RIKTLINJER LSS Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för personer med funktionsnedsättning. Antagna av sociala nämnden Gäller fr o m

Transkript

1 RIKTLINJER LSS Insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för personer med funktionsnedsättning. Antagna av sociala nämnden Gäller fr o m

2 INLEDNING En grundläggande tanke i svensk lagstiftning är att människor med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar 1 ska tillförsäkras en möjlighet att leva som andra och att delta i samhällslivet på lika villkor som andra människor. Denna tanke visualiseras i någon mån genom de regleringar som finns i Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. LSS är tillämplig på tre olika personkretsar vilket framgår av lagens 1. Insatser enligt LSS ska främja likhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen, målet med verksamheten ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra, detta framgår av 5 LSS. Genom insatser som erbjuds enligt LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska ges om de behövs och inte är tillgodosedda på annat sätt. De ska också vara anpassade till den enskildes individuella behov och vara utformade så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och de ska också stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv, detta framgår av 7 LSS. De insatser som är aktuella enligt LSS räknas upp i lagens 9, uppräkningen av insatser i paragrafen är uttömmande. 1. Funktionsnedsättning nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. SOSFS 2008:32 Av 4 kap. 1 SoL framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Genom biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå, det ska också utformas så att det stärker personens möjligheter att leva ett självständigt liv. Biståndet ska utges om det behövs och inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra, detta framgår av 5 kap. 7 SoL. Riktlinjerna grundar sig på de inriktningsmål som antogs av fullmäktige i Heby kommun den 22 april Syfte och avgränsning Dessa riktlinjer avser biståndsbedömda insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för personer med funktionsnedsättning i Heby kommun. Syftet med riktlinjerna är att skapa en enhetlighet i synsätt och bedömningar samt i förekommande fall ange Heby kommuns ambitionsnivå för insatser till personer med funktionshinder. En helhetsbedömning av den enskildes totala situation måste alltid göras i det enskilda fallet. Riktlinjerna är baserade på gällande lagstiftning och utgår främst från Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Riktlinjerna anknyter dock också till annan lagstiftning som exempel Förvaltningslagen (1986:223), FL, lagen (2009:400) om offentlighet och sekretess 2 och lag (1993:389) om assistansersättning, LASS. Allmänt om LSS och SoL Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Till skillnad från SoL så är LSS en utpräglad rättighetslag, insatser enligt LSS ska utges endast om den enskilde begär det. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Vilka personer som omfattas av bestämmelserna i LSS framgår av 1. Personkretsen utgörs av personer; med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattade behov av stöd och service 2. Lagen (2009:400) om offentlighet och sekretess träder i kraft den 30 juni 2009

3 Lagens mål att leva som andra Verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra enligt 5 LSS. I denna paragraf ges uttryck för de bärande principerna i svensk handikappolitik, det vill säga tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande och kontinuitet. 3 Målet för verksamheten ska vara att människor med omfattande funktionsnedsättning ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt. Insatserna ska utformas på sådant sätt att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. 4 Självbestämmande, inflytande och integritet All verksamhet ska vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande och integritet, i största möjliga utsträckning ska personen ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges, detta framgår av 6 LSS. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande, både i planeringen och utformningen av insatsen och i genomförandet av den. Stöd ska ges och utformas i samverkan med den berörde och, om det gäller barn, med vårdnadshavare. Om den enskilde exempelvis begär att en viss person ska anlitas för personlig assistans eller som kontaktperson bör detta önskemål om möjligt tillgodoses. 5 Socialtjänstlagen (1986:453), SoL SoL är en målinriktad ramlag som ger kommunerna stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I förarbetena till SoL anges vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser enligt SoL 6. Det gäller följande begrepp och principer; 3. Prop. 1992/93:159 s Prop. 1992/93:159 s Prop. 1992/93:159 s Bet. 2000/01:SoU18 s. 17 Helhetssynen En enskilds sociala situation och de problem han eller hon har ska ses i förhållande till hela den sociala miljön. Hit hör inte bara familjen och närmiljön utan också den enskildes förhållanden i en vidare mening. Frivillighet och självbestämmande Vid handläggningen av enskilda ärenden ska frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Den enskilde bestämmer själv om han eller hon ska ta emot erbjudanden om en viss social tjänst. Den enskilde kan dock enbart göra detta val inom ramen för befintliga resurser. Normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet De stöd- och hjälpinsatser som socialtjänsten erbjuder ska så långt det är möjligt normaliseras för att förhindra att människor känner sig stämplade eller utpekade. Närhetsprincipen innebär att insatser i hemmet bör gå före vård utanför hemmet och att vården ska anordnas så nära hemmet som möjligt. Flexibiliteten får inte gå förlorad i olika former av standardlösningar utan insatserna ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov. Av kontinuitetsprincipen följer att det är av vikt att insatserna så långt det är möjligt utförs av samma personal. Insatser enligt LSS bistånd enligt SoL Både SoL och LSS reglerar rättigheter för den enskilde, i och med detta uppstår också en skyldighet för kommunen att tillhandahålla de insatser som är aktuella. Mellan de båda lagstiftningarna finns några väsentliga skillnader vilka kort kommer att beröras här. Goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå Enligt LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor, i SoL föreskrivs i stället att den enskilde ska tillförsäkras skälig levnadsnivå. Goda levnadsvillkor innebär högre krav på kvalitet än skälig levnadsnivå. I bedömningen om vad som är goda levnadsvillkor ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller insatsens kvalitet. Enligt regeringens mening finns det vad gäller skälig levnadsnivå inte en obegränsad frihet för den enskilde att välja tjänster oberoende av kostnad. I skälig levnadsnivå är levnadsnivån ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall. Som exempel på dessa skillnader kan man jämföra hemtjänst och personlig assistans. Personlig assistans ger stora möjligheter för den enskilde att välja assistent/-er, bestämma när assistansen ska utföras och vad assistenterna ska utföra, var assistansen ska utföras osv. Några sådana möjligheter finns inte när det gäller hemtjänst, där hjälpen som regel är fastställd i biståndsbeslutet. Möjligheten att påverka hur, när och av vem hjälpen ges är mindre med ett beslut om hemtjänst enligt SoL. Avgifter En annan väsentlig skillnad mellan lagstiftningarna för den enskilde är att insatser enligt LSS inte får avgiftsbeläggas annat än vad som anges i LSS. Där framgår att avgift kan få tas ut för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter under vissa förutsättningar. Bistånd enligt SoL kan avgiftsbeläggas enligt de av fullmäktige beslutade taxorna. Är behovet tillgodosett? Ytterligare en skillnad mellan dessa två lagar är att det vid bedömning av rätten till insats enligt LSS ska det prövas om behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Vid bedömning av bistånd enligt SoL räcker det om personens behov kan tillgodoses på annat sätt.

4 Rätten till insatser enligt LSS och rätten till bistånd enligt SoL Rätten till insatser enligt LSS I LSS anges tre persongrupper vilket tidigare nämnts, dessa persongrupper har rätt till de insatser som uppräknas i LSS. Detta under förutsättning att de dels behöver hjälp i sin livsföring, dels att behovet inte tillgodoses på annat sätt. De personer som till hör personkrets ett eller två har också rätt till insatser enligt 9 10 LSS daglig verksamhet, detta framgår av 7 LSS. Arbetet med att bedöma rätten till insatser enligt LSS handlar om att söka svar på följande frågor: Omfattas personen av någon av lagens tre personkretsar? Finns behov av insatsen? Är behovet faktiskt tillgodosett på annat sätt? Behövs insatserna för att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor? Om personen som ansöker om insats enligt LSS eller bistånd enligt SoL tillhör någon av de personkretsar som uppräknas i 1 LSS ska handläggaren i första hand göra prövningen utifrån den reglering som finns i LSS. Detta framför allt med anledning av att detta kan anses vara till fördel för den enskilde. Om den enskilde har bestämda önskemål om vilken lagstiftning han eller hon vill att ansökan prövas utifrån ska detta givetvis tillmötesgås. Varje insats enligt 9 LSS prövas individuellt. Rätten till bistånd enligt SoL Av 4 kap. 1 SoL följer att den som själv inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning 7 och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 7. Försörjningsstöd Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar om att söka svar på följande frågor: Hur ser behovet ut? Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt? Hur ska biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? Förhållningssätt och bemötande Alla människors lika värde Principen om alla människors lika värde kommer till uttryck både i svensk grundlag och i internationella konventioner. När det gäller socialtjänstens verksamhet finns dessutom ett uttryckligt förbud mot diskriminering i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Här följer kortfattat några bestämmelser som man alltid måste ta hänsyn till inom socialtjänsten. Regeringsformen Principen om alla människors lika värde kommer till uttryck bland annat i 1 kap. 2 regeringsformen (1974:152), RF, där det sägs att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde. I paragrafen framgår också att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Europakonventionen Lag (1994:1219) om europeiska konventionen angående skydd för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna, EKMR, innehåller ett stadgande om diskriminering. Enligt artikel 14 EKMR ska åtnjutande av de fri- och rättigheter som anges i konventionen säkerställas utan någon åtskillnad på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell mino ritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Uppräkningen är inte uttömmande 8 utan omfattar också andra diskrimineringsgrunder. EKMR gäller sedan 1995 som lag i Sverige. Lagen om förbud mot diskriminering (2003:307) Denna lag syftar till att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annat trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I lagens 10 finns ett uttryckligt förbud mot diskriminering inom socialtjänsten. Socialtjänst definieras i denna lag på samma sätt som i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter i socialtjänsten vilket innebär att även LSS omfattas av dessa regler. 9 Barnperspektivet i LSS och SoL Sverige har genom beslut i riksdagen ratificerat 10 FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Genom att vi ratificerat konventionen har vi förpliktigat oss att vidta alla lämpliga åtgärder för att stärka barnens ställning. Barnkonventionen bygger på fyra principer 11 : Barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering (artikel 2). Barnets bästa ska beaktas i alla beslut (artikel 3). Barnet har rätt till liv och utveckling (artikel 6). Barnet ska ha rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12). Barnperspektivet i LSS I LSS finns inga uttryckliga bestämmelser motsvarande de som finns i SoL. I förarbetena till de ändringar som gjordes i lagen den 1 juli 2005 betonas dock vikten av att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ärenden som berör barn. Där fram 8. Prop. 2002/03:65 s Prop. 2002/03:65 s Ordet ratificera används ofta om godkännande av internationella avtal och konventioner. 11. SOU 1997:116 s. 56 f

5 går att barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom att man talar med barnet eller barnets vårdnadshavare. Vidare betonas vikten av att informationen som förmedlas och dokumentationen i dessa ärenden anpassas så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs. 12 Barnperspektivet i SoL År 1998 infördes två bestämmelser i SoL som syftar till att stärka barns ställning inom socialtjänsten. Den ena bestämmelsen, 1 kap. 2 SoL, handlar om barnets bästa och har utformats med utgångspunkt från artikel 3 i FN:s barnkonvention. Den andra bestämmelsen, 3 kap. 5 SoL, handlar om barnets rätt att få komma till tals. I denna paragraf tydliggörs också barns och ungas rätt att få relevant information. Ställföreträdare, förmyndare, förvaltare, god man med mera Vid handläggningen av ärenden och genomförande av insatser inom socialtjänsten måste det vara klart om den enskilde för sin talan själv eller om det är någon annan som företräder personen en ställföreträdare. Barn vårdnadshavare Den som har vårdnaden om ett barn är vårdnadshavare och har rätt och skyldighet att bestämma om barnets personliga förhållanden, det vill säga vårdnadshavaren har det rättsliga ansvaret för barnets person samt för att barnet får sina grundläggande behov tillgodosedda. 13 Föräldrabalken (1949:381), FB, skiljer mellan två ställföreträdarfunktioner för barn: vårdnad och förmynderskap. Vanligtvis är föräldrarna eller den som är barnets vårdnadshavare också 12. Prop. 2004/05:39 s Prop. 1981/82:168 s. 60 ff. dess förmyndare. En omyndig vårdnadshavare kan dock inte vara förmyndare för sitt barn, se 10 kap. 1 FB. Vårdnadshavare till barn med en funktionsnedsättning har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt FB för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Det framgår av FB 6 kap. 2 att vårdnadshavaren ska svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Ju äldre barnet är desto större hänsyn ska tas till hans eller hennes synpunkter och önskemål, detta framgår av 6 kap. 11 FB. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt SoL och LSS, se 11 kap. 10 SoL och 8 LSS. God man eller förvaltare för barn enligt föräldrabalken Barn kan i vissa situationer få en god man eller förvaltare förordnad enligt 11 kap. 1 och 2 (god man) eller 7 FB (förvaltare). Det är främst i tre situationer som det kan bli aktuellt. Det är; om en förmyndare på grund av sjukdom eller någon annan orsak inte kan utöva förmyndarskapet, om förmyndaren eller förmyndarens make eller sambo och barnet har del i ett oskiftat dödsbo, om barnet ska företa en rättshandling eller vara part i en rättegång och inte kan företrädas av förmyndaren. Vuxna I ärenden inom socialtjänsten som berör vuxna människor är det den enskilde som företräder sig själv, om det inte finns någon annan person som har fått i uppdrag att företräda den enskilde. God man God man kan förordnas för en myndig person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är tingsrätten som beslutar om att den enskilde ska ha god man och vad som ska ingå i den gode mannens uppdrag. Att bevaka någons rätt innebär att den gode mannen hjälper personen att utöva sin rättsliga handlingsförmåga, en person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen får bara företräda den enskilde inom ramen för sitt förordnande och om den gode mannen har den enskildes samtycke till att företa något. Förvaltare Förvaltare kan anordnas för en myndig person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Förvaltarskap får inte anordnas om det är tillräckligt med godmanskap eller hjälp i någon annan mindre ingripande form, se 11 kap. 7 FB. I förvaltarens uppdrag kan det ingå samma uppgifter som för den gode mannen, se ovan. Det är tingsrätten som beslutar om att den enskilde ska ha förvaltare, om rätten inte har sagt något annat gäller ingen särskild begränsning av förvaltarskapet. Det betyder att den enskilde då anses sakna rättslig handlingsförmåga utom i vissa undantagsfall. Till skillnad mot vad som gäller för en god man har en förvaltare inom ramen för sitt uppdrag ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder ensam denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Med förvaltarens samtycke får dock den enskilde själv företa rätthandlingar i angelägenheter som omfattas av förvaltaruppdraget. Gemensamma bestämmelser för gode män och förvaltare Gode män och förvaltare ska alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde, 12 kap. 3 FB. Gode mannens och förval-

6 tarens verksamhet står under överförmyndarens tillsyn och de ska lämna en redovisning om uppdraget till överförmyndaren varje år. Ansökan om förordnande av god man, 11 kap. 4 FB, eller förvaltare, 11 kap. 7 FB, får göras av den enskilde själv om han eller hon har fyllt 16 år, ansökan kan också göras av hans eller hennes make eller sambo eller närmaste släktingar. Ansökan kan också göras av överförmyndaren och när det gäller anordnande av förvaltarskap av en god man. Nämnden ska anmäla till överförmyndaren om de finner att god man eller förvaltare bör förordnas för någon som inte själv kan bevaka sin rätt, se 5 kap. 3 SoF och 15 LSS. Krav på gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är funktionshindrad Av 6 kap. 1 äktenskapsbalken, ÄktB, framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa vilket framgår av 1 kap. 2 ÄktB. Samma principer ska tillämpas för: par som sammanbor, par som ingått partnerskap, person med funktionshinder som delar hushåll, person med funktionshinder med hemmavarande barn över 18 år. Att leva i gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den funktionshindrades omvårdnad. Vid bedömningen av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den funktionshindrade var ensamstående. Den funktionshindrades make/maka/ sambo/partner/barn ska dock informeras om möjligheterna till stödjande insatser. Barn till föräldrar med funktionshinder Det är viktigt att beakta situationen för barn till föräldrar med funktionshinder. De ska informeras om möjligheter till stödjande insatser för att kunna leva som barn med föräldrar utan funktionshinder. Regler som styr myndighetsutövning, handläggning och dokumentation Reglerna för myndighetsutövning, handläggning och dokumentation syftar till att garantera den enskildes rättssäkerhet. Avsikten med reglerna är att den enskilde ska få sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. Bestämmelser om myndighetsutövning, handläggning och dokumentation återfinns framför allt i förvaltningslagen (1986:223), FL, samt i respektive lag inom socialtjänsten: SoL och LSS. De bestämmelser som reglerar dokumentation i SoL och LSS kompletteras dessutom med föreskrifter och allmänna råd. 14 Av betydelse i detta sammanhang är också den lagstiftning som reglerar behandling av personuppgifter och sekretess inom socialtjänsten. Det vill säga lagen (1998:204) om behandling av personuppgifter, PUL, samt lagen (2001:454) respektive förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Andra viktiga bestämmelser är tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF, lagen (2009:400) om offentlighet och sekretess, och kommunallagen (1991:900), KL. Förvaltningslagen Förvaltningslagen innehåller grundläggande regler om hur förvaltningsmyndigheter i stat och kommun ska handlägga sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen ska i 14. SOSFS 2006:5-6 - princip tillämpas hos alla myndigheter och på alla områden. Syftet med FL är att tillgodose den enskildes rättssäkerhet i kontakter med myndigheter. I många fall finns bestämmelser i andra lagar som kompletterar FL. Sådana bestämmelser finns i till exempel SoL. FL är subsidiär 15 i förhållande till andra lagar och förordningar. Om en annan lag eller förordning innehåller bestämmelser som avviker från FL gäller den bestämmelsen, detta framgår av 3 FL. Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighets- och sekretesslagen reglerar bestämmelser om tystnadsplikt, om förbud att lämna ut allmänna handlingar och innebär en begränsning av den i tryckfrihetsförordningen reglerade rätten att få ta del av allmänna handlingar. Utöver detta reglerar den också hur allmänna, och sekretessbelagda, handlingar ska registreras och i viss mån också hur de ska förvaras hos myndigheten. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS innehåller inte några bestämmelser som reglerar hur ett ärende ska handläggas. Det innebär att det är FL:s bestämmelser som ska tillämpas vid handläggning av ärenden enligt LSS. Däremot finns det bestämmelser om dokumentation i 21 a d. Socialtjänstlagen Bestämmelser om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten finns framför allt i 11 kap. SoL. RIKTLINJER: I Heby kommun skall myndighetsutövningen vara serviceinriktad med snabb handläggning som präglas av rättssäkerhet samt ett gott bemötande. Heby kommun ska verka för att en första kontakt med den som ansöker om en insats eller bistånd ska 15. Underordnad

7 upprättas inom en vecka efter det att ansökan inkommit. Myndighetsnämndernas beslut ska vara av en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Detta ska uppnås genom att Heby kommun verkar för att handläggarna har en god kunskap i lagstiftningen samt är väl informerade om vägledande domar. Kommunens ansvar Socialnämnden ska fortlöpande följa upp vilka personer i kommunen som omfattas av LSS samt vilka deras behov av stöd och service är. Kommunen ska också göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Detta framgår av 15 LSS och 3 kap. 1 SoL. RIKTLINJER: Heby kommun ska tillsammans med avlämnande gymnasiesärskola ha en framförhållning för elevens situation efter avslutad skolgång. Detta ska uppnås genom att rutiner och informationskanaler tillskapas för att möjliggöra en god framförhållning vad beträffar elever som lämnar gymnasiesärskolan i andra kommuner. Personkretsbedömning i LSS I LSS uppräknas tre olika personkretsar vilket innebär att den inte omfattar alla personer med funktionsnedsättningar, detta framgår också av namnet lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De aktuella personkretsarna räknas upp i 1 LSS, de första två är diagnosstyrda och den tredje personkretsen utgår ifrån behovet hos den enskilde oavsett vilken skada, sjukdom eller funktionsnedsättning som orsakat behovet. Beslutet om personkretstillhörighet grundar sig på professionella utlåtanden från läkare eller psykolog samt arbetsterapeuts och/eller sjukgymnasts bedömning av funktionshindrets konsekvenser för den enskilde. Beslutet fattas utifrån dessa utlåtanden av biståndshandläggare tillsammans med enhetschef på delegation från sociala nämnden. Personer med funktionsnedsättning som är över 65 år 16 kan omfattas av LSS om funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande. Om funktionsnedsättningen i sig inte är åldersrelaterad och åldrandet enbart förstärker funktionsnedsättningen kan den enskilde trots hög ålder omfattas av LSS. Personer med funktionsnedsättning kan också ha missbruksproblem. Om kraven för att omfattas av LSS personkrets är uppfyllda omfattas han eller hon av LSS vare sig funktionsnedsättningen beror på missbruket eller något annat. Att den enskilde har rätt till LSS i sådana fall innebär ingen inskränkning i rätten till hjälp enligt SoL mot själva missbruket. Personkrets 1 (1 1 LSS) Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som sammanhänger med en under den enskildes utvecklingsperiod 17 inträffad brist eller skada som är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika insatser. Vid bedömning av funktionsnedsättningens omfattning och de konsekvenser denna har för den enskilde ska psykologiska, pedagogiska och medicinska faktorer vägas samman. Det är av vikt att en helhetsbedömning eftersträvas. För att någon ska bedömas ha en utvecklingsstörning krävs en 16. Vad gäller personer över 65 år och personlig assistans, se vidare vid personlig assistans. 17. Före ca 16 års ålder utredning som genomförts av en person som har kvalificerad kunskap om funktionshindret utvecklingsstörning. Autism och autismliknande tillstånd utmärks av långvariga och djupgående störningar i förmågan till social interaktion och kommunikation med andra människor. Autism kan vara förenad med nedsatt begåvning men behöver inte vara det. Personer med autism som också har nedsatt begåvning har en annorlunda begåvningsprofil och därmed specifika inlärningsproblem som skiljer dem från andra personer med utvecklingsstörning. RIKTLINJER Ett beteendeinriktat arbetssätt för personer med autism eller autismliknande tillstånd ska arbetas fram. Heby kommun ska för att uppnå detta tillskapa rutiner till ett beteendeinriktat arbetssätt för personer med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 (1 2 LSS) Personkrets 2 omfattar personer med betydande och bestående funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder 18 föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkretstillhörigheten ska styrkas genom utredningar av leg. psykolog och vid behov leg. läkare, ofta krävs för denna bedömning specialistkompetens. Med yttre våld avses hjärnskador som orsakats till exempel genom en trafikskada. Sjukdomar av kroppslig art kan till exempel vara tumör, hjärnblödning, inflammationer eller liknande. Olika psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge ett begåvnings- 18. Med vuxen ålder avses tid efter utvecklingsåren det vill säga från cirka 16 års ålder. Skador med begåvningsmässiga funktionshinder som inträffat före 16 års ålder placerar den enskilde i personkrets 1.

8 mässigt funktionshinder, till exempel demens, 19 räknas inte hit. Inte heller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel 20 omfattas av personkrets 2. För personkrets 2 är det ett krav att hjärnskadan ska ha medfört ett begåvningshandikapp. En individ kan, på grund av hjärnskada, ha stora svårigheter i vissa avseenden men klara sig normalt i andra. Bristande förmåga i flera avseenden kan sammantaget göra att den enskildes funktionsnedsättning ska betraktas som stor trots att det inte föreligger ett begåvningshandikapp. I sådana fall är det mycket viktigt att göra en prövning för personkrets 3 i LSS. Personkrets 3 (1 3 LSS) Personkrets 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och varaktiga och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Vad som orsakar svårigheterna är av underordnad betydelse. De förutsättningar som uppräknas nedan ska vara uppfyllda samtidigt. Funktionsnedsättningen, som kan vara såväl fysisk som psykisk, ska: vara stor, varaktig och inte orsakad av normalt åldrande, förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, och föranleda ett omfattande behov av stöd och service. 19. Av vikt är att observera att Regeringsrätten i mål nr från november 2008 konstaterat att en person med Alzheimersdemens kan ingå i personkrets 2 LSS. Där bedöms att den medicinska utredningen i målet får anses visa att sökanden ådragit sig en hjärnskada till följd av kroppslig sjukdom och att han på grund av härav har ett betydande och bestående funktionshinder. Han uppfyller därmed de i lagen uppställda kriterierna för tillhörighet till personkrets 2 1 LSS. 20. Som till exempel Korsakoffs syndrom vilket är en alkoholrelaterad demens. Stor och varaktig funktionsnedsättning Att funktionsnedsättningen ska vara stor innebär att den ska inkräkta på viktiga livsområden som till exempel i hemmet, på arbetet eller under fritiden samt förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi. Den ska ha en sådan karaktär eller omfattning att den starkt påverkar flera av dessa viktiga livsområden samtidigt. Funktionsnedsättningen ska också vara varaktig, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur. Bedömningen av funktionsnedsättningens varaktighet kan ibland vara svår att göra. Tidsgränsen för när en funktionsnedsättning ska betraktas som varaktig får bedömas i det enskilda fallet. I rättspraxis har varaktighet ansetts föreligga om man vet att funktionsnedsättningen kommer att bestå i minst sex månader. Betydande svårigheter Betydande svårigheter innebär att man på grund av sin funktionsnedsättning inte kan klara sig utan hjälp på viktiga livsområden. Detta innebär att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inom- eller utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att han eller hon inte kan förstå och klara sin ekonomi, eller att det rör sig om svårigheter att kommunicera med andra. Konsekvensen av att den enskilde har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring innebär att han eller hon har ett dagligt eller så gott som dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Omfattande behov av stöd och service 21 Med omfattande behov av stöd och service avses både kvantita- 21. Viktiga begrepp att hålla isär. Det förekommer att begreppet omfattande stöd förväxlas med grundläggande hjälpbehov. Grundläggande hjälpbehov gäller dock enbart insatsen personlig assistans och ska inte sammanblandas med begreppet omfattande stöd i prövningen av personkrets tiva och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan dock återkommande insatser av så speciell art att de trots en mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer. Många personer med en psykisk funktionsnedsättning har ett omfattande behov av stöd och service. Rätt till insats? En person som tillhör LSS personkretsar har inte automatiskt rätt till insatserna i LSS. Först måste en bedömning göras om den enskilde är i behov av insatsen samt att behovet inte är tillgodosett på annat sätt, detta framgår av 7 LSS och är ett nödvändigt led i handläggningen. Vid bedömningen av om den enskilde är i behov av en insats ska en jämförelse göras med den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Insatser enligt 9 LSS Insatserna för särskilt stöd och särskild service 1. Rådgivning och annat personligt stöd (9 1 LSS) 2. Personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader (9a LSS, 9 2 LSS) 3. Ledsagarservice (9 3 LSS) 4. Kontaktperson (9 4 LSS) 5. Avlösarservice (9 5 LSS) 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9 6 LSS) 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov (9 7 LSS) 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för

9 barn och ungdomar (9 8 LSS) 9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (9 9 LSS) 10. Daglig verksamhet (endast för personkrets 1 och 2). (9 10 LSS) Finns inte det sökta biståndet/insatsen bland LSS-insatserna kan inte insatsen beviljas genom denna lag. Boendestöd och hemtjänst är exempel på former av bistånd som inte ingår i LSS. När det gäller dessa former av bistånd ska den enskilde informeras om möjligheten att ansöka enligt 4 kap. 1 SoL. RIKTLINJER De funktionshindrade skall erbjudas ett differentierat utbud av olika insatser och verksamheter. Heby kommun ska tillskapa ett differentierat utbud av insatser och verksamheter. Rådgivning och annat personligt stöd (9 1 LSS) Rådgivning och annat personligt stöd är en insats som tillhandahålls av landstinget. Insatsen innebär ett expertstöd av personal med särskild kunskap om levnadsvillkoren för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Landstinget svarar för insatsen och ansökan görs hos landstingets LSS-handläggare. Personlig assistans (9 2 LSS) För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som personlig hygien, att inta måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt att få hela hjälpbehovet tillgodosett genom denna insats. Tid som inkluderar städning, inköp och liknande uppgifter räknas in i det totala behovet av personlig assistans men förutsätter att den enskilde deltar efter egen förmåga i sysslorna. Den enskilde som omfattas av LSS men saknar grundläggande hjälpbehov har ofta rätt till andra insatser enligt LSS, till exempel ledsagarservice. Personlig assistans till vuxen För att utreda rätten till personlig assistans för vuxen ska hänsyn tas till: 22 Personer under 65 år med stora funktionshinder kan ansöka om personlig assistans. Makars gemensamma ansvar. Funktionshindrade föräldrar som ansöker om personlig assistans har principiellt inte rätt till assistans för omvårdnad om barnet Personlig assistans i gruppbostad samt i daglig verksamhet beviljas som huvudregel inte. Personlig assistans till barn och ungdom För att utreda rätten till personlig assistans för barn och ungdom ska hänsyn tas till: Föräldraansvaret innebär att den som är vårdnadshavare enligt FB är ansvarig för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda med hänsyn till barnets ålder, utveckling och andra omständigheter. Detta ansvar har en vårdnadshavare oavsett om barnet har 22. Personer över 65 år som är beviljad personlig assistans har kvar rätten till insatsen även efter 65 år men kan inte ansöka om utökning av tid. Prop. 1992/93:159 s Under den allra första tiden i ett barns liv är det dock naturligt om assistenten även hjälper föräldern med den praktiska omvårdnaden av barnet som han eller hon inte kan ge själv. Det kan gälla till exempel vid amning och blöjbyten. 24. Assistansersättning kan lämnas i samband med vistelse i daglig verksamhet om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl; i situationer där den enskildes funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra, där det med hänsyn till den enskilde hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands m.m en funktionsnedsättning eller inte. Insatsen ska enbart utges för de hjälpbehov som går utöver vad som är normal omvårdnad för ett barn i motsvarande ålder. 25 Personlig assistans i förskola samt skola beviljas normalt inte Vem ansvarar för insatsen personlig assistans? LSS kommunens ansvar Kommunen har ett basansvar för insatsen personlig assistans. Kommunen ska alltid vara beredd att ge personlig assistans eller ekonomiskt bidrag till skäliga kostnader för att enskilda ska kunna ordna assistansen på annat sätt. 26 Av 9 2 LSS framgår att kommunens ansvar för biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga insatser för sådan assistans endast gäller till den del behovet inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt LASS. En person kan alltså ha rätt till personlig assistans eller ekonomiskt stöd för sådan assistans från kommunen enligt 9 2 LSS men han eller hon behöver för den skull inte uppfylla kravet för att få assistansersättning, detta gäller om de grundläggande behoven inte uppgår till i genomsnitt 20 timmar per vecka. Någon nedre tidsgräns för att få personlig assistans finns i dagsläget inte. LASS statens ansvar Assistansersättning är en statlig ersättning som lämnas till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans, detta framgår av 1 LASS. Den som tillhör personkretsen i LSS och behöver hjälp med de grundläggande behoven i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka kan ha rätt till assistansersättning. Det är Försäkringskassan som handlägger assistansersättning, deras 25. Regeringsrätten har i ett avgörande ( ) bedömt att behoven av hjälp med de grundläggande behoven i den mening som avses i 9 a LSS är av begränsad omfattning för ett barn utan funktionsnedsättning vid 12 års ålder. Av detta kan utläsas att en vårdnadshavare inte har ansvar för att rent praktiskt tillgodose de grundläggande behoven från tolv års ålder och uppåt. 26. Prop. 1992/93:159 s 73

10 roll är att bedöma rätten till assistansersättning samt att administrera och betala ut ersättning. Staten ersätter kostnaderna för personlig assistans utöver de 20 första timmarna per vecka. De första 20 timmar ansvarar kommunen för ekonomiskt. Då det är ställt utom all tvivel att ersättning enligt LASS kommer att bli aktuell är det lämpligt att den enskilde informeras om möjligheten att vända sig till och ansöka direkt vid Försäkringskassan. Utredning och beslut om den enskildes statliga assistansersättning underlättas om det finns ett bra samarbete mellan handläggare vid Försäkringskassan och vid kommunen. Anmälan till Försäkringskassan Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka ska anmälan enligt LASS göras hos Försäkringskassan. Enligt 5 andra stycket LASS kan kommunens handläggare göra en behovsanmälan till Försäkringskassan utan att först inhämta den enskildes samtycke utan att därmed bryta mot lagen om offentlighet och sekretess. Det är dock lämpligt att den enskilde kontaktas. Utformning av personlig assistans enligt LSS Insatsen personlig assistans enligt LSS ska utformas på ett sådant sätt att den enskilde har ett stort inflytande över hur stödet ska ges. Det är möjligt att: 27 själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter begära assistans genom kommunen tillsammans med andra funktionshindrade bilda en förening eller ett kooperativ som blir arbetsgivare för flera assistenter anlita annat organ, företag eller organisaton delvis vara arbetsgivare själv och delvis ha assistans genom kommunen eller annan 27. Om den funktionshindrade vill anlita en hushållsmedlem som assistent måste denne anställas genom kommunen alternativt genom fristående organ, till exempel ett kooperativ. Kommunen har alltid ansvar för att utföra insatsen personlig assistans för de personer som så önskar. Skyldigheten inkluderar även de personer som delvis, kanske på kvälls- eller nattetid, vill ha kommunen som assistansanordnare. Friheten att välja utförare är den samma oavsett om ersättning utgår via LASS eller ej. Tillfälligt utökat behov av personlig assistans Kommunen har ett ansvar för tillfälliga utökningar av den personliga assistansen utöver vad som beviljats inom ramen för den statliga assistansersättningen enligt LASS. Kommunen ansvarar då för att såväl faktiskt tillhandahålla, i egen regi eller genom annan utförare, som för att finansiera assistansen. Vid behov av utökning ska den enskilde lämna in en ansökan till kommunen som utreder det tillfälligt utökade behovet i sedvanlig ordning. Om en person ofta ansöker med anledning av tillfälligt utökat behov kan det tyda på att Försäkringskassan i sin bedömning inte har tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. Försäkringskassans beslut om assistanstimmar enligt LASS kan då behöva omprövas. Kommunens skyldigheter vid vakanser Vid sjukdom Kommunen ansvarar för att vid tillfälligt behov tillhandahålla extra assistans, det tillfälliga behovet kan till exempel bero på att den ordinarie assistenten är sjuk. Kommunens ansvar kan uppfyllas på tre sätt: 1. Kommunen utför assistansen genom egen regi eller genom att köpa av privat utförare. 2. Kommunen betalar sjuklöneersättning till den assistansberättigade som själv ordnar sin assistans. 3. Den assistansberättigade uppdrar åt kommunen att träffa ett avtal mellan kommunen och den enskilda assistansan ordnaren om att den sjukersättning kommunen ska utbetala utbetalas direkt till assistansanordnaren. Ett sådant avtal kallas för ett sjuklöneavtal. Orsakade av rekryteringssvårigheter (ej sjukdom) Kommunen ansvarar enligt SoL för att gå in med hemtjänstinsatser, dock ej personlig assistans, när behov av personlig assistent/vikarie uppstår på grund av ordinarie anordnares rekryteringssvårigheter. Personlig assistans vid sjukhusvistelse Tid för personlig assistans medges som regel inte då den enskilde vårdas på sjukhus. Detta kan dock beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är att den enskildes möjligheter att kommunicera kräver att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskaper om den funktionshindrade personen finns till hands. Ansökan görs hos kommunen om den enskilde är beviljad personlig assistans enligt LSS och hos Försäkringskassan om den enskilde är beviljad personlig assistans enligt LASS. RIKTLINJER Personer med insatsen personlig assistans ska få sitt behov av daglig verksamhet tillgodosett. Heby kommuns ambition är att, utöver vad lagen säger, så ska detta ske genom att personer som tillhör persongrupp 3 enligt LSS har rätt att ansöka om daglig verksamhet. Ledsagarservice (9 3 LSS) Ledsagarservice syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av en omfattande funktionsnedsättning. Insatsen bör ha karaktären av personlig service, vara individuellt utformad och lämnas som ett led i syfte att underlätta för den enskilde att ta kontakt med andra.

11 Ledsagarservice är en insats som är knuten till aktiviteter utanför hemmet, den ska ge den enskilde möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner eller bara komma ut på en promenad. Vid utredning om ledsagarservice ska syftet med insatsen framgå. Om den enskilde är beviljad personlig assistans bör insatsen ledsagarservice ingå i den personliga assistansen. Ledsagare vid semesterresor Rekreation och fritid ingår som en naturlig del i livet. Insatser för att den enskilde ska kunna leva som andra ska vara anpassade till de individuella behov och ha karaktären av personlig service. Vid bedömningen om en sådan insats som ledsagare vid semesterresor är nödvändig för att att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor ska bland annat beaktas hans eller hennes ålder och i vilken omfattning han eller hon tidigare beviljats ledsagarservice för att resa. Ett exempel på att behovet skulle kunna anses vara tillgodosett på annat sätt är om den enskilde inom det senaste året beviljats ledsagare vid semesterresa eller beviljats korttidsvistelse i semesterliknande form. Kontaktperson (9 4 LSS) En kontaktperson är en medmänniska som ger ett personligt stöd och fungerar som en vän. Detta är ett icke professionellt stöd och det finns inget krav på formell yrkeskompetens. En viktig uppgift för kontaktpersonen ska bland annat vara att bryta den funktionshindrades isolering. 28 Avlösarservice i hemmet (9 5 LSS) Syftet med insatsen avlösarservice i hemmet är att föräldrar eller makar som lever tillsammans med någon som har en stor funktionsnedsättning ska kunna få en möjlighet att koppla av, 28. Jfr kontaktperson SoL att genomföra olika aktiviteter eller för att kunna förvärvsarbeta. Avlösning i hemmet kan ges både som en regelbunden insats och i olika situationer som inte har kunnat förutses. Om den enskilde är beviljad personlig assistans enligt LSS eller LASS bör avlösning ingå i den insatsen. Största möjliga hänsyn ska tas till den enskildes behov av en flexibel utformning av insatsen. För avlösarservice enligt LSS utgår ingen avgift medan för avlösarservice med stöd av SoL utgår avgift vid varje tillfälle. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9 6 LSS) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet är till för att en person med funktionsnedsättning ska få miljöombyte och rekreation samt för att ge anhöriga möjligheter till avlastning. Korttidsvistelsen innebär att den enskilde tillfälligt vistas på korttidshem, hos en stödfamilj eller deltar i lägerverksamhet. För att beviljas korttidsvistelse ska den enskilde vara i behov av rekreation och miljöombyte och de anhöriga vara i behov av avlösning. Om den funktionshindrade är i behov av miljöombyte, utan att anhöriga är i behov av avlösning, ska i första hand prövas om insatsen ledsagarservice kan tillgodose behovet av miljöombyte för den enskilde. Om den anhörige är i behov av avlösning, utan att den funktionshindrade är i behov av korttidsvistelse, ska i första hand prövas om insatsen avlösarservice kan tillgodose behovet. I begreppet anhörig ingår de som den funktionshindrade delar hushåll med, inklusive familjehem. Vid utformningen av insatsen ska största möjliga vikt läggas vid den enskildes och anhörigas önskemål. RIKTLINJER Behovet av korttidsboende för barn och ungdomar med begåvningshandikapp ska tillgodoses. Detta ska ske genom att enheten för korttidsboende i Heby kommun skall erbjuda barn och ungdomar korttidsboende enligt beslut. Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov (9 7 LSS) Skolbarnomsorg enligt skollagen (1985:1100) omfattar skolpliktiga barn till och med 12 års ålder. Skolungdomar över 12 år som omfattas av LSS kan, om behov föreligger, beviljas korttidstillsyn (förlängd skolbarnsomsorg) enligt LSS vilket innebär att de kan erhålla tillsyn före och efter skoldagen samt under lovdagar. Insatsen korttidstillsyn enligt LSS ska utformas med utrymme för flexibla lösningar och utgå från den enskildes behov. Tillsynen ska erbjudas på ett sådant sätt att den tryggar föräldrarnas möjlighet att delta i arbetslivet. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar (9 8 LSS) Ibland kan barn och ungdomar trots olika stödåtgärder inte bo hos sina föräldrar. Då kan familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar vara ett alternativ. Familjehem innebär att barnet eller ungdomen bor hos en annan familj än den egna familjen. Vid urval av familjehem ska det ställas minst lika stora krav vid en insats enligt LSS som det ställs av socialtjänsten i fråga om andra familjehem. Bostad med särskild service för barn och ungdomar innebär en bostad för en grupp med behov av speciellt stöd, det ska i första hand vara omvårdnadsbehovet som föranleder valet av denna boendeform. I denna typ av bostad ingår omvårdnad, fritid och kultur som en del av insatsen.

12 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (9 9 LSS) En bostad med särskild service kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas: Gruppbostad En gruppbostad är en traditionell form av boende där alla lägenheter har direkt kontakt med de gemensamma utrymmena. För att bli beviljad denna typ av boende ska den enskilde ha ett stödbehov dygnet runt. Stödboende Stödboende är en lägenhet som ligger i nära anslutning till en servicebas. För att bli beviljad denna typ av boende ska den enskilde ha ett dagligt stödbehov. Annan särskilt anpassad bostad Särskilt anpassad bostad är en personligt anpassad bostad och anvisas av kommunen. Stödbehovet kan tillgodoses genom personlig assistans enligt LSS eller genom hemtjänst enligt SoL. I insatsen bostad med särskild service ingår omvårdnad, kulturella aktiviteter och fritidsaktiviteter. Dessa aktiviteter ingår inte i insatsen annan särskilt anpassad bostad. Om behov av dessa aktiviteter föreligger vid boende i annan särskilt anpassad bostad får dessa insatser beviljas enligt LSS eller SoL. RIKTLINJER Personer med behov av särskilt boende ska erbjudas detta med anpassning till individens behov. För att genomföra detta ska Heby kommun tillse att det finns ett brett utbud av boenden med särskilt stöd och service anpassat till individens behov. Daglig verksamhet (9 10 LSS) Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Utformningen av insatsen daglig verksamhet ska ske utifrån den enskildes funktionsnedsättning och verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling och gemenskap. Omvårdnad ingår i insatsen daglig verksamhet, det ska föreligga skäl för att få ha personlig assistent i den dagliga verksamheten utifrån de särskilda skäl som nämns vid insatsen personlig assistans. Omvårdnad, fritid och kultur I insatserna avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom, boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar samt i daglig verksamhet ingår också omvårdnad. I begreppet omvårdnad ligger en skyldighet att ge stöd och hjälp till enskilda med de dagliga behov som de inte klarar själva. Exempel på dagliga behov är; hjälp att sköta hygienen, att klä på och av sig, att kommunicera med andra m.m. I insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Detta framgår av 9 c LSS. Insatser enligt SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på andra sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Rätten till bistånd är inte knuten till vissa särskilt angivna situationer eller insatser. Att rätten till bistånd inte är knuten till några särskilt angivna insatser innebär att insatsernas art och utformning får bestämmas av förhållandena i det enskilda fallet. 29 Vid bedömning är det viktigt att fokusera på den enskildes behov och inte på socialtjänstens insatser. 29. Prop. 1979/80:1 Del A s Hemtjänst Hemtjänsten är en viktig resurs för att nå målet att bo självständigt under trygga förhållanden. Innehållet i hemtjänsten kan delas upp i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter av omvårdnadskaraktär. Med serviceuppgifter avses praktisk hjälp med hemmets skötsel, hjälp med inköp och andra viktiga ärenden, tillagning av måltider eller hjälp med att få hem mat. Med omvårdnad avses de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i hemmet. Hemtjänstens insatser är inte enbart till för äldre och personer med funktionsnedsättning. För människor med missbruksproblem eller med psykisk ohälsa kan hemtjänsten utgöra ett viktigt stöd och möjliggöra ett eget boende. 30 Kontaktperson Det finns även möjligheten att bli beviljad kontaktperson vilket är en person som är avsedd att vara ett stöd på olika sätt för den enskilde. Biståndet utformas tillsammans med handläggare, den sökande och den tilltänkte kontaktpersonen. Ledsagare Ledsagarservice syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av en omfattande funktionsnedsättning. I första hand avses kulturella och sociala aktiviteter som inte ingår i övrig hemtjänst. Syftet är att underlätta för den enskilde att träffa vänner, delta i föreningsliv samt ha möjlighet att ta del av fritids- och kulturaktiviteter. 30. Se vidare om de olika hemtjänstinsatserna i Heby kommuns riktlinjer antagna av sociala nämnden

13 Insatsen ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Ledsagare beviljas max tio timmar per månad, därutöver beslut av nämnd. 31 Avlastning Avlastning beviljas personer som är i behov av stora omvårdnadsinsatser samtidigt som anhöriga är i behov av avlösning. Insatsen beviljas vid enstaka tillfällen. 32 Boendestöd Boendestöd är ett bistånd som är individuellt anpassat och som syftar till att vara ett led i att öka självständigheten samt de praktiska och sociala färdigheterna hos den enskilde. Psykiskt funktionshinder Inom socialpsykiatrin i Heby kommun kan boendestöd utges kostnadsfritt till personer mellan 16 och 65 år 33 under vissa förutsättningar. 34 I dessa fall får den enskilde en ansvarig boendestödjare där man tillsammans omvandlar biståndet till en handlingsplan. En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. 35 RIKTLINJER Psykiskt funktionshindrade ska erbjudas ett differentierat utbud av olika insatser och verksamheter. 31. Se vidare riktlinjer antagna av sociala nämnden Se vidare riktlinjer antagna av sociala nämnden Om behovet av bistånd enbart grundar sig på ett psykiskt funktionshinder enligt definition ovan kan biståndet utges även om personen är över 65 år. 34. Bland annat krävs delaktighet i aktiviteterna av den enskilde för kostnadsfrihet. 35. Rapport 2006:5 Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder, s. 6. Övrigt Detta ska ske genom att projektet Aktivitetshuset Kvarnen i Tärnsjö permanentas samt att biståndshandläggare är uppdaterad på möjliga behov och olika insatsers utformning. Individuell plan enligt LSS Av 10 LSS framgår att den som beviljats insatser enligt LSS kan begära att få en individuell plan upprättad. Kommunen har en skyldighet att informera om att denna rättighet. När en individuell plan upprättas så är det den enskilde som bestämmer vad som ska finnas med i denna plan. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra huvudmän än kommunen. Planen ska fortlöpande och minst en gång per år omprövas. Kommunen har en skyldighet att samordna alla insatser till den enskilde, ett ansvar för att kommunen ska verka för att den som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda även av andra huvudmän finns också, detta framgår av 14 LSS. För att inhämta uppgifter från andra huvudmän krävs att den enskilde samtycker till detta, se lagen (2009:400) om offentlighet och sekretess 12 kap. 2. Genomförandeplan enligt SoL Genomförandeplanen 36 tydliggör för den enskilde och för personalen vad och vem som ska tillgodose beviljad insats. Biståndsbeslutet anger ramarna för hjälpen men det bör ändå finnas utrymme att utforma hjälpen i samtal mellan brukare och vårdare. Insatsen kan brukare och vårdare planera tillsammans. Syftet med en genomförandeplan är att skapa tydlig struktur för det praktiska genomförandet. Genomförandeplanen skall underlätta och effektivisera dokumentationen under en pågående insats. 36. Se också SOSFS 2006:5 6 kap. 1 Socialstyrelsens allmänna råd Av genomförandeplanen bör det framgå; Om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka. Vilka mål som finns för insatsen. När och hur insatsen skall genomföras. På vilket sätt den enskilde har påverkat planeringen av insatsen. Vilka som deltagit i planeringen. När planen fastställs. När planen ska följas upp. Förhandsbesked Förhandsbesked enligt 16 LSS En person som tillhör personkretsen i LSS och vill flytta till en annan kommun har rätt att före flytten få besked av inflyttningskommunen om han eller hon har rätt till insatser i kommunen. För att få förhandsbesked måste avsikten att flytta till kommunen vara klar och bestämd, man kan inte kräva förhandsbesked från flera olika kommuner för samma tid. Ansökan ska av kommunen behandlas som om den sökande var bosatt i kommunen. Om insatser beviljas ska inflyttningskommunen utan dröjsmål planera beviljad insats. Förhandsbeskedet gäller under sex månader, räknat från den dag då insatserna blev tillgängliga för den enskilde. Förhandsbesked enligt 2 kap. 3 SoL En person som önskar flytta till en annan kommun men som till följd av hög ålder, funktionshinder eller annan allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser får hos den kommun han eller hon önskar flytta till ansöka om sådant bistånd som behövs för att uppnå skälig levnadsnivå. Ansökan ska av kommunen behandlas som om den sökande var bosatt i kommunen. Det förhållande att den sökandes behov är tillgodosett i hemkommunen får inte beaktas vid en sådan prövning.

14 Verkställighet av beslut Det finns ingen generell lagregel som talar om när ett beslut ska verkställas. Däremot finns det i specialförfattningarna i vissa fall bestämmelser som reglerar när ett beslut ska verkställas. Inom socialtjänstens verksamhetsområde finns sådana bestämmelser bland annat i SoL och LSS. Om det saknas särskilda bestämmelser om när ett beslut ska verkställas är den viktigaste frågan om beslutet vunnit laga kraft eller inte. Förenklat kan sägas att gynnande beslut ska verkställas omedelbart medan beslut med negativ innebörd för den enskilde inte ska verkställas förrän de vunnit laga kraft. Beslut som inte får överklagas vinner omedelbart laga kraft och ska verkställas omedelbart efter tillkännagivandet. Beslut enligt LSS I 27 LSS finns en uppräkning över de beslut i LSS som gäller omedelbart. I denna uppräkning återfinns bland annat beslut om insatser för en enskild enligt 9 och om förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 andra stycket LSS. Att ett beslut ska verkställas omedelbart innebär att det ska verkställas direkt. Beslut enligt SoL I 16 kap. 3 SoL finns en uppräkning över de beslut i SoL som gäller omedelbart. I denna uppräkning återfinns bland annat beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Att ett beslut ska verkställas omedelbart innebär att det ska verkställas direkt. Ej verkställda beslut Om ett beslut enligt ovan ej verkställts inom tre månader är kommunen skyldig att rapportera detta till Länsstyrelsen samt till de revisorer som avses i 3 kap. 8 KL. Om verkställigheten av ett beslut har avbrutits och verkställigheten inte återupptagits inom tre månader från den dag verkställigheten avbröts ska detta rapporteras på samma sätt. Detta framgår av 16 kap. 6 f SoL och 28 f LSS. Rapportering ska ske en gång per kvartal vilket innebär att beslut som vid nästa kvartal ännu ej verkställts återigen ska rapporteras. Ett beslut som efter att ha rapporterats som icke verkställt ska rapporteras som verkställt så snart detta skett. Om ett beslut ej verkställts inom skälig tid ska/kan kommunen åläggas att betala särskild avgift enligt 16 kap 6 a SoL eller 28 a LSS. Den särskilda avgiften ska fastställas till lägst tio tusen kronor och högst en miljon kronor. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter kan lämnas både muntligt och skriftligt. Oavsett om rättelse kan ske eller ej kan ske inom 14 dagar ska kunden få ett besked inom 14 arbetsdagar hur ärendet handläggs och när ett slutligt besked kan väntas. Den som tagit emot klagomålet/synpunkten har ansvar för att kunden får besked, antingen genom att man själv lämnar besked eller försäkrar sig om att annan handläggare gör det. 37 Anmälan om missförhållanden Lex Sarah Personal som arbetar inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder är i vissa fall skyldiga att anmäla missförhållanden som drabbar enskilda. Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder ska vaka över att dessa får en god omvårdnad (gott stöd och god service, LSS) och lever under trygga förhållanden, detta följer av 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS. 37. Se vidare Heby kommuns rutin för hantering av klagomål och synpunkter I Heby kommun finns handlingsplan för anmälan om missförhållanden vilken ska följas, handlingsplanen återfinns på kommunens intranät. 38 Enligt LSS Av 24 a LSS framgår att de som fullgör uppgifter enligt LSS ska vaka över att enskilda som får insatser enligt denna lag får gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden. Av samma bestämmelse följer att den som fullgör uppgifter enligt LSS och uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör enskild som får insatser enligt denna lag genast ska anmäla detta till den eller de nämnder som avses i 22 LSS respektive till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan gällande insats enligt LSS kan göras anonymt. 39 Enligt SoL Av 14 kap. 2 SoL framgår att den som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna ska genast anmäla detta till socialnämnden eller till den som är ansvarig för yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. 38. Styrdokument/rutiner/Lex Sarah, handlingsplan 39. Prop. 2004/05:39

15 RIKTLINJER - Antagna av sociala nämnden Gäller fr o m Heby kommun, Tingsgatan 11, Heby , information@heby.se