På väg till arbetslivet i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På väg till arbetslivet i Sverige"

Transkript

1 På väg till arbetslivet i Sverige om fackligt fadderskap för integration En förstudie inom projektet Lika värde Lika rätt, skriven av Anna Holmgren, arbetslivsjournalist

2 Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 isbn lo

3 Innehåll Förord...4 Fackligt fadderskap solidaritet för integration...6 Vad är ett fackligt fadderskap?...9 Behövs det ett fadderskap?...10 Resan till arbetslivet Nyanländ Att söka jobb På jobbet Aktiv i facket...43 Vad säger förbunden?...54 Samverkan med arbetsgivarna...55 Modeller för fackligt fadderskap...57

4 Förord Om Sverige ska bli ett föregångsland för integration i arbetslivet krävs det att vi underlättar för alla som vill engagera sig. Vi måste stödja dem som går från ord till handling. Vi behöver också lyfta fram goda fackliga exempel, de erfarenheter och den kunskap som finns, samtidigt som vi också tar vara på fakta och forskning. Teori och praktik måste gå hand i hand. I Sverige finns cirka 3,9 miljoner fackliga medlemmar. Över 80 procent av alla anställda är med i facket. Sammanlagt finns fler än förtroendevalda på arbetsplatserna inom LO, TCO och SACO. Denna förankring på arbetsplatsnivå gör den svenska modellen unik i världen. Här finns den styrka som behövs för att försvara allas lika rättigheter och möjligheter och samtidigt klara av den svenska integrationsutmaningen. Fler människor måste få möjlighet att komma in i arbetslivet, men det handlar också om hur arbetsvillkoren ser ut för den som väl har fått arbete. Många arbetsgivare tar inte tillvara den kompetens och utbildning som personer med utländsk bakgrund har. Vi vet att det förekommer etniska trakasserier och diskriminering i arbetslivet, vilket är både allvarligt och oacceptabelt. Men vi vet också att en hel del har blivit bättre under senare år. Rapporter från LO och Integrationsverket visar att positiva förändringar sker i arbetslivet. I de hårdast drabbade grupperna får allt fler arbete och de tillfälliga anställningarna minskar. Allt fler arbetare med utländsk bakgrund blir medlemmar i facket och får förtroendeuppdrag; Sverige har i dag världens högsta fackliga organisationsgrad bland arbetare med utländsk bakgrund. Av LOs förtroendevalda är över födda i utlandet. Vi ska dock inte nöja oss med detta. De fackliga organisationerna måste bli ännu bättre på att ta tillvara alla sina medlemmars intressen och fler behövs i det fackliga arbetet. Fler måste också bli varse att arbetet för integration och mot diskriminering är en naturlig del av den fackliga kärnverksamheten. Kollektivavtalen hjälper till att skapa jämlika förutsättningar och lämnar inget större utrymme för godtycke och särbehandling. Men facket har ett ansvar att förebygga och agera när diskriminering och orättvisor ändå sker. De förtroendevalda måste använda sig av de rättigheter och möjligheter som avtalen och lagen mot etnisk diskriminering ger, på samma sätt som man arbetar med all annan arbetsrättslig lagstiftning. Samtidigt krävs det att den fackliga solidariteten omfattar både medlemmar och blivande medlemmar, det vill säga de som ännu inte fått en chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden Olika former av fackligt fadderskap och mentorskap tas upp i den avsiktsförklaring för bättre integration som LO, TCO och SACO samt Kommunförbundet och Landstingsförbundet numera Sveriges Kommuner och Landsting tecknade med regeringen Där åtog sig de fackliga organisationerna att verka för att personer med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv skulle ges möjlighet att tidigt få kontakt med en fadder eller mentor. 4

5 Många medlemmar, förtroendevalda och hela den fackliga organisationen inom LO har under de senaste sex åren engagerat sig i en kraftsamling för integration i arbetslivet. Arbetet har bedrivits på många fronter allt ifrån facklig utbildning, folkbildning, information, utredningar och utvecklingsarbete på LO-förbunden och arbetsplatserna till överenskommelser och samverkan med arbetsgivarsidan, regeringen, myndigheter och andra organisationer. Men engagemanget har även sträckt sig till att på olika sätt och med frivilliga krafter solidariskt ställa upp för varandra. Olika typer av fadderskap och stödnätverk har bildats inom LO och LO-förbunden. Det är viktigt att det som har gjorts och görs inte faller i glömska utan att det dokumenteras och sprids. Det finns många exempel att lära av inte minst från arbetskraftsinvandringens tid. Redan på 1960-talet fanns det fackligt anställda personalombud på Volvo, som hjälpte personal med utländsk bakgrund både på jobbet och med allt som det nya livet innebar. Vi vet att det har funnits och finns många fler liknande erfarenheter, men vi har saknat en helhetsbild och slutsatser om vad som krävs för ett framgångsrikt fadderskapsarbete för integration. Förstudien På väg till arbetslivet i Sverige kartlägger en del av det som har gjorts under senare år. Med hjälp av de exempel, de resonemang och förslag som finns i förstudien hoppas vi kunna inspirera andra som vill engagera sig, komma igång eller utveckla fackligt fadderskap för att stödja medlemmar och blivande medlemmar. Det är tillsammans vi kan övervinna de hinder som finns och bana väg för att göra det svenska arbetslivet till en förebild för integration och mot diskriminering. Förstudien På väg till arbetslivet i Sverige är genomförd och skriven av arbetslivsjournalisten Anna Holmgren i ett samarbete mellan LO och Integrationsverket. På väg till arbetslivet ingår i en serie rapporter från LO-förbundens gemensamma projekt för integration Lika värde Lika rätt. María-Paz Acchiardo Integrationsansvarig Landsorganisationen i Sverige 5

6 Fackligt fadderskap solidaritet för integration Arbetsmarknaden omfattar alla som erbjuder sitt arbete till försäljning. Det betyder att alla arbetande och även de arbetslösa ingår i arbetsmarknaden oavsett om man är medlem i facket eller inte, oavsett vilka villkor som erbjuds och oavsett vilken lön man får. Fackets uppdrag av medlemmarna är att de ska få inflytande över villkoren på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Allt som påverkar löntagarnas villkor i arbetslivet är fackliga frågor. Det är utgångspunkten för denna förstudie om fackligt fadderskap. Ett fackligt fadderskap ger var och en som är medlem i facket möjlighet att själv delta i ett solidaritetsarbete för att motverka den segregering som sker på arbetsmarknaden. Målet är ett jämlikt och demokratiskt samhälle och ett arbetsliv där alla kan försörja sig och utvecklas på lika villkor. Syfte och metod Syftet med förstudien har varit att kartlägga de exempel som finns på frivilliga fackliga nätverk utifrån yrkesbakgrund bland LO-förbundens medlemmar. Förstudien genomfördes under våren 2003, med kompletteringar 2004 och Analys och slutsatser baseras på intervjuer med fackligt aktiva inom LOs förbund och distrikt och på samtal med företrädare för näringsliv, statliga myndigheter och frivilligorganisationer. Intervjuerna refereras i rapporten. De faktauppgifter, statistik med mera som förekommer i förstudien har hämtats från bland annat Integrationsverkets rapporter, LOs utredningar samt data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Från arbetskraft till flykting För trettio år sedan hade människor med utländsk bakgrund minst lika hög sysselsättningsgrad som övriga invånare i landet. Fram till mitten av 1970-talet var utrikes födda sysselsatta i till och med högre grad än inrikes födda. Under och 1980-talen ändrade invandringen karaktär från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring. Staten stoppade arbetskraftsinvandringen. En bidragande orsak var att fackföreningsrörelsen sade nej till fortsatt sådan vilket i sin tur berodde på en lågkonjunktur och att kvinnorna var på väg ut på arbetsmarknaden. Därefter sågs arbetsmarknaden inte längre som det centrala i mottagandet. Staten flyttade också ansvaret för mottagandet av flyktingar från Arbetsmarknadsverket till Invandrarverket. Flyktingmottagandet fick under lång tid ett socialpolitiskt perspektiv. Det riktade sig till hela gruppen invandrade, och var därmed inte anpassat till enskilda människors behov, yrkesbakgrund och intressen. Situationen för flyktingarna präglades ofta av bristen på kontakter och brist på fokus på arbetsmarknad och yrkesliv. 6

7 Under slutet av 1970-talet började sysselsättningen sjunka bland invandrade, och den fortsatte sjunka under årtiondena framåt, även under högkonjunkturen i slutet av 1980-talet. Sysselsättningen har blivit ojämnt fördelad. Högst sysselsättning (80 procent) hade 2003 de som var födda i Sverige och som hade svenskfödda föräldrar. Lägst sysselsättning hade de utomeuropeiskt födda som hade bott i Sverige i högst nio år. År 2003 hade dessa en sysselsättningsgrad på totalt 41,1 procent varav 47,0 procent bland männen och 36,4 bland kvinnorna (LO/SCB, 2004). Bilden blir något ljusare om man lägger till andelen studerande. Andelen kvinnor som var sysselsatta eller studerade på heltid var 61,1 procent 2003, andelen män var 76,6 procent i denna grupp, det vill säga utomeuropeiska invandrare som hade vistats i Sverige högst nio år. Trots de senaste årens positiva utveckling i ekonomi och sysselsättning finns det fortfarande sociala klyftor med etniska förtecken i det svenska samhället. Den största klyftan på arbetsmarknaden i Sverige finns mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Osäkra, tillfälliga anställningar drabbar också människor med utomnordisk bakgrund i högre grad än andra, i synnerhet gäller detta kvinnorna. Ett allvarligt integrationsproblem är också att många arbetsgivare inte tar tillvara de anställdas kompetens och utbildning. Det sker alltså en segregering som fått till resultat att invånare med utländsk bakgrund har mycket högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än den övriga befolkningen. Även bland dem som har fått jobb finns en tydlig tendens att människor med utländsk bakgrund rekryteras till och förblir kvar på de mest okvalificerade jobben. De flesta nyanlända, men också långtidsarbetslösa, har betydligt färre personliga kontakter i yrkeslivet än andra. Detta blir ett stort hinder, eftersom många som börjar på nya jobb rekryteras genom arbetskamrater och personliga kontakter. Förstudiens fyra steg Denna förstudie av LOs verksamhet med fackligt fadderskap är uppdelad i fyra steg för resan från utanförskap till en plats och möjligheter till utveckling i arbetslivet: 1. nyanländ 2. att söka jobb 3. på jobbet 4. aktiv i facket. Fadderskapet ser olika ut under olika delar av denna resa, och förstudien ger exempel på en rad lokala initiativ inom flera förbund med nätverk för fadderskap, mentorer med mera. 7

8 Slutsatser En slutsats av förstudien är att ett fackligt fadderskap inte är något tillfälligt projekt. Det kommer ständigt att flytta mängder av nya människor till Sverige. Då räcker det inte med tidsbegränsade projekt som måste bedrivas på fritiden. Inom ramen för det normala fackliga arbetet behövs ett fackligt fadderskap, med till exempel samordnare som kan organisera och utbilda ett tillräckligt stort antal faddrar på arbetsplatserna och i den fackliga organisationen. Förutsättningarna bland de nya svenskarna är goda. Det finns gott om vilja, kunskap och ambitioner hos dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Men integration i arbetslivet är inte bara en facklig fråga. Den kräver samarbete. Det fackliga fadderskapet ligger i linje med den avsiktsförklaring Gemensam utmaning gemensamt ansvar som LO, TCO och SACO samt Kommunförbundet och Landstingsförbundet tecknade med regeringen 2004 om insatser för bättre integration i arbetslivet. Där åtog sig de fackliga organisationerna och arbetsgivare att verka för att personer med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad skulle ges möjlighet att tidigt få kontakt med en mentor. Det kan vara en fadder eller kontaktperson, till exempel en förtroendevald eller yrkesaktiv person. Arbetsgivarna är en viktig samarbetspartner. De kan bidra med tid och resurser till stöd för dessa fackliga samordnare och faddrar i deras dagliga arbete mot diskriminering och segregering. Arbetsgivare och fackliga organisationer samverkar i Rådet för Integration i Arbetslivet, som kan bli ett forum för att stödja utvecklingen av ett sådant fadderskap. 8

9 Vad är ett fackligt fadderskap? Det fackliga fadderskapet är ett exempel på ett praktiskt solidaritetsarbete i arbetslivet. Fadderskapet innebär att fackliga medlemmar som bor i Sverige, som har ett yrke eller ett jobb, kan bli kontaktpersoner (faddrar, guider, yrkeskamrater, mentorer) till personer med utländsk bakgrund som är nyanlända i Sverige, arbetslösa eller nya på jobbet. Ett sådant fadderskap ger alla medlemmar i facket möjlighet att delta i ett solidaritetsarbete som bidrar till att motverka den segregering som sker på arbetsmarknaden. Fadderskapet innehåller enkla vardagliga kontakter, och det ska ha ett tydligt mål. Till exempel kan man träffas med några arbetskamrater på lunchrasten, på ett kafé, eller i en studiecirkel tillsammans. Syftet är att lära känna varandra, bidra till kunskaper om världen och arbetslivet samt skapa ett gemensamt kontaktnät. Fadderskapet kan ske i olika former till exempel personliga kontakter, studiecirklar eller nätverk. Arbetet bör ske med fokus på arbetslivet och bygga på behov och intressen hos var och en under olika skeden av livet i det nya landet. Det kan handla om att berätta om det egna yrket, om arbetsplatsen och om arbetslivet som helhet: Vad innehåller en arbetsdag? Vad finns det för olika arbetsuppgifter? Vad finns det för framtidsutsikter på orten och i branschen? Hur fungerar samarbetet på företagets olika avdelningar och mellan företag och fackförening? Hur fungerar arbetsmarknaden och vilka rättigheter och skyldigheter har man som anställd i Sverige? Målen med detta är ömsesidigt. Att konkret och praktiskt hjälpa in människor på arbetsmarknaden är bara ena sidan av saken. Minst lika viktigt är att arbetskamrater och arbetsgivare får vidgade perspektiv och kunskaper om världen i kontakter med människor från andra länder. I Sverige är det fackföreningarnas medlemmar som befolkar arbetsplatserna. Därför har medlemmarna ett medansvar för vad som händer på arbetsplatsen. Alla fackliga medlemmar äger en nyckel till arbetsmarknaden. Med den nyckeln kan varje medlem bidra till att öppna sin arbetsplats för kvinnor och män med olika erfarenheter och av olika bakgrunder. Det finns ett mönster i dag när människor rekryteras, utbildas och befordras. De som rekryterar söker sin like inför nästan alla urval av de mest lämpade. Det gäller att bryta det mönstret. 9

10 Behövs det ett fadderskap? Behövs det ett fackligt fadderskap? Det hänger ihop med svaret på två andra frågor: Hur går det med integrationen i Sverige? Vilka är orsakerna till arbetslöshet och låg sysselsättning? Hur går det med integrationen i Sverige? LO har under de senaste åren i en rad rapporter, bland annat Röster om facket och jobben samt rapporten Integration 2004 Fakta och kunskaper, presenterat fakta och statistik om integrationen i det svenska arbetslivet. Integrationsverket beskiver också varje år utvecklingen i samhället när det gäller integration. Integrationsverkets rapporter fokuserar på arbetslivet, men berättar också om skola och boende i Sverige. Detta är några av slutsatserna ur Integrationsverkets rapport 2003: Drygt en miljon människor i Sverige är födda i något annat land än Sverige, vilket motsvarar knappt tolv procent av befolkningen. Ytterligare nio procent har en eller två föräldrar som är födda utomlands. Tillsammans betyder det att en femtedel av befolkningen har utländsk bakgrund. Invandringen till Sverige har varierat starkt. Det finns två höga toppar i invandringen slutet av 1960-talet då invandrarna kom mest från Finland, och början av 1990-talet då invandrarna främst var flyktingar från f.d. Jugoslavien. Under perioden kom personer från Irak och andra länder i Mellanöstern och Asien, och cirka personer kom från Europa utanför dåvarande EU. Sysselsättning och arbetslöshet De utrikes födda har sedan många år lägre sysselsättning än inrikes födda. I mitten av 1970-talet började detta sysselsättningsgap dessutom att öppnas, och gapet vidgades i många år både under låg- och högkonjunktur. I mitten av 1990-talet skedde dock en positiv vändning, när gapet minskade för första gången på 20 år. Nyanlända flyktingar trenden är bruten År 1995 var det bara 13 procent av flyktingarna som hade ett arbete tre år efter att de anlänt till Sverige. År 2002 hade denna siffra ökat kraftigt, till 51 procent för män och 41 procent för kvinnor. En bidragande orsak till detta var att myndigheterna AMS, Integrationsverket, Skolverket, Migrationsverket och Kommunförbundet började förändra sitt arbete med flyktingmottagandet. Fokus flyttade från socialpolitiska insatser till en tydlig inriktning på arbetsmarknaden. 10

11 Sysselsättningsgrad och arbetslöshetstal för personer år första kvartalet 2003 (procent) Födda i Sverige Sysselsättningsgrad Studerar på heltid Andel arbetslösa i procent av: Andel av respektive grupp i befolkningen arbetskraften ( arbetslöshetstal ) befolkningen som varken är sysselsatta, heltidsstuderande eller arbetslösa (1) (2) (3) (4) (5) Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män två svenskfödda föräldrar 78,6 81,3 5,4 4,7 3,3 4,2 2,6 3,6 13,4 10,4 en utrikesfödd förälder 75,2 79,3 7,6 7,0 4,9 5,9 3,9 5,0 13,8 9,1 två utrikesfödda föräldrar 77,9 75,5 9,2 8,3 6,4 9,0 5,4 7,5 6,9 8,1 alla födda i Sverige 78,3 81,0 5,6 5,0 3,5 4,5 2,8 3,8 13,3 10,2 Födda i övriga Norden vistats i Sverige minst 10 år 72,2 69,0 2,2 3,0 3,8 7,7 2,8 5,8 23,0 23,0 vistats i Sverige högst 9 år alla födda i övriga Norden 72,4 68,0 2,6 3,4 3,9 7,2 2,9 5,3 20,8 24,1 Född i övriga Europa m m* vistats i Sverige minst 10 år 62,2 72,4 5,7 5,3 8,3 5,6 5,6 4,3 24,7 19,2 vistats i Sverige högst 9 år 54,0 66,4 13,3 11,8 11,3 13,4 6,9 10,3 26,7 11,9 alla födda i övriga Europa m m 59,3 70,3 8,5 7,6 9,3 7,7 6,1 6,4 25,4 15,1 Födda i övriga världen vistats i Sverige minst 10 år 57,1 64,4 11,3 11,3 8,3 11,8 5,2 8,6 25,8 15,5 vistats i Sverige högst 9 år 36,4 47,0 24,7 29,6 20,0 21,3 9,1 12,7 30,8 12,8 alla födda i övriga världen 49,7 59,6 16,1 16,3 11,7 14,1 6,6 9,7 28,1 14,1 Samtliga 75,6 79,0 6,2 5,6 4,0 5,1 3,2 4,3 15,0 11,1 Antalet i urvalet alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: Integration 2004 fakta och kunskap, LO Tabell 1 Ett sysselsättningsgap Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda är dock fortfarande stor. Drygt 60,1 procent av de utrikes födda i arbetsför ålder är sysselsatta, jämfört med knappt 75,5 procent av de inrikes födda (LO/SCB 2004). Detta kan jämföras med regeringens mål för sysselsättningen som är 80 procent även för utrikes födda. Vissa grupper av de utrikes födda drabbas särskilt hårt av arbetslösheten. De som är födda i västliga länder har högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än de som är födda i Afrika, Asien eller Europa utanför EU. De som är födda i Latinamerika intar en mellanposition. Detta gäller oavsett bosättningstid i Sverige, ålder, utbildning eller civilstånd. På samma sätt har ungdomar med utländsk bakgrund högre arbetslöshet än andra ungdomar, oavsett likvärdiga betyg i svenska och andra ämnen. Helheten är tydlig: Människor med utländsk bakgrund tilldelas okvalificerade, otrygga tempo- och servicejobb oavsett utbildning och yrkesbakgrund. 11

12 Kommunerna skiljer sig åt Sysselsättningen för utrikes födda varierar kraftigt mellan olika kommuner och olika delar av landet. Bäst går det i kommuner med hög efterfrågan på arbetskraft och många industrijobb. Ett tydligt exempel på detta är Gnosjö kommun. Om man tar hänsyn till kommunernas förutsättningar framträder också flera små kommuner i norra Sverige som framgångsrika. I början av 2000 hade ingen av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö lyckats särskilt bra. Några städer i sydvästra Sverige, inklusive Malmö och Göteborg, hade lyckats sämst med integration när det gäller arbetslöshet och sysselsättning för utrikes födda enligt en rapport från Integrationsverket (2002). Olika branscher Invandrade som har fått jobb är mycket ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. De är tydligt koncentrerade till vissa branscher och har ofta arbetsuppgifter som inte motsvarar den egna kompetensen. Det är också få invandrade oavsett utbildning som har arbeten inom tjänstemannayrken. Andelen med utländsk bakgrund (procent) LO TCO SACO Alla anställda Födda utanför Norden Född i andra nordiska länder Född i Sverige, men med minst en utlandsfödd förälder Källa: LO-rapporten Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund (2004). Det finns stora skillnader mellan olika branscher men däremot ingen större skillnad mellan privat och offentlig sektor. Integrationsverket rapporterar att män med utländsk bakgrund var överrepresenterade inom hotell- och restaurangnäringen (2002). Många utrikes födda män har också arbete inom industri och vård. Lägst andel finns i byggbranschen en bransch som i andra länder sysselsätter många invandrade. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom industri, hotell och restaurang och övrig privat service. 12

13 Sveriges tjänstefolk Denna snedfördelning av invandrade i olika branscher liknar den snedfördelning som finns mellan olika branscher när det gäller kvinnor. Typiska kvinnobranscher i Sverige är vård och service (till exempel städ, hotell- och restaurang ) samt vissa industrijobb. Kvinnorna utför ofta de okvalificerade, tjänande arbetena, liksom personer med utländsk bakgrund. Inom industrin samlas de på okvalificerade tempojobb av typ paketering och montering. Andelen medlemmar i olika LO-förbund med utländsk bakgrund (procent) Fastighets Hotell och Rest. Livs Industrifacket Metall Kommunal Handels Grafiska Transport Skogs- och Trä Pappers SEKO Elektrikerna Byggnads Hela LO Födda utanför Norden Född i andra nordiska länder Född i Sverige, men med minst en utlandsfödd förälder Källa: LO-rapporten Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund (2004). Denna snedfördelning mellan olika branscher och yrken avspeglar sig också i andelen medlemmar med utländsk bakgrund i de olika LO-förbunden. Flest medlemmar med utländsk bakgrund finns inom Fastighetsanställdas Förbund och Hotell och Restaurang Facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Metall och Industrifacket (numera IF Metall). Lägst andel finns inom byggbranschen med förbund som Byggnads och Elektrikerna, men också inom Skogs- och Träfacket. I dessa förbund är det också få kvinnor. 13

14 Osäkra anställningar Det finns en segregation också när det gäller tidsbegränsade och osäkra anställningar. De som har högst andel tidsbegränsade anställningar inom LO är invandrade kvinnor och män från Afrika, Asien, Latinamerika eller Europa utanför EU, med kortare tid i Sverige än tio år. Av dessa har 31 procent av kvinnorna tidsbegränsade anställningar och 27 procent av männen, jämfört med 15 procent av svenskfödda kvinnor och 9 procent av svenskfödda män, med svenskfödda föräldrar. (Källa: LO-rapporten Anställningsformer och arbetstider 2003.) Har tidsbegränsad anställning. Kvinnor och män inom LO (procent) Kvinnor Män Födda i Sverige Två svenskfödda föräldrar 15 9 En utlandsfödd förälder 18 8 Två utlandsfödda föräldrar Alla födda i Sverige 15 9 Födda i övriga Norden Minst 10 år i Sverige 10 6 Högst 9 år i Sverige Födda i övriga Europa m m* Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Födda i övriga världen Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige 31 ** 27 ** Alla (oavsett födelseland) 16 9 Antalet i urvalet alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. ** Beräknat som ett genomsnitt för första kvartalen 2002 och Källa: LO-rapporten Anställningsformer och arbetstider Tabell felsysselsatta Enligt LO-rapporterna finns det relativt många anställda med utländsk bakgrund som har mycket kort formell utbildning. De skulle behöva stöd för att komplettera sin utbildning och även vidareutbilda sig. Det är också mycket tydligt i LO-statistiken att det finns stora grupper högutbildade anställda med utländsk bakgrund som i dag inte får arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning. Bland arbetare är det många gånger fler personer med utländsk bakgrund som har högskoleutbildning jämfört med dem som är födda i Sverige. Även Integrationsverket hävdar att det finns en bristande förmåga att värdera och ta tillvara utländsk kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Integrationsverket finns det en potential på felsysselsatta eller icke sysselsatta akademiker i Sverige som är utrikes födda. Typexemplet är professorn som kör taxi. Deras siffra bygger på en jämförelse med sysselsättningsgrad och kvalifikationer hos inrikes och utrikes födda. 14

15 Utbildningsnivå första kvartalet 2003 för kvinnliga arbetare efter födelseland (procent) Förgymn. utbildn. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildn. Uppgift saknas mindre än 2 år 3 år högst 2 år mer än 2 år 2 år Summa Född i Sverige Två svenskfödda föräldrar En utlandsfödd förälder Två utlandsfödda föräldrar Alla födda i Sverige Född i övriga Norden Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga Europa, m m* Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga världen Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Alla kvinnliga arbetare Antalet i urvalet är alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: LO-bearbetningar av SCBs arbetskraftsundersökningar första kvartalet Tabell 4 Utbildningsnivå första kvartalet 2003 för manliga arbetare efter födelseland (procent) Förgymn. utbildn. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildn. Uppgift saknas mindre än 2 år 3 år högst 2 år mer än 2 år 2 år Summa Född i Sverige Två svenskfödda föräldrar En utlandsfödd förälder Två utlandsfödda föräldrar Alla födda i Sverige Född i övriga Norden Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga Europa, m m* Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga världen Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Alla manliga arbetare Antalet i urvalet är alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: LO-bearbetningar av SCBs arbetskraftsundersökningar första kvartalet Tabell 5 15

16 Vilka är orsakerna till arbetslöshet och låg sysselsättning? Integrationsverkets studier 2002 och 2003 visade att orsakerna till skillnader i sysselsättning mellan olika grupper i befolkningen inte i första hand låg hos egenskaper hos individerna själva. Den lägre sysselsättningen berodde alltså inte på bristande språkkunskaper, fel utbildning eller på att man inte söker jobb lika aktivt som andra. Förklaringarna låg utbildningsnivå och låg sökaktivitet kan helt och hållet avfärdas, står det i rapporten från Integrationsverket 2002, som fortsätter: Även om goda kunskaper i svenska är en viktig faktor så kvarstår att goda kunskaper i svenska inte är tillräckligt för att utrikes födda ska ha samma chanser på arbetsmarknaden som inrikes födda. Integrationsverket efterlyste både 2003 och 2004 mer forskning om orsaker till diskriminering och strukturella förändringar på arbetsmarknaden, som till exempel ökade krav på språkkunskaper. Verket menade att det redan då fanns tydliga och klara slutsatser om vad som borde göras. Åtgärder för integration Integrationsverket har dragit slutsatsen att det är viktigt att: 1. motverka diskriminering vid anställning, avsked och befordran 2. fortsätta förbättra undervisningen i svenska genom att kombinera undervisningen i svenska med arbetspraktik för att skapa kanaler till den svenska arbetsmarknaden 3. prioritera utrikes födda på arbetsförmedlingarna för att kompensera bristande nätverk 4. ta tillvara de positiva resultat som finns av den mentorsverksamhet som sker inom en del yrkessammanslutningar. Tre av dessa fyra åtgärder (2 4) har att göra med att stärka nätverk och kontakter med arbetsmarknaden för den arbetssökande, det vi här kallar fadderskap. Integrationsverket konstaterar att detta vore värdefulla insatser, men att det saknas kunskaper och utvärderingar som säger hur dessa insatser ska utformas. Den här förstudien vill bidra med sådana exempel och erfarenheter. 16

17 Resan till arbetslivet Det finns många avtagsvägar och hållplatser för den som ska resa längs vägen in till det svenska arbetslivet. Det är en lång färd som alltför sällan leder till målet delaktighet i arbetsliv och samhälle. Orsaken till detta är som vi sett inte bristande språkkunskaper eller brist på energi när man söker jobb. Den viktigaste orsaken till utanförskap enligt Integrationsverket handlar om efterfrågesidan, det vill säga i uppfattningar och värderingar av personer från andra länder och deras kompetens. I denna förstudie presenteras steg för steg några olika modeller och metoder för att underlätta resan till arbetslivet för alla dem som kommit till Sverige. 1. Nyanländ Det första steget för många är när man anländer till gränsen som ensam flykting eller kanske som anhörig till någon som redan bor i Sverige. Allt fler kommer också genom den fria rörligheten inom EU för att arbeta och bo i Sverige. Nästa steg är när man funnit ett eget boende, en bostad på en flyktingförläggning eller boende hos familj eller vänner. Nu gäller det att lära känna det nya landet, att lära sig det svenska språket och att skapa nya kontakter och nätverk. Behovet av att lära känna det nya landet kan finnas efter många år i Sverige. 2. Att söka jobb Utbildningen i svenska utvidgas efter hand till yrkespraktik och mer yrkesinriktad utbildning. En del upptäcker möjligheten att validera sina tidigare yrkeskunskaper. Andra fastnar på resan i långtidsarbetslöshet och vandrar mellan olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, egna studier och projektanställningar. Åter andra förblir i många år helt utanför arbetsmarknaden utan närmare kontakter med människor i samhället utanför den närmaste kretsen av familj och landsmän. Detta utanförskap kan gå i arv till nästa generation. 3. På jobbet Trots alla hinder är det ändå många som hittar ett arbete och ett eget boende. En del har ett jobb redan när de anländer. Men resan är inte slut då, för med ett arbete öppnar sig nya perspektiv. Det blir viktigt att hitta vidare till det jobb man är utbildad för och att få del av utveckling och lön på samma villkor som andra. Goda kontakter med arbetsgivare och arbetskamrater blir då viktiga för att man inte ska fastna i okvalificerade och otrygga jobb. 17

18 4. Aktiv i facket Med jobbet följer möjligheten att vara fackligt aktiv. Möjligheten att vara med i facket används i princip lika ofta av alla, oavsett om man är född i Sverige eller i något annat land, och oavsett hur länge man bott i Sverige. Det som skiljer sig åt är fördelningen av förtroendeuppdrag, som är ojämnt fördelad mellan olika grupper. LO har förtroendevalda, drygt är födda utomlands. Men ju högre upp i de olika organisationernas hierarki man kommer, desto färre fackligt aktiva har utländsk bakgrund. Aktiva i facket har även en rad möjligheter att verka för fadderskap inte bara i den egna fackliga organisationen utan även i samarbete med andra aktiva inom arbetarrörelsen och föreningslivet. 18

19 1. Nyanländ att lära känna det nya landet Under den första tiden i det nya landet behövs grundläggande kunskaper om språk och samhälle. Nu tas de första personliga kontakterna för att orientera sig i det nya livet, och här görs de första erfarenheterna av att känna sig välkommen till landet. Redan här kan det fackliga fadderskapet börja. Behovet av att orientera sig i och att känna sig välkommen till arbetslivet kan vara minst lika stort för människor som bott i många år i Sverige och som aldrig fått fotfäste på arbetsmarknaden, särskilt om man bor i ett område med en stor andel utlandsfödda och där många inte har arbete. Arbetssätt och aktiviteter Den första tiden kan det handla om att skapa kontakt mellan de nyanlända och människor som är etablerade i landet. De som vill erbjuda ett fackligt fadderskap, till exempel ett fackligt nätverk eller en fackklubb, kan få kontakt med nyanlända med hjälp av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten, men också med hjälp av inbjudningar och annonser i lokalpress och på anslagstavlor, gärna på olika språk. Man kan ordna studiecirklar eller andra regelbundna träffar i studieförbund, föreningsliv och inte minst i bostadsområdet, där man pratar om det som känns aktuellt och viktigt och till exempel göra studiebesök på skolor, arbetsplatser och myndigheter i trakten eller bjuda in gäster till gruppen. Det kan också handla om att lära känna varandra, dela med sig av grundläggande kunskaper om samhället och hjälpas åt att hitta vidare vägar och kontakter till yrkeslivet. Förväntningar på mötet, erfarenheter av arbete och yrkeskunnande är viktiga samtalsämnen särskilt i studiecirklar som leds av de fackliga organisationerna. Aktiviteterna ovan kan kompletteras med aktiviteter som utflykter, idrott, resor, studiecirklar, klädbytardagar, dans, konstnärligt skapande och matlagning. Under dessa första möten kan en cirkelledare eller samordnare hjälpa deltagarna vidare till mer långvariga kontakter med fackliga faddrar inom deltagarnas nuvarande eller planerade yrken, branscher och förbund. Med hjälp av Migrationsverket och genom personliga samtal kan man tidigt få reda på mer om deltagarnas yrkeserfarenheter och utbildning. 19

20 Exempel 1: Nyanländ Se dig om introduktion av flyktingar I mellersta Sverige har åtta LO-distrikt bedrivit ett gemensamt projekt med introduktion av nyanlända asylsökande i samhället. Projektet heter Se dig om, och det startades på initiativ av LO-distriktet i Värmland, i ett samarbete mellan LO och Migrationsverket som bidrog med projektmedel. Det praktiska arbetet inleddes med att man anställde Rama Younan från LO-distriktet i Västmanland som projektledare. Hon började med att söka upp kontaktpersoner på flyktingförläggningarna, integrationsansvariga på de åtta LO-distrikten i Mellansverige och cirkelledare på lämpliga orter. En uppstarts- och utbildningsdag för cirkelledare och faddrar genomfördes i Västerås. Medverkade gjorde Migrationsverket, Västerås folkhögskola, LO och projektledaren. Dagen samlade 15 deltagare de flesta från Migrationsverket och flyktingförläggningarna. Ett praktiskt uppsökeri genomfördes av projektledaren inom de åtta länen i större omfattning än planerat, med lokala överläggningar, kontaktsökande och information. Syftet var att hitta cirkelledare och få igång informationsinsatser och engagemang på lämpliga orter. Lokala upptakter genomfördes i sex län, på de orter där personer successivt hade engagerat sig den hösten. Vid årsskiftet hade man sju stycken grupper igång. Ytterligare tre grupper startade i januari 2003 (två i Fagersta och en i Filipstad) och man gjorde förberedelser för en grupp i Södermanland. Informationsinsatserna genomfördes i studiecirklar med flyktingarna. Varje grupp träffades i 120 timmar. Positiva erfarenheter Det fanns ett stort intresse bland de asylsökande att få delta i studiecirklarna. Projektledaren medverkade som cirkelledare, för att få erfarenheter och dra lärdomar i det fortsatta projektarbetet. De asylsökande i cirklarna fick mer förståelse för vad Migrationsverket och facket gör. Migrationsverket hade uppgifter om yrke och utbildning och hjälpte till att hitta intresserade deltagare. Inom LO och Migrationsverket har man fått djupare insikt om varandras verksamheter och arbetsformer. 20

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Korta eller långa vägen?

Korta eller långa vägen? Korta eller långa vägen Rapport nummer 2 www.uti.se www.legitimation.nu www.hb.se/ia www.valideringscentrum.nu Korta eller långa vägen? Varje år anländer ett stort antal personer till Västra Götalands

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Diskriminering av finsktalande i Sverige

Diskriminering av finsktalande i Sverige Ir- C cjy Diskriminering av finsktalande i Sverige Representation av sverigefinländare och tornedalingar i fackföreningar, politiken och inom olika yrken j UWIVERSITÄTSBieuOTHEKKiEL! I - 2H^7HALSiB'L!0Tr-fHK

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare.

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Merit AB Yrkesfilmer för nyanlända har tillkommit på uppdrag

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004. Integration 2004. Fakta och kunskap

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004. Integration 2004. Fakta och kunskap LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004 Integration 2004 Fakta och kunskap SVEN NELANDER/MARIA-PAZ ACCHIARDO/INGELA GODING Integration 2004 FAKTA OCH KUNSKAP INTEGRATION 2004 FAKTA OCH KUNSKAP 1 PRODUKTION Bilda Idé

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer