktkrönika Spathon) -1, 3 Barn: (0) flyttade Ruth och Birger till Göteborg där Nisse föddes flyttade vi vidare till Avesta där jag föddes till Björkliden, Kiruna, Vi bodde i stationshusets södra sida. (Birger byggde bergrum längs malmbanan i Tornehamn) flyttade vi till Kiruna till huset som Birgers föräldrar byggde 1939 på Bruksvägen 40 i Hässelby Nils-Olof Birger (Nisse) f. 27 sept i Göteborg. Gm. Barbro Karlsson f. 4 okt i Sanges, (Kalix) Barn: (1) Nils Rickard Jenny Elisabeth f. 3 feb i Luleå f. 15 dec.1982 i Luleå Lars-Erik Roland (Ecke) f. 6 okt på Avesta lasarett. Det är jag som sammanställt släktkrönikorna för att våra barn och kommande generationer skall kunna få en överblick av sitt ursprung. Förutom denna krönika över min mors släkt, har jag skrivit en motsvarande om min fars som jag kallat "Släkten Spathon". Gift den 21 juni 1985 med Lillemor (Lillis) Christina Lapsch f. 24 febr på Karolinska sjukhuset i Solna, och växte upp på Rosbacken 60 i Hässelby med sina föräldrar och lillasystern Birgitta f Jag och Lillemor träffades i Cannes, Frankrike Vi gifte oss den 21 juni 1985 i Hässelby kyrka. Efter bröllopet hade vi fest för ca 50 personer på Görvälns slott i Järfälla. Barn: (1) Lars Daniel Henrik Elin Elisbeth Christina f. 24 aug på Karolinska i Solna f. 31 juli 1997 på Karolinska i Solna Ruth och Birger Ruth och Birger 17 juli 1948, Tärna Barbro Matsson 43

46 Bilden tagen av Monika Spathon på hennes mor Ullas födelsedagskalas 2011 Ruth vid 91 års ålder

47 Ruth och jag brukar sitta och fika på kafé Massagotti i Vällingby. På sista tiden har vi mest kommit att prata om hur det var förr, om hur det var i byn och hur det var att gå i skolan när hon var liten. Jag kommer inte att skriva så mycket om det här utan bara ta med lite om hur det varit senare i livet. Det mesta om hennes barndom står att läsa i den uppsats i nästa stycke, som min son Daniel skrev som ett skolarbete. Hon föddes i Avesta samma dag som den första flygmaskinen landade i Avesta, på ängen bakom Klosterskolan. Ruth var hemmafru till år 1969 då hon vid 49 års ålder började studera till mentalsköterska. Hon arbetade först på Beckomberga mentalsjukhus, men böt sedan arbetsplats och började arbeta på barnpsykologiska avd. på S:t Görans sjukhus. Vid 63 års ålder gick hon i pension, men ombads att arbeta lite längre. Hon fortsatte att arbeta till hon var 75 år. Vid 90 års ålder åkte hon fortfarande skidor då hon var med sonen Nisse i Abisko. Hon bakar jättegoda kakor. Hennes små kanelbullar, toscakakor och mandelkubb är otroligt goda. (Recepten på kubben står längst ner på sidan, men receptet till bullarna sitter i hennes händer och går inte överförs till text). Kubben är i synnerhet välbekanta och nästan legendariska, då de var ett stående inslag för alla som varit med familjen på i skidsemestrarna i Björkliden på 1960 och 70- talet. Det händer att vi emellanåt får med oss en påse då vi åker till vår stuga i Sälen. Kåldolmar! Kåldolmar! Hon gör nog världens godaste Kåldolmar. Till skillnad från hennes kunskaper i elektronikens värld, där alla maskiner med mer än en knapp är ett mysterium, är hennes kunskap i hur god husmanskost skall tillagas den helt motsatta. Mycket av den mat hon lagar och de bullar och kakor hon bakar är äldre recept som hon lärt sig när hon var ung och bodde hemma i Avesta. Receptet på kubben kommer från hennes faster och kallas följaktligen för "Fasters kubb". Ruth är alltid snäll, glad, positiv och försöker alltid se saker från den ljusa sidan. Hon är mycket omtyckt hos dem som träffat och lärt känna henne, i synnerhet hos sina barn och barnbarn. Hon är ett stöd och finns alltid till hans när man vill ha någon att tala med. Ruths make Birger (min far) var byggnadsingenjör vid SJ (Statens Järnvägar), där han ansvarade för ett flertal bro- och tunnelbyggnationer runt om i Sverige, vilket innebar att familjen fick bo på olika platser i Sverige, från norr till söder. Ruth och Birger hade ett fint och innehållsrikt liv tillsammans och trivdes i varandras sällskap. De reste mycket, ända sedan vi barn var små. Den första längre resa familjen gjorde var 1962, då hela familjen åkte på en lång tågresa från Kiruna till Italien. Ruth och Birger fortsatte att åka tåg och hann med att se de flesta europeiska länder genom tågfönstret. De fick emellanåt ge upp sin vana att åka tåg då tåg inte fanns som ett alternativ. När de åkte till Kanarieöarna var det inte aktuellt att åka tåg, så det fick bli flyg. Även till Kina och Egypten fick tåget stå tillbaka. Lillemors föräldrar: Hermann Lapsch f. 6 okt i Dubnitz- Rügen, Växte upp i Ralsvik- Rügen, Tyskland. Han kom till Sverige i juli Arbetade som trädgårdsmästare hos Sivander i Riddersvik, sedermera på Rosbackens handelsträdgård i Hässelby. Han dog den 2 aug i Hässelby, Stockholm. Det var meningen att han efter krigsslutet skulle flytta till Canada, men på grund av ett missförstånd hamnade han i Sverige där han träffade sin kommande hustru Lisbeth Elfriede Kopp (f. 7 jan i Lippehne, Stetin). Tyskland, nuvarande Polen. Hon kom till Göteborg 1952 och började en anställning som kokerska i en redarfamilj, blev senare rekommenderad till Stockholms slott, där hon bodde på slottsbacken och arbetade som kokerska under Gustav VI tid. Där bodde hon till 1958 då Lillemor föddes. Då kungafamiljen flyttade till deras sommarbostad på Sofiero så var Elisabet med. Att hon blev rekommenderad till att laga mat åt kungahuset är lätt att förstå då man fått förmånen att äta hemma hos familjen Lapsch. Hon har den skicklighet som krävs för att kunna tillaga en festmåltid av en falukorv. Det är en svår uppgift att välja ut den godaste av all den mat hon tillreder, men en som sticker ut lite mer än de övriga är hennes rödkålssallad. Oavsett om man tycker om rödkål eller inte så finns det nog ingen som kan motstå denna. Det vår familj har gemensamt med kungafamiljen är att Elisabeths rödkålssallad är en de allra främsta favoriträtterna på julbordet. Fasters kubb Rör ihop: Mjölk 4koppar Socker 4 koppar Smör 2 hg Ägg 2 stora Bittemandelolja 30 droppar Hjorthornssalt 30 gram Mjöl efter behag Rulla ihop till en rulle. Skär upp i bitar. Lägg dem med snittsidan upp på en plåt Strö på pärlsocker. Grädda i ugnen ca 200 grader 45

48 En avskrift av Daniels intervju med Ruth. Gjord som en skoluppgift i åttonde klass. Intervju med Ruth Jag har intervjuat min farmor Ruth Spathon som är 85 år gammal. När jag ringde och frågade om jag fick intervjua henne sa hon glatt att det skulle vara jättekul, så nästa dag åkte jag ner till deras hus i Hässelby Strand. När jag kom in log hon och frågade om jag ville ha lite kaffe och pepparkakor. "Ja, gärna" svarade jag och satte mig ner. När kaffet var färdigt började jag intervjua henne. Ruth föddes den 4 januari 1920 i Gamla byn i Avesta, Kopparbergs län. Huset hon bodde i som liten var stort för den tiden. Det hade ett stort rum och ett kök. De hadde el och rinnande kallt vatten, men ingen toalett, den stod utomhus. I hushållet bodde fem personer. Ruth och hennes tre bröder Erik, Kalle och Sven, pappa Reinhold, (han kallades för Gustaf) och mamma Elida. Det fanns ingen orättvisa i familjen. Hennes far var jättesnäll och skulle han leva idag skulle han vara psykolog, enligt Ruth. Hennes mor var mycket sjuk, hon lev av vad man på den tiden kallade för "fallandesjukan", idag kallar vi det epilepsi. Ruths pappa var martinmästare, uttalas "martäng". Han jobbade på Avesta järnverk där de smälte järn i stora ugnar. När man är martinmästare är man chef för de andra i martinerna som smälter järnet. På den tiden jobbade folk även på söndagar. När ruth var yngre gick hon ofte ner med kaffe och en bulle till pappan. Framför järnverket fanns en stor port, där fick inte alla komma in förutom de som jobbade där eller de som hade ett ärende rörande järnverket. Men Ruth fick gå in genom porten, de visste att hon hade fika till sin far. Dessutom kännde alla varandra rätt väl. Hon fick till och med hämta sprit åt pappa. Det tycker hon var ganska konstigt. Konsul Axelsson Jonsson ägde Avesta järnverk. Han var mycket snäll och omtyckt i byn. Axelssons sondotter Antonia Axelsson Jonsson är idag ägare av bland annat företagen Åhléns och Hemmköp. Bröderna Kalle och Sven började jobba på bruket i "kallvalsen när de var 14 år. Där gjorde de rostfri plåt. De jobbade där ända till pensioneringen. Byn ligger på en holme som som går ut i Dalälven. Järnverket och byn var ihopbyggda. Det gick en grusväg mellan järnverket och bostadshusen. Det bodde över tvåhundra personer i den lilla byn, många var flickor så Ruth hade många vänner. Det var lugnt och tryggt i byn. Det fanns inga inbrottstjuvar eller liknande. Sveriges första myntverk låg också där. I det myntverket har världens största mynt tillverkats. Man flottade timmerstockar på Dalälven som flöt förbi byn. Där var ofta barnen och lekte. De hoppade omkring på stockarna. Det visste föräldrarna inte om, och det var tur det, därför det var livsfarligt. Ruth var ochså otroligt duktig på att simma. Hon lärde sig det genom att hennes bröder kastade i henne från bryggan när hon var liten och sa att nu fick hon simma iland. Det fanns inte mycket att göra, så hon fick komma på ett sätt att försöka komma iland, och det lyckades hon med. Det fick räcka som simmlektion tyckte bröderna. Efter det blev hon mycket intresserad av simmning. Mär hon var 13 år tog hon simmärket magistern. När hon blev äldre tog hon också märket guldmagistern som är det högsta simmärka som man kan ta. Hon räddade även livet på två små pojkar. Skolan Ruth gick i hette Klosterskolan, där gick hon i sex år. Sedan gick hon i fortsättningsskola i två år, den hette Centralskolan. Hon gick även i skolkök där de fick lära sig laga mat. När barnen gick till skolan hade flickorna oftast klänning på sig och pojkarna långbyxor. Vad pojkarna hade på överkroppen spelade inte så stor roll. Ruth hade ochså en fin Leksandsdräkt som hon tyckte mycket om. När Ruth inte var i skolan hjälpte hon till mycket där hemma. Hon bar in ved, städade, tvättade och sånt som behöver göras hemma, både då och nu. När hon hade gått ut skolan jobbade hon på Konsum en ganska lång tid. På fritiden gick hon på gymnastikflera gånger i veckan, hon tyckte det var kul. Det fanns inte mycket annat att göra, tyckte hon. Hon var också med i Idlaflickorna, som är en gymnastikgrupp. Hon var bland annat med på världsutställningen i Bryssel 1958, och uppträdde med gruppen. På den tiden var det vanligt att man hade löss, nästan alla hade det. Några av orsakerna var att de bodde i trähus, och i trä trivs löss. Man kunde inte heller bada och tvätta sig lika ofta som man gör nu. Men Ruths pappa blev trött på lössen en dag, så han klippte av hennes hår och sedan smörjde han in hennes huvud med sabadillättika, som fick bort lössen. Ruth tyckte förstås inte om att vara utan hår på huvudet, men hon gick till skolan ändå, med eller utan hår. Håret växte så småningon ut igen och de flesta lössen försvann. När Ruth var femton år 1935 skaffade familjen radio, som var nytt på den tiden. De lyssnade mycket på den, både morgon och kväll. I Sverige på den tiden åt man mycket potatis, grönsaker, griskött, fisk och rotfrukter. Till det drack man mest mjölk eller vatten. Ruths pappa sa att riktigt smör var bra för ögonen, så det fick Ruth äta mycket av. Man köpte ofta en gris på våren. Den hade man hela året ända till jul då man slaktade och åt den. Man tog tillvara allt på grisen, tarmarna gjorde de korv av, köttet åt de och blodet gjorde de palt av. Huvudet smyckade de till julen med glasyr på och satte det på julbordet. 46

49 Ruth tyckte också mycket om att dansa. Hon var på en dansaftoni Folkets Park en gång i Avesta, är träffade hon min farfar, som heter Birger. 17 juli 1948 gifte sig Ruth och Birger i Matteus yrka i Stockholm. De flyttade sedan till Göteborg, där skaffade sig Ruth ett jobb i ett stort varuhus som hette Valeris Hansson. Men Ruth längta ofta tillbaka till Avesta, så flyttade de tillbaka dit. När de bodde i Avesta cyklade de ibland därifrån till Sälen. Ruths faster var religiös så hon tyckte att flickor inte skulle ha korta byxor på sig. Så Ruth fick alltid ta på sig långbyxor nar de skulle åka iväg. På den tiden var det mode att ha korta byxor, så när de kommit till Rembostugan som ligger en bit utanför Avesta bytte Ruth om till kortbyxor.. Men Ruth tyckte mycket om sin faster och har många kära minnen kvar av henne. Min pappa (Lars-Erik) föddes också i Avesta De flyttade sedan från Avesta till Björkliden 1958, och sedan till Kiruna Till slut flyttade de till Stockholm1963, och där bor de kvar än idag, i ett hus som i Hässelby Strand som Birgers far (min farfars far) byggde under åren Efter ungefär tjugo pepparkakor och två koppar kaffe tyckte jag att jag hade tillräckligt med information för att skriva denna intervju. Så jag tackade framor och tog en pepparkaka till. Hon sade att det var jättekul att jag ville intervjua henne, men att hon kunde berätta i flera timmar till om allt hon varit med om. Det hade inte någon av oss tid med, så vi bestämde att det fick bli en annan gång. Jag tackade henne igen på vägen ut och sade hejdå samtidigt som jag knaprade på min pepparkaka. Daniel Spathon 2004 Ruth och Birger med kortbyxor 47

50 Nyårsdagen 2012 i Sälen. Ruth åker spark 48

51 SVEN BERTIL GUSTAVSSON föddes och bodde hela sitt liv i Avesta. -1, 4 Han arbetade i kallvalsen på Avesta järnverk till han gick i pension. Till skillnad från sin bror Erik hade Sven inte någon längtan efter att få resa runt i världen och se sig om. Han var fullt nöjd med att sitta på "holmen" och fiska. Jag minns att han var jättesnäll och en riktig bra kompis när jag var liten, han tog ofta med mig ut på sina fisketurer i sin gröna flatbottnade eka. Satt vi inte i båten och metade så gick vi upp till gamla busstationen, där centrumbyggnaden numera ligger och tog oss en varm korv med bröd, som var hans favoritföda. Han var ganska tystlåten och förnöjd med tillvaron som den var. Han bodde på olika ställen i Avesta, men fick med tiden möjligheten att flytta tillbaka till Gamla byn där han en gång blev född. Han kom att bo där resten av sitt liv. Utanför Svens hus i Gamla byn. Ruth, sambon Elvira och Sven August Reinhold Gustavsson Faster: Signe Viktoria Gustavsson 49

52 Ruth utanför sitt barndomshem Besser 10 i Gamla byn, Avesta. Avesta den 6 november Bilderna tagna av Elin Spathon (gen 1) 50

53 51

54 Astrid, Eva Hult, Karin Hydfeldt, Elin Wisén, Calle, Bernhard Wisén, Faster Signe Bernhard Wisén, Astrid, Ruth, Calle, Faster Signe, Elin Wisén 52

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.

Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga. Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Handelsboden/Lilla Norregård.

Handelsboden/Lilla Norregård. Handelsboden/Lilla Norregård. Skylt: nej Ligger på fastighet: Hamra 3:22 Koordinater: N / E Kallas idag i folkmun Brittas. Låg först under Hamra Knutsgård åren 1863-1866, därefter under Hamra Norregård

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren. Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF

SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,

Läs mer

KORPARYDET Torp under Moboda, FoF

KORPARYDET Torp under Moboda, FoF KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.

Läs mer

Hedkarlsbo, (Sandvreten)

Hedkarlsbo, (Sandvreten) Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Sammanställt av: Gunnar Ekman, Sida 1. Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)

Sammanställt av: Gunnar Ekman, Sida 1. Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) 2013-02-28 Sammanställt av: Gunnar Ekman, gunnar.ekman@gmail.com Sida 1 Tabell 1 Gabriel Pierrou. Mästersmed på Tolvfors. Född beräknat 1777. Död drunknad 1809-08-20 i Valbo (X). Gift 1799-10-20 i Tolvfors

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Jösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1700-talet. Notera hyttan vid Claesbäcken mot Hällsjön.

Jösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1700-talet. Notera hyttan vid Claesbäcken mot Hällsjön. Lars Lindberg 2015-03-14 Jösses, Jöns Futes, Futens 1 Kartbilder Jösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1700-talet. Notera hyttan vid Claesbäcken mot Hällsjön. Jösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1750-talet.

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.

Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

ANNA PERSSON. en kopp med minnen

ANNA PERSSON. en kopp med minnen ANNA PERSSON en kopp med minnen ANNA PERSSON Min mormor har skrivit om sin barndom och där kan jag läsa om hur min mormors mor Anna levde. Min mormor skriver När pappa var ute på olika uppdrag fick mamma

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit.

1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit. KILINGE 2:1 Vid storskiftet 1818 ägdes Kilinge 2:1 av Bergsmannen Anders Månsson. Han var född 1785 i Trälsätter och gift med Kjerstin Olofsdotter, född 1778 i Käslinge. De flyttade till Trälsätter 1830.

Läs mer

Sör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.

Sör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901. Sör Åsbo 1 1. Stuga kallad "Oppstun". Här bodde fördelsman Lars Olsson (1818-1904) med hustru Anna f Olsdotter (1823-1912), med fyra barn, Anna f 1850, Brita f 1854, Lars-Olof f 1859, han emigrerade till

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm Kapitel VIII Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm 091019 Släktöversikt Av bevarade noteringar i kyrkböcker från 1700-talet går det att utläsa att skepparsläkten Norman från Torekov

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö. Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)

med gårdsnamnet Mårs.(Mårsch) 1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF

NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Nyanäs under Moboda Torpet låg på Norra Mobodas mark, längst bort i norra delen av Moboda, på

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. 1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h

Läs mer

Kullhult, Håknaböke och Älmås

Kullhult, Håknaböke och Älmås Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Finns med i husförhörslängderna från ca. 1800, då under 4:e Roten och Vissö. Därefter ligger torpet under Hamra Norregård.

Finns med i husförhörslängderna från ca. 1800, då under 4:e Roten och Vissö. Därefter ligger torpet under Hamra Norregård. Torpet Sjöbo Torpskylt finns: Ligger på fastighet: Koordinater: N / Ö. Finns med i husförhörslängderna från ca. 1800, då under 4:e Roten och Vissö. Därefter ligger torpet under Hamra Norregård. 1800-1819:

Läs mer

Sagans värld. För vuxna, men även för barn!

Sagans värld. För vuxna, men även för barn! Sagans värld För vuxna, men även för barn! 1 F OLKSAGOR Det finns massor av olika folksagor och många av dom är väldigt gamla så vissa sagor vet man inte när dom kom eller var. I början skrev man inte

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Soldater vid Österby soldattorp, ST 1058 i Näshulta socken

Soldater vid Österby soldattorp, ST 1058 i Näshulta socken Soldater vid Österby soldattorp, ST 1058 i Näshulta socken 1 (16) Innehåll Claes Ditlofson...3 Erik Falck (Larsson)...4 Lars Falck (Olsson)...5 Erik Falck (Ersson)...6 Anders Falck (Andersson)...7 Olof

Läs mer

Anfäder Jan Jansson Stor

Anfäder Jan Jansson Stor Anfäder Jan Jansson Stor Jan Jansson Stor. Bonde (1831), kronobåtsman (1834), gruvarbetare (ca 1840). Född 1808-06-02 Börstilsbyn, Börstils församling (Uppland) 1). Bosatt 1826 Komministergården, Börstilsbyn,

Läs mer

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Gunnar Tonnquists släkt 4 Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Tabell Johan Alfred Sjöberg (fk Tånnqvist). Soldat, lantbrukare. Född 20 jun 859 i Kårabo, Tånnö (F). Död 6 dec 947 i

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer