Lokalt arbetstidsavtal för arbetstagare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Arbetstidsavtal Saco-S Lokalt arbetstidsavtal för arbetstagare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avdelning 1 3 Arbetstagare med ordinarie arbetstid vanligtvis förlagd helgfri måndag - fredag Avdelning 2 31 Arbetstagare med schemalagd arbetstid inklusive oregelbunden arbetstid Avdelning 3 65 Lärare som har anställning omfattande ferie Bilaga 1 89 Kostnadsersättningar mm Bilaga 2 91 Definitioner av begrepp i arbetstidsavtal Råd, kommentarer och exempel vid tillämpning av 95 Lokalt arbetstidsavtal vid SPSM. 2 (101)

3 Avdelning 1 Arbetstagare med ordinarie arbetstid normalt förlagd helgfri måndag-fredag (101)

4 Innehåll Kapitel 1 Inledande bestämmelser... 7 Tillämpningsområde... 7 Giltighetstid... 7 Lokal-lokala avtal om arbetstid... 7 Regler i arbetstidslagen... 8 Beräkningsperiod... 8 Dygnsvila... 8 Avsteg från dygnsvila... 8 Veckovila... 9 Avsteg från veckovila... 9 Rast, måltidsuppehåll... 9 Begränsningsperiodens längd... 9 Kapitel 2 Arbetstidens längd Veckoarbetstid Kompetensutveckling för lärare Arbetstidsschema för lärare Förkortade arbetsdagar Klämdagar Tillgodoräkning av arbetstid vid kortare arbetspass Tillgodoräkning av arbetstid vid fristående extra arbetspass Huvudregel Undantag från huvudregeln Förläggning av arbetstid Lokal-lokala avtal om förläggning av arbetstid Enskild överenskommelse Kapitel 3 Beräkning av arbetstid Beräkning av arbetstid vid kurs, konferens eller liknande Kapitel 4 Flexibel arbetstid Definitioner för flextid Arbetstidens förläggning vid flexibel arbetstid Begränsning av möjligheten att tillämpa flexibel arbetstidsförläggning Registrering (101)

5 Avstämning av arbetstiden Ledighet Tillgodoräkning av arbetstid vid tjänsteresa/förrättning Övertid vid flexibel arbetstidsförläggning Kapitel 5 Semester Inledning Beräkning och förläggning av semester Beräkning av semester för arbetstagare med fast förlagd arbetstid Semester under del av dagen Kapitel 6 Beräkning av lön vid frånvaro Inledning Timberäknat sjukavdrag Föräldralön Tillfällig vård av barn, VAB Kapitel 7 Beräkning av vissa rörliga lönetillägg Mertid Övertid Ob-ersättning Registrering Kompensation för lätthelg Kapitel 8 Verksamhet tillsammans med elever förlagd till annan plats än ordinarie arbetsplats Tillämpningsområde Förläggning av arbetstid Definitioner Förändrad arbetstidsförläggning Arbetsgivarbeslut Avstämning av tillfälligt schema Korttidsschema Arbetsperiodens längd Viloperiod/Dygnsvila/Veckovila Dygnsvila Avsteg från dygnsvila Veckovila (101)

6 Avsteg från veckovila: Skyldighet att fullgöra jourtjänstgöring Arbetstidsvärdering av jourtjänstgöring Ersättning för jourtjänstgöring (101)

7 Kapitel 1 Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Detta lokala avtal är slutet med stöd av Villkorsavtal-T (VA-T) för arbetstagare i staten 2 kap. 2 och 2a samt 4 kap och ersätter lokalt avtal vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Detta avtal reglerar arbetstiden och dess förläggning för arbetstagare som normalt har sin ordinarie arbetstid förlagd helgfri måndag-fredag (s.k. kontorsarbetstid). Upplysning: Avtalet ersätter även Cirkulär 1996:Civ 2, Sektoravtal för civil statsförvaltning (SAC). Giltighetstid 2 Avtalet gäller från och med med samma giltighetstid och uppsägningstid som det vid varje tidpunkt gällande VA-T. Lokal-lokala avtal om arbetstid 3 Arbetsgivaren träffar med parterna på lokal-lokal nivå lokal-lokalt avtal om fastställande av arbetstidens förläggning/schema vid förändringar av den arbetstidsförläggning som framgår av detta avtal. Utöver vad som sägs i första stycket, får man om det anges i detta avtal, på lokallokal nivå träffa avtal om avvikelser från bestämmelserna i detta avtal. Förhandling om avtal enligt ovan kan inte göras till föremål för förhandling på överordnad förhandlingsnivå. I annat fall gäller detta avtal. Avtal träffade mellan parterna på lokal-lokal nivå skall vara skriftliga. Uppsägningstiden för ett lokal-lokalt avtal om arbetstidens förläggning är två månader. Med lokal-lokal nivå förstås avdelningsnivå. Denna nivå har att hantera frågan om vidare delegering och arbetsordning för ansvarsfrågorna i detta avtal med beaktande av respektive parts interna delegationsordningar. (Råd, kommentarer och exempel) 7 (101)

8 Regler i arbetstidslagen 4 Där inget annat anges i detta avtal, gäller VA-T och därmed även Arbetstidslagen (ATL) 9 Nödfallsövertid, 10 andra stycket andra meningen Nödfallsmertid, 10 b Den sammanlagda arbetstiden, 11 avseende arbetsgivarens skyldighet att föra anteckning om jourtid, övertid och mertid samt 13 och 13 a - 17 avseende arbetstiden för nattarbetande, dygnsvila, veckovila och rast/måltidsuppehåll/paus med de förtydliganden, tillägg och avvikelser som anges nedan i 5-9. Beräkningsperiod 5 Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader, med början i januari. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Anmärkning: Med arbetstid avses dels tid då arbete utförs i form av ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, nödfallsmertid eller mertid vid deltidsanställning, dels jourtid när arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Dygnsvila 6 Normalt skall 24-timmarsperioden vara men får vid schemaläggning variera, dock skall den sammanhängande dygnsvilan vara minst 11 timmar mellan två arbetsperioder. Avsteg från dygnsvila Kompensationsledighet vid avsteg från dygnsvilan skall normalt utgå för faktiskt förlorad dygnsvila, med ledighet timme mot timme. Vid avsteg från dygnsvila gäller följande: a) tjänstebefrielse på direkt efterföljande arbetsperiod b) tjänstebefrielse i slutet av arbetsperioden i anslutning till veckovilan c) om a eller b inte är möjligt av särskilda skäl, kan tjänstebefrielse läggas i anslutning till terminsavslut eller annan tidpunkt när elevverksamheten har uppehåll. Vid förläggning enligt c) utgår kompensationsledighet med 8 (101)

9 Anmärkning: 1:1,25 (1 timme och 15 minuter för varje hel timme), tiden registreras och sparas i för ändamålet upprättad tidsbank. Om dygnsvilan bryts i direkt anslutning till veckovilan utgår ingen kompensation. (Råd, kommentarer och exempel) Veckovila 7 För arbetstagare med kontorsarbetstid är veckovilan normalt förlagd till lördag och söndag. Avsteg från veckovila Vid utebliven veckovila, det vill säga mindre än 36 timmars sammanhängande vila, skall kompensation ske med 24 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkommande veckovila. (Råd, kommentarer och exempel) Rast, måltidsuppehåll 8 En rast skall omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Rast är tjänstgöringsfri tid som arbetstagaren själv förfogar över. Rast ska läggas ut på sådant sätt att arbetstagare inte arbetar sammanhängande längre tid än fem timmar. Parter på lokal-lokal nivå får träffa avtal om avvikelser från bestämmelserna om rast i ATL 15 andra och tredje stycket samt om måltidsuppehåll i 16 i ATL. (Råd, kommentarer och exempel) Begränsningsperiodens längd 9 Begränsningsperioden skall omfatta en vecka, om inte annat följer av andra stycket. När det med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållanden i övrigt, så erfordras skall begränsningsperioden omfatta det antal veckor som behövs för att fördela tjänstgöringen så att veckoarbetstiden i genomsnitt för vecka under perioden inte överstiger den gällande veckoarbetstiden. Vid en begränsningsperiod längre än fyra veckor skall avtal träffas på lokal-lokal nivå om begränsningsperiodens längd. 9 (101)

10 Kapitel 2 Arbetstidens längd Veckoarbetstid 1 För heltidsarbetande arbetstagare med kontorsarbetstid är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för kalendervecka som utöver söndag är helgfri 40 timmar. Då helgdag infaller på dag som arbetstagaren normalt skulle ha arbetet förkortas den ordinarie veckoarbetstiden den aktuella veckan med det antal timmar arbetstagaren annars skulle ha arbetat. För deltidsanställd gäller den genomsnittliga veckoarbetstid som svarar mot tjänstgöringens omfattning. Anmärkning: Som helgdag räknas även påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Kompetensutveckling för lärare 2 Inom den ordinarie arbetstiden avsätts tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärarens förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. I fråga om kompetensutveckling gäller att en individuell kompetensutvecklings-plan skall finnas för varje tillsvidareanställd lärare. Utöver den dialog som ska finnas i vardagen mellan chef och medarbetare enligt myndighetens samverkansavtal ska avstämning och revidering av planen ske i det regelbundet återkommande medarbetarsamtalet. (Råd, kommentarer och exempel) Arbetstidsschema för lärare 3 För varje verksamhetsår/begränsningsperiod ska ett arbetstidschema utarbetas i dialog mellan arbetsledare och den enskilde läraren. Schemat reglerar arbetsinnehåll, hur arbetstiden fördelas mellan de arbetsuppgifter som finns definierade i de föreskrifter som gäller för lärares uppdrag, inom ramen för den dagliga ordinarie arbetstiden Inom ramen för den dagliga ordinarie arbetstiden ska arbetsinnehållet fördelas så tid för planering, både den gemensamma inom arbetslag och den individuella 10 (101)

11 planeringen, möjliggörs under längre period av sammanhängande arbetstid under arbetsdagen. Planerad verksamhet som ska genomföras under begränsningsperioden/ verksamhetsåret och där arbetsinsatsen ska ske utanför den ordinarie arbetstidens förläggning enligt ovan ska komplettera den enskilde lärarens arbetstidsschema. Den tid som åtgår för detta ingår i lärarens årsarbetstidsmått (bruttotid 52 veckor x timmar) av ordinarie arbetstid. Exempel på denna verksamhet är föräldramöte och utvecklingssamtal. Arbetstidsschemat för lärare skall ses som en enskild överenskommelse. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och ska avse en period om högst 12 månader (verksamhetsåret). Innan överenskommelse träffas, ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras om överenskommelsen och ges möjlighet till sakgranskning av innehåll och förläggning av arbetstid i förhållande till exempelvis de skyddsregler om rast som finns i avtalet. Flexibel arbetstid får tillämpas, om verksamheten så medger, mellan och mellan Bestämmelser om flexibel arbetstidsförläggning finns i kapitel 4 i denna avdelning. Anmärkning: Vid utarbetandet av arbetstidsschema ska lärarens totala arbetsbelastning avvägas. Det direkta arbetet med elever kan inte ha för stor omfattning av lärarens totala arbetstid. Förkortade arbetsdagar 4 Förkortade arbetsdagar enligt VA-T 4 Kap. 7, se bilaga. I de fall arbetstagare inte har möjlighet att utnyttja förkortad arbetsdag enligt VA-T 4 kap. 7, har arbetstagaren rätt till motsvarande ledighet vid annan tidpunkt enligt överenskommelse med ansvarig chef. Klämdagar 5 Arbetstagare ska vara tjänstgöringsfri på klämdag, om detta inte hindrar verksamheten. Samtliga klämdagar arbetas in med tre minuter per arbetsdag. Myndigheten är skyldig att vara tillgänglig för allmänheten m.m. även de dagar som är så kallade klämdagar eller dagar med förkortad arbetstid. För att hålla myndigheten öppen kommer myndigheten att i särskilt beslut förordna vissa arbetstagare att tjänstgöra. Ersättning för denna tjänstgöring utgår enligt reglerna med enkel övertid enligt VA-T, med minst 3 timmar. 11 (101)

12 Med sådant särskilt beslut jämställs beslutad undervisning för elever och eller planerad kompetensutvecklingsdag med obligatorisk närvaro under klämdag. Anmärkning 1: Det är parternas uppfattning att beslut om planerad obligatorisk kompetensutveckling på en klämdag skall vara ett undantag och föregås av noggrann partsgemensam prövning för att försöka finna annat alternativ. Anmärkning 2: Inarbetningen enligt ovan innebär att arbetstagare med en genomsnittlig veckoarbetstid av 39 timmar 45 minuter per helgfri vecka enligt VA-T kommer att arbeta i genomsnitt 8 timmar per arbetsdag och därigenom en genomsnittlig veckoarbetstid av 40 timmar per helgfri vecka. Tillgodoräkning av arbetstid vid kortare arbetspass 6 När den egentliga arbetstiden under ett ordinarie arbetspass är kortare än 2 timmar, får arbetstagaren som arbetstid (utfyllnadstid) tillgodoräkna sig så lång tid att arbetspasset blir 2 timmar. Utfyllnadstiden (den tid som tillgodoräknas) förläggs enligt 7 i detta avsnitt. Tillgodoräkning av arbetstid vid fristående extra arbetspass 7 Med fristående extra arbetspass menas extra arbetspass som utan arbetstagarens begäran börjar mer än 30 minuter efter arbetstagarens närmast föregående arbetspass i schemat och slutar mer än 30 minuter före arbetstagarens närmast följande arbetspass i schemat. När arbetstiden under ett fristående extra arbetspass är kortare än 3 timmar, får arbetstagaren som utfyllnadstid tillgodoräkna sig så lång tid att arbetspasset blir 3 timmar. Minimitiden 3 timmar gäller dock inte fristående extra arbetspass, som arbetstagaren kallas in till under tid då arbetstagarens har jour eller beredskap... I fråga om sådant arbetspass gäller istället minimitiderna 1 timme vid jour och 2 timmar vid beredskap. Vid förläggning av utfyllnadstiden iakttas följande. 1. Huvudregel Utfyllnadstiden förläggs omedelbart efter den egentliga arbetstiden. Utfyllnadstiden får inte vara längre än tiden för uppehållet till det närmast efterföljande arbetspassets början. 12 (101)

13 2. Undantag från huvudregeln Om utfyllnadstiden blir kortast genom att uppehållet till det närmast föregående arbetspasset helt fylls ut, förläggs utfyllnadstiden till detta uppehåll. Förläggning av arbetstid 8 Den ordinarie veckoarbetstiden är normalt förlagd till helgfri måndag fredag. Normal arbetstid är med lunch För deltidsarbetande skall veckoarbetstiden förläggas på motsvarande sätt som för heltidsarbetande. Arbetsfria dagar är normalt lördag, söndag samt helgdag eller med helgdag likställd dag som infaller måndag till fredag (se 2 kap. 1 ) samt klämdag i det fall inte myndigheten i särskilt beslut förordnat vissa arbetstagare att tjänstgöra enligt 2 kap. 3. (Råd, kommentarer och exempel) Lokal-lokala avtal om förläggning av arbetstid 9 Parter på lokal-lokal nivå får sluta avtal om att förlägga normal arbetstid på annan tid. Ordinarie arbetstid kan förläggas till annan tid än som framgår av detta lokala avtal utifrån verksamhetens behov av bemanning. Vid en förändrad arbetstidsförläggning som innebär att en arbetstagares ordinarie arbetsfria dag (lördag, helgdag samt dag som jämställs med helgdag) tas i anspråk ska ny arbetsfri dag läggas ut. Berörd arbetstagare ska underrättas om den nya arbetstidsförläggningen senast två veckor innan den börjar gälla. (Råd, kommentarer och exempel) Enskild överenskommelse 10 Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse om att arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från vad som i övrigt gäller på myndigheten. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda 13 (101)

14 överenskommelsen. Innan överenskommelse träffas, ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras. En enskild överenskommelse om lärares arbetstid får gälla högst ett verksamhetsår. (Råd, kommentarer och exempel) 14 (101)

15 Kapitel 3 Beräkning av arbetstid Beräkning av arbetstid vid kurs, konferens eller liknande 1 Vid deltagande i kurs, konferens eller liknande gäller det schema som gäller för den dagen. Det kan innebära plustid, mertid eller övertid en sådan dag. Arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått ska inte reduceras om arbetstiden under aktiviteten är mindre än nämnda arbetstidsmått. (Råd, kommentarer och exempel) 15 (101)

16 Kapitel 4 Flexibel arbetstid Definitioner för flextid 1 Med flexibel arbetstid avses sådan reglering av den ordinarie arbetstiden som ger arbetstagare möjlighet att inom givna tidsramar själv bestämma arbetstidens förläggning. Flexibel arbetstid får tillämpas när arbetet medger sådan arbetstid. Fast tid Flextid Flexram Tiden mellan de klockslag då den obligatoriska arbetstiden börjar respektive slutar. Tid under vilken en arbetstagare valfritt får börja eller sluta sitt arbete under en arbetsdag. Tiden mellan klockslag då flextiden tidigast börjar och senast slutar under en arbetsdag. Lunchflex Valfri förläggning av obligatorisk rast, dock minst 30 minuter. Normtidsmått Normtiden beräknas genom att den genomsnittliga helgfria veckoarbetstiden divideras med 5. För deltidsanställd arbetstagare skall normtidsmåttet stå i proportion till hur deltidsanställningen förhåller sig till heltid. Arbetstidens förläggning vid flexibel arbetstid 2 Arbetstagaren får förlägga sin ordinarie arbetstid i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. Finns önskemål från arbetstagaren om att tillfälligtvis förlägga del av sin ordinarie arbetstid utanför flexramen, t.ex. på en arbetsfri dag, skall detta ske i samråd med ansvarig chef. Bestämmelserna om dygns- och veckovila ska vid en sådan förläggning beaktas. Arbetstiden är ordinarie arbetstid och räknas i flexsaldot. Arbetsfria dagar vid detta kapitels tillämpning är normalt lördag, söndag samt helgdag eller med helgdag likställd dag som infaller måndag till fredag (se 2 kap. 1 ) samt klämdag i det fall inte myndigheten i särskilt beslut förordnat vissa arbetstagare att tjänstgöra enligt 2 kap. 3. Begränsning av möjligheten att tillämpa flexibel arbetstidsförläggning. Flexibel arbetstid förutsätter en anpassning av tjänstgöringen till arbetets krav. När omständigheterna så påkallar kan det bli nödvändigt att helt undanta personal från 16 (101)

17 flextidssystemet. Parter på lokal-lokal nivå ska i sådant fall vara överens om denna åtgärd. Normtiden Fast tid anses, om inte annat framgår av lokal-lokalt avtal vara förlagd till med avbrott för rast 30 minuter mellan klockan förläggs till helgfri måndag-fredag. Fast tid för deltidsanställd är proportionell mot deltidsanställningen. Lunchflex förläggs mellan klockan Flextiden är mellan samt Flexramen är helgfri måndag till fredag. Anmärkning Det är viktigt att ha rutiner för att kontrollera dygnsvila 11 timmar i samband med flexram (Råd, kommentarer och exempel) Registrering 3 Flexibel arbetstid skall registreras och redovisas enligt arbetsgivarens anvisningar. Avstämning av arbetstiden 4 Arbetstiden avstäms vid varje kalenderårsskifte. Timsaldo får vid avstämning variera mellan minus 10 timmar och plus 50 timmar. Om plustiden överstiger 50 timmar faller överskjutande tid bort. Om särskilda skäl föreligger kan myndigheten medge att överskjutande tid får transporteras till nästkommande avstämningsperiod. Om minustiden överstiger 10 timmar utan att särskilda skäl föreligger uppstår en skuld som regleras genom avdrag på kommande avlöning. Löneavdraget görs per timme i enlighet med VA-T 6 kap. 2 punkt e) Timavdrag. Uppföljning av flextiden sker dessutom vid det årligen återkommande medarbetarsamtalet. Anmärkning: Särskilda skäl vad gäller plussaldo kan vara att en arbetstagare beordrats till arbete inom flexramen i så nära anslutning till avstämningstidpunkten så möjlighet att anpassa saldot inte varit praktiskt möjligt. Vad gäller minussaldo så kan exempelvis 17 (101)

18 sjukdom eller annan oplanerad hastigt uppkommen frånvaro som förhindrar egen justering ses som särskilda skäl. Ledighet 5 Betald ledighet innebärande reducering av flextidssaldo får medges för hela eller del av dag/dagar. Sådan ledighet ska beviljas av ansvarig chef/arbetsledare. Anmärkning: Ledighet enligt denna paragraf får inte villkoras med andra åttaganden i form av exempelvis tillgänglighet via telefon eller annat åttagande som innebär att medarbetarens möjlighet att fritt förfoga över sin lediga tid inskränks. Tillgodoräkning av arbetstid vid tjänsteresa/förrättning 6 Restid som uppkommer vid tjänsteresa tillgodoräknas som arbetstid inom flexramen (helgfri måndag - fredag ). Restid som uppkommer vid tjänsteresa under en arbetsfri dag där resan är föranledd av övertidsarbete den arbetsfria dagen får tillgodoräknas som ordinarie arbetstid under förutsättning att restiden och det extra arbetet är under samma kalenderdygn. Den tillgodoräknade arbetstiden (restiden) får uppgå till högst 8 timmar under tiden (Råd, kommentarer och exempel) Övertid vid flexibel arbetstidsförläggning 7 När en arbetstagare, på begäran av chef, under en arbetsdag tjänstgör inom flexramen så att tjänstgöringen överstiger arbetsdagens normtidsmått (normalt 8 timmar), är den överstigande delen övertid. När begäran om extra arbete sker samma dag som arbetet skall utföras skall normtidsmåttet beräknas från den tidpunkt då den anställde påbörjade sitt arbete. Lämnas besked/begäran om extra arbete till den anställde senast vid senast vid arbetstidens slut dagen innan det extra arbetet skall fullgöras ska normtidsmåttet beräknas utifrån den fasta tidens förläggning. Som övertid anses dock inte tjänstgöring som är ordinarie arbetstid. Sådan tid tillförs flexsaldot. (Råd, kommentarer och exempel) 18 (101)

19 Kapitel 5 Semester Inledning 1 För bestämmelser om semester gäller VA-T 5 kapitlet, med de undantag och tillägg som framgår nedan. Beräkning och förläggning av semester 2 En semesterdag motsvarar 1/5 av den genomsnittliga veckoarbetstiden. Exempel: vid 40 timmars arbetsvecka motsvarar semesterdagens värde 8 timmar. Beräkning av semester för arbetstagare med fast förlagd arbetstid 3 Arbetstagare med fast förlagd arbetstid avräknar för varje semesterdag lika många timmar ur semestersaldot som den förlagda arbetstiden. Semester under del av dagen 4 Arbetstagare får ta semester under del av dag. Semesterledighet under del av dag får inte tas ut till mindre del än 50 procent av den aktuella dagens fastställda/förlagda arbetstidstimmar och får heller inte underskrida fyra timmar. Om den förlagda arbetstiden är kortare än fyra timmar, skall man dock bortse från regeln om fyra timmar, under förutsättning att semesteruttaget gäller all faktisk arbetstid aktuellt dygn. 19 (101)

20 Kapitel 6 Beräkning av lön vid frånvaro Inledning 1 För bestämmelser om lön vid frånvaro gäller VA-T kapitel 6, kapitel 7 och kapitel 8 med de undantag och tillägg som förtecknas nedan. (Oredigerad text) Timberäknat sjukavdrag 2 Timberäknat sjukavdrag enligt VA-T, bilaga 4, Sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring tillämpas vid koncentrerad tjänstgöring. (Oredigerad text) Föräldralön 3 I stället för ALFA 8 kap. 1 första och andra stycket och 2-5, 5 kap. 7 tredje punkten samt bilaga 6 2 punkterna c och h gäller Lokalt kollektivavtal om föräldralön vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. (Oredigerad text) Tillfällig vård av barn, VAB 4 I stället för ALFA 8 kap. 1 tredje stycket, 6 och 7 sjunde stycket gäller Lokalt kollektivavtal om timberäknat avdrag vid tillfällig vård av barn, VAB, vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. (Oredigerad text) 20 (101)

21 Kapitel 7 Beräkning av vissa rörliga lönetillägg Mertid 1 För personalkategorierna i detta avtal gäller VA-T 4 kap vad avser arbete på mertid, ersättning för mertid, beräkning av mertidstillägg samt beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete. Övertid 2 För personalkategorierna i detta avtal gäller VA-T 4 kap vad avser definition av övertid samt arbete på övertid. När det gäller tidsgräns i 18 1 stycket gäller högst 50 timmar under en kalendermånad. Vidare gäller VA-T 4 kap med följande komplettering/tillägg och tillämpning. Vid extra tjänstgöring på arbetsfria dagar utgår alltid övertidsersättning. Arbetsfria dagar vid denna paragrafs tillämpning är normalt lördag, söndag samt helgdag eller med helgdag likställd dag som infaller måndag fredag (se kap. 2 1) samt klämdag. Vid extra tjänstgöring, annan arbetsfri dag än ovan som uppkommer vid en förändrad förläggning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för arbetsfri lördag, söndag samt helgdag eller med helgdag likställd dag som infaller måndag till fredag, utgår kvalificerad övertidsersättning. All tjänstgöring på övertid skall vara begärd det vill säga beordrad. Ob-ersättning 3 En arbetstagare som har arbetat på obekväm tid enligt arbetsgivarens beslut har rätt till ersättning. Ersättningen ges i form av pengar (ob-ersättning). Med enkel obekväm tid förstås tid mellan klockan och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan. Med kvalificerad obekväm tid förstås - tid från klockan på fredag till klockan på måndag, - tid från klockan på dag före Trettondedag Jul, Första Maj, Kristi Himmelsfärds dag till klockan närmast följande vardag, - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt - tid i övrigt mellan klockan och (101)

22 Med storhelg obekväm tid förstås - tid från klockan på dag före Långfredagen till klockan på dagen efter Annandag Påsk, - tid från klockan på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan på vardag närmast efter helgdagsaftonen, - tid från klockan på dag före Nationaldagen till klockan på dagen efter Nationaldagen Semestertillägg ingår i beloppen för ob-ersättning. Ob-ersättning betalas inte ut vid övertid. (Råd, kommentarer och exempel) 4 Ersättningsnivåer för ob-ersättning enligt bilaga. Anmärkning: 1. Enligt bilaga gällande grundbelopp höjs med 100 % för kvalificerad obekväm tid. 2. Enligt bilaga gällande grundbelopp hörs med 400 % för obekväm tid storhelt. Tillämpningsregel: Vid de fall när närmast efterföljande vardag är en lördag skall man bortse från detta och den högre ersättningen gäller fram till efterföljande måndag klockan Registrering 5 Vid arbete på obekväm arbetstid skall denna registreras och redovisas enligt arbetsgivarens anvisningar. Kompensation för lätthelg 6 Den som i enlighet med en förändrad arbetstidsförläggning har fullgjort ordinarie arbetstid på helgdag eller med helgdag likställd dag (lätthelgdag) som infaller måndag till fredag kompenseras genom befrielse från tjänstgöring motsvarande tid uppräknad med 2, vid ett senare tillfälle. 22 (101)

23 Kapitel 8 Verksamhet tillsammans med elever förlagd till annan plats än ordinarie arbetsplats Tillämpningsområde 1 I detta kapitel regleras sådan verksamhet med elever som ingår i myndighetens ordinarie verksamhet och där myndigheten har ansvaret för eleverna, men som förlagts till annan plats än t.ex. skolans område, nedan kallad flyttad verksamhet. Bestämmelserna gäller verksamhet med övernattning. Exempel på flyttad verksamhet är: lägerverksamhet, skolresa, idrottsliga arrangemang med deltagande av myndighetens elever, årskursbesök eller liknande, utskolning, elevrådsverksamhet och andra gemensamma SPSM-aktiviteter riktade till elever. Förläggning av arbetstid 2 I första hand skall flyttad verksamhet planeras in i ordinarie schema. Om inte detta är möjligt förläggs arbetstid med beaktande av bestämmelserna i detta kapitel. För att följa regelverket om dygnsvila och veckovila vid denna typ av aktiviteter skall det finnas en godtagbar bemanning som ger utrymme för nödvändig vila. Anmärkning: Om schema saknas för aktiviteten blir all tid under dygnet att betrakta som arbetstid. Definitioner 3 Godtagbar bemanning Arbetsperiod Viloperiod Jour Är ett begrepp som utgår från elevernas behov vilket är ett myndighetsansvar men även arbetstagarens berättigade krav på en arbetsmiljö som innebär möjlighet till raster och annat uppehåll i den aktiva tjänstgöringen. Tiden från den egentliga arbetstidens början efter en viloperiod till den egentliga arbetstidens slut före nästa viloperiod. Uppehåll i arbetet för sammanhängande vila. Skyldighet för arbetstagaren att under 23 (101)

24 tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att tjänstgöra när det behövs. Under jouren skall arbetstagaren befinna sig på arbetsplatsen eller någon annan plats utanför bostaden som arbetsgivaren anvisar. Fristående extra arbetspass Arbetspass Arbetstid Begränsningsperiod Beräkningsperiod Extra arbetspass Helgdag Korttidsschema Lätthelgdag Extra arbetspass som utan arbetstagarens begäran börjar mer än 30 minuter efter hans närmast föregående arbetspass i schemat och slutar mer än 30 minuter före hans närmast följande arbetspass i schemat. Sammanhängande period av egentlig arbetstid och annan tid som helt tillgodoräknas som arbetstid. Egentlig arbetstid och tillgodoräknad arbetstid. Den tidsperiod på vilken den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden skall beräknas. Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader, med början i januari. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Arbetspass som är förlagt till annan tid än arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt schema. Röd dag i almanackan samt julafton, nyårsafton, påskafton, pingstafton och midsommarafton. Handling där det i förväg har angivits en förändring av den ordinarie arbetstidens förläggning som gäller för en tid av högst fyra veckor. Helgdag eller med helgdag likställd dag som infaller på någon annan veckodag än söndag. Likställda dagar är jul- nyårs- och 24 (101)

25 midsommarafton. Mertid Som mertid räknas tjänstgöring utöver deltidsarbetandes ordinarie dagliga arbetstid upp till heltid. Om den anställda arbetar enligt veckoschema, räknas på ordinarie veckoarbetstid. Tjänstgöring på mertid likställs med tjänstgöring på ordinarie arbetstid. Tjänstgörings sker dock inte på mertid utan på övertid i den mån arbetstagare under ett kalenderdygn fullgör arbetstid utöver vad som under dygnet normalt gäller motsvarande heltidstjänstgöring. Som övertid räknas också när arbetstagare fullgör arbetstid över det tillåtna antalet mertidstimmar. Normal arbetstid Schema Rast/måltidsuppehåll All arbetstid, oavsett veckodag, som inte är övertid. Handling där det i förväg har angivits hur arbetstagarens ordinarie arbetstid skall förläggas, ett schema som gäller för minst en vecka kallas fast (ordinarie) schema. En rast ska omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Rast läggs ut på sådant sätt att en arbetstagare inte arbetar sammanhängande längre tid än fem timmar. Rastens förläggning ska anges med klockslag i schema. Avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna om rast i ATL 15 andra och tredje stycket samt om måltidsuppehåll i 16 ATL. Tillfälligt schema Tillgodoräknad arbetstid Tjänstgöringstur Något annat fast schema som tillfälligtvis skall användas i stället för arbetstagarens ordinarie fasta schema. Sådan tid då ingen tjänstgöring sker, men som arbetstagaren ändå får räkna in i arbetstiden. Arbetstid som skall fullgöras av en och samma arbetstagare mellan vissa klockslag under ett kalenderdygn. 25 (101)

26 Övertid Sådan tid som arbetstagare enligt beslut av en överordnad fullgör utöver sin arbetstid enligt gällande tjänstgöringsschema. Som övertid anses dock inte arbetstid som är mertid. Förändrad arbetstidsförläggning 4 Arbetstagarens arbetstidförläggning kan tillfälligtvis förändras genom tillämpning av detta kapitel och förläggas till annan tid utifrån verksamhetens behov av bemanning. Denna förläggning kan ske i form av korttidsschema eller genom ett beslut om tjänstgöring på ett tillfälligt schema. Vid en aktivitet enligt detta kapitel kan arbetsgivaren, med berörda arbetstagarparter på lokal-lokal nivå, träffa avtal om fastställande av arbetstidens förläggning i form av korttidsschema eller schema för en bestämd aktivitet med beaktande av bestämmelserna i detta kapitel. Ett schema upprättat/förhandlat för den speciella aktiviteten enligt detta kapitel är i detta fall att betrakta som ett tillfälligt schema. Om metoden med tillfälligt schema tillämpas skall berörd arbetstagare underrättas om den förändrade arbetstidsförläggningen senast 14 dagar i förväg. Anmärkning: Om underrättelse inte sker, om ny eller förändrad arbetstidsförläggning inom föreskriven tid, räknas all tid som arbetstid och en övertids- alternativt mertidssituation kan uppstå. Med all tid menas den schemalagda arbetstiden och den arbetstid som uppkommer med anledning av förändring/komplettering. Arbetsgivarbeslut Om arbetsgivaren och lokal-lokal arbetstagarorganisation inte kan enas om ett avtal innebärande förläggning av arbetstid för aktiviteten i form av ett tillfälligt schema, bestämmer arbetsgivaren i avvaktan på att parterna blir överens arbetstidens förläggning med utgångspunkt från verksamhetens krav. Hänsyn ska i sådant fall tas till arbetstagarnas önskemål i den utsträckning som arbetsgivaren bedömer det möjligt. Upplysning: Skillnaden mellan de olika schematyperna är följande: 26 (101)

27 Vid ett korttidsschema omdisponerar man den för arbetstagaren ordinarie arbetstiden aktuell/berörd vecka, man kan inte utöka veckoarbetstiden mer än den tid som är i det ordinarie schemat/motsvarande det antal veckor (1-4) som korttidsschemat ska gälla. Ett tillfälligt schema är ett förhandlat schema för, vissa aktiviteter eller för en annan person, som en arbetstagare kan beordras att tjänstgöra på under viss tid. Där finns inte samma krav på att det bara är den ordinarie arbetstiden som förläggs på annat sätt utan volymen av tid kan variera. Förhållandet till den ordinarie arbetstiden sker genom avstämning mellan de två scheman som är aktuella för individen, det fasta/ordinarie och det tillfälliga. Avstämning av tillfälligt schema 5 När en arbetstagare under hel eller del av en begränsningsperiod tjänstgör enligt ett tillfälligt schema, gäller som ordinarie arbetstid under begränsningsperioden det arbetstidsmått som följer av arbetstagarens fasta schema. Med anledning av detta skall arbetstidsuttaget stämmas av enligt följande. Då det tillfälliga schemat upphör att gälla sammanräknas arbetstiden i de tjänstgöringsturer som arbetstagaren har fullgjort enligt det tillfälliga schemat. Summan jämförs med summan av arbetstiden i de tjänstgöringsturer som arbetstagaren skulle ha fullgjort enligt sitt fasta schema. Visar jämförelsen att summan av arbetstiden enligt det tillfälliga schemat överstiger summan av arbetstiden i det normala schemat, uppkommer en övertidssituation. Övertiden anses vara förlagd till den sista delen av tjänstgöringen under avstämningsperioden. Om summan av arbetstiden enligt det tillfälliga schemat understiger summan av arbetstiden i det normala schemat, får den outnyttjade arbetstiden inte tas i anspråk av arbetsgivaren. Korttidsschema 6 Korttidsschema får omfatta längst fyra veckor. Vid upprättande av korttidsschema omdisponerar arbetsgivaren den arbetstid som arbetstagaren annars skulle fullgjort enligt sitt ordinarie fasta schema. Vid oenighet om ett korttidsschemas utformning beslutar arbetsgivaren om arbetstidens förläggning med utgångspunkt i verksamhetens krav. Arbetsgivaren skall i sådana fall ta hänsyn till arbetstagarnas önskemål i den utsträckning som bedöms möjligt. 27 (101)

28 Berörd arbetstagare ska få besked om den ändrade arbetstidsförläggningen senast 8 dagar innan schemat träder i kraft. Anmärkning: Om underrättelse inte sker, om ny eller förändrad arbetstidsförläggning inom föreskriven tid, räknas all tid som arbetstid och en övertids- alternativt mertidssituation kan uppstå. Med all tid menas den schemalagda arbetstiden och den arbetstid som uppkommer med anledning av förändring/komplettering. Arbetsperiodens längd 7 För en arbetstagare där arbetstiden tillfälligtvis ska förläggas enligt detta kap..itel får en arbetsperiod bestå av ett eller flera arbetspass och mellanliggande raster. Arbetsperiod får omfatta högst 14 timmar. Antalet arbetspass under en arbetsperiod får inte vara fler än 3. Förekommer det 3 arbetspass får det vara längst en timmes uppehåll mellan två av passen. Viloperiod/Dygnsvila/Veckovila 8 Viloperiod ska normalt vara 11 timmar. Vid jourtjänstgöring ska viloperiod vara minst 8 timmar. Viloperiod i form av jourtjänstgöring (minst 8 timmar) betraktas som nödvändig vila och jämställs i detta fall med Dygnsvila. Dygnsvila 9 Normalt skall 24-timmarsperioden vara men får vid schemaläggning variera, dock skall den sammanhängande dygnsvilan vara minst 11 timmar mellan två arbetsperioder, om inte jourtjänstgöring tillämpas. Avsteg från dygnsvila Kompensationsledighet vid avsteg från dygnsvilan skall normalt utgå för faktiskt förlorad dygnsvila, med ledighet timme mot timme. Vid avsteg från dygnsvila gäller följande: a) tjänstebefrielse på direkt efterföljande arbetsperiod b) tjänstebefrielse i slutet av arbetsperioden i anslutning till veckovilan 28 (101)

29 c) om a eller b inte är möjligt av särskilda skäl, kan tjänstebefrielse läggas i anslutning till terminsavslut eller annan tidpunkt när elevverksamheten har uppehåll. Vid förläggning enligt c) utgår kompensationsledighet med 1:1,25 (1 timme och 15 minuter för varje hel timme), tiden registreras och sparas i för ändamålet upprättad tidsbank. Anmärkning: Om dygnsvilan bryts i direkt anslutning till veckovilan utgår ingen kompensation. Veckovila 10 Avsteg från veckovila: Vid utebliven veckovila, det vill säga mindre än 36 timmars sammanhängande vila, skall kompensation ske med 24 timmars ledighet i samband med nästkommande veckovila. Skyldighet att fullgöra jourtjänstgöring 11 En arbetstagare med arbetstid tillfälligtvis förlagd enligt detta kapitel är skyldig att fullgöra jourtid enligt för aktiviteten upprättat schema. Antalet jourtillfällen får inte överstiga antalet dygn aktiviteten omfattar. Jour får vid varje tillfälle omfatta tiden från arbetstidens slut en arbetsdag till arbetstidens början nästa arbetsdag. Om sammanhängande jour sträcker sig över mer än en kalenderdygnsgräns, räknas varje sådan gräns som ett tillfälle. Arbetstidsvärdering av jourtjänstgöring 12 En arbetstagare som har schemalagd jour enligt detta kapitel får tillgodoräkna sig tid för jour som halv arbetstid, fyra timmar. För verksamheterna i den Nationella resursen får arbetstagare som har schemalagd jour tillgodoräkna sig tid för jour som trefjärdedels arbetstid, sex timmar. Ovanstående beräkning utgår från att jourpasset har en längd av 8 timmar. Vid längre jourpass anpassas tillgodoräkningen till den längden. Minimilängden på ett jourpass får inte understiga 8 timmar. 29 (101)

30 Ersättning för jourtjänstgöring 13 En arbetstagare som har jourtjänstgöring enligt fastställt schema har rätt till kontant ersättning i form av ob-ersättning. Ob-ersättning utbetalas för hela den i schemat fastställda jourtiden, dock minst 8 timmar. Ersättningen, i normalfallet 8 timmar, reduceras med under jourtjänstgöringen arbetad tid i form av övertid. Ersättning enligt denna paragraf skall registreras för utbetalning enligt arbetsgivarens anvisningar. Ersättningen skall inte räknas in i underlagssumman för rörliga lönedelar vad avser beräkning vid semester, sjukdom och föräldraledighet. 30 (101)

31 Avdelning 2 Arbetstagare med schemalagd arbetstid inklusive oregelbunden arbetstid (101)

32 Innehåll Kapitel 1 Inledande bestämmelser Tillämpningsområde Giltighetstid Avtal om arbetstid på lokal-lokal nivå Regler i arbetstidslagen Beräkningsperiod Dygnsvila Avsteg från dygnsvila Veckovila Avsteg från veckovila Rast, måltidsuppehåll Begränsningsperiodens längd Kapitel 2 Arbetstidens längd Veckoarbetstid Schemalagd arbetstid Oregelbunden arbetstid Veckoarbetstid vid nattjänstgöring Fastställande av arbetstidens förläggning Klämdagar Förkortade arbetsdagar Tillgodoräkning av arbetstid vid kortare arbetspass Tillgodoräkning av arbetstid vid fristående extra arbetspass Huvudregel Undantag från huvudregeln Tillgodoräkning av arbetstid vid tjänsteresa Lokalt avtal om arbetstidens förläggning Arbetsgivaren beslutar Förskjuten arbetstid Tjänstgöring enligt tillfälligt schema Avstämning av tillfälligt schema Lokala avtal om korttidsschema Arbetsperiodens längd (101)

33 Lokal-lokala avtal om arbetsperiodens längd Fridagar Antal fridagar Fridagar som ingår i fridagsperiod Fridagar förlagda till sön- och helgdag Lokal-lokala avtal om fridagar förlagda till sön- och helgdag Viloperiod Kapitel 3 Beräkning av arbetstid Beräkning av arbetstid vid kurs, konferens eller liknande Facklig utbildning Tillgodoräkning av arbetstid vid elevresa Restid i samband med elevresor Kapitel 4 Semester Inledning Beräkning och förläggning av semester Beräkning av semester för arbetstagare med fast schema Semester under del av dagen Kapitel 5 Beräkning av lön vid frånvaro Inledning Månadslön Timberäknat sjukavdrag Föräldralön Tillfällig vård av barn, VAB Kapitel 6 Beräkning av vissa rörliga lönetillägg Mertid Övertid Ob-ersättning Registrering Schabloniserad ob-ersättning Utbetalning Avstämning av rörliga lönedelar utanför fast schema Avslut av tjänst Jourtjänstgöring (101)

34 Skyldighet att fullgöra jourtjänstgöring Lokal-lokala avtal om ökning av jourtjänstgöring Arbetstidsvärdering av jourtjänstgöring Ersättning för jourtjänstgöring Genomsnittsberäknad arbetstid under jour Beredskapstjänstgöring Beredskapstillägg Kompensation för lätthelg Övriga ersättningar Resetillägg Endagsresetillägg Kapitel 7 Verksamhet tillsammans med elever förlagd till annan plats än ordinarie arbetsplats Tillämpningsområde Förläggning av arbetstid Definitioner Förändrad arbetstidsförläggning Arbetsgivarbeslut Avstämning av tillfälligt schema Korttidsschema Arbetsperiodens längd Viloperiod/Dygnsvila/Veckovila Dygnsvila Avsteg från dygnsvila Veckovila Avsteg från veckovila: Skyldighet att fullgöra jourtjänstgöring Arbetstidsvärdering av jourtjänstgöring Ersättning för jourtjänstgöring (101)

35 Kapitel 1 Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Detta lokala avtal är slutet med stöd av Villkorsavtal-T (VA-T) 2 kap. 2 2 och 2a, 4 kap. 26 och ersätter lokalt avtal vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Två olika kategorier av arbetstider regleras i detta avtal: - Arbetstagare som har sin ordinarie arbetstid schemalagd i huvudsak helgfri måndag-fredag (ej kontorsarbetstid). Nedan kallade arbetstagare med schemalagd arbetstid. - Arbetstagare som har sin ordinarie arbetstid schemalagd och oregelbunden, dvs. återkommande arbetstid efter Kl såväl vardag som i förekommande fall helgdag. Nedan kallade arbetstagare med oregelbunden arbetstid. Upplysning Avtalet ersätter även Cirkulär 1996:Civ 2, Sektoravtal för civil statsförvaltning (SAC). Giltighetstid 2 Avtalet gäller från och med med samma giltighetstid och uppsägningstid som det vid varje tidpunkt gällande VA-T. Avtal om arbetstid på lokal-lokal nivå 3 Arbetsgivaren träffar med parterna på lokal-lokal nivå lokalt avtal om fastställande av arbetstidens förläggning/schema. Berörd arbetstagare ska underrättas om den nya arbetstidsförläggningen senast fyra veckor innan den börjar gälla. Uppsägningstid för ett fast schema är två månader. Utöver vad som sägs i första stycket, får man om det anges i detta avtal, på lokallokal nivå träffa avtal om avvikelser från bestämmelserna i detta avtal. 35 (101)

36 Förhandling om avtal enligt ovan kan inte göras till föremål för förhandling på överordnad förhandlingsnivå. Avtal träffade mellan parterna på lokal-lokal nivå skall vara skriftliga. Med lokal-lokal nivå förstås avdelningsnivå. Denna nivå har att hantera frågan om vidare delegering och arbetsordning för ansvarsfrågorna i detta avtal med beaktande av respektive parts interna delegationsordningar. Regler i arbetstidslagen 4 Där inget annat anges i detta avtal, gäller VA-T och därmed även Arbetstidslagen (ATL) 9 Nödfallsövertid, 10 andra stycket andra meningen Nödfallsmertid, 10 b Den sammanlagda arbetstiden, 11 avseende arbetsgivarens skyldighet att föra anteckning om jourtid, övertid och mertid samt 13 och 13 a - 17 avseende arbetstiden för nattarbetande, dygnsvila, veckovila och rast/måltidsuppehåll/paus med de förtydliganden, tillägg och avvikelser som anges nedan i 5-9. Beräkningsperiod 5 Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader, med början i januari. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Anmärkning: Med arbetstid avses dels tid då arbete utförs i form av ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, nödfallsmertid eller mertid vid deltidsanställning, dels jourtid när arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Dygnsvila 6 Normalt skall 24-timmarsperioden vara men får vid schemaläggning variera, dock skall den sammanhängande dygnsvilan vara minst 11 timmar mellan två arbetsperioder, om inte annat framgår på annan plats i avtalet. Avsteg från dygnsvila Kompensationsledighet vid avsteg från dygnsvilan skall normalt utgå för faktiskt förlorad dygnsvila, med ledighet timme mot timme. 36 (101)

37 Vid avsteg från dygnsvila gäller följande: a) tjänstebefrielse på direkt efterföljande arbetsperiod b) tjänstebefrielse i slutet av arbetsperioden i anslutning till veckovilan c) om a eller b inte är möjligt av särskilda skäl, kan tjänstebefrielse läggas i anslutning till terminsavslut eller annan tidpunkt när elevverksamheten har uppehåll. Vid förläggning enligt c) utgår kompensationsledighet med 1:1,25 (1 timme och 15 minuter för varje hel timme), tiden registreras och sparas i för ändamålet upprättad tidsbank. Anmärkning: Om dygnsvilan bryts i direkt anslutning till veckovilan utgår ingen kompensation. (Råd, kommentarer och exempel) Veckovila 7 För arbetstagare med schemalagd arbetstid är veckovilan normalt förlagd till lördag och söndag. För arbetstagare med oregelbunden arbetstid som tillämpar schemaläggning med fridagsperioder förläggs veckovilan till de dagar då arbetstagaren har fridag som ingår i fridagsperioden. Avsteg från veckovila Vid utebliven veckovila, det vill säga mindre än 36 timmars sammanhängande vila, skall kompensation ske med 24 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkommande veckovila. Rast, måltidsuppehåll 8 En rast skall omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Rast är tjänstgöringsfri tid som arbetstagaren själv förfogar över. Rast ska läggas ut på sådant sätt att arbetstagare inte arbetar sammanhängande längre tid än fem timmar. Rastens förläggning skall anges med klockslag i schema. Parter på lokal-lokal nivå får träffa avtal om avvikelser från bestämmelserna om rast i ATL 15 andra och tredje stycket samt om måltidsuppehåll i 16 i ATL. 37 (101)

38 Begränsningsperiodens längd 9 Begränsningsperioden skall omfatta en vecka, om inte annat följer av andra stycket. När det med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållanden i övrigt, så erfordras skall begränsningsperioden omfatta det antal veckor som behövs för att fördela tjänstgöringen så att veckoarbetstiden i genomsnitt för vecka under perioden inte överstiger den gällande veckoarbetstiden. Vid en begränsningsperiod längre än fyra veckor skall avtal träffas på lokal-lokal nivå om begränsningsperiodens längd. För den som fullgör jour får begränsningsperioden omfatta så många veckor av året 1 att tjänstgöringen kan komprimeras till den tid då verksamheten pågår. En begränsningsperiod får inte överstiga 12 månader. 1 med år menas 12 månader 38 (101)

39 Kapitel 2 Arbetstidens längd Veckoarbetstid 1 Schemalagd arbetstid För heltidsarbetande arbetstagare med schemalagd arbetstid är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden i huvudsak förlagd helgfri måndag-fredag 40 timmar. För deltidsanställd gäller den genomsnittliga veckoarbetstid som svarar mot tjänstgöringens omfattning. Oregelbunden arbetstid För heltidsarbetande arbetstagare med oregelbunden arbetstid är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden 39 timmar och 30 minuter. För heltidsarbetande arbetstagare med oregelbunden arbetstid på Ekeskolan är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden 38 timmar. För deltidsanställd gäller den veckoarbetstid som svarar mot tjänstgöringens omfattning. Veckoarbetstid vid nattjänstgöring 2 Vid nattjänstgöring är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden 36 timmar per vecka. För deltidsanställd gäller den veckoarbetstid som svarar mot tjänstgöringens omfattning. Anmärkning: Med nattjänstgöring förstås en situation där det i den anställdes anställningsbevis eller annan handling framgår att tjänstgöringen i huvudsak är förlagd till nattetid (vaken natt). Detta förekommer i de fall elevs behov av tillsyn är av sådan karaktär att behovet inte kan tillfredställas med jourtjänstgöring. Jourtjänstgöring är inte att betrakta som nattjänstgöring. 39 (101)