Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN GUIDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN GUIDEN"

Transkript

1 Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN 2007 GUIDEN UPPDATERING/SENASTE NYTT 19 OKTOBER, 2006 Gymnasiereformen inställd Skolminister Jan Björklund meddelade den 11 oktober att han tänker blåsa av reformeringen av gymnasieskolan, GY-07. Tyvärr visste vi inte detta när Programguiden 2007 producerades. Det innebär bland annat att förändringar som frisökning (se sidan 11 i Programguiden) ämnesbetyg (se sidan 9 i Programguiden) större kurser (se sidan 10 i Programguiden) nya programmål (se sidan 9 i Programguiden) nya nationella inriktningar (se sidan 8 i Programguiden) nya kursplaner (se sidan 10 i Programguiden) gymnasieexamen (se sidan 9 i Programguiden) gymnasiearbete (se sidan 9 i Programguiden) historia som ny kärnämneskurs (se sidan 8 i Programguiden) lärlingsutbildning (se sidan 7 i Programguiden) inte kommer att genomföras för de elever som påbörjar sin utbildning efter den 1 juli Förändringen av reglerna för individuella program som trätt i kraft den 1 juli 2006 kvarstår. Tidigare beslut om riksrekryterande utbildningar föreslås upphöra att gälla den 1 januari Riksdagen väntas fatta beslut om detta i december. Informationen i Programguiden gäller Förutom sidorna 8 9 Om programmen och sidan 10 Ämnen och kurser per program gäller informationen i Programguiden fortfarande. Sidan 11 till de nationella inriktningar som finns i din hemkommun kan du söka i mån av plats i annan kommun endast om din hemkommun tillstyrker detta. Under programinformationen på sidorna stämmer inte informationen om inriktningar och ämnen. De utbildningsplaner som tidigare gällt kommer förmodligen att återinföras se information till höger samt på nästa sida. Troligen kommer även ändringar att göras i utbudet, till exempel kan utbildningar som här uppges vara specialutformade ändras till lokala inriktningar. Uppdateringar på nätet På kommer vi att kontinuerligt uppdatera informationen gällande gymnasievalet. Det är denna hemsida du använder när du ska söka till gymnasiet. Du kan också läsa mer på samt på skolornas/kommunernas egna hemsidor. Nationella program och inriktningar 2007 DE HÄR PROGRAMMEN OCH INRIKTNINGARNA FANNS TIDIGARE. FÖRMODLIGEN BLIR DET EN ÅTERGÅNG TILL DESSA 2007/2008. Barn- och fritidsprogrammet Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Byggprogrammet Anläggning, Husbyggnad, Måleri, Plåtslageri Elprogrammet Automation, Elektronik, Elteknik, Datorteknik Energiprogrammet Drift- och underhållsteknik, Sjöfartsteknik, VVS - och kylteknik Estetiska programmet Bild och formgivning, Dans, Musik, Teater Fordonsprogrammet Flygteknik, Karosseri, Maskin- och lastbilsteknik, Personbilsteknik, Transport Handels- och administrationsprogrammet Handel och service, Turism och resor Hantverksprogrammet Lokala inriktningar Hotell- och restaurangsprogrammet Hotell, Restaurang och Måltidsservice Individuella programmet Industriprogrammet Lokala riksrekryterande inriktningar International Baccalaureate Livsmedelsprogrammet Lokala riksrekryterande inriktningar Medieprogrammet Medieproduktion, Tryckteknik Naturbruksprogrammet Lokala inriktningar Naturvetenskapsprogrammet Matematik och Datavetenskap, Miljövetenskap, Naturvetenskap Omvårdnadsprogrammet Lokala inriktningar Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi, Kultur, Samhällsvetenskap, Språk Teknikprogrammet Lokala inriktningar Redaktionen för Programguiden

2 Programmens uppbyggnad Så här har gymnasieskolans program varit uppbyggda tidigare. Förmodligen blir det nu en återgång till detta system. Ett gymnasieprogram består av flera grupper av kurser. Dessa kallas kärnämneskurser, gemensamma kurser, kurser som ges inom inriktningen, valbara kurser, individuellt valbara kurser och projektarbete. Alla nationella program består av gymnasiepoäng. 25 gymnasiepoäng motsvarar ungefär en veckas heltidsstudier även om betygen inte är kopplade till studietiden. Betygen är mål- och kunskapsrelaterade, vilket innebär att de ska visa dina studieresultat i förhållande till de kunskapsmål som är satta för varje enskild kurs. En bas av kärnämnen på 7oäng, som alla läser, ingår i alla program. Kärnämnena ger dig grundkunskaper som du behöver, oavsett vilket yrke du sedan riktar in dig på. I alla nationella program ingår även gemensamma kurser karaktärsämnen från 350 till 8oäng och projektarbete, oäng, individuellt val, 300 poäng, och valbara kurser beroende på program och vald inriktning poäng. En garanterad undervisningstid försäkrar om en miniminivå av lärarledd undervisning. Den garanterade undervisningstiden är undervisningstimmar om 60 minuter för elever på det Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet och undervisningstimmar för övriga program. Hur undervisningstiden fördelas på ämnen och kurser är upp till skolans huvudman. Kärnämnen Kärnämnena är gemensamma för alla som läser ett nationellt (inklusive lokal inriktning eller lokal profi l) eller specialutformat program. De består av: Svenska/svenska 2 Engelska Samhällskunskap Matematik Naturkunskap Religionskunskap Estetisk verksamhet Idrott och hälsa SUMMA oäng oäng oäng oäng oäng oäng oäng oäng 7oäng Svenska A bygger vidare på utbildningen i grundskolan. Tyngdpunkten ligger på att kommunicera i tal och skrift, att vidareutveckla läsförmågan. Svenska B breddar och fördjupar innehållet i Svenska a. Svenska som andraspråk är ett alternativ till kärnämnet svenska. Det är till för dig som har ett annat modersmål än svenska. Engelska A, steg 5, är en bred kurs som utgår från grundskolans engelskundervisning. Du fortsätter att bygga upp förmågan att tala och skriva på engelska i olika situa tioner. Du får bland annat läsa lättare skönlitteratur och lär dig mer om engelskspråkiga länder. Matematik A ger dig fördjupade kunskaper i numerisk räkning, statistik, geometri, algebra och funktionslära. Kursen bygger vidare på de kunskaper i matematik som du fick i högstadiet. Naturkunskap A tar upp frågor som rör miljö-, energi- och resursanvändning. Du får lära dig om människans påverkan på den ekologiska balansen. Experiment, fältstudier och laborationer ingår i undervisningen. Religionskunskap A lär dig att reflektera över hur olika religioner och trosåskådningar påverkar människors tänkande och vardag. Religiösa, moraliska och etiska frågor behandlas utifrån olika perspektiv. Samhällskunskap A breddar och fördjupar dina kunskaper om och förståelse för historia och nutid genom att studera olika samhällsfrågor. Du lär dig mer om vårt samhälle, om ekonomi, om politik och internationella förhållanden. Estetisk verksamhet ägnas åt konstnärliga och skapande uttrycksformer. Det kan röra sig om dans, teater, bild, musik eller formgivning. Idrott och hälsa A ger tillfälle att pröva olika fysiska aktiviteter. Du får fördjupade kunskaper om kost, motion och hälsa. Du studerar också sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö. Gemensamma kurser Det är dessa ämnen som ger programmet dess karaktär eller yrkesinriktning, som skiljer programmen åt och som läses av alla som valt programmet. Antalet poäng varierar mellan olika program från 3oäng till 8oäng. Inriktningar De flesta program har inriktningar mot något område, dvs. ett antal kurser som tillsammans ger din utbildning dess profi l (upp till 5oäng). Du väljer i regel inriktning redan till årskurs 1 men på vissa program kan val av inriktning ske till andra gymnasieåret. Projektarbetet Alla elever i gymnasieskolan ska göra en större självständig arbetsuppgift som omfattar oäng. Projektarbetet utarbetas inom ramen för karaktärsämnena och ser olika ut för olika program. Mycket i dagens yrkesliv utförs som projekt och här får du träning i att arbeta självständigt eller tillsammans med andra, att leta efter information och presentera ditt arbete på ett vetenskapligt sätt. Du får en handledare som hjälper dig och som tillsammans med en utomstående bedömare granskar ditt arbete. Individuellt val Alla program innehåller även individuella val. Individuellt val omfattar 300 gymnasiepoäng. Som individuellt val kan du välja bland många ämnen och kurser från andra program. Du kan välja kurser som ger dig större möjligheter att studera vidare efter gymnasiet. Kurserna engelska b, steg 6, och matematik b ger dig behörighet till många utbildningar på högskolan, liksom kunskaper i främmande språk. Du kan också välja kurser som fördjupar kunskaperna i något av karaktärsämnena. Enskilda skolor kan inrätta valbara lokala kurser. Här har du som elev möjlighet att framföra önskemål och vara med och påverka. Du får betyg på varje kurs Eftersom varje ämne i gymnasieskolan kan omfatta flera kurser får du följaktligen flera betyg i de ämnen där du läser mer än en kurs. Betygen sätts efter varje avslutad kurs och inte vid terminens slut. Betygen samlas i en betygskatalog. I slutbetyget redovisas sedan betygen på samtliga kurser. Betygen sätts efter en fyrgradig skala. Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MVG) Betygen är mål- och kunskapsrelaterade, vilket innebär att de ska visa dina studieresultat i förhållande till de kunskapsmål som är satta för varje enskild kurs. Om du skulle få betyget Icke godkänd (ig) har du rätt att pröva för ett högre betyg eller gå om kursen. ig-prövningar ska göras på skolan du går på. Om du däremot får betyget Godkänd eller högre måste du vänta tills efter att du gått ut gymnasiet innan du har rätt att pröva för ett högre betyg.

3 Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN 2007 GUIDEN DÅLIGT LOKALSINNE? Vi ger dig kartan till alla skolorna SKRUVA ELLER SKRIVA, BAKA ELLER BYGGA vad väljer Du? SVÅRT ATT HÄNGA MED? Vi har lösningen som passar dig! PENGAR OCH PLUGG Så får du det att gå ihop

4 Innehåll Sid 3 Tidplan för intagningen Sid 4 Inför gymnasievalet Sid 5 Hur söker man till gymnasiet? Sid 7 Om gymnasieskolan Sid 8 Om programmen Sid 9 Språk i gymnasieskolan Sid 10 Ämnen och kurser per program Sid 11 Att söka utbildning i annan kommun Sid 13 För dig som behöver extra stöd i studierna Sid 14 Gymnasiesärskolan Sid 12 Studieekonomi Sid 34 Handels- och administrationsprogrammet Sid 36 Hantverksprogrammet Sid 38 Hotell- och restaurangprogrammet Sid 16 Frågor och svar om gymnasieskolan Sid 18 Vad vill du göra i framtiden? Sid 19 Studera vidare efter gymnasiet Sid 20 Frågor som rör din intagning Sid 22 Barn- och fritidsprogrammet Sid 24 Byggprogrammet Sid 26 Elprogrammet På webben Nu hittar du alltid uppdaterad information om gymnasievalet på Sid 40 Individuella programmet Sid 44 Industriprogrammet Sid 46 International Baccalaureate Sid 48 Livsmedelsprogrammet Sid 50 Medieprogrammet Sid 52 Naturbruksprogrammet Sid 54 Naturvetenskapsprogrammet Sid 28 Energiprogrammet Sid 30 Estetiska programmet Sid 32 Fordonsprogrammet Sid 58 Omvårdnadsprogrammet Sid 60 Samhällsvetenskapsprogrammet Sid 64 Teknikprogrammet Sid 66 Adresser till Stockholms läns gymnasieskolor Sid 76 Här finns skolorna Sid 78 Riksrekryterande gymnasieutbildningar Programguiden 2006 är framtagen i samverkan mellan kommunerna inom Gemensam gymnasieregion, samordnat av Kommunförbundet Stockholms län. Informationen bygger på uppgifter som var kända i början av september För senaste uppdateringar se eller Projektledning: Mikael Håkansson. Textbearbetning: Roger Adolfsson, Christina Johannisson, Agneta Eldeby, Anna Hyensjö, Petra Wårstam, Nils Blume, Anne- May Lindgren, Christina Fahlén, Susanne Jedenborg, Mikael Håkansson, Maria Fridensköld och Per Israelsson. Grafisk form: Johan Nilsson, Kombinera. Foto: Ulrica Zwenger, Jimmie Sonelius och Hansi Elsbacher. Tryck: Edita, oktober Upplaga: ex.

5 Tidplan för intagningen December 2006 Grundskolorna skickar höstterminsbetygen till gymnasieintagningen. Januari 2007 Gymnasieintagningen skickar lösenord till samtliga elever i åk 9 och till IV åk februari Sista ansökningsdag till gymnasieskolan. Mars Färdighetsprov till estetiska program och vissa engelskspråkiga utbildningar. Mitten av april Preliminär intagning. Webbsidan öppnas för eleverna. Omvalsperioden startar Slutet av augusti Skolstart! Augusti Reservintagning. 7 Slutet av juli Sista svarsdag. Månadsskiftet juni/juli Resultat av den slutgiltiga intagningen redovisas och webbsidan öppnas för eleverna och slutbesked skickas per post. Juni Grundskolorna och IV skickar slutbetygen till gymnasieintagningen. Maj/juni Färdighetsprov till estetiska program och vissa engelskspråkiga utbildningar. Fram till mitten av maj Fram till mitten av maj kan du göra ändringar i din ansökan. 3

6 Inför gymnasievalet I Stockholms län finns det närmare 200 gymnasieskolor. Det fi nns 17 nationella program och en mängd specialutformade program att välja mellan. Dessutom har de fl esta programmen olika valbara inriktningar. Låter det som en omöjlig uppgift att göra ditt gymnasieval? Det behöver faktiskt inte vara så svårt som det låter. Du kommer snart att märka att det bara är att fåtal val som intresserar just dig. Vad handlar valet om? Att välja till gymnasiet är inte ditt största val i livet och det avgör inte vad du ska göra fram till pensionen. Yrkesvalen gör de allra flesta senare i livet. Det viktigaste är att du väljer något som du är intresserad av nu och något som du vill göra de närmaste åren. Men tänk på att du inte automatiskt hamnar på någon skola och något program. Du måste faktiskt själv välja! Vilket gymnasieprogram ska jag välja? Först och främst bör du fundera över vad du egentligen är intresserad av. Vilket program kan passa dina intressen? Vilka inriktningar fi nns det att välja mellan på det program som du är intresserad av? Vilken skola ska jag välja? När du bestämt dig för ett program, och kanske en inriktning, gäller det att hitta en bra skola. För många är det kanske ett enkelt val, för andra lite svårare. Vissa saker är bra att fundera kring innan du väljer vilken skola du vill gå i. Hur långt är du beredd att resa till skolan? Har skolan någon speciell profi l? Vilka individuella val erbjuder sko lan? Det kan också vara bra att ta reda på vilka resurser skolan har för just det program som du söker. Olika regler gäller för vilka skolor och utbildningar du kan söka i andra kommuner än din hemkommun beroende på var du bor (du kan läsa mer om vilka regler som gäller på sidan 11 och på ). Verkar det krångligt? Fråga din studie- och yrkesvägledare, eller någon annan ansvarig på din skola, om vad som gäller för just dig. Öppet hus Det bästa sättet att ta reda på mer om ett visst program och den skola du är intresserad av är att besöka skolans öppna hus. De flesta gymnasieskolor har öppet hus. Då får du chansen att själv se skolan, träffa elever och lärare och ställa alla typer av frågor. Längst bak i katalogen kan du se de olika datumen för skolornas öppna hus. Den november kan du också besöka Gymnasiemässan i Älvsjö. Där kan du bl.a. ställa frågor till intagningskanslierna, lyssna till aktuell information och träffa studie- och yrkesvägledare. Tänk på att fylla i fl era olika alternativ. Det är inte säkert att du kommer in på ditt förstahandsval, så gardera dig med några fl er alternativ. och till sist Det är du som bestämmer vad du ska välja. Ta valet med lite ro och lycka till! 4

7 Hur söker man till gymnasiet? Vem kan söka till gymnasiet? Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. Om du har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande med godkänt betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk får du söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Om du är eller riskerar att bli obehörig bör du söka något eller några individuella program. Att söka Du som är elev i någon av länets grundskolor får ett lösenord hemskickat i januari. Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan ringa till din hemkommuns intagningskansli för att få ett lösenord. Så här gör du: Logga in med hjälp av ditt lösenord på. Gör ditt val. Bekräfta och skriv ut ansökan. Skriv under tillsammans med vårdnadshavare. Lämna in din ansökan. Sista datum att registrera valet är den 15 februari. Datum för inlämning av den underskrivna ansökan kan variera mellan skolor. 5

8 Alla grundskoleelever lämnar sin ansökan till skolans studie- och yrkesvägledare om inget annat meddelats. Du som inte går i någon skola skickar din ansökan till hemkommunens intagningskansli. Rangordna val I din ansökan måste du rangordna valalternativen så att det du helst vill komma in på står som val ett, näst helst som val två osv. Intagningen görs på meritvärdet, dvs. betygspoängen. Observera att du bara kan bli intagen på en studieväg! Om ditt meritvärde räcker för intagning på flera så blir du intagen på den studieväg, du har rangordnat högst av dessa. Det betyder att om din poäng räcker för intagning på det alternativ du har som nummer ett, blir du intagen där och står inte som reserv till lägre rangordnade val. Om du blir intagen på val två, står du som reserv till ditt första val osv. Vid intagning till Estetiska programmet, där inträdesprov görs, räknas provpoängen med i meritvärdet. Preliminär intagning I mitten av april görs en preliminär intagning på grundval av höstterminsbetyget i år 9. Med ledning av intagningsresultatet justeras antalet platser på studievägarna så långt det är möjligt, för att tillgodose de sökandes önskemål. Elever samt skolornas studie- och yrkesvägledare får besked om de preliminära intagningsgränserna. Tänk på att betygen och därmed intagningsgränserna i de flesta fall höjs vid den slutliga intagningen! som har blockbetyg i no- och/eller so-ämnen får man genom att multiplicera blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Fri kvot Ett begränsat antal platser ska avsättas för elever som 1. på grund av särskilda omständigheter (medicinska, sociala) bör ges företräde framför övriga sökande. 2. kommer från skolor där betygen inte utan vidare kan jämföras med grundskolans betyg (t.ex. Waldorfbetyg och utländska betyg). Sökande i fri kvot måste vara behöriga. Slutlig intagning Den slutliga intagningen sker på grundval av slut betyget från år 9. Resultatet av den slutliga intagningen skickas hem till dig i början av juli. Det gäller även dig som inte blivit intagen. Läs igenom informationen noga om hur du ska svara. Du ska svara via webben. Har du inte fått något slutligt besked senast den andra veckan i juli bör du kontakta gymnasieintagningen i din hemkommun. Reservintagning Reservintagningen påbörjas i slutet av juli och håller på till mitten av september. Under reservintagningen tas elever in på de platser som blivit lediga när andra elever tackat nej eller blivit uppflyttade till högre rangordnat val. Ändringsval Du har möjlighet att ändra/justera din ansökan. Ändringsvalet kan göras från mitten av april till ett stycke in i maj. Du gör då om samma procedur som är beskriven ovan. I och med att du har registrerat ditt nya val och lämnat in en ny underskriven ansökan, är det detta val som gäller vid den slutliga intagningen. Om du är nöjd med ditt val i februari ska du inte göra någonting alls. Urval Varje kommun är skyldig att erbjuda alla behöriga ungdomar i kommunen plats på ett nationellt eller specialutformat program. När antalet platser på en utbildning/skola är färre än antalet sökande görs ett urval med hjälp av de sökandes meritvärden. Meritvärdet är summan av 16 bästa ämnesbetygen. Betygsvärdena är 20 för mvg, 15 för vg och 10 för g. Om det vid ansökan till Estetiska programmet görs inträdesprov, så räknas provpoängen med i meritvärdet. Betygsvärdet för elever Ett exempel: Du får en plats på ditt andrahandsval vid den slutliga intagningen och svarar att du helst vill komma in på högre val (ditt val ett). Under reservintagningen blir en plats ledig på ditt första val och du kan tas in där (under förutsättning att du står på tur på reservlistan). Observera att du automatiskt mister din gamla plats (val två) när du tas in på ett högre rangordnat val! Under sommaren kan du, med hjälp av ditt lösenord, gå in och se intagningsresultatet och följa din reservplacering via www. gymnasieintagning.se. Intagningsresultatet kan inte överklagas. Om du lägger till val efter den slutliga intagningen kommer du sist i reservkön till respektive studieväg som du har lagt till. 6

9 Om gymnasieskolan Gymnasieskolan är frivillig. Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19. Det fi nns 17 nationella program med olika inriktningar och lokala profi ler. Det fi nns specialutformade program och dessutom lärlingsutbildningar. Samtliga utbildningar är treåriga och ger dig grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Nationella program Alla nationella program omfattar totalt gymnasiepoäng. Det är framförallt två program, naturvetenskap- och samhällsvetenskapsprogrammen, som förbereder dig till fortsatta studier och ger särskild behörighet till de flesta högskoleutbildningar. Estetiska programmet och teknikprogrammet ger också behörighet till flera högskoleutbildningar, de övriga 13 programmen är först och främst yrkesförberedande och ger grundläggande yrkeskunskaper samt en bred basutbildning inom sina respektive områden. Varje program får sin inriktning och sin profi l genom programmets karaktärsämnen. Lokala inriktningar En lokal inriktning ska tillgodose ett lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen. Lokala profiler Med hjälp av de valbara kurserna kan skolorna lokalt komponera kurspaket som breddar eller fördjupar inriktningen. Specialutformade program Genom att kombinera karaktärsämnen från olika program kan skolan eller kommunen tillgodose lokala eller regionala behov eller önskemål. Ett specialutformat program innefattar även kärnämnen och gymnasiearbete, det motsvarar ett nationellt program i fråga om utbildningens nivå och omfattning. Du kan se under varje programbeskrivning vilka specialutformade program som erbjuds. Gymnasial lärlingsutbildning Gymnasieskolorna i Stockholms län samarbetar med flera branscher för att erbjuda olika typer av lärlingsutbildning. Du läser kärnämnen och samtliga obligatoriska kurser och får på så sätt behörighet till högskolan. Minst 32 veckor, eller 800 poäng, är företagsförlagd utbildning. International Baccalaureate IB ib är en internationell riksrekryterande utbildning. All undervisning sker på engelska. Läs mer om ib på sidan 46 och på Internet Behörighet till de nationella och specialutformade gymnasieprogram För att komma in på något av de nationella eller specialutformade programmen krävs betyget Godkänt i ämnena Svenska/Svenska som andra språk, Engelska och Matematik. Individuellt program Det individuella programmet är ett alternativ i första hand för dig som inte är behörig eller trots behörighet inte kommit in på ett nationellt eller specialutformat program. Läs mer om Individuella programmet på sidorna

10 Om programmen Ett gymnasieprogram består av: kärnämneskurser (800 poäng) gemensamma karaktärsämnen (minst 400 poäng) nationella inriktningar (minst 300 poäng) valbara ämnen (minst oäng) individuellt val (300 poäng) gymnasiearbete (oäng) Gymnasiepoäng Varje kurs i gymnasieskolan ger något som kallas gymnasiepoäng: 50, 100, 200 eller 300 poäng. Man kan säga att antalet poäng ska motsvara din arbetsinsats och att en poäng är ungefär en lektionstimme men kan vara både mer eller mindre. Det kan vara olika på olika program och skolor. En fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt eller och specialutformat program består av gymnasiepoäng. Kärnämneskurser, 800 poäng Kärnämnena ger dig grundkunskaper som du behöver oavsett vilket yrke du inriktar dig på och är gemensamma för alla som läser ett nationellt eller specialutformat program. De består av: Svenska/Svenska som andra språk Engelska Matematik Idrott och hälsa Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap Estetisk verksamhet Historia oäng oäng oäng oäng oäng oäng oäng oäng oäng Gemensamma karaktärsämneskurser, minst 400 poäng Dessa ämnen ger programmet dess karaktär eller yrkesinriktning och skiljer programmen åt. Kurserna läses av alla som valt programmet. Inriktningar, minst 300 poäng De flesta program har inriktningar mot något område, dvs. ett antal kurser som tillsammans ger utbildningen dess profi l. Du väljer inriktning till år ett eller två. Läs mer på. Valbara ämnen, minst oäng Med hjälp av de valbara kurserna komponerar skolan kurspaket som breddar eller fördjupar inriktningen av programmet. Antalet kurser och poäng varierar på de olika programmen. Individuellt val, 300 poäng Det individuella valet erbjuds inom alla nationella- och specialutformade program och är alltid 300 poäng. Du väljer själv fördjupningsämne och kan välja bland ämnen som ger dig större möjligheter till vidare studier. 8

11 Gymnasiearbetet, oäng Gymnasiearbetet har en egen kursplan och sammanfattar vad du läst på programmet. Alla elever i gymnasieskolan ska göra en större självständig arbetsuppgift som omfattar 100 poäng. Godkänt gymnasiearbete ska sammanfatta vad du har lärt dig på programmet och är en förutsättning för att få en gymnasieexamen. Korta fakta Alla nationella program består av poäng. Betygen är mål- och kunskapsrelaterade. I alla program ingår kärnämnen. Gymnasieexamen För att få en gymnasieexamen ska du ha godkänt betyg i minst 90 % av de antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Du måste också vara godkänd på gymnasiearbetet. Ämnesbetyg Varje ämne i gymnasieskolan kan omfatta flera kurser. Betygen sätts efter avslutad kurs, sista satta kursbetyget ger dig betyg i ämnet. Betygen sätts efter en fyrgradig skala: Icke godkänt (ig) Godkänt (g) Väl godkänt (vg) Mycket väl godkänt (mvg) Betygen är mål- och kunskapsrelaterade, vilket innebär att de ska visa dina studieresultat i förhållande till de kunskapsmål som är satta för varje enskild kurs. Språk i gymnasieskolan Moderna språk kan läsas som språkval på Samhällsvetenskapsprogrammet och på Naturvetenskapsprogrammet samt som individuellt val på samtliga program. Moderna språk läser man inom sju steg. Varje steg motsvarar oäng. Om ett språk startar eller ej kan bero på hur många som sökt språket. Om du har betyg i språkval från grundskolan måste du läsa kursen steg 3 på gymnasieskolan. Om du inte har läst språk väljer du nybörjarkursen steg 1. Om du har läst språk i grundskolan som elevens val kan du läsa steg 2 i gymnasieskolan. Franska, spanska och tyska erbjuds på de fl esta gymnasieskolor. Exempel på andra språk som kan erbjudas är arabiska, italienska, japanska, kinesiska och ryska. Undersök med skolan vilka språk som fi nns! 9

12 Ämnen och kurser per program (poäng) ÄMNEN SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET NATURVETENSKAPSPROGRAMMET TEKNIKPRO- GRAMMET ESTETISKA PROGRAM- MET ÖVRIGA PROGRAM Ekonomi Samhälle Språk och kultur Matematik och datavetenskap Miljö och natur Miljö och samhällsbyggnad Naturvetenskap och matematik Bild och formgivning; Dans Musik Teater BF, BP, FP, HR, MP, EC, HP, IP, NP, EN, HV, LP, OP KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KÄRNÄMNEN Svenska/ svenska som andraspråk 1,2, ,2, ,2, ,2, Engelska 5, , , , , , , , , Samhällskunskap 1, , ,2, , Religionskunskap , Matematik 1, , , , ,2,3, ,2, ,2,3, ,2, , Naturkunskap ,2, Idrott och hälsa Estetisk verksamhet Historia 1, , ,2, , , , , , GEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN Geografi , Moderna språk Språk olika kurser 200 Filosofi Psykologi Företagsekonomi 1,2 200 Juridik 100 Hållbart samhälle Kulturhistoria Dataämnen 1,2 200 Fysik , Kemi , Biologi , ,2 200 Teknikutveckling 1,2 200 Estetiskt lärande 100 Karaktärsämnen/valbara ämnen inom resp. program ÖVRIGA ÄMNEN Gymnasiearbete Individuella val SUMMA POÄNG

13 Att söka utbildning i annan kommun Fristående skolor Till en fristående skola (friskola) söker alla på lika villkor och betygen styr vilka som kommer in. Du ansvarar själv för att ta reda på vilka regler eller intagningsprov som gäller för den skola du vill söka till. Kommunala skolor och nationella program Du kan söka till ett nationellt program vid en kommunal gymnasieskola i en annan kommun. Viktigt att notera är att en kommun i första hand tar emot sina egna behöriga elever (det vill säga de som är folkbokförda i kommunen), elever som bor i en kommun som inte har programmet samt elever som bor i kommuner som har samverkansavtal. Platserna som fi nns kvar när dessa elever med företräde fått plats är öppna för övriga sökande. Mer information hittar du på: www. gymnasieintagning.se. Lokala inriktningar Till lokala inriktningar har den anordnande kommunens elever företräde. Din hemkommun är inte skyldig att betala för att du ska få gå en lokal inriktning, se vidare på se. Vill du veta vad som gäller i din kommun kontaktar du din studie- och yrkesvägledare. Betalar din hemkommun för lokala inriktningar så söker du på samma sätt som till nationella program i andra kommuner. Individuella program Det individuella programmet går du i din hemkommun, om det inte fi nns särskilda skäl till att du måste gå i en annan kommun. Ibland har två eller flera kommuner tecknat samverkansavtal och då kan du få gå programmet i en annan kommun. Söker du Individuella programmet på en friskola eller i en annan kommun ska din hemkommun godkänna ditt val. Riksrekryterande utbildningar Riksrekryterande kommunala program och inriktningar får du söka oavsett var du bor i Sverige. Till dessa utbildningar söker du på samma villkor som andra. Din studie- och yrkesvägledare kan berätta mer om riksrekryterande utbildningar. Till riksidrottsgymnasium kan alla idrottsintresserade elever söka och ansökan och uttagning görs genom ditt specialidrottsförbund. Sista ansökningsdag är vanligtvis 1 november. Din studieoch yrkesvägledare har mer information om hur ansökan går till. International Baccalaureate, ib, är en internationellt erkänd examen som är öppen för elever med goda kunskaper i engelska och matematik. Elever som söker gör inträdesprov i de två ämnena och en personlig intervju sker. Skolan fi nns på ett 20- tal skolor i Sverige. Mer information får du av din studie- och yrkesvägledare. Specialutformade program Du kan söka specialutformade program i andra kommuner om din hemkommun har bestämt att de betalar för dessa program. Betalar din kommun söker du till programmet på samma villkor som andra behöriga elever, det vill säga på ditt betyg. Prata med din studie- och yrkesvägledare om du vill veta vad som gäller i din kommun. 11

14 Studieekonomi Du som går på gymnasieskolan kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år, därefter kan du söka studiemedel med en bidragsdel och en lånedel. Studiebidrag beviljas om du studerar på heltid på gymnasieskola, folkhögskola, kommunal eller statlig vuxenutbildning på gymnasienivå och vissa andra utbildningar. Mer utförlig information får du på Studiehjälp Studiehjälp består av: studiebidrag extra tillägg inackorderingstillägg Studiebidrag Studiebidraget (1 050 kr per månad år 2006) beviljas utan ansökan om du går i gymnasieskola. Är du utländsk medborgare måste du dock ha fått den principiella rätten till svenskt studiestöd beviljad. Normalt är studietiden fyra månader på höstterminen och fem på vårterminen. Du som studerar i minst fem månader under vårterminen får studiebidrag för hela kalenderhalvåret, dvs. sex månader. Innan du får den första utbetalningen ska skolan ha meddelat csn att du studerar. Första utbetalningen görs normalt i slutet av september och den sista i juni. Om du inte är myndig betalar csn ut hjälpen till din vårdnadshavare. Är du myndig betalas den ut direkt till dig. Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg kan du få om du studerar på annan ort och inte kan resa mellan studieorten och hemmet varje dag. Det är ett bidrag som ska ersätta en del av dina kostnader för hyra och resor. Om du studerar vid en kommunal gymnasieskola ska du kontakta din hemkommun för att söka tillägget. Om du studerar vid fristående gymnasieskola, folkhögskola eller riksinternat ska bidraget sökas genom csn. För att kunna beviljas bidraget krävs att det program och den nationella inriktning du ska läsa inte fi nns på hemorten. Dagliga resor Har du längre än sex km till skolan får du bidrag till dagliga resor mellan hem och skola, till exempel sl-kort. Korten utdelas av skolan vid terminsstart. Vissa skolor och kommuner kan dela ut sl-kort för kortare resväg, undersök med din hemkommun om vad som gäller. Extra tillägg Extra tillägg ansöker du om hos Centrala Studiestödsnämnden (csn). Behovet av tillägget prövas mot elevens och föräldrarnas ekonomiska förhållande. För att vara berättigad till tillägget måste familjens ekonomiska underlag, före skatt, understiga kr (2006). För utländska medborgare gäller särskilda regler. 12

15 För dig som behöver extra stöd i studierna Har du behov av att studera i mindre grupp så erbjuder gymnasieskolorna i Stockholms län följande 3 4 åriga behovsgrupper: Nationella inriktningar SKOLA OCH INRIKTNING Brännkyrka gymnasium SP för elever i behov av särskilt stöd (4 år) Danderyds gymnasium Specialutformat program närliggande SP för elever med Aspergers syndrom Fredrika Bremergymnasierna Berika SP med inriktning SP för elever med Aspergers syndrom Röllingby gymnasium Specialutformat SP för elever med Aspergers syndrom Vallentuna gymnasium Specialutformat SP för elever med Aspergers syndrom Individuella inriktningar SKOLA OCH INRIKTNING Arlandagymnasiet inriktning HR långsam takt Ekenbergska gymnasiet inriktning HP, HR och HV för elever med Aspergers syndrom Enskede Gårds gymnasium inriktning HV (ej frisör), LP och FP Farsta gymnasium För elever med ADHD Huddingegymnasiet För elever med Aspergers syndrom Fredrika Bremergymnasierna Berika För elever med Aspergers syndrom IVIK-gymnasiet För invandrarungdom i behov av särskilt stöd Kista gymnasium inriktning HP Kvarngymnasiet Järfälla För elever med Aspergers syndrom PRISMA praktiskt inriktade studier mot arbetslivet Rudbeck inriktning praktik långsam inlärning Solna Gymnasium För elever med Aspergers syndrom S:t Eriks gymnasium inriktning Allmän (1 2 år) inriktning Servicemekaniker FP S:t Görans gymnasium inriktning HR Södra Latins gymnasium inriktning Estetisk Thorildsplans gymnasium För elever med Aspergers syndrom Tumba gymnasium För elever med Aspergers syndrom Tyresö gymnasium För elever med Aspergers syndrom Vallentuna gymnasium För elever med Aspergers syndrom Vilunda gymnasium För elever med Aspergers syndrom samt HP långsam studietakt Wendela Hebbegymnasiet inriktning ES och inriktning Film och data Östra reals gymnasium För elever med Aspergers syndrom I bilagan till ansökan beskrivs behovet av liten grupp och det är bilagan som är underlaget för intagningen. Du kan vara behörig eller obehörig. Ansökan gör du på senast den 15 februari

16 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan vänder sig till de elever som har rätt att läsa enligt gymnasiesärskolans kursplan. Dessa elever är ofta redan mottagna i den obligatoriska särskolan och går i särskolegrupp eller är integrerade i vanlig grundskoleklass. Det är styrelsen för särskolan i hemkommunen som avgör vilka elever som inte bedöms kunna uppnå gymnasieskolans mål och som fattar beslut om mottagande i gymnasiesärskolan. För att bli mottagen i gymnasiesärskolan krävs att eleven har genomgått utredningar som tydligt talar om att eleven tillhör särskolans målgrupp, dvs elever med utvecklingsstörning. Innan du söker till gymnasiesärskolan måste styrelsen i din hemkommun ha bedömt att du har rätt att gå där. Du måste också ha gjort praktik på minst två av gymnasiesärskolans program. Skolans studie- och yrkesvägledare eller din klasslärare hjälper dig att ordna sådan praktik. Vid skolplacering utgår skolkommunen från önskemål i din ansökan, resultatet av praktiken och de pedagogiska utlåtanden som fi nns. Program efter intresse och förutsättningar Gymnasiesärskolan är fyraårig och har nationella och specialutformade program samt individuellt program. Som elev väljer du program efter intresse och förutsättningar. Ett mål med utbildningen är att du efter avslutad skolgång ska kunna erbjudas arbete/sysselsättning. De nationella och specialutformade programmen Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program förbereder för arbete på den öppna arbetsmarknaden, vilket innebär att du förväntas klara de krav som ställs på en vanlig arbetsplats. I utbildningen ingår minst 22 veckors praktik/utbildning på en eller flera arbetsplatser, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning, apl. Ett individuellt program innehåller yrkesträning och verksamhetsträning som anpassas efter den enskilda elevens behov. I både yrkesträning och verksamhetsträning fi nns flera valbara ämnen och kurser. Om så är möjligt och passar eleven ingår även här praktik utanför skolan. 14

17 Var finns programmet? Nationella inriktningar Danderyds gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Specialutformat program Service och miljö Enskede Gårds gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Specialutformat program Media med inriktning handel Foucaultgymnasiet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Specialutformat program (4 år) Barn och omsorg Specialutformat program (4 år) Kontor och administration Specialutformat program (4 år) Miljö och fastighet. Fredrika Bremergymnasierna Berika Naturbruksprogrammet Specialutformat program inriktning Hotell och restaurang & Handelsprogram Häggviks gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Medieprogrammet Kista gymnasium Specialutformat program inriktning Handels- och administrationsprogrammet Specialutformat progam inriktning Miljö och fastighetsprogrammet Nacka gymnasium Handels- och administrationsprogrammet Specialutformat program närliggande Industriprogrammet Träteknik Nynäshamns gymnasium Specialutformat program Hantverk och service Specialutformat program Omvårdnad och service Rodengymnasiet Specialutformat program mot Handels- och administrationsprogrammet och Medieprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Naturbruksprogrammet (Ekebyholm i Rimbo) S:t Botvids gymnasium Estetiska programmet Specialutformat program Fastighetsskötsel och industriteknik Specialutformat program Omvårdnad S:t Eriks gymnasium Estetiska programmet S:t Görans gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Sågbäcksgymnasiet Hotell- och restaurangprogrammet Särskilt Bra gymnasiet Naturbruksprogrammet (4 år) Tyresö gymnasium Specialutformat program Hantverk och service Specialutformat program Omvårdnad och service Östra Gymnasiet Specialutformat program Social utbildning för elever med diagnosen Autism Individuella inriktningar Arlandagymnasiet Kunskapssmedjan, inriktning service och estetisk verksamhet Freja Enskede Gårds gymnasium Yrkesträning allmän Yrkesträning autism Yrkesträning hörsel Fredrika Bremergymnasierna Berika Individuellt program Kvarngymnasiet Träningsklass Yrkesträning Nynäshamns gymnasium Verksamhetsprogrammet Yrkesträning Rodengymnasiet Individuellt program S:t Botvids gymnasium Inriktning mot Natur, Miljö och Hantverk Verksamhetsträning S:t Eriks gymnasium Verksamhetsträning autism Verksamhetsträning kommunikation Yrkesträning allmän Stockholms RH-gymnasium Verksamhetsträning autism Yrkesträning inriktning Data och SO Tyresö gymnasium Individuellt program uppdelat i tre klasser Vinstagårdsskolan Stockholm Verksamhetsträning Rh Östra Gymnasiet Yrkes- och verksamhetsträning Mat och boende Verksamhetsträning 15

18 Frågor och svar om gymnasieskolan! Vad gör jag som inte kommit in på något av de alternativ jag sökt? Räcker inte dina betyg för att tas in till någon av de studievägar du har sökt står du utan plats. Därför är det bra att du garderar dig med flera alternativ. Efter den första reservintagningen vecka 30 publiceras, på, de skolor där lediga platser fi nns. För att du ska kunna vara med och konkurrera om dessa platser krävs att du skriftligen anmäler dig som sökande till dessa. Ett brev med alla studievägar rangordnade i intresseordning, namn, personnummer och underskrift ska skickas till gymnasieintagningen. Om du vill ha kvar de studievägar du önskat tidigare ska de vara med i denna ansökan, annars stryks de. Observera att du inte kan tas in på något utbildningsalternativ du inte har sökt. Kan jag få ekonomiskt studiestöd? Du som går i gymnasieskolan kan få ekonomisk studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år, därefter kan du få studiebidrag. Studiehjälpen beviljas om du ska studera på gymnasieskola; ska studera på heltid. Pengarna kommer automatiskt och du behöver inte ansöka om det. Vad händer om jag kommit in på mitt första utbildningsalternativ och under sommaren ändrar mig och vill komma in på ett annat utbildningsalternativ? Om du lägger till nya studievägar eller vill komma in på en studieväg som du har rangordnat lägre än den du har kommit in på betraktas en sådan ändring som ett sent ändringsval. Det innebär att du, oberoende av betyg, hamnar sist i kön till de studievägarna. Tänk noga igenom dina utbildningsalternativ och i vilken ordning du vill ha dem redan vid ansökningstillfället i februari. När görs intagningsprov till Estetiska programmet och de engelskspråkiga utbildningarna? Proven görs i mars och i maj/juni. Alla som sökt i februari kallas till prov i mars. Elever som gör ändringsval under omvalsperioden april/maj kallas till prov i slutet av maj alternativt i början av juni. De som sökt estetiskt program eller engelskspråkiga utbildningar får ett brev hem där det står vad de ska förbereda sig på inför provet samt tid och plats för provet. Vem bestämmer över skolan? Regering och riksdag anger mål och riktlinjer för skolan. Kommunerna ansvarar för genomförandet. Skolverket (skolornas myndighet) ser till att målen förverkligas i kommunerna. I kommunerna fi nns det en förvaltning (t.ex. utbildningsförvaltning) som ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av gymnasieskolan i respektive kommun. Förvaltningen ansvarar också för drift av kommunal verksamhet inom gymnasieskolan. Rektorn på skolan beslutar i samråd med lärare, elever och föräldrar om hur man ska arbeta för att nå målen. Kan jag påverka skolans verksamhet? Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger dig som elev rätt till inflytande. I skollagen och i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening. För dig som elev är det viktigt att konkret kunna se att ditt inflytande ger resultat i frågor som rör din vardag. Det kan t.ex. gälla att ta fram skolans värdegrund, hur antimobbningsarbetet ska ske på skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska 16

19 se ut. Denna strukturerade elevdemokrati innebär att du kan vara delaktig i t.ex. elevråd, skolkonferenser, jämställdhetsgrupp, matråd. Måste jag gå på gymnasiet? Nej, gymnasieskolan är en frivillig skolform och vänder sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan. Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19 år. Hur vet jag om en skola är bra? Det bästa sättet att bedöma hur en skola fungerar är att ta kontakt med skolan, göra besök, tala med lärare och elever. Som hjälp för din bedömning kan du ta del av olika uppföljnings- och utvärderingsresultat. Du kan också läsa skolans kvalitetsredovisning. Vissa kommuner har skolinspektörer vars inspektionsrapporter fi nns på kommunens hemsida. På fi nns Skolverkets inspektionsrapporter från kommunala och fristående skolor. Kostar det något att gå i gymnasiet? En del gymnasieskolor tar ut en avgift för skolmaten. En del fristående gymnasieskolor tar ut vad de kallar en frivillig avgift. Det kan vara bra att kontrollera i förväg om den skola du söker till har några sådana frivilliga avgifter. På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för kläder och annan utrustning samt att du måste stå för egna kläder. Vad är det som avgör intagningen till gymnasieskolan i Stockholms län? Det är betygen som avgör om du tas in. Betygspoängen baserar sig på dina 16 bästa betyg från slutbetyget i år 9. Till vissa utbildningar, t.ex. Estetiska programmet, tar man även hänsyn till ett färdighetsprov vid intagningen. Söker du en utbildning utanför din hemkommun kan andra regler gälla, se sida 11. Vanligt är att du blir mottagen i mån av plats, dvs. efter det att kommunens egna elever fått en plats. Vad är det för skillnad på en kommunal gymnasieskola och en fristående gymnasieskola? En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Det fi nns också så kallade fristående skolor. Dessa skolor kännetecknas av att de har en annan huvudman (ägare) än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Fristående skolor fi nns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det fi nns också fristående gymnasiesärskolor. De fristående skolorna är öppna för alla. Oavsett vilken profi l eller inriktning den fristående gymnasieskolan har följs i allmänhet Läroplanen för 94 samt de nationella kursplanerna. Waldorfoch ib-skolor följer en egen läroplan och har egna kursplaner. Fristående skolor är riksrekryterande och fi nansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut.? 17

20 Vad vill du göra i framtiden? Hur arbetsmarknaden kommer att se ut om tre, fem eller tio år är svårt att veta. Den trend som man ser i dag är dock att det blir allt viktigare att ha en utbildning. Arbetsmarknadsstyrelsen råder alla grundskoleelever att söka till gymnasiet och att göra sitt bästa för att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Det blir allt vanligare att arbetsgivare kräver att du har ett slutbetyg från gymnasiet. Man spår även att arbetssökande med eftergymnasial utbildning kommer att gynnas mest av den förbättrade arbetsmarknaden i Stockholms län de närmaste åren. På kan du se hur arbetsmarknaden ser ut i dag, inom vilka yrkesområden det fi nns störst behov av arbetskraft och hur framtidsprognoserna ser ut. 18

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN Det finns 18 nationella program med 60 inriktningar 12 yrkesprogram Kan erbjudas som lärlingsutbildning 6 högskoleförberedande program + Flygteknikprogrammet IB International Baccalaureate

Läs mer

Programguiden. för gymnasieskolorna i Stockholms län. www.gymnasieintagning.se. Gör ditt val på www.gymnasieintagning.se

Programguiden. för gymnasieskolorna i Stockholms län. www.gymnasieintagning.se. Gör ditt val på www.gymnasieintagning.se 2010 Programguiden för gymnasieskolorna i Stockholms län Gör ditt val på Skolor och program i Stockholms län! Frågor som rör din intagning 4 Inför gymnasievalet 4 Om gymnasieskolan 5 Om programmen 6 Hur

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Välkommen till. gymnasieinformation!

Välkommen till. gymnasieinformation! Välkommen till gymnasieinformation! Gymnasieskolan Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Valet till gymnasieskolan 2010

Valet till gymnasieskolan 2010 Valet till gymnasieskolan 2010 2009-10-06 HG rvidsson Det har nog aldrig varit svårare än nu! 17 nationella program 13 lokala specialutformade program 100-tals specialutformade program med riksintag Flera

Läs mer

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner)

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. Om du har slutfört

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN

PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN Dnr LiU 2009 00438 PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN Urval av sökande Exempel på inriktningar och karaktärsämnen som återfinns inom gymnasieskolans yrkesförberedande

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Svar till elevarbetsfoldern:

Svar till elevarbetsfoldern: Svar till elevarbetsfoldern: 1 1.Hur många nationella program finns det inom gymnasieskolan? Hur många är yrkesprogram och hur många är högskoleförberedande program? Det finns 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation

Välkommen till Gymnasieinformation Välkommen till Gymnasieinformation Studie- och yrkesvägledare Veronica Gustafsson 2014-10-02 Innehåll Programöversikt och kursplan Behörighet och urval Ansökan och antagning/tidsplan Förberedelser inför

Läs mer

Att tänka på inför ditt gymnasieval

Att tänka på inför ditt gymnasieval Gymnasiemässa 2010 Att tänka på inför ditt gymnasieval Information från Gymnasieintagningen och studie- och yrkesvägledare Informationspass kl. 10:30, 11:30, 12:30, 13:30 Vägen till att välja gymnasieprogram

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 kontaktinformation Gymnasieintagningen Västerås stad Stadshuset 721 87 Västerås Telefon: 021-39 06 00 E-post: gymnasieintagningen@vasteras.se Gymnasieintagningens

Läs mer

ATT VÄLJA TILL GYMNASIET I VÄSTERÅS

ATT VÄLJA TILL GYMNASIET I VÄSTERÅS ATT VÄLJA TILL GYMNASIET I VÄSTERÅS 2017-2018 VÄLKOMMEN TILL GYMNASIESKOLAN I VÄSTERÅS! Gymnasieskolan är en skola för alla. Den är avgiftsfri och frivillig. Du har rätt att börja en gymnasieutbildning

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Välkomna till information om gymnasievalet

Välkomna till information om gymnasievalet SIDAN 1 Välkomna till information om gymnasievalet Måna Barsch Studie- och yrkesvägledare 508 15 613 eller 076-12 15 613 mana.barsch@stockholm.se Program för informationen Ny gymnasieskola HT 2011 Yrkesprogram

Läs mer

Välkomna! Tina Löf Studie-och yrkesvägledare

Välkomna! Tina Löf Studie-och yrkesvägledare Välkomna! Tina Löf Studie-och yrkesvägledare Kristina.lof@stockholm.se 1 GYMNASIEINFORMATION 2016-2017 Studie-och yrkesvägledning i årskurs 9 Gymnasieprogrammen Specialvarianter Betyg, meritvärde och urval

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Gymnasievalet 2017 Tremedia 2015

Gymnasievalet 2017 Tremedia 2015 Gymnasievalet 2017 2015 Studie och yrkesvägledare Alicja Sjölund Studie och yrkesvägledare Måndag, Tisdag, Torsdag, Fredag Tfn. 0850822707 Alicja.sjolund@stockholm.se Gymnasieskolan 18 nationella program

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig intagning 2009

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig intagning 2009 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Ingen intagen 137 20 10 0 10 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutbildning, Farsta gymnasium 50 Ingen

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär. Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll VÄLKOMMEN till Gymnasieinformationen 24 november Frejaskolan Julia Kjäll Viktigt att veta 18 nationella program (totalt 60 inriktningar) + Introduktionsprogram (5 program) + Särskilda varianter Ämnen och

Läs mer

Information inför gymnasievalet 2017

Information inför gymnasievalet 2017 Information inför gymnasievalet 2017 Det finns 18 nationella gymnasieprogram. Av de är 12 yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Alla nationella program är 3-åriga. Det finns också 5 olika

Läs mer

Intagningsgräns. Antal reserver 2008-04-01. Studieväg

Intagningsgräns. Antal reserver 2008-04-01. Studieväg *) av plats intagna Ant hemk Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Ingen intagen 97 25 22 14 0 3 Barn- och fritidsprogrammet inr pedagogisk och social verksamhet,

Läs mer

Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år...

Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år... VÄLKOMNA! Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år... NYHETER GY 11 ny gymnasieskola Nytt betygssystem Ny skollag Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet

Läs mer

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012 BILAGA 211-6-2 Dnr: 211/67 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 212 Länsprislistan för de priser KSL fastställt för år 212 framgår av sidan 2 och 3. Priserna för de program, som Skolverket eller

Läs mer

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2017

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2017 Välkommen till information inför gymnasievalet 2017 Gymnasieprogrammen och deras behörigheter och utformning Betygsvärden- uträkning Ansökningsförfarande och tidsplan Det finns 18 nationella gymnasieprogram

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25

Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25 Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25 Gymnasieinformation Medicinsk syv Syv med åk9 Om att välja! Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet Gymnasieskolan och gymnasieprogrammen Yrkesförberedande

Läs mer

18 nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande

18 nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande GY 2011 Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten minskar Förändrad programstruktur Större skillnad mellan yrkes - högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram En yrkesexamen

Läs mer

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2015

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2015 Välkommen till information inför gymnasievalet 2015 Kvällens punkter Gymnasieprogrammen och dess behörigheter Betygsvärden Ansökan och tidsplan De finns 18 nationella gymnasieprogram och dom har sammanlagt

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inr fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Alla intagna 195 25 3 0 22 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutb (fritid samt pedagogisk o social verksamhet,

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga)

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Gemensam gymnasieregion 2.0 Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Dagens syfte Öka kunskapen om de regionala förutsättningarna och utmaningarna för vår gemensamma gymnasieregion. Två perspektiv:

Läs mer

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare Gymnasieskolan En presentation av gymnasieskolan och dess program En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare Dagens Gymnasieskola består av 18 olika program indelade

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Antagningsguiden. för dig som söker till gymnasieskolan i Stockholms län och Håbo kommun 2012. www.gyantagningen.se

Antagningsguiden. för dig som söker till gymnasieskolan i Stockholms län och Håbo kommun 2012. www.gyantagningen.se Antagningsguiden för dig som söker till gymnasieskolan i Stockholms län och Håbo kommun 2012 Antagningsguiden 2012 är framtagen i samverkan mellan kommunerna samordnat av Gymnasieantagningen Stockholms

Läs mer

HANDLEDNING Presentation Programväljaren Tips, kommentarer och synpunkter Bild 2: Detta är gymnasieskolan Bild 3-8: Yrkesprogram Yrkesprogram

HANDLEDNING Presentation Programväljaren Tips, kommentarer och synpunkter Bild 2: Detta är gymnasieskolan Bild 3-8: Yrkesprogram Yrkesprogram 2016-05 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 45 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka bilder

Läs mer

Vem är jag? Fredrika Svensson. Kommer ifrån Vellinge (Skåne) 24 år. Utbildad barnskötare, tennistränare och studie- och yrkesvägledare

Vem är jag? Fredrika Svensson. Kommer ifrån Vellinge (Skåne) 24 år. Utbildad barnskötare, tennistränare och studie- och yrkesvägledare GYMNASIEINFORMATION Vem är jag? Fredrika Svensson Kommer ifrån Vellinge (Skåne) 24 år Utbildad barnskötare, tennistränare och studie- och yrkesvägledare Arbetar på Fagrabäck samt NOT på Teknikum Samtal

Läs mer

Gymnasievalet 2012. Malin Edman, Studie- och yrkesvägledare malin.edman@edu.haninge.se

Gymnasievalet 2012. Malin Edman, Studie- och yrkesvägledare malin.edman@edu.haninge.se Gymnasievalet 2012 Malin Edman, Studie- och yrkesvägledare malin.edman@edu.haninge.se Grundskola / Gymnasiet Grundskola: Obligatorisk Barnbidrag 12 g/år Ämnen Gymnasiet: Frivillig Studiebidrag 10 g/år

Läs mer

Bilder från fotofinnaren.se

Bilder från fotofinnaren.se Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den

Läs mer

Att välja till gymnasiet Vad som var sant igår kanske inte är det imorgon

Att välja till gymnasiet Vad som var sant igår kanske inte är det imorgon Att välja till gymnasiet Vad som var sant igår kanske inte är det imorgon Robert Studie- och yrkesvägledare Presentation Planering HT 2015- VT 2016 Gymnasiet Meritpoäng Att hjälpa till i elevens-val Syv-

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

programväljaren.se 1

programväljaren.se 1 programväljaren.se 1 Gymnasiskolans mål är att eleverna: Tar en gymnasieexamen Är väl förberedda för arbete/vidare studier Tar ansvar och blir goda samhällsmedborgare Har en beredskap för livslångt lärande

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2016

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2016 Välkommen till information inför gymnasievalet 2016 Kvällens punkter Gymnasieprogrammen och dess behörigheter Betygsvärden Ansökan och tidsplan De finns 18 nationella gymnasieprogram och dom har sammanlagt

Läs mer

GYMNASIEINFORMATION LÄSÅRET 2016/17

GYMNASIEINFORMATION LÄSÅRET 2016/17 GYMNASIEINFORMATION LÄSÅRET 2016/17 BETYG - MERITVÄRDE A ger 20 poäng B ger 17.5 poäng C ger 15 poäng D ger 12.5 poäng E ger 10 poäng F ger 0 poäng - underlag för bedömning saknas BETYG - MERITVÄRDE De

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION PRAO NÅGRA FRÅGOR? GYMNASIEVALET NU GÄLLER DET! GYMNASIEVALET Gy 11 gymnasieskola Nytt betygssystem Ny skollag VARFÖR REFORMERA GYMNASIESKOLAN? För många elever hoppade av eller

Läs mer

EN VERKSAMHET TVÅ KOMMUNER TRE HUS

EN VERKSAMHET TVÅ KOMMUNER TRE HUS EN VERKSAMHET TVÅ KOMMUNER TRE HUS Birger Nils Magnus Program i Trollhättan och Vänersborg EKONOMIPROGRAMMET ESTETISKA PROGRAMMET (Mu) NATURVETENSKAPSPROGRAMMET SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET TEKNIKPROGRAMMET

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION PRAO NÅGRA FRÅGOR? GYMNASIEVALET NU GÄLLER DET! GYMNASIEVALET Gy 11 ny gymnasieskola Nytt betygssystem Ny skollag VARFÖR REFORMERA GYMNASIESKOLAN? För många elever hoppade av

Läs mer

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet Vägledningssamtal med alla elever i åk 9 Vill du som förälder boka tid för ett samtal inför gymnasievalet? Kontakta studie- och yrkesvägledaren på

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Svenska A/svenska som andraspråk A 100 Svenska B/svenska som andraspråk B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Samhällskunskap A 100 Idrott & hälsa A 100

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Hjälp@välja.nu. Ett material skapat för Dig som ska välja gymnasieprogram. Skapat av. Therese Gustafsson Studie- och yrkesvägledare

Hjälp@välja.nu. Ett material skapat för Dig som ska välja gymnasieprogram. Skapat av. Therese Gustafsson Studie- och yrkesvägledare Hjälp@välja.nu Ett material skapat för Dig som ska välja gymnasieprogram 1 Innehållsförteckning Hur ska man tänka? Sid 3-4 Fakta Sid 5 Behörighetskrav Sid 6 obehörig? Betyg Sid 7 Urval och fördelning av

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

Välkomna! Gymnasieinformation ht16

Välkomna! Gymnasieinformation ht16 Välkomna! Gymnasieinformation ht16 Gymnasieinformation Om att välja! Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet Gymnasieskolan och gymnasieprogrammen Yrkesförberedande program Högskoleförberedande program

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Sammanhang och bakgrund Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Nya behörighetskrav Nya tillträdesregler

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:38 Utkom från trycket den 21 februari 2006 utfärdad den 2 februari 2006. Regeringen föreskriver att 2 kap. 1

Läs mer

VÄLKOMNA TILL SYV- INFORMATION

VÄLKOMNA TILL SYV- INFORMATION VÄLKOMNA TILL SYV- INFORMATION PRAO Praktisk arbetslivsorientering PRAO 19 30 mars v. 12-13 VARFÖR PRAO? I den nya läroplanen trycker man på vikten av entreprenörskap i grundskolan Entreprenörskap är ett

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Så fungerar den svenska gymnasieskolan Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra

Läs mer

Studie- och yrkesvägledare Mi Campbell

Studie- och yrkesvägledare Mi Campbell Studie- och yrkesvägledare Mi Campbell 0250-263 83 eller 073-078 52 70 E-post: marie-louise.campbell@mora.se Min roll som SYV är att vägleda eleverna i deras valprocess. att vidga perspektiv och informera

Läs mer

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram Gymnasieval Åk 9 18 Nationella program 5 Introduktions program 6 Högskoleförberedande program Högskoleexamen 12 Yrkesprogram Yrkesexamen Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst? Att välja

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

viktig läsning inför Gymnasievalet

viktig läsning inför Gymnasievalet PM viktig läsning inför Gymnasievalet Var snäll och läs igenom ALLT det finns mycket viktig information TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2015: Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnar för ansökan Februari

Läs mer

Viktig läsning inför Gymnasievalet Var snäll och läs igenom ALLT det finns mycket viktig information TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2015:

Viktig läsning inför Gymnasievalet Var snäll och läs igenom ALLT det finns mycket viktig information TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2015: Viktig läsning inför Gymnasievalet Var snäll och läs igenom ALLT det finns mycket viktig information TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2015: 15 januari - 15 februari 2015 - Ansökningswebben är öppen. Du gör din

Läs mer