Klimatsmarta och attraktiva transportnoder erfarenheter från ett praktiknära FoU projekt

Transkript

1 Klimatsmarta och attraktiva transportnoder erfarenheter från ett praktiknära FoU projekt E2B2 projektet Uthållig region Seminarium Ulf Ranhagen Arkitekt Tekn D Professor em

2 Stationsnära områden Ett internationellt koncept som inspirationskälla En TOD är en funktionsblandad stadsdel med både bostäder, arbetsplatser och service som är utformad för att maximera tillgänglighet till kollektivtrafik och inbegriper egenskaper som uppmuntrar kollektivtrafikresande (Bertolini m.fl. 2012) Tillämpning av TOD regionalt: Stedenbaan Rotterdam-Haag regionen

3 HOUTEN Holland Stationssamhälle med CYKELLOGIK Förstad till Utrecht i Holland med fokus på stationsnära byggande samt cykel- och gångtrafik Befolkning ca m 600m Bebyggd area 8,2 km 2 Täthet 54 inv/ha Bilinnehav ca 400 bilar/1000 inv Huvuddelen av bebyggelsen ligger inom 1 km från två tågstationer Källa: Foletta & Field (2011) Europe s vibrant new (low) carbon communities

4 Norra Houten upplyft/inbyggd station cykelstråk och cykel-p under denna

5 HOUTEN Holland Mycket hög andel cykling till alla funktioner utom till storbutiker Källa: Foletta & Field (2011) Europe s vibrant new (low) carbon communities

6 Det Urbana Stationssamhället en kunskapsprocess Övriga parter och finansiärer: Göteborgs universitet, Chalmers, SP, IVL, Victoria Swedish ICT, White, VINNOVA, Tillväxtverket, Region Halland Kommuner: Ale (Nödinge) Alingsås Borås Göteborg (Brunnsbo) Härryda (Landvetter södra), Kungälv (Ytterby) Lerum Partille Stenungsund, Trollhättan (Upphärad) Varberg

7 Deltagande kommuner - stationssamhällen GRs strukturbild

8 Decentraliserad koncentration ett kraftfullt byggande i stationsnära lägen ger förutsättningar för att skapa tillgängliga, rättvisa och gröna samhällen tillvaratar regional och lokal tillgänglighet Källa: Professor Peter Hall Källa: Ale kommun

9 Klimatsmarta och attraktiva transportnoder Ett associerat FoU-projekt till projektet Urbana Stationssamhällen knutet till Mistra Urban Futures

10 Övergripande mål och avgränsning Projektets övergripande mål är att förbättra kunskapen om relationen mellan stationer och deras urbana omgivning för att uppnå en både energieffektiv och attraktiv stadsstruktur. Projektet fokuserar på utforska om det går att uppnå en stationsnärhetseffekt på längre avstånd än 600 m genom rumslig struktur och form samt genom att kombinera olika metoder och verktyg i transdisciplinära planeringsprocesser. SAMS-projektet metodutveckling knutet till ÖP Helsingborg (Boverket, Naturvårdsverket) Planindikatorer som verktyg för att analysera markanvändningen kring bytespunkter (LTU Schylberg ) Analys av stationsnära lägen i Skåne 80% av marken obebyggd inom r=1km (Länsstyrelsen, Skånetrafiken och Trafikverket)

11 Urban form faktorer av betydelse för resbeteende och trafikarbete Density Design Destination accessibility Diversity Distance to transit Demand Management Demographics Källa: Erwing & Cervero (2010) och Cervero & Kockelman (1997)

12 Närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik påverkar resmönstret Källa: Danska Miljöministeriet 2007 baserat på forskning av Hartoft-Nielsen

13 Att utforska möjligheterna till en utökad stationsnärhetsprincip Att överblicka ett brett teoretiskt fält Att arbeta på tvärs genom många skalor Att söka triangulering genom kvalitativa som kvantitativa metoder Att arbeta i en inkluderande process med samskapandeforskning (co-creation) m

14 Förslag till verktygslåda med både analytiska och designinriktade verktyg och med fokus på både upplevd och faktisk urban struktur

15 Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle bygger på genomgång av FoU Offentliga rum Urban form Stråk, nätverk och kopplingar Urbana funktioner

16 Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle bygger på genomgång av FoU Urban form

17 Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle bygger på genomgång av FoU Urbana funktioner

18 Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle bygger på genomgång av FoU Stråk, nätverk och kopplingar

19 Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle bygger på genomgång av FoU Offentliga rum

20 Fallstudier tre medelstora städer i de tre storstadsregionerna i Sverige Borås gammalt stationshus men resecentrum för busstrafik från Planering för Götalandsbanan Uppsala nytt resecentrum och omfattande förändring av Lund Sveriges tredje största centralstation stationsområdet ( ) Pågående stationsutveckling

21 Slutsats 1 Prioritering av indikatorer på olika avståndsintervall varierar Indikatorer som viktats högst och är sammanfallande i de tre kommunerna Trygghet och trivsel Service: mix och lokalisering Stadsmiljöns variation Upplevda barriärer och avstånd Kontinuitet station - staden Tillgänglighet till målpunkter Täthet: dag- och nattbefolkning < Uppsala Borås Lund

22 SERIAL VISION Rörelsen genom staden som en upplevelsesekvens - små förändringar i plan kan innebära stora förändringar i 3D- upplevelsen Rum och riktning skapas av A. Mark och bebyggelse B. Vegetation C. Samspel mellan trafikslag Källa: The Concise Townscape (Cullen 1971)

23 Slutsats 3 Stationsområden behöver länkas bättre till hela staden med sammanhängande stråk - analys Gåtur med tjänstemän resp boende inom stationens närområde Stråkanalys i Borås genomförd med stöd av Gordon Cullens begrepp: A. Mark/byggnader som skapar rum, riktning, orienterbarhet B. Vegetationselement som skapar rum och riktning C. Olika trafikslags samspel i byggd miljö

24 Ulf Ranhagen & Mats Johan Lundström, FFS/KTH Dec 2015 UTVECKLING AV NORMATIVA SCENARIER (RUMSLIGA VISIONER) BACKCASTING DÅTID NUTID FORECASTING FRAMTID

25 Slutsats 4 Flera olika stadsformer gynnar ett hållbart resande när stationsområden länkas bättre till hela staden - framtidsbilder Sammankoppling av bebyggelse och platser i olika avståndszoner för att överbrygga barriärer och förminska både upplevda och faktiska avstånd Scenariomatris och designdialog i Uppsala

26 Designdialog i Borås kombination av designdialoger genomförda för avståndszon <600m respektive 600m-3000m. Hur kan utformningen av gränsområdet mellan avståndszonerna formas?

27 Sammanställning av designdialogens resultat till en sammanhängande framtidsbild med kontinuerliga stråk i två riktningar från stationsområdet Borås

28 Slutsats 5 Olika avståndsmått behöver kombineras radiella, metriska, topologiska och tidsmått Restidsavstånd för cykel i Borås stor variation inom 1,5-3km Restidsavstånd för fotgängare i Borås - stor variation inom både 06-1,5km och 1,5-3km Rumsintegrationsanalys Borås väl integrerade stadsrum öster om stationen utan direkt anknytning till denna

29 Kommunens syn på fördelar med forskarsamverkan i vårt projekt Möjligheter att ta till sig färsk kunskap Möjligheter att själva vara med i kunskapsutvecklingen på plats i kommunen Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad

30 Övergripande ÖP-struktur som går ut på samråd vid årsskiftet Ett cykelhjul där ekrarna är all infrastruktur som leder in till navet centrala Borås Befintlig struktur utnyttjas effektivare och stärks En utmaning är att koordinera alla de flöden som sammanstrålar i stadskärnan ARBETSMATERIAL

31 Forskningens bidrag till den rumsliga översiktliga planeringen med fokus på integrerad transport- och bebyggelseutveckling Forskningen har bidragit till att tydliggöra attraktiva urbana stråk där man väljer att gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen Forskningen har bidragit till att utveckla urbana stråk inom tätorten som binder samman områden i ytterstaden med stadskärnan ARBETSMATERIAL Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad Forskningen har bidragit till ett nytt tänk kring noder och platser av olika dignitet för att skapa service och attraktivitet också utanför stadskärnan

32 Kommunens syn på fördelar med forskarsamverkan i vårt projekt Projektet har bidragit till att de preliminära ansatserna i ÖP-arbetet svarade upp mot klimatsmarthet och attraktivitet Källa: Göran Carlén, Uppsala kommun

33 Fyra stadsnoder & innerstaden kopplas samman med snabb kollektivtrafik Femkärningen 1. Snabb och turtät kollektivtrafik kopplar samman de fyra stadsnoderna (röda bollar), innerstaden och de stora verksamhetsområdena Boländerna-Fyrislund, Husbyborg, Librobäck och Bergsbrunna (nytt) 2. Kapaciteten i transportsystemen utnyttjas effektivare genom att resandet kan ske i flera riktningar 3. Nya tågstationer innebär att trycket på innerstaden kan hållas nere och resecentrum avlastas 4. Täta stadsstråk ligger längs stora delar av stomlinjenätet för kollektivtrafiken och här koncentreras stadsliv, verksamheter och målpunkter. Här finns även mindre noder med lokal service och tät bebyggelse som kompletterar de större noderna

34 Bild som beskriver varför vi är här för att Några slutreflexioner koppla in forskare Paraplybild - Frågan om att den urbana strukturens roll för att främja hållbar mobilitet och attraktivitet är komplex och delvis svårgripbar Tillämpning av ett FoU-baserat indikatorbatteri och en verktygslåda för analys pekar på problem och kvaliteter i den urbana strukturen som behöver beaktas Verktyg för utveckla framtidsbilder pekar på potentialer att skapa mer sammanhängande stråk och en möjlig utökad stationsnärhetseffekt Ansatsen kan ses som ett pilotprojekt med behov av fördjupad uppföljning i fallstudierna men också med potential till tillämpning i andra ortstyper Tack för ordet! Ulf Ranhagen