Affärsutveckling av personalrestauranger dilemma eller möjlighet J O H A N L Ö N N Q V I S T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Affärsutveckling av personalrestauranger dilemma eller möjlighet J O H A N L Ö N N Q V I S T"

Transkript

1 Affärsutveckling av personalrestauranger dilemma eller möjlighet J O H A N L Ö N N Q V I S T Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

2 Affärsutveckling av personalrestauranger dilemma eller möjlighet J O H A N L Ö N N Q V I S T Examensarbete i affärsutveckling och medieteknik om 20 poäng vid Programmet för kemiteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Mona Eriksson Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2006:122 ISRN-KTH/CSC/E--06/122--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning Affärsutveckling av personalrestauranger dilemma eller möjlighet? En kvalitativ studie avseende affärsutveckling av personalrestauranger har gjorts för att på ett övergripande sätt få fram vad som påverkar personalrestaurangens lönsamhet. Syftet har varit att med hjälp av gästernas åsikter, värderingar och attityder få en genomgående inblick för personalrestaurangens dilemman och svårigheter, men även utifrån dessa söka möjligheter i hur rörelsen kan affärsutvecklas och hur den bör marknadsföras på ett optimalt sätt. Fokusgrupper har använts som kvalitativ metod och resultaten har tolkats och analyserats. Teorierna som har tagits i beaktande är framförallt de allmänna om service management, men också mer i detalj ur viss litteratur om konsumentbeteende så som t ex lojalitetsmarknadsföring. Diskussioner har förts kring begreppet falsk lojalitet, något som för övrigt är utmärkande för just personalrestauranger. Resultaten visar stora tecken på likheter inom ramen för service management. Rapportens tydligaste resultat visar att det råder en form av utmattningssymptom hos gäster som konsumerar, troligen falskt lojalt, gentemot personalrestaurangen under en längre tid. Dessa gäster uppvisar klara tendenser till lägre kundnöjdhet. Andra resultat är att det enligt gästerna finns en stor marknad och efterfrågan på mer hälsosam kost. För att komma till rätta med denna problematik föreslår utredaren att kännbar marknadsföring i form av event marketing och kampanjer inifrån personalrestaurangen är rätt sorts strategi för restaurangföretag som börjar vissa tecken på dålig lönsamhet. Det bakomliggande syftet är att skapa evenemang och kampanjer som genererar positiv Word of mouth och som därmed renderar högre intäkter och därmed ökar personalrestaurangens ekonomiska förutsättningar. Nyckelord: Personalrestauranger, Service management, tjänstemarknadsföring, falsk lojalitet, Word of mouth, fokusgrupper, hälsosam kost, event marketing.

4 Abstract Business Development on Lunch Restaurants Dilemma or Opportunity? A qualitative study has been done concerning lunch restaurants. The aim of the study has been to get an overall picture of the dilemmas and difficulties the restaurants are struggling against. Other focus issues are how business can be developed and how it can be growth. Focus groups have been used as a qualitative method and the results have been interpreted and analyzed. The theories concerned are above all general theories of Service Management, as well as more detailed ones as theories of brand loyalty. Discussions have been mentioned especially for false brand loyalty, which is significant for lunch restaurants. The results show large similarities compared to existing theories in the area of service management. The most obvious result in the study shows that guests feel bored and nonstimulated when consuming in the restaurant for a longer while. These guests show a significant lower customer satisfaction than others. Other important results are for example that there is a higher demand for healthy lunch than ever before. To solve these dilemmas the author suggests a marketing strategy based on tangible marketing such as event marketing. The idea is to communicate from the restaurant and out. The aim of such a strategy is to create positive Word of mouth, which in turn will affect sales and overall satisfaction towards customers. Key words: Lunch restaurant, Service management, False loyalty, Word of mouth, focus groups, healthy food, event marketing.

5 Förord Jag vill tacka alla de vänliga människor som har hjälp mig på denna resa. Först och främst min handledare Mona Eriksson på medieteknik, KTH. Utan dig hade jag inte fixat denna uppgift. Stort tack! Ytterligare ett tack riktas också Fredrik Lange på Handelshögskolan i Stockholm. Du tog några timmar av din fullspäckade kalender för att hjälpa mig med förarbetet och intervjufrågorna.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Kommunikation Servicebegreppet Uppdragsgivare Syfte Problemformulering Avgränsningar Rapportens mål och bidrag Kategorisering Förstudie Datainsamling Ansats Kvalitativ eller kvantitativ metod Val av kvalitativ metod Fokusgrupper Urval och rekrytering Genomförande Intervjuguide Stimulimaterial Utvärdering Validitet Reliabilitet Källkritik Teoretisk referensram Tidigare forskning Vad är en tjänst egentligen? Är en lunch en tjänst eller en produkt? Marknadsföring i tjänsteföretag Determinanter för tjänstekvalitet Deltidsmarknadsförare Kärnservice och kringservice Konsumentbeteende Involvement Variety Seeking beteende Lojalitet Segmentering av lunchtyper Arbetsmyran Lunchnjutaren Matlådan Skrivbordsätaren Hemmaluncharen... 24

7 3.6 Word of mouth Empiri Viktiga egenskaper på en personalrestaurang God mat Tradition och Variation Den optimala restaurangen Vanor och beteendemönster Marknadsföring av restauranger Attityder till marknadsföring och medieteknik Pris och subvention Hälsoaspekten Medvetna val och efterfrågan på hälsosam mat Trender och önskemål Analys Personalrestaurangens dilemma Ytterligare problem att beakta Hälsosamt är framtiden Marknadsföring, teknisk hjälp och kommunikation Pris och subventioner Diskussion och slutsatser Lösningen på dilemmat? Rätt sorts marknadsföring Word of mouth som kommunikationskanal Personalutveckling och personalrotation Take away, hälsosam mat och nya trender Medieteknikens roll Sammanfattande slutsatser Referenslista Bilaga

8 1. Inledning I detta första kapitel beskrivs bakgrunden till ämnet, det ges också en introduktion med tillhörande diskussion kring begreppen kommunikation och service. Vidare ges bakgrunden till problemet och ett förslag på hur detta skall lösas. En kort diskussion ges till svårigheterna med examensarbetet samt vilket syfte uppgiften har. Dessutom ges ett riktmärke till vilka examensarbetet vänder sig och bidraget till problematiken inom servicemarknadsföringen den kan ge, samt att uppdragsgivaren till rapporten beskrivs. 1.1 Introduktion Tänk dig tanken att det inte längre skulle gå att köpa en tjänst, eller att köpa service. Medge att tanken är svindlande, om än abstrakt, men föreställ dig att så ändå är fallet. Ganska snart inses värdet av tjänster, vi skulle inte klara oss särskilt länge utan servicetjänster. Vem skulle t ex städa, laga och servera mat, leverera varor? Listan kan bli hur lång som helst och varje människa torde inse värdet av alla dessa tjänster det är därför de behövs och de är därför vi konsumerar tjänster och det är därför företag som tillhandahåller tjänster också finns till. Tjänster som till exempel städning eller restaurangverksamhet utger i dag en typisk del av servicesektorn. Från det att världen industrialiserades sedan mitten av artonhundratalet har tjänsterna i samhället blivit allt fler och allt viktigare. I industrialismens begynnelse handlade det först och främst att kunna leverera varor. Det var varor som revolutionerade den tidens människor. Folk fick möjlighet till en bättre tillvaro, allt ifrån bättre boende till bättre kläder och i industrialismens kölvatten kunde vanliga människor köpa allt fler saker. I takt med att denna utveckling skedde växte sedan tjänstesamhället fram istället för att köpa varor, började man att köpa och producera tjänster. För den oinvigde kan det tyckas enkelt och banalt att driva ett tjänsteföretag. Det skall dock nogsamt påpekas att så inte alltid är fallet. Det ställer mycket stora krav på hela personalstyrkan och framförallt ledningen av serviceföretaget. En personalrestaurang illustrerar väl hur komplext och svårt det faktiskt är att leverera bra service. En personalrestaurang skall kunna leverera flera hundra luncher per dagen under en mycket hektisk period, kanske under så kort tid som en timme. Denna produkt skall ha försiggåtts av mycket god planering. Det skall beställas rätt varor i rätt tid, som skall vara av både lagom mängd och klara färskhetskraven. Den skall tillagas och kunna levereras med gott utseende och god smak. Det skall planeras rätt med personal. Vid oförutsedda händelser som t ex att medarbetare blir sjuka eller att något i utrustningen går sönder måste serviceleverantören agera snabbt och korrekt, vilket den vanliga gästen sällan reflekterar över. Det är med andra ord en stor logistikapparat som dagligen skall kunna leverera utan störningar. Krav ställs också på ledarna och cheferna. En bra restaurangchef skall även ha god insikt i planering och managementfrågor och gärna ha grundlig kunskap om såväl företagsekonomi som marknadsföring. Servicearbetare har alltså i många fall ett oförtjänt dåligt rykte och få förstår nog utmaningarna med dessa hårda arbeten. 1

9 Inte sällan hävdas serviceföretagens statusproblem (Normann 1992). Trots utmaningarna och svårigheterna och framförallt den skicklighet det krävs för att driva ett serviceföretag lever de flesta serviceföretag med ett oförtjänt dåligt rykte med en lågstatusstämpel som ibland kan verka omöjlig att tvätta bort. Ett av alla företag som erbjuder tjänster är serviceföretaget ISS Facility Services. Detta företag har varit uppdragsgivare för uppsatsen och uppdraget har bestått i att affärsutveckla ett av företagets affärsområden - personalrestaurangkonceptet Kommunikation Denna rapport belyser hur kommunikation i serviceföretag kan och bör göras. Kan service kommunicera? Definitionerna på kommunikation brukar åskådliggöras genom att en avsändare vill få ut ett budskap. Detta budskap når sedan en mottagare som på något sätt tolkar informationen, antingen rätt som det var tänkt eller gör en egen tolkning av vad avsändaren tänkte (återkoppling). Under kommunikationsbanan kan mottagaren störas av allt det brus som finns runtomkring (Fiske 1990). Kommunikation kan ske verbalt eller skriftligt, formerna för kommunikation är många och tycks bara bli fler. Tekniken har under alla år förändrat kommunikationen hos människor. För bara ett par hundra år sedan kommunicerade människor endast med varandra verbalt i realtid. Därefter följde industrialiseringen och uppfinningar som telegraf och sedermera också telefonen förändrade radikalt och snabbt människors vardag. Idag har vi datorer och nya kommunikationskanaler genom t ex Internet bildas ständigt. Vi lever idag med ett totalt informationsöverflöd och utmaningarna för de som vill kommunicera är mycket stora. Detta examensarbete kommer att behandla marknadskommunikationen mellan gäster och företag. För att kommunicera finns en rad tekniker att tillgå, allt från Internets möjligheter till hur marknadsbudskapen förs ut genom till exempel Word of mouth Servicebegreppet Service är något svårare att definiera. Historiskt sett har service eller tjänster skapats jämte den ekonomiska utvecklingen. Norman (2000) exemplifierar detta genom att människor har gått från det agrikultursamhället över de tekniska innovationers tid till dagens kunskaps och informationssamhälle. Service, eller snarare kvaliteten på service är mycket svår att mäta den mäts i mångt och mycket snarare hur kunden upplever serviceleveransen. Söderlund (2000) beskriver kundnöjdhet som Ett subjektivt tillstånd i kundens huvud. Service är alltså mycket svårt att mäta eller att uppskatta, det kan endast mätas utifrån kundens egna uppfattningar om vad bra service är. Med bra service menas alltså något abstrakt, det går inte att mäta, men vi människor tycks ändå ha en uppfattning om vad bra service innebär. 2

10 1.2 Uppdragsgivare Uppdragsgivare har varit ISS Facility services. Företaget är ett globalt tjänsteföretag med över anställda välden över. Företaget är uppdelat i ett antal verksamhetsområden, där lokalvård (cleaning) är det största. Andra områden är t ex reception, teletjänster (callcenters), vaktmästeri, internservice och catering/personalmatsalar. Företaget har en mer än hundraårig historia och hette från starten Köbenhavns- Fredriksbergs Nattevakt. Sedan slutet av 1980-talet är företaget helt inriktad på outsourcing för olika tjänster, framförallt inom städning och lokalvård, vaktmästeri och andra servicetjänster. 1 I dag är ISS ett globalt företag representerat i 42 länder med en omsättning på över 42 miljarder danska kronor. 2 Den svenska delen av ISS omsatte under 2005 drygt 2 miljarder och hade i genomsnitt drygt 6000 anställda. Under slutet av 2004 uppköpta av den av Investor dominerade investmentbanken EQT. Catering/Restaurangverksamheten är alltså ett av affärsområdena. Verksamheten är uppdelad i Invita måltider som framförallt är inriktad mot grupp- och äldreboende. Det andra konceptet går under varumärket Mat och Människor och är i huvudsak det varumärke som kommuniceras mot statliga och privata företag. I Stockholmsregionen finns fem olika restauranger. Av dessa är tre stycken även öppna för allmänheten Posten (Solna) SIDA (Stockholm) Semko (Kista) De stängda restaurangerna, dvs. de som endast är personalrestauranger är IF (Solna) Polisen (Stockholm) Nordea (Stockholm) Gentemot uppdragsgivaren bestod uppgiften främst i att skriva en marknadsplan som företaget skulle kunna utnyttja för att bygga varumärket och driva försäljningen framåt. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en grundlig kvalitativ marknadsundersökning undersöka vilka komponenter som det är viktigt att ta hänsyn till vid leverans av 1 Outsourcing i denna bemärkelse menas att företag köper en tjänst av i det här fallet ISS i stället för att själva driva den. 2 (http://www.issworld.com/misc/history/gfx/ summary.pdf ) 3

11 servicetjänster för personalrestaurang. Utifrån denna analys ska sedan en objektiv utredning presenteras där tyngdpunkten ligger i att belysa vad som är praktiskt möjligt för personalrestauranger för att affärsutveckla konceptet och öka omsättningen och på vilket sätt detta skall kommuniceras. Ett underliggande syfte är att skapa en så bra bild som möjligt över problemen för att med utgångspunkt från dem skapa så goda förutsättningar som möjligt för att skapa lönsamma och växande lunchrestauranger. Syftet är också att bidra till forskning inom tjänstemarknadsföringen, samt att förstå hur medieteknik kan användas i sammanhanget. 1.4 Problemformulering Rapporten har en mångfacetterad och bred karaktär. De huvudsakliga frågorna som utreds är dock följande: Vad avgör en personalrestaurangs framgång och hur blir den lönsam på kort och på lång sikt? Att förstå gästernas beteende och vilka mekanismer som styr kundens/gästens val På vilket sätt ska restaurangen affärsutvecklas och marknadsföras och finns det en lämplig strategi som kan appliceras på flera verksamheter? Hur bör marknadskommunikationen gentemot gäster och kunder ske? Kan medieteknik användas för marknadsföringen och i så fall på vilket sätt. I de fall teknologi används, vilken betydelse har den och vilken genomslagskraft kan den ge? 1.5 Avgränsningar Som tidigare nämnts har en kvalitativ metod används som underlag. I många fall i forskning är det önskvärt, eller i vissa fall krav på användning av ytterligare en metod. Ett alternativ hade varit att t ex komplettera med en kvantitativ metod för att på så sätt bättre kunna generalisera resultaten. Utifrån min tidsram ansåg jag det inte möjligt att också genomföra en kvantitativ undersökning. Uppsatsen kommer inte att behandla det praktiskt yrkesmässiga som t ex handhavandet av råvaror, själva tillagningen av maten, smak och konsistens, komposition av menyer etc. Allt detta överlämnas åt restaurangpersonalen. 3 En utgångspunkt i rapporten är också att utgå ifrån sådana restauranger som har ekonomiska problem. 3 Författaren är väl medveten om att matens utseende, karaktär, doft och smak givetvis är centralt i denna rapport. När detta diskuteras ges emellertid endast korta förklaringar och hänvisningar. Tyngdpunkten ligger på marknadsföringen och affärsutveckling snarare än den hantverksmässiga delen av matlagningen. 4

12 1.6 Rapportens mål och bidrag Det grundläggande målet med uppsatsen är att skapa förståelse för problematiken kring service och hur en personalrestaurang måste agera för att vara lönsam på kort och lång sikt. Förhoppningen är att uppsatsen skall betraktas som bra litteratur för restaurangägare som önskar få förståelse för strategiska beslut. Ett mål i sig är också att skapa förståelse för den oerhörda komplexitet som det innebär att driva restaurangverksamhet på ett lönsamt sätt. Uppsatsen mål är också att höja statusen inom tjänstesektorn. Jag hoppas att min studie kan bidra till forskningen inom service management med fokus på att: Många restauranger idag har problem ekonomiska problem och antalet konkurser i restaurangföretag är relativt högt. Många kunder och gäster är idag missnöjda och frustrerade över sin situation. Branschen är kraftigt underdominerade av akademiker. Detta ger att klyftor mellan yrkesgrupperna förblir stora och att restaurangbranschen och servicebranschen statusproblem bara fortsätter. Det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att människor äter rätt. Uppsatsen kan på sitt sätt bidra till ett långsiktigt perspektiv inom folkhälsan. 1.7 Kategorisering För att få en bild över hur restauranglandskapet ser ut har följande illustration konstruerats (se figur 1). En enorm mängd restauranger finns på marknaden, men målet är att kategorisera och placera in var personalrestaurangen finns. Marknaden är indelad efter kvälls och lunchrestauranger. Kvällsrestaurangerna är helt förbisedda i denna undersökning. En lunchrestaurang och en personalrestaurang kan betraktas som syskon, medan en typisk kvällsrestaurang och en personalrestaurang snarare är kusiner eller motsvarande. De stora skillnaderna mellan dessa bygger i princip på att personalrestaurangen är mer sluten i sin struktur; gästerna är mer återköpande och restaurangen är mer en del av företaget till skillnad från lunchrestaurangen som på sitt sätt är mer publik. En annan grundläggande skillnad är också att personalrestauranger i regel har antal fler lunchade gäster varje dag. En annan tumregel är att det sällan serveras under etthundra luncher per dag på en personalrestaurang. Ibland kan det röra sig om det mångdubbla, det finns personalrestauranger som serverar uppemot 500 luncher per dag. Däremot finns det fall där lunchrestauranger och personalrestauranger liknar varandra mer. Det finns ett antal exempel på företagsbyar där det inte finns personalrestauranger i 5

13 varje företag, men ett antal lunchrestauranger i närområdet. I dessa fall liknar det mer personalrestauranger även om det i min kategorisering inte är det. Poängen är att inse skillnaderna och likheterna mellan dessa två, de liknar varandra i stora drag, men det finns ändock skillnader som är viktiga att betrakta. Dessa likheter och skillnader är ständigt återkommande löpande i texten. Restauranger Kväll Dag Nattklubb Godtycklig kvällsrestaurang Lyxrestaurang Fast food Lunchrestaurang Personalrestaurang Upplevelse (högtid, teater mm) Nischad restaurang Take away Catering Figur 1. Kategorisering över restauranglandskapet. Källa: Egen framställan. Såväl lunchrestauranger som personalrestauranger kan också vid sidan av kärnverksamheten också ha sidoverksamhet och kringtjänster som till exempel catering och olika former av försäljningsverksamhet som kioskrörelse eller butik, eller som så kallad take away, det vill säga möjlighet att köpa färdiglagad mat direkt i engångslåda. Lunchrestaurang Personalrestaurang Stor eller relativt stor konkurrens i Ofta monopolliknande ställning, mindre närområdet. konkurrens i närområdet. Privata ägare, små eller medelstora Ägarstrukturen är antingen privat företagare restauratörer. eller som del av större serviceorganisation. Måttlig till hög grad av Liten del alkoholförsäljning (förekommer alkoholförsäljning. vid företagsrepresentationer). I regel inga subventioner. Subvention gentemot anställda förekommer. I regel fristående. Drivs i regel som entreprenad. Varierande öppettider, helgöppet Sällan eller aldrig helg- eller kvällsöppet. förekommer. Tabell 1. Utmärkande skillnader mellan lunch- och personalrestaurang. 6

14 2. Metod I detta andra kapitel ges en utförlig beskrivning över metodiken författaren har använt sig av för att förstå och lösa problemet. Metodvalet diskuteras och svar ges till varför en kvalitativ metod valdes. Kapitlet avslutas med en ingående utvärdering kring validitet och reliabilitet. 2.1 Förstudie För att problematisera och närmare förstå ämnet utgick jag från en kort förstudie. I den besökte jag olika lunchrestauranger, dels från uppdragsgivaren, men även en mängd olika i Stockholmsområdet. Där förde jag kortfattade anteckningar över beteenden hos gästerna men även personalens agerande. Klara likheter och skillnader mellan de olika restaurangerna studerades och noterades, likaså menyer och restaurangernas kommunikation och marknadsföring. Syftet med denna korta förstudie var att komma problemen närmare och få en inledande och övergripande bild över hur studien senare skulle läggas upp. Parallellt med denna, studerade jag en kort kurs i vetenskapsmetodik som ligger inom ramen för examensarbetet. En fördjupad litteratursökning gjordes i samband med det. Ett par informella intervjuer hölls, bland annat med Fredrik Lange på Centre for Consumer Marketing på Handelshögskolan i Stockholm. Ur detta föddes senare idén att kategorisera restaurangmarknaden och ur det bättre kunna särskilja på lunchrestaurang och personalrestaurang. 2.2 Datainsamling Insamlingen av data brukar anges i två olika kategorier, primär och sekundär data. (Bell 2000). För kvalitativa metoder hämtas i regel primärdata från t ex intervjuer eller fallstudier. I denna rapport har fokusgrupperna använts som primär datakälla (se separat stycke nedan om fokusgrupper). De sekundärdata som använts är framförallt litteratur i form av vetenskapliga artiklar, läroböcker i framförallt marknadsföring och service management, men även oorganiserade intervjuer med anställda i restaurangerna och på huvudkontoret. En rad andra artiklar, böcker och information över Internet har också bidragit till sekundärdata. 2.3 Ansats Det finns i huvudsak två olika vägar en forskare kan välja vid val av ansats; den deduktiva eller den induktiva (Holme och Solvang 1997). 7

15 Med en deduktiv ansats föreslås forskaren testa en hypotes baserat på befintliga teorier. Denna hypotes testas sedan empirisk för att inhämta mer kunskap om ämnet. Utifrån det testas sedan teorin i verkligheten. En induktiv ansats börjar i stället med att forskaren studerar verkligheten och utifrån det generaliserar och utifrån inhämtad data söker finna en teori. En hybrid mellan dessa två ansatser kallas abduktiv ansats. Detta innebär att forskaren börjar med en induktiv ansats, men omprövar detta för att utifrån inhämtade fakta dra nya slutsatser. (Alvesson & Sköldberg 1994) I mitt fall har jag utgått i huvudsak från en abduktiv ansats. Vid projektets start fanns inte befintliga teorier som jag direkt kunde applicera på mitt problem. När sedan empirin var gjord upptäckte jag efter forskningsprojektets gång att empirin i mångt och mycket påminde om befintliga teorier, men att något saknades för att beskriva min frågeställning. Efter anpassningar av såväl teori och empiri upptäcktes att examensarbetet hade följt en klar linje inom ramen för abduktiv ansats. 2.4 Kvalitativ eller kvantitativ metod Oavsett vilken metod forskaren väljer, bör denne vara på det klara med att varje metod har sina för och nackdelar (Wibeck 2003), Bell (2000). Den metod forskaren väljer, är beroende av vilken typ av information forskaren avser få ut. Något tillspetsat kan detta enklare förklaras av att i fallet med en kvalitativ metod är forskaren mer intresserad att se helheten och förståelse för ett ämne, medan för en kvantitativ metod handlar det snarare om att bevisa något eller att säkerställa en hypotes (Bell 2000). Enligt Holme och Solvang (1997) finns det i huvudsak två olika metoder att använda sig av vid empirisk forskning kvalitativ eller kvantitativ. Den kvalitativa bygger i mångt och mycket på ord, medan den kvantitativa istället är inriktad på statistik och siffror. Metoderna kan användas var för sig eller i kombination, men det senare alternativet kan bli mycket tidskrävande. Vilken metod som är att föredra har inget givet svar. Cantzler (1991) menar att en kvalitativ metod är att föredra när forskaren söker svar på frågorna var och hur. Bell (2000) menar att den ena metoden inte behöver utesluta den andra, de kan med andra ord komplettera varandra, men när en metod väl är vald, måste forskaren tänka på att vara konsekvent gentemot metoden. Bell (2000) menar att forskare som anammar ett kvalitativt perspektiv är mer intresserade av att ta reda på hur människor upplever sin värld. Hon hävdar också att den ena metoden inte behöver utesluta den andra, utan de kan istället komplettera varandra. Gunilla Bergh (2006) på Berghs School of Communication ger följande förklaring till skillnaden mellan en kvalitativ och kvantitativ metod En kvalitativ metod görs då 8

16 forskaren har för avsikt att första någonting, medan en kvantitativ metod istället görs då någonting skall säkerställas eller bevisas 2.5 Val av kvalitativ metod Författarens övergripande mål var att ge uppdragsgivaren ett övergripande svar på frågan hur man på bästa sätt skall marknadsföra personalrestauranger och vilka komponenter som anses viktiga. I detta fall råder alltså ingen tvekan till att en kvalitativ metod är den bäst lämpade för att på bästa anknyta till att lösa problemformuleringen. När väl den kvalitativa metoden hade valts, kom i stället följdfrågan i fokus. Vilken av alla kvalitativa tekniker skall användas för att förstå problemet på ett optimalt sätt? Valet stod mellan i huvudsak två olika tekniker fallstudier eller fokusgrupper. Fallstudier menar Bell (2000) är en bra metod då forskaren arbetar på egen hand, men under begränsad tidsrymd. Metoden är särskilt tillämpbar då forskaren vill få fram företeelser som annars kanske inte skulle bli kända om forskaren t ex hade använt intervjuer. Å andra sidan är fallstudieresultat svårare att generalisera än för andra metoder. Dessutom är risken med fallstudier att enbart koncentrera sig på en enskild händelse. I examensarbetets fall var det viktigare att flera fall påverkar varandra, varför fallstudier till slut inte ansågs som den bästa tillämpbara metoden. 2.6 Fokusgrupper Valet föll då på fokusgrupper av flertalet anledningar. Eftersom jag var intresserad av framförallt attityder hos respondenterna fann jag att fokusgrupper var det naturliga valet. Fokusgrupper (eller gruppdiskussioner) är en undersökningsmetod vars popularitet under senare år har ökat.. Historiskt sett har fokusgruppsintervjuer enbart handlat om marknadsundersökningar, men metoden har även visat sig fungera utmärkt även i andra situationer och problemområden som t ex socialmedicin. Gruppen leds av en moderator som i förväg har ett manus med intervjufrågor. Stilen på fokusgruppen är mycket avslappnad och fri just för att få små detaljer som annars inte kommer fram. Det gäller att utifrån given problemställning försöka att hitta den metod som förväntas ge bäst resultat. Fokusgruppens styrka ligger i den gruppdynamik som uppstår när flera människor ingående får diskutera ett ämne. Rent praktiskt innebär det att människor påverkar varandra att komma med fler idéer, åsikter eller ståndpunkter som kanske aldrig annars skulle ha kommit om personen hade blivit intervjuad själv. Gemensamt för alla typer av fokusgrupper är att deltagarna inspirerar varandra till att se nya dimensioner samt att vara kritiska och konstruktiva för ämnet som diskuteras. Fokusgruppen är ett dynamiskt forum, då den öppna strukturen medför att det kommer fram synpunkter som 9

17 man inte på förhand kan förutse, identifiera eller definiera. Fokusgruppen är därmed utforskande i sin form och resultatet skapas i en process mellan deltagarna och moderatorn. Dock ska man uppmärksamma att fokusgruppen har sina nackdelar och begränsningar. För det första är det ett vanligt problem att olika roller i gruppen gestaltar sig efter hand. Risken är då att vissa åsikter får mindre plats eller inte tillåts på grund av den rollfördelningen som uppstår i gruppen. Det är också mycket vanligt att en hierarkisk struktur bildas, eller i fall då grupperna ofta är större, att vissa undergrupper bildas. Detta ställer än en gång höga krav på moderatorn som måste se till att överbrygga de spärrar och den hierarki som uppkommer. Forskarna är idag oense om hur stor en optimal fokusgrupp bör vara. Mycket talar för att gruppen inte skall vara alltför stor (Wibeck 2000). Morgan (1997) menar att en fokusgrupp är optimal med deltagarantalet sex till tio personer, medan Wibeck (2000) anser att en fokusgrupp inte bör vara färre än fyra, men inte fler än sex personer. Moderatorns roll 4 är att låta diskussionen mellan deltagarna pågå på ett optimalt sätt. Det är väldigt viktigt att inte moderatorn avbryter för tidigt eller för mycket. Däremot är det också viktigt att moderatorn trycker ned bromsen då diskussionen skenar iväg. Av den anledningen krävs det alltså en relativt stor kunskap av moderatorn samt erfarenhet för att göra fokusgruppen så givande som möjligt. Wibeck (2000) ger en överskådlig bild av fokusgruppens innehåll och i vilken ordning forskaren bearbeta: 1. Rekrytera lämpliga människor till grupper 2. Utarbeta stimuli och frågeguide 3. Leda gruppsessionerna 4. Spela in diskussionerna 5. Skriva ut och analysera (transkription) Liksom antalet gruppmedlemmar diskuteras även frågan hur många fokusgrupper som bör göras för att få ett tillförlitligt resultat. De flesta forskare verkar vara överrens om att vid en studie med färre än tre grupper blir validiteten alltför låg (Wibeck 2000) Urval och rekrytering I första hand söktes deltagare som åt lunch regelbundet eller ganska regelbundet i någon av Mat och Människors restauranger. Wibeck (2000) nämner fem olika metoder att rekrytera deltagare till fokusgrupper Existerande listor, slumpmässigt urval, kontaktpersoner, uppsnappning och öppen ansökan. Rekryteringen genomfördes genom att författaren först satte upp affischer kring restaurangerna (dvs. öppen ansökan). Detta gav emellertid endast en deltagare så efter det beslöts att aktivt rekrytera deltagare på 4 Moderator för fokusgrupperna var författaren 10

18 plats. I detta fall har det alltså endast varit fråga om uppsnappning som rekryteringsmetod för fokusgrupperna. Rent praktiskt gick rekrytering till så att författaren aktivt frågade personer om de kunde tänka sig att ställa upp på en gruppdiskussion mot kompensation. 5 De krav och kontrollfrågor som ställdes till deltagarna var att de någon gång per vecka äter i lunchrestaurangen. Ur detta rekryterades tre grupper från Posten och en grupp från restaurangen på SIDA och den femte gruppen bestod av ett uppsamlingsheat av deltagare från SIDA och Posten. Precis som Wibeck (2003) skriver är det strategiskt att räkna på att alla deltagare som har sagt ja för ett aktivt deltagande, ändå inte kommer. Ett metodologiskt knep är därför att räkna med en överbokad grupp och sedan invänta en optimal sammansättning Genomförande Marknadsundersökningen genomfördes under oktober månad Fem stycken grupper genomfördes enligt tabellen nedan. Deltagarna var alla gäster som arbetade i husen för restaurangen eller andra externa gäster som regelbundet besökte någon av restaurangerna. Innan varje fokusgrupp började, bjöds det på kaffe, smörgås och fikabröd. Under fokusgrupperna fanns det tillgång till smågodis och mineralvatten för att bidra till att hålla humöret och koncentrationen uppe hos deltagarna. Grupp Plats Deltagare Datum 1 Posten Sida KTH Posten Posten Tabell 2. Fokusgrupper som genomfördes och som utger primärdata för undersökningen. Alla fokusgrupper dokumenterades med inspelning av ljud med Mikrofon och Sony MiniDisc. Ingen av grupperna filmades, men kortfattade anteckningar fördes löpande som stöd åt det inspelade materialet. Varje session varade mellan en och en halv till två timmar. 5 Incitamentet för att deltaga var en ersättning om fem stycken gratis lunch på någon av restaurangerna. 11

19 2.6.3 Intervjuguide En intervjuguide utformades som stöd åt moderatorn. Wibeck (2000) beskriver att en bra intervjuguide bör bestå av öppningsfrågor, introduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutningsfrågor. Öppningsfrågorna skall snarare handla om fakta och skall syfta till att få deltagarna att känna sig viktiga och bekväma i gruppen snarare än om rena fakta som ska ligga till grund för resultatet av undersökningen. Introduktionsfrågorna lägger grunden till fokusgruppen och introducerar ämnet. Nyckelfrågorna behandlar, som namnet antyder det väsentliga i undersökningen, här ligger fokusgruppsintervjuns kärna. Övergångsfrågor är sådana som används för att introducera nya aspekter eller nya frågeställningar och finns till för att få till så smidiga övergångar som möjligt utan att gruppdeltagarna skall bli förvirrade eller tappa ämnet. Kontrollfrågor kan moderatorn använda sig av för att säkerställa att deltagarna inte byter åsikter efter en tids diskuterande. Avslutningsfrågor används i slutet av sessionen för att summera gruppens åsikter och få dem att reflektera över sina ståndpunkter Stimulimaterial Fokusgrupper kan ofta bli långa och det finns stor risk att gruppen blir mindre produktiv och alert efter en stund. Därför är det bra om olika typer av stimulimaterial finns tillgängliga under diskussion. Sådant material kan vara t ex annonser eller bilder, men det kan också vara videoklipp eller sådant som väcker frågor hos deltagarna. Wibeck (2000) poängterar att stimulimaterial kan skickas ut innan fokusgruppen äger rum, eller i samband med den. Det kan även användas i kombination, både innan och under fokusgruppens. I undersökningens fall skickades inget stimulimaterial till deltagarna innan. I undersökningen användes stimulimaterial i början och ungefär i mitten av fokusgruppen. I början användes en form av lek deltagarna fick kategorisera olika varumärken av restauranger och klassificera och kategorisera dessa efter eget huvud. Detta gjordes enbart för att deltagarna skulle känna sig bekväma med ämnet och lära känna varandra. Jag poängterade att ingenting var rätt eller fel och på grund av det infann sig en förtrolig stämning och respekt för de olika deltagarnas åsikter. Det andra stimulimaterialet var olika former av annonser från olika restauranger. Annonser Reklam från t ex tunnelbana Fotografier Matsedlar Profilreklam och affischer från olika restauranger 12

20 2.7 Utvärdering Materialet från Fokusgrupper baseras på respondenternas åsikter och subjektiva kommentarer. För att bedöma rimligheten och säkerställa kvaliteten på uppsatsen och undersökningen ges en diskussion kring validitet och reliabilitet. Metoden självkritiseras även och en kort diskussion görs om såväl validitet som reliabilitet. En bra studie bör ha en hög grad av såväl reliabilitet som validitet för att anses som duglig Validitet Christensson (1998) delar in validitet i två kategorier; inre validitet och yttre validitet. Med inre validitet menas hur väl resultatet stämmer in med verkligheten, medan yttre validitet snarare handlar om hur väl resultatet kan generaliseras. I mitt fall har undersökningen varit av kvalitativ karaktär. En kvalitativ metod är inte, som tidigare nämnts, alltid generaliserbar, varför den yttre validiteten inte kan räknas som hög i detta fall. Den inre validiteten är svårare att bedöma eftersom en kompletterande test inte har gjorts. Bell (2000) ger förslag att validiteten kan öka om forskaren väljer att göra ett så kallar test-retest. Validiteten bedöms ändå som utifrån omständigheterna acceptabel. Undersökningen är gjord under väl planerade förhållanden. Studien genomfördes i princip helt i enlighet med vad t ex Wibeck (2000) beskriver vid genomförandet och utvärderingen av fokusgrupper. Vad som kan ha förbättrat reliabiliteten är t ex bättre tekniska förutsättningar vid transkriptionen. Vid genomförandet spelades endast deltagarnas röster in. Alla rörelsemönster och uttryck i form av kropps och ansiktsuttryck hos deltagarna är försummat i studien. Wibeck (2000) påpekar att för vetenskapliga sammanhang måste materialet på något sätt transkriberas, helst med ordagrann transkription från vad deltagarna har sagt. I den transkription som jag gjorde fördes endast noteringar under diskussionerna och materialet har endast delvis nedtecknats. Detta ger naturligtvis upphov till en lägre validitet. Wibeck (2000) beskriver också att ökad validitet erhålls om fler än en person utvärderar materialet. Detta kan gå till genom att en ytterligare person sitter i ett annat rum under fokusgruppsintervjun och lyssnar på deltagarna. Uppgiften består i att stötta moderatorn, men även att kontrollera att t ex ljudupptagningen är tillfredsställande. I min undersökning har det inte funnits resurser för en sådan person. Detta påverkar naturligtvis validiteten ytterligare Reliabilitet Tillförlitligheten eller reliabiliteten i metoden är förstås en fråga för kritiskt granskande. Bell (2000) påpekar att vid en intervjusituation där man som intervjuare frågar efter åsikter finns det en rad saker som kan påverka svaret. Intervjuarens roll är också av betydelse. Det går inte att bortse från att en professionell fokusgruppsledare/moderator med största sannolikhet utför ett bättre arbete än en 13

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Tjänstemarknadsföring

Tjänstemarknadsföring Tjänstemarknadsföring Tjänstemarknadsföring Några begrepp och modeller i tjänstemarknadsföring. 2 Tjänstemarknadsföring 80-talet ett nytt forskningsområde - tjänstemarknadsföring växer fram. Belyser de

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

"Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!"

Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden! "Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!" Ekonomie doktor/docent Johan Anselmsson johan.anselmsson@transvector.se 040-30 34 32 Johan Anselmsson (johan.anselmsson@transvector.se) Bitr.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, HT 2011 Uppsats, 15 Hp Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Mari-Ann Karlsson Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Författare:

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Servicemanagement -Vad

Servicemanagement -Vad Servicemanagement -Vad innebär det? Utveckling av tankar kring konceptet Service Management. Med utgångspunkt i Richard Normanns bok med samma namn! MvS 2006 1 Vad är Servicemanagement? Ledning och administration

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Komplexitetsmotivation 25 september 2009

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Komplexitetsmotivation 25 september 2009 Decision Dynamics Beslutsstilsmodell StyleView 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk personalutveckling

Läs mer

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Företag som satsar på design är mer lönsamma 1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Redaktionell publicitet Del 2: Pressreleaser

Redaktionell publicitet Del 2: Pressreleaser Ramverk för: Redaktionell publicitet Del 2: Pressreleaser Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Utnyttja pressens slagkraft Modern marknadsföring

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Utvecklingsrapport 15 oktober 2009

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Utvecklingsrapport 15 oktober 2009 Decision Dynamics Beslutsstilsmodell StyleView Utvecklingsrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-10-31 Dnr: 11-8652 1(6) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer