Med siktet inställt på fred

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med siktet inställt på fred"

Transkript

1 Med siktet inställt på fred Giftinformationscentralen En 0-årig institution Utbildning som fast food Studentakuten En läkarstudent gör projektarbete i medicinsk pedagogik, slåss mot väderkvarnar och utbildar framtidens akutläkare. Från vik-ul till VD Läkaren och forskaren som blev läkemedelsbolagschef, VD för Danderyds sjukhus och styrelseledamot i finansjätten Investor. ERAS perioperativ vård Enhanced recovery after surgery, ERAS, har inneburit en genomgripande förändring av den perioperativa sjukvården. Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening #0/0 Årgång 0

2 innehåll ledare Redaktör och ansvarig utgivare Saman Saidi Grafisk form och produktion Johan Ekholm nopr nopr.se Gästredaktör och korrektur Ann-Sofie Sjöberg Satsa på unga forskande läkare! Tryck Sörmlands Grafiska Annonser samt prenumerationer Cecilia Henzel SYLFs kansli Box 0 Stockholm Den kliniska forskningen är ett ständigt aktuellt ämne som på senare år varit föremål för flera utredningar. Ett återkommande tema är behovet av satsningar för att säkra återväxten av kliniska forskare, inte minst med tanke på stundande pensionsavgångar. ERAS framtidens perioperativa sjukvård Enhanced recovery after surgery, ERAS, eller fast-track kirurgi har inneburit en genomgripande förändring av den perioperativa sjukvården. Genom att använda multidisciplinära interventioner designade att reducera kirurgisk stress har återhämtningen efter kirurgi förbättrats radikalt. Med siktet inställt på fred Svensk vapenexportpolitik beskrivs ofta som ansvarsfull och restriktiv. Sverige tillhör dock världens största vapenexportörer och svenska vapen säljs regelbundet till länder i krig samt länder som kränker mänskliga rättigheter. Giftinformationscentralen Belägen på Karolinska sjukhusets område i Solna, startade den svenska giftinformationscentralen (GIC) sin verksamhet 0 som en av de första i Europa. Incitamentet var frustration över bristen på toxikologisk information. Utbildning som fast food En gång i tiden var all undervisning individuell och helt anpassad efter studentens tidigare erfarenheter och intressen på samma sätt som våra bättre restauranger är utformade idag. I dagens undervisning däremot finns bara snabb bukfylla. Satsa på unga forskande läkare! Underläkares forskning Från vik-ul till VD en annorlunda karriär En vanlig kväll på en ovanlig klinik Appar för alla smaker Dr. Anders daganteckningar Forskande och undervisande läkare IVA-randning Down Under Entreprenörskap under en framgångsrik franchise Studentakuten Lärorik AT i ett hierarkiskt system 0 Sex på Kärleksakuten Läkare som patient, empiriska reflektioner? OrdförandeOrdet Lokalfackligt tel: 0-0 fax: 0- Styrelse Lena Ekelius, ordf. Martin Sandelin, v. ordf. Emma Spak, a.v. ordf. Johanna Sandlund, redaktör Harald Strömberg, ledamot Adina Welander, ledamot Åsa Bratt, ledamot Kansli Cecilia Henzel SYLFs kansli Box 0 Stockholm tel 0-0 fax 0- Pg - Bg - Internet sylf.se ALF-medlen är en viktig finansieringskälla för svensk klinisk forskning. Det nuvarande ALF-avtalet, som reglerar samarbetet mellan staten och landstingen/regionerna avseende utbildning av läkare, forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, sades upp i december 00. Ett nytt avtal ska förhandlas fram inom den femåriga uppsägningstiden. I Läkarförbundets utredning ALF- och FoU-medel i ALF-landstingen utgångspunkter inför ett nytt ALF-avtal (00) konstateras glädjande nog att alla landsting och regioner som bedriver läkarutbildning och därmed har ALF-avtal i någon mån gör satsningar på yngre forskare. Läkarförbundet vill se ytterligare satsningar på yngre forskare, vilket SYLF stödjer. Dagens lokala satsningar måste utökas och kompletteras med statliga satsningar riktade mot yngre forskare, för att säkra den kliniska forskningens framtid. Forskande läkare behöver tydliga karriärvägar med tjänstekonstruktioner som främjar forskning, från examination till pension. Enligt SYLFs AT-ranking 00 forskar % av AT-läkarna, hela % av dessa saknar dock finansiering. Bland de 0 % av ST-läkarna som i SYLFs ST-enkät 00 angav att de forskade eller hade forskat saknade % finansiering under doktorandtiden. SYLF anser att det behövs en moderniserad syn på forskning som arbetsuppgift, med där för avsatt arbetstid. Forskningen kan inte behandlas som en hobby dedikerade läkare ägnar sig åt under jourkomp och efter arbetsdagens slut. och aktivt forskande läkare så att utbildningsnivån och forskningsanknytningen kan garanteras. Att rekrytera enstaka docenter som akademiska målvakter till de nya satellitlärosätena räcker inte för att skapa en forskningsanknuten utbildningsmiljö. Det måste finnas fullständiga karriärvägar på orten så att en egen kompetensbas och forskningskultur kan byggas upp. Att skapa så kallade forskar-at och forskar-st, med tydligt avsatt forskningstid, kan stimulera läkare att börja forska och främja rekryteringen av redan forskande läkare. Större möjligheter att forska utanför universitetssjukhusen skapar också chansen att tillvarata den kunskap som de stora patientgrupper som sköts på mindre sjukhus och i primärvården kan generera. Satsningar på forskning utanför universitetsorterna får inte utarma de resurser som avsätts till yngre forskare på universitetssjukhusen idag utan måste göras som nysatsningar med nya resurser. Det krävs också en tydlig koppling till universiteten och universitetssjukhusen så att varje forskande läkare har en hemvist i ett större akademiskt sammanhang och inte lämnas att verka isolerat. För att Sverige även i framtiden ska ha livaktig och högkvalitativ klinisk forskning som genererar ny kunskap och främjar patientnyttan anser SYLF att det krävs satsningar på unga forskande läkare genom både strukturella förändringar i hälso- och sjukvården och genom statliga ekonomiska nysatsningar. Krönika Allmänläkarens identitetskris Korsord Sudoku, Arne Anka, Lika som bär Omslagsfoto istockphoto.com Anthia Cumming När läkarutbildningarna i allt större utsträckning flyttar ut från universitetsorterna är det viktigt att de sjukhus som hyser läkarstudenter inom ramen för regionalisering eller längre utlokalisering har disputerade moderna läkare # 0 moderna läkare # 0

3 aktuellt Världens svåraste tenta, skriven av Martin Wohlin. SYLFs fullmäktigemöte 0, skriven av Maria Andersson. SYLF rekommenderar att ett kontrakt upprättas mellan AT-läkaren och arbetsgivaren, vilket i detalj reglerar villkoren för utbildning och tjänstgöring under allmäntjänstgöringen. Läs mer på sylf.se Semesterlagens regler utgör lägsta grund för rätten till semester. Om det finns ett kollektivavtal tar de reglerna över. Läs mer om semesterregler för landstingssektorn på sylf.se 0% Andel färre allmänläkare i Sverige jämfört med snittet i Europeiska Unionen. Pojkföderskor oftare deprimerade Postpartum depression drabbar oftare kvinnor som fött pojkar. Det visar ny forskning vid Akademiska sjukhuset. En teori är att hormonet leptin ligger bakom skillnaden, ett hormon som visat sig skydda mot depressiva symtom. Ungefär var tionde kvinna drabbas av förlossningsdepression men upp till 0 procent har en övergående nedstämdhet efter förlossningen. Det mest överraskade i studien var att nyförlösta som fött en pojke löpte 0 procent högre risk att vara deppiga fem dygn efter förlossningen än mammor som fött en flicka. Däremot såg man inget samband mellan deppighet och barnets kön vid uppföljningar sex veckor respektive ett halvår efter förlossningen. En teori är att halterna av hormonet leptin spelar in. Det skiljer sig beroende på om man väntar en pojke eller en flicka och har visat sig skydda mot depressiva symptom, säger Alkistis Skalkidou, gynekolog och ansvarig för en studie som omfattade drygt 000 nyförlösta kvinnor. Skalkidou betonar att symtomen oftast går över och att även andra faktorer än hormoner spelar in. I Kina har studier visat att kvinnor som fött flickor är mer nedstämda på grund av trycket från omgivningen att föda pojkar. Kvinnor med förlossningsdepression är en svår grupp att fånga in eftersom nyblivna mammor sällan söker vård. För många är det tabu att prata om nedstämdheten. Man förväntas ju vara glad över sitt friska barn. Depressionen börjar oftast inom sex veckor postpartum, men kan tillslå efter några månader. En ökad risk har noterats om man varit deprimerad tidigare i livet, var deprimerad under graviditeten eller har haft mycket svåra humörsvängningar innan mens. Antibiotikautsläpp fostrar resistenta bakterier Indiska fabriker som tillverkar läkemedel för den svenska marknaden släpper ut stora mängder antibiotika i miljön. Svenska forskare visar nu att utsläppen leder till att bakterier i vattendragen blir resistenta mot flera olika typer av antibiotika. En del experter beskriver området i Indien som ett lab-experiment som undersöker den värsta möjliga situationen. Med skillnaden att experimentet inte utförst på laboratorium, utan istället på riktigt. Internationella experter är oroade över att detta i förlängningen kan bidra till att sjukdomsframkallande bakterier bli svårare att behandla, oavsett var man bor. Med en ny metod, baserad på storskalig DNA-analys, har forskarna visat att bakterier i de indiska vattendragen är fulla av resistensgener som gör dem motståndskraftiga mot antibiotikabehandling. Eftersom vi köper mediciner från Indien har vi i ett moraliskt ansvar att försöka minska miljöförstöringen där. Om utsläppen dessutom bidrar till att sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika är problemet vårt på ett kanske ännu mer påtagligt sätt, säger Joakim Larsson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien. Med hjälp av DNA-analys och nya beräkningsmetoder kan vi nu i en och samma analys söka efter tusentals varianter av resistensgener, säger Erik Kristiansson, forskarassistent vid Chalmers. Även om bakterierna i floden inte nödvändigtvis utgör en direkt fara för människor finns risken att de överför sin resistens till farliga bakterier, säger Dave Ussery, mikrobiolog vid Danmarks Tekniska Universitet. Ta ställning för donation Världens svåraste tenta Nitromex upphör Ohygieniska kläder Brustet hjärta helar sig självt Hjälp som vapen Även om svenska folket är fortsatt positivt till organ- och vävnadsdonation visar en färsk opinionsundersökning, genomförd av Synovate på uppdrag av Socialstyrelsen, att var tredje invånare i Sverige inte vet hur man tar ställning för donation. Socialstyrelsen tar nu fram riktade informationskampanjer till särskilda målgrupper, i första hand pensionärer och skolungdomar, där opinionsundersökningen visat att kännedomen är låg eller felaktig om organoch vävnadsdonation. Budskapet om donation sprids också bland annat genom Facebook-sidan "Jag donerar mina. Gör du?". Det finns flera sätt att göra sin donationsvilja känd; informera sina närstående, fylla i ett donationskort eller anmäla sig till donationsregistret på Socialstyrelsens hemsida. Världens svåraste tenta, the one word exam, som använts i över hundra år för att skilja ut the brightest and the best från de övriga inte helt obegåvade är avskaffad. Forna studenter beskriver den som för kryptisk till och med för Oxford. Sir John Vickers, ordförande för All Souls college i Oxford, säger att de senaste åren har skrivningen visat sig vara av mindre betydelse i urvalsprocessen. Skrivningen säger en del om vad Oxford värdesätter hos sina studenter. Man söker de skarpaste; inte bara de som har bäst betyg. Skillnaden mot den svenska centraliserade betygstyrda antagningsprocessen är enorm. Eftersom endast de främsta studenterna inom sina respektive områden söker sig till Oxford fungerar systemet ypperligt, trots att godtycket och svågerpolitiken härjar fritt. Försäljningen av Nitromex kommer att upphöra när nuvarande lager är slut. Orsaken är att den norska tillverkaren av läkemedlet gått i konkurs och någon ny inte tillkommit. Nitromex av båda styrkor beräknas ta slut i maj 0. Vissa förpackningsstorlekar kan ta slut innan dess och tillfälliga leveransstörningar kan förekomma. Nitromex innehåller glyceryltrinitrat i styrkorna 0, mg samt 0, mg. Glyceryltrinitrat används för anfallskupering vid angina pectoris. Under 00 uppgick antalet patienter som förskrevs substansen till cirka Läkemedel identiska med Nitromex saknas på den svenska marknaden men läkemedelsverket föreslår Glytrin eller Nitrolingual sublingualspray som allternativ. Även Suscard buckaltabletter finns att tillgå. Med anledning av den hätska debatten i Storbritannien som följt införandet av den kortärmade sjukhusklädseln, redovisades nyligen en forskningsrapport i Journal of Hospital Medicine där man undersökte klädseln hos 00 medicinläkare i Denver, Colorado. Man jämförde kontaminationsgraden, mätt i antal MRSA-positiva odlingar samt bakteriekolonier på såväl kortärmad som långärmad klädsel samt hudpartier. Intressant nog fann man inga signifikanta skillnader grupperna emellan trots att man även tittade på en grupp som inte bytte sina långärmade rockar dagligen. Forskarna drar slutsatsen att kortärmad sjukhusklädsel har lika stor kontamineringsgrad som långärmad rock efter en åtta timmars arbetsdag. Sista ordet lär dock inte vara sagt i denna debatt. Forskare har sedan länge känt till att en del fiskarter och groddjur har förmågan att återbilda delar av sitt hjärta efter att det åsamkats fysisk skada. Nu har man, för första gången, observerat ett liknande fenomen hos nyfödda labratoriemöss. Inom tre veckor hade de kirurgiskt orsakade hjärtskadorna, hos de en dag gamla mössen, spontant reparerats med hela procent. Intressant nog hade delarna inte bara regenererat utan även återfått sin normala funktion. Denna förmåga att läka har dock visat sig vara begränsad till den första levnadsveckan, varefter förmågan går förlorad. Forskarna hoppas att dessa fynd skall föra oss närmare en behandlingsform genom myokardregeneration hos patienter med till exempel ischemisk hjärtsjukdom. En undersökning av Läkare Utan Gränser visar att allmänheten i Sverige, Norge och Danmark tycker att de humanitära principerna om neutralitet, opartiskhet och oberoende är viktiga. Samtidigt visar resultaten att man är positivt inställd till ökat samarbete mellan militära och humanitära aktörer, vilket är en uppfattning som ofta propageras av politiker och medier. Enligt många hjälporganisationer kan en sammanblandning av militära och humanitära insatser i konfliktområden vara livsfarlig. Att stridande parter i en konflikt undergräver vår möjlighet att hjälpa är mycket allvarligt. Den ödesdigra konsekvensen blir att hjälparbetare blir måltavlor och patienter inte får den livsviktiga hjälp de behöver, säger Johan Mast, generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i Sverige. SYLFs fullmäktigemöte 0 Tåget avgick punktligt från Malmö klockan 0. på torsdagsmorgonen. Av någon märklig anledning var förstaklassbiljetterna billigare än andra klass. Väl framme slöt valberedningen upp mangrant för kvällens middag. Vi diskuterade det kommande fullmäktigemötet, men framför allt hade vi väldigt roligt. Fullmäktigemötet pågick under två intensiva dagar och rattades med bravur av de båda mötesordföranden Jens Ellingsen från Uppsala och Johanna Pallin från Dalarna. Diskussionerna var livliga och det var som vanligt högt i tak. Fullmäktige beslutade bland annat att SYLF under det kommande året skall arbeta för att alla underläkare skall ha en egen arbetsyta. Vidare beslutade fullmäktige att man skall arbeta för att ta fram goda exempel på hur läkare kan arbeta deltid och sätta samman en skrivelse till Arbetsmiljöverket med modern forskning om riskerna med nattarbete för gravida och ammande som ett led i arbetet för jourbefrielse för gravida som så önskar. 0-årsjubilerande SYLFs fullmäktige med gäster avnjöt middag under Harald Strömbergs kompetenta toastning i Läkarförbundets pampiga lokaler. Regionöverläkaren Ola Björgell, pappa till kongressen Framtidens Specialistläkare, blev hedersledamot i SYLF. Dag två fortsatte vi med samma energi. På valberedningens stora dag fick vi gehör för våra förslag samtidigt som ytterligare en nominerad lyftes fram vilket betraktas som ett friskhetstecken. Lena Ekelius valdes för ytterligare två år som ordförande. Martin Sandelin från Uppsala och Emma Spak från Göteborg valdes till förste respektive andre vice ordförande. Till redaktör för Moderna Läkare valdes Johanna Sandlund från Stockholm och till ledamöter Adina Welander, Stockholm och Harald Strömberg, Eskilstuna. Hemtjänsten utför inte beviljade insatser för äldre Det finns stora glapp mellan de insatser som biståndsbedömare beviljar äldre människor, och de insatser som utförs av hemtjänsten. Det visar en rapport som Stiftelsen Äldrecentrum publicerat. Enligt en majoritet av pensionärerna, överensstämmer inte biståndsbesluten med vad som faktiskt har utförts i hemmet. procent fick hjälp enligt biståndsbeslutet, men hos hela 0 procent uteblev den beviljade hjälpen. Paradoxalt nog anger majoriteten av de äldre att hjälpinsatserna har varit tillräckliga, trots att de inte överensstämde med de beviljade insatserna. Flertalet vårdbiträden kände inte till biståndsbeslutet, vilket vittnar om en brist på samstämmighet mellan biståndsbeslutet och de faktiska insatserna. Biståndsbeslutet i sin nuvarande utformning behöver ses över. En väg att gå skulle vara att ge pensionärerna inflytande att förfoga över ett visst antal timmar per månad, där de själva beslutar om vilka insatser som ska utföras. Med förenklad biståndsbedömning skulle handläggarnas resurser frigöras och mer tid skulle kunna läggas på att motivera äldre att ta emot hjälpinsatser, förebyggande insatser, information och inte minst uppföljningar, anser rapportförfattarna Rose-Marie Hedberg och Eva Norman. Ytterligare en svaghet rör tiden vårdbiträdena stannar hos omsorgstagarna. Hälften av pensionärerna ansåg att vårdbiträdena hade för lite tid att utföra sitt arbete. Enligt rapporten hade merparten av vårdbiträdena ingen tidsangivelse för hur lång tid varje pensionär skulle ges, men de förväntades utföra ett visst antal arbetsuppgifter på en begränsad tid utan några marginaler för oförutsedda händelser. Det innebar att vårdbiträdena själva prioriterade sin tid för att få dagen att gå ihop. moderna läkare # 0 moderna läkare # 0

4 Utbildning Underläkares forskning en sammanställning av förutsättningarna Från vik-ul till VD en annorlunda karriär Det var en sommarförmiddag, jag var en nybakad ung läkare som avnjöt ljuset på en filt i Humlegården med kaffe och en färsk frasig Svenska Dagbladet. Då jag öppnade Näringslivsdelen fick jag syn på Carola Lemne. Läkaren och forskaren som blev läkemedelsbolagschef, VD för Danderyds sjukhus och sedermera Praktikertjänst, tillika styrelseproffs och styrelseledamot i finansjätten Investor. Andelen forskande läkare sjunker snabbt i Sverige. Under de närmaste åren kommer årligen cirka 0 disputerade läkare uppnå pensionsålder. För att snabbt kunna ersätta denna förlust av kunskap och erfarenheter krävs en satsning på nya och yngre forskare. John Gambe, Utredningssekreterare SYLF SYLFs AT-ranking och ST-enkät visar på ett stort intresse bland underläkare att forska, men tyvärr saknas ofta adekvat finansiering av forskningstid för underläkare. Läkare bedriver sin forskning på många olika sätt; på heltid, deltid och där till nödda och tvungna inte sällan på sin fritid. SYLF förordar forskning inom ramen för en anställning. En bra lösning är tjänstekonstruktioner som forskar-at och forskar-st. Forskar-AT är en tjänst där den klinikska tjänstgöringen varvas med forskningsperioder. Denna typ av AT-block finns på alla universitetssjukhus. Forskar-ST är inte en lika vanlig företeelse som forskar-at, men finns på flera av landets universitetssjukhus. Det vanligaste är att man söker forskar-st som ett tillägg till sin vanliga ST. Tjänsterna skiljer sig åt i olika delar av landet så det är viktigt att undersöka förutsättningarna lokalt om man är intresserad av att söka forskar-at eller forskar-st. Forskar AT Sammanlagt annonseras cirka 0 forskar- AT-block ut årligen. Flest forskar-at-block har Skånes universitetssjukhus. Söktrycket uppges vara till kvalificerade sökande per block på de flesta universitetsorter, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm uppger att de har kvalificerade sökande per block. På de flesta orter krävs det att den sökande redan är etablerad som forskande, doktorandregistrering är ofta minimikravet. Kvaliteten på den sökandes projektplan samt akademiska meriteringen är avgörande vid tillsättning av forskar-at, det ordinarie AT-rekryteringsförfarande vägs också in vid tillsättning. I tjänsterna ingår till månaders forskningstid beroende på AT-ort, på vissa orter finns möjligheten att ansöka om ytterligare månader inom ramen för forskar-atblocket. Vanligast är att forskningsmånaderna ska tas ut mellan de kliniska blocken men på en del orter är flexibiliteten större och tiden kan tas ut mer kontinuerligt under pågående kliniska placeringar. I Östergötland är det möjligt att ha forskar-at utanför universitetssjukhuset, då placerad i Norrköping eller Motala med forskning på Linköpings universitet. Samtliga orter förutom Stockholm erbjuder sammanhållen anställning med samma lönenivå under klinisk placering och forskningstid. I Stockholm är AT-läkaren tjänstledig utan lön från landstinget under forskningsperioderna och forskningstiden finansieras av Karolinska Institutet. Stockholm är tillsammans med Uppsala de landsting som inte ger någon lönekompensation för den förlängning av AT-tiden som forskar-at innebär. Forskar-ST Forskar-ST är inte lika etablerat som forskar-at. På de flesta universitetsorter finns dock någon typ av konstruktion för att underlätta forskningsaktivitet bland ST-läkare. Forskar-ST med garanterad forskningstid finns i Göteborg, Uppsala, Umeå och i Skåne. I Östergötland finns ett system med sökbara forskningsmånader som utlyses årligen. Stockholm planerar att införa ett mindre antal forskar-st. Alla orter har sammanhållna anställningar placerade inom sjukvården med samma lönenivå under klinisk tjänstgöring som under forskningsperioderna. I Göteborg, Skåne, Östergötland och Uppsala ges lönekompensation för den förlängning av ST-tiden forskningen ger upphov till. ST-läkaren erhåller då lön motsvarande ingångslönen för specialistkompetenta läkare år efter påbörjad ST, krav ställs ofta på måluppfyllelse för både forskning och klinisk tjänstgöring. På hittar du SYLFs fem punkter för att främja klinisk forskning. Adina Welander, AT-Läkare och Doktorand i klinisk epidemiologi Knappt två år senare. Jag träffar Lemne på hennes kontor i centrala Stockholm. Hon bär en blommig klänning och bjuder på en varm kopp kaffe. Svaren på frågorna jag ställer är knivskarpa det märks att det här är en kvinna som tänker igenom vad hon säger och väger orden nogsamt. Ändå kommer svaren snabbt och lätt. Det var en självklarhet för Lemne att läsa till läkare. Redan som -åring påbörjade hon sina studier vid Karolinska Institutet. Det var litet problematiskt, eftersom jag inte fick skriva på dokument själv, utan behövde målsmans underskrift. Intet nytt under solen Två års vikarierande tog det innan Lemne fick en AT i Stockholm. Huvudintressena var anestesiologi och kardiologi, och Lemne gick efter AT på vikariat på narkosen på Danderyds sjukhus. För det mesta enmånadersvikariat, men ibland hade man tur och fick ett tremånadersvik, berättar hon. Intet nytt under solen, således. Att hon skulle återvända till Danderyds sjukhus, när det nyligen bytt namn till Danderyds Sjukhus AB, tilllika som dess första VD, var det nog ingen som anade. Inte heller att några uppgivna kommentarer avseende vikariatens hopplöshet och arbetsgivarens tillkortakommanden över en middag skulle leda till ett slumpmässigt steg i en helt annan riktning. Så kan det gå, när bordskavaljeren är svensk VD för ett stort läkemedelsbolag. Så bytte Lemne riktning, från vik-ul på DS till klinisk prövningsledare på Schering-Plough. Elva tolftedelar Att vara ledare förefaller naturligt för Lemne. Jag lärde mig ledarskap och chefskap genom övning. Först var jag ansvarig för ett litet projekt. Sedan ett större. Karriärsstrategi så tänkte jag aldrig. Jag gjorde det som kändes roligt och viktigt. Lemne återvände till det offentliga Danderyds Sjukhus AB, som VD för bolaget. Men nu såg det annorlunda ut. Bolaget var förvisso ägt av Landstinget, men styrelsen bestod av proffs och inga politiker. Efter sju år som VD lämnade Lemne sin post, för att ånyo inta en chefspost i ett privat bolag, denna gång Sveriges största privatägda vårdbolag, Praktikertjänst med cirka 000 anställda. Valet var lätt. Praktikertjänst har en filosofi som jag tror på, berättar Lemne om hur hon förberedde sig för sitt nya jobb. Jag gjorde en lista med mål. De blev tolv till antalet. Nu har jag hunnit påbörja arbetet med elva av tolv punkter, det känns bra. Från läkare till styrelseproffs Med en samlad bred erfarenhet, från chefspositioner i såväl läkemedelsindustrin som privat och offentlig vård, är Lemne ett hett namn på många fält. Det började med att jag blev invald i Getinges styrelse, berättar Lemne. Därefter har uppdragen varit flera. Det är roligt med makt, att få vara med och påverka, det driver mig, säger Lemne. Det kanske mest uppmärksammade uppdraget är i finansjätten Investor, som gör stora investeringar i läkemedelsindustrin, medtech, biotech och sjukvård. De behövde någon som kunde branschen. Det kan jag bidra med. Fast det tog lång tid innan jag lärde mig att verkligen kunna uppskatta balansräkningar, skrattar Lemne. Jag lämnar Praktikertjänsts borgliknande huvudkontor med huvudet fyllt av funderingar. Liksom sommardagen för länge sedan lämnar Lemne mig inspirerad, med en lustfylld känsla av att det bland läkare och forskare finns väldigt många olika sorters proffs. moderna läkare # 0

5 XXX XXX En vanlig kväll på en ovanlig klinik I Sverige lever idag mer än papperslösa människor utan tillgång till värdig sjukvård. Björn Lundberg, leg. läkare. Som papperslös har man idag endast rätt till akut sjukvård utan subventioner. Man kan få vård om man blir akut sjuk, men kostnaden för sjukvårdsbesök och mediciner kan bli orimligt hög. Om man däremot lider av kroniska sjukdomar eller mindre akuta besvär har man ingenstans att vända sig. För att öka tillgången till sjukvård för papperslösa driver Läkare i världen sedan en klinik i Stockholm där vård erbjuds utan kostnad. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, tolkar och personer med kompetens inom asylrätt och mänskliga rättigheter. En ny kväll Traditionsenligt anländer jag en halvtimma innan vi öppnar. När jag kliver innanför dörren och går genom det redan halvfulla väntrummet påminns jag om mitt första intryck; kan man verkligen bedriva sjukvård i den här trånga lokalen utan de avancerade diagnostiska hjälpmedel som man är så van vid? Halv sju är det dags för ett snabbt introduktionsmöte där kvällens volontärer presenterar sig. Jag konstaterar att vi för en gångs skull verkar vara välbemannade på läkarfronten. Patienter från alla världens hörn Kvällens första patient är D, en år gammal kvinna från Uzbekistan. Hon beskriver en molande till viss del rörelsekorrelerad värk i nacken och ländryggen som är värst på kvällarna. Efter kompletterande anamnes och ryggstatus utan anmärkning, bortsett från ömhet i muskulatur, berättar jag att vi har sjukgymnaster på kliniken som är bra på den här typen av problem och att hon kan få träffa en redan ikväll. D ser lite skeptisk ut men säger att visst hon träffar gärna en sjukgymnast om jag tror att det kan hjälpa. Jag visar D till sjukgymnasten och sätter mig sedan för att skriva i pappersjournalen. Han tar av sig jackan och visar upp en svullen underarm med tydlig felställning. Läkare i världen söker läkarvolontärer! Gå in på lakareivarlden.org och klicka på engagera dig om du är intresserad av att bidra till klinikens arbete. Anna Simonsson K, år gammal, från Mongoliet är min nästa patient. Han pratar varken svenska eller engelska och vår mongoliska tolk är inte i tjänst idag. Till min glädje pratar han lite ryska varför kommunikationen får ske på en blandning av påhittat teckenspråk och ryska med hjälp av tolk. K håller högerarmen nära kroppen och berättar att han för åtta dagar sedan trillat ner från en byggnadsställning. Smärtan kom direkt efter fallet och har egentligen inte blivit bättre. Han tar av sig jackan och visar upp en svullen underarm med tydlig felställning. Undersökningen bekräftar misstankarna och jag frågar varför han inte sökt akut. K säger att han är rädd att någon på akutmottagningen ska meddela polisen att han är papperslös och att han hela tiden hoppats att armen skulle bli bättre. Jag berättar att jag tror armen behöver röntgas, reponeras och gipsas och att vi inte har möjlighet att göra det på kliniken utan att han trots allt måste åka vidare till en akutmottagning. Efter K träffar jag en man från Kongo med en misstänkt pneumoni, en man från Irak med singelnjure som sköts på kliniken för sin diabetes och ytterligare en man från Irak med obehandlad PTSD som jag knyter upp till klinikens psykologteam. Nattliga reflektioner På tunnelbanan hem tänker jag att det är lätt att känna sig otillräcklig på kliniken men att patienterna trotsallt oftast är ytterst tacksamma över att få träffa en läkare som engagerar sig i deras problem. Läkare i världens mål är att kliniken framöver ska kunna läggas ner och att alla människor i Sverige inte bara ska ha rätt till utan också ha tillgång till sjukvård i enlighet med FN:s resolution om mänskliga rättigheter. Till dess är den vård vi kan erbjuda på kliniken ändå bättre än ingen vård alls. istockphoto.com Skodonnell Appar för alla smaker Christian Öhrn, Vice ordförande SYLF Smartphonerevolutionen har de senaste åren brett ut sig över Sverige i rasande takt och underläkarkåren har inte varit sena att haka på. I App Store för Iphone finns en uppsjö program med medicinsk inriktning och här har vi valt att recensera några av de program på svenska som finns tillgängliga. Är du intresserad av att recensera appar till Android? Hör av dig till redaktionen. Läkemedel Förskrivare Du kan förstås surfa in på Fass.se på nätet, de har både sin vanliga hemsida och en särskild sida för mobiler. Läkemedel Förskrivare tillför egentligen varken någon ytterligare information eller några funktioner som inte finns där, men den erbjuder smidigare hantering än att behöva ladda hela websidor, zooma in, scrolla långt etc. Och det fungerar riktigt bra. Så länge täckningen är bra för appen hämtar all information direkt från Fass databas så går det snabbt och smidigt. Du får välja om du vill söka på substans eller produktnamn och hittar lätt rubrikerna för biverkningar, farmakodynamik eller vad det kan vara. Till en början var appen gravt överprissatt, över 0 kr. Nu har priset sänkts till kr och det känns överkomligt, men så länge man sitter vid en dator är det fortfarande smidigare att gå in på fass.se så användningsområdet blir främst när man sitter i fikarummet eller inte är på jobbet. Ett aber kan också vara att täckningen inne på sjukhusen inte alltid är den bästa och då går det lite trögare. Läkemedelsboken Det här är den dyraste av de testade apparna, men kanske också den mest användbara. Den innehåller all text och bilder från senaste Läkemedelsboken och du kan antingen bläddra genom rubriker för att hitta det du söker och det fungerar förvånansvärt snabbt och smidigt eller söka. Sökfunktionen lämnar dock en del i övrigt att önska. Den söker inte i all text utan endast i index och rubriker, har du inte rätt namn på sjukdomen får du inga träffar. Man hade kunnat hoppas på mer av en app som kostar 0 kr. Men när alternativet är att bära med sig en tung bok och bläddra fram rätt sida eller att leta i pdf-filer på nätet, så är det här en användbar hjälp, både på arbetet när det dyker upp något som ligger lite utanför kärnverksamheten, eller i privatlivet när man sitter på en middag och får frågor om saker som ligger alltför långt bak i minnet. Och snabbt går det, här finns all information i telefonen och du är inte beroende av täckningen. Medicinsk Ordbok Denna lilla och billiga app är som namnet indikerar en ren ordbok. Jag tänker att den nog hade varit bra när jag fortfarande var student, för att slå upp nya konstiga begrepp eller läkemedel jag stötte på, men jag märker att det är ganska sällan jag själv behöver använda den. Undrar jag mer än precis vad ett ord betyder så räcker den inte till och sitter man vid en dator räcker det för det mesta med en enkel googling. Men sitter jag utan dator på en rond där överläkaren slänger sig med svåra termer, så visst! Där har den sitt användningsområde. kr är ett rimligt pris. Dr. Anders daganteckningar Våren har inneburit stora förändringar i min AT-karriär. Vi har nämligen gått från den somatiska sidan av sjukvården över till psyket på andra sidan vägen. Där är allt lite lugnare på något sätt (dock ej patienterna ska tilläggas). Saker och ting liksom flyter på i sin egen takt. Epikriserna är något färre och läkemedelslistorna något kortare. En intressant sak, som för övrigt är få förunnade att få uppleva är att vi är precis i skarven av en övergång från pappers- till datajournal. Barnsjukdomarna är rätt många vilka kanske kan bero på att de som varit ytterst ansvariga för läkarjournalens utformning är sjukgymnaster och kuratorer. Ingen psykiater tillfrågades hur de ville att den skulle se ut. Detta har lett till ett flertal bisarra saker som ni som läst min kolumn innan vet att jag har en orubblig fäbless för. Ta bara det lilla faktum att man måste skriva en diagnoskod på alla inläggningar. Att lyckas ställa diagnos på psykiskt sjuka patienter på några minuters anamnestagande är inte det lättaste. En annan rolig sak med bytet är att höra hur äldre kollegor blir alldeles saliga när de pratar om tiden med pappersjournaler; hur mycket enklare det var att sitta och bläddra i pärmen (när man väl hittat den d.v.s.) och klottra kråkor i läkemedelslistorna. Efter bytet till psyk har jag till min förskräckelse även märkt hur mina kunskaper i kirurgi och invärtesmedicin i princip utraderats. Det är mest sannolikt inbillning, men känslan finns där. Att lyssna på hjärtat eller klämma på en ömmande axel på en patient på en psykavdelning känns ungefär som att bestiga Mount Everest naken i motvind. Utan guidande nepales. Tur att det kommer en AT-tenta snart så man får sitta och plugga på allt man borde kunnat när det begav sig. Läs bloggen på sylf.se moderna läkare # 0 moderna läkare # 0

6 Modern eftervård ERAS framtidens perioperativa sjukvård Ulf Gustafsson, PhD, Överläkare, kirurg Ersta sjukhus Kolorektal cancer är en vanlig sjukdom både bland män och kvinnor. Den globala incidensen är cirka fall per år och i Sverige cirka 00 fall per år. De flesta patienter opereras och på grund av hög medelålder (0 år), samtidiga sjukdomar och stor kirurgi är risken för komplikationer stor. Traditionell perioperativ vård Kirurgins traditionella synsätt gällande den operativa verksamheten har varit fokuserat på det kirurgiska ingreppet som sådant alltmedan den perioperativa vården blivit mindre uppmärksammad. Det traditionella sättet att behandla patienter före och efter kirurgi har lärts ut lokalt mellan generationer av kirurger. Först på senare tid har den perioperativa vården granskats på ett strukturerat och vetenskapligt sätt. Det traditionella sättet att behandla patienter har inom kolorektal kirurgin resulterat i en långsam återhämtning, hög komplikationsfrekvens och långa vårdtider efter kirurgi. Ett annat problem har varit bristen på en prospektiv registrering av det perioperativa förloppet inklusive oklarheter och skillnader mellan olika studier hur komplikationer skall definieras. Idag vet ingen med säkerhet hur vanligt det är med postoperativa komplikationer efter kolorektal kirurgi. Studier rapporterar en komplikationsfrekvens allt mellan och procent. Först på senare tid har den perioperativa vården granskats på ett strukturerat och vetenskapligt sätt. ERAS Enhanced recovery after surgery, ERAS, eller fast-track kirurgi har inneburit en genomgripande förändring av den perioperativa sjukvården. Genom att använda multidisciplinära interventioner designade att reducera kirurgisk stress har återhämtningen efter kirurgi förbättrats radikalt. Den tidigare rapporterade vårdtiden för ett koloningrepp, dagar, har man inom ERAS-kirurgi reducerat ned till dagar. Det kirurgiska traumat framkallar en stress reaktion hos patienten och den resulterande frisättningen av stress hormoner påverkar metabolismen negativt. Ett exempel på detta är insulinresistens med efterföljande hyperglykemi som visats att starkt korrelera med ökad andel postoperativa komplikationer. Antalet interventioner inom ett ERAS-protokoll varierar men utgör sammanlagt ungefär 0 stycken. Var för sig har varje intervention starkt vetenskapligt stöd för olika förbättringsvariabler och samverkar tillsammans till att förbättra patienternas återhämtning samt minska andelen komplikationer efter kirurgi. Ersta sjukhus i Stockholm är en ut av Sveriges volymmässigt största kolorektala enheter. Här bedrivs vård i enlighet med ER- AS-protokollet alltsedan 00. Alla uppgifter om det perioperativa förloppet registreras prospektivt i en databas som innehåller över 0 variabler. Här finns uppgifter om följsamhet till de olika interventionerna, patientens nutritionsstatus, vätskebehandling, mobilisering, symptom och 0 dagars uppföljning gällande komplikationer efter kirurgi. Detta innebär alltså inte bara att sjukhuset använder sig av ett program som förbättrar den postoperativa återhämtningen hos patienterna utan också i detalj känner till vad som händer med varje patient. Dessa uppgifter kan sedan användas för kontinuerlig feedback och evaluering av vården vilket ger möjligheter att nå ett ännu bättre resultat. Internationellt samarbete The ERAS study group startades år 000 i syfte att förbättra återhämtning efter kirurgi samt skapa ett gemensamt system för att mäta det perioperativa förloppet och också använda ett enhetligt system för att rapportera komplikationer. Organisationen består av sex Europeiska centra: Sverige: Ersta Sjukhus; Norge: Tromsö Universitets Sjukhus; Storbrittanien: Royal Infirmary, Edinburgh och St Marks Hospital, London; Holland: Maastricht University Hospital; och, Tyskland, Charite University hospital, Berlin. Andra sjukhus har hittills använt vissa delar i protokollet och blandat detta med traditionell vård. Dessa sjukhus använder samma ERASprotokoll och använder samma databas för prospektiv registrering. På så vis blir resultaten internationellt jämförbara och kan användas i vetenskapliga studier. Gruppen har också regelbundna möten för uppdatering av det kunskapsmässiga läget. Idag vet vi med säkerhet att god följsamhet till ERAS-protokollet inte bara förbättrar återhämtningen för patienterna efter kirurgi utan också att protokollet innebär avsevärt förkortade vårdtider och en minskad risk för komplikationer. ERAS i Sverige Ersta sjukhus har fram till nu som enda sjukhus i Sverige bedrivit sjukvård inom ERAS-protokollet fullt ut. Andra sjukhus har hittills använt vissa delar i protokollet och blandat detta med traditionell vård. Intresset för ERAS ökar nu emellertid och vår förhoppning är att flera sjukhus snart kommer att använda sig av hela protokollet. Om alla sjukhus i Sverige också använde sig av samma databas för registrering av komplikationer och det perioperativa förloppet skulle inte bara kvaliteten inom sjukvården öka. Vi skulle också på ett meningsfullt sätt kunna jämföra olika sjukhus, vilket är intressant, inte minst från ett sjukvårdspolitiskt perspektiv. moderna läkare # 0

7 Stefan Ideberg Utbildning Forskande och undervisande läkare Vid Göteborgs Universitet, som vid övriga universitet i Sverige, har andelen forskande läkare minskat stadigt senaste 0 åren. I kölvattnet av professor Olle Stendals rapport Åtgärdsplan för den kliniska forskningen från 00, som genomfördes på begäran av utbildningsdepatrementet, har ett antal olika satsningar gjorts för att vända denna trend. 00 inrättades doktorandtjänster i medicinsk basvetenskap som en satsning vid Göteborgs Universitet. Susannah C. Leach, AT-läkare och doktorand. Magnus Braide, professor. Båda vid Göteborgs Universitet Rapporten från 00 uppmärksammade flera problemområden angående yngre läkares forskningsmöjligheter. Traditionellt har läkarstuderande inspirerats till forskning av de läkare de haft som lärare. Det finns risk att denna inspiration försvagas när den stora andelen forskare och lärare på prekliniska ämnen på läkarprogrammet är naturvetare. Det saknas ekonomiskt motiv och en tydlig karriärväg för läkare inom akademin jämfört med en ren klinisk sådan. Detta har bidragit till att åldern för de som ändå väljer att disputera är hög med följden att få hinner uppnå docentkompetens, vilket gör att tillgången till disputerade läkare med handledarkompetens kommer att minska. En av Göteborgs Universitets åtgärder för att underlätta för forskningsintresserade läkare inom prekliniska ämnen är doktorandtjänster i medicinsk basvetenskap. Det är en femårig utbildning till forskare och akademisk lärare inom ett prekliniskt undervisningsområde. I den pedagogiska utbildningen, som utgör 0 % av arbetstiden, ingår högskolepedagogik, ämnesdidaktik och ämnesfördjupning. Doktorandtjänst erbjuds från första dagen enligt en särskild lönetrappa, och även den pedagogiska utbildningen är helt finansierad. Hanse et al har klarlagt möjliga framtida karriärvägar för läkare i Göteborg. Där framgår det att utbildningen i medicinsk basvetenskap efter läkarexamen skapar förutsättningar för en renodlad akademisk karriär, men den ger även en bra grund för fortsatt klinisk utbildning och karriär som läkare och klinisk forskare. Idén bakom dessa tjänster är inte ny tidigare forskarutbildning av medicinare vid de så kallade prekliniska institutionerna bedrevs på liknande sätt. En undersökning av läkare som disputerat i basvetenskapliga ämnen vid Göteborgs universitet har visat att % blivit kliniska professorer och överläkare, % har chefsbefattningar inom industrin, % arbetar utomlands och % är heltidsforskande professorer i medicinsk basvetenskap. Med denna satsning hoppas man därmed kunna försäkra prekliniska lärarkompetensen på läkarlinjen, och åter öka samarbetet mellan klinisk och preklinisk forskning. Hittills har tjänster tillsatts, är under tillsättning och platser är planerade att utlysas per år. Utbildningen är på heltid, men tjänsteledighet kan beviljas för klinisk utbildning som AT. De flesta doktoranderna i medicinsk basvetenskap har hittills valt att utbilda sig på heltid, men några kombinerar tjänsten med en forskar-at. Möjligheten att kunna utvecklas både forskningsmässigt och pedagogiskt parallellt, och att få handledning även i lärarutbildningen är mycket givande. Det är även förmånligt att ha hela sin doktorandtid finansierad, så man kan forska på betald arbetstid och inte på jourkomp eller på fritiden. Dessa tjänster rekommenderas varmt för alla som är intresserade av preklinisk forskning och utbildning, och som önskar en karriär helt eller delvis inom akademin. Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen, Delbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen, SOU 00:, Stockholm 00 Hanse et al, Läkarprogrammet i Göteborg moderniserar, Läkartidningen nr, 0, volym 0 IVA-randning Down Under Inom ramen för ST i Anestesi och Intensivvård fick vi möjlighet till tre månaders IVA-randning på Liverpool Hospital i Sydney, Australien. I slutet av september 00 åkte vi dit för att uppleva hur läkaryrket praktiseras där. Johanna Fällén och Sarah Jevrém, ST-läkare Anestesikliniken NU-sjukvården Processen startade ungefär ett år före avfärd och vi hittade ett sjukhus med rätt förutsättningar; ett land där man talade engelska och en avdelningschef som var villig att ta emot oss. Pappersexercisen var enorm. Liverpool Hospital ligger en timmes tågresa nordväst om Sydney. Det är Australiens äldsta sjukhus och även det största traumasjukhuset i New South Wales med totalt 0 sängplatser, varav 0 IVA-platser. IVA är uppdelad på tre enheter; Allmän IVA, Thorax och Neuro samt MRSA och Äldre. 0 specialister, seniora ST-läkare, ST-läkare och AT-läkare arbetade på avdelningen, samtliga sysslade enbart med intensivvård. Den anestesiologiska verksamheten sköttes av en helt annan yrkesgrupp. Johanna hade med sig familjen och därmed var vi tvungna att ha ett respektabelt boende som väntade vid ankomsten. Sjukhuset avrådde oss från att bo i Liverpool, då det inte ansågs vare sig tryggt eller trevligt. Vi valde något längs tåglinjen och hittade slutligen en möblerad trea, med pool och gym i huset, som bara översteg budgeten med ungefär det dubbla. Ekonomiska aspekter Lönen betalades av hemmakliniken, men resa och boende bekostade vi själva med ett fackligt bidrag från kamratfonden. Kostnader för dubbelt boende, resor och traktamente kunde sedan dras av i deklarationen året efter. Att leva i Sydney var dyrt. Med australiensiska mått mätt bodde vi väldigt fint. Det centrala och möblerade boendet höll dock en ordinär svensk standard men var prissatt som ett semesterboende med sina SEK i veckan. Att arbeta som läkare i Australien På sjukhuset var det mycket mer hierarkiskt än vad vi var vana vid hemifrån. De arbetade hårt och läste på mycket på sin väg uppför karriärstegen. Även den prekliniska kunskapen hålls á jour genom ständiga förhör, och kunde man inte svara på frågorna, fick man höra det. Varje patient hade en ansvarig sjuksköterska, som även gjorde "undersköterskearbetet" då den yrkesgruppen inte existerade i Australien. Detta medförde en arbetsförskjutning där underläkarna även sysslade med det som här hemma utförs av sjuksköteskor, såsom att sätta nålar och ta prover. Sängarna på IVA separerades av förhängen och genomgången av patientens hälsotillstånd gjordes framför denne, som i de flesta Johanna Fällén och Sarah Jevrém framför Operahuset i Sydney. fall var vid medvetandet. De intuberade patienterna hölls bara lätt sederade bl. a. för att underlätta den neurologiska utvärderingen. Arbetstiderna för en IVA-läkare motsvarande ST, var klockan fyra dagar i sträck och sedan fyra dagar ledigt. Efterföljande fyra dagar arbetade man klockan och därefter följde åter fyra dagars ledighet. Detta schema rullade på, oavsett om det var helg, julafton, eller om man hade planerat en semesterresa. Passade inte schemat fick man byta sinsemellan. Detta innebar i praktiken en timmars arbetsvecka. Med fredagarna inräknade arbetade man dock av helger. I längden resulterade detta i en slitsam social situation och svårigheter att få ihop vardagen. Avslutningsvis Australien bjöd på många fantastiska upplevelser och vid sidan om besöksrekommendationer för landets äldsta och största stad Sydney, fylld av kultur och nöje, förtjänar de oerhört trevliga och utomhusaktiva australiensarna ett hedersomnämnande. Vi rekommenderar också att man någon gång under sin läkarkarriär åker utomlands och jobbar. Det ger en erfarenhet som är svår att inhämta på annat sätt. moderna läkare # 0 moderna läkare # 0

8 Reportage Entreprenörskap under en framgångsrik franchise LOV, lagen om valfrihet, infördes i hela landet den januari 00, i Stockholms län ett år tidigare. Lagen innebär bland annat att landstingen ska tillåta konkurrens från privata intressen inom primärvården. Ett företag som funnits länge, men som genom den nya lagstiftningen sett nya möjligheter öppna sig är Praktikertjänst, landets största koncern inom privat entreprenörsdriven tand-, hälso- och sjukvård. Andreas Sjöberg, Frilansjournalist För unga läkare som vill pröva lyckan som egna företagare finns goda möjligheter, men det gäller att idén är tillräckligt bra. Om en läkare kontaktar oss med en idé om en mottagning i privat regi görs en bedömning av möjligheterna att lyckas. Vi tittar bland annat på konkurrenssituationen, säger Lars Thyman, affärsrådgivare på Praktikertjänst. Bedöms idén fungera erbjuds läkaren olika former av centralt administrativt stöd. Det kan handla om bokföring, fakturering, ekonomisk rådgivning, IT-stöd, arbetsrättsliga frågor samt marknadsföring. Dessutom fungerar Praktikertjänst lite som en bank. Den kanske viktigaste delen är finansieringen av verksamheten. Läkare slipper gå till banken och belåna egendom för att köpa inventarier. Vi tar hand om avtalsfrågor med hyresvärden och landstingen. Läkaren anställs av oss och får grundlön men vårdverksamhetens resultat påverkar också lönen, säger Lars Thyman. Praktikertjänst startade 0. Konceptet drivs som en slags franchise och ägs av sina aktieägare. Läkaren, entreprenören, går vanligtvis in med aktiekapital, men det handlar inte om några fantasisummor, dock minst 000 kronor. Tjänstemännen som arbetar i Praktikertjänsts administration får inte äga aktier, bolaget ägs av de yrkesverksamma läkarna, sjukgymnasterna och tandläkarna. På Hammarby Sjöstads Husläkare finns fyra specialister, tre ST-läkare, tre distriktsköterskor, två sekreterare och en undersköterska. Husläkarmottagningen har funnits i tre år. Vi var tre specialistläkare inom allmänmedicin som lämnade in en affärsidé som Praktikertjänst trodde på. Allt administrativt stöd har varit ovärderligt liksom all hjälp med materialinköp. Även jag som verksamhetschef vill ju kunna jobba med patienter, säger Anders Nilsson, verksamhetschef på Hammarby Sjöstads Husläkare. Anders och hans kollegor har erfarenhet från arbete i landstinget och även från rent privata vårdcentraler. Bred erfarenhet från olika arbetsplatser har varit till stor fördel, men stödet från Praktikertjänst har nog varit en förutsättning för att lyckas. Jag insåg inte hur mycket jobb det var att köra privat, säger Anders Nilsson. Mottagningen har många barn som patienter samt många födda på 0- och 0-talen. Via Praktikertjänst finns ett avtal med landstinget. Upplägget skulle kunna jämföras med hur friskolorna drivs med hjälp av skolpengen. Verksamheten finansieras på två sätt, dels via patientavgift vid varje besök, dels genom att patienterna listat sig på mottagningen. Praktikertjänst står för hyresavtalet och Anders har handlat upp inventarier via Praktikertjänst. Att arbeta så här skapar ansvarskänsla och delaktighet hos mig och mina kollegor. Förhoppningsvis får patienten bättre vård för pengarna, säger Anders Nilsson. I den nationella patientenkäten för primärvård från 00, som besvarades av 000 patienter, framgick att privata vårdcentraler presterar bättre än offentligt drivna (en handfull landsting deltog inte). Lars Thyman är övertygad om att det fria vårdvalet kommer att utvecklas i framtiden och att de flesta landstingspolitiker ser fördelar i dynamiken som konkurrenssituationen skapar. LOV skapar mer långsiktiga spelregler än LOU (lagen om offentlig upphandling). Avtalen är identiska för alla vårdgivare. Anders Nilsson uppmuntrar unga läkare att testa sina idéer. Jag tycker att unga läkare ska se Praktikertjänst som en möjlighet att förverkliga en bra idé. Ansvar och delaktighet ökar motivationen och frihetskänslan vilket leder till bättre vård för patienten. Att arbeta så här skapar ansvarskänsla och delaktighet hos mig och mina kollegor. Förhoppningsvis får patienten bättre vård för pengarna. istockphoto.com Mattjeacock Med siktet inställt på fred Svensk vapenexportpolitik beskrivs ofta som ansvarsfull och restriktiv. Sverige tillhör dock världens största vapenexportörer och svenska vapen säljs regelbundet till länder i krig samt länder som kränker mänskliga rättigheter. Anna Ek, ordf. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Sverige är idag världens tionde största vapenexportör. Svenska vapen bidrar inte bara till att göda krig och konflikter, de understödjer även brott mot mänskliga rättigheter, medverkar till fattigdom och stärker diktaturer. Motiveringen från politikerna är att det behövs för Sveriges säkerhet och försvar. En del av krigsmaterielföretagens verksamhet finansieras med skattemedel som årligen bland annat investeras i Saab, Bofors och Hägglunds. Den riktiga prislappen står dock de irakier och afghaner för som dödats eller förlorat familjemedlemmar då Sverige exporterat krigsmateriel för miljarder till USA och Storbritannien. Det gör även de sydafrikaner som fått svaret att det inte finns pengar kvar till bromsmediciner, eftersom staten valt att köpa dyra stridsflyg från Sverige. Fredliga avsikter? Vapenexporten legitimeras genom att hänvisa till Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska behov. Den officiella bilden av svensk politik inom området är att vapenexporten är strikt kontrollerad, ansvarsfull och grundlig. Bortsett från de tillfällen då enstaka skandaler slår igenom i mediebruset är det få svenskar som vet hur vapenexporten ser ut i verkligheten. Den svenska vapenindustrin exporterade krigsmateriel till sextio olika länder till en summa av, miljarder kronor under 00. Diktaturer och länder där grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, såsom Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Pakistan, får regelbundet köpa krigsmateriel. Vapnen används också i flera krig, exempelvis i Burma, av båda sidor i kriget mellan Pakistan och Indien, och av amerikanska styrkor i Afghanistan och Irak. Undantaget har blivit regel Ytterst är det regeringen som är ansvarig för vapenexporten, men den har delegerat ansvaret till myndigheten ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter. Regelverket för vapenexporten talar ett tydligt språk: Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd. Tillstånd att exportera krigsmateriel får endast ges om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Det kan knappast anses vara ansvarsfullt att sälja vapen till krig, kränkare av mänskliga rättigheter och till diktaturer. De svenska utrikesdeklarationerna är tydliga. Men dessa, av riksdagen antagna riktlinjer, kringgås systematiskt av ansvariga politiker och myndigheter. Det kan knappast anses vara ansvarsfullt att sälja vapen till krig, kränkare av mänskliga rättigheter och till diktaturer. Ny myndighet ska främja vapenexporten Regeringen inrättade i augusti 00 en ny myndighet för att främja och effektivisera vapenexporten Försvarsexportmyndigheten. Regeringen har de senaste åren allt mer aktivt prioriterat att stödja vapenindustrin i sina exportansträngningar. Exempelvis fick Margareta Winberg som ambassadör i Brasilien till huvuduppgift att försöka sälja Gripen till president Lula, regeringsföreträdare har aktivt marknadsfört svensk krigsmateriel utomlands tillsammans med vapenindustrin, Jas Gripen-försäljning har integrerats i svenska kultursatsningar utomlands och svensk personal från Försvarsmakten har vid flera tillfällen assisterat i provskjutningar av haubitsar i Indien. Gemensamt ansvar för fred och utveckling Världen spenderar miljarder kronor varje år på militära rustningar. Det motsvarar mer än 00 kronor per person i världen. Samtidigt dör barn varje dag av sjukdomar relaterade till brist på mat, vatten och hälsovård. Om resurserna fördelades annorlunda hade många kunnat räddas. Militär upprustning är i sig en starkt bidragande orsak till konflikter och till att de tar ett våldsamt och destruktivt förlopp. Omvänt har nedrustning i många fall varit ett viktigt inslag i de processer som lett till stabil fred. Det måste därför vara ett mål i sig att begränsa vapenproduktionen i världen. Även för Sverige. istockphoto.com Irochka_T moderna läkare # 0

9 Utbildning Studentakuten En läkarstudent gör projektarbete i medicinsk pedagogik, slåss mot väderkvarnar och utbildar framtidens akutläkare. Det började med att Akademiska sjukhuset hösten 00 införde en ny teamorganisation modell lean på akutmottagningen. Läkare, sjuksköterska och undersköterska går nu tillsammans in till patienten och en plan för handläggning görs genast upp, allt för att effektivisera patientflödet. Jessica Svefors, Underläkare Martin Wohlin, läkare på akutsjukvården och föreståndare för läkarprogrammets pedagogiska enhet såg dock en oönskad effekt av omorganisationen. Läkarstudenterna som tog sina första kliniska steg hamnade i bakvattnet. Tidigare hade de i lugn och ro kunnat undersöka patienterna innan läkarbedömningen. Nu blev det svårt att ta plats i teamarbetet och ett av de viktigaste läromomenten inom akutmedicinen såg ut att gå om intet. Plan på förändring Wohlin bestämde sig för att göra någonting och engagerade läkarstudenten Aindreas O Neill i projektet. Tillsammans tittade de på Karolinska och Danderyds sjukhus där studenter under handledning av en erfaren läkare övade på att självständigt handlägga patienter utan krav på strömlinjeformade patientflöden i så kallade studentakuter. O Neill började planera pilotomgången av en studentakut på Akademiska sjukhuset som skulle bli hans projektarbete. Ett av de största hindren visade sig vara lokalbrist. Akutmottagningen på Akademiska har inga överflödiga ytor att skryta med och utrymmen för studenter är sällan prioriterade, berättar O Neill. Till slut avvarade man några undersökningsrum på förmiddagarna, och studentakuten fick begränsas till dagens första timmar. Genomförande Martin Wohlin tog på sig handledarrollen åt tre läkarstudenter som under en vecka fick ta hand om medicinpatienter på akuten. Studenterna fick läsa på om patienterna och tog emot en rapport av sjuksköterskan. Därefter följde en kort diskussion där de fick tips om hur de skulle rikta status, varvid de undersökte patienten och tog anamnes. Efteråt diskuterades återigen patienten med Wohlin och i de fall en bakjour behövde konsulteras, eller rapport avläggas till avdelning, tog sig studenterna även an detta. Studenterna fick också feedback på de olika momenten samt på sina diktat. Utvärdering De studenter som deltog i pilotprojektet intervjuades efter varje pass och utvärdering skedde även i form av fokusgrupp-diskussioner. De uppskattade att handledaren fanns på plats både före och efter deras undersökning av patienten, och påpekade också att möjligheten till feedback var en stor fördel med studentakuten. Målet med piloten var att ta reda på om den här typen av upplägg var praktiskt genomförbart på Akademiska sjukhusets akutmottagning, säger O Neill. En preliminär slutsats som O Neill drar är att det inte är nödvändigt med en färdig specialist som handledare. Studenten lär sig i själva verket mer om de efter diskussion med handledaren måste sammanfatta fallet för en bakjour. Ytterligare en positiv effekt som projektet skulle kunna ge är att ST-läkare genom att delta i studentakuten på ett strukturerat sätt kan uppfylla de pedagogiska målen i sin målbeskrivning. Vad hände sedan? Martin Wohlin har fortsatt att ägna några dagar i veckan åt ad hoc versionen av studentakuten, men projektet saknar tyvärr fortfarande finansiering. En läkartjänst krävs för att studentakuten ska kunna avlasta andra läkare som då inte behöver lägga tid på handledning av studenter. I och med projektet har Aindreas O Neill lärt sig mycket om akutsjukvård, medicinsk pedagogik och om hur tungrott samarbetet mellan olika utbildningar och sjukhuset är. Hans vision är att alla läkar- och sjuksköterskestudenter i framtiden ska få möjlighet att pröva sina vingar på studentakuten. En utomstående betraktare kan inte annat än undra varför den visionen inte redan är verklighet? istockphoto.com Enjoylife Lärorik AT i ett hierarkiskt system Storbritannien ett land som ger oss olika associationer; allt från arbetslöshet, gruvstrejk och depression till små idylliska byar med country pubs, afternoon tea och blomstrande trädgårdar i all sin prakt. Emelie Åkesson, ST-läkare, Internmedicin Med över två miljoner invånare är Birmingham Englands näst största stad med en stor icke-brittisk population. I den tidigare utpräglade industristaden som på senare år fått en ansiktslyftning studerade jag i fem år. Därefter gjorde jag allmäntjänstgöring på ett litet sjukhus i Hereford, nära gränsen till Wales. AT-ansökan I Storbritannien är man garanterad ATtjänst, någonstans i landet, direkt efter examen. Antagningsprocessen är centraliserad varför inga intervjuer görs. Sökande rangordnas efter betyg och hur väl man svarar på ett antal standardiserade skriftliga frågor. Detta ligger sedan till grund för hur platserna fördelas. Om man avböjer den plats man erbjudits är man ute ur systemet till nästkommande års antagningsomgång. Allmäntjänstgöringen (eng. foundation training) varar i två år varav det första inom slutenvård, det andra inkluderar placering inom bland annat psykiatri och primärvård. Legitimationen erhålls efter det första året. Sedan tar det ett år till för ett så kallat Certificate of Competence; ett intyg på att allmäntjänstgöringen är slutförd vilket är nödvändigt för att kunna söka ST-tjänst. Avdelningsarbetet AT är uppdelat i tre- eller fyramånaders placeringar och i mitt första AT-år ingick allmänkirurgi, kardiologi och gastroenterologi. Man tillhör ett läkarteam bestående av olika överläkare inom samma specialitet, ST- samt AT-läkare. Strukturen är minst sagt hierarkisk. Om man som underläkare behöver stöd kontaktar man i första hand den som ligger steget över i rang. Överläkaren kontaktas endast i nödfall. Att en sjuksköterska, på eget bevåg, skulle ringa en specialist direkt är otänkbart. Hierarkin inom teamet är också uppenbar de två dagar i veckan som specialisten går rond. Som AT-läkare har man då tillbringat morgonen åt sedvanligt underläkargöra och planerat hur ronden ska gå till. Man ansvarar också för presentation av patienten och journalföring under rond, många gånger bärandes på alla tunga pappersjournaler. Eventuella remisser fylls i samtidigt som nästa patients sjukdomshistoria repeteras i minnet. Det kliniska underläkararbetet innehåller dessutom flera av de praktiska moment som i Sverige utförs av sjuksköterskor. Att ta blodprover, odlingar, sätta venösa nålar, urinkatetrar och näringssonder är vanligast. Det ökar förstås arbetsbelastningen avsevärt, men ger även ökad möjlighet till patientkontakt. En av de stora fördelarna med arbetet är den integrerade bedsideundervisningen. Under rond är det vanligt att man som underläkare blir undervisad och förhörd på allt från klinik till tänkbara diagnoser och behandlingar. Det gamla hederliga "learning by humiliation" är inte utan fördelar. Arbetsmiljön Standarden på hus och byggnader är förhållandevis låg, vilket även gäller sjukhus. Enkelglasade fönster och handfat med separata kranar för varm- och kallvatten är standard. I Hereford har sjukhuset en tjusig framsida med nybyggda avdelningar med fyrsalar. På baksidan finns dock de gamla avdelningarna kvar, med långa baracker och korrugerat plåttak. Där samsas patienter om en stor sal i två rader med tygskynken mellan sängarna. Enstaka enkelrum finns men är främst avsedda för patienter med MRSA och clostridie-infektioner. Lärorik skola Att arbeta som AT-läkare i Storbritannien var oerhört lärorikt. Man sägs vara överläkarens ögon då man träffar patienterna varje dag. Överläkaren litar på att underläkarna tar hand om "deras" patienter ett ansvar man växer med. AT-systemet i Storbritannien är inte lika flexibelt som i Sverige, men om man är beredd att ställa färre krav på såväl arbetstider som arbetsuppgifter under ett par år så ger AT i England en bra grund för resten av yrkeslivet och det är ju det allmäntjänstgöringen syftar till. moderna läkare # 0 Emelie Åkesson. Korridor från City Hospital, Birmingham.

10 Giftinformationscentralen en 0-årig institution i ständig utveckling Belägen på Karolinska sjukhusets område i Solna, startade den svenska giftinformationscentralen (GIC) sin verksamhet 0 som en av de första i Europa. Incitamentet var frustration över bristen på toxikologisk information främst gällande kemiska produkter avsedda för hushållen och därmed sannolikt onödiga behandlingsåtgärder hos småbarn som provsmakat dessa. Christine Karlson-Stiber, överläkare vid GIC Med tiden har tyngdpunkten förflyttats till vuxna eftersom det är i den gruppen som de flesta riktigt allvarliga förgiftningarna ses. Från några hundratal förfrågningar årligen, ökade efterfrågan av centralens tjänster snabbt och idag uppgår antalet samtal till över 000 varje år. Av dessa gäller omkring förgiftningstillbud eller etablerad akut förgiftning. Uppdrag och personal Som en självständig nationell enhet inom Läkemedelsverket är GIC:s huvuduppgift att bistå sjukvården och allmänheten med vägledning gällande omhändertagande vid olika typer av akut förgiftning. Totalt finns anställda vid GIC varav är apotekare och fem läkare, de sistnämnda med anestesi- och intensivvårdsutbildning eller motsvarande kompetens (medicinsk intensivvård inklusive kardiologi). Jourverksamheten Telefonjouren är öppen dygnet runt alla årets dagar och som primärjourer tjänstgör specialutbildade apotekare. En av centralens läkare finns alltid tillgänglig som bakjour och kontaktar vid behov den kollega som söker råd. Nätter och helger sköts bakjoursarbetet från hemmet eller annan plats. Snabb rådgivning anpassad till den aktuella förgiftade individen/patienten är det nav kring vilket allt övrigt arbete kretsar. Konsultationer gällande allvarligare förgiftningsfall som vårdas på landets olika intensivvårdsavdelningar är inte ovanliga och detta är bakgrunden till att läkare med specialiteten anestesi- och intensivvård eller motsvarade har rekryterats. Bakgrundsarbete Jourarbetet baseras på internt utarbetade behandlingsdokument för varje enskild förgiftningstyp. För närvarande finns totalt ca 000 sådana dokument rörande allt från läkemedel och kemikalier till växter, svampar och giftormar. För att upprätthålla hög kvalitet på rådgivningen krävs att utveckling, nyheter och forskning inom klinisk toxikologi ständigt bevakas och att de interna dokumenten uppdateras kontinuerligt. Som ett led i detta deltar alltid flera av GIC:s läkare och apotekare i de kongresser som den europeiska intresseföreningen European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists (EAPCCT) årligen arrangerar. År 00 stod Stockholm värd för tillställningen för andra gången den första gången var. Det finns också en nordisk förening som varje höst samlar representanter från samtliga giftinformationscentraler i Norden och Baltikum för att under ett par dagar utbyta erfarenheter. Totalt bidrar GIC med ett 0-tal kongresspresentationer årligen. Mer rutinartade arbetsuppgifter är läsning av de nya medicinska artiklar inom klinisk toxikologi som hela tiden strömmar in via en permanent sökprofil i medlines databas OVID. Ett annat grundläggande arbete är insamlande och bearbetning av epikriser rörande förgiftningsfall i landet. Detta görs för att få en bild av vilka medel som är vanligast förekommande, om nya trender dyker upp, vilka doser som innebär risk för olika typer av symtom etc. Uppföljningar, återrapportering, forskning Vi har alltid ett ganska stort antal "uppföljningar" på gång. Det innebär att när ett toxikologiskt problem identifierats, i allmänhet genom det dagliga jourarbetet, utarbetas ett protokoll för att samla in den information som saknas. Därefter bearbetas och analyseras uppgifterna för att sedan infogas i behandlingsdokumenten. Om resultatet är av allmänintresse förmedlas det till läkarkåren främst via Läkartidningen och till allmänheten via massmedia. Antalet artiklar som publiceras i internationella medicinska tidskrifter har ökat genom åren. Sammantaget publiceras vetenskapliga arbeten från GIC varje år. Ofta rör det sig om enskilda fallbeskrivningar eller sammanställningar av större patientmaterial. Men även mer regelrätt forskning som djurexperimentella studier och prospektiva patientstudier genomförs. Medarbetare vid GIC ansvarar också för ett antal kapitel i medicinska läroböcker och handböcker. Undervisning Efterfrågan på föreläsningar är stor och det är inte bara sjukvårdspersonal av olika kategorier som önskar fördjupa sig i ämnet akuta förgiftningar. Som föreläsare från GIC kan man komma i kontakt med till exempel industrifolk, svampentusiaster och herpetologer. En eller två gånger per år håller GIC en SKkurs kallad "Akuta förgiftningar och metabola syndrom". Mer sporadiskt arrangeras även andra kurser i klinisk toxikologi. Informationskällor som är utarbetade av GIC FASS, överdoseringskapitlet. Läkemedelsboken, Förgiftningar, Behandlingsanvisningar och antidotlista. (Lösen: intox) Denna databas innehåller information till läkare i akutarbete. Dokumenten skrivs av GIC:s läkare. De är kortfattade och innehåller den information avseende symtom, övervakning och behandling som är viktig att redan från början känna till vid omhändertagandet av patienten. istockphoto.com ldambies

11 Utbildning Debatt Sex på Kärleksakuten Kärleksakuten drivs av läkarstudenter och finns på alla orter med läkarutbildning i Sverige. Huvuduppgiften är att prata med ungdomar om sex och samlevnad, men på köpet får medlemmarna också mer utbildning och bättre kunskaper i ämnet än sina kollegor. Ingemo Orstadius, Frilansjournalist Det är utryckning på Bergsjöskolan i Göteborg. Stina Henman delar ut t-shirts med Kärleksakutens logga på och Helena Sundqvist fyller frågelådan med kondomer. Sedan bär det av till åttornas klassrum, där ett tjugotal elever väntar. Vi är här för att snacka med er om sex, kärlek och känslor, säger Helena och kommer överens med klassen om vilka regler som ska gälla under lektionen. Mobilerna ska vara avstängda och alla får säga sin mening utan att bli avbrutna. Man får gärna vara personlig, men inte privat. För att stämningen i klassrummet ska lättas upp, kör utryckarna en liten lek och alla deltar med liv och lust. Sen går Stina igenom förmiddagens schema och Helena visar frågelådan, samtidigt som hon delar ut lappar. Ni kan skriva under tiden. Fråga om precis vad som helst, till exempel om hur något ser ut eller hur det kan kännas, säger hon. Ovanlig anatomilektion Vad ska det kvinnliga könsorganet kallas under lektionen? Stina ber om förslag och de mest vanliga som vagina, fitta och slida dyker upp, men också ord som fjäril och snippa. Det blir omröstning och mus vinner. Nu ska jag rita upp musen som den ser ut på en tjej som ligger hos gynekologen, säger Stina. Samtidigt som hon ritar venusberget, förklarar hon pubeshårets funktion. Förklarar att man gör som man vill med rakning, men att man ska vara försiktig om man rakar sig och använda en ren rakhyvel. Under tiden gör Helena en lista på tavlan med ord som svällkroppar, kåt och erogen zon. När Stina har kommit fram till klitoris är det dödstyst i klassrummet. Här finns det väldigt mycket känsel, säger hon och berättar om onani. Vi vill tipsa er: Kör! Det är jättebra att veta hur man själv fungerar. Efter en halvtimme är intresset i klassen på topp. Ingen fnissar och alla lyssnar noga när Stina avlivar myten om mödomshinnan. Det är bara ett litet slemhinneveck. Man kan omöjligt se om en tjej haft sex eller inte, försäkrar hon eleverna. Med ett böjt pekfinger i luften gör hon en komsikomsi-rörelse som visar hur man kan hitta g-punkten och uppmanar sedan eleverna att träna själva. Hon berättar också om analsex och betonar hur viktigt det är att aldrig göra något som inte båda vill. Är det något ni undrar över nu? Skriv en lapp, uppmanar Helena, innan hon går igenom killarnas anatomi på liknande sätt. Värderingsövningar som engagerar På rasten bläddrar Stina och Helena i Kärleksakutens pärm. De ska välja några värderingsövningar, vars syfte är att få eleverna att tänka efter och våga ta ställning. En av övningarna gäller huruvida man ser olika på killar och tjejer som har sex. Ja, det finns en oskriven regel, säger en flicka i klassen. Tjejer som har sex med många är slampiga, men killar är coola. Nej, att en tjej har sex med många betyder inte att hon är en hora, säger en kille. De flesta verkar dock tycka att det är mer okej för en kille att ha sex med många och Helena frågar varför det är så. En vild diskussion startar där alla pratar rakt ut i luften. Ni har så himla bra tankar, därför måste ni lyssna på varandra nu, säger Helena. Stort intresse för femidom Det sista momentet under utryckningen är STI-prevention (sexually transmitted infections). Klassen delas in i grupper för en tävling om könssjukdomar och preventivmedel. Det här är ett område som eleverna behärskar och de ställer många spontana frågor. Helena uppmanar dem att testa sig på ungdomsmottagningen om de haft oskyddat sex, eftersom de flesta sjukdomarna inte ger några symptom. Innan det är dags för utvärdering och frågelåda hinner Helena visa en femidom och nu haglar frågorna: Hur ska man dra ut den? Finns det olika storlekar? Kan man använda den ihop med gummi? Efter lektionens slut stämmer utryckarna av med klassföreståndarna. Tyvärr hann vi knappt ta upp homosexualitet och vi glömde dela ut kondomerna, säger Helena. Hon tycker att Kärleksakuten kompletterar skolans undervisning. Biologilärarna gör inget dåligt jobb, men ämnet är väldigt laddat. Eleverna uppfattar oss som experter och det ger oss ett stort ansvar. Om vi inte kan svara här, måste vi återkomma per mejl. Fördelarna med Kärleksakutens besök är många. Utryckarna är unga, kunniga och intresserade av frågor som rör sex. Eftersom de kommer utifrån blir det lättare för eleverna att prata om känsliga saker. Kärleksakuten ger extra kunskaper Helena och Stina går fjärde terminen på läkarprogrammet. De delar på jobbet som samordnare i Göteborg och har varit aktiva i Kärleksakuten sedan de började plugga. Stina inspirerades av klasskompisarna att börja, medan Helena länge velat engagera sig för unga människor. Här får jag chansen att vara som en storasyster för ungdomarna; någon som de kan lita på och prata med om viktiga saker. Visst tar det lite tid, men det är det värt. Jag får ut så mycket av det, säger hon. Ett annat skäl till att vara med är att utryckarna får regelbunden utbildning i sexologi av proffs och träning i att prata om sex och känslor. När vi är ute på praktik är vi bättre förberedda på känsliga samtal. Det kan exempelvis gälla hur potensen påverkas av en viss medicin. Många läkare undviker att prata om det och patienten vågar inte fråga. Jag märker att jag har stor nytta av att vara med i Kärleksakuten, säger Stina. Det är inget krav, men flesta i Kärleksakuten gör utryckningar några gånger per år. Man måste gilla att utsätta sig för tuffa saker och det är bra att vara två, säger Helena och Stina håller med. Jag blir mer och mer taggad för varje gång jag är ute, säger hon. Utbildning har blivit fast food Martin Wohlin, Pedagogiska enheten, Akademiska sjukhuset En gång i tiden var all undervisning individuell och helt anpassad efter studentens tidigare erfarenheter och intressen på samma sätt som våra bättre restauranger är utformade idag. Du väljer restaurang efter dina egna preferenser och det finns inget förutsägbart eller standardiserat hos en bättre restaurang. Menyn innehåller ofta nya rätter och du kan låta den ena smaksensationen efter den andra smeka din gom. En oftast positiv, och för den gastronomiskt intresserade, genuint tillfredställande upplevelse. Baksidan är att det är dyrt. Men för den som enbart är hungrig finns ju också food med snabb bukfylla. I dagens undervisning däremot finns bara snabb bukfylla. Allt är standardiserat efter minsta gemensamma och billigaste nämnare. Jerzy Leppert, Leg läk sedan, Prof, överläk, Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Centrallasarettet Västerås En ganska obehaglig händelse är upprinnelsen till denna debattartikel som jag gärna vill sända vidare till yngre läkare i syfte att få respons på mina funderingar. Den aktuella natten vaknar jag med kalla svettningar och domningar i vänster arm, tryckkänsla över bröstet och vänstersidiga smärtor. En snabb titt på klockan visar att hon är 0.0. Första reflektionen; typisk hjärtinfarkt med alla de symptom som hör till. Efter fyrtio års arbete som läkare och med stor erfarenhet kring kardiovaskulära sjukdomar har jag god kunskap om hur sjukdomen debuterar. Min första tanke är; finns det något som talar för att inte åka till akuten? Logiken säger nej men min intuition/ ångest säger stanna, det låter osannolikt att du (!) ska råka få en hjärtinfarkt. Efter fyra timmars dividerande både med mig själv och med familjen åker jag till akuten. Klockan är 0.00 på morgonen, det är få patienter på akuten, jag få gå direkt till undersökningsrummet. Efter en stund dyker en undersköterska upp och upplyser mig om att det kommer att tas ett EKG samt blodprover, sedan kommer "doktorn att avgöra om du Var är Sokrates samtal och de grekiska akademiernas samtal mellan lärare och elev? De står inte att finna någonstans. Inte ens om jag är beredd att betala kan jag få undervisning som är skräddarsydd till mig och mina behov. Idag är one-size-fits-all med föreläsningar och en gemensamt utformad examination på slutet. Men vad bygger vi för samhälle med denna utbildningsmodell. Var tar studenternas egna intressen och engagemang vägen? Om man analyserar stora företagsledare och innovatörer, och då menar jag inte individer som utnyttjar ett befintligt system utan människor som skapar egna system, då framgår snart att dessa personer inte varit bäst i klassen eller kanske ens fullföljt sin utbildning. Och det kanske inte är förvånande. Har du en klar bild av vad du vill göra så behövs kanske väldigt lite fast food-utbildning. Du tar de har någon hjärtåkomma eller inte". Därefter kommer en sjuksköterska in som tar prover. Ingen läkare syns till trots att det gått mer än en halvtimme. Så småningom dyker primärjouren upp, en ST-läkare, som upplyser mig i all vänlighet om att han har mycket att göra men det finns en AT-läkare som kommer att ta hand om mig. AT-läkaren sitter under tiden och brottas med datorn med ryggen vänd mot dörren och uppmärksammar inte något som händer, varken ute i korridoren eller i undersökningsrummet. Efter ytterligare drygt en timmes väntan upplyser sköterskan glatt att värdena som togs var helt normala, det finns inga tecken på infarkt. Någon läkarkontakt sker då inte heller. Så småningom lämnar jag undersökningsrummet, söker upp AT-läkaren, den enda tillgängliga medicinska kompetensen och frågar om vidare handläggning men får ett ganska diffust svar att kontakta min ordinarie läkare. Vid hemkomsten finns en hel del att grubbla över. Vad är det som gäller för mig som läkare när jag råkar ut för en medicinsk åkomma? Kan jag förvänta mig det bästa tänkbara medicinska omhändertagandet? Inte bara det; jag vill gärna ha respekt och ett kollegialt förhållningssätt. Kan vi läkare, när vi råkar ut för sjukdom, känna oss trygga på sjukhus delar av utbildningen du behöver och drar sedan vidare. Vi kan ta Steve Jobs som exempel. Han grundade Apple som är ett av världens mest framgångsrika hård- och mjukvaruföretag men har inte en enda universitetspoäng naturvetenskap. Han är däremot en fena på att skriva kalligrafi och andra mjuka kunskaper och de kunskaperna utnyttjade han till att utveckla gränssnittet och annat som gör Apple och deras produkter unika. Mänskligheten är helt beroende på människors unika, individuella kunskaper och färdigheter. Hur kan vi då vara så dumma att vi formar vårt utbildningssystem som en fast food-restaurang med väldigt få möjligheter till individuell anpassning? Borde vi inte sträva efter att bygga utbildningssystem som tar sin avstamp i varje students egna erfarenheter och intressen? Läkare som patient, empiriska reflektioner? eller hos en familjeläkare? Skall vi betraktas som vilken annan patient som helst - kan eller bör vi förvänta oss vissa förmåner? Vi lever i ett samhälle som har drivit jämställdhet nästintill absurdum, vilket inom vissa områden kan gränsa till respektlöshet. I andra länder har man haft som kutym att inte ta betalt från kollegor, man försöker korta ner väntetiderna och se till att när kollegorna söker, får de den mest kunniga bland läkarna inom området som tar hand om honom eller henne. Hur ser dagens yngre läkare på den problematiken? Bör till exempel chefen för en bilverkstad, när den vänder sig till en annan verkstad, få sin bil lagad av den yngste praktikanten där? Skall en erfaren elektriker, när han söker hjälp med elen i sitt nya hem, nöja sig med en ensam lärling med förklaringen att hans chef är upptagen med ett annat bygge? Varför har vi läkare så svårt att bejaka vårt yrke och vara stolta över att kunna hjälpa en kollega som är i knipa? Saknar vi respekt till de äldre erfarna kollegor som har banat vägen för oss? Detta är några av de frågor som jag vill debattera men diskussioner saknas såväl inom landstinget som under grundutbildningen. Det vore intressant att veta hur man ser på detta idag och hur man tänker hantera den problematiken framöver. 0 moderna läkare # 0 moderna läkare # 0

12 Ordförandeordet Fackligt Varför vickar så många underläkare? Handledarpris i Norrbotten Handledarpris Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lena Ekelius, Ordf. SYLF Det råder som bekant specialistläkarbrist i Sverige. Och situationen förväntas bli värre. Faktorer som kommande pensionsavgångar, en åldrande befolkning och det faktum att nya kunskaper, teknologier och metoder kommer att leda till en ökad efterfrågan på vård och därmed tillgång till specialistläkare. Den Samnordiska arbetsgruppen för prognos- och specialistutbildningsfrågor (SNAPS), vilken utgörs av de fem läkarförbunden i norden, uppskattar att cirka 000 läkare kommer saknas i Sverige om 0 år. Socialstyrelsens årliga analys NPS Nationellt planeringsstöd som görs på regeringens uppdrag visar samma trend. Detta trots att det skett en utökning av utbildningsplatser på läkarutbildningen och att Sverige har ett stort inflöde av utlandsutbildade läkare. För att lösa ekvationen diskuteras om vården kan omorganiseras så att till exempel klassiska läkarsysslor kan överlämnas till annan personal. Trots denna brist förlängs tiden fram till specialistkompetens flera år för oss underläkare. Orsakerna är flera. Bland annat råder det brist på utbildningstjänster, planeringen är kortsiktig och bristande och vårdapparaten SYLF Södra Älvsborg Iris Posserud, SYLF Södra Älvsborg Vi har under våren anordnat flera uppskattade medlemsaktiviteter och haft två välbesökta medlemsluncher, varav den ena riktade sig till AT-läkarna med anledning av den nya lönesättningen, och den andra med ett mer allmänt innehåll rörande regler vid föräldraledighet samt komp/flex. I mitten av april anordnades en lyckad after work som också gästades av chefsläkaren vid SÄS för en diskussion kring den nya patientsäkerhetslagen. verkar vara felaktigt organiserad. SYLF anser att hälso- och sjukvården i och med detta själv underhåller en läkarbrist. Underläkare tvingas att hanka sig fram på korta visstidsanställningar med stort eget ansvar; innan AT för att meritera sig för AT den tjänst som just syftar till att förbereda oss för detta ansvar och innan ST, ofta med löfte om kommande tjänst, som en morot för att acceptera anställningsvillkoren. Löftet är ibland ogrundat men enligt närmaste arbetsgivarrepresentanten brukar det lösa sig. På vissa enheter är antalet underläkare med korta anställningar stort och det är svårt att se att det helt plötsligt skulle utlysas ST till alla. Även arbetsgivare finner att situationen är ohållbar. SYLF har kontaktats av verksamhetschefer som i sin roll som mellanchefer anser att de tvingas ha gråblockande underläkare då läkarens arbetsinsats behövs och direktiven ovanifrån tydligt stipulerar att fler ST inte får utlysas. Lösningen verkar alltså ligga långt upp i hierarkin. Pasi Bauer, ordf SYLF Skaraborg Dessa tidsbegränsade tjänster är sällan vikariat där underläkaren är anställd för att täcka för en eller flera kollegor som av någon anledning är borta från arbetet till exempel på grund av föräldraledighet, forskning eller sjukdom. Inte heller hör det till vanligheten att underläkare provanställs, syftande till att arbetsgivaren och arbetstagaren ska prova på varandra inför det åtagande som en tillsvidareanställning innebär och där anställningen sedan automatiskt blir en tillsvidareanställning när provanställningstiden löper ut. Ofta tillämpas allmänna visstidsanställningar. Vicket är alltså inget vick. Sveriges hälso- och sjukvård bedrivs till viss del av läkare utanför det befintliga normala tjänsteutrymmet. Att underläkare på grund av dålig planering och av organisatoriska och strukturella skäl får den redan långa vägen till specialistkompetens fördröjd och att den svenska befolkningen på grund av bristande tillgång till specialistläkare får vänta på vård kan bara ses som ett stort misslyckande och ett slöseri med samhällets begränsade resurser. SYLF är starkt kritiska till att politiker och beslutsfattare inte har tagit frågan om läkardimensioneringen på allvar. Lön och förhandling en temakväll i Skaraborg Medlemmarna valde i början på året en ny styrelse. Representerade finns nu ST-, ATsamt STA-läkare. Vi arbetar vid såväl Kärnsjukhuset i Skövde som i Lidköpings sjukhus. AT-läkare som är föräldralediga eller långtidssjukskriva under berörd del av året får nu ta del av AT-resan efterföljande år. Ett antal AT-läkare har erbjudits resa retroaktivt. Styrelsen har undersökt ST-läkarnas syn på sin möjlighet till att gå kurser under tjänstgöringen, samt att få sin specialistexamen i tid. Vi har inte fått några illavarslande tecken. Den maj hålls en temakväll i Lidköping kring lön och förhandling med efterföljande mingel. SYLFs ordförande Lena Ekelius föreläser om löneförhandling och Läkarföreningens lokala ordförande Lars Ohlén talar om det nya lönesystemet i Skaraborg/VG-region. Alla är varmt välkomna, även icke medlemmar. Vi håller även ett medlemsmöte. Vi hoppas att ni är (eller var) där! Den mars delades handledarpriser ut på Sunderby sjukhus till två läkare som utmärkt sig som goda handledare under hela sina karriärer. Den ena pristagaren hade utsetts av ATläkarna i Luleå/Boden. Priset gick till Erik Nilsson, överläkare vid kirurgkliniken, Kustkliniken, med motiveringen: Erik Nilsson är inte bara kunnig och pedagogisk. Han är även trevlig, lugn och tydlig i sitt bemötande gentemot både patienter och medarbetare. Erik är ett gott föredöme för sjukhusets underläkare och tilldelas därför AT-läkarnas handledarpris 00. Det andra priset var SYLF Mäster, SYLF Norrbottens årliga handledarpris, som tilldelades Kjell Turesson, överläkare vid kvinnokliniken, Sunderby sjukhus, med motiveringen: Bättre SYLF-kommunikation Christian Öhrn, Avgående Förste vice ordf. SYLF I samband med SYLFs senaste fullmäktigemöte, som genomfördes i början av april, lanserades nya sylf.se. Den nya hemsidan kommer att innehålla mer tekniskt avancerat material och ersätter därmed såväl gamla sylf.se som vår medlemstidnings egna hemsida (modernalakare.se). Samtidigt ökar SYLF också sin närvaro på Facebook, där man nu kommer att kunna kommentera artiklar och diskutera aktuella frågor. Vår förhoppning med denna satsning är att du som medlem av SYLF lätt skall kunna framföra dina åsikter och komma till tals om vilka frågor du tycker att vi ska driva. Det ger också en möjlighet till större debatt. Utöver dessa kommunikationskanaler finns förstås Moderna Läkare kvar i pappersform som kommer i brevlådan en gång per kvartal. Dessutom kommer även ett nyhetsbrev att skickas ut per e-post, cirka varannan månad, för att hålla medlemmarna uppdaterade med matnyttig information. Upptäck nya sylf.se själv, gilla oss gärna på Facebook och kommentera vad du tycker om hemsidan där! Kjell har, och har haft, stor betydelse för utbildningen av flera generationer av gynekologer och obstetriker i Norrbotten. Han besitter en sällsynt bred kompetens, som han med sitt stora lugn och enorma tålamod, delar med sig av till oss yngre kollegor. Trots att han själv är både snabb och skicklig i operationssalen, tar han sig tid att låta oss underläkare öva upp våra praktiska färdigheter, med målet att vi ska kunna stå på egna ben. Vilken Tur att vi har doktor Turesson! För oss är han ett Kjellklart val. Med vänliga hälsningar, Arne Hassler, studierektor för AT-läkarna, Sunderby sjukhus och Maria Joelsson, ordförande SYLF Norrbotten. Löneförhandlingskurs med SYLF Norrbotten Josefin Svahn, SYLF Norrbotten Lägesrapport från SYLF Örebro Thomas Widmark, Sekretare SYLF Örebro SYLF Örebro arbetar fortlöpande med löneoch arbetsmiljöfrågor. På senare tid har vi särskilt arbetat med frågor som berör arbetsmiljön för gravida. Under våren har vi utsett vinnaren av 00 års handledarpris Ledstjärnan. Priset tilldelades Ahmo Gerin, överläkare inom psykiatrin. SYLF Örebro utser också varje år ett pris med namnet Randningspokalen. Detta pris tilldelas den klinik som bäst tar Sigrun Einarsdottir, leg läk., hematologen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Den februari 0 delades AT-handledarpriset ut för Salgrenska Universitetssjukhuset 00. Priset utdelades till mottagarna med följande motivering: Birgitta Persson och Harriet Chitsaz på Medicinkliniken SU/Mölndal tar handledarrollen på stort allvar. De är lyhörda, närvarande och engagerade och stimulerar till samtal om allt från professionell utveckling till hur man kan få balans mellan jobb och privatliv. De är därför på alla sätt fantastiska förebilder för oss AT-läkare. SYLF gratulerar vinnarna av priset, Birgitta Persson och Harriet Chitsaz. SYLF Norrbotten inbjöd den /- länets underläkare till löneförhandlingskurs, som hölls i Kulturens hus Luleå. Sammanlagt deltog närmare 0 underläkare från olika delar av Norrbotten på förhandlingskursen. För föreläsningarna stod Maria Joelsson, ordförande SYLF Norrbotten samt ledamot i Norrbottens läkarförening och Robert Svartholm, ordförande Norrbottens läkarförening och ordförande i distriktsläkarföreningen samt huvudskyddsombud. Kvällen inleddes med en genomgång av bra tips inför löneförhandling samt en diskussion kring skillnader i anställningskontrakt, ST-kontrakt och ST-plan. Detta följdes upp med information om och diskussion kring ATL och avstegsavtal, jouravtal, ersättningar vid föräldraledighet och även regler för sidoutbildningar under ST i Norrbotten. Kvällen avslutades med middag på Kulturens hus för SYLF-medlemmar. hand om sina randande ST-läkare och tillföll Mikrobiologen inom laboratoriemedicin. Vi kommer under hösten att arbeta närmare med underläkarnas löner och göra en översyn kring lönenivåerna i landstinget. Örebro läns landsting har, trots påstötningar, inte tillsatt någon AT-chef vilket får konsekvensen att nya AT-läkare i dagsläget inte har någon att löneförhandla med. SYLF Örebro uppmanar därför de som överväger att förlägga sin allmäntjänstgöring i Örebro län att vara observanta på detta. moderna läkare # 0 moderna läkare # 0

13 Epilog Epilog Allmänläkarens identitetskris Dim sum med livet som insats... Jag gör min specialistutbildning inom allmänmedicin. En specialisering som jag är stolt över och ser många fördelar med. Det fantastiska mötet, förmånen att få se till helheten och den sociala och psykologiska bakgrunden. Att träffa samma människa flera gånger och få tidsperspektivet, att träffa patienter i alla åldrar samt att utmana min intuition, min kommunikation, att lära mig något nytt varje dag, och att om möjligt utveckla en medicinsk och människokännande fingertoppskänsla. Det är då desillusionerande att ständigt få höra hur dåligt allt är. Att vår specialistkår saknar röst, identitet och ryggrad. Att vårt arbete inte uppskattas, att arbetsmiljön stadigt försämras, att kraven från politikerna är orimliga och saknar verklighetsförankring, att resurserna är felfördelade och att andra kollegor ser ner på oss. Om ovanstående stämmer är det hög tid att vi gör något åt det. Jag ser ingen anledning till vårt kollektivt dåliga självförtroende. Vad beror det på? Är vi inte stolta över det vi gör? Det tror jag att vi är, i mötet med patienten. Men är det svårt att hävda sig utåt? Varför står vi inte upp för oss själva? Har vi helt enkelt inte tid eller är det svårigheterna att acceptera en specialisering som generalist, svårigheterna att beskriva för utomstående exakt vad vi gör? Jag får ofta frågan vad jag ska göra sen, ja, efter den där vårdcentralsgrejen du gör. Eller vad jag egentligen skulle vilja specialisera mig inom? Och är inte en sjukhusspecialist mycket coolare? De kan ju någonting. Men det handlar oftare om hur man ser på sig själv, än hur andra ser på oss. Kanske beror det på ensamheten, att vi inte ses i korridorerna, på ronden eller kongressen och dunkar varandra i ryggen. Vi sitter på våra rum, i möte med patienten. Där får vi vår bekräftelse, och det är det som driver oss. Kanske beror det på att vi enstöringar t.o.m. gillar självständigheten, och söker oss därför inte till gemenskapen. Vi har inte ens ett gemensamt namn. Vem är jag? Allmänläkare, distriktsläkare, husdoktor, familjeläkare, vårdcentralsdoktor? Kanske beror det på att vi forskar för lite, att vi inte visar oss i de fina rummen utan istället tragglar på med vår mottagning, dag efter dag. Men jag är stolt över att på några sekunder slå an tonen i ett samtal efter att nyss träffat en människa för första gången, att på en kvart eller en halvtimme ha ett givande samtal och utbyta åsikter, idéer, hitta lösningar. Jag är stolt över att mentalt hålla någon i handen som går igenom något svårt. Jag är stolt att skicka vidare när jag misstänker något allvarligt. Jag är stolt över att kunna lugna när jag inte finner någon anledning till oro. Jag är stolt, så lägg bort lillebrorskomplexet. Man behöver inte känna sig nedtryckt för att andra säger åt oss vad vi ska göra, utan kanske är det en förutsättning för ett bra samarbete att andra ibland talar om hur de skulle vilja att vi gjorde. Men en förutsättning för god vård och bra samarbete är också att vi tilllåts göra det vi är bäst på och inte verkar som specialister inom varje enskilt område, utan helt enkelt specialister på helheten, det övergripande, det mänskliga i alla dess aspekter. Ankan Vågrätt Lodrätt I snabb takt. Smisk. Tror många på. Kan rädda i rätt. Ofta på väg. Myntsida. 0 Mycket lönande. Två med ett annat ord. Glatta. Ligger i Närke. Med delade meningar. Korta dagen. Lågvatten. Dödshjälp är en sådan fråga. Något man gör. Säg ingenting. Anfallet. Tysk öl. 0 Blev av med stubben. Altarplats. Vira. Utsåg. Affär. Sams. Böna. Tes. Leder dörrren. Fruktträd. Sak. Beställa för en tid. 0 Hörs igen. Har väl sjukhussäng. Pollex. Idealiskt förhållande. Fähund. Sammanfattning. Kan vara vara till. Gör de som hostar och smittats Led. av bakterien Bordetella pertussis. 0 Rödviolett. Ärr. Sysselsätter lappen. Kan det i kupa. Anländer till akuten. Grupp. Upprörd. Extremitet. Stelnad massa. Har inte så många år på nacken. Kan man av tremor. I både nord och syd. Avges i rätt. Korsordstävling Vinn bio-biljetter! Posta din lösning till: SYLFs kansli, Box 0, Stockholm. Märk kuvertet "Korsord. De tre första rätta lösningarna belönas med två bio-biljetter! Namn:... E-post:... Mobil:... Adress: För ett tag sen gick jag ut och åt dumplings med A och Z. Vi hade blivit tipsade om att det skulle finnas "äkta" dim-sum (dumplings) på restaurang Shogun i Gamla stan. Inredningen är (som vanligt) duktigt tacky men ändå rätt trevlig och man serveras varma, blöta handdukar att torka rent händerna med vid ankomsten. Personalen är trevlig och priserna rimliga. Tyvärr upptäckte jag snabbt att kunskaper inom det svenska språket inte ingick i priset. Detta resulterade i att jag, trots min Lika som bär..? ML Sudoku Sudokuregler uppmaning om motsatsen, fick dumplings med jordnötter serverade. Kvällen började således med att jag "lade en bussola" i restaurangens toalett för att få ur mig nötdumplingen. Mina tankar gick då till de medeltida stormiddagarna, där man med jämna mellanrum hulkade under matbordet för att sedan fortsätta frossa i oförändrad takt. Personalen var självfallet bedrövad och bjöd på min mat, men faktum kvarstår - är du rejält allergisk så håll dig borta (om Varje tom ruta ska fyllas med en siffra mellan och. Varje rad (lodrätt och vågrätt) ska innehålla samtliga siffror från till. Varje region på x rutor ska innehålla samtliga siffror från till. Ingen siffra får förekomma mer än en gång på en rad eller inom en region. Hjärngympa! ML Facit 0 0 för - Sudoku ML - 0/0 Lösning På detta vis ser lösningen för korsordet i ML 0/0 ut. Trots att bokstavsleken denna gång var osedvanligt krävande har vi fått in ett antal korrekta lösningar från intelligenta läsare. De tre först inkomna rätta lösningarna på korsordet i förra numret har belönats med varsin t-shirt. De stolta och lyckliga vinnarna, utan inbördes ordning, är fäljande: Åke Forssman Cecilia Wennander Alexandra Myntti ML Sudoku du inte är väldigt förtjust i ambulanser och adrenalinsprutor). Maten var dock väldigt god med en stor bredd av smaker och konsistenser. Just variationen av det sistnämnda var slående med allt ifrån friterade, frasiga dumplings till lite halvdegiga kokta dito. Shogun är nog en den enda restaurang i Stockholm där man kan avnjuta ovanstående delikatess i oförvanskat skick - så den är definitivt värd ett besök... Skrifvet af Lyxdoktorn.blogspot.com ML Sudoku - Lösning moderna läkare # 0 moderna läkare # 0 istockphoto.com Musat Facit för korsord i ML 0/0 M E D I C I N R E A S E N F A D Ä S L P K N A R K A R V S O U T S E F H A S A T L A K R E M E R A E P L Å T M A T V R A K T T A B U T A G N E K O N R O N D A G R A G G A S Å U T I A J E X P E D I T E N D A H L O T I D M S K A N Y L G E N A T

14 TILLS DEt VaR ingen tvekan Om att ställa UPP. JaG litar PÅ min läkare... OCH så VaR JaG FaKtisKt lite nyfiken. tomas larsson patient i studie av läkemedel för behandling av lungsjukdomen kol Det var under en resa från Amerika till Göteborg som jag drabbades av akut andnöd. På sjukhuset i London konstaterades att jag dragit på mig en infektion i bröstet. Jag fick rådet att följa upp det när jag kom tillbaka hem till Göteborg. Väl hemma uppsökte jag en vårdcentral där de mätte min lungkapacitet och andning. Det konstaterades att jag hade lungsjukdomen kol. Med tanke på att jag varit storrökare i merparten av mitt liv så kanske det inte var en överraskning. Men det är aldrig roligt att få ett sådant besked. Jag fick i den här vevan tips om en läkare som var specialist på området. Därefter har jag besökt honom kontinuerligt. Och vid något tillfälle frågade han om jag ville vara med i en studie för ett nytt läkemedel, vilket jag inte hade något emot. Nej, det var ingen tvekan från min sida att ställa upp. Min läkare har försökt få med mig som försöksdjur i en studie tidigare, men då visade det sig att jag var lite för frisk för just den studien, och det var ju glädjande på ett sätt. Men så frågade han mig igen och vi har ju en bra relation, jag litar på honom, och måste erkänna att jag även var lite nyfiken. Det kunde vara spännande att vara med och se vad det hela innebar. Det är en liten insats som förhoppningsvis kan få stor betydelse. Anmäl dig till donationsregistret. -bäddsstuga i Duved 0 kr/vecka Stockholm från 00 kr/natt Ett forum för samtal om medicinskt ledar/chefskap i vården för dig som snart är, eller nyligen har blivit, klar med din ST När och var: - september 0 på Visingsö Arrangör: Jönköpings läns läkarförening i samarbete med Sveriges läkarförbunds chefsförening och Landstinget i Jönköpings län. Sommar i Stockholm och Duved! Som medlem i Läkarförbundet kan du hyra våra gästrum och stugor i Frankrike, Kanarieöarna, Skanör, Duved och Stockholm. Läs mer och boka på Visingsömötet 0 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SÖKER ST-läkare Till Vuxenpsykiatrin, Sunderby verksamhetsområde Kostnad: Subventionerad avgift är.00:- inkl. mat och logi Anmälan: Senast 0 juni till Skriv kortfattat om dig själv och varför du vill delta. Tidigare utvärderingar ger betyget av Vuxenpsykiatrin i Norrbotten har öppnat upp för nya idéer och initiativ där vi arbetar med utveckling och samarbete över olika gränser. Vår vision är att bli en förebild för vuxenpsykiatrin i Sverige. Nu söker vi dig som vill vara med och utveckla verksamheten mot det målet. Möjlighet finns till: - sidoutbildning i rättspsykiatri - deltagande i undervisning av läkarkandidater - forskning och disputation - handledning för ST med det vetenskapliga arbetet på plats - deltagande i APA under handledning - deltagande i verksamhetsutveckling via ST-projekt Vi erbjuder dig ett trevligt arbetsklimat med en ny verksamhetsledning som jobbar proaktivt och engagerat med arbetsmiljöfrågor. Mer information: eller verksamhetschef Pia Byström, 00-. tomas är en av länkarna i kedjan som gör det möjligt att utveckla läkemedel i Sverige. En livsavgörande kedja om vi vill behålla läkemedelsforskningen. tillsammans ÄR BÄsta medicinen moderna läkare # 0

15 appendix #0/0

16 Mot högre höjder MSF in i framtiden EFTEr TrE år i MSF:S FörbundSSTyrElSE är det dags ATT Gå VidArE och låta AndrA TA över. MSF är En FAnTASTiSK organisation och MEd Föl- JAndE ord Vill JAG TAcKA För FörTroEndET ATT Få HA VAriT MEd och STyrT organisationen i TrE år. förbundsstyrelsen diskuterar en av motionerna under en paus på fullmäktigemötet i lund. 00 var ett fantastiskt verksamhetsår för MSF. Man måste ju säga att det är en ynnest att få vara aktiv i en förening där man kan säga det efter varje år man suttit i förbundsstyrelsen. Men kan man vara annat än stolt efter att ha lett ett förbund som tangerat 000 medlemmarsgränsen under 00 och under samma år varit en aktiv aktör i läkarutbildningens stora frågor? Årets fokusfråga var Grundutbildning och AT vägen till legitimation. Vill man vara elak kan man säga att den mest har präglats av väntan på utbildningsdepartementets direktiv. Vill man vara ärlig kan man säga att den lett till att stärka MSF som studenternas röst kring Sveriges läkarutbildning. Genom ett brett arbete både lokalt och centralt har MSF fortbildat sig och vässat våra krav kring en tydligare definition av vad en läkarlegitimation i Sverige ska innebära. Förhoppningsvis har våra krav vunnit mark, tre träffar med utbildningsdepartementet under året visar att vi är en aktör man lyssnar på. Kårobligatoriets avskaffande i juli 00 var en prövning för MSF. Från att ha varit Sveriges största frivilliga organisation för läkarstudenter blev även medlemskapet i kårerna frivilligt. Kårerna tacklade dock förändringen genom att bli vårdkårer, organisationer som ansluter studenter inom alla vårdutbildningar, med vi i MSF valde vägen att genom en organisationsutredning stärka vår lokala organisation. Och efter ett år präglat av förändring står MSF tydligare än någonsin som Sveriges läkarstudenters organisation. Vi är också oerhört glada över att välkomna en ny medlem i MSF-familjen. Våren 0 fick Örebro till sist sin läkarutbildning och MSF Örebro har varit med redan från starten för att trygga en läkarutbildning med hög kvalitet och goda villkor för utbildningens studenter. Örebro är inte heller det enda som skett i läkarutbildnings-sverige 00. I Umeå har 0 studenter på varje termin börjat regionaliseras till Östersund, Sunderbyn och Sundsvall de tre sista åren av sin utbildning och Linköping och Uppsala har i och med Örebros öppnande blivit av med stora sjukhus för sina studenter under de kliniska terminerna. Med risk för att bli tjatig tänker jag återigen beröra utökningen av utbildningen. Sedan våren har utbildningen ökat från intagna studenter per termin till 0 stycken vårterminen 0. Det är mer än en dubblering av vår utbildning på år. Sverige har en läkarbrist men är lösningen verkligen att snabbproducera fler men sämre läkare? Allmänheten och alltför ofta politiker verkar tro att en läkarstudent med examen kan bemanna våra tomma vårdcentraler och minska köerna på operation. Men vi behöver både AT och ST innan vi är flygfärdiga utbildningstjänster vi idag måste vänta på. Enligt siffror från SYLF:s rikstäckande ATranking måste man i snitt i hela landet vänta, månader på sin AT. Och snittåldern för examen är år och medelåldern för specialistleg är. Är det verkligen läkarutbildningen vi ska fortsätta att öka? I den medicinska pedagogiska forskningen finns det stöd för Sveriges kliniskt fokuserade utbildning. Men det är Intaget till läkarprogrammet har dubblerats på år. Tror politikerna att lösningen på Läkarbristen är att snabbproducera fler men sämre läkare? en utbildningsform som kräver många goda kliniska handledare med tid för handledning. MSF är oerhört stolt över att 00 kunna presentera en handledningsenkät från alla Sveriges läkarutbildningar med svarsfrekvens över 0 procent. Vi är mindre nöjda med de siffror vi ser på kvaliteten på den kliniska handledningen och hur läkar- studenter mår. Utökningen av läkarutbildningen har inte passerat obemärkt utan den kliniska handledningen lider. Utbildningen i dagens form är mättad. Dimensioneringsfrågan är obekväm för Läkarförbundet men det som har skett är dåtid. MSF är nutid och framtid och om inte vi tar ansvar för att driva frågan kring kvaliteten på grundutbildningen kommer ingen annan att göra det. Vi får inte heller glömma bort våra över 00 medlemmar i vårt nätverk MSF Utland. Idag studerar närmare 000 svenska studenter läkarutbildning utomlands och de flesta av dem vill komma tillbaka till Sverige. Vi måste skilja på frågor. Frågan kring om Sverige ska utbilda för sitt eget behov av läkare är en fråga. Och som ovan skrivet är utbildningen i dagens form mättad. En annan fråga är rörlighet inom EU. Yrkeskvalifikationsdirektivet för läkarutbildningen accepterat av EU:s medlemsländer sedan länge. Det är dags att Sverige börjar tänka om. Att utbilda sig i ett annat land är en möjlighet att få in ny tankar och idéer till Sveriges sjukvård och sjukvårdssystem. Vi måste se våra studenter i utlandet som en tillgång. Är det inte viktigare att forma ett bra system för att slussa in dessa i vårt AT och ST-utbildningssystem än att göra den svenska utbildningen allt trängre? Med dessa ord vill jag alltså tacka för mig. Jag har givit mycket av min tid och engagemang till MSF men har fått ännu mer tillbaka. 00 har varit ett fantastiskt år men 0 har alla förutsättningar att bli ännu bättre. Jag hoppas och tror att organisationen ska fortsätta att bygga sina krav på vetenskap och siffror. MSF vill både ha en evidensbaserad vård och utbildning. Andra kan tycka; MSF ska sticka ut genom att veta. Och ju fler vi är desto starkare blir vi. Mot högre höjder! Maria Ehlin Kolk Avgående ordförande, som för att öka kontinuteten i organisationen kommer att fortsätta arbeta med grundutbildning och AT-frågan, ska sammanställa MSF:s skrift kring klinisk handledning samt sitta mandatperioden ut i Läkarförbundets centralstyrelse. Vem blir Årets handledare 0 Som de flesta läkarstudenter erfarit finns det brister i den kliniska handledningen på Sveriges läkarutbildningar. En av MSF:s viktigaste frågor är att aggressivt arbeta för att förbättra denna med alla till buds stående medel. Ett av de medel som finns är att premiera det goda handledarskapet genom fina priser. Förra året vann Jakob Johansson från Uppsala priset som Årets handledare, nu är det dags att hylla någon annan. För att uppmärksamma hur viktigt det goda handledarskapet är samlar MSF årligen in nomineringar på vem som är den bästa kliniska handledaren på varje läkarprogram. Därefter utser den lokala MSF-styrelsen den mest värdiga vinnaren bland de nominerade. Redan där kan äran tyckas vara stor nog, men det finns en prima knorr; de lokala vinnarna nomineras nämligen till priset Årets handledare, det enda nationella priset för handledning av läkarkandidater. Det finns tre nomineringsgrunder; genom att vara en god handledare under en lång tid, ha gjort en punktinsats som resulterat i bättre handledning eller genom att möjliggöra bättre handledning kan man bli vinnaren av denna läkarkårens bragdmedalj! Låter inte det som något just din bästa handledare är förtjänt av? För att priset skall få mesta möjliga genomslag vill vi ha in så många lokala no- mineringar som möjligt. Om du skickar en kort, men begåvad, nominering som förklarar varför den bästa handledaren du någonsin haft också är landets, eller åtminstone ortens, bästa kan även du bli en vinnare. Bland de som nominerar lottas det nämligen ut fina priser. Som synes är detta en tävling med enbart vinnare (och förlorare, men det får de aldrig veta), nominera därför nu! Johan Skogö, avgående Förbundsstyrelsen Skicka din nominering till: Umeå: Uppsala: Stockholm: Göteborg: Linköping: Skåne:

17 LÖN MSF:s Sommarjobbsenkät 00 Arbeta i Skåne och Uppsala för eller i Västerbotten för 000? Och varför betalar en attraktiv ort som Stockholm flera tusen mer än t.ex. Uppsala? om du får välja när du får ditt första underläkarvikariat vill du då ha en lön på eller 000 kronor? då kan du börja fundera på var i landet du kan tänka dig att arbeta. väljer du arbete efter geografiska önskemål hoppas vi att du tycker om västerbotten eftersom det är där sommarvikarierande underläkare tjänar bäst. är du däremot intresserad av ett jobb i skåne får du klara dig på 000 mindre i månaden. Hur kommer det sig då att en attraktiv ort som Stockholm betalar flera tusen mer än t.ex. uppsala? är man bättre på att löneförhandla i stockholm än på andra orter? vikariera som underläkare kan man som läkarstudent göra efter att man har blivit godkänd på termin. en webbaserad enkätundersökning från Msf har skickats ut till läkarstudenter i hela landet som haft möjlighet att vikariera som underläkare sommaren 00. ungefär 0% av de tillfrågade har fyllt i enkäten och av dem hade vikarierat som underläkare på olika orter runt om i landet. enkäten innehåller bland annat frågor om löner, när arbetsansökan skickats in, när det blivit klart med anställningen samt om studenten löneförhandlat eller inte. i sammanställningen framkommer en bild av bland annat relativt stora löneskillnader för samma arbete på olika orter. även ansökningstidpunkter och närvaro av löneförhandling eller inte är exempel på frågor som skiljer sig åt mellan studenterna som besvarat enkäten. redan i oktober och november månad har en majoritet av de underläkarvikarierande skickat in sina arbetsansökningar. För de flesta blev det sedan klart att de hade fått sitt sommarjobb under december, januari eller februari. generellt sett är ansökningstiderna tidiga för blivande underläkare jämfört med arbetsmarknaden i stort. detta är antagligen något vi själva provocerat fram genom att söka i mer och mer god tid för att fånga de attraktivaste tjänsterna. eventuellt kan detta även vara ett resultat av att fler vikarierar efter examen vilket gör att det uppstår en ökad konkurrenssituation. om det blir en trend att premiera tidig ansökan kan ansökningstiderna komma att tryckas ännu mera bakåt i tiden, vilket skulle öka stressen ytterligare för oss studenter. en del orter handlägger inte ansökningar före tex årsskiftet, vilket vi ser som ett positivt sätt att motverka denna inflation i tidiga ansökningsdatum. Det finns tydliga skillnader mellan lönerna på olika orter i landet, där de mer populära platserna generellt har lägre löneläge, tänk tillgång och efterfrågan! detta stämmer ganska bra överens med at-lönerna som också är lägre i de mest populära orterna. Medellönen för underläkare som vikarierade innan examen sommaren 00 var kr. det kan belysas att det är en del skillnader mellan olika orter då medellönen i skåne var kr jämfört med medellönen i västerbotten som var 00 kr. förtydligas bör dock att individuella löner skiljer sig åt mycket även inom landstingen och det finns både högre och lägre löner på de olika orterna. i och med att lägstalönen för at-läkare försvunnit är det extra intressant att ta del av hur stor andel som löneförhandlar vid sitt första vikariat. detta då alla nu förväntas löneförhandla inför sin at-tjänst. enligt siffrorna från Msf:s enkät är det en något större andel män än kvinnor som löneförhandlat. av de vikarierande underläkarna har,% av kvinnorna och 0,% av männen löneförhandlat. De som löneförhandlat fick i medel 0 kr i lön och de som inte gjorde det fick kr. Kan det vara så att de som erbjudits en högre lön från början inte löneförhandlat? i stockholm och uppsala har % respektive % löneförhandlat, jämfört med % i skåne och 0% i landet i stort. Skillnaderna kan ha flera förklaringar, där lokal kultur bland arbetstagare och arbetsgivare skulle kunna ha en roll. Msf erbjuder på många orter löneförhandlingskurser, det pågår även ett utvecklingsarbete av dessa med ett förstärkt och breddat utbud av information och undervisning inför arbetslivet. vi rekommenderar starkt alla Msfmedlemmar att vid något tillfälle gå en löneförhandlingskurs, det kommer ni kunna ha stor nytta av i framtiden! enkätens resultat tyder på att det inte bara är underläkarens kompetens som avgör dennes lön. tillgång och efterfrågan är också en avgörande faktor vilket visas genom att glesbygdssjukhus betalar klart mer för sina underläkare än större sjukhus. Här är det dock nå- got uppseendeväckande att stockholm ändå inte ligger i botten vad gäller medellön utan istället betalar flera tusen mer i månaden än t.ex. uppsala och skåne. det skulle kunna bero på skillnader i löner mellan olika kliniker. av de som arbetat i stockholm har t.ex. % vikarierat på en psykiatrisk klinik, vilket skiljer sig mot landet i stort där % arbetat inom psykiatrin. Misströsta inte alla ni läkarstudenter som vill arbeta i uppsala och skåne. glöm inte att ni kan påverka era löner genom att löneförhandla! i stockholm är medellönen högre än i skåne och också andelen studenter som löneförhandlat, se och lär! även inom orter kan lönerna variera och då är det upp till oss själva att påverka. för att citera en duktig sylf:are: vid en löneförhandling är det inte säkert att du kommer att kunna höja din lön, men en sak är säker: om du inte löneförhandlar kommer du definitivt inte att göra det! Ida Johansson, avgående förbundstyrelsen Jessica Twetman, MSF Linköping För mer detaljerade uppgifter om enkätresultatet: appendix 0/0

18 Några frågor till Anders Lundberg, nyvald ordförande i MSF: Grattis Anders! Hur känns det? -tack! det känns bra. Vad ser du mest fram emot det kommande året? -att få lägga i nästa växel. Msf är en organisation med mycket bra förutsättningar och nu är det dags att vi drar nytta av dem till fullo. Min käpphäst är långsiktighet - om Msf kan börja jobba med ett lite längre perspektiv, kan vi förändra med än mer kraft än idag. vi ska bli en strategisk organisation med ett perspektiv lika långt som de frågor som vi driver. Vad anser du vara MSF:s viktigaste fråga i dag? -kvalitetssäkring av läkarutbildningen. Med snabbt expanderande läkarutbildning, flaskhalsar i form av at och avsaknad av någon som tar det övergripande kvalitetsansvaret för läkarutbildningen är det som upplagt för försämringar. Msf måste vara en blåslampa i baken på de aktörer som har makt att bevara och höja kvaliteten på läkarutbildningen. Varför ska man vara med i MSF? -av ren ansvarskänsla och självbevarelsedrift. som läkarstudent är man en i mängden och vallas likt ett får av de medicinska fakulteterna, sjukhusen och landstingen. Msf är den enda organisation som står upp för läkarstudenten. kårerna gör ett fantastiskt jobb, men de tvingas dela sina resurser mellan många, olika utbildningar. Msf är läkarstudenternas organisation och även om vi förstås tar hänsyn till andra så värnar vi framförallt om läkarstudenternas väl och ve. förutom att vara medlem för den goda sakens skull får man inte glömma att vi har många relevanta medlemsförmåner, såsom kvalitativ medlemsrådgivning, försäkringar, ekonomiskt stöd, medlemstidning och mycket mer. utan Msf:s kansli skulle vi inte ha något Msf känns det som många gånger. linn lindquist ersätts i år av Milla Järvelin (vä) och kommer att synas på bland annat at-mässorna till hösten, annars kanske du kommer i kontakt med henne via medlemsrådgivningen, men hon kommer också att hjälpa oss att driva igenom vår politik. eva Jerbrant (mitten) tar hand om ekonomin och fredrik eklöf (hö) är rekryteringsansvarig på förbundet (har bl a tagit fram häftena och penhållarna). På lördagskvällens finsittning Foto: Lisa Ellegård läkarförbundets vice ordförande Heidi stensmyren var med på fullmäktiget och sittningen. Här berättar hon om att det var vår egen Maria ehlin kolk, avgående ordförande för Msf och vice ordförande för sacos studentförening, som ordnade så att förbundets utbildnings- och forskningsdelegation fick komma och träffa Utbildningsdepartementet. Maria odraks, göteborg Henrik linde, uppsala fredrik altmark, skåne (mitten) ebba lindqvist, stockholm 0 års förbundsstyrelse nyinstiftade priset årets Handledare och Msf:s organisationsutredning är några exempel som visar på just detta. Msf örebro hälsades extra välkomna till fullmäktige och till Msf-familjen. Msf:s fokusfråga för år 00 var: grundutbildning och at vägen till legitimation och röster höjdes under fullmäktige för att denna fråga skulle få fortsätta vara Msf:s fokusfråga, även under 0. avgående förbundsstyrelsen (fs) menade på att frågan absolut är viktig och att Msf ska fortsätta arbeta med den, men underströk att det finns många andra, viktiga frågor som är värda att satsa på. Handledningsenkäten och Msf:s organisationsutredning nämndes som exempel. en av lördagens hetaste debatter handlade om huruvida genusutbildning skulle ingå i Msf:s facklig grundkurs, som varje år anordnas till förmån för Msf:s aktiva medlemmar. efter en motion från Msf linköping med lång efterföljande debatt med många argument för och emot, från lokalavdelningar och från fs, stod det klart att genus ska vara en del av facklig vidareutbildning :e vice ordf lisa fornwall, uppsala ordförande anders lundberg, stockholm (en påbyggnadskurs till facklig grundkurs ). dessutom beslutades att Msf:s utbildningsbevakning i framtiden även ska inkludera jämställdhetsfrågor samt att Msf ska formulera mål för hur Msf kan verka för att grundutbildningen ska innehålla adekvata och kvalitativa utbildningsmoment kring genusfrågor. Sofia Staf från MSF Linköping var nöjd med beslutet: det känns verkligen positivt att motionen engagerade så många! Jag hoppas på att det tyder på ett intresse för frågorna, som kan bidra till att vi hittar konstruktiva sätt att arbeta vidare med genus och jämställdhet. på lördagskvällen anordnades en stor middag på Hypoteket i lund. det bjöds på skånsk dovhjort, spexare från klassiska toddyspexet och livebandet Je m appelle claude. allt var mycket uppskattat och festen fortsatte långt in på småtimmarna. under söndagen inleddes mötet med Heidi stensmyren (vice ordförande i sveriges läkarförbund) och lena ekelius (ordförande sveriges Yngre läkares förening) som talade om vikten av att inte ge sig i frågor man tror på och att vi som framtida läkare måste våga lägga oss i alla frågor fullmäktige 0 robert Holmqvist, linköping rebecka karlheden, umeå vice ordf Madeleine liljegren, skåne. inom vården och inte bara se oss själva som medicinska konsulter. under söndagen beslutades att en treårsstrategi för Msf:s arbete ska skapas och en ny, nationell förbundsstyrelse valdes. trötta men glada, åkte sedan alla deltagare hem till sig. stärkta av givande diskussioner och möten och med hopp om ett ännu bättre 0. Madeleine Liljegren Vice ordförande Medicine Studerandes Förbund Några frågor till Eric Danielsson, fum-general (MSF Skåne) Vad är du mest nöjd med under helgen? -sittningen på lördag kväll som blev en succé. Vad var roligast? -att höra hur nöjda alla var med årets fullmäktige. Var det något som gick snett? -det var en del sena anmälningar och avhopp. Har du några tips till MSF Göteborg, som ansvarar för fullmäktige nästa år? -det viktigaste är att börja med all planering långt i förväg. appendix 0/0

19 ledare Många är de som försöker förutspå arbetsmarknaden. Hur Många rörmokare, ekonomer, trädgårdsarbetare och astronauter finns det ett behov av om 0, 0 och 0 år? för att inte tala om läkare? om vi det visste, vore det inget problem att anpassa antalet utbildningsplatser efter framtidens behov. så enkelt är det emellertid inte. det verkar som att läkarna antingen är alldeles för få och sliter ut sig i övertidsträsket eller går utan jobb i ofrivillig arbetslöshet. sedan uppdrag granskningjournalisten Janne Josefsson inledde sitt korståg mot l äkarförbundet och utmålade oss som de stora Arbetslös eller sönderarbetad? bovarna bakom den påstådda svenska läkarbristen, har det inte varit lätt att vara facklig representant. läkarförbundet har utmålats som medvetet planerande en svensk läkarbrist, allt för att höja lönerna. detta är förstås inte en rättvis sanning. visst har läkarförbundet (och Msf) länge motsatt sig en expansion av läkarutbildningen, men skälen till detta har inte huvudsakligen varit att säkerställa noll arbetslöshet bland läkare. det viktigaste skälet till att vi motsatt oss en snabb expansion av utbildningen är att vi värnar kvaliteten på utbildningen. det spelar ingen roll hur många läkare vi utbildar, om dessa inte får en kvalitativ utbildning. dåliga läkare gör ingen glad, allra minst patienterna. den svenska läkarutbildningen är en av europas mest kliniktäta en lärlingsutbildning, i ordets rätta bemärkelse. detta kräver mycket tid på kliniken. varje student på kliniken kräver sin egen handledare, och av naturliga skäl finns det ett begränsat antal platser för studenter på sjukhus och vårdcentraler. När fler studenter trängs på samma plats, sjunker kvaliteten på handledningen och därmed får studenterna sämre utbildning. de senaste åren har läkarutbildningen vuxit med närmare procent, och studenterna har trängts ihop allt tätare. i linköping är bristen på vårdcentraler appendix söker ny redaktör gillar du att skriva, fotografera eller layout och vill ha ett stimulerande extra-arbete med mycket kreativ frihet? då ska du ta chansen och söka till posten som appendix redaktör! du måste inte kunna allt, det viktiga är att du har driv och engagemang. vi kan utbilda dig, band annat får du läkartidningens chefsredaktör Jonas Hultqvist som mentor. arbetet skulle innebära att du är ansvarig för att producera tidningen appendix, som utgår till runt 000 läkare och läkarstudenter. du ska också gå på förbundsstyrelsens möten i stockholm (resekostnad ingår)för att vara uppdaterad på Msf fakliga arbete. skicka din intresseanmälan och cv till med utbildningsuppdrag så stor att studenterna får ledigt istället för schemalagd undervisning. detta är en mycket oroande utveckling, och vi måste tyvärr konstatera att våra farhågor besannas: en snabb expansion leder oundvikligen till en sämre utbildning. detta bekräftas också i vår senaste utvärdering och jämförelse av den kliniska utbildningen i sverige som presenteras under våren 0. Msf välkomnar en utökning av läkarutbildningen som sker i lagom takt och inte äventyrar utbildningskvaliteten. vi är övertygade om att det går; genom att använda sjukhus och vårdcentraler maximalt, att inkludera utbildning i uppdraget för privata vårdgivare och med smartare schemaläggning och undervisning. när expansionen går i expressfart, som nu, hinner inte dessa förändringar genomföras och kvaliteten blir lidande. vi kanske får vara beredda att leva med att det ibland utbildas för få och ibland för många läkare, och att efterfrågan på arbetsmarknaden aldrig är perfekt tillfredsställd. det vi dock aldrig får kompromissa med är kvaliteten på våra framtida doktorer och Msf kommer ständigt att vara en nagel i ögat på alla de som inte lägger på ett extra kol för att se till att även våra nya läkarstudenter får en utbildning i toppklass. Anders Lundberg MSF:s nyvalde ordförande Medicine studerandes förbunds nationella tidning, nr 0. tillfällig redaktör: Mihai radulescu, Kansli: Milla Järvelin, Msf:s kansli box 0, stockholm, 0-0, milla Adressändring? skicka ett mejl till med din nya adress. Hemsida: lördagen inleddes med en mycket uppskattad föreläsning av Johan von schreeb (grundare av läkare utan gränser sverige) som pratade om vikten av att ha ett varmt hjärta, men en kall hjärna vid katastrofer. avgående ordförande Maria ehlin kolk öppningstalade och valde att fokusera på de senaste årens utökning av läkarprogrammet i sverige. Hon menade på att vi inte fyller läkarbristen ute på vårdcentralerna genom att öka platserna till läkarutbildningen. det är at som är den stora flaskhalsen och det är där vi har för få platser. Hon påminde också fullmäktige om de närmare 000 svenska läkarstudenter som studerar utomlands. Många förväntas återvända till sverige efter sin avslutade utbildning. Maria ehlin kolk berättade om året som gått och lyfte fram att 00 har varit ett mycket bra år för Msf. flertalet möten med utbildningsdepartementet, det fullmäktige 0 lund bjöd på strålande sol och värme när Msf:s årliga fullmäktige gick av stapeln den -0 april. över 0 deltagare från hela landet hade samlats för att diskutera aktuella frågor som rör läkarstudenter, lyssna på varandra och umgås. Några frågor till avgående ordförande Maria Ehlin Kolk Tack för ditt fantastiska arbete! Vad är du själv mest nöjd med och stolt över, under din tid i MSF? -att organisationen blivit mer enad och därför starkare och större. i dag är det inget tvivel om att Msf är sveriges läkarstudenters röst. lokalavdelningarna har blivit aktivare och gör ett fantastiskt jobb samtidigt som de senaste årens förbundsstyrelser gjort ett omfattande, nationellt arbete. Vad händer för dig nu? -Jag fortsätter med mitt vice ordförandeskap i saco studentråd. för att öka kontinuiteten i Msf fortsätter jag arbetet med at och grundutbildning i Msf. Jag sitter dessutom kvar i läkarförbundets centralstyrelse fram till fullmäktige i december. Jag har även äran Johan von schreeb, en av grundarna av läkare ut a n gränser i sverige, föreläste om katastrofmedicin. att vara sammankallande i Msf:s valberedning. sommaren skall dock ägnas åt multisport och fjäll! Har du några tips till den nya styrelsen? -våga prata dimensionering av läkarutbildningen! läkarförbundets politik är dåtid; Msf är nutid och framtid. läkarutbildningen har dubblerats på år. vi måste våga prata kvalitet! appendix 0/0

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01. Lena Ekelius förklarade mötet öppnat.

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01. Lena Ekelius förklarade mötet öppnat. Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01 Deltagare: Lena Ekelius (ordf.) Martin Sandelin Emma Spak Johanna Sandlund Adina Welander Harald Strömberg Åsa Bratt Förhinder: Vid protokollet:

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Johanna Edvardsson, läkarstudent termin 11 Anja Arnholdt-Olsson, läkarstudent termin 11; båda

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetsberättelse 2009 Bäste Medlem! SYLF Göteborg har under det gångna verksamhetsåret kämpat för att uppmärksamma frågor som är viktiga för underläkarna i Göteborg. Vi har funnits på plats under

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-09-02 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 27 augusti kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014.

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina skiljer sig på olika sätt från Sveriges sjukvård. Det finns vård som vi inte använder i Sverige och tvärtom. Vi har märkt

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för SYLF 2010-11-01

Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för SYLF 2010-11-01 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för SYLF 2010-11-01 Deltagare: Lena Ekelius, ordf. Christian Öhrn Emma Spak Johan Zelano (via Skype), 4-7, 12, 14 & 16 c, e-f Förhinder: Saman Saidi Åsa Bratt

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-05-27

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-05-27 Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 011-05-7 Deltagare: Lena Ekelius (ordf.) Martin Sandelin Emma Spak Johanna Sandlund Adina Welander Harald Strömberg Förhinder: Åsa Bratt Vid protokollet:

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling?

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling? AT-enkät angående lön samt åsikter om fortsatt arbete på SÄS. Antal svarande: 40 1. Vilket AT-block är du på? 1a Somatiska 20 50% 2a Somatiska 3 8% 3e Psyk 8 20% 4e Primärvård 9 23% 5e Förlängd AT 0 0%

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2012-04-10 12-04-12

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2012-04-10 12-04-12 Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2012-04-10 12-04-12 Deltagare: Emma Spak Adina Welander Yosef Tyson Harald Strömberg Jens Ellingsen Joakim Samuelsson (120410) Jonathan Ilicki (eftermiddag

Läs mer