1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande Samverkan Gotland (GotSam)... 3

Transkript

1 Sid 1(12) 1045/ Utvärdering av försöksverksamhet med samverkan i Gotlands län m.m. Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande Samverkan Gotland (GotSam) Bakgrund Organisation och grunder för samarbete Nuläge KBM:s iakttagelser Central samverkan i Uppsala län (CeSam) Bakgrund Organisation och grunder för samarbete Nuläge Jämförelse mellan CeSam och GotSam CeSam GotSam KBM:s slutsatser... 12

2 Sid 2(12) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Krisberedskapsmyndigheten (KBM) givit KBM i uppdrag att följa och utvärdera den verksamhet som myndigheter enligt regeringsbeslut den 14 mars 2002 bedriver för samverkan i Gotlands län. En jämförelse ska göras med den samverkansmodell som tillämpas i Uppsala län. Uppdraget ska redovisas senast den 5 november Uppdragets genomförande KBM har löpande under året följt arbetet inom försöksverksamheten på Gotland, såväl i samband med inrättandet av ett samverkanscentrum, GotSam, som i samband med de utbetalningar som skett till projektet. KBM har även genomfört ett besök på Gotland och det samverkanscentrum, GotSam, som inrättats. Vid besöket på Gotland deltog KBM i ett av GotSam-projektets ordinarie arbetsutskotts möten, samt genomförde enskilda diskussioner/samtal med ett flertal företrädare från de myndigheter som ingår i projektet, bl.a. Polismyndigheten på Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län, Försvarsmakten (Militärdistriktsstaben och Sjöstridskompaniet) och Kustbevakningen. Diskussion/samtal har även genomförts med Gotlands kommun med anledning av kommunens roll som adjungerad i projektet GotSam. Utöver besök och diskussioner med företrädare från GotSam har underlag såsom regeringsuppdrag, beslut rörande GotSam samt de rapporter över verksamheten som arbetats fram inom GotSam använts som ingångsvärden för denna rapport. Utifrån detta underlag har frågor med särskild betydelse för KBM:s utvärdering och jämförelse med CeSam lyfts fram under avsnitt 2.1. Vad gäller samarbetsorganisationen Central samverkan i Uppsala län (CeSam) har KBM genomfört besök och diskussioner/samtal vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Vidare har KBM tagit del av underlag i form av samarbetsavtal och rapporter över verksamheten inom CeSam, vilka använts som ingångsvärden för denna rapport. Berörda regionala deltagande myndigheter har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rapportens innehåll i främst avsnitten 1-3.

3 Sid 3(12) 2. Samverkan Gotland (GotSam) 2.1 Bakgrund Regeringen beslöt den 20 juli 2000 (Fö 2000/1702/CIV) att lämna Uppdrag att belysa samordningsmöjligheterna av resurser på Gotland till fem centrala myndigheter (Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket) och Länsstyrelsen i Gotlands län. Myndigheterna skulle inhämta synpunkter från Gotlands kommun och eventuella privata aktörer. Länsstyrelsen, i samråd med övriga uppdragsmyndigheter samt Gotlands kommun (som givits möjlighet att delta i arbetet på samma villkor som övriga myndigheter), redovisade en samlad återrapportering av uppdraget den 18 april Myndigheterna och Gotlands kommun lämnade i återrapporteringen ett förslag om en försöksverksamhet på Gotland som bl.a. innebär inrättande av ett samverkanscentrum, kallat GotSam, med permanent bemanning. Två alternativa platser för lokalisering av detta samverkanscentrum hade översiktligt studerats, varvid fördelar och nackdelar för dessa alternativ redovisades. I återrapporteringen angavs att försöksverksamheten skulle omfatta minst fem år och man angav även en preliminär uppskattning av kostnaderna för genomförandet av projektet. Ovan nämnda myndigheter fick den 14 mars 2002 (Fö2001/990/CIV) regeringens uppdrag att inleda försöksverksamhet på Gotland avseende samordning av resurser för hantering av allvarliga olyckor m.m. (GotSam). För försöksverksamheten skulle ett antal förutsättningar gälla. Bl.a. skulle samverkan ske i form av en samlokalisering av myndigheter i anslutning till polismyndighetens lokaler i Visby, verksamheten skulle avse en försöksperiod om fem år fr.o.m. år 2002, Gotlands kommun skulle inbjudas att delta och verksamheten skulle administrativt samordnas av Länsstyrelsen. Utgifterna, högst uppgående till 45 miljoner kronor, skulle finansieras från utgiftsområde 6 från ett sakanslag som i huvudsak skulle disponeras av KBM. I uppdraget specificerades även kraven på återredovisning. Myndigheterna skulle vidare i en rapport till regeringen senast den 28 juni 2002 redovisa hur försöksverksamheten närmare skulle bedrivas. Myndigheterna redovisade i skrivelse den 25 juni 2002 hur försöksverksamheten skulle bedrivas. I redovisningen poängterades att GotSam inte är en organisation, utan en modell för samverkan som bygger på att enheter från de deltagande myndigheterna samlokaliseras redan i vardagen, för att därigenom skapa förutsättningar för en effektiv samverkande ledning vid allvarliga olyckor och särskilda samhälleliga kristillstånd på Gotland. Vidare berördes regeringens beslut att GotSam ska lokaliseras i anslutning till polismyndighetens lokaler och hur detta skulle kunna lösas, t.ex genom nybyggnation. I redovisningen beskrevs även målen för försöksverksamheten, organisation av arbetet, vilka funktioner som myndighetsrepresentanterna skulle ha samt kostnadsberäkningar för projektet. Regeringskansliet anmodade den 25 november 2002 berörda myndigheter att lämna kompletterande underlag avseende försöksverksamheten vid GotSam.

4 Sid 4(12) Frågeställningarna avsåg verksamhetens bedrivande, behandling av personuppgifter, informationsutbyte och posthantering samt ekonomiska beräkningar för år En redovisning av budget för år 2003 avseende försöksverksamheten vid GotSam lämnades till Regeringskansliet den 18 december 2002 och övrigt kompletterande underlag lämnades den 24 mars Organisation och grunder för samarbete I enlighet med regeringens beslut den 14 mars 2002 lämnade myndigheterna och Gotlands kommun en redovisning av verksamheten inom GotSam avseende år 2002 i februari I verksamhetsrapporten redovisades läget beträffande anställning av projektledare (beslut fattades av styrgruppen den 8 januari 2003). Redovisningen innehöll även en beskrivning av försöksverksamhetens organisation, som beslutats av berörda myndighetschefer för deltagande myndigheter. Enligt denna beskrivning ska GotSam:s organisation bestå av en styrgrupp med företrädare från ledningen i respektive ingående myndighet samt Gotlands kommun. Utöver en styrgrupp ska det också finnas en projektgrupp med myndighetsrepresentanter. Projektgruppen ska fungera som stöd för projektledaren och utgöra kontaktlänk till de centrala myndigheterna. Vidare redovisades att man inom projektet hade beaktat tre alternativ vad gäller lokalisering av samverkanscentret. Av dessa tre alternativ var egentligen bara två aktuella med hänsyn till regeringens beslut att samverkanscentret ska lokaliseras i anslutning till polishuset. Dessa alternativ var lokalisering i det s.k. posthuset, som ligger intill polishuset, eller ett nybygge intill polishuset. Det alternativ som kvarstod efter att posthuset fallit bort som alternativ, eftersom annan statlig verksamhet skulle lokaliseras där, var ett nybygge. Ett nybygge bedömdes också vara det billigaste alternativet. I övrigt redovisades att de insatser som tagits upp i samband med kostnadsberäkningar avseende år 2002 till huvuddelen har utförts eller planerats in. Rekrytering av projektledaren med tillträde först i början av år 2003 och ett teknikseminarium som inte genomförts medförde att medelsförbrukningen blev lägre än den anvisade budgetramen. 2.3 Nuläge KBM har, med anledning av det uppdrag som myndigheten tilldelades i regleringsbrev för budgetåret 2003, underhand begärt en rapport avseende försöksverksamheten med GotSam för perioden januari-juli 2003 samt en lägesrapport den 1 september Arbete under det första halvåret har enligt denna rapport koncentrerats till: Redovisningar Redovisningar har lämnats till regeringen i enlighet med ovanstående beskrivning. Intern kommunikation För intern kommunikation finns det numera tre olika fora, nämligen styrgrupp, projektgrupp och ett arbetsutskott (AU). Åtta möten har genomförts med dessa fora.

5 Sid 5(12) Externa möten och information Ett omfattande arbete har lagts ned på externa möten. Syftet har varit att dels informera om försöksverksamheten (ett stort antal möten och övningar), dels ta del av andras erfarenheter i liknande frågor. Bl.a. kan nämnas besök/möten med Försvarshögskolan (FHS), SOS Alarm AB och Johannes Brandstation, Statens räddningsverk (SRV), KBM, Länsstyrelsen i Uppala län (angående CeSam och teleavbrott) och Försvarsdepartementet (försvarsminister med medarbetare). Vidare har ett seminarium avseende framtida ledning och stabsutveckling genomförts. PR-material har tagits fram och en egen hemsida, har skapats Teknik/metodutveckling Eftersom försöksverksamheten i GotSam har begränsade resurser för teknik/metodutveckling är tanken att i första hand använda stabs- och ledningsmetodik som är under utveckling och tekniska lösningar som redan finns på marknaden. Samverkan i dessa frågor sker med FHS, SRV och KBM. Lokalfrågan Projektering och detaljplan för nybyggnad i anslutning till polishuset har genomförts. I och med att den tilltänkta byggherren kräver en hyresgaranti på 18 år innan byggnationen startas och ingen av de deltagande myndigheterna kan teckna ett sådant avtal har en förfrågan ställts till regeringen angående en statlig hyresgaranti. Regeringskansliet har begärt in ytterligare underlag, innefattande alternativ till nuvarande lokalförslag. Detta har resulterat i en hemställan från styrgruppen i försöksverksamheten om att regeringen nu fattar sådana beslut att GotSam kan förverkligas. Av hemställan framgår också att om de ekonomiska problemen kring nybygget inte kan lösas, måste beslutet om försöksverksamheten ändras på ett sådant sätt att polisens medverkan ändå kan säkerställas. För närvarande fungerar stabsbyggnaden vid Gotlands militärdistrikt som centrum för försöksverksamheten. Framtiden och det fortsatta arbetet inom försöksverksamheten är i hög grad beroende av lokalfrågans lösning. Det finns en omfattande planering för arbetet under hösten. Arbetet kan genomföras i förhållande till de olika lokaliseringsalternativ som kommer att stå till buds. 2.4 KBM:s iakttagelser Den beslutade försöksverksamheten, med samgruppering redan i vardagsverksamheten, innebär ett avsteg från en av de övergripande principerna för ett krishanteringssystem, i detta fall den s.k. likhetsprincipen. Av de rapporter som berörs i avsnitt 2.1 ovan, framgår att GotSam inte är en organisation, utan en modell för samverkan som bygger på att enheter från de deltagande myndigheterna samlokaliseras redan i vardagen, för att därigenom skapa förutsättningar för en effektiv samverkande ledning vid allvarliga olyckor och särskilda samhälleliga kristillstånd på Gotland. Detta tyder på att försöksverksamheten ska lägga en regional grund för vardagsverksamheten som ett första steg i utvecklingen. Ett exempel på en vardagssamverkan mellan

6 Sid 6(12) myndigheter på Gotland som vidareutvecklats i samband med arbetet inom GotSam är det samarbete Polisen, Tullverket och Kustbevakningen i samverkan med Försvarsmakten (Sjöstridskompaniet) bedriver för att gemensamt utnyttja begränsade resurser på ett effektivt sätt i det vardagliga arbetet. Om en sådan grund kan åstadkommas som ett första steg skulle de fastlagda principerna kunna anses gälla för ett fortsatt utvecklingsarbete. Det kan dock konstateras att vardagssamverkan innebär en förstärkt basförmåga, och att kostnader för sådan förmåga i princip inte, i enlighet med rådande finansieringsprinciper, ska finansieras från anslag 6.5. För försöksverksamheten har dock gjorts ett undantag. Samtliga intervjuade representanter för myndigheter och kommunen framhåller att en utvecklad samverkan i enlighet med försöksverksamheten är av stor betydelse för regionen Gotland. Det finns tendenser till resursknapphet inom flera samhällssektorer, varför ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser är en viktig fråga. Det kan tyckas att de särskilda förhållanden som råder på Gotland inte är representativa för andra regioner i Sverige och därmed begränsar försöksverksamhetens betydelse. Här bör dock hänsyn tas till att de erfarenheter, lärdomar och den kunskap som försöksverksamheten ger, inte minst från en utvecklad vardagssamverkan, troligen delvis kan utnyttjas även i andra delar av i landet, eftersom det till stora delar handlar om samordning av statliga (och kommunala) resurser och ett effektivt resursutnyttjande. Det slutliga resultatet och erfarenheterna av projektet får utvisa i vad mån detta är möjligt. En fördjupad kunskap om varandras möjligheter, resurser och ansvar, liksom bättre personkännedom, kan förutses vara ett av resultaten av samlokalisering av myndigheterna redan i vardagsarbetet. KBM kan konstatera att frågan om lokalisering av det föreslagna samverkanscentret har tagit kraft från verksamheten under det gångna året. För projektets fortsättning är det viktigt att ett beslut fattas i frågan. Då polisens deltagande får anses som mycket viktig för samverkansprojektets genomförande bör ett beslut i lokaliseringsfrågan vara så utformat att det medger medverkan även från polisen. Om en nybyggnation inte är möjlig, skulle det tidigare diskuterade alternativet med lokalisering i det s.k. posthuset, som ligger i anknytning till polishuset, vara värt en ny prövning. Den statliga verksamhet som lokaliserats där skulle kanske helt eller delvis kunna lokaliseras på annan plats för att ge möjlighet till en GotSam-lokalisering där, åtminstone under den tid som återstår av försöksverksamheten. Uppdraget från regeringen att belysa samordningsmöjligheterna av resurser på Gotland gavs likalydande till Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket och Länsstyrelsen i Gotlands län. Dessutom skulle myndigheterna inhämta synpunkter från Gotlands kommun och eventuella privata aktörer. Uppdraget innebär att de nämnda myndigheterna har samma ansvar och mandat, vilket ställer särskilda krav på deltagandet. KBM kan konstatera att Sjöfartsverket inte har kunnat delta fullt ut, eftersom representanten i GotSam inte är fast placerad på Gotland. Inte heller Tullverket deltar i nuläget inom projektet med anledning av pågående omorganisationsarbete. Detta gör att förutsättningarna för att genomföra uppdraget har förändrats. Ett genomförande av uppdraget så som regeringen avsett kräver medverkan från samtliga myndigheter, eller ändrade förutsättningar för uppdraget.

7 Sid 7(12) När det gäller projektets verksamhet och resultat fram till nu kan kommenteras att ett likalydande uppdrag till sex myndigheter har skapat vissa svårigheter avseende att driva projektet, då ingen myndighet har ett uttalat ansvar för detta. Länsstyrelsens roll sträcker sig, förutom till att främst representera sitt geografiska områdesansvar i krishanteringssystemet, endast till att administrativt samordna verksamheten. Flertalet av de myndigheter KBM samtalat med var av den uppfattningen att det inledningsvis saknats någon som kunnat ta sig an arbetet med projektet på heltid. Förmodligen kan arbetet med att driva projektet förbättras i och med att man inom projektet anställt en projektledare för att fylla en samordnande funktion. Kommunen har i sammanhanget en mångfacetterad roll. Kommunen representerar såväl olika verksamheter/sektorer såsom räddningstjänst och sjukvård som mer övergripande delar utifrån det geografiska områdesansvaret och kommunens roll som företrädare av regionala utvecklingsfrågor (en annan försöksverksamhet som bedrivs på Gotland). Kommunen har också ett särskilt ansvar för sin egen verksamhet med anledning av den nya lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Detta gör att kommunens deltagande i projektet är av stor betydelse. Med anledning av detta kan det vara relevant att diskutera huruvida kommunens deltagande i projektet bör vidgas för att tillse representation från samtliga av dessa roller. Även medverkan från SOS Alarm AB i den planerade samverkan bör undersökas. Kostnader för försöksverksamheten uppskattades preliminärt i den redovisning av regeringens uppdrag som lämnades från berörda myndigheter den 19 april Med anledning av vissa förseningar och svårigheten att lösa lokalfrågan har inte medelsåtgången blivit sådan som förutsågs. Av anvisade medel om högst 2 miljoner kr för år 2002 har endast kr rekvirerats. För år 2003 har myndigheterna redovisat ett medelsbehov av 4,3 miljoner kr. Försöksverksamheten har i regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende KBM tilldelats 16 miljoner kr i överensstämmelse med uppskattade kostnader i ursprungsrapporten. Av dessa medel fordrar användandet av 9 miljoner kr ett särskilt regeringsbeslut. Hittills har endast 2,1 miljoner kr rekvirerats för år Dessa förhållanden ger en bild av att de ekonomiska förutsättningarna för försöksverksamheten bör ses över liksom möjligheterna att uppnå målen för verksamheten inom den ursprungliga tidsplanen.

8 Sid 8(12) 3. Central samverkan i Uppsala län (CeSam) I detta avsnitt kommer såväl bakgrund som nuvarande funktion och status avseende samverkansforum för räddningstjänst och fredstida krishantering, Central samverkan i Uppsala län (CeSam), att beskrivas. 3.1 Bakgrund I början av 1990-talet startades ett arbete inom Uppsala län i syfte att skapa en effektivare samordning mellan länets räddningstjänster. Detta samarbete kom att kallas Räddningstjänstsamverkan i Uppsala län (Räddsam-C). Inom ramen för denna verksamhet utvecklades efterhand ett närmare samarbete med Försvarsmakten. Händelser som Estonias förlisning och omfattande regn- och snöoväder påvisade under senare delen av 1990-talet behov av en mer systematiserad samordning av länets samlade resurser. Med Räddsam-C som grund bildades CeSam för att täcka detta behov. Inom ramen för kärnenergiberedskapen, räddningstjänst och samordning vid extraordinära händelser bedrevs under senare delen av 1990-talet ett internationellt utbyte där representanter från länet besökte Murmanskområdet, sydöstra Litauen och södra Polen för att informera om CeSam. CeSam har varit verksamt vid tre tillfällen. Dessa är snöovädret i Gävle i december 1998, millennieskiftet och det omfattande teleavbrottet som drabbade Uppsala län i oktober Organisation och grunder för samarbete Syftet med CeSam är att ge stöd till operativa insatser som kräver bred samordning samt att säkerställa att enstämmig information kan förmedlas till allmänheten. I CeSam ingår Länsstyrelsen i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län, Polismyndigheten i Uppsala län, Försvarsmakten, Räddsam-C (jourhavande räddningschef i länet), Älvkarleby kommun, Tierps kommun, Östhammars kommun, Enköpings kommun, Håbo kommun, Sveriges Radio Uppland P4 och SOS Alarm AB. Dessa tecknade år 2000 ett formellt avtal om uppgifter för och samverkan inom ramen för CeSam. Övriga samverkande parter bedöms av CeSam vara Länsstyrelsen på Åland, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Polismyndigheten i Västmanlands län, Polismyndigheten i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Dalarnas län, Polismyndigheten i Stockholms län, Vägverket region Mälardalen, Vattenfall Mellansverige, Statens Järnvägar, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kustbevakningen, SMHI, TeliaSonera AB, Vodafone AB, Tele2 AB, Upplands lokaltrafik, Uppsalabuss, SVT Gävle/Dala samt SVT ABC. Länsstyrelsen i Uppsala län är sammankallande och svarar för samordning och planering av verksamheten inom CeSam. Inom ramen för samarbetet företräder

9 Sid 9(12) varje ingående befattningshavare sin egen organisation med delegation. Vid händelser där flera av de ingående kommunerna eller myndigheterna berörs har CeSam rätt att inom länet prioritera och fördela resurser som tillförs från statliga myndigheter, andra kommuner och landsting som inte berörs, samt från organisationer och/eller näringsliv. Utveckling av stabs- och ledningsmetodik samt arbete med epizootiberedskap, smittskydd och el- och telefrågor sker i samverkan med kommuner och regionala företrädare inom CeSam. CeSam larmas främst vid händelser som avviker från det normala, hotar grundläggande värden, kräver snabba beslut, fordrar koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser och utlöser stor aktivitet hos massmedia. Exempel på sådana händelser är vädervarningar från SMHI samt större olyckor eller särskilda händelser utifrån någon av de ingående myndigheternas bedömning. CeSam kan även inkallas vid ingående parts behov av bred och tidig koordinering. Respektive parters ansvariga befattningshavare ska svara inom 5 minuter och kunna inställa sig inom 60 minuter i SOS Alarm AB:s lokaler. CeSamorganisationen kallas alltid först till SOS Alarms lokaler. Beroende på händelsens omfattning och behov av kommunikation och samband kan beslut fattas om att omlokalisera till Länsstyrelsens ledningscentral. 3.3 Nuläge Inom ramen för CeSam har man under året genomfört möten med vakthavande beslutsfattare från samtliga i CeSam ingående myndigheter i syfte att tillsammans med företrädare från el- och teleområdet diskutera erfarenheter och konsekvenser från teleavbrottet i oktober Det avtal som finns för de ingående parterna i CeSam kommer under år 2004 att arbetas om, dels med hänsyn till att avtalstiden löper ut, dels på grund av organisationsförändringar hos ingående parter. Parterna har även bedömt att samarbetet behöver anpassas ytterligare till det nya krishanteringssystemet och till den nya lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen i Uppsala län har i regeringsbeslut Fö2001/990/CIV fått i uppdrag att redovisa vilken verksamhet som bedrivits inom ledningsorganisationen Central samordning inom C län och hur denna har utvecklats. En rapport ska senast den 1 mars varje år redovisas till Regeringskansliet under åren Den 26 februari 2003 insände Länsstyrelsen i Uppsala län den första rapporten enligt detta uppdrag. I denna rapport för Länsstyrelsen ett resonemang kring den jämförelse mellan CeSam och GotSam som KBM i regleringsbrev för år 2003 har fått i uppdrag att genomföra. Länsstyrelsen konstaterar att regeringen för arbetet med GotSam har avdelat 16 miljoner kronor för år Länsstyrelsen menar att om man ska genomföra en jämförelse mellan CeSam och GotSam så bör även CeSam få ekonomiska medel. Länsstyrelsen yrkar därför att regeringen ger CeSam nödvändiga ekonomiska medel i kommande regleringsbrev för budgetåret 2004 för KBM motsvarande kr. Detta bedöms av Länsstyrelsen vara de kostnader som i nuläget belastar ingående parter.

10 Sid 10(12) 4. Jämförelse mellan CeSam och GotSam Det är svårt att göra en meningsfull jämförelse mellan de två samverkansmodellerna i nuläget, bl.a. beroende på att CeSam har varit verksamt i nästan tio år och försöksverksamheten i GotSam knappt har påbörjats. I det följande uppmärksammas därför i första hand olikheter i förutsättningar/lösningar, t.ex. avseende organisation, ansvar, mandat och ekonomi såsom de framgår av ovanstående bakgrundsbeskrivningar m.m. 4.1 CeSam CeSam har tillkommit genom att ett antal verksamhetsföreträdare själva har insett fördelar med att systematisera former för samverkan, inledningsvis för kommunal och statlig räddningstjänst. Med erfarenheter från vissa större händelser utvidgades samarbetet till att kunna hantera händelser som även omfattar mer eller annat än räddningstjänst och som i många avseenden kan liknas med det krishanteringstänkande som nu håller på att utformas nationellt. Samarbetet har varit verksamt och vidareutvecklats i nästan tio år. CeSam är ingen organisation utan ett forum för samverkan som sammankallas vid en händelse av viss dignitet eller vid behov av tidig koordinering. Verksamhetsföreträdarna utgår ifrån sina normala arbetsplatser och träffas när behov uppstår. Länsstyrelsen är sammankallande och administrerar verksamheten. Varje befattningshavare företräder sin organisation och har ett i förväg delegerat mandat att agera inom CeSams verksamhet. Gemensamt beslutas om vem som har det huvudsakliga ansvaret och vilka övriga som ska medverka samt från vilken plats var och en ska agera. De deltagande inom CeSam har en delegerad rätt att prioritera resurser i samverkan. Det är således i första hand en stödjande verksamhet som de berörda bedriver. De ingående parterna har sedan år 2000 tecknade formella avtal om uppgifter och samverkan inom ramen för CeSam. Det finns ett förberett nätverk med andra verksamhetsföreträdare. Varje deltagande part har tagit sin kostnad från ordinarie anslag. CeSam har, sedan avtal upprättats, sammankallats vid tre tillfällen i samband med olika händelser. Detta har jämte övnings- och utbildningsverksamhet gett en grund för utveckling av verksamheten. 4.2 GotSam GotSam är en försöksverksamhet som just påbörjats i enlighet med ett regeringsuppdrag som ger uttryck för en politisk viljeinriktning. Den slutliga utformningen är tänkt att ske med erfarenheter från den femåriga försöksverksamheten som grund. Det fordras någon form av beslut för att försöksverksamheten ska övergå till en permanent verksamhet.

11 Sid 11(12) GotSam är ingen organisation utan ett forum för samverkan mellan ett begränsat antal myndigheter som samgrupperas redan i vardagen, i syfte att skapa förutsättningar för samverkan och samutnyttjande av resurser vid en mer omfattande händelse. Gotlands kommun är inbjuden att delta. Under försöksverksamheten har Länsstyrelsen ett administrativt ansvar för denna verksamhet. I övrigt har de sex myndigheterna samma ansvar och måste fatta gemensamma beslut där så krävs. Försöksverksamheten ska bl.a. ge svar på vilka former för samverkan som är lämpliga, mandat m.m. Det finns inga avtal mellan de i försöksverksamheten ingående parterna. I myndigheternas svar till regeringen framgår att man ser framför sig att även andra verksamhetsföreträdare ska ha möjlighet att vid behov delta i verksamheten. Det ska finnas extra utrymmen för detta i den tänkta lokaliseringen. Varje deltagande myndighet förväntas stå för sina administrativa kostnader för att kunna delta i försöksverksamheten. Aktiviteter i övrigt inom försöksverksamheten, såsom t.ex. utvecklingsaktiviteter inom projektet, projektledning, lokalkostnader, vissa kostnader för Gotlands kommun m.m. har uppskattats till ca 45 miljoner kr under fem år (inkl. flyttkostnader för Sjöstridskompaniet).

12 Sid 12(12) 5. KBM:s slutsatser Som nämnts ovan är det inte möjligt att göra meningsfulla jämförelser mellan GotSam, som är en nyss påbörjad försöksverksamhet med vissa igångsättningsproblem, och CeSam som på ingående parters eget initiativ har varit verksamt och utvecklats under många år. Det kan konstateras att CeSam-verksamheten är förhållandevis väl överensstämmande med den teoretiska syn på krishantering som nu är under utveckling nationellt. CeSam-modellen bedöms kunna omsättas i andra regioner om så befinns lämpligt. GotSam är genom det begränsade antalet verksamhetsföreträdare och med redan i vardagen samgrupperade verksamhetsföreträdare inte lika överensstämmande med tankarna i krishanteringssystemet. Det är dock intressant om en bättre vardagssamverkan kan åstadkommas, på Gotland och eventuellt till delar i andra regioner i landet, som en effekt av försöksverksamheten. Vardagssamverkan innebär en förstärkt basförmåga och kostnader för sådan förmåga bör i princip inte, i enlighet med rådande finansieringsprinciper, finansieras från anslag 6.5. En bättre vardagssamverkan skulle ge en bättre grund för förbättrad krishanteringsförmåga. Modellen är dock inte i sin helhet omsättningsbar till andra regioner. De igångsättningsproblem som uppstått i GotSam-verksamheten medför enligt KBM:s uppfattning att de ekonomiska förutsättningarna för försöksverksamheten bör ses över liksom möjligheterna att uppnå målen för verksamheten inom den ursprungliga tidsplanen. Det är enligt KBM:s uppfattning svårt att exakt se hur den nationella krishanteringen bäst ska utvecklas i ett längre perspektiv och med hänsyn även till den utveckling som pågår internationellt. De samverkansmodeller som kommer till uttryck i CeSam och GotSam kan dock ge erfarenheter för utvecklingen av framtida system för krishantering.