Företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning

Transkript

1 Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU25 Företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning Sammanfattning Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag (prop. 2009/10:148). Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att öka effektiviteten i systemet för företagsfrämjande och att renodla statens roll inom detta. Utskottet välkomnar regeringens ambition när det gäller statliga insatser för att främja företagsutveckling och att de ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. Detta innebär att företagsfrämjande insatser och aktörer inte ska tränga undan privata tjänster och utförare. Utskottet delar regeringens bedömning att utgångspunkten för statens insatser ska vara att försöka kompensera sådana brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed dess konkurrenskraft. För att säkerställa att de statliga insatserna är marknadskompletterande och möter företagens behov bör uppföljning och utvärdering av insatser göras regelbundet. En motion, som väckts med anledning av propositionen, avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation (s, v, mp). Där yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer i de delar som innebär att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Vidare föreslås att riksdagen ska uppmana regeringen att vidta åtgärder så att det inrättas en ny fond för kapitalförsörjning genom en extra utdelning från Vattenfall AB och att utvecklingen hos Almi Företagspartner AB ska främjas. Utskottet avstyrker också ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden om olika företagsfrämjande insatser. Utskottet hänvisar som ett led i en förenklad motionsberedning till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser har kommit till uttryck i ställningstagandena till propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen. Slutligen avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden om regel- 1

2 2009/10:NU25 förenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden och faktauppgifter och till viss ny, kompletterande information. 2

3 2009/10:NU25 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 5 Redogörelse för ärendet... 7 Ärendet och dess beredning... 7 Propositionens huvudsakliga innehåll... 7 Utskottets överväganden... 8 Inledning... 8 Företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning... 8 Propositionen... 8 Bakgrund... 8 Främjande av företagsutveckling... 9 Insatser för företagsfinansiering Insatser för information och rådgivning Uppföljning och utvärdering Motionen Vissa kompletterande uppgifter Tidigare riksdagsbehandling Åtgärder aviserade i propositionen Trygghetssystemen för företagare Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Utskottets ställningstagande Motioner om företagsfrämjande insatser förenklad beredning Inledning Utskottets ställningstagande Övriga frågor Inledning Regelförenkling Motionerna Vissa kompletterande uppgifter Vissa forskningsfrågor Motionerna Vissa kompletterande uppgifter Vissa övriga frågor Motionerna Vissa kompletterande uppgifter Utskottets ställningstagande Reservation Företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning, punkt 1 (s, v, mp) Särskilt yttrande Motioner om företagsfrämjande insatser förenklad beredning, punkt 2 (s, v, mp) Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen

4 2009/10:NU25 Följdmotionen Motioner från allmänna motionstiden hösten Bilaga 2 Motioner om företagsfrämjande insatser förenklad beredning

5 2009/10:NU25 Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:148 och avslår motion 2009/10:N14 yrkandena 1 3. Reservation (s, v, mp) 2. Motioner om företagsfrämjande insatser förenklad beredning Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk244 yrkande 2, 2009/10: Ju381 yrkande 26, 2009/10:C364 yrkande 3, 2009/10:N216 yrkandena 1 och 2, 2009/10:N220, 2009/10:N224 yrkandena 1 3, 2009/10: N225, 2009/10:N238, 2009/10:N241, 2009/10:N243, 2009/10:N252, 2009/10:N256, 2009/10:N258, 2009/10:N266, 2009/10:N276, 2009/10:N281, 2009/10:N282 yrkande 1, 2009/10:N289, 2009/10: N291, 2009/10:N292, 2009/10:N295 yrkandena 1 4, 2009/10:N301, 2009/10:N307, 2009/10:N317, 2009/10:N318, 2009/10:N320, 2009/10:N322, 2009/10:N327, 2009/10:N333 yrkandena 1 4, 2009/10:N352, 2009/10:N357, 2009/10:N360, 2009/10:N364, 2009/10:N369 yrkande 5, 2009/10:N370, 2009/10:N377, 2009/10: N379, 2009/10:N380, 2009/10:N385, 2009/10:N388 yrkandena 3, 5, 10 och 12, 2009/10:N389 yrkandena 1, 6, 7 och 11 14, 2009/10: N394 yrkande 1, 2009/10:N406, 2009/10:N407, 2009/10:N413, 2009/10:N425, 2009/10:N430, 2009/10:N439, 2009/10:N444 yrkandena 2, 3, 5 och 6, 2009/10:N445, 2009/10:N457, 2009/10:N460, 2009/10:N462, 2009/10:N474, 2009/10:A307 yrkandena 11 och 33 samt 2009/10:A392 yrkande Övriga frågor Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr308 yrkande 15, 2009/10: MJ274 yrkande 5, 2009/10:N202, 2009/10:N209, 2009/10:N210 yrkandena 1 4, 2009/10:N215 yrkandena 1 och 3, 2009/10:N239, 2009/10:N249, 2009/10:N251, 2009/10:N272, 2009/10:N273, 2009/10:N274, 2009/10:N275, 2009/10:N278, 2009/10:N284 yrkandena 1 och 2, 2009/10:N313, 2009/10:N314, 2009/10:N323, 2009/10: N334, 2009/10:N335 yrkande 2, 2009/10:N337, 2009/10:N339, 2009/10:N340, 2009/10:N348, 2009/10:N349, 2009/10:N373, 2009/10:N387, 2009/10:N388 yrkande 9, 2009/10:N404, 2009/10: N405, 2009/10:N429 yrkande 3, 2009/10:N435, 2009/10:N452, 2009/10:N461, 2009/10:N467 yrkandena 1 3, 2009/10:N472 yrkande 3 och 2009/10:N486. 5

6 2009/10:NU25 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT Stockholm den 3 juni 2010 På näringsutskottets vägnar Carl B Hamilton Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl B Hamilton (fp), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Mikael Oscarsson (kd), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Per Bolund (mp) och Eva-Lena Jansson (s). 6

7 2009/10:NU25 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I detta betänkande behandlas proposition 2009/10:148 om företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning en motion som väckts med anledning av propositionen 92 motioner från allmänna motionstiden om olika näringspolitiska frågor. Ordförande Stig von Bahr och kanslichef Christina Fors, Regelrådet, har inför utskottet lämnat information om rådets verksamhet. Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås riktlinjer för statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till befintliga och blivande företagare. Riktlinjerna syftar till att öka effektiviteten i främjandesystemet inom dessa områden och renodla statens roll inom företagsfrämjandet. Utgångspunkten för statliga insatser för att främja företagsutveckling är att staten vill kompensera för brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed konkurrenskraft. Det finns behov av riktade finansieringsinsatser till företag, såväl under perioder med hög ekonomisk tillväxt som vid ekonomisk tillbakagång, inom områden där de finansiella marknaderna bör kompletteras eller där det saknas en fungerande privat marknad. Målet är att ha en följsam statlig organisation och verktyg som löpande kan följa marknadsutvecklingen. Den myndighetsservice som blivande och befintliga företagare erbjuds bör utvecklas och samordnas för att företagarnas behov bättre ska tillgodoses. För att bättre möta behoven av kvalificerade rådgivningstjänster med inslag av branschspecifik spetskompetens bör en större del av insatserna läggas på mäklarfunktioner, t.ex. mentorskap och mötesplatser där rådgivning sker mellan olika företagare. Statliga företagsfrämjande insatser ska mer regelbundet följas upp och utvärderas dels på aktörsbasis, dels med avseende på systemet som helhet. Ett råd, med uppdrag att vara rådgivande till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), bör inrättas som stöd för myndighetens uppdrag att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning. Syftet med rådet ska vara att tillföra marknadsnära kompetens till myndighetens arbete inom detta område. 7

8 2009/10:NU25 Utskottets överväganden Inledning I betänkandet redovisas först propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen, därefter vissa kompletterande uppgifter och utskottets ställningstagande. Ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden inom området företagsfrämjande insatser behandlas också i betänkandet. Utskottet föreslår att dessa yrkanden ska hanteras förenklat på så sätt att samtliga avslås utan närmare behandling, med hänvisning till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser kommer till uttryck i ställningstagandena till propositionen och tillhörande motion. Slutligen behandlas i betänkandet ytterligare ett antal motioner från allmänna motionstiden om vissa andra näringspolitiska frågor. Det rör sig om motioner om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Företagsutveckling statliga insatser för finansiering och rådgivning Utskottets förslag i korthet Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag. Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att öka effektiviteten i systemet för företagsfrämjande och att renodla statens roll inom detta. Utskottet välkomnar regeringens ambition när det gäller statliga insatser för att främja företagsutveckling och att de ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. Den motion som väckts med anledning av propositionen avslås av riksdagen. Jämför reservation (s, v, mp). Propositionen Bakgrund Regeringen beslutade i december 2007 att en särskild utredare skulle tillkallas för att göra en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Företagsfinansieringsutredningen (särskild utredare: direktör Jan-Olle Folkesson) avlämnade i december 2008 betänkandet Innovationer och företagande Sveriges framtid (SOU 2008:121). Betänkandet har remissbehandlats. 8

9 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 Riksdagen beslutade i mars 2008, på förslag av ett enhälligt utskott, att genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att göra en utvärdering och översyn av statliga rådgivningsinsatser för företag (bet. 2007/08:NU7). Med anledning av detta gav Näringsdepartementet i september 2008 konsultbolaget Forum for Business Administration Holding AB (FBA) i uppdrag att ta fram en rapport om företagsrådgivning. Bolaget avlämnade i februari 2009 rapporten Statligt finansierad företagsrådgivning För fler och växande företag. Rapporten har remissbehandlats. Främjande av företagsutveckling Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag. För att skapa ett bättre företagsklimat för främst små och medelstora företag ska insatser genomföras för företags kapitalförsörjning samt avseende information och rådgivning riktade till befintliga och blivande företagare. Utgångspunkten för de statliga insatserna för att främja företagsutveckling är att staten vill kompensera för brister i marknadens funktionssätt, vilka kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed konkurrenskraft. Bristerna härrör bl.a. från svårigheter att värdera risker på grund av förekomsten av bristande information. Dessa svårigheter är särskilt vanliga i tidiga skeden av ett företags utveckling, i samband med expansion, utveckling av innovativa verksamheter och kommersialisering av forskningsresultat, nya tjänster och ny teknik. Privata finansiärer bedömer ibland att osäkerheten är alltför stor i dessa skeden och betalningsförmågan hos företagen är som regel begränsad. Samtidigt finns det ett samhälleligt intresse av att öka näringslivsdynamiken och tillväxten i alla delar av landet genom att nya affärsmöjligheter prövas, effektivare företag startas och att verksamheter kan utvecklas, bl.a. genom att innovationer kommersialiseras. Staten kan även tillhandahålla marknadskompletterande insatser för att skillnader mellan företagsekonomiska och samhällsekonomiska överväganden ska utjämnas. Staten kan på ett annat sätt än privata aktörer väga in angelägna samhällsmål, såsom möjligheter för olika regioner att utvecklas av egen kraft, jämställdhet, god miljö etc., i sina bedömningar. Utifrån dessa utgångspunkter bör de statliga insatserna för företagsfrämjande framför allt riktas till följande faser och verksamheter: före företagsstart i företags utvecklingsfaser vid kommersialiseringen av innovationer. Följande utgångspunkter är vägledande i arbetet med de förslag till inriktning av företagsfrämjandet som redovisas i regeringens förslag: Affärsidéer och innovationer med långsiktig kommersiell bärkraft ska ha goda möjligheter att utvecklas. 9

10 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Resurseffektiviteten i främjandesystemet ska öka. Statens prioriteringar i ett nationellt och regionalt perspektiv bör göras tydligare, samtidigt som möjligheterna till bl.a. organisatoriskt samarbete stärks. Statens roll ska vara tydlig och väl motiverad, och de statliga insatser som genomförs ska vara marknadskompletterande. Risken för snedvridning av konkurrensförhållanden och för undanträngningseffekter ska minimeras. Alternativa utförare ska övervägas i de delar staten visserligen har intressen men inte nödvändigtvis behöver vara utförare inom. Statliga insatser ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Insatser för företagsfinansiering De statliga kapitalförsörjningsinsatserna behöver, enligt regeringens bedömning, utvecklas och förtydligas för att uppnå en mer enhetlig och effektiv verksamhet, anpassad till och tillgänglig för alla typer av företag. Det befintliga utbudet av lån och liknande insatser bör kartläggas och analyseras. I ett sådant uppdrag bör det ingå att bedöma i vilken utsträckning verksamheterna är marknadskompletterande, den inbördes ansvarsfördelningen och verksamheternas kapitalbehov. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer kring framtida uppdrag. När det gäller samarbetet mellan Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB anser regeringen att det är angeläget att dessa aktörer hittar samarbetsvägar och minimerar överlappningar i sina verksamheter, i syfte att maximera företagsnyttan av insatserna och säkerställa en effektiv användning av offentliga medel. Regeringen gör vidare bedömningen att det bör inrättas ett råd, med uppdrag att vara rådgivande till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), som stöd för myndighetens uppdrag att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning. Syftet med rådet är att tillföra marknadsnära kompetens till myndighetens arbete inom detta område. Tillväxtanalys bör tillsätta och sammankalla rådet. Tillväxtverket bör vidare, enligt regeringen, ges i uppdrag att följa upp och se över förutsättningarna för de nuvarande insatserna för kreditgarantier. När det gäller riskkapital finns det, enligt regeringen, skäl att tydligare definiera statens insatser på riskkapitalområdet. Därför bör en kartläggning och analys av utbudet av riskkapital genomföras i syfte att förtydliga den inbördes ansvarsfördelningen, särskilt vad gäller produktutbud och olika investeringsskeden. I uppdraget bör det ingå att bedöma i vilken utsträckning de statliga verksamheterna är marknadskompletterande samt verksamheternas kapitalbehov. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer. 10

11 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 Insatser för information och rådgivning Grundläggande service i form av information och vägledning är av stor vikt för nya och etablerade företag, sägs det i propositionen. Staten har ett ansvar för att tillhandahålla lättillgänglig information och service avseende de regler och villkor som gäller för företagande. Den myndighetsservice som blivande och befintliga företagare erbjuds bör utvecklas, samordnas och förstärkas för att företagarnas behov bättre ska tillgodoses. Tillväxtverket bör ges i uppdrag att, i samverkan med myndigheter av stor betydelse för företagande, vidareutveckla information och vägledning inklusive interaktiva tjänster riktade till nya och växande företag. Regeringen avser att följa upp hur myndigheters service till företagare utvecklas. Enligt regeringens bedömning bör den rådgivning som staten tillhandahåller vara marknadskompletterande, kostnadseffektiv, ta hänsyn till regionala förutsättningar och utgå från företagens efterfrågan. Att staten finansierar viss rådgivning betyder inte nödvändigtvis att rådgivningen ska utföras i offentlig regi. Genom kundvalssystem kan företagen ges ökade möjligheter att välja utförare av rådgivning. Den rådgivningsverksamhet som erbjuds av Almi bör i större utsträckning än för närvarande upphandlas, anser regeringen. Detta bl.a. för att utvecklingen av den privata marknaden av rådgivare ska stimuleras. Almi bör även i ökad utsträckning utveckla mäklarfunktioner som mentorskap och mötesplatser, där företagare erbjuds rådgivning av andra företagare. Almi har en omfattande rådgivningsverksamhet och kompetens om vad företagen efterfrågar samt kunskap om regionala förutsättningar, påpekar regeringen. Uppföljning och utvärdering Statliga företagsfrämjande insatser bör mer regelbundet följas upp och utvärderas dels på aktörsbasis, dels med avseende på systemet som helhet. Enligt regeringen bör Tillväxtanalys ges i uppdrag att utvärdera det företagsfrämjande systemet. Analysen bör utmynna i slutsatser kring systemets effektivitet och marknadskompletterande roll, förekomsten av s.k. insatsgap, dvs. områden där insatser saknas eller är otillräckliga, samt hur väl insatserna motsvarar företagens behov. Enhetliga och ändamålsenliga indikatorer för uppföljning och utvärdering bör tas fram i samverkan mellan Tillväxtanalys och berörda företagsfrämjande aktörer. Vidare bör Tillväxtanalys belysa vilka effekter företagsrådgivning har på företagandet. Motionen I motion 2009/10:N14 (s, v, mp) yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer i de delar som gör gällande att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Vidare begärs två tillkännagivanden om en ny fond för kapitalförsörjning och om Almis utveckling. 11

12 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Propositionen består i allt väsentligt av till intet förpliktande riktlinjer och myndighetsuppdrag som syftar till att kartlägga och analysera främjandesystemet, anför motionärerna. De säger att endast ett någorlunda skarpt förslag läggs fram inrättandet av ett marknadsnära råd med uppdrag att vara rådgivande till Tillväxtanalys. Motionärerna har inget att invända mot regeringens förslag när det gäller kartläggning och analys i syfte att hitta potentialer för att effektivisera det statligt finansierade främjandesystemet. Deras bedömning är att det finns betydande skalfördelar i att bättre samordna de olika aktörerna och i vissa fall även fusionera dem. Motionärerna ser dock med stor skepsis på regeringens starka fokus på att låta privata aktörer utföra statligt finansierade främjandeinsatser. Motionärerna finner avsaknaden av reella insatser på riskkapitalområdet anmärkningsvärd och är kritiska mot att regeringen hävdar att Sverige i en internationell jämförelse har en väl fungerande riskkapitalmarknad. I motionen skisseras en rödgrön politik för företagsutveckling under följande rubriker: En ny fond för kapitalförsörjning bör skapas genom en extra utdelning från Vattenfall, Utveckling av kreditgarantiföreningarnas uppbyggnad och organisation, Industriella utvecklingscentrum (IUC) skapar utveckling inom främst industrin, Almis utveckling och Tillvarata potentialen hos de kooperativa företagen. Många företag, i synnerhet små, uppger att de inte får tillgång till den finansiering de behöver, säger motionärerna. Läget är särskilt allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen, men den bristande kapitalförsörjningen berör hela innovationssystemet. Motionärerna menar att staten mer aktivt måste engagera sig på riskkapitalområdet. De vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall AB med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning för t.ex. miljötekniksektorn. Kreditgarantiföreningar, som är ekonomiska föreningar som tillhandahåller säkerheter för banklån genom kapitalinsatser, bl.a. från medlemmar och kommuner, är enligt motionärerna ett bra exempel på hur privat engagemang kan förenas med offentligt. De ser mycket positivt på verksamheten och avser att senare redovisa sin syn på hur det offentliga kan bidra till föreningarnas vidare utveckling. Industriella utvecklingscentrum (IUC) samarbetar regionalt med universitet, högskolor, industriforskningsinstitut, regionförbund, kommuner, fackföreningar m.fl. En viktig del i den näringspolitik som motionärerna förordar är att stärka de regionala högskolornas specialisering och samarbete med det regionala näringslivet. I motionen aviseras att en gemensam rödgrön hållning ska presenteras när det gäller statens roll i arbetet med att stärka de lokala och regionala innovationssystemen och i vilken utsträckning IUC kan vara en bärare av de statliga insatserna. Almis nationella ansvar måste kvarstå, anför motionärerna vidare. De hävdar att det finns en oro över att Almi genom omstrukturering kommer att förlora sin nationella täckning. Det är också angeläget att Almi utveck- 12

13 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 lar samverkan med andra organisationer som stödjer nyföretagande, menar motionärerna. De anser därutöver att en utredning bör ges i uppdrag att analysera frågan om hur samarbete mellan Almi och Norrlandsfonden ska utformas. Slutligen anför motionärerna att potentialen hos de kooperativa företagen bör tas till vara. Kooperativ är, enligt organisationen Coompanion, den relativt sett snabbast växande företagsformen. Kunskapen om kooperativa företag är emellertid otillräcklig hos myndigheter och banker, säger motionärerna och anser att kooperativa företag bör ha likvärdiga möjligheter att få del av myndigheters stöd. Vissa kompletterande uppgifter Tidigare riksdagsbehandling Utskottet har under de två riksmötena 2007/08 och 2008/09 behandlat ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 respektive 2008 om olika företagsfrämjande insatser (bet. 2007/08:NU7 respektive bet. 2008/09:NU16). I utskottets ställningstagande i det sistnämnda betänkandet våren 2009 avstyrktes de då aktuella motionerna med hänvisning till det beredningsarbete som pågick inom regeringen med anledning av betänkandet av Företagsfinansieringsutredningen och rapporten om företagsrådgivning av konsultbolaget Forum for Business Administration. Utskottet ansåg att regeringens ställningstagande och förslag till riksdagen borde avvaktas. I tre reservationer (s; v; mp) föreslogs tillkännagivanden med uppmaning till regeringen att vidta olika åtgärder beträffande företagsfrämjandet. Riksdagen följde utskottet. Åtgärder aviserade i propositionen I propositionen aviseras olika åtgärder. I syfte att ytterligare konkretisera dessa har följande information erhållits från Näringsdepartementet. När det gäller information och rådgivning, riktade till blivande och befintliga företagare, kommer det att lämnas uppdrag i regleringsbrev eller regeringsbeslut till olika myndigheter under hösten Det gäller t.ex. de myndigheter som samverkar bakom tjänsten verksamt.se, dvs. Tillväxtverket, Skatteverket, Bolagsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tullverket. Vidare kommer det att göras ändringar, i enlighet med förslagen i propositionen, i Almis ägardirektiv och samverkansavtal. De nuvarande samverkansavtalen mellan staten (51 %) och de regionala ägarna landsting och regionförbund (49 %) löper ut vid årsskiftet 2010/11. Diskussioner mellan ägarna har inletts om samverkansavtalen. Ett uppdrag att utvärdera det företagsfrämjande systemet ska ges till Tillväxtanalys. Analysen väntas utmynna i slutsatser kring systemets effektivitet och marknadskompletterande roll, förekomsten av områden där insatser saknas eller är otillräckliga, samt hur väl insatserna motsvarar företagens 13

14 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN behov. Enhetliga och ändamålsenliga indikatorer för uppföljning och utvärdering ska tas fram i samverkan mellan Tillväxtanalys och berörda företagsfrämjande aktörer. Vidare ska Tillväxtanalys belysa vilka effekter företagsrådgivning har på företagandet. När det gäller finansiering är avsikten att det ska göras förtydliganden av ägardirektiv och riktlinjebrev till Almi och Innovationsbron. I propositionen sägs att de statliga kapitalförsörjningsinsatserna behöver utvecklas och förtydligas för att uppnå en mer enhetlig och effektiv verksamhet anpassad till och tillgänglig för alla typer av företag. Det befintliga utbudet av lån och liknande insatser ska kartläggas och analyseras. I uppdraget väntas ingå att bedöma i vilken utsträckning verksamheterna är marknadskompletterande, den inbördes ansvarsfördelningen och verksamheternas kapitalbehov. Detta arbete är planerat att påbörjas under hösten När det gäller tydligare insatser på riskkapitalområdet (ägarkapital) är avsikten att kartläggning och analys av utbudet av riskkapital ska göras i syfte att förtydliga den inbördes ansvarsfördelningen mellan olika aktörer, särskilt vad gäller produktutbud och olika investeringsskeden. I ett sådant uppdrag väntas ingå att bedöma verksamheternas kapitalbehov och i vilken utsträckning de statliga verksamheterna är marknadskompletterande. Arbetet planeras att bli påbörjat under hösten Beträffande samarbetet mellan stiftelsen Norrlandsfonden och Almi har en dialog mellan dessa påbörjats. Regeringskansliet följer detta arbete och har träffat aktörerna. Möjligheter till samarbete i olika frågor har diskuterats på ledningsnivå, bl.a. möjligheter till gemensam kompetensutveckling. Norrlandsfonden har också fr.o.m. årsskiftet 2009/10 delvis ändrat inriktning på sin finansieringsverksamhet och inriktar nu utlåningen till företag med något större lånebehov. Regeringen anser att det är angeläget att, i möjligaste mån, ge aktörerna utrymme att själva hitta samarbetsvägar men följer noga arbetet för att se om ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga. I propositionen aviseras att det ska inrättas ett råd för att följa kapitalmarknadens utveckling. Ett uppdrag kommer under hösten 2010 att lämnas till Tillväxtanalys att tillsätta och sammankalla ett råd som stöd för myndighetens uppdrag att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning. Ett sådant uppdrag avses bli lämnat som särskilt regeringsbeslut eller i regleringsbrev. När det slutligen gäller uppföljning av insatser för kreditgarantier avses ett uppdrag komma att lämnas till Tillväxtverket under hösten Verket ska följa upp och se över förutsättningarna för de nuvarande insatserna för kreditgarantier. Trygghetssystemen för företagare Regeringen avlämnade i mars 2010 en proposition om trygghetssystemen för företagare (prop. 2009/10:120). I propositionen lämnas förslag till förändringar för företagare i de sociala trygghetssystemen, dvs. arbetslöshets-, 14

15 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 sjuk- och föräldraförsäkringen. Syftet är att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken, ökad likabehandling av företagare och anställda samt ökad valfrihet i sjukförsäkringen för företagare. Propositionen har nyligen behandlats av riksdagen (socialförsäkrings- och arbetsmarknadsutskotten; bet. 2009/10:SfU15 respektive bet. 2009/10:AU13). Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringen beslutade i april 2010 om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Insatserna omfattar följande: förordning om arbetsintegrerande sociala företag, ekonomiskt stöd till arbetsintegrerande sociala företag, offentlig upphandling för olika målgrupper, information till offentliga och andra aktörer, finansiering och utveckling av statistiken över arbetsintegrerande sociala företag. Utskottets ställningstagande Utskottets syn på näringspolitikens inriktning redovisades senast i december 2009 i anslagsbetänkandet om utgiftsområde 24 Näringsliv (bet. 2009/10: NU1). Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter ett gott företagsklimat som skapas genom insatser inom många olika politikområden. Skatter, transporter, forskning, utbildning, handels- och investeringsfrämjande, arbetsmarknad, energi, miljö, landsbygdsutveckling, kultur och regional tillväxt är exempel på områden med stor betydelse i ett näringspolitiskt perspektiv. I en alltmer integrerad världsekonomi ökar både möjligheterna och konkurrensen för svenska företag. Ett bra entreprenörs- och företagsklimat är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig i en allt öppnare världsekonomi. En positiv och öppen attityd till företagande och företagsamhet är en förutsättning för ett ökat nyföretagande. Fler företag och jobb kräver ett dynamiskt näringsliv och fler innovationer. När ny kunskap och nya idéer omsätts i lönsamma verksamheter och nya produkter och tjänster, skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Att återupprätta arbetslinjen i Sverige är att bygga en stabil grund för trygghetssystemen. Full sysselsättning är det främsta medlet mot växande klyftor och orättvisor i samhället. Utskottet välkomnar att regeringen nu har lämnat förslag om riktlinjer för statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till befintliga och blivande företagare. Som grund för propositionen finns dels Företagsfinansieringsutredningens betänkande, dels den 15

16 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN rapport om företagsrådgivning som riksdagen våren 2008, på förslag av ett enhälligt utskott, hade uppmanat regeringen att låta ta fram samt remissutfallet för dessa båda dokument. Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att öka effektiviteten i systemet för företagsfrämjande och att renodla statens roll inom detta. Utskottet välkomnar regeringens ambition när det gäller statliga insatser för att främja företagsutveckling och att de ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. Detta innebär att företagsfrämjande insatser och aktörer inte ska tränga undan privata tjänster och utförare. Utskottet delar regeringens bedömning att utgångspunkten för statens insatser för att främja företagsutveckling ska vara att försöka kompensera sådana brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed dess konkurrenskraft. Statens insatser för företagsfrämjande bör riktas till verksamhet före företagsstart, till företags utvecklingsfaser och vid kommersialiseringen av innovationer. I propositionen anges, som nämnts, följande utgångspunkter: Affärsidéer och innovationer med långsiktig kommersiell bärkraft ska ha goda möjligheter att utvecklas. Resurseffektiviteten i främjandesystemet ska öka, och statens prioriteringar i ett nationellt och regionalt perspektiv bör göras tydligare, samtidigt som möjligheterna till bl.a. organisatoriskt samarbete stärks. Statens roll ska vara tydlig och väl motiverad, och de statliga insatser som genomförs ska vara marknadskompletterande. Risken för snedvridning av konkurrensförhållanden och för undanträngningseffekter ska minimeras. Alternativa utförare ska övervägas i de delar staten visserligen har intressen men inte nödvändigtvis behöver vara utförare inom. Statliga insatser ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Utskottet anser att dessa utgångspunkter på ett bra och tydligt sätt uttrycker enligt vilka linjer företagsfrämjandet bör bedrivas. I motion 2009/10:N14 (s, v, mp) uttalas stöd för regeringens föreslagna riktlinjer med undantag för det som sägs om att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Utskottet har svårt att förstå denna motvilja mot andra aktörer än statliga. Erfarenheter från den verksamhet som olika privata aktörer bedriver får betecknas som mycket goda. Dessa aktörer står ofta närmare den verksamhet som blivande och befintliga företag befinner sig i och kan därför i många fall vara mycket lämpade att ge råd och information till dessa. I den nämnda motionen kritiseras att det i propositionen redovisas olika åtgärder som regeringen avser att vidta och att olika uppdrag och direktiv ska lämnas till olika aktörer. Utskottet kan ha förståelse för den otålighet som motionärerna ger uttryck för. Samtidigt är det viktigt att de uppdrag och direktiv som ska lämnas får en utformning som utgår från den verklig- 16

17 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 het som befintliga och blivande företag upplever. Det är viktigare att det som görs blir rätt än att det går snabbt. Utskottet har, som redovisats, fått ytterligare konkretisering från Näringsdepartementet när det gäller de olika aviserade åtgärderna. Utskottet vill också något kommentera de förslag och synpunkter på olika insatser som läggs fram i motionen. När det gäller förslaget om att inrätta en ny fond för kapitalförsörjning genom en extra utdelning från Vattenfall AB på 5 miljarder kronor noterar utskottet att avskaffandet av förmögenhetsskatten har inneburit att det viktigaste hindret för att ett potentiellt mycket stort inflöde av utlandsplacerat riskkapital ska vara möjligt har tagits bort. Skatteverket har tidigare uppskattat denna summa till miljarder kronor. Detta är långt mer än det belopp på 5 miljarder kronor i minskad vinst för Vattenfall som motionärerna vill avsätta för en riskkapitalfond. En sådan indragning av vinst skulle dessutom drabba Vattenfalls möjlighet till investeringar. Generellt gäller att förmögenhetsskatt på inhemskt kapital minskar utbudet av privat riskkapital. Ett annat förslag som förs fram i motionen rör Almis utveckling. Som framgått av tidigare redovisning berörs Almi i flera av de uppdrag och direktiv som håller på att tas fram inom Näringsdepartementet. Det gäller både rådgivning och kapitalförsörjning. Samverkansavtalen mellan staten och de regionala ägarna löper ut vid årsskiftet 2010/11, och diskussioner om nya avtal pågår. När det gäller frågan om samarbetet mellan Almi och Norrlandsfonden pågår en dialog mellan parterna. Utskottet delar regeringens bedömning att det är bra om aktörerna själva utformar samarbetsvägar, men självklart bör regeringen följa hur denna dialog fortskrider. Kreditgarantiföreningarnas utveckling tas också upp i motionen. Utskottet har tidigare senast i det näringspolitiska motionsbetänkandet våren 2009 (bet. 2008/09:NU16) uppmärksammat det arbete som kreditgarantiföreningarna bedriver. Dessa föreningar har ofta en lokal förankring och kan utifrån detta förhållande ha en positiv effekt i tillväxtsvaga regioner, anförde utskottet. Regeringen avser, som redovisats, att under hösten 2010 ge Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och se över förutsättningarna för de nuvarande insatserna för kreditgarantier. Utskottet ser fram emot resultatet av detta uppdrag. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av uppföljning och samlad utvärdering av företagsfrämjande insatser. För att säkerställa att de statliga insatserna är marknadskompletterande och möter företagens behov bör uppföljning och utvärdering av insatser göras regelbundet. Utskottet vill också något beröra frågan om social ekonomi och socialt företagande. I motionen talas om de kooperativa företagen och att deras potential bör tillvaratas. Först bör begreppen social ekonomi och socialt företagande något klarläggas. Företag inom den sociala ekonomin eller socialt företagande har som syfte att tillgodose något samhälleligt ändamål eller behov, och verksamheterna har allmännytta som främsta drivkraft. 17

18 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Den associationsrättsliga ställningen för det berörda företaget kan dock variera. Efter detta klarläggande vill utskottet uttrycka sin positiva inställning till de verksamheter som går in under begreppen social ekonomi och socialt företagande. Utskottet noterar att regeringen, som tidigare redovisats, nyligen har beslutat om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag, vilket utskottet välkomnar. Utskottet konstaterar avslutningsvis att de frågor som behandlas i propositionen och som rör kapitalförsörjning för företag inte är statiska. Den dynamiska utvecklingen på marknaden har stor betydelse för hur de statliga insatserna för finansiering bör utformas. Utskottet anser därmed att det av regeringen aviserade rådet, knutet till Tillväxtanalys och med uppgift att vara rådgivande till myndigheten i dess arbete med att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning, kommer att ha en viktig uppgift. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker den aktuella motionen. Motioner om företagsfrämjande insatser förenklad beredning Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden om olika företagsfrämjande insatser. Utskottet hänvisar som ett led i en förenklad motionsberedning till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser har kommit till uttryck i ställningstagandena till propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen. Jämför särskilt yttrande (s, v, mp). Inledning I betänkandet behandlas, som tidigare nämnts, ett stort antal motionsyrkanden (78 stycken) från allmänna motionstiden om olika företagsfrämjande insatser. I bilaga 2 redovisas de nu aktuella motionerna från allmänna motionstiden grupperade efter olika områden. Många av yrkandena i motionerna är likartade med dem som behandlades av utskottet våren 2009 i ett näringspolitiskt motionsbetänkande (bet. 2008/09:NU16). I detta betänkande lämnades under rubriken Vissa kompletterande uppgifter relativt utförlig information om de olika frågor som togs upp. 18

19 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 Utskottets ställningstagande Utskottet föreslår att de här aktuella yrkandena från allmänna motionstiden 2009 om olika företagsfrämjande insatser ska som ett led i en förenklad motionsberedning avslås utan närmare behandling. Detta görs med hänvisning till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser har kommit till uttryck i ställningstagandena till propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen. Samtliga motionsyrkanden bör alltså avslås av riksdagen. Övriga frågor Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden och faktauppgifter och till viss ny, kompletterande information. Inledning I betänkandet behandlas också vissa övriga näringspolitiska frågor som tagits upp i motioner från allmänna motionstiden. Det gäller motioner om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. I det följande redovisas motionerna och vissa kompletterande uppgifter avseende respektive område under dessa rubriker. Utskottets ställningstagande redovisas sist i ett sammanhang. Regelförenkling Motionerna I motion 2009/10:N472 (s) begärs ett tillkännagivande om att det bör inrättas en tillståndsportal för att underlätta företagande. Det måste bli enklare att starta och driva företag i Sverige, anför motionärerna. På tillståndsportalen ska företagare på ett och samma ställe kunna ta del av vilka tillstånd som krävs för deras verksamhet och kunna ansöka om dessa. Regeringen bör verka för att minska företagens administrativa kostnader genom att inrätta en svensk motsvarighet till det norska Oppgaveregistret, anförs det i motion 2009/10:N272 (s). Huvudsyftet med detta register är att bördan för enskilda företagare och statsförvaltningen ska minska genom att kraven på uppgiftslämning för näringslivet samordnas och förenklas. Även i motion 2009/10:N209 (m) förordas att det ska inrättas ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag. I registret bör samtliga blanketter och uppgiftskrav som myndigheter (kommunala och statliga) kan begära in av respektive ställa på företag sammanställas. 19

20 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Syftet är att näringsidkare ska kunna vända sig till registret för information om vilken typ av krav som ställs och handledning i frågor som rör regeltillämpning, anför motionärerna. Fyra tillkännagivanden begärs i motion 2009/10:N210 (m) om behovet av att förbjuda retroaktiva sanktioner som drabbar företag, om angelägenheten att regeringen omgående ser över vilka retroaktiva pålagor och sanktioner som kan drabba den enskilde företagaren, om vikten av att bindande förhandsbesked möjliggörs av kommuner och länsstyrelser samt om tidsangivelser för beslut som påverkar ett företags verksamhet. Ett problem som företagare drabbas av är retroaktiva och oförutsägbara sanktioner, säger motionärerna och exemplifierar med tillbyggnad av stall. Det bör sättas ett tak för antalet statistikuppgifter som företagen måste lämna in, anförs det i motion 2009/19:N314 (m). Motionären nämner att Australien har infört ett tak för antalet statistikuppgifter som företag måste lämna in till myndigheter, vilket innebär att när ytterligare statistik ska krävas in måste något annat krav strykas. Regeringen bör, enligt vad som sägs i motion 2009/10N334 (m), prioritera restaurang- och turistföretagen i det pågående regelförenklingsarbetet. Motionären föreslår att det ska etableras ett gemensamt webbsystem för uppgiftsinhämtning, som alla myndigheter kan hämta uppgifter från. I motion 2009/10:N373 (m) begärs ett tillkännagivande om att översynen av de regelverk som påverkar små företag ska påskyndas. Trots regeringens arbete med att minska regelbördan är det fortfarande så att ett företag med 4 5 anställda måste ha nästan en halvtidstjänst för att ta hand om de uppgiftskrav som olika myndigheter lägger på företaget, hävdar motionären. Frågan om uppgiftskrav på företag är föremål för yrkande även i motion 2009/10:N387 (m). Vid ställningstagande till krav på företag att lämna uppgifter bör frågor ställas om de aktuella uppgifterna verkligen behövs och om uppgifterna kan erhållas på annat sätt. Om uppgifterna inte kan avvaras bör någon form av ekonomisk kompensation kunna komma i fråga för det berörda företaget, anser motionären. Sverige bör aktivt verka för att minska EU:s regelverk för företagande, anförs det i motion 2009/10:N461 (m). Motionärerna refererar till uppgifter från organisationen Företagarna om att ca 60 % av regelverket för företagande härstammar från EU. Finanskrisen får inte användas som en förevändning för att minska på takten när det gäller att förverkliga EU:s mål om att minska regelbördan med 25 % till 2012, säger motionärerna. Två tillkännagivanden föreslås i motion 2009/10:N215 (c) om att skapa goda konkurrensvillkor för små företag inom Sverige och EU samt om att det bör ske en reell minskning av regelbyråkratin för dessa företag. Regeringen bör påskynda sitt arbete med dessa frågor och agera i EU för att den europeiska marknaden ska bli mer konkurrenskraftig, anför motionärerna. 20

21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 Arbetet med att minska företagens administrativa kostnader bör intensifieras, anförs det i motion 2009/10:N435 (kd). Detta bör göras för att målet om att dessa kostnader ska ha minskat med 25 % till 2010 ska kunna nås. Regeringen bör uppmanas att återkomma till riksdagen med förslag om stöd till kreativa småföretag i form av regelförenklingar och administrativt stöd, föreslås det i motion 2009/10:Kr308 (mp). I motion 2009/10:N284 (mp) föreslås två tillkännagivanden om att inrätta en uppgiftskravsinspektion för samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter och om att det bör inrättas ett referensregister över näringslivets uppgiftslämnande. För att förenkla företagens uppgiftsinlämning och förhindra att samma uppgift behöver lämnas till olika myndigheter bör ett samordningsorgan snarast inrättas, anför motionärerna. De erinrar om att Bolagsverket i en rapport har föreslagit att det ska inrättas en uppgiftskravsinspektion. I det referensregister som föreslås i motionen ska näringslivets uppgiftslämnande registreras och information finnas om de uppgiftskrav som myndigheterna har. Det av regeringen inrättade Regelrådet bör permanentas, anförs det i motionerna 2009/10:N337 (mp) och 2009/10:N429 (mp). Motionärerna erinrar om att Miljöpartiet redan 2007 motionerade om införande av ett regelråd med uppgift att granska nya lagförslag för att göra en bedömning av de konsekvenser lagstiftningen får för företagens regelbörda. På motsvarande sätt som lagrådet kan ett regelråd granska samtliga förslag till lagar och förordningar för att se till att förslagen inte innebär att den totala regelbördan för företag ökar. Motionärerna välkomnade därför att regeringen i augusti 2008 tillsatte ett regelråd inom Regeringskansliet men oroas av att Regelrådet enligt sina direktiv bara ska arbeta fram till den 31 december I motion 2009/10:N467 (mp) begärs tre tillkännagivanden om att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att organisera och samordna ett regelförenklingsarbete på lokal och regional nivå, om att regelförenklingsaktiviteter bör föras in i länsstyrelsernas regleringsbrev och instruktioner och om behovet av informationsinsatser riktade till lokala och regionala myndigheter om vad som är viktigt för företagen i myndighetsutövningen. Enligt en rapport från Tillväxtverket finns det stora skillnader mellan olika länsstyrelsers och kommuners tillämpning av regelverk, säger motionärerna. Dessa skillnader kan innebära att konkurrensen mellan företag snedvrids. Det är nödvändigt att den nationella, regionala och kommunala nivån samarbetar för att regelförenkling ska få verkligt genomslag, anför motionärerna. 21

22 2009/10:NU25 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Vissa kompletterande uppgifter Tidigare riksdagsbehandling Utskottet behandlade relativt nyligen i oktober 2009 frågor om regelförenkling. På förslag av utskottet lade riksdagen regeringens skrivelse med redogörelse för regelförenklingsarbetet (skr. 2008/09:206) till handlingarna och avslog 14 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008 (bet. 2009/10:NU5). I en reservation (s, v, mp), där vissa yrkanden följdes upp, föreslogs att riksdagen skulle uppmana regeringen att intensifiera regelförenklingsarbetet. Många av de motionsyrkanden som nu är aktuella är likartade med dem som behandlades i oktober Under rubriken Vissa kompletterande uppgifter lämnades i betänkandet (s. 12) en utförlig information i anslutning till de då aktuella motionerna, till vilken nu hänvisas. Regelrådet Ordförande Stig von Bahr och kanslichef Christina Fors, Regelrådet, lämnade vid utskottets sammanträde den 25 mars information om rådets verksamhet. Interpellation Näringsminister Maud Olofsson besvarade den 23 april en interpellation (ip. 2009/10:249) av Marie Engström (v) om vilka åtgärder näringsministern är beredd att vidta för att uppnå målet att minska regelbördan med 25 %. I sitt svar sade näringsministern att regeringen vill åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Ett led i detta arbete är att minska de administrativa kostnaderna för företagen, men förenklingsarbetets grundläggande syfte är att se till att regler, processer och förfaranden är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Regeringen har skapat en organisation och ett arbetssätt som börjar ge goda resultat, sade näringsministern och nämnde åtgärder som en frivillig revision med en besparing på 2,5 miljarder kronor, förenklad tillämpning av livsmedelsreglerna med en besparing på 3 miljarder kronor, en sänkning av skatterna på företagande med nästan 50 miljarder kronor, förenkling av redovisningsreglerna, förenkling av start av aktiebolag och utredning av förslag om minskat uppgiftslämnande för företag. Ny skrivelse om regelförenklingsarbetet Regeringen har nyligen lämnat en ny skrivelse om regelförenklingsarbetet till riksdagen (skr. 2009/10:226). 22

23 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:NU25 Vissa forskningsfrågor Motionerna Rymdfrågor Regeringen bör prioritera projektet med klimatsatelliten Steam, anförs det i motion 2009/10:N313 (m). Svenska forskare och rymdföretag har utformat ett rymdforskningsprojekt, Steam, om vattenångans betydelse för klimatet, och i det används samma observationsteknik som i Odinsatelliten, påpekar motionärerna. Projektet, som kan ge viktiga bidrag till förbättrad noggrannhet hos klimatmodellerna och minskad osäkerhet i prognoser om temperaturökning, innehåller avancerad rymdteknik som bidrar till svenska rymdföretags kommersiella möjligheter. Steamprojektet bör genomföras i samarbete med andra länder, men Sverige bör inta den ledande rollen som ett led i den svenska prioriteringen av klimatfrågorna, anför motionärerna. I motion 2009/10:N349 (kd) begärs ett tillkännagivande om betydelsen av svensk rymdverksamhet. Sverige har en förhållandevis omfattande rymdverksamhet, och svenska rymdföretag och rymdforskare åtnjuter stor internationell respekt, säger motionären. Hon menar att svenska initiativ är en förutsättning för att Sverige ska kunna ta del av andra länders forskning och teknik. Skogsindustrin Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet av investeringar för att stärka träindustrin, anförs det i motion 2009/10:N249 (s). Motionären anser att det behövs åtgärder för att Sverige inte enbart ska bli en leverantör av skogsråvara. I motionerna 2009/10:N278 (s) och 2009/10:N486 (s) efterfrågas ett nytt branschprogram för träförädling, i den förstnämnda med fokus på Gävleborgs län och i den sistnämnda med fokus på Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Motionärerna erinrar om att den tidigare, socialdemokratiska regeringen införde en nationell träbyggnadsstrategi och saknar liknande satsningar från den nuvarande regeringen. Även i motion 2009/10:N323 (s) efterfrågas ett fortsatt branschprogram för den träbearbetande industrin med syftet att öka användningen och återvinningen av trä. Industrins samarbete med forskningen måste intensifieras för att utveckla både nya produkter och nya produktionsprocesser, anför motionärerna. De anser att samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter kan bidra till industriell och ekonomisk utveckling. Med utgångspunkt i situationen för träindustrin i Småland föreslås i motionerna 2009/10:N335 (s) och 2009/10:N348 (kd) tillkännagivanden om satsningar på träindustrin. I Småland finns ca 80 % av den totala sysselsättningen inom träindustrin (sågverk, husfabriker, möbel- och finsnicke- 23