På väg till arbetslivet i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På väg till arbetslivet i Sverige"

Transkript

1 På väg till arbetslivet i Sverige om fackligt fadderskap för integration En förstudie inom projektet Lika värde Lika rätt, skriven av Anna Holmgren, arbetslivsjournalist

2 Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 isbn lo

3 Innehåll Förord...4 Fackligt fadderskap solidaritet för integration...6 Vad är ett fackligt fadderskap?...9 Behövs det ett fadderskap?...10 Resan till arbetslivet Nyanländ Att söka jobb På jobbet Aktiv i facket...43 Vad säger förbunden?...54 Samverkan med arbetsgivarna...55 Modeller för fackligt fadderskap...57

4 Förord Om Sverige ska bli ett föregångsland för integration i arbetslivet krävs det att vi underlättar för alla som vill engagera sig. Vi måste stödja dem som går från ord till handling. Vi behöver också lyfta fram goda fackliga exempel, de erfarenheter och den kunskap som finns, samtidigt som vi också tar vara på fakta och forskning. Teori och praktik måste gå hand i hand. I Sverige finns cirka 3,9 miljoner fackliga medlemmar. Över 80 procent av alla anställda är med i facket. Sammanlagt finns fler än förtroendevalda på arbetsplatserna inom LO, TCO och SACO. Denna förankring på arbetsplatsnivå gör den svenska modellen unik i världen. Här finns den styrka som behövs för att försvara allas lika rättigheter och möjligheter och samtidigt klara av den svenska integrationsutmaningen. Fler människor måste få möjlighet att komma in i arbetslivet, men det handlar också om hur arbetsvillkoren ser ut för den som väl har fått arbete. Många arbetsgivare tar inte tillvara den kompetens och utbildning som personer med utländsk bakgrund har. Vi vet att det förekommer etniska trakasserier och diskriminering i arbetslivet, vilket är både allvarligt och oacceptabelt. Men vi vet också att en hel del har blivit bättre under senare år. Rapporter från LO och Integrationsverket visar att positiva förändringar sker i arbetslivet. I de hårdast drabbade grupperna får allt fler arbete och de tillfälliga anställningarna minskar. Allt fler arbetare med utländsk bakgrund blir medlemmar i facket och får förtroendeuppdrag; Sverige har i dag världens högsta fackliga organisationsgrad bland arbetare med utländsk bakgrund. Av LOs förtroendevalda är över födda i utlandet. Vi ska dock inte nöja oss med detta. De fackliga organisationerna måste bli ännu bättre på att ta tillvara alla sina medlemmars intressen och fler behövs i det fackliga arbetet. Fler måste också bli varse att arbetet för integration och mot diskriminering är en naturlig del av den fackliga kärnverksamheten. Kollektivavtalen hjälper till att skapa jämlika förutsättningar och lämnar inget större utrymme för godtycke och särbehandling. Men facket har ett ansvar att förebygga och agera när diskriminering och orättvisor ändå sker. De förtroendevalda måste använda sig av de rättigheter och möjligheter som avtalen och lagen mot etnisk diskriminering ger, på samma sätt som man arbetar med all annan arbetsrättslig lagstiftning. Samtidigt krävs det att den fackliga solidariteten omfattar både medlemmar och blivande medlemmar, det vill säga de som ännu inte fått en chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden Olika former av fackligt fadderskap och mentorskap tas upp i den avsiktsförklaring för bättre integration som LO, TCO och SACO samt Kommunförbundet och Landstingsförbundet numera Sveriges Kommuner och Landsting tecknade med regeringen Där åtog sig de fackliga organisationerna att verka för att personer med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv skulle ges möjlighet att tidigt få kontakt med en fadder eller mentor. 4

5 Många medlemmar, förtroendevalda och hela den fackliga organisationen inom LO har under de senaste sex åren engagerat sig i en kraftsamling för integration i arbetslivet. Arbetet har bedrivits på många fronter allt ifrån facklig utbildning, folkbildning, information, utredningar och utvecklingsarbete på LO-förbunden och arbetsplatserna till överenskommelser och samverkan med arbetsgivarsidan, regeringen, myndigheter och andra organisationer. Men engagemanget har även sträckt sig till att på olika sätt och med frivilliga krafter solidariskt ställa upp för varandra. Olika typer av fadderskap och stödnätverk har bildats inom LO och LO-förbunden. Det är viktigt att det som har gjorts och görs inte faller i glömska utan att det dokumenteras och sprids. Det finns många exempel att lära av inte minst från arbetskraftsinvandringens tid. Redan på 1960-talet fanns det fackligt anställda personalombud på Volvo, som hjälpte personal med utländsk bakgrund både på jobbet och med allt som det nya livet innebar. Vi vet att det har funnits och finns många fler liknande erfarenheter, men vi har saknat en helhetsbild och slutsatser om vad som krävs för ett framgångsrikt fadderskapsarbete för integration. Förstudien På väg till arbetslivet i Sverige kartlägger en del av det som har gjorts under senare år. Med hjälp av de exempel, de resonemang och förslag som finns i förstudien hoppas vi kunna inspirera andra som vill engagera sig, komma igång eller utveckla fackligt fadderskap för att stödja medlemmar och blivande medlemmar. Det är tillsammans vi kan övervinna de hinder som finns och bana väg för att göra det svenska arbetslivet till en förebild för integration och mot diskriminering. Förstudien På väg till arbetslivet i Sverige är genomförd och skriven av arbetslivsjournalisten Anna Holmgren i ett samarbete mellan LO och Integrationsverket. På väg till arbetslivet ingår i en serie rapporter från LO-förbundens gemensamma projekt för integration Lika värde Lika rätt. María-Paz Acchiardo Integrationsansvarig Landsorganisationen i Sverige 5

6 Fackligt fadderskap solidaritet för integration Arbetsmarknaden omfattar alla som erbjuder sitt arbete till försäljning. Det betyder att alla arbetande och även de arbetslösa ingår i arbetsmarknaden oavsett om man är medlem i facket eller inte, oavsett vilka villkor som erbjuds och oavsett vilken lön man får. Fackets uppdrag av medlemmarna är att de ska få inflytande över villkoren på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Allt som påverkar löntagarnas villkor i arbetslivet är fackliga frågor. Det är utgångspunkten för denna förstudie om fackligt fadderskap. Ett fackligt fadderskap ger var och en som är medlem i facket möjlighet att själv delta i ett solidaritetsarbete för att motverka den segregering som sker på arbetsmarknaden. Målet är ett jämlikt och demokratiskt samhälle och ett arbetsliv där alla kan försörja sig och utvecklas på lika villkor. Syfte och metod Syftet med förstudien har varit att kartlägga de exempel som finns på frivilliga fackliga nätverk utifrån yrkesbakgrund bland LO-förbundens medlemmar. Förstudien genomfördes under våren 2003, med kompletteringar 2004 och Analys och slutsatser baseras på intervjuer med fackligt aktiva inom LOs förbund och distrikt och på samtal med företrädare för näringsliv, statliga myndigheter och frivilligorganisationer. Intervjuerna refereras i rapporten. De faktauppgifter, statistik med mera som förekommer i förstudien har hämtats från bland annat Integrationsverkets rapporter, LOs utredningar samt data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Från arbetskraft till flykting För trettio år sedan hade människor med utländsk bakgrund minst lika hög sysselsättningsgrad som övriga invånare i landet. Fram till mitten av 1970-talet var utrikes födda sysselsatta i till och med högre grad än inrikes födda. Under och 1980-talen ändrade invandringen karaktär från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring. Staten stoppade arbetskraftsinvandringen. En bidragande orsak var att fackföreningsrörelsen sade nej till fortsatt sådan vilket i sin tur berodde på en lågkonjunktur och att kvinnorna var på väg ut på arbetsmarknaden. Därefter sågs arbetsmarknaden inte längre som det centrala i mottagandet. Staten flyttade också ansvaret för mottagandet av flyktingar från Arbetsmarknadsverket till Invandrarverket. Flyktingmottagandet fick under lång tid ett socialpolitiskt perspektiv. Det riktade sig till hela gruppen invandrade, och var därmed inte anpassat till enskilda människors behov, yrkesbakgrund och intressen. Situationen för flyktingarna präglades ofta av bristen på kontakter och brist på fokus på arbetsmarknad och yrkesliv. 6

7 Under slutet av 1970-talet började sysselsättningen sjunka bland invandrade, och den fortsatte sjunka under årtiondena framåt, även under högkonjunkturen i slutet av 1980-talet. Sysselsättningen har blivit ojämnt fördelad. Högst sysselsättning (80 procent) hade 2003 de som var födda i Sverige och som hade svenskfödda föräldrar. Lägst sysselsättning hade de utomeuropeiskt födda som hade bott i Sverige i högst nio år. År 2003 hade dessa en sysselsättningsgrad på totalt 41,1 procent varav 47,0 procent bland männen och 36,4 bland kvinnorna (LO/SCB, 2004). Bilden blir något ljusare om man lägger till andelen studerande. Andelen kvinnor som var sysselsatta eller studerade på heltid var 61,1 procent 2003, andelen män var 76,6 procent i denna grupp, det vill säga utomeuropeiska invandrare som hade vistats i Sverige högst nio år. Trots de senaste årens positiva utveckling i ekonomi och sysselsättning finns det fortfarande sociala klyftor med etniska förtecken i det svenska samhället. Den största klyftan på arbetsmarknaden i Sverige finns mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Osäkra, tillfälliga anställningar drabbar också människor med utomnordisk bakgrund i högre grad än andra, i synnerhet gäller detta kvinnorna. Ett allvarligt integrationsproblem är också att många arbetsgivare inte tar tillvara de anställdas kompetens och utbildning. Det sker alltså en segregering som fått till resultat att invånare med utländsk bakgrund har mycket högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än den övriga befolkningen. Även bland dem som har fått jobb finns en tydlig tendens att människor med utländsk bakgrund rekryteras till och förblir kvar på de mest okvalificerade jobben. De flesta nyanlända, men också långtidsarbetslösa, har betydligt färre personliga kontakter i yrkeslivet än andra. Detta blir ett stort hinder, eftersom många som börjar på nya jobb rekryteras genom arbetskamrater och personliga kontakter. Förstudiens fyra steg Denna förstudie av LOs verksamhet med fackligt fadderskap är uppdelad i fyra steg för resan från utanförskap till en plats och möjligheter till utveckling i arbetslivet: 1. nyanländ 2. att söka jobb 3. på jobbet 4. aktiv i facket. Fadderskapet ser olika ut under olika delar av denna resa, och förstudien ger exempel på en rad lokala initiativ inom flera förbund med nätverk för fadderskap, mentorer med mera. 7

8 Slutsatser En slutsats av förstudien är att ett fackligt fadderskap inte är något tillfälligt projekt. Det kommer ständigt att flytta mängder av nya människor till Sverige. Då räcker det inte med tidsbegränsade projekt som måste bedrivas på fritiden. Inom ramen för det normala fackliga arbetet behövs ett fackligt fadderskap, med till exempel samordnare som kan organisera och utbilda ett tillräckligt stort antal faddrar på arbetsplatserna och i den fackliga organisationen. Förutsättningarna bland de nya svenskarna är goda. Det finns gott om vilja, kunskap och ambitioner hos dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Men integration i arbetslivet är inte bara en facklig fråga. Den kräver samarbete. Det fackliga fadderskapet ligger i linje med den avsiktsförklaring Gemensam utmaning gemensamt ansvar som LO, TCO och SACO samt Kommunförbundet och Landstingsförbundet tecknade med regeringen 2004 om insatser för bättre integration i arbetslivet. Där åtog sig de fackliga organisationerna och arbetsgivare att verka för att personer med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad skulle ges möjlighet att tidigt få kontakt med en mentor. Det kan vara en fadder eller kontaktperson, till exempel en förtroendevald eller yrkesaktiv person. Arbetsgivarna är en viktig samarbetspartner. De kan bidra med tid och resurser till stöd för dessa fackliga samordnare och faddrar i deras dagliga arbete mot diskriminering och segregering. Arbetsgivare och fackliga organisationer samverkar i Rådet för Integration i Arbetslivet, som kan bli ett forum för att stödja utvecklingen av ett sådant fadderskap. 8

9 Vad är ett fackligt fadderskap? Det fackliga fadderskapet är ett exempel på ett praktiskt solidaritetsarbete i arbetslivet. Fadderskapet innebär att fackliga medlemmar som bor i Sverige, som har ett yrke eller ett jobb, kan bli kontaktpersoner (faddrar, guider, yrkeskamrater, mentorer) till personer med utländsk bakgrund som är nyanlända i Sverige, arbetslösa eller nya på jobbet. Ett sådant fadderskap ger alla medlemmar i facket möjlighet att delta i ett solidaritetsarbete som bidrar till att motverka den segregering som sker på arbetsmarknaden. Fadderskapet innehåller enkla vardagliga kontakter, och det ska ha ett tydligt mål. Till exempel kan man träffas med några arbetskamrater på lunchrasten, på ett kafé, eller i en studiecirkel tillsammans. Syftet är att lära känna varandra, bidra till kunskaper om världen och arbetslivet samt skapa ett gemensamt kontaktnät. Fadderskapet kan ske i olika former till exempel personliga kontakter, studiecirklar eller nätverk. Arbetet bör ske med fokus på arbetslivet och bygga på behov och intressen hos var och en under olika skeden av livet i det nya landet. Det kan handla om att berätta om det egna yrket, om arbetsplatsen och om arbetslivet som helhet: Vad innehåller en arbetsdag? Vad finns det för olika arbetsuppgifter? Vad finns det för framtidsutsikter på orten och i branschen? Hur fungerar samarbetet på företagets olika avdelningar och mellan företag och fackförening? Hur fungerar arbetsmarknaden och vilka rättigheter och skyldigheter har man som anställd i Sverige? Målen med detta är ömsesidigt. Att konkret och praktiskt hjälpa in människor på arbetsmarknaden är bara ena sidan av saken. Minst lika viktigt är att arbetskamrater och arbetsgivare får vidgade perspektiv och kunskaper om världen i kontakter med människor från andra länder. I Sverige är det fackföreningarnas medlemmar som befolkar arbetsplatserna. Därför har medlemmarna ett medansvar för vad som händer på arbetsplatsen. Alla fackliga medlemmar äger en nyckel till arbetsmarknaden. Med den nyckeln kan varje medlem bidra till att öppna sin arbetsplats för kvinnor och män med olika erfarenheter och av olika bakgrunder. Det finns ett mönster i dag när människor rekryteras, utbildas och befordras. De som rekryterar söker sin like inför nästan alla urval av de mest lämpade. Det gäller att bryta det mönstret. 9

10 Behövs det ett fadderskap? Behövs det ett fackligt fadderskap? Det hänger ihop med svaret på två andra frågor: Hur går det med integrationen i Sverige? Vilka är orsakerna till arbetslöshet och låg sysselsättning? Hur går det med integrationen i Sverige? LO har under de senaste åren i en rad rapporter, bland annat Röster om facket och jobben samt rapporten Integration 2004 Fakta och kunskaper, presenterat fakta och statistik om integrationen i det svenska arbetslivet. Integrationsverket beskiver också varje år utvecklingen i samhället när det gäller integration. Integrationsverkets rapporter fokuserar på arbetslivet, men berättar också om skola och boende i Sverige. Detta är några av slutsatserna ur Integrationsverkets rapport 2003: Drygt en miljon människor i Sverige är födda i något annat land än Sverige, vilket motsvarar knappt tolv procent av befolkningen. Ytterligare nio procent har en eller två föräldrar som är födda utomlands. Tillsammans betyder det att en femtedel av befolkningen har utländsk bakgrund. Invandringen till Sverige har varierat starkt. Det finns två höga toppar i invandringen slutet av 1960-talet då invandrarna kom mest från Finland, och början av 1990-talet då invandrarna främst var flyktingar från f.d. Jugoslavien. Under perioden kom personer från Irak och andra länder i Mellanöstern och Asien, och cirka personer kom från Europa utanför dåvarande EU. Sysselsättning och arbetslöshet De utrikes födda har sedan många år lägre sysselsättning än inrikes födda. I mitten av 1970-talet började detta sysselsättningsgap dessutom att öppnas, och gapet vidgades i många år både under låg- och högkonjunktur. I mitten av 1990-talet skedde dock en positiv vändning, när gapet minskade för första gången på 20 år. Nyanlända flyktingar trenden är bruten År 1995 var det bara 13 procent av flyktingarna som hade ett arbete tre år efter att de anlänt till Sverige. År 2002 hade denna siffra ökat kraftigt, till 51 procent för män och 41 procent för kvinnor. En bidragande orsak till detta var att myndigheterna AMS, Integrationsverket, Skolverket, Migrationsverket och Kommunförbundet började förändra sitt arbete med flyktingmottagandet. Fokus flyttade från socialpolitiska insatser till en tydlig inriktning på arbetsmarknaden. 10

11 Sysselsättningsgrad och arbetslöshetstal för personer år första kvartalet 2003 (procent) Födda i Sverige Sysselsättningsgrad Studerar på heltid Andel arbetslösa i procent av: Andel av respektive grupp i befolkningen arbetskraften ( arbetslöshetstal ) befolkningen som varken är sysselsatta, heltidsstuderande eller arbetslösa (1) (2) (3) (4) (5) Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män två svenskfödda föräldrar 78,6 81,3 5,4 4,7 3,3 4,2 2,6 3,6 13,4 10,4 en utrikesfödd förälder 75,2 79,3 7,6 7,0 4,9 5,9 3,9 5,0 13,8 9,1 två utrikesfödda föräldrar 77,9 75,5 9,2 8,3 6,4 9,0 5,4 7,5 6,9 8,1 alla födda i Sverige 78,3 81,0 5,6 5,0 3,5 4,5 2,8 3,8 13,3 10,2 Födda i övriga Norden vistats i Sverige minst 10 år 72,2 69,0 2,2 3,0 3,8 7,7 2,8 5,8 23,0 23,0 vistats i Sverige högst 9 år alla födda i övriga Norden 72,4 68,0 2,6 3,4 3,9 7,2 2,9 5,3 20,8 24,1 Född i övriga Europa m m* vistats i Sverige minst 10 år 62,2 72,4 5,7 5,3 8,3 5,6 5,6 4,3 24,7 19,2 vistats i Sverige högst 9 år 54,0 66,4 13,3 11,8 11,3 13,4 6,9 10,3 26,7 11,9 alla födda i övriga Europa m m 59,3 70,3 8,5 7,6 9,3 7,7 6,1 6,4 25,4 15,1 Födda i övriga världen vistats i Sverige minst 10 år 57,1 64,4 11,3 11,3 8,3 11,8 5,2 8,6 25,8 15,5 vistats i Sverige högst 9 år 36,4 47,0 24,7 29,6 20,0 21,3 9,1 12,7 30,8 12,8 alla födda i övriga världen 49,7 59,6 16,1 16,3 11,7 14,1 6,6 9,7 28,1 14,1 Samtliga 75,6 79,0 6,2 5,6 4,0 5,1 3,2 4,3 15,0 11,1 Antalet i urvalet alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: Integration 2004 fakta och kunskap, LO Tabell 1 Ett sysselsättningsgap Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda är dock fortfarande stor. Drygt 60,1 procent av de utrikes födda i arbetsför ålder är sysselsatta, jämfört med knappt 75,5 procent av de inrikes födda (LO/SCB 2004). Detta kan jämföras med regeringens mål för sysselsättningen som är 80 procent även för utrikes födda. Vissa grupper av de utrikes födda drabbas särskilt hårt av arbetslösheten. De som är födda i västliga länder har högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än de som är födda i Afrika, Asien eller Europa utanför EU. De som är födda i Latinamerika intar en mellanposition. Detta gäller oavsett bosättningstid i Sverige, ålder, utbildning eller civilstånd. På samma sätt har ungdomar med utländsk bakgrund högre arbetslöshet än andra ungdomar, oavsett likvärdiga betyg i svenska och andra ämnen. Helheten är tydlig: Människor med utländsk bakgrund tilldelas okvalificerade, otrygga tempo- och servicejobb oavsett utbildning och yrkesbakgrund. 11

12 Kommunerna skiljer sig åt Sysselsättningen för utrikes födda varierar kraftigt mellan olika kommuner och olika delar av landet. Bäst går det i kommuner med hög efterfrågan på arbetskraft och många industrijobb. Ett tydligt exempel på detta är Gnosjö kommun. Om man tar hänsyn till kommunernas förutsättningar framträder också flera små kommuner i norra Sverige som framgångsrika. I början av 2000 hade ingen av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö lyckats särskilt bra. Några städer i sydvästra Sverige, inklusive Malmö och Göteborg, hade lyckats sämst med integration när det gäller arbetslöshet och sysselsättning för utrikes födda enligt en rapport från Integrationsverket (2002). Olika branscher Invandrade som har fått jobb är mycket ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. De är tydligt koncentrerade till vissa branscher och har ofta arbetsuppgifter som inte motsvarar den egna kompetensen. Det är också få invandrade oavsett utbildning som har arbeten inom tjänstemannayrken. Andelen med utländsk bakgrund (procent) LO TCO SACO Alla anställda Födda utanför Norden Född i andra nordiska länder Född i Sverige, men med minst en utlandsfödd förälder Källa: LO-rapporten Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund (2004). Det finns stora skillnader mellan olika branscher men däremot ingen större skillnad mellan privat och offentlig sektor. Integrationsverket rapporterar att män med utländsk bakgrund var överrepresenterade inom hotell- och restaurangnäringen (2002). Många utrikes födda män har också arbete inom industri och vård. Lägst andel finns i byggbranschen en bransch som i andra länder sysselsätter många invandrade. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom industri, hotell och restaurang och övrig privat service. 12

13 Sveriges tjänstefolk Denna snedfördelning av invandrade i olika branscher liknar den snedfördelning som finns mellan olika branscher när det gäller kvinnor. Typiska kvinnobranscher i Sverige är vård och service (till exempel städ, hotell- och restaurang ) samt vissa industrijobb. Kvinnorna utför ofta de okvalificerade, tjänande arbetena, liksom personer med utländsk bakgrund. Inom industrin samlas de på okvalificerade tempojobb av typ paketering och montering. Andelen medlemmar i olika LO-förbund med utländsk bakgrund (procent) Fastighets Hotell och Rest. Livs Industrifacket Metall Kommunal Handels Grafiska Transport Skogs- och Trä Pappers SEKO Elektrikerna Byggnads Hela LO Födda utanför Norden Född i andra nordiska länder Född i Sverige, men med minst en utlandsfödd förälder Källa: LO-rapporten Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund (2004). Denna snedfördelning mellan olika branscher och yrken avspeglar sig också i andelen medlemmar med utländsk bakgrund i de olika LO-förbunden. Flest medlemmar med utländsk bakgrund finns inom Fastighetsanställdas Förbund och Hotell och Restaurang Facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Metall och Industrifacket (numera IF Metall). Lägst andel finns inom byggbranschen med förbund som Byggnads och Elektrikerna, men också inom Skogs- och Träfacket. I dessa förbund är det också få kvinnor. 13

14 Osäkra anställningar Det finns en segregation också när det gäller tidsbegränsade och osäkra anställningar. De som har högst andel tidsbegränsade anställningar inom LO är invandrade kvinnor och män från Afrika, Asien, Latinamerika eller Europa utanför EU, med kortare tid i Sverige än tio år. Av dessa har 31 procent av kvinnorna tidsbegränsade anställningar och 27 procent av männen, jämfört med 15 procent av svenskfödda kvinnor och 9 procent av svenskfödda män, med svenskfödda föräldrar. (Källa: LO-rapporten Anställningsformer och arbetstider 2003.) Har tidsbegränsad anställning. Kvinnor och män inom LO (procent) Kvinnor Män Födda i Sverige Två svenskfödda föräldrar 15 9 En utlandsfödd förälder 18 8 Två utlandsfödda föräldrar Alla födda i Sverige 15 9 Födda i övriga Norden Minst 10 år i Sverige 10 6 Högst 9 år i Sverige Födda i övriga Europa m m* Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Födda i övriga världen Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige 31 ** 27 ** Alla (oavsett födelseland) 16 9 Antalet i urvalet alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. ** Beräknat som ett genomsnitt för första kvartalen 2002 och Källa: LO-rapporten Anställningsformer och arbetstider Tabell felsysselsatta Enligt LO-rapporterna finns det relativt många anställda med utländsk bakgrund som har mycket kort formell utbildning. De skulle behöva stöd för att komplettera sin utbildning och även vidareutbilda sig. Det är också mycket tydligt i LO-statistiken att det finns stora grupper högutbildade anställda med utländsk bakgrund som i dag inte får arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning. Bland arbetare är det många gånger fler personer med utländsk bakgrund som har högskoleutbildning jämfört med dem som är födda i Sverige. Även Integrationsverket hävdar att det finns en bristande förmåga att värdera och ta tillvara utländsk kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Integrationsverket finns det en potential på felsysselsatta eller icke sysselsatta akademiker i Sverige som är utrikes födda. Typexemplet är professorn som kör taxi. Deras siffra bygger på en jämförelse med sysselsättningsgrad och kvalifikationer hos inrikes och utrikes födda. 14

15 Utbildningsnivå första kvartalet 2003 för kvinnliga arbetare efter födelseland (procent) Förgymn. utbildn. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildn. Uppgift saknas mindre än 2 år 3 år högst 2 år mer än 2 år 2 år Summa Född i Sverige Två svenskfödda föräldrar En utlandsfödd förälder Två utlandsfödda föräldrar Alla födda i Sverige Född i övriga Norden Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga Europa, m m* Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga världen Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Alla kvinnliga arbetare Antalet i urvalet är alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: LO-bearbetningar av SCBs arbetskraftsundersökningar första kvartalet Tabell 4 Utbildningsnivå första kvartalet 2003 för manliga arbetare efter födelseland (procent) Förgymn. utbildn. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildn. Uppgift saknas mindre än 2 år 3 år högst 2 år mer än 2 år 2 år Summa Född i Sverige Två svenskfödda föräldrar En utlandsfödd förälder Två utlandsfödda föräldrar Alla födda i Sverige Född i övriga Norden Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga Europa, m m* Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Född i övriga världen Minst 10 år i Sverige Högst 9 år i Sverige Alla manliga arbetare Antalet i urvalet är alltför litet. * Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. Källa: LO-bearbetningar av SCBs arbetskraftsundersökningar första kvartalet Tabell 5 15

16 Vilka är orsakerna till arbetslöshet och låg sysselsättning? Integrationsverkets studier 2002 och 2003 visade att orsakerna till skillnader i sysselsättning mellan olika grupper i befolkningen inte i första hand låg hos egenskaper hos individerna själva. Den lägre sysselsättningen berodde alltså inte på bristande språkkunskaper, fel utbildning eller på att man inte söker jobb lika aktivt som andra. Förklaringarna låg utbildningsnivå och låg sökaktivitet kan helt och hållet avfärdas, står det i rapporten från Integrationsverket 2002, som fortsätter: Även om goda kunskaper i svenska är en viktig faktor så kvarstår att goda kunskaper i svenska inte är tillräckligt för att utrikes födda ska ha samma chanser på arbetsmarknaden som inrikes födda. Integrationsverket efterlyste både 2003 och 2004 mer forskning om orsaker till diskriminering och strukturella förändringar på arbetsmarknaden, som till exempel ökade krav på språkkunskaper. Verket menade att det redan då fanns tydliga och klara slutsatser om vad som borde göras. Åtgärder för integration Integrationsverket har dragit slutsatsen att det är viktigt att: 1. motverka diskriminering vid anställning, avsked och befordran 2. fortsätta förbättra undervisningen i svenska genom att kombinera undervisningen i svenska med arbetspraktik för att skapa kanaler till den svenska arbetsmarknaden 3. prioritera utrikes födda på arbetsförmedlingarna för att kompensera bristande nätverk 4. ta tillvara de positiva resultat som finns av den mentorsverksamhet som sker inom en del yrkessammanslutningar. Tre av dessa fyra åtgärder (2 4) har att göra med att stärka nätverk och kontakter med arbetsmarknaden för den arbetssökande, det vi här kallar fadderskap. Integrationsverket konstaterar att detta vore värdefulla insatser, men att det saknas kunskaper och utvärderingar som säger hur dessa insatser ska utformas. Den här förstudien vill bidra med sådana exempel och erfarenheter. 16

17 Resan till arbetslivet Det finns många avtagsvägar och hållplatser för den som ska resa längs vägen in till det svenska arbetslivet. Det är en lång färd som alltför sällan leder till målet delaktighet i arbetsliv och samhälle. Orsaken till detta är som vi sett inte bristande språkkunskaper eller brist på energi när man söker jobb. Den viktigaste orsaken till utanförskap enligt Integrationsverket handlar om efterfrågesidan, det vill säga i uppfattningar och värderingar av personer från andra länder och deras kompetens. I denna förstudie presenteras steg för steg några olika modeller och metoder för att underlätta resan till arbetslivet för alla dem som kommit till Sverige. 1. Nyanländ Det första steget för många är när man anländer till gränsen som ensam flykting eller kanske som anhörig till någon som redan bor i Sverige. Allt fler kommer också genom den fria rörligheten inom EU för att arbeta och bo i Sverige. Nästa steg är när man funnit ett eget boende, en bostad på en flyktingförläggning eller boende hos familj eller vänner. Nu gäller det att lära känna det nya landet, att lära sig det svenska språket och att skapa nya kontakter och nätverk. Behovet av att lära känna det nya landet kan finnas efter många år i Sverige. 2. Att söka jobb Utbildningen i svenska utvidgas efter hand till yrkespraktik och mer yrkesinriktad utbildning. En del upptäcker möjligheten att validera sina tidigare yrkeskunskaper. Andra fastnar på resan i långtidsarbetslöshet och vandrar mellan olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, egna studier och projektanställningar. Åter andra förblir i många år helt utanför arbetsmarknaden utan närmare kontakter med människor i samhället utanför den närmaste kretsen av familj och landsmän. Detta utanförskap kan gå i arv till nästa generation. 3. På jobbet Trots alla hinder är det ändå många som hittar ett arbete och ett eget boende. En del har ett jobb redan när de anländer. Men resan är inte slut då, för med ett arbete öppnar sig nya perspektiv. Det blir viktigt att hitta vidare till det jobb man är utbildad för och att få del av utveckling och lön på samma villkor som andra. Goda kontakter med arbetsgivare och arbetskamrater blir då viktiga för att man inte ska fastna i okvalificerade och otrygga jobb. 17

18 4. Aktiv i facket Med jobbet följer möjligheten att vara fackligt aktiv. Möjligheten att vara med i facket används i princip lika ofta av alla, oavsett om man är född i Sverige eller i något annat land, och oavsett hur länge man bott i Sverige. Det som skiljer sig åt är fördelningen av förtroendeuppdrag, som är ojämnt fördelad mellan olika grupper. LO har förtroendevalda, drygt är födda utomlands. Men ju högre upp i de olika organisationernas hierarki man kommer, desto färre fackligt aktiva har utländsk bakgrund. Aktiva i facket har även en rad möjligheter att verka för fadderskap inte bara i den egna fackliga organisationen utan även i samarbete med andra aktiva inom arbetarrörelsen och föreningslivet. 18

19 1. Nyanländ att lära känna det nya landet Under den första tiden i det nya landet behövs grundläggande kunskaper om språk och samhälle. Nu tas de första personliga kontakterna för att orientera sig i det nya livet, och här görs de första erfarenheterna av att känna sig välkommen till landet. Redan här kan det fackliga fadderskapet börja. Behovet av att orientera sig i och att känna sig välkommen till arbetslivet kan vara minst lika stort för människor som bott i många år i Sverige och som aldrig fått fotfäste på arbetsmarknaden, särskilt om man bor i ett område med en stor andel utlandsfödda och där många inte har arbete. Arbetssätt och aktiviteter Den första tiden kan det handla om att skapa kontakt mellan de nyanlända och människor som är etablerade i landet. De som vill erbjuda ett fackligt fadderskap, till exempel ett fackligt nätverk eller en fackklubb, kan få kontakt med nyanlända med hjälp av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten, men också med hjälp av inbjudningar och annonser i lokalpress och på anslagstavlor, gärna på olika språk. Man kan ordna studiecirklar eller andra regelbundna träffar i studieförbund, föreningsliv och inte minst i bostadsområdet, där man pratar om det som känns aktuellt och viktigt och till exempel göra studiebesök på skolor, arbetsplatser och myndigheter i trakten eller bjuda in gäster till gruppen. Det kan också handla om att lära känna varandra, dela med sig av grundläggande kunskaper om samhället och hjälpas åt att hitta vidare vägar och kontakter till yrkeslivet. Förväntningar på mötet, erfarenheter av arbete och yrkeskunnande är viktiga samtalsämnen särskilt i studiecirklar som leds av de fackliga organisationerna. Aktiviteterna ovan kan kompletteras med aktiviteter som utflykter, idrott, resor, studiecirklar, klädbytardagar, dans, konstnärligt skapande och matlagning. Under dessa första möten kan en cirkelledare eller samordnare hjälpa deltagarna vidare till mer långvariga kontakter med fackliga faddrar inom deltagarnas nuvarande eller planerade yrken, branscher och förbund. Med hjälp av Migrationsverket och genom personliga samtal kan man tidigt få reda på mer om deltagarnas yrkeserfarenheter och utbildning. 19

20 Exempel 1: Nyanländ Se dig om introduktion av flyktingar I mellersta Sverige har åtta LO-distrikt bedrivit ett gemensamt projekt med introduktion av nyanlända asylsökande i samhället. Projektet heter Se dig om, och det startades på initiativ av LO-distriktet i Värmland, i ett samarbete mellan LO och Migrationsverket som bidrog med projektmedel. Det praktiska arbetet inleddes med att man anställde Rama Younan från LO-distriktet i Västmanland som projektledare. Hon började med att söka upp kontaktpersoner på flyktingförläggningarna, integrationsansvariga på de åtta LO-distrikten i Mellansverige och cirkelledare på lämpliga orter. En uppstarts- och utbildningsdag för cirkelledare och faddrar genomfördes i Västerås. Medverkade gjorde Migrationsverket, Västerås folkhögskola, LO och projektledaren. Dagen samlade 15 deltagare de flesta från Migrationsverket och flyktingförläggningarna. Ett praktiskt uppsökeri genomfördes av projektledaren inom de åtta länen i större omfattning än planerat, med lokala överläggningar, kontaktsökande och information. Syftet var att hitta cirkelledare och få igång informationsinsatser och engagemang på lämpliga orter. Lokala upptakter genomfördes i sex län, på de orter där personer successivt hade engagerat sig den hösten. Vid årsskiftet hade man sju stycken grupper igång. Ytterligare tre grupper startade i januari 2003 (två i Fagersta och en i Filipstad) och man gjorde förberedelser för en grupp i Södermanland. Informationsinsatserna genomfördes i studiecirklar med flyktingarna. Varje grupp träffades i 120 timmar. Positiva erfarenheter Det fanns ett stort intresse bland de asylsökande att få delta i studiecirklarna. Projektledaren medverkade som cirkelledare, för att få erfarenheter och dra lärdomar i det fortsatta projektarbetet. De asylsökande i cirklarna fick mer förståelse för vad Migrationsverket och facket gör. Migrationsverket hade uppgifter om yrke och utbildning och hjälpte till att hitta intresserade deltagare. Inom LO och Migrationsverket har man fått djupare insikt om varandras verksamheter och arbetsformer. 20

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 69 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander, Maria-Paz Acchiardo och Ingela Goding Högst facklig organisationsgrad

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Syfte och bakgrund Ge en översikt av utrikes föddas position på svensk arbetsmarknad. Vad säger forskningen

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens Högbo A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&a rtikel=6288855 Vad pågår just nu Systematiserat arbetssätt inom etablering Snabbspår

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela Internationellt Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning AcadeMedia Är man störst har man

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Att vara mentor inom Rotarys yrkesmentorsprojekt. Lite inspiration och handledning för varje Rotarian som reflekterar på att bli mentor

Att vara mentor inom Rotarys yrkesmentorsprojekt. Lite inspiration och handledning för varje Rotarian som reflekterar på att bli mentor Att vara mentor inom Rotarys yrkesmentorsprojekt Lite inspiration och handledning för varje Rotarian som reflekterar på att bli mentor 2 Varför skall jag vara mentor? Många människor från andra länder

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Förlängd tid för och utvidgning

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Vi slösar med värdefulla resurser 2011 drygt 27 000 samhällsvetare i Sverige med utländsk utbildning En tredjedel saknar jobb

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Tjugo uppslag till åtgärder för invandrares integration i arbetslivet

Tjugo uppslag till åtgärder för invandrares integration i arbetslivet Pm 11 dec 2003 Åke Lindström 2003-12-10 Ossian Wennström Tjugo uppslag till åtgärder för invandrares integration i arbetslivet Inledning SACO arbetar för ett samhälle där allas kunskap och kompetens tas

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer