Nivå 3/Naturkunskap. Studieplan 3.3 Organismer, beteende och hälsa

Transkript

1 Nivå 3/Naturkunskap Studieplan 3.3 Organismer, beteende och hälsa 1

2 LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Nivå 3 Innehåll i e-bug-paketet NATURKUNSKAP LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN 1. Mikroorganismer 1.1. Introduktion 1.2. Nyttiga mikrober 1.3. Skadliga mikrober 2. Infektionsspridning 2.1. Handhygien 2.2. Andningshygien 2.3. Sexuellt överförda infektioner 3. Infektionsförebyggande åtgärder 3.1. Kroppens naturliga försvar 3.2. Vaccinationer 4. Infektionsbehandling 4.1. Antibiotika och läkemedel Kursplanslänkarna var korrekta vid tryckningen. Eventuella uppdateringar eller förändringar i den nationella kursplanen finns på webbplatsen 2

3 Välkommen till e-bug e-bug har utarbetats för att levandegöra mikroorganismernas värld i klassrumsmiljön. Materialet distribueras utan kostnad till lärare i Storbritannien av Health Protection Agency och det brittiska hälsoministeriet. Syftet är att öka elevernas kunskaper i folkhälsofrågor och väcka ett intresse för naturvetenskapliga ämnen. De olika verktygen får kopieras för användning i klassrum, men får inte säljas. e-bug är ett nytt, spännande initiativ som finansieras av Europeiska kommissionen och är tänkt att utgöra ett komplement till kursplanen. Det huvudsakliga syftet är att lära barn om mikroorganismer, hur antibiotika bör användas och hur infektioner sprids och kan förhindras genom förbättrad hygien och vaccinering. I det här materialet lär vi ut att antibiotika är en värdefull resurs som inte ska missbrukas. Mer än nitton europeiska länder har varit med och utvecklat e-bug, som har utvärderats av fler än barn i England, Frankrike och Tjeckien. Till e-bug-paketet hör också ett webbstöd i form av en webbplats där man kan ladda ner allt material, videor som visar hur övningarna går till och extraövningar. På webbplatsen finns också kompletterande interaktiva spel där barnet får lära sig det vi vill förmedla på ett roligt sätt. I undervisningspaketet behandlas nio ämnen fördelade på fyra olika avsnitt som antingen kan användas i följd eller också som separata övningar inom ramen för en 45-minuterslektion. Varje avsnitt innehåller bakgrundsinformation för lärare, detaljerade lektionsplaner, anpassningsbara elevblad och stödmaterial samt kreativa frågebaserade övningar för att främja en aktiv inlärning, fokus på inlärningsresultat som fördjupar elevernas förståelse kring betydelsen av mikroorganismer, hälsa och läkemedel, stimulans till elever att ta mer ansvar för sin egen hälsa, fokus på hur viktigt det är att vara försiktig med antibiotikaanvändningen. Paketet kan användas separat eller tillsammans med de presentationer, bilder och videor som finns på e-bug-webbplatsen. Vi skulle vilja tacka alla som har varit med och utarbetat det här materialet, vilket kommer att hjälpa nästa vuxengeneration att använda antibiotika på ett mer förnuftigt sätt. Vi vill särskilt tacka de lärare och elever i Storbritannien, Frankrike och Tjeckien som har deltagit i fokusgrupperna och utvärderingsprocessen och som har bidragit till att det här materialet inte bara är kul och spännande utan också fungerar! Feedbacken från dig som är lärare är ovärderlig för oss. Dina kommentarer kommer att bidra till att e-bug-materialet utökas och utvecklas. Alla synpunkter, frågor och förslag kan skickas till The Primary Care Unit Health Protection Agency Microbiology Department Gloucester Royal Hospital Great Western Road Gloucestershire GL1 3NN Du kan också gå till webbplatsen Vi hoppas att du ska trivas med e-bug och tycka att detta är ett ovärderligt komplement i ditt klassrum. Dr Cliodna AM McNulty Chef för primärvårdsenheten Health Protection Agency England 3

4 4

5 e-bug Ett europeiskt utbildningsmaterial om mikroorganismer och sjukdomar Projektledare i Storbritannien Dr Cliodna AM McNulty MB BS FRCPath Utvecklare av utbildningsmaterial Dr Donna M. Lecky BSc MRes Webb- och spelutvecklare David Farrell I samarbete med Belgien Tjeckien Danmark England Frankrike Grekland Italien Polen Portugal Spanien Kroatien Finland Ungern Irland Lettland Litauen Slovakien Slovenien Prof Herman Goossens/Dr Niels Adriaenssens/Dr Stijn De Corte Prof Jiri Benes/Dr Tereza Kopřivová Herotová Dr Jette Holt/ Marianne Noer Dr Cliodna McNulty/Prof Julius Weinberg/Dr Patty Kostkova Prof Pierre Dellamonica/Dr Pia Touboul/Dr Brigitte Dunais Prof Jenny Kremastinou/Dr Koula Merakou/Dr Dimitra Gennimata Prof Giuseppe Cornaglia/Dr Raffaella Koncan Prof Pawel Grzesiowski/Dr Anna Olczak-Pienkowska Dr Antonio Brito Avo Dr José Campos Dr Arjana Tambic Andrasevic Prof Pentti Huovinen Dr Gabor Ternak Dr Robert Cunney Dr Sandra Berzina Dr Rolanda Valinteliene Dr Helena Hupkova Dr. Marko Pokorn Detta projekt har kunnat genomföras tack vare Europeiska kommissionen, GD Hälso- och konsumentfrågor 5

6 6

7 Innehåll 1. Mikroorganismer 1.1 Introduktion Här får eleverna en introduktion till mikroorganismernas värld. I det här avsnittet lär de sig om bakterier, virus och svamp, vilka olika former de kan ha och att de faktiskt finns överallt! 1.2 Nyttiga mikrober Utgångspunkten för den här övningen är ett experiment där eleverna får lära sig att mikroorganismer kan vara nyttiga. 1.3 Skadliga mikrober Här går vi närmare in på olika sjukdomar för att visa eleverna hur och var i kroppen som skadliga mikroorganismer orsakar sjukdomar. Eleverna får testa sina kunskaper om mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar genom att göra efterforskningar om olika sjukdomar. 2. Infektionsspridning 2.1 Handhygien Genom ett klassrumsexperiment får eleverna lära sig hur mikroorganismer kan spridas från en person till en annan genom beröring och varför det är viktigt att tvätta händerna ordentligt. 2.2 Andningshygien I det här spännande nysexperimentet får eleverna lära sig hur lätt mikroorganismer kan spridas genom hosta och nysningar. 2.3 Sexuellt överförda infektioner En klassrumsbaserad övning visar hur lätt sexuellt överförda infektioner kan överföras. 3. Infektionsförebyggande åtgärder 3.1 Kroppens naturliga försvar En ingående presentation och animeringar visar hur kroppen bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här avsnittet ger de baskunskaper som krävs för de två sista avsnitten i materialet. 3.2 Vaccin I den här övningen deltar eleverna i en simulering där de får se hur vaccin används för att förhindra att infektioner sprids och upptäcka hur viktigt det är med flockimmunitet. 4. Infektionsbehandling 4.1 Antibiotika I den här roliga övningen får eleverna agera laboratorietekniker och hjälpa till att diagnostisera patientens sjukdomar utifrån resultaten från sensitivitetstest för antibiotika på agarplattor. 7

8 8

9 Avsnitt 1.1: Här får eleverna en introduktion till mikroorganismernas värld. Vi börjar med att undersöka olika typer och former av mikroorganismer och tittar sedan närmare på nyttiga och skadliga mikroorganismer. I den här inledande övningen får eleverna stifta bekantskap med olika typer och former av mikroorganismer genom ett interaktivt kortspel. I den tillhörande fördjupningsövningen förstärks elevernas kunskaper om mikroorganismernas struktur genom att de får göra egna forskningsaffischer. Eleverna kan också välja att gå in på mikrobiologins historia genom att göra en affisch om mikrobiologins tidslinje. Kampylobakter INLÄRNINGS- RESULTAT Alla elever kommer att förstå att det finns tre olika typer av mikroorganismer, kommer att förstå att de finns överallt. Särskilt intresserade elever kommer att känna till att det finns nyttiga bakterier i kroppen. kommer att känna till att det finns mikroorganismer av olika storlek. LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid: 50 minuter 9

10 1.1 Mikroorganismer Introduktion Nyckelord bakterier cell cilie cytoplasma DNA flagell mikrob mikroorganism mikroskop patogen RNA sjukdom svampar virus Material som krävs Per elev En kopia av SH 1 En kopia av SH 2 En kopia av SH 3 En kopia av SH 4 Förberedelser Klipp ut och laminera en uppsättning spelkort (SH 2 SH 4) till varje grupp. Tillgängliga webbresurser En film av övningen. Olika foton av mikroorganismer. SH 1 i PowerPointformat. Animering som visar storleksskillnaden mellan olika mikroorganismer. Bakgrund Mikroorganismer är levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat. De finns nästan överallt på jorden och kan vara både nyttiga och skadliga för människan (detta kommer vi att gå mer in på längre fram). De är visserligen extremt små, men kan ha väldigt olika form och storlek. Det finns tre olika huvudgrupper av mikroorganismer: Virus är de minsta mikroorganismerna. De brukar vara skadliga för människor. Virus kan inte överleva på egen hand. De måste ha en värdcell för att överleva och fortplanta sig. När de är inne i värdcellen förökar de sig snabbt och förstör cellen på samma gång! Svamp är flercelliga organismer som kan vara både nyttiga och skadliga för människor. Svamp får sin föda från förmultnat dött organiskt material eller från en värd genom att leva som parasiter. Storleken kan variera från mikroskopisk till väldigt stor och svamp kan vara allt från mögel och mjöldagg till vanliga svampar! Skadliga svampar är sådana som kan orsaka en infektion eller som är giftiga att äta. Andra däremot är nyttiga eller ofarliga. Penicillium används t.ex. för att framställa penicillin, en form av antibiotika, och Agaricus är en ätlig svamp (champinjon). Svamp sprider sig via luften med små, hårda fröliknande sporer. När dessa sporer landar på bröd eller frukt öppnar de sig och börjar växa om det är rätt förutsättningar (fuktigt). Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig exponentiellt, i genomsnitt var tjugonde minut. Under den normala tillväxten kan vissa bakterier producera ämnen (toxiner) som är extremt skadliga för människor och orsaka sjukdomar (stafylokocker). Vissa bakterier är helt ofarliga för människor, medan andra är till stor nytta för oss (som laktobakterier inom livsmedelsindustrin) och till och med en förutsättning för mänskligt liv, t.ex. bakterier som har betydelse för växternas tillväxt (rhizobakterier). Oskadliga bakterier kallas ickepatogena, medan skadliga bakterier kallas patogena. Mer än 70 procent av alla bakterier är icke-patogena (ofarliga) mikroorganismer. Utifrån bakteriernas form kan de enkelt delas in i tre olika grupper kocker (av lat. Cocci = klot), baciller (av lat. Bacilli = stavar) och spiraler. Kocker kan också delas upp i tre grupper utifrån hur de är grupperade: stafylokocker (kluster), streptokocker (kedjor) och diplokocker (par). Forskare använder sig av dessa former när de ska ta reda på vilken infektion en patient har. Det finns vissa förutsättningar för att mikroorganismer ska växa, men de varierar beroende på var mikroorganismerna finns. De som lever inuti människor trivs t.ex. bäst med en temperatur på 37 o C, medan de som lever vid undervattensvulkaner föredrar mycket högre temperaturer och de som lever i de arktiska områdena betydligt lägre. Mikroorganismer har också olika näringsbehov. Om miljön förändras kan det leda till att många mikroorganismer dör, men man ska också komma ihåg att mikroorganismer är extremt anpassningsbara. Gradvisa förändringar kan därför resultera i mikroorganismer som anpassar sig efter omgivningen, dvs. antibiotikaresistenta bakterier. 10

11 1.1 Mikroorganismer Introduktion Inledning 1. Börja lektionen med att fråga eleverna vad de vet om mikroorganismer. De flesta elever vet säkert redan att mikroorganismer kan orsaka sjukdomar, men vet kanske inte att mikroorganismer kan vara till nytta också. Fråga klassen var de skulle leta om de ville hitta mikroorganismer. Tror de att mikroorganismer är viktiga för oss? 2. Förklara att mikroorganismer är jordens minsta levande djur och att ordet mikroorganism har bildats av orden mikro (liten) och organism (liv). Mikroorganismer är så små att de inte går att se utan mikroskop. Världens första mikroskop konstruerades av Anthony van Leewenhoek Han använde det för att undersöka saker i sin närmaste omgivning. När han tittade på avskrapat material från sina tänder såg han något han kallade för "animalcules" (dvs. små djur) dvs. bakterier. 3. Visa att det finns tre olika slags mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. Använd SH 1 för att visa hur dessa tre olika mikroorganismer varierar till sin form och struktur. Webbövningen på kan användas för att demonstrera storleksskillnaden mellan bakterier, virus och svamp. 4. Betona att även om vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar, så finns det också andra mikroorganismer som är nyttiga. Fråga eleverna om de kan säga vilka fördelar som nyttiga mikroorganismer kan ge. Om de inte kan komma på något, kan du nämna några exempel: laktobakterier i yoghurt, probiotiska bakterier i tarmsystemet som hjälper till med matsmältningen samt svampen Penicillium, som används för att framställa antibiotikan penicillin. 5. Understryk att mikroorganismer finns PRECIS ÖVERALLT: de finns i luften som vi andas, i maten som vi äter, i vattnet som vi dricker samt utanpå och inuti kroppen. Framhåll att även om det finns skadliga mikroorganismer som kan göra oss sjuka, så finns det ännu fler nyttiga mikroorganismer som vi kan använda. Huvudövning I den här övningen får grupper med 3 4 elever spela ett kortspel som hjälper dem att komma ihåg några av begreppen som gäller mikroorganismer. Här får eleverna också lära sig en rad olika namn på mikroorganismer, storleksskillnader, skadlighet och eventuell antibiotikaresistens. Uppgifterna om mikroorganismernas storlek och antalet arter var korrekta när materialet utarbetades, men efterhand som nya mikroorganismer upptäcks och omklassificeras kan dessa uppgifter komma att ändras. Siffrorna under de andra rubrikerna på korten ska endast ses som vägledning. De är inte exakta eftersom det inte finns någon formel för att räkna ut detta och de kan också komma att ändras: bakteriearter kan utveckla resistens mot fler typer av antibiotika, vilket leder till en högre siffra i denna kolumn och ökad fara för människan. Spelregler 1. Givaren blandar korten ordentligt och delar ut alla korten med kortsidan nedåt till alla spelare. Varje spelare ska hålla upp korten så att enbart det översta kortet är synligt. 2. Spelaren till vänster om givaren börjar med att läsa upp någon av punkterna på det översta kortet (t.ex. Storlek 50). Sedan fortsätter man medurs och de andra spelarna läser upp samma punkt. Spelaren med högst värde vinner och får ta de andra spelarnas översta kort och lägga dem längst ner i sin hög. Vinnaren väljer sedan ut vilken punkt som ska läsas upp från nästa kort. 3. Om två eller flera spelare har lika högt värde, ska alla dessa kort läggas i mitten och samma spelare får sedan välja på nytt från nästa kort. Vinnaren får sedan ta korten i mitten också. Vinner gör den som har fått alla korten till slut. 11

12 1.1 Mikroorganismer Introduktion Helklass 1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är mikroorganismer för något? Mikroorganismer är levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat. b. Var finns mikroorganismer någonstans? Mikroorganismer finns överallt. c. Vilka olika former kan bakterier ha? Stavar (baciller), klot (kocker) och spiraler. d. Vilken är den största skillnaden mellan bakterier och virus? Bakterier är mycket mer komplexa än virus och kan leva praktiskt taget ÖVERALLT, medan virus behöver leva i en värdcell för att överleva. e. Diskutera de olika mikroorganismerna som förekommer i huvudövningens kortspel när det gäller nytta och skadlighet för människan. Kontrollera om eleverna har förstått varför dessa mikroorganismer kan vara nyttiga eller farliga eller ibland bådadera. De mikroorganismer som är farliga för människan är i stort sett de som kan orsaka skada i form av infektioner. Men ibland kan dessa mikroorganismer också anses vara nyttiga. Vissa stammar av E. coli och Salmonella kan t.ex. orsaka allvarlig diarré om människor får dem i sig, men dessa bakteriestammar har också haft stor betydelse för forskningen. Därigenom har vi lärt oss mycket om mikroorganismer i allmänhet och hur vi kan använda dem till vår fördel, t.ex. i genteknik och utveckling av vaccin. Fördjupningsövning Dela upp klassen i grupper med 3 4 elever. Varje grupp ska göra en affisch om ett av följande ämnen: 1. Välj en viss typ av bakterie, virus eller svamp, t.ex. Salmonella, Influensa eller Penicillium. Affischen ska innehålla följande: a. Mikroorganismens struktur. b. Olika platser där man kan hitta denna mikroorganism. c. Hur den påverkar människan positivt eller negativt. d. Eventuella särskilda förutsättningar för att denna grupp av mikroorganismer ska kunna växa. ELLER 2. En affisch med tidslinjen för mikroorganismernas historia. På affischen kan följande tas upp: a. 1676: van Leewenhoek upptäcker animalcules med sitt hemgjorda mikroskop. b. 1796: Jenner upptäcker smittkoppsvaccinet. c. 1850: Semmelweis rekommenderar handtvätt för att hindra infektionsspridningen. d. 1861: Pasteur upptäcker att bakterier inte uppstår genom spontan uralstring. e. 1884: Koch offentliggör sina postulat: kriterier för att det ska finnas ett orsakssamband mellan en orsakande mikroorganism och en viss sjukdom. f. 1892: Ivanovski upptäcker virus. g. 1929: Fleming upptäcker antibiotika. 12

13 Svampar Sporangium Cellmembran Bakterier Kromosom Kapsid Virus Komplex (Bacteriofag ett virus som infekterar bakterier) Nukleinsyra Sporangiofor Glykoprotein er Rhizoider Cellvägg Cytoplasma Sporangium Sporbildande organ. Sporangiofor Trådaktig stjälk som sporangiet bildas på. Rhizoider Hyfer under ytan som är specialiserade på att absorbera föda. Bakterier lever fritt och finns överallt Kromosom Cellens genetiska material (DNA). Cellvägg Cellväggen består av peptidoglykan och ger bakteriecellen dess form och stadga. Cellmembran Skikt på cellväggens insida som utgör en avgränsning för cellens innehåll samt en barriär för ämnen inifrån och utifrån. Cytoplasma Geléliknande ämne inuti cellen där cellinnehållet finns. 13 Virus lever INTE fritt de MÅSTE leva inuti en annan levande cell/organism Kapsid Dubbelt lipidskikt där cellens genetiska material finns. Glykoproteiner Har två olika syften: Förankra viruset vid värdcellen. Transportera genetiskt material från viruset till värdcellen. Nukleinsyra Antingen DNA- eller RNA-material, men virus innehåller sällan bådadera. De flesta virus innehåller RNA-material.

14 Tobamovirus (TMV) Influensa A Lyssavirus Ebola Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens människor... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 1 Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor... 5 Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 1 Fara för människor Nytta för människor... 0 Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Tobamovirus är en grupp virus som infekterar växter. Vanligast är tobaksmosaikviruset som infekterar tobak och andra växter och ger en mosaikliknande missfärgning på bladen. Detta virus har varit till stor nytta för forskningen. Influensa är en infektion som orsakas av Orthomyxoviridae. Varje år får 5 40 procent av befolkningen influensa, men de flesta brukar ha återhämtat sig helt inom någon vecka. År 1918 fanns det inte några vaccin mot influensa ännu då dog 20 miljoner människor! Lyssavirus infekterar både växter och djur. Vanligast av alla lyssavirus är rabiesvirus som brukar förknippas med hundar. Rabies har lett till mer än dödsfall världen över, men kan förhindras genom vaccinering. Filovirus orsakar en sjukdom som är mer känd som ebolafeber. Det är ett av de farligaste virusen för människor, eftersom det saknas både förebyggande vaccin och behandling procent av offren dör av sjukdomen! Lymphocryptovirus Simplexvirus Rinovirus Varicellovirus Maximal storlek (nm) Antal arter... 7 Fara för människor Nytta för människor... 2 Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 2 Fara för människor Nytta för människor... 2 Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 2 Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 2 Fara för människor Nytta för människor... 7 Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Epstein Barr-viruset är en typ av lymphocryptovirus (lymfokryptovirus) som orsakar en sjukdom som kallas körtelfeber eller kyssjuka. Smittade personer drabbas av halsont, svullna lymfkörtlar och extrem trötthet. Viruset överförs genom kroppskontakt, t.ex. när man kysser någon eller dricker från samma glas. Herpes simplex är en av de äldst kända sexuellt överförda infektionerna. Ofta ger herpesinfektioner inga symtom, men ungefär en tredjedel av dem som har infekterats får symtom i form av fula sårskorpor. Det finns mer än 250 olika förkylningsvirus! Men rinovirus är absolut vanligast. Rinovirus orsakar nästan 35 procent av alla förkylningar. Rinovirus kan överleva i tre timmar utanför någons näsa. Om du får det på fingrarna och kliar dig i näsan, så har du fått det! 14 Vattkoppor orsakas av varicella zoster-viruset. Det är en mycket smittsam sjukdom, men är sällan allvarlig. Den sprids genom direktkontakt (eller hosta och nysningar). Innan vattkoppsvaccinet upptäcktes fick nästan alla vattkoppor när de var små.

15 Penicillium Saccharomyces Tinea Stachybotrys Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor... 1 Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 2 Fara för människor Nytta för människor... 2 Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Penicillium är en svamp som bokstavligt talat har förändrat världen! Ända sedan antibiotikan upptäcktes har den massproducerats för att förhindra bakterieinfektioner. Men tyvärr har den använts så mycket att många bakteriearter har blivit resistenta mot den här antibiotikan. Saccharomyces cerevisiae (jästsvampar) har använts för att göra öl och bröd i minst år! De används också för vinframställning och är vanliga inom biomedicinsk forskning. En jästcell kan bli en miljon jästceller på bara sex timmar. Det finns flera olika svampar som kan ge fotutslag, men det är tinea som orsakar fotsvamp i form av kliande, sprucken hud, ofta mellan ringtån och lilltån. Detta är den vanligaste hudsvampinfektionen. Fotsvamp drabbar nästan 70 procent av befolkningen. Stachybotrys är en svart giftig svamp som inte framkallar sjukdomar i sig, men den producerar olika toxiner som kan orsaka en rad olika hälsoproblem, från utslag till livshotande reaktioner för personer med andningsproblem. Aspergillus Cryptococcus Candida Verticillium Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter... 4 Fara för människor... 1 Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Aspergillus är svampar som är både nyttiga och skadliga för människan. Många används inom industrin och sjukvården. De används vid mer än 99 procent av världens citronsyretillverkning och ingår dessutom i läkemedel som sägs kunna minska gasbildning! Cryptococcus är en typ av jästsvampar. De är mest kända för att de orsakar en allvarlig form av meningit och meningoencefalit hos personer med HIV/aids. De flesta Cryptococcus-svampar finns i jorden och är inte skadliga för människor. Candida ingår i människans naturliga svalg- och tarmflora. Under normala förhållanden finns dessa svampar hos 80 procent av befolkningen utan några skadliga effekter, men om de växer till för mycket resulterar det i candidiasis (torsk). Verticillium är en vanligt förekommande svamp som finns bland multnande växtdelar och jord. Vissa Verticillium-arter kan vara patogena för insekter, växter och andra svampar, men orsakar sällan sjukdomar hos människan. 15

16 klamydia salmonella Stafylokockus Streptokockus Maximal storlek (nm) Antal arter... 3 Fara för människor Nytta för människor... 1 Antibiotikaresistens... 5 Maximal storlek (nm) Antal arter... 3 Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens Chlamydia (klamydia) är en sexuellt överförd infektion som orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis. Den kan orsaka milda symtom som flytningar från slidan eller penis, men också allvarligare komplikationer som sterilitet eller svullna testiklar. Salmonella är stavformade bakterier som är kända för att orsaka matförgiftning och tyfoidfeber. Symtomen kan vara kräkningar och diarré och i värsta fall kan de leda till döden. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) (stafylokocker) är bakterier som orsakar svårbehandlade infektioner på sjukhus. De är en variant av vanliga Staphylococcus aureus som har utvecklats så att de har blivit resistenta mot många vanliga antibiotika. Många Streptococcus (streptokocker) är ofarliga för människan och ingår i den normala mun- och handfloran. Men vissa Streptococcus-bakterier orsakar ca 15 procent av alla halsinfektioner. Symtomen omfattar plötslig feber, magont och svullna körtlar. eskericia psevdomonas laktobasillus treponema Maximal storlek (nm) Antal arter... 7 Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens... Ej tillämpligt Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor Nytta för människor Antibiotikaresistens Maximal storlek (nm) Antal arter Fara för människor... 0 Nytta för människor Antibiotikaresistens Maximal storlek (nm) Antal arter... 3 Fara för människor Nytta för människor... 8 Antibiotikaresistens Många stammar av E. coli är ofarliga och det finns ett stort antal i magen hos både människor och djur. E. coli är dessutom en av de allra mest undersökta organismerna. Men i vissa fall orsakar E. coli urinvägsinfektioner samt allvarliga maginfektioner och matförgiftning. Pseudomonas är en av de vanligaste mikroorganismerna i nästan alla miljöer. Vissa av dem kan orsaka sjukdomar hos människan, medan andra arter används för nedbrytning och bioremediation. Lactobacillus (laktobakterier) är namnet på mjölksyrabakterier som är mycket vanliga och normalt ofarliga för människor. De finns i slidan och i mag- och tarmkanalen och utgör en liten del av magfloran. Dessa bakterier används mycket inom livsmedelsindustrin för yoghurt- och osttillverkning. 16 Syfilis är en extremt smittsam sjukdom som orsakas av Treponemabakterien. Symtomen börjar med hudutslag och influensaliknande symtom och kan leda till hjärnskador och döden. Syfilis kan botas med antibiotika, men nu börjar det bli vanligare med resistenta stammar.

17 I avsnitt 1.2 Nyttiga mikrober går vi in på fördelarna med vissa mikroorganismer genom att undersöka vilken nytta vi kan ha av dem. Här får eleverna prova att göra yoghurt och med egna ögon se hur mikroorganismer kan vara till stor nytta inom livsmedelsindustrin. I fördjupningsövningen uppmanas eleverna att ifrågasätta sina experiment genom att undersöka en yoghurtodling med mikroskop och själva se att det finns nyttiga bakterier där. Laktobakterier INLÄRNINGS- RESULTAT Alla elever kommer att förstå att nyttiga mikroorganismer kan bidra till att vi håller oss friska, kommer att veta att de flesta mikroorganismer är nyttiga för oss, kommer att känna till att mikroorganismer kan vara till stor nytta. Särskilt intresserade elever kommer att förstå att vi behöver bakteriekoloniseringen för att leva ett hälsosamt liv, 17 kommer att känna till att vi behöver skydda vår normala mikrobiella flora. LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid: 50 minuter

18 1.2 Mikroorganismer Nyttiga mikrober Bakgrund Nyckelord inkubera jäsning kultur kolonisering kontamination naturlig flora pastörisering probiotisk Material som krävs Per elev Bägare Plastfolie Kopia av SH 1 och SW 1 Torrmjölk/mjölkpulve r Standardmjölk Yoghurt med levande kultur Steril tesked Per grupp Kokplatta Vattenbad inställt på 20 o C Vattenbad inställt på 40 o C Fördjupningsövning Kopia av SW 2 Bunsenbrännare Täckglas Metylenblått Mikroskop, förstoring 40x Objektglas Hälsa Sterila pipetter och säkerhet Under uppkoket ska eleverna ha på sig labbrock/förkläde och skyddsglasögon. Utstryket ska göras över en vask. Bakterier är encelliga organismer. Även om vissa kan orsaka sjukdomar finns det också de som är användbara och nyttiga. Ett av de områden där man verkligen har nytta av bakterier är livsmedelsindustrin. Under mikroorganismers normala tillväxt skapas naturliga biprodukter som används för att framställa många av de livsmedelsprodukter som vi i dag ser som något självklart. Jäsning (fermentering) orsakar en kemisk förändring i livsmedel. Det är en process då mikroorganismer bryter ner komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid och alkohol. Jäsningen får produkten att ändras från ett livsmedel till ett annat. Ättiksyrajäsning av mikroorganismer ger vinäger. Mjölksyrajäsning ger yoghurt och ost. Vissa svampar används också för att göra osten blå! Jäst, Saccharomyces cerevisiae, används för att framställa bröd och degprodukter genom jäsning. Vin och öl framställs också på detta sätt, men alkohol framställs efter jäsningen när mikroorganismerna får växa utan luft. Även inom chokladtillverkning använder man sig av bakterier och svamp. Under fermenteringen skapar dessa organismer en syra som fräter på det hårda skalet och gör det lättare att komma in i kakaobönan. När streptokocker eller laktobakterier tillsätts till mjölk förbrukar de sockerarter under fermenteringen och förvandlar mjölken till yoghurt. I jästa mjölkprodukter produceras det så mycket syra att endast ett fåtal potentiellt skadliga mikroorganismer kan överleva där. Laktobakterier brukar anses vara användbara eller snälla bakterier. Snälla bakterier som hjälper till med matsmältningen brukar kallas probiotiska bakterier. Probiotika betyder för livet. Sådana bakterier finns i yoghurt och olika probiotiska drycker. Förberedelser 1. Gör en kopia av SH 1, SW 1 och SW 2 till varje elev. 2. Köp yoghurt och skummjölk. 3. Koka minst 1 tsk yoghurt per grupp för sterilisering. Tillgängliga webbresurser En demonstrationsfilm av den här övningen. Uppförstorade foton av nyttiga mikroorganismer. SH 1 i PowerPoint-format. Uppförstorade bilder av yoghurtutstryk. 18

19 1.2 Mikroorganismer Nyttiga mikrober Inledning 1. Börja lektionen med att förklara att det finns miljontals olika arter av mikroorganismer och att de flesta är helt ofarliga för människan. En del har vi riktigt stor nytta av. Fråga klassen om de känner till hur vi kan använda mikroorganismer till vår fördel. Några exempel: Penicillium (svamp) används för att framställa antibiotika, vissa mikroorganismer bryter ner döda djur och växtmaterial i en kompost, andra hjälper oss med matsmältningen eller används till och med för att omvandla mjölk till yoghurt, ost och smör. 2. Påminn om att mikroorganismer är levande precis som vi de behöver föda för att växa och föröka sig. Deras behov av föda kan variera, men många mikroorganismer kan normalt livnära sig på allt sådant som vi betraktar som mat. Mikroorganismer genererar också avfallsprodukter och dessa kan vara antingen nyttiga eller skadliga för människan. Fråga eleverna om de har varit med om att mjölken har surnat. Även om vi kan uppleva det som ett problem, använder industrin den här processen (fermentering/jäsning) för att framställa yoghurt. 3. Förklara att jäsning är en kemisk förändring/process då bakterierna äter socker och genererar syror och gas som avfall. Den här processen används inom livsmedelsindustrin för att framställa vin, öl, bröd, yoghurt och många andra livsmedel. När man tillverkar yoghurt tillsätts bakterier till mjölken som äter mjölkens sockerarter. Genom jäsningen omvandlas dessa sockerarter till mjölksyra som får mjölken att tjockna till yoghurt. Berätta för klassen att de ska få göra egen yoghurt och själva se hur jäsningsprocessen går till. Huvudövning 1. Den här övningen består av tre olika test och kan göras i helklass eller i grupper. 2. Ge klassen eller grupperna yoghurtreceptet (SH 1). Det är viktigt att gå igenom de olika stegen i receptet med klassen och ha en gruppdiskussion om varför man ska göra varje steg. a. Mjölkpulvret gör att blandningen blir tjockare. b. När man kokar mjölken försvinner eventuella oönskade mikroorganismer. Sedan får blandningen inkubera i en temperatur som främjar mikroorganismernas tillväxt. Andra oönskade organismer kan påverka jäsningsprocessen och om de finns kvar i yoghurten kan det orsaka matförgiftning. OBS 1 Om det inte går att koka mjölk i klassrummet, kan man i stället använda UHT-mjölk eller steril mjölk. c. Om man inte kyler blandningen innan yoghurten tillsätts i steg 4 skulle de yoghurtskapande mikroorganismerna dödas. d. Yoghurt innehåller mikroorganismerna laktobakterier (Lactobacillus) eller streptokocker (Streptococcus) som krävs för att göra yoghurt. Vi tillsätter yoghurt till mjölkblandningen så att dessa mikroorganismer omvandlar blandningen till yoghurt genom jäsning. e. När man rör om i blandningen bidrar det till att laktobakterierna fördelas jämnt. Det är viktigt att använda en steril sked för att förhindra att blandningen kontamineras av oönskade mikroorganismer som mögel. f. Även här kan steriliserade behållare med lock bidra till att förhindra kontaminering med oönskade mikroorganismer, vilket kan avbryta jäsningsprocessen. g. 32 o C 43 o C är en idealisk temperatur för laktobakterier eller streptokocker. Blandningen kan stå i rumstemperatur, men då tar det upp till fem dagar längre för mikroorganismerna att förökas och framställa den mjölksyra som krävs. OBS 2 Den här övningen kan vid behov utföras med en mindre mängd mjölk. 19

20 1.2 Mikroorganismer Nyttiga mikrober Huvudövning 3. Förklara för klassen hur de olika testen går till. a. Test 1 Utför experimentet efter receptet (SH 1) med yoghurten från steg 4. b. Test 2 Utför experimentet efter receptet (SH 1) med steriliserad (kokt) yoghurt från steg 4. c. Utför experimentet med hjälp av receptet (SH 1), men under steg 7 inkuberas hälften av proven i rekommenderad temperatur och hälften i 20 o C eller i kylskåp. 4. Understryk att laktobakterierna i yoghurten är nyttiga eller snälla bakterier, s.k. probiotika. Dessa bakterier hjälper oss genom att a. försvara oss mot skadliga bakterier som kan orsaka sjukdomar, b. hjälpa oss att smälta vissa typer av livsmedel. 5. Eleverna ska skriva ner vad de iakttar på sina arbetsblad (SW 1). Helklass Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är det för process som har gjort att mjölken har förändrats? Processen som har fått mjölken att förändras till yoghurt heter fermentering eller jäsning. Under jäsningen äter mikroorganismerna enkla sockerarter och omvandlar dem till syror, gas och alkohol. b. Varför var det viktigt att tillsätta yoghurt till mjölkblandningen? Levande yoghurt innehåller bakterier som utför jäsningen. c. Vad händer när steril yoghurt tillsätts till mjölken och varför? Det blir ingen förändring eftersom yoghurten har kokats så att alla mikroorganismer har dödats. Det kan inte ske någon jäsning när steril yoghurt tillsätts till mjölken. d. Vilka förändringar har skett när blandningen övergick från mjölk till yoghurt och varför skedde de? Bakterierna producerade mjölksyra som fick mjölken att surna. Det ledde till att den tjocknade och fick lite annorlunda färg. e. Varför var det viktigt att hålla blandningen varm över natten? Bakterier växer bäst vid ungefär 37 o C. Vid andra temperaturer dör mikroorganismerna eller förökar sig i en långsammare takt. Det är viktigt att bakterierna växer och förökar sig snabbt, så att de producerar tillräckligt mycket mjölksyra så att de kan få mjölken att omvandlas till yoghurt. f. Vad händer om experimentet inte lyckas? Om den sterila mjölken blir yoghurt, kan det bero på att mjölken inte har kokat ordentligt eller på att proven har blandats samman. Fördjupningsövning Ge eleverna en kopia av SW 2. Följ anvisningarna och undersök mikroorganismerna i mikroskop. Eleverna kan behöva blanda ut yoghurten med vatten om den är tjock. Eleverna kan få prova att göra detta test med enbart yoghurt och yoghurt utblandad med vatten. Tänk på att ju mer utblandad yoghurten är desto mer sprids bakterierna ut och då är de svårare att hitta på objektglaset. 20

21 1.2 Mikroorganismer Nyttiga mikrober Test 1 Yoghurt Slutsatser 1. Vad fick mjölken att förändras till yoghurt? Mikroorganismerna som tillsattes till mjölken omvandlade sockerarterna till mjölksyra, som fick mjölken att tjockna till yoghurt. 2. Vad kallas den här processen? Mjölksyrajäsning. Före inkubering 3. Förklara skillnaden mellan resultaten i test 1 och test 2. Allting i test 2 var sterilt och därför fanns det inga mikroorganismer som kunde utföra mjölksyrajäsningen. 4. Vilken typ av mikroorganismer kan användas för att framställa yoghurt? Bakterier av typen laktobakterier och streptokocker. Efter inkubering Vad hade blandningen för konsistens? Rinnande, flytande Tjock och krämig Hur luktade blandningen? Som mjölk Som ruttnande mat Vad hade blandningen för färg? Vit Krämfärgad/vit Test 2 Steril yoghurt Före inkubering Efter inkubering Rinnande, flytande Rinnande, flytande Vad hade blandningen för konsistens? (ingen förändring) Som mjölk (ingen Som mjölk Hur luktade blandningen? förändring) Vad hade blandningen för färg? Vit Vit (ingen förändring) Hur förändrades blandningen under jäsningen? Under test 1 fick blandningen en tjockare och krämigare yoghurtliknande konsistens. Detta berodde på mikroorganismernas mjölksyrajäsning. I test 2 iakttogs inga förändringar eftersom det inte fanns några mikroorganismer här. Test 3 Hur lång tid tog det att göra yoghurt när blandningen inkuberades vid 20 o C ca 3 5 dagar 40 o C över natten 5. Varför tog det längre tid att göra yoghurt vid 20 o C än vid 40 o C? Bakterier växer bäst vid kroppstemperatur, ca 37 o C. Vid 20 o C tar det längre tid för bakterierna att föröka sig och då kan de inte framställa mjölksyra lika fort. 6. En steril sked används för att röra runt i blandningen (steg 5) före inkuberingen. Vad tror du skulle kunna hända om man använde en smutsig sked? Den färdiga yoghurten skulle kunna vara kontaminerad med skadliga mikroorganismer. 21

22 Gör egen yoghurt Tillsätt 2 matskedar skummjölkspulver till 500 ml standardmjölk. Använd medelvärme och låt koka upp under 30 sekunder. Rör kontinuerligt för att döda eventuella oönskade bakterier. Se till att det inte kokar över! Kyl till C. Häll upp blandningen i två sterila bägare och märk dem med test 1 och test 2. Test 1: Tillsätt 1 2 teskedar levande yoghurt Test 2: Tillsätt 1 2 teskedar steril yoghurt Rör om båda blandningarna med en sked som tidigare steriliserats genom att den har fått stå i kokhett vatten. Täck varje bägare med aluminiumfolie. Låt blandningarna inkubera i ett varmt vattenbad på C under 9 15 timmar tills de har fått önskad fasthet. 22

23 Test 1 Yoghurt Före inkubering Efter inkubering Vad hade blandningen för konsistens? Hur luktade blandningen? Vad hade blandningen för färg? Test 2 Steril yoghurt Före inkubering Efter inkubering Vad hade blandningen för konsistens? Hur luktade blandningen? Vad hade blandningen för färg? Hur förändrades blandningen under jäsningen? Test 3 Hur lång tid tog det att göra yoghurt när blandningen inkuberades vid 20 o C 40 o C 1. Vad fick mjölken att förändras till yoghurt? Slutsatser 2. Vad kallas den här processen? 3. Förklara skillnaden mellan resultaten i test 1 och test Vilken typ av mikroorganismer kan användas för att framställa yoghurt? 5. Varför tog det längre tid att göra yoghurt vid 20 o C än vid 40 o C? 6. En steril sked används för att röra runt i blandningen (steg 5) före inkuberingen. Vad tror du skulle kunna hända om man använde en smutsig sked? 23

24 Gör så här Test 1 1. Lägg en liten droppe yoghurt på ett objektglas. 2. Ta ett annat rent objektglas, stryk ut yoghurten över objektglasets längd så att det blir ett tunt utstryk. 3. Låt objektglaset lufttorka och värm lätt över bunsenbrännare för att värmefixera utstryket. 4. Färga in utstryket med några få droppar metylenblått och låt stå i två minuter. 5. Skölj av överflödiga fläckar under en långsamt rinnande kran. 6. Lägg ett täckglas över utstryket och undersök objektglaset i ett starkt mikroskop. 7. Notera dina iakttagelser här nedanför. Test 2 1. Upprepa steg 1 7 ovan, men använd steril yoghurt i stället för yoghurt med levande yoghurtkultur. Så här gör du ett utstryksprov: Yoghurt 1. Objektglas 2 intill 2. Adhesion 3. Utstryk Iakttagelser 1. Vad såg du i yoghurtutstryket? 2. Vad såg du i utstryket med steril yoghurt? 3. Vad tror du att den här skillnaden beror på? 24

25 I avsnitt 1.3 Skadliga mikrober får eleverna en introduktion till olika infektionssjukdomar som orsakas av skadliga mikroorganismer. Här får eleverna prova på att vara forskare och klassificera sjukdomar under olika rubriker för att ta itu med olika problem som kan uppstå. Genom den här övningen får eleverna lära sig att det inte alltid är så enkelt att identifiera och behandla en sjukdom. Fokus för fördjupningsövningen är en klassrumsdebatt. Eleverna får hitta argument för respektive sida i debatten: Är vi för rena eller borde vi vara ännu renare? Stafylokocker INLÄRNINGS- RESULTAT Alla elever kommer att känna till att mikroorganismer ibland kan göra oss sjuka. LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid: 50 minuter 25

26 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober Bakgrund Nyckelord bakterier dermatofyter feber hygien infektionssjukdomar kolonisera patogener svampar svullnad/inflammation toxin utslag virus Material som krävs Per grupp En kopia av SH 1, SH 2, SH 3 SW 1 Tillgängliga webbresurser Uppförstorade foton av skadliga mikroorganismer SPÄNNANDE FAKTA Globalt sett var infektionssjukdomar den främsta dödsorsaken 1999 och stod för 25 procent av alla kända dödsfall. Infektionssjukdomar orsakade 63 procent av dödsfallen hos barn under fem år! En del mikroorganismer kan vara skadliga för människor och orsaka sjukdomar: influensaviruset kan ge influensa, kampylobakterbakterien kan orsaka matförgiftning och dermatofyter som trikofytonsvampen kan ge sjukdomar som fotsvamp och ringorm. Sådana mikroorganismer kallas patogener. Varje mikroorganism kan göra oss sjuka på olika sätt. När skadliga bakterier förökar sig i vår kropp kan de producera skadliga ämnen som kallas toxiner. De kan göra att vi känner oss sjuka eller i värsta fall skada vävnader eller organ. Virus fungerar som parasiter. När de kommer in i kroppen behöver de en värdcell för att överleva. När de är inne i en cell förökar de sig. När de har växt klart spricker de och förstör samtidigt värdcellen. Svamp brukar inte döda sin värd. Dermatofyter växer eller koloniserar helst under huden. De producerar sekundärprodukter och det är de som ger svullnad och klåda. Om en person har smittats med skadliga mikroorganismer som orsakar sjukdomar säger man att han eller hon är infekterad. Många skadliga mikroorganismer kan överföras från en person till en annan på flera olika sätt genom luft, beröring, vatten, mat, aerosoler, djur osv. Sjukdomar som orsakas av sådana mikroorganismer kallas för infektionssjukdomar. Man får inte glömma att alla mikroorganismer inte är skadliga och att vissa av dem bara är skadliga utanför sin naturliga miljö. Salmonella och kampylobakter lever t.ex. i kycklingens tarmsystem och orsakar normalt ingen skada för djuret. Men när de kommer in i människans tarmsystem växer de och frigör toxiner som kan göra oss väldigt sjuka. Kroppen har utvecklat olika sätt för att bli av med infektioner, t.ex. i form av - Feber: Mikroorganismer trivs bäst vid normal kroppstemperatur på 37 o C. Feber anses vara en av kroppens immunmekanismer för att försöka oskadliggöra ett uppfattat hot inuti kroppen, som kan orsakas av bakterier eller virus. - Svullnad: Om man skär sig i handen brukar det kunna svullna upp omkring såret. Här reagerar kroppen på samma sätt som med febern, bara mer lokalt. - Utslag: Detta är kroppens reaktion på mikrobiella toxiner. Detta kommer vi att gå mer in på längre fram. Förberedelser 1. Klipp ut sjukdomskorten på SH 1 SH 3, en uppsättning per grupp. Laminera korten eller klistra upp dem på styv kartong så att de kan användas senare. 2. Gör en kopia av SW 1 till varje grupp. 26

27 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober Inledning 1. Börja lektionen med att förklara att mikroorganismer ibland kan vara skadliga för människor. När bakterier förökar sig kan de producera toxiner som är skadliga för kroppen. Virus fungerar som parasiter som förökar sig inuti våra celler och förstör dem. Vissa svampar tycker om att växa på huden, vilket får den att klia och göra ont. Se hur många olika ord de kan för olika mikroorganismer baciller, virus osv. 2. Säg till klassen att göra en lista över olika infektioner (infektionssjukdomar) genom att brainstorma fram alla sjukdomar de har hört talas om. Känner de till vilka mikroorganismer som orsakar de här sjukdomarna? Fråga vilken sjukdom som de tror utgör ett hot mot eleverna i klassen i dag? Berätta att i början av 1800-talet var det största sjukdomshotet mässling. Många barn som fick mässling dog! 3. Berätta att bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka infektioner och som lätt sprids från en person till en annan kallas smittsamma. Diskutera skillnaden mellan en smittsam mikroorganism och en mikroorganism som inte är smittsam. Diskutera olika överföringsvägar, dvs. beröring, vatten, livsmedel, kroppsvätska och luft. 4. Gå igenom de infektionssjukdomar som togs upp under brainstormingen och hur de överförs. Huvudövning 1. Den här övningen ska utföras i grupper med 3 5 personer. Förklara att under den här övningen ska de få lära sig mer om några infektionssjukdomar som orsakar problem i världen i dag. 2. Ge varje grupp sjukdomskorten som finns på SH 1 SH Berätta att ibland behöver forskare samla sjukdomar under olika rubriker för att ta itu med olika problem. Varje grupp ska titta närmare på rubrikerna på SW Säg till varje grupp att fylla i den första rubriken på SW 1 Smittämne. Efter några minuter ber du en person i varje grupp att läsa upp resultaten. Skriv upp alla resultat på vita tavlan för diskussion. 5. Diskutera klassens resultat när alla rubriker på SW 1 har fyllts i. a. Smittämne Påminn om att det finns tre olika typer av mikroorganismer. Det är viktigt att fastställa vilken mikroorganism som orsakar sjukdomen för att den ska behandlas på rätt sätt. Antibiotika kan t.ex. inte användas för att behandla virus (detta går vi in på i avsnitt 4 i detta material). b. Symtom Eleverna har kanske märkt att vissa sjukdomar ger liknande symtom, som feber eller utslag. Då vill du kanske ta upp hur viktigt det är att gå till doktorn när man är sjuk för att få en korrekt diagnos. c. Överföring Många sjukdomar överförs väldigt lätt genom beröring eller inandning. Andra sjukdomar kräver mer specifika förutsättningar och måste överföras via blod eller andra kroppsvätskor. d. Förebyggande åtgärder Man kan förhindra infektionsspridning och skydda sig själv genom några få enkla åtgärder. Att tvätta händerna regelbundet och hålla för när man hostar och nyser har visat sig minska förekomsten av många vanliga infektioner. Om en kondom används rätt, kan det minska överföringen av många sexuellt överförda infektioner. 27

28 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober Huvudövning, forts. e. Behandling Här är det viktigt att framhålla att alla sjukdomar inte behöver behandlas med läkemedel, utan ibland räcker det med sängliggande och mer vätska. Smärtstillande medel kan också användas för att lindra vissa symtom. Understryk att antibiotika enbart ska användas för att behandla bakterieinfektioner. Helklass Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är en sjukdom? Ett tillstånd som kännetecknas av en identifierbar samling tecken eller symtom. b. Vad är en infektionssjukdom? En infektionssjukdom är en sjukdom som orsakas av en mikroorganism och kan spridas till andra människor. c. Hur kommer det sig att vissa infektionssjukdomar som förr bara fanns i en viss region i dag finns över hela världen? Många infektionssjukdomar börjar i en viss region eller i ett visst land. Förr var det lätt att kontrollera eller isolera infektionen. Men i dag reser människor fortare, oftare och längre än vad de någonsin gjort förut. En person som reser från Australien till England kan göra resan på en dag och stanna till i Hongkong på vägen. Om den här personen har fått med sig en ny stam av influensaviruset, skulle det kunna spridas till alla personer som han eller hon kom i kontakt med på flygplanet, på flygplatsen i Hongkong och i England efter landningen. Dessa människor skulle också kunna sprida influensan till andra personer som de kommer i kontakt med runt om i världen. Inom några dagar kan den här influensavirusstammen finnas i hela världen!!! Fördjupningsövning 1. Fråga klassen om de minns vad de har lärt sig om nyttiga och skadliga mikroorganismer. Förklara att det pågår en debatt mellan olika forskare som inte är överens. De olika ståndpunkterna i debatten är: a. Vi måste skapa ökad renlighet så att vi blir av med mikroorganismer och sjukdomar. Vi måste hålla allt, inklusive oss själva, så rena som möjligt så att vi minskar de skadliga mikroorganismerna. b. Vi är för rena! Våra kroppar vet inte hur de ska bekämpa infektioner längre. Eftersom vi är för rena har vår kroppar inte byggt upp någon immunitet mot många skadliga mikroorganismer och därför blir vi lättare sjuka! 2. Ge eleverna forskningsmaterial och låt dem skriva en uppsats eller förbereda en klassrumsdiskussion om hur de ser på den här frågan utifrån de efterforskningar de har gjort. Påminn eleverna om att det inte finns något rätt eller fel här forskarna är inte heller eniga! 28

29 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober Värt att notera * MRSA är en antibiotikaresistent bakterie, som är särskilt resistent mot meticillin. Dess resistens beror på att meticillin och andra antibiotika har använts för mycket och på fel sätt. MRSA kan fortfarande behandlas med antibiotika, men bakterien håller på att utveckla resistens mot dem också! 3. Överföring Behandling Antibiotika Sängliggande Antimykotiska medel Sjukdom Klamydia, bakteriell hjärnhinneinflammation, MRSA* Vattkoppor, körtelfeber, mässling, influensa Candidiasis 1. Smittämne Smittämne Bakterier Virus Sjukdom Bakteriell hjärnhinneinflammation, klamydia, MRSA HIV, vattkoppor, influensa, mässling, körtelfeber Vätska 4. Förebyggande åtgärd Förebyggande åtgärd Tvätta händerna Vattkoppor, körtelfeber, mässling, influensa Sjukdom Influensa, mässling, vattkoppor, MRSA, bakteriell hjärnhinneinflammation Svamp Candidiasis Hålla för hosta och nysningar Influensa, mässling, vattkoppor, bakteriell hjärnhinneinflammation 2. Symptom Använda kondom Klamydia, HIV, candidiasis Symtom Inga symtom Sjukdom Klamydia, MRSA Undvika att ta antibiotika i onödan MRSA*, candidiasis Feber Utslag Influensa, mässling, vattkoppor, bakteriell hjärnhinneinflammation Bakteriell hjärnhinneinflammation, vattkoppor, mässling Vaccinering 5. Infektionsbehandling Överföring Vattkoppor, mässling, influensa Sjukdom Halsont Influensa, körtelfeber Sexuella kontakter Klamydia, HIV, candidiasis Trötthet Körtelfeber Blod Bakteriell hjärnhinneinflammation, HIV Lesioner HIV Beröring Influensa, mässling, vattkoppor, MRSA Vitaktiga flytningar Klamydia, candidiasis Inandning Influensa, mässling, vattkoppor, bakteriell hjärnhinneinflammation Munkontakt Influensa, körtelfeber 29

30 Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Bakterier: Stafylokocker (Staphylococcus aureus) Ger inga symtom hos friska individer. Kan orsaka hudinfektioner, infektera kirurgiska sår, blodomlopp, lungor eller urinvägarna hos tidigare sjuka patienter. Topsprov och sensitivitetstest för antibiotika. Hög utan rätt antibiotika. Smittsam. Direkt hudkontakt. Regelbunden handtvätt. Resistent mot många antibiotika. En del antibiotika fungerar fortfarande, men MRSA anpassar sig hela tiden. Rapporterades första gången 1961, ökande globalt problem. Mässling Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Virus: Paramyxovirus Feber, snuva, röda, rinnande ögon, hosta, röda utslag, halsont och halssvullnad. Blodprov och antikroppstest. Låg hos oss, men hög i tredje världen. Smittsam. Droppar från hosta och nysningar, hudkontakt eller kontakt med föremål där det finns levande virus. Förebyggs genom vaccination. Sängliggande och vätska. Viruset rapporterades första gången Har minskat markant i de utvecklade länderna de senaste åren, men mindre epidemier förekommer fortfarande. För tredje världen är det fortfarande ett problem av pandemisk karaktär. Virus: Influensa Influensa Huvudvärk, feber, frossa, muskelvärk och ibland även halsont, hosta och bröstsmärtor. Blodprov och antikroppstest. Medelhög, men högre hos mycket unga och äldre personer. Mycket smittsam. Inandning av virus på luftburna partiklar. Direkt hudkontakt. Vaccinering mot aktuella stammar. Sängliggande och vätska. Antivirala medel för äldre personer. Har funnits i århundraden, epidemier förekommer regelbundet. 30

31 Candidiasis Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Svamp: Candida albicans Klåda, brännande känsla, ömhet och vit beläggning i munnen eller irritation och vitaktiga flytningar från slidan. Topsprov, mikroskopundersökning och odling. Nej. Vid personkontakt, men ingår normalt i magfloran. Symtomen orsakas av att svampen växer till för mycket när antibiotika har dödat de vanliga skyddande bakterierna. Därför bör man undvika att ta antibiotika i onödan. Antimykotiska medel. Nästan 75 procent av alla kvinnor har haft denna infektion minst en gång. Klamydia Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Bakterier: Chlamydia trachomatis I många fall förekommer det inga symtom alls, men ibland flytningar från slidan eller penis. Svullna testiklar och sterilitet kan också förekomma. Tops- eller urinprov för molekylärtest. Sällsynt. Smittar genom sexuella kontakter. Använd kondom vid sexuella kontakter. Antibiotika. Upptäcktes Globalt problem som ökar. Bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit) Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Bakterier: Neisseria meningitidis Huvudvärk, nackstelhet, hög feber, retlighet, delirium, utslag. Ryggmärgsvätskeprov och molekylärtestning. Medelhög högre risk hos unga och äldre. Smittar genom saliv och inandning av droppar. Vaccination mot många stammar, undvik kontakt med infekterade patienter. Penicillin, syrgas och vätska. Identifierades som bakterier första gången Riktiga epidemier förekommer i utvecklingsländer 31

32 HIV/aids Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Virus: Humant immunbristvirus (HIV). Försvagat immunsystem, lunginflammation, lesioner. Blodprov och antikroppstest. Medelhög hög i länder som saknar aidsläkemedel. Mycket smittsam. Sexuella kontakter, blodkontakt, användning av gemensamma nålar, överföring från mamma till nyfött barn. Använd alltid kondom vid sexuella kontakter. Det finns ingen behandling, men HIV-läkemedel kan ge längre livslängd. Identifierades första gången Nu en global epidemi. Körtelfeber (kyssjuka) Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Smittämne Symtom Diagnos Dödlighet Överföring Förebyggande åtgärd Behandling Historik Virus: Epstein Barr Halsont, svullna lymfkörtlar och extrem trötthet. Blodprov och antikroppstest. Låg. Inte särskilt smittsam. Direktkontakt, t.ex. genom kyssar eller att man dricker från samma glas. Undvik direktkontakt med infekterade patienter. Sängliggande och vätska. Paracetamol kan användas för att lindra smärtan. Beskrevs första gången 1889 och 95 procent av befolkningen har haft infektionen, men bara 35 procent utvecklar några symtom. Isolerade utbrott förekommer. Vattkoppor Virus: Varicella zoster Vätskefyllda utslag på kroppen och huvudet. Blodprov och antikroppstest. Låg. Mycket smittsam. Direkt hudkontakt eller inandning av droppar från nysningar och hostande. Förebyggs genom vaccin. Sängliggande och vätska, antivirala medel för vissa vuxna personer. Identifierades första gången Har minskat i länder där man har genomfört vaccinationsprogram. Annars ingen förändring. 32

33 Värt att notera * MRSA är en antibiotikaresistent bakterie, som är särskilt resistent mot meticillin. Dess resistens beror på att meticillin och andra antibiotika har använts för mycket och på fel sätt. MRSA kan fortfarande behandlas med antibiotika, men bakterien håller på att utveckla resistens mot dem också! 1. Smittämne Smittämne Sjukdom 3. Överföring Överföring Sexuella kontakter Blod Beröring Inandning Munkontakt Sjukdom 2. Symptom Bakterier Virus Svamp Symtom Inga symtom Feber Sjukdom 4. Förebyggande åtgärd Förebyggande åtgärd Tvätta händerna Hålla för hosta och nysningar Använda kondom Undvika att ta antibiotika i onödan Vaccinering Sjukdom Utslag Halsont Trötthet 5. Infektionsbehandling Behandling Antibiotika Sjukdom Lesioner Vitaktiga flytningar Sängliggande Antimykotiska medel Vätska 33

34 34

35 I det här avsnittet får eleverna lära sig hur dålig andningshygien kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.1 Handhygien får eleverna utföra ett experiment och se hur mikroorganismer kan spridas från en person till nästa med en enkel handskakning. De får också avgöra hur man tvättar händerna på bästa sätt. Kolibakterier INLÄRNINGS RESULTAT - Alla elever kommer att förstå att mikroorganismer ibland kan göra oss sjuka, kommer att känna till att det är bättre att förebygga infektioner om det går än att behandla dem i efterhand, kommer att förstå att man inte ska sprida skadliga mikroorganismer till andra, kommer att veta hur, när och varför man ska tvätta händerna. 35 LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid: 50 minuter

36 2.1 Infektionsspridning Handhygien Nyckelord antibakteriell tvål hygien infektion koloni smittbärande smittsam överföring Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SW 2 3 petriskålar med näringsagar Per grupp Kopia av SH 1 Kopia av SH 2 Handduk/handtork/ pappershanddukar Permanent märkpenna Tvål Varmt vatten Bakgrund Skolor är rena paradiset för skadliga mikroorganismer och de sprider sig snabbt från person till person vid beröring. Att tvätta händerna är bästa strategin för att förhindra att skadliga mikroorganismer sprids och att människor blir sjuka. Händerna avger helt naturligt ett oljigt sekret som håller huden fuktig och gör så att den inte blir för torr. Det här är ett bra ställe för mikroorganismer att växa och föröka sig. Det oljiga skiktet gör att mikroorganismer fastnar i huden. Våra händer täcks också av goda bakterier ofarliga arter av stafylokocker. Genom att tvätta händerna regelbundet blir vi av med andra mikroorganismer som vi har fått från omgivningen (t.ex. från hemmet, skolan, trädgården, husdjur och andra djur, mat). En del av dessa mikroorganismer kan göra oss sjuka om vi råkar få dem i oss. När man tvättar händerna med vatten även om det bara är kallvatten försvinner den synliga smutsen. Men för att sönderdela händernas oljiga skikt där mikroorganismerna finns behövs det tvål också. Händerna bör tvättas: - När du hanterar mat, särskilt rått kött innan, under tiden och efteråt. - När du har varit på toaletten. - När du har varit i närheten av djur eller djurbajs. - När du hostar, nyser eller snyter dig. - När du är sjuk eller har varit i närheten av sjuka människor. Hälsa och säkerhet Det är viktigt att petriskålarna är stängda när mikroorganismerna undersöks. Se till att alla elever tvättar händerna efter den här övningen. Tillgängliga webbresurser En demonstrationsfilm. SH 1 och SH 2. Bilder av resultaten. Alternativ övning. Förberedelser 1. Gör en kopia av SW 1, SW 2, SH 1 och SH 2 till varje elev. 2. Förbered så att det finns möjlighet att tvätta händerna (tvål, varmvatten, ett sätt att torka händerna). 3. Förbered 2/3 petriskålar med näringsagar per elev. Alternativa förslag Skivor av vitt bröd kan användas som alternativ till petriskålarna med näringsagar. Eleverna ska göra ett handavtryck i brödet och lägga i en förvaringspåse för mat med några få droppar vatten. Ställ påsarna upprätt någonstans där det är mörkt, på samma sätt som petriskålarna. OBS: Den här metoden är inte lika exakt som petriskålarna och det som kommer att växa är svampkolonier och inte bakteriekolonier. Elevbladen kan behöva ändras. 36

37 2.1 Infektionsspridning Handhygien Inledning 1. Börja lektionen med att fråga klassen: Om det nu finns miljontals mikroorganismer som orsakar sjukdomar överallt i världen, hur kommer det sig då att vi inte är sjuka hela tiden? Ge eleverna SH 1 (Infektionskedjan) och SH 2 (Så här bryter man kedjan). Använd PowerPoint-presentationen på för att förklara detta. 2. Understryk att mikroorganismer kan överföras till människor på många olika sätt. Fråga eleverna om de kan komma på några. Några exempel: genom maten vi äter, vattnet vi dricker och badar i, saker vi rör vid samt nysningar. 3. Fråga eleverna: Hur många av er har tvättat händerna i dag? Fråga varför de har tvättat händerna (för att tvätta bort mikroorganismer som kan finnas på händerna) och vad som skulle hända om de inte tvättade bort dessa mikroorganismer (de kan bli sjuka). 4. Berätta för eleverna att vi använder våra händer hela tiden och att de får med sig miljontals mikroorganismer varje dag. Även om många av dem är ofarliga, finns det vissa som skulle kunna vara skadliga. 5. Förklara för klassen att vi sprider våra mikroorganismer till våra vänner och andra människor i vår närhet när vi rör vid varandra. Därför ska man tvätta händerna. 6. Förklara att eleverna ska göra en övning som visar hur man tvättar händerna på bästa sätt för att få bort eventuella skadliga mikroorganismer som kan finnas på händerna. OBS 1 Om ni inte hinner göra hela övningen, kan ni se resultaten på webbplatsen Del A Huvudövning 1. Ge varje elev en kopia av SW 1 och en petriskål med näringsagar. Säg till varje elev att dela skålen på mitten genom att dra ett streck över petriskålens undersida. Märk en sida som ren och den andra sidan som smutsig. OBS 2 Eleverna ska inte märka locket. OBS 3 Var försiktig så att plattans smutsiga och rena sida inte blandas ihop det ger förvirrande resultat. Ett sätt att förhindra detta är att använda två plattor: en för rena händer och en för smutsiga händer. 2. Varje elev ska göra ett handavtryck på den sida som är märkt Smutsig. Därefter får eleverna tvätta händerna ordentligt och göra ett handavtryck på den sida som är märkt Ren. 3. Ställ petriskålen varmt och mörkt under 48 timmar och undersök plattorna under nästa lektion. Eleverna ska ange sina resultat på SW 1. På den smutsiga sidan av plattan bör eleverna iaktta en rad olika bakterie- och svampkolonier. Varje typ av koloni motsvarar olika bakterie- eller svampstammar både naturlig kroppsflora och kontaminering från områden de har vidrört. Eleverna ska undersöka dessa noggrant och beskriva deras morfologi och hur många organismtyper de kan se. På den rena sidan av plattan bör eleverna se en markant minskning av antalet olika typer av kolonier. Det beror på att många av de organismer som eleverna har fått med sig genom beröring har försvunnit när de tvättade händerna. De organismer som växer på plattan är kroppens naturliga flora. Det kan finnas fler kolonier här än på den smutsiga sidan av plattan. Det beror på att det kan komma ut ofarliga mikroorganismer från hårsäckarna i samband med handtvätten, men de är normalt en enda typ av mikroorganism. Man kan skilja mellan ofarliga och skadliga mikroorganismer eftersom det ofta finns många olika arter av skadliga mikroorganismer. 37

38 2.1 Spread of Infection Hand Hygiene Main Activity Cntd Section B 1. Divide the class into 4 even groups of students (a, b, c, d). 2. Ask each group to choose a lead person who is NOT going to wash their hands. Everyone else in the group should wash their hands as thoroughly as possible with soap (if available) and water. Students should dry their hands with either an air hand dryer or a clean section of tissue. The student NOT washing his/her hands should touch as many items in the classroom as possible to pick up lots of microbes including door handles, sink taps, shoes, etc. 3. Ask students to stand in 4 rows one behind the other and designate groups as follows a. No hand washing Control group b. Wash hands in warm water very quickly Dip hands in water and rub quickly c. Wash hand in warm water thoroughly d. Wash hands in warm water & soap thoroughly 4. Provide each student in the class 2 nutrient agar plates and a copy of SW Each student should put a hand print on one of their agar plates and label appropriately. 6. The lead student (student 1) should then wash their hands according to the group they are in. Student 1 should then turn around and shake hands with student 2 making sure to have as much hand contact with the person as possible. Student 2 in turn should shake hands with student 3 and so on until they reach the end of the row. 7. Each student should now make a hand print in their second nutrient agar plate and label appropriately. 8. Place the nutrient agar plates in a warm dry place for 48 hrs. Ask students to view and record their results on SW Discuss the results with the students. What results did they find the most surprising? Explain that microbes can sick to the natural oil found on our skin. Washing with water alone flows over this oil and does not wash it away. Soap breaks up this oil so that the water can wash away the microbes. 2. Discuss where the microbes on their hand may have come from. Emphasise to students that not all the microbes on their hands are bad; there may also be normal body microbes there too which is why good microbes may increase following hand washing. 3. Plenary Extension Activity 3. Ask students to research the controversy as to the pros and cons of using antibacterial soaps. It may be a good idea to divide the class into groups of 4 people and ask each group to research the topic and have a classroom debate. Alternatively, students can write a short essay where they outline the argument for and against and draw their own conclusion from the evidence. 38

39 2.1 Infektionsspridning Handhygien Övning 1. Denna övning kan utföras i grupper med 2 4 elever eller som klassrumsdiskussion. 2. Fråga eleverna om det är någon som har haft en maginfektion. Ta hjälp av SH 1 och SH 2 och uppmana eleverna att föreställa sig hur magtarmkatarr (en maginfektion) sprids på skolan från en enda infekterad elev. 3. Uppmana klassen att tänka på olika vardagssituationer i skolan (att gå på toaletten utan att tvätta händerna eller att tvätta händerna utan tvål, att gå och äta i skolmatsalen, att låna pennor eller andra saker av kompisar, att ta varandra i handen, använda en dator osv.). 4. Uppmana grupperna/klassen att redovisa olika sätt som den här infektionen kan spridas på samt ange hur fort den skulle kunna spridas i klassen eller på skolan. 5. Föreslå att eleverna funderar över och diskuterar olika svårigheter när det gäller handhygienen i skolan och kommer med förslag på hur nuvarande hygienutrymmen kan användas bättre. Personer som riskerar att infekteras Infektionskälla Mikroorganismers väg in Mikroorganismers väg ut Infektionsspridning 39

40 2.1 Infektionsspridning Handhygien Resultat Rita och beskriv vad du har sett i petriskålen Smutsig del Koloni 1 Stora, runda krämfärgade kolonier med vit kärna. Koloni 2 Små gula kolonier. Koloni 3 Mycket små krämfärgade kolonier med oregelbunden form. Koloni 4 Små krämfärgade runda ovala kolonier. Koloni 5 Små runda vita kolonier. Ren del Koloni 1 Små runda vita kolonier. Koloni 2 Små krämfärgade runda ovala kolonier. Observationer 1. Vilken sida av petriskålen innehöll flest mikroorganismer? Den rena delen 2. Vilken sida av petriskålen innehöll flest olika kolonier av mikroorganismer? Den smutsiga delen 3. Hur många olika typer av kolonier fanns det på den rena delen 2 den smutsiga delen 5 Slutsatser 1. En del personer kan se fler mikroorganismer på den rena sidan av petriskålen än på den smutsiga. Vad beror det på? Det kan finnas fler mikroorganismer på den rena än på den smutsiga sidan, men om eleverna har tvättat händerna ordentligt ska det finnas färre olika typer av mikroorganismer. Det ökade antalet beror antagligen på mikroorganismer från vattnet eller pappershandduken som de har använt för att torka händerna. 2. Vilka kolonier anser du vara snälla mikroorganismer? Varför det? Mikroorganismerna på den rena sidan, eftersom de sannolikt är naturliga mikroorganismer som finns på våra händer. Slutsats 1. Med vilken handtvättsmetod fick man bort flest mikroorganismer? Handtvätt med tvål och varmt vatten. 2. Varför skulle man få bort fler mikroorganismer om man använder tvål än om man bara tvättar sig med vatten? Tvål hjälper till att sönderdela den naturliga oljan på huden där mikroorganismer kan fastna. 3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda antibakteriell tvål när man tvättar händerna? Fördelar: Alla oönskade mikroorganismer dör. Nackdelar: Även hudens naturliga mikroorganismer dör. 4. Vilka bevis har du för att mikroorganismer kan överföras via händerna? De olika typerna av mikroorganismer på den första plattan sprids till de andra plattorna och antalet minskar efterhand. 5. Vilka områden på handen tror du innehåller flest mikroorganismer? Varför det? Under naglarna, på tummarna och mellan fingrarna eftersom det är områden som man antingen glömmer att tvätta eller inte tvättar så väl. 6. Ange fem tillfällen när det är viktigt att tvätta händerna. a. Innan man lagar mat. b. När man har rört vid husdjur. c. När man har varit på toaletten. d. Innan man äter. 40 e. När man har nyst i händerna.

41 Personer som riskerar att infekteras Alla kan få en infektion. Men vissa personer är särskilt utsatta: Personer som redan får någon medicinering. Små barn. Äldre personer. Mikroorganismers väg in Skadliga mikroorganismer behöver hitta att sätt att komma in i kroppen innan de kan orsaka en infektion. Det kan t.ex. vara genom maten vi äter, aerosoler vi andas in, jack och öppna sår, saker som vi stoppar in i munnen. Infektionskedjan 41 Infektionskälla Någon eller något för med sig de skadliga mikroorganismerna som orsakar infektionen. Det finns många olika infektionskällor, t.ex. redan smittade personer, husdjur och andra djur, orena ytor (som dörrhandtag, tangentbord och toaletter). Mikroorganismers väg ut Skadliga mikroorganismer behöver ta sig ut från en infekterad person eller källa innan de kan spridas till någon annan. Det kan t.ex. vara genom nysningar och hosta, kroppsvätska. Infektionsspridning Skadliga mikroorganismer behöver hitta ett sätt att överföras från person till person. Det kan t.ex. vara genom beröring, sexuell överföring.

42 Personer som riskerar att infekteras Alla Ta lämpliga vaccinationer. Högriskpersoner Hålla sig borta från infekterade personer. Vara extra noga med att hålla rent. Vara extra noga när mat ska tillagas och förberedas. Mikroorganismers väg in Så här bryter man infektionskedjan Infektionskälla Isolera infekterade personer. Vara försiktig med råa livsmedel. Tvätta husdjur regelbundet. Hantera blöjor och smutsiga kläder rätt. Mikroorganismers väg ut Se till att hostningar och nysningar, avföring, kräkningar och kroppsvätska inte hamnar på ytor eller händer. Täck över jack och öppna sår med ett vattentätt förband. Tillaga mat på rätt sätt. Drick bara rent vatten. Infektionsspridning Tvätta händerna noggrant och regelbundet. Täck över jack och öppna sår. Var försiktig när du har sex. 42

43 REN Resultat Rita och beskriv vad du har sett i petriskålen SMUTSIG Koloni 1 Koloni 2 Koloni 3 Koloni 4 Koloni 5 Koloni 1 Koloni 2 Koloni 3 Koloni 4 Koloni 5 Smutsig del Ren del Observationer 1. Vilken sida av petriskålen innehöll flest mikroorganismer? 2. Vilken sida av petriskålen innehöll flest olika kolonier av mikroorganismer? 3. Hur många olika typer av kolonier fanns det på: Ren del Smutsig del Slutsatser 1. En del personer kan se fler mikroorganismer på den rena sidan av petriskålen än på den smutsiga. Vad beror det på? 2. Vilka kolonier anser du vara snälla mikroorganismer? Varför det? 43

44 Gör så här 1. Utför experimentet enligt lärarens anvisningar. 2. I tabellen här nedanför fyller du i hur många olika typer av kolonier som du har räknat till på din petriskål. Gör sedan ett diagram över dina resultat. Resultat Efter att ha tvättat (eller inte tvättat) händerna och skakat hand Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Ingen tvätt (kontroll) Snabb tvätt Grundlig tvätt Grundlig tvätt med tvål Slutsats 1. Med vilken handtvättsmetod fick man bort flest mikroorganismer? 2. Varför skulle man få bort fler mikroorganismer om man använder tvål än om man bara tvättar sig med vatten? 3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda antibakteriell tvål när man tvättar händerna? Fördelar: Nackdelar: 4. Vilka bevis har du för att mikroorganismer kan överföras via händerna? 5. Vilka områden på handen tror du innehåller flest mikroorganismer? Varför det? 6. Ange fem tillfällen när det är viktigt att tvätta händerna. a. b. c. d. e. 44

45 I det här avsnittet får eleverna lära sig hur dålig andningshygien kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.2 Andningshygien, får eleverna se i stor skala hur långt mikroorganismer far iväg vid varje nysning och hur många människor som kan påverkas. Genom flera olika experiment får eleverna lära sig att infektionsspridning kan förhindras om man håller för munnen med en näsduk när man hostar och nyser. I fördjupningsövningen får eleverna fundera över hur långt ett virus kan spridas på en vecka. Det kan ge överraskande resultat! Influensavirus Alla elever kommer att förstå att mikroorganismer ibland kan göra oss sjuka, kommer att känna till att det är bättre att förebygga infektioner om det går än att behandla dem i efterhand, kommer att förstå att man inte ska sprida skadliga mikroorganismer till andra, kommer att lära sig att infektioner kan spridas när man hostar och nyser, kommer att förstå att infektionsspridning kan förhindras om man håller för munnen med en näsduk när man hostar eller nyser. Särskilt intresserade elever INLÄRNINGS- RESULTAT 45 kommer att känna till att även om man hostar eller nyser i handen kan infektioner fortfarande spridas. LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid: 50 minuter

46 2.2 Infektionsspridning Andningshygien Bakgrund Nyckelord aerosol experiment infektion kontaminera prognos resultat smittbärande symtom överföring Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Per grupp 30 papperstallrikar (10 cm) Måttband Sprayflaska Vatten Karamellfärg (valfritt) Stor näsduk Handskar Hälsa och säkerhet Eleverna kan behöva ha på sig förkläden eller labbrockar och handskar. Se till att karamellfärgen är MYCKET utspädd. Kontrollera att alla sprayflaskor har rengjorts och sköljts ordentligt före användning. Eleverna kan behöva bära skyddsglasögon. I skolan brukar förkylningar och influensa vara de allra vanligaste sjukdomarna och de är kanske också en av de mest smittsamma. De orsakas av virus och kan därför inte botas med antibiotika. Det som brukar rekommenderas är att man vilar i sängen och dricker mycket vätska. Om symtomen inte ger med sig får du gå till doktorn. Typiska symtom på förkylning och influensa är huvudvärk, halsont och feber. När man är förkyld kan man också ha snuva! Infektioner överförs oftast indirekt via aerosoler, dvs. genom hosta och nysningar. De kan också spridas på ett mer direkt sätt, t.ex. genom mänsklig kontakt (beröring, kyssar osv.) och kontaminerad föda. Nysningar är ett sätt för kroppen att försöka bli av med skadliga mikroorganismer och dammkorn som vi kan ha andats in. De skadliga mikroorganismerna och dammkornen fastnar i näshåren och kittlar i näsan. Näsan sänder ett budskap till hjärnan, som sedan sänder ett budskap tillbaka till näsan, munnen, lungorna och bröstkorgen och talar om för dem att blåsa bort det som irriterar. Om du bär på en förkylning eller influensa far miljontals med viruspartiklar ut och kontaminerar ytan där de landar, t.ex. maten eller händerna. Förberedelser 1. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev. 2. Fyll en sprayflaska per grupp med vatten och karamellfärg. Använd olika färg för varje del av experimentet så förhindrar du att resultaten blandas samman. 3. Gör en stor näsduk av en bit hushållspapper. Alternativa förslag Fyll en ballong med glitter (mikroorganismer) och blås upp den. Ställ dig på en stol och säg åt eleverna att ställa sig runt omkring stolen nedanför dig. Stick hål på ballongen (nysning) och säg till eleverna att kontrollera hur många av dem som har fått glitter (mikroorganismer) på sig och som kan ha blivit infekterade. Tillgängliga webbresurser En demonstrationsfilm av den här övningen. Bilder av vad som skulle kunna hända om eleverna fick en dusch av riktiga mikroorganismer. Foto till alternativ övning 2. 46

47 2.2 Infektionsspridning Andningshygien Inledning 1. Förklara att många sjukdomar är luftburna och sprids med hjälp av väldigt små vattendroppar, s.k. aerosoler, som människor hostar eller nyser ut i luften. Berätta att de sjukdomar som sprids på det här sättet är alltifrån förkylning och influensa till mer sällsynta, allvarliga sjukdomar som hjärnhinneinflammation eller tuberkulos som kan leda till döden. 2. Fortsätta att prata om förkylningar och influensa och förklara att eftersom de orsakas av ett virus och inte av bakterier kan de inte behandlas med antibiotika. Förklara att det har stor betydelse för allas hälsa att man håller för näsa och mun när man hostar och nyser eftersom det kan minska infektionsspridningen. Huvudövning 1. Dela upp klassen i grupper med 8 10 elever. 2. Ge varje elev en rund pappersskiva. Be dem att rita ett ansikte på pappersskivan och skriva sitt namn där (du kan också be dem att skriva namnet på en kompis eller någon i familjen för att göra det lite extra roligt). Berätta att de här pappersskivorna ska motsvara riktiga personer. Förklara för klassen vad de ska göra (se nedan) och be dem fylla i hypotesdelen på SW 1 innan ni sätter i gång med övningen. 3. Förklara att personerna är på ett ställe där det finns mycket folk, t.ex. ett disco eller en nattklubb. Varje elev ska sätta upp sin skiva på någon av positionerna som anges här nedanför. Det är viktigt att de centrala positionerna är ungefär på de avstånd som anges nedan. Skivorna kommer att visa hur långt nysningen har kommit och vem den har påverkat under sin färd. De andra skivorna ska placeras ut på varierande avstånd från mittlinjen dessa skivor visar hur brett nysningen har kommit och hur många den har påverkat under sin färd. Skriv avståndet på varje skiva. 10 cm bakom nysaren Nysaren 30cm 70cm 100cm 150cm 4. Utse en elev till nysare och ge honom eller henne sprayflaskan med färgat vatten (du kan eventuellt använda färgat vatten för att göra övningen mer visuell). Förklara för klassen att den här personen har en ny influensastam och är väldigt smittsam. Säg till eleven att rikta sprayflaskan framåt och trycka hårt och bestämt på spraymekanismen detta motsvarar en persons nysning. 5. Därefter får eleverna titta på personerna. Hur många smittades av nysningen? 6. Be eleverna att samla in personerna och rita en cirkel runt varje vattendroppe. Därefter får de räkna hur många vattendroppar det finns på varje pappersskiva. Förklara att varje vattendroppe motsvarar en liten vattendroppe från en nysning och att varje droppe kan innehålla tusentals bakterier eller virus! 7. Om de gjorde den här övningen utomhus när det var medvind, skulle nysningen komma ännu längre. 47

48 2.2 Infektionsöverföring Andningshygien Huvudövning, forts. 4. Upprepa experimentet genom att hålla en hand med engångshandske på över sprayflaskans munstycke. Upprepa en tredje gång och använd en bit hushållspapper, som ska motsvara en näsduk som man håller för nysningen. 5. Varje elev ska fylla i och ange sina resultat i ett diagram. 6. Visa eleverna PowerPoint-presentationen som demonstrerar vad som skulle kunna hända om detta var en verklig nysning på näringsagarplattor. Helklass 1. Diskutera experimentet, hypotesen och elevernas resultat. Blev de överraskade över resultaten i den här övningen? 2. Fråga om eleverna kommer ihåg handen med engångshandsken och om de minns att den var alldeles blöt av sprayflaskans mikroorganismer. Be dem att föreställa sig att den här handen tillhörde någon som precis hade nyst och hur många olika saker eller personer som den skulle ha vidrört när handen var täckt med smittsamma mikroorganismer. Understryk att det är bra att hålla för munnen när man nyser eftersom det hindrar att mikroorganismer sprids så långt, men att det är viktigt att tvätta händerna direkt efteråt. Man kan också nysa i en näsduk och slänga den efteråt. 3. Diskutera mer ingående vad det här experimentet har lärt eleverna om överföring av mikroorganismer. Hur många elever skulle ha blivit infekterade av en nysning ombord på en buss? 4. Skulle resultaten ha blivit annorlunda om experimentet hade utförts utomhus en blåsig dag? Förklara. Obs: Mikroorganismer sprids även genom hosta och därför är det precis lika viktigt att hålla för munnen med en näsduk när man hostar! Fördjupningsövning 1. Denna övning kan utföras i grupp eller enskilt. 2. Förklara att eleverna ska göra en prognos över hur många personer som kan bli infekterade och hur långt influensan kan komma på en vecka med en infekterad person. Här kan en bild av stolsplaceringen ombord på ett flygplan vara en lämplig illustration. 3. Berätta för klassen att de är på en långflygning från Sydney i Australien till London. Flygningen tar 23½ timme och omfattar ett fem timmars uppehåll i Hongkong där passagerarna byter plan och kan gå omkring på flygplatsterminalen och ta sig något att äta. Ombord på planet finns a. en familj med åtta personer som går av i Hongkong för att fortsätta till sitt hem, b. tolv passagerare som fortsätter med ett annat flyg i Hongkong och reser till Turkiet, c. fyra passagerare som tar ett anslutningsflyg från Hongkong till Sydafrika, d. övriga passagerare som reser till London. 4. På den här flygningen har en man en ny stam av ett influensavirus som är väldigt smittsam. a. Hur många personer kommer han att smitta och hur långt kommer det här viruset att färdas på 24 timmar och på en vecka? b. Vad kunde ha gjorts för att förhindra att infektionen spreds så långt? 48

49 2.2 Infektionsspridning Andningshygien Hypotes 1. Vilka pappersskivor tror du kommer att påverkas mest av nysningen? Skivorna direkt framför och vid sidan om nysaren kommer att påverkas mest. 2. Vilka personer tror du kommer att drabbas minst av nysningen? Personen bakom nysaren och de som är längst bort 3. Vad tror du skulle hända om du hade en handske på handen och höll för munnen när du nös? Nysningen skulle inte spridas till så många personer, utan mikroorganismerna skulle finnas kvar på handen. 4. Vad tror du skulle hända om du höll för munnen med en näsduk när du nös? Alla mikroorganismer skulle finnas kvar på näsduken Resultat 1. Hur långt kom nysningen som mest? Sträcka Enbart nysning Hand handske Näsduk med Antal smittade personer Detta varierar beroende på vilken typ av sprayflaska som används, men generellt är det alternativet med enbart nysning som smittar flest personer och färdas längst. Att nysa i näsduken bör vara det som påverkar det lägsta antalet personer. 2. Smittade någon nysning personerna längs sidolinjerna? Sträcka Antal smittade personer Enbart nysning Hand handske Näsduk med Som ovan 3. Hur många mikroorganismer landade på personen bakom nysaren? Slutsats Inga 1. Vad har det här experimentet lärt dig om överföring av mikroorganismer? Mikroorganismer kan väldigt lätt överföras från en person till en annan genom nysningar och beröring. 2. Vad kan hända om man inte tvättar händerna när man har nyst? Man kan fortfarande överföra de skadliga mikroorganismerna som finns i en nysning till andra personer vid beröring. 3. Vilken metod är bäst för att förhindra infektionsspridning: att nysa i handen eller att nysa i en näsduk? Varför det? Att nysa i en näsduk, eftersom mikroorganismerna stannar där och sedan kan man slänga bort näsduken. 49

50 2.2 Infektionsöverföring Andningshygien Fördjupningsövning 2 1. Den här övningen kan utföras enskilt, i mindre grupper eller som klassdiskussion. 2. Sara, Elisa och Chloe är skolkompisar. Nu har de blivit förkylda alla tre och hostar mycket! Som man kan se på bilden här nedanför har de olika metoder för att hålla för sina hostningar och nysningar. 3. Fråga eleverna om fördelarna och nackdelarna med respektive metod sett till a. deras vardag, b. en minskad infektionsspridning. Obs: Den här bilden finns också i PowerPoint-format på e-bug-webbplatsen om det passar dig bättre. OBSERVERA Övningen i avsnitt 2.3 kan ändras på följande sätt och användas som en övning för andningshygien. 1. Följ förberedelseanvisningarna enligt avsnitt 2.3, men komplettera med grön karamellfärg för alla provrör detta ska motsvara snor. Huvudövning 1. Förklara för eleverna att de ska simulera en nysning genom att byta vätska (vilket ska motsvara den aerosol som bildas när någon nyser) mellan de båda provrören. Skicka runt provrören i klassen och se till att varje elev har ett provrör fyllt med vätska. Berätta INTE för eleverna att ett av provrören innehåller stärkelse, men läraren ska veta vem som har provröret. 2. Berätta för varje elev att de måste byta vätska med fem andra elever (i en klass med färre än 25 kan du minska antalet byten till tre eller fyra) eftersom det kan motsvara det antal personer som står omkring dem när de nyser. Framhåll att eleverna måste komma ihåg vem de har bytt vätskor med och i vilken ordning. Uppmana eleverna att gå utanför sin vanliga kompiskrets och uppmuntra till byten mellan killar och tjejer. 3. Berätta att en i klassen har haft vätska som innehöll ett influensavirus. Därefter går läraren runt i klassen och gör ett infektionstest genom att tillsätta en droppe jod i varje provrör. Om vätskan blir svart har den personen blivit infekterad. Kan klassen komma på vem som var infekterad från början? Blev eleverna förvånade över att influensaviruset kunde spridas så snabbt i klassen? 50

51 Hypotes 1. Vilka pappersskivor tror du kommer att påverkas mest av nysningen? 2. Vilka personer tror du kommer att drabbas minst av nysningen? 3. Vad tror du skulle hända om du hade en handske på handen och höll för munnen när du nös? 4. Vad tror du skulle hända om du höll för munnen med en näsduk när du nös? Resultat 1. Hur långt kom nysningen som mest? Sträcka Enbart nysning Hand handske Näsduk med Antal smittade personer 2. Smittade någon nysning personerna längs sidolinjerna? Sträcka Antal smittade personer Enbart nysning Hand handske Näsduk med 3. Hur många mikroorganismer landade på personen bakom nysaren? Slutsats Inga 1. Vad har det här experimentet lärt dig om överföring av mikroorganismer? 2. Vad kan hända om man inte tvättar händerna när man har nyst? 3. Vilken metod är bäst för att förhindra infektionsspridning: att nysa i handen eller att nysa i en näsduk? Varför det? 51

52 52

53 I det här avsnittet vill vi lära eleverna hur sexuella aktivitet kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.3 Sexuellt överförda infektioner får eleverna lära sig hur lätt potentiellt skadliga mikroorganismer kan överföras till en person man tycker om, utan att någon av de inblandade vet om det. Eleverna får göra ett kemiskt experiment för att se hur många som kan bli infekterade utan att de vet om det när de har oskyddat sex och hur det kan förhindras. I fördjupningsövningen utgår vi från en tecknad serie. Här får vi träffa våra båda huvudpersoner Amy och Harry i olika situationer när de fattar en del bra och dåliga beslut. Därefter får eleverna diskutera hur smarta de här besluten var och om de kan vara relevanta för dem också. Herpesvirus INLÄRNINGS- RESULTAT Alla elever kommer att känna till att infektioner lätt sprids genom sexuella kontakter, kommer att förstå vad de själva kan göra för att skydda sig mot sexuellt överförda infektioner. LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid: 50 minuter 53

54 2.3 Infektionsspridning Sexuellt överförda infektioner Nyckelord aids analsex gonorré hepatit B herpes HIV klamydia kondylom oralsex sex sexuellt överförd infektion syfilis överföring Material som krävs Per elev 3 rena provrör Kopia av SW 1 Kopia av SH 1 Kopia av SH 2 Per klass Provrörsställ Jod Stärkelse Vatten Handskar Plastfolie eller bomullsbollar Hälsa och säkerhet Se till att stärkelsen eller jodet inte kommer i ögonen och att eleverna tvättar händerna när de har hanterat dessa vätskor. Tillgängliga webbresurser En demonstrationsfilm av den här övningen. En PowerPointpresentation som stöd för undervisningen om detta ämne. SH 1 och SH 2 finns i PowerPoint-format. Bakgrund Sexuellt överförda infektioner är infektioner som man får när man har nära sexuell kontakt med någon som redan är smittad. Vissa sexuellt överförda infektioner kan behandlas och botas med antibiotika, men inte alla. Många obotbara sexuellt överförda infektioner kan behandlas så att de blir lättare att leva med. Det finns mer än 25 olika infektioner av den här typen. Bakteriella sexuellt överförda infektioner orsakas av att bakterier sprids genom vaginal, oral eller anal sexuell kontakt med en smittad person. Exempel på sådana infektioner är klamydia, gonorré och syfilis och de botas ofta med antibiotika. Virusinfektioner kan spridas på samma sätt som bakterieinfektioner, men också vid direktkontakt med infekterad hud eller när kroppsvätskor som blod, sperma eller saliv från en smittad person kommer in i blodomloppet på en osmittad person. Dessa infektioner omfattar kondylom, hepatit B, herpes och HIV. Även om de kan behandlas går de INTE att bota. De flesta sexuellt överförda infektioner sprids normalt genom sexuella kontakter, men vissa kan också spridas när man delar nålar och sprutor, genom hudkontakt (på samma sätt som bakterier kan spridas från en persons hand till en annan) eller från mamman till det ofödda barnet under graviditeten och i samband med förlossningen. HIV kan också spridas genom bröstmjölk. Information om de vanligaste sexuellt överförda infektionerna finns i PowerPoint-presentationen på e-bug-webbsajten. Observera att människor kan ha sådana infektioner utan att ha några synliga symtom de vet kanske inte själva att de är smittade. Alla kan få en sexuellt överförd infektion. Det har inget att göra med hur renlig man är eller hur man är klädd eller agerar. De flesta som får en sådan här infektion vet inte att personen de har sex med är smittad. Förberedelser 1a. Fyll ett provrör till hälften med vatten ett provrör per elev. 1b. Ersätt med stärkelse i ett av provrören. 2a. Fyll en andra uppsättning med provrör till hälften med vatten. 2b. Ersätt med stärkelse i ett av provrören. 3a. Fyll fyra provrör med vatten. 3b. Sätt bomullstussar eller plastfolie över två av provrören. 4. Gör en kopia av SW 1 till varje elev. OBS Den här övningen kan användas för att demonstrera hur andra typer av infektioner sprids. I avsnitt 2.2 kan du se hur den kan användas för att visa spridningen av ett influensavirus! 54

55 2.3 Infektionsöverföring Sexuellt överförda infektioner Inledning 1. Börja lektionen med att förklara för eleverna att mikroorganismer kan överföras på många olika sätt, t.ex. beröring, nysningar eller genom ett kontaminerat livsmedel eller dricksvatten. Understryk att det finns en annan viktig överföringsväg: genom utbyte av kroppsvätskor, som när man har oskyddat sex. 2. För att undvika att eleverna blir generade kan du fråga om du har hört talas om några sexuellt överförda infektioner och om de vet vad de beror på. Använd PowerPoint-övningen på för att förklara detta. 3. Förklara att sådana här infektioner brukar överföras genom oskyddat sex, dvs. att man inte använder kondom, men i vissa fall kan överföringen ske genom smutsiga nålar, hudkontakt, från mamma till en ofödd baby eller genom bröstmjölk. Detta beror på att vissa sexuellt överförda infektioner finns i blodet och om den kroppsvätskan överförs kan infektionen också överföras. 4. UNDERSTRYK att preventivmedel som inte utgör någon fysisk barriär, t.ex. p-piller, INTE skyddar mot sexuellt överförda infektioner. Huvudövning 1. Den här övningen passar bäst att utföras i helklass. Del A 2. Förklara för eleverna att de ska simulera sexuell kontakt genom att byta vätska (vilket ska motsvara kroppsvätska) mellan de båda provrören. Skicka runt provrören i klassen och se till att varje elev har ett provrör fyllt med vätska. Berätta INTE för eleverna att ett av provrören innehåller stärkelse, men läraren ska veta vem som har provröret. OBS! Det kan vara viktigt att se till att provröret tas av en elev som inte blir pikad av de andra eleverna när de inser att han eller hon har varit bärare. 3. Berätta för varje elev att de måste byta vätska med fem andra elever (i en klass med färre än 25 kan du minska antalet byten till tre eller fyra). Framhåll att eleverna måste komma ihåg vem de har bytt vätskor med och i vilken ordning. Det ska de sedan anteckna på SW 1. Uppmana eleverna att gå utanför sin vanliga kompiskrets och uppmuntra till byten mellan killar och tjejer. 4. När eleverna är klara får de varsin kopia av SW 1. Berätta att en i klassen har haft vätska som innehöll en simulerad sexuellt överförd infektion. Därefter går läraren runt i klassen och gör ett infektionstest genom att tillsätta en droppe jod i varje provrör. Om vätskan blir svart har den personen blivit infekterad. Kan klassen komma på vem som var infekterad från början? Del B 5. Upprepa övningen och låt eleverna bara byta vätska (har sex) en eller två gånger. Kan klassen se om antalet infekterade personer minskar? Del C 6. Välj ut fem elever som ska göra en demonstration. Visa klassen vilken elev som har det infekterade provröret. Ge de andra fyra eleverna de resterande provrören, varav två är täckta med plastfolie. 7. Be den infekterade eleven att ha sex med de fem andra eleverna i tur och ordning. Obs! Blanda inte vätskor den här gången, utan låt helt enkelt den infekterade eleven droppa lite av sin vätska i de andra provrören med en pipett. Mottagaren ska sedan blanda provet ordentligt. 8. Använd jod för att testa om det finns en sexuellt överförd infektion i elevernas prov. 9. Berätta att plastfolien motsvarade en kondom 55 och att de här eleverna inte fick infektionen vid sina sexuella kontakter.

56 2.3 Infektionsöverföring Sexuellt överförda infektioner Helklass Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är en sexuellt överförd infektion? Sexuellt överförda infektioner är infektioner som framför allt överförs från en person till en annan vid sexuell kontakt. Det finns minst 25 olika sexuellt överförda infektioner med en rad olika symtom. Dessa sjukdomar kan spridas genom vaginal-, anal- eller oralsex. b. Vem kan få sexuellt överförda infektioner? Alla som har oskyddat sex med någon som är smittad kan få en sexuellt överförd infektion. Sådana här infektioner drabbar INTE enbart lättfotade personer, prostituerade, homosexuella eller narkomaner. Man behöver bara ha sex en enda gång med någon som är smittad för att få infektionen. c. Hur minskar man risken för att få en sexuellt överförd infektion? Det finns flera olika sätt att förhindra att man får en sådan infektion. i. Vara avhållsam: Det enda säkra sättet att förhindra att man får en sexuellt överförd infektion är att inte ha oral-, anal- eller vaginalsex. ii. Använda kondom: Kondomer är det preventivmedel som rekommenderas, men kondomer skyddar bara det hudparti som de täcker. Om det finns sår eller könsvårtor i könsregionen som inte täcks av kondomen, kan de fortfarande spridas till en annan person. iii. Prata med din partner: Prata med din partner om att ha säkrare sex, t.ex. genom att använda kondom. Om du har en ny partner kan ni prata om att bli testade båda två innan ni ger er in i en sexuell relation. iv. Testa dig och gå på regelbundna kontroller: Om du är sexuellt aktiv är det väldigt viktigt att göra regelbundna tester, även om du inte verkar ha några symtom. Då kan du kontrollera att du inte har någon infektion. Alla sexuellt överförda infektioner visar inte symtom i början och kanske inte längre fram heller. d. Finns det några andra preventivmedel än kondom som skyddar mot sexuellt överförda infektioner? NEJ. De andra preventivmedlen skyddar bara mot graviditet, INTE mot sexuellt överförda infektioner. e. Vad har en sexuellt överförd infektion för symtom? Symtomen kan variera, men de vanligaste är ömhet, ovanliga knutor eller sår, klåda, smärta när man kissar och/eller en ovanlig flytning från könsregionen. f. Får alla som är smittade med en sexuellt överförd infektion några symtom? NEJ, anledningen till att sexuellt överförda infektioner är ett så vanligt problem är att många bär på infektionen utan att veta om det. I vissa fall inser kvinnor inte att de kan ha burit på infektionen förrän de har svårt att få barn. g. Var kan jag få mer information och bli testad? Hör med din skolsköterska eller ungdomsmottagning. Fördjupningsövning 1. Gör affischer för att informera allmänheten om sexuellt överförda infektioner. ELLER 2. Ge eleverna en kopia av SH 1 och SH 2 och be dem att kommentera det påstående som görs i varje seriestripp. Denna övning kan göras enskilt, i grupp eller som en klassrumsdiskussion. 56

57 2.3 Infektionsspridning Sexuellt överförda infektioner Om Harry har haft oskyddat sex med andra kan han ha fått en sexuellt överförd infektion. Många sexuellt överförda infektioner ger inga synliga symtom och därför kan Harry inte veta om han har fått någon sådan infektion. Han kan älska Amy hur mycket som helst, men han kan bara vara säker på att inte ge henne en infektion om han kontrollerar sig själv regelbundet och har säkert sex. Amy tar ett riktigt dåligt beslut. Att använda kondom minskar inte bara risken att bli med barn, utan också risken att få en sexuellt överförd infektion. Många graviditeter och sexuellt överförda infektioner beror just på att folk har tänkt: Men en gång kan inte vara något problem. Här verkar Amy och Harry vara väldigt förståndiga eftersom de använder p-piller som skydd mot oönskade graviditeter. Men man får inte glömma att p-piller och implantat bara är ett preventivmedel, de skyddar inte mot sexuellt överförda infektioner. Många personer i alla åldrar kan tycka att det känns pinsamt att ta kontakt med en läkare, skolsköterska eller mottagning för att prata om det här. Det är viktigt att understryka för eleverna att det här är INGET att skämmas för. Att få en sexuellt överförd infektion och inte bli behandlad eller ge en sådan infektion till någon du tycker om kan vara betydligt mer pinsamt och jobbigt i längden. Det här är en vanlig myt bland tonåringar och många vuxna. Alla kan få en sexuellt överförd infektion när som helst från någon som redan är smittad om de inte skyddar sig. Det är viktigt att framhålla för eleverna att sexuellt överförda infektioner blir allt vanligare. Tyvärr är klamydia en av de sexuellt överförda infektioner som är vanligast bland ungdomar i dag och det beror framför allt på att den ofta inte ger några symtom i början. Men klamydia kan göra att man blir steril längre fram. 57

58 Gå igenom varje scenario. Vad tycker du om det som de säger? Jag älskar dig. Jag skulle aldrig ge dig en infektion. Amy och Harry pratar om att de ska börja ha sex med varandra. Harry har varit tillsammans med andra och Amy är lite orolig för att hon skulle kunna få en sexuellt överförd infektion. Men en gång kan inte göra någon skillnad var inte orolig. Harry och Amy är oroliga för att de inte har någon kondom. Vi använder redan p-piller. Behöver Amy och Harry köpa några kondomer? 58

59 Gå igenom varje scenario. Vad tycker du om det som de säger? Jag skulle viija börja ha sex med dig, men jag vill att du ska testa dig först. Harry tycker att det är extremt pinsamt att gå till läkarmottagningen tillsammans med Amy. Men jag hörde att man inte kan få det första gången. Amy och Julia diskuterar hur det kommer att kännas första gången och är oroliga för herpes. Harry och Sandy pratar om sexualundervisningen och klamydia. Klamydia! Det är bara något de pratar om för att vi inte ska få ha lite kul. 59

60 Del A Ange vilka personer du har haft sex med och om de hade en sexuellt överförd infektion: Sextillfälle Personens namn Var de infekterade? Hur många personer i klassen fick den här infektionen? Fick du infektionen? Vem bar på infektionen? Del B Ange vilka personer du har haft sex med och om de hade en sexuellt överförd infektion: Sextillfälle Personens namn Var de infekterade? 1 2 Hur många personer i klassen fick den här infektionen? Fick du infektionen? Varför fick färre personer infektionen den här gången? Vem bar på infektionen? Del C Resultat Person Färg innan Färg efteråt Orsak till ändrad färg Vad motsvarar plastfolien eller bomullsbollarna? Vad kan det ha berott på att vissa personer inte blev infekterade trots att de hade sex med någon som hade en sexuellt överförd infektion? 60

61 Avsnitt 3.1 handlar om hur sjukdomar kan förhindras genom kroppens eget naturliga försvar. Här finns en ingående presentation och animeringar som visar hur kroppen bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här avsnittet ger de baskunskaper som krävs för de två sista avsnitten i materialet. Vita blodkroppar INLÄRNINGS- RESULTAT Alla elever kommer att känna till att den mänskliga kroppen har många naturliga försvarsmekanismer mot infektioner, kommer att förstå att det finns tre huvudsakliga försvarslinjer, kommer att förstå att ibland behöver kroppen få hjälp med att bekämpa infektioner. LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Årskurs 5 7 Studieplan 3. Omfattning och innehåll 3.3 Organismer, beteende och hälsa Beräknad undervisningstid 50 minuter 61

62 3.1 Infektionsförebyggande åtgärder Kroppens naturliga försvar Bakgrund Nyckelord antikroppar antigen fagocyter fagocytos immun inflammation patogen plasma vita blodkroppar Material som krävs Ladda ner presentationen från Per elev Kopia av SH 1 Tillgängliga webbresurser En PowerPointpresentation av SH 1. En animering som visar hur immunsystemet fungerar. Kroppen är otroligt bra på att hålla oss friska. Den har framför allt tre olika försvarsmetoder: 1. Hindra patogener från att komma in i kroppen Huden är den första försvarslinjen som hindrar många skadliga mikroorganismer från att komma in i kroppen. Sekretet (mucus) och de små håren (cilier) i näsan fångar mikroorganismer och hindrar dem från att komma in i lungorna. Tårarna i våra ögon producerar också enzymer som dödar bakterier (även om denna barriär visserligen kemisk och inte fysisk). 2. Icke-specifika vita blodkroppar Detta är s.k. fagocyter och man säger att de är ickespecifika eftersom de försöker omsluta och döda allt som kommer i deras väg! De ger sig på främmande ämnen genom en process som kallas fagocytos. De utlöser också en inflammatorisk respons. Till det infekterade området strömmar då blod (vilket gör området rött och varmt) och plasma (vilket får området att svullna). Detta gör att rätt celler kommer till området och bekämpar infektionen. 3. Specifika vita blodkroppar Dessa vita blodkroppar är specifika eftersom de enbart är inriktade på mikroorganismer. Alla angripande mikroorganismer har en unik molekyl på ytan som kallas antigen. När de vita blodkropparna stöter på ett antigen som de inte känner igen börjar de producera protein som kallas antikroppar. Antikropparna binder sedan antigenerna och markerar dem för att de ska förstöras av andra vita blodkroppar. Antikroppen kommer ENDAST att binda det specifika antigen som det har skapats för. De vita blodkropparna bildar snabbt antikroppar som flyter omkring i blodet för att binda sig till mikroorganismen eller patogenen som står för angreppet. När samtliga patogener har förstörts stannar antikropparna kvar i blodet och är redo att bekämpa sjukdomen om den skulle komma tillbaka. Detta gör att kroppen minns sjukdomen och gör dig immun mot många sjukdomar som du redan har haft. Om patogenen angriper igen är kroppen redo och producerar snabbt antikroppar som bekämpar infektionen. Förberedelser 1. Gör en kopia av SH 1 till varje elev. 2. Ladda ner animeringen som visar hur immunsystemet fungerar från 62

63 Kroppens försvarssystem Det är inte alltid man behöver ta till läkemedel för att bekämpa infektioner. Visste du att din kropp gör stora insatser för att bekämpa skadliga mikroorganismer varje dag? Kroppen har tre olika försvarslinjer för att förhindra att mikroorganismer orsakar sjukdomar. Första försvarslinjen hindrar mikroorganismer från att komma in i kroppen 1. Huden Huden hindrar mikroorganismer från att komma in i kroppen om man inte har fått ett skärsår eller annan skada. Men om huden skadas koagulerar blodet snabbt. Då bildas det en sårskorpa som hindrar mikroorganismer från att komma in. 2. Andningssystemet Sekret och små hår i näsan hindrar mikroorganismer från att komma in i lungorna. 3. Ögonen Tårar producerar enzymer, kemiska ämnen som dödar bakterier på ögats yta. Andra försvarslinjen icke-specifika vita blodkroppar 1. Vita blodkroppar som kallas fagocyter a. De brukar ge sig på allt främmande som kommer igenom den första försvarslinjen. b. De omsluter och äter upp mikroorganismer. c. Man brukar säga att de är icke-specifika eftersom de ger sig på ALLT som är främmande för kroppen. d. De utlöser också svullnad och rodnad genom att i. öka blodflödet till området, ii. få vätska att strömma till det skadade området. Tredje försvarslinjen specifika vita blodkroppar 1. Vissa producerar antikroppar a. Alla angripande celler har särskilda markörer på ytan, s.k. antigener. b. När specifika vita blodkroppar stöter på en främmande markör/antigen producerar de antikroppar som binder sig vid de angripande cellerna och markerar att de ska förstöras. Dessa antikroppar är ENBART inriktade på just dessa markörer/antigener. c. Så snart de vita blodkropparna vet vilka antikroppar de ska göra, produceras de väldigt fort. Dessa antikroppar i. börjar antingen omedelbart markera vilka angripande mikroorganismer som ska förstöras, ii. eller också stannar de kvar i kroppen när infektionen har försvunnit så att de kan bekämpa infektionen om den skulle komma tillbaka. Därför är kroppen immun mot nästan alla sjukdomar du redan har haft den minns hur den snabbt ska göra antikropparna. 63

64 64

65 Avsnitt 3.2 handlar om hur sjukdomar kan förebyggas genom vaccinering. I den här övningen deltar eleverna i en simulering där de får se hur vaccin används för att förhindra att infektioner sprids och upptäcka hur viktigt det är med flockimmunitet. I fördjupningsövningen får eleverna bedöma vilka vaccin som krävs när man reser till vissa länder i världen och varför. Virus INLÄRNINGS- RESULTAT Alla elever kommer att se att vaccin bidrar till att förhindra en rad olika bakterie- och virusinfektioner, kommer att förstå att det inte finns vaccin för alla infektioner. Särskilt intresserade elever kommer att lära sig att infektioner som tidigare var vanliga numera är sällsynta tack vare olika vaccin, kommer att känna till att de allra vanligaste infektionerna som en traditionell förkylning eller halsont inte kan förhindras med vaccin. 65 LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid 50 minuter

66 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Nyckelord antikroppar antigen epidemisk flockimmunitet immun immunisering vaccin vita blodkroppar Material som krävs Per elev Färgade kort, ett av varje, från SH 1 SH 5 Kopia av SW 1 Kopia av SW 2 Tillgängliga webbresurser SPÄNNANDE FAKTA Under 1918 års influensapandemi, som brukar benämnas spanska sjukan, dog 20 miljoner människor. Det var innan man hade upptäckt influensavaccinet. Bakgrund Vårt immunsystem gör normalt vad det kan för att bekämpa patogena mikroorganismer som kommer in i kroppen. Genom att få rejält med vila, äta bra mat och sova ordentligt kan man stärka immunsystemet och hjälpa det att stå emot infektioner. Man kan också hjälpa immunsystemet genom vaccinationer. Vaccin används för att förhindra infektioner INTE för att behandla dem. Ett vaccin tillverkas normalt av svaga eller inaktiva varianter av samma mikroorganismer som gör oss sjuka. I vissa fall produceras vaccinet av celler som är likartade, men inte exakta kopior av mikroorganismernas celler som gör oss sjuka. När vaccinet kommer in i kroppen angriper immunsystemet det på samma sätt som om skadliga mikroorganismer angrep kroppen. De vita blodkropparna skapar mängder av antikroppar som binder till sig antigener på vaccinets yta. Eftersom vaccinet är en extremt försvagad variant av mikroorganismen lyckas de vita blodkropparna slå ut alla mikroorganismens celler i vaccinet och vaccinet gör dig inte sjuk. I och med att alla antigener i vaccinet slås ut minns immunsystemet hur dessa mikroorganismer ska bekämpas. Nästa gång som det kommer in mikroorganismer med samma antigen i kroppen är immunsystemet redo att bekämpa det innan det har en chans att göra dig sjuk. I vissa fall behöver immunsystemet få en påminnelse och därför kan det krävas flera omgångar sprutor för vissa vaccinationer. Vissa mikroorganismer som influensaviruset är svåra att komma åt eftersom de förändrar sina antigener. Det gör att immunsystemet inte minns hur de ska bekämpas. Därför kommer det nya influensavaccin varje år. Vaccineringen har lett till att en del sjukdomar som tidigare var vanliga, t.ex. smittkoppor, nu har utrotats. Att andra sjukdomar, som mässling, kommer tillbaka i en population, kan bero på att man inte har vaccinerat en tillräckligt stor andel av populationen. Epidemier kan förhindras genom att man vaccinerar en del av populationen, vilket leder till flockimmunitet. Förberedelser 1. Laminera eller klistra upp en kopia av SH 1, SH 2, SH 3 och SH 4 på lite styv kartong och klipp en färgad fyrkant till varje elev. Dessa kan samlas in i slutet av lektionen så att de kan användas längre fram. 2. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev. 66

67 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Inledning 1. Börja lektionen med att fråga eleverna om vilka vaccin/immuniseringar de har fått, t.ex. polio, MPR, TB och semestervaccinationer och om de vet vad de här vaccinen var bra för. 2. Förklara att immun innebär att man är skyddad mot de allvarliga effekterna av en infektion och att immunisering är ett sätt att öka kroppens skyddsimmunitet mot såväl bakterie- som virussjukdomar. 3. Förklara att vaccin/immunisering består av en ofarlig mindre mängd av mikroorganismen/sjukdomen som lär vår kropp hur den ska bekämpa den skadliga mikroorganismen om eller när man blir angripen av sjukdomen. 4. Förklara hur vaccin fungerar med hjälp av avsnitt 3.1. Förklara att antikroppar överförs från mamman till barnet genom moderkakan i livmodern och genom bröstmjölken efter förlossningen. Det gör att nyfödda barn skyddas mot sjukdomar. 5. Påminn eleverna om att varje typ av mikroorganism har ett ytterhölje som är unikt för just den här typen, men eftersom vissa mikroorganismer förändrar ytterhöljet är det svårt för forskarna att göra vaccin för sådana infektioner. I vissa fall, som när det gäller influensavaccinet, måste man skapa ett nytt vaccin varje år. Huvudövning 1. Den här övningen passar bäst för helklass. Förklara för klassen att de ska simulera hur vaccinationer förhindrar att människor blir sjuka. 2. Ge alla i klassen varsitt kort som är rött (infekterad), vitt (immun), blått (tillfrisknar, men är smittbärande) och gult (vaccinerad) (SH 1 SH 5). Scenario 1 (Demonstration av infektionsspridning och immunitet) 1. Välj ut en person mitt i klassrummet och be honom eller henne att hålla upp ett rött kort. Förklara att den här eleven nu har blivit infekterad av en sjukdom. Säg åt eleven att röra en person i närheten. Den här personen har nu blivit infekterad och måste hålla upp ett rött kort. Det här är slutet av dag 1. Vi säger att det är slutet av dag 1 eftersom det tar så lång tid för att infektionen ska utvecklas och för att de första infektionssymtomen ska komma. 2. Efter några sekunder berättar du för klassen att det nu är dag 2. Elev 1 ska nu hålla upp ett blått kort, dvs. han eller hon håller på att tillfriskna men är fortfarande smittbärande. Elev 2 ska nu hålla upp ett rött kort. Säg till de här eleverna att röra varsin person i sin närhet. De här båda personerna har nu blivit infekterade och måste hålla upp ett rött kort. Det här är slutet av dag Efter några sekunder berättar du för klassen att det nu är dag 3. a. Elev 1 ska nu hålla upp ett vitt kort, dvs. han eller hon är nu immun. Den här personen är en normalfrisk individ med ett friskt immunsystem. Därför har han eller hon kunnat bekämpa sjukdomen och utveckla immunitet. b. Elev 2 ska nu hålla upp ett blått kort, dvs. han eller hon håller på att tillfriskna men är fortfarande smittbärande. c. Elev 3 och 4 ska hålla upp röda kort, dvs. de är nu infekterade. 4. Fortsätt med steg 1 3 i upp till sju dagar och be eleverna att fylla i delen som gäller scenario 1 i sina arbetsblad. 67

68 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Huvudövning Scenario 2 (Demonstration av infektionsspridning och immunitet genom vaccination) 1. Se till att varje elev har en uppsättning kort (som för scenario 1). Förklara för klassen att i det här scenariot ska de få se vad som händer under ett vaccinationsprogram. Det hela går till på samma sätt, men den här gången ska några i klassen vara vaccinerade (immuna). 2. Förklara att du ska ge varje elev ett kort där det står antingen vaccinerad eller också mottaglig. De får inte visa sitt kort för någon annan och får inte hålla upp kortet med texten vaccinerad om inte en infekterad person har rört vid dem. a. 25 procent är vaccinerade och 75 procent är mottagliga Ge 25 procent av eleverna kortet med texten vaccinerad och resten av klassen kortet med texten mottaglig. Upprepa steg 1 4 i scenario 1, men när en vaccinerad person exponeras för infektionen håller han eller hon upp sitt gula kort ( vaccinerad ) och överför inte infektionen till någon annan. b. 50 procent är vaccinerade och 50 procent är mottagliga Gör som ovan, men ge 50 procent av eleverna kortet med texten vaccinerad och resten av klassen kortet med texten mottaglig. c. 75 procent är vaccinerade och 25 procent är mottagliga Gör som ovan, men ge 75 procent av eleverna kortet med texten vaccinerad och resten av klassen kortet med texten mottaglig. Eleverna kommer att se en nedåtgående infektionstrend efterhand som fler blir vaccinerade. Här kan det vara lämpligt att förklara begreppet flockimmunitet. Flockimmunitet är en typ av immunitet som uppstår när vaccineringen av en andel av befolkningen (eller djurflocken) ger skydd även åt ovaccinerade individer. 68

69 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Helklass Kontrollera att eleverna har förstått genom att diskutera följande punkter. a. Varför är vaccinationer inte bara en personlig hälsofråga, utan även en folkhälsofråga? Många infektionssjukdomar är extremt smittsamma. Vi kan vaccinera oss mot sjukdomen, men andra personer som inte är vaccinerade kan få sjukdomen och sprida den vidare till andra som inte är vaccinerade. Om fler är vaccinerade förhindrar man att sjukdomen förs vidare. Det är orsaken till att flockimmunitet förhindrar epidemier. I dagens samhälle är det förhållandevis billigt och enkelt att resa världen över och en infekterad person kan bära med sig en sjukdom till andra sidan jordklotet inom 24 timmar. b. Vad måste man göra för att helt utrota en infektionssjukdom? Ett omfattande och kontinuerligt vaccinationsprogram som når alla målgrupper är enda sättet att helt utrota en sjukdom. Men alla sjukdomar kan inte utrotas på det sättet, eftersom vissa infektionssjukdomar, som fågelinfluensan har andra reservoarer (platser där de kan leva och förökas) utanför människan. c. Varför har inte influensavaccinet gjort att influensaviruset har utrotats? Ett vaccin fungerar så att det lurar kroppen att producera särskilda antikroppar som bekämpar en viss infektionssjukdom. Dessa antikroppar binder sig sedan till antigenerna i virusets ytterhölje. Influensaviruset kan mutera och snabbt förändra sitt ytterhölje, vilket innebär att forskarna måste skapa ett nytt vaccin varje år.. Fördjupningsövning 1. Ge varje elev en kopia av SW Låt eleverna titta närmare på världskartan och skriva vilka vaccin som krävs när man reser till olika länder. Eleverna ska också ange vilken sjukdom som vaccinet skyddar mot och vilken mikroorganism som orsakar sjukdomen. Information finns på eller på den lokala vårdcentralen. 69

70 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Dag Infekterad Scenario 1 Resultat Antal elever Tillfrisknar, men är smittbärande Immun Kan du ge någon prognos för hur många som skulle vara infekterade efter två veckor? 377 är infekterade 233 tillfrisknar 342 är immuna Hur tror du att resultaten skulle förändras om den andra infekterade personen hade en försvagat immunsystem? Om den andra personens immunsystem var försvagat skulle det ta längre tid att bekämpa infektionen och utveckla immunitet. Då skulle den andra personen vara smittbärande i mer än två dagar, vilket skulle leda till att antalet infekterade personer ökade varje dag. Rita ett diagram över antalet infekterade personer sett över tid. Dag Scenario 2 Resultat Antal vaccinerade elever 25 % 50 % 75 % Infekt. Immun Infekt. Immun Infekt. Immun Resultaten i den här tabellen är beroende av hur många elever det finns i klassen och var de som är vaccinerade sitter i förhållande till dem som är mottagliga. Men man kommer att se en nedåtgående trend för antalet infekterade efterhand som allt fler är vaccinerade. Vad händer med infektionsspridningen när allt fler är vaccinerade? Vaccinationsprogram gör att det blir extremt svårt för sjukdomar att spridas i ett samhälle. Efterhand som fler vaccineras blir de immuna mot sjukdomen och då kan sjukdomen inte spridas. Slutsatser 3. Vad är flockimmunitet? Flockimmunitet (gruppimmunitet) är en typ av immunitet som uppstår när vaccineringen av en andel av befolkningen (eller djurflocken) ger skydd även åt ovaccinerade individer. 4. Vad händer när vaccineringen sjunker till en låg nivå inom ett samhälle? Då börjar människor smittas av sjukdomen igen, vilket leder till att den kommer tillbaka. 5. Varför anses vaccin vara en förebyggande åtgärd och inte en behandling? Vaccin används för att stärka kroppens immunitet, så att immunsystemet är redo att bekämpa en mikroorganism som kommer in i kroppen och förhindra att den orsakar en allvarlig infektion. 70

71 infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad infekterad 71

72 tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande tillfrisknar, men är smittbärande 72

73 immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun immun 73

74 vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad vaccinerad 74

75 mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig mottaglig 75

76 Dag Infekterad Scenario 1 Resultat Antal elever Tillfrisknar, men är smittbärande Immun Kan du ge någon prognos för hur många som skulle vara infekterade efter två veckor? Hur tror du att resultaten skulle förändras om den andra infekterade personen hade en försvagat immunsystem? Rita ett diagram över antalet infekterade personer sett över tid. Dag Scenario 2 Resultat Antal vaccinerade elever 25 % 50 % 75 % Infekt. Immun Infekt. Immun Infekt. Immun Vad händer med infektionsspridningen när allt fler är vaccinerade? Slutsatser 1. Vad är flockimmunitet? 2. Vad händer när vaccineringen sjunker till en låg nivå inom ett samhälle? 3. Varför anses vaccin vara en förebyggande åtgärd och inte en behandling? 76

77 Västeuropa: Kanada: Ryssland: Östasien: Asien: Sydamerika: Afrika: Australien: 77

78 78

79 I avsnitt 4 Infektionsbehandling går vi in på hur antibiotika och läkemedel används för att behandla infektionssjukdomar och andra sjukdomar. I den här praktiska övningen används syror och baser på agarplattor för att illustrera bakterier och antibiotika. Här får eleverna arbeta i grupp och testa en rad olika antibiotika (sura lösningar) på bakterier (indikator i agarbasen) som har odlats fram från patientprover och bestämma vilken sjukdom patienterna har utifrån en lista. I fördjupningsövningen uppmanas eleverna att undersöka relevanta heta frågor som rör dagens antibiotikaanvändning. Antibiotikakapslar INLÄRNINGS RESULTAT Alla elever kommer att förstå att de flesta vanliga infektioner går över av sig själva om man ger dem lite tid, ser till att vila, dricker mycket vätska och lever sunt, förstår att det är viktigt att avsluta sin antibiotikakur, inser att man inte ska använda antibiotika som har skrivits ut till andra eller överblivna rester. Särskilt intresserade elever förstår att om man använder för mycket antibiotika kan det skada våra vanliga/nyttiga bakterier, inser att bakterier börjar bli resistenta mot antibiotika 79..eftersom dessa läkemedel har använts för mycket LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Beräknad undervisningstid 50 minuter

80 4.1 Infektionsbehandling Antibiotika och läkemedel Nyckelord antibiotika bredspektrumantibiotika immunsystem infektion läkemedel naturligt urval sjukdom smalspektrumantibiotika symtom Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SW 2 Handskar Laboratorietekniker Petriskålar Basagar Kokplatta Fenolrött* Vaxkrita/märkpenna Engångspipetter Klorvätesyra (saltsyra) Korkborr Provrör Provrörsställ * för andra indikatorer, se Tillgängliga webbresurser En demonstrationsfilm av den här övningen. En presentation om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. En lista över andra vanliga syror/alkalier och indikatorer som kan användas som alternativ. SH 1, bilder av rätt resultat samt SH 1 i PowerPoint-format för vita tavlan. Bakgrund Kroppen har många naturliga försvarsmekanismer som bidrar till att bekämpa skadliga mikroorganismer som kan orsaka infektioner. Huden hindrar mikroorganismer från att komma in i kroppen, näsan har en klibbig hinna där mikroorganismer fastnar vid inandning, tårar innehåller ämnen som dödar bakterier och magen producerar syra som kan döda många mikroorganismer om man får dem i sig. Om man lever hälsosamt (äter rätt mat, dricker mycket vatten och får mycket vila) kan de här naturliga barriärerna varje dag arbeta för att hålla oss friska. Men i vissa fall kan mikroorganismer ta sig igenom barriärerna och komma in i kroppen. För det mesta klarar immunsystemet att besegra skadliga mikroorganismer som kommer in i kroppen, men i vissa fall behöver det få hjälp. Antibiotika är särskilda läkemedel som läkare använder för att döda skadliga bakterier. Vissa antibiotika hindrar bakterier från att reproduceras, medan andra dödar bakterierna. Med antibiotika behandlas infektionssjukdomar som orsakas av bakterier, t.ex. hjärnhinneinflammation, tuberkulos och lunginflammation. Den angriper inte virus, så antibiotika kan inte behandla sjukdomar som förkylning och influensa, som orsakas av virus. Några exempel på antibiotika är penicillin, erytromycin och tetracyklin. Innan antibiotika uppfanns var skadliga bakterier ett dödligt hot. I dag behandlas många bakterieinfektioner lätt med antibiotika men bakterierna kämpar emot! Efterhand som bakterier exponeras alltmer för antibiotika blir de resistenta mot den. Detta innebär att bakterieinfektionerna håller på att bli livsfarliga igen. Vi kan förhindra detta på flera olika sätt: - Genom att bara använda sådan antibiotika som din läkare har skrivit ut till dig eftersom det är viktigt att läkemedelsordinationen har anpassats till patienten och infektionen. - Genom att alltid avsluta den ordinerade kursen annars är bakterierna inte helt utplånade och infektionen kan komma tillbaka. - Genom att inte använda antibiotika för vanlig hosta och förkylning. Antibiotika dödar inte virus och detta kan i stället leda till bakterieresistens. Infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier utgör en allvarlig hälsorisk. Patienter löper mycket högre risk eftersom de har nedsatt immunförsvar och det är mycket svårare att kontrollera infektionen med antibiotika. Resistenta bakterier kan överföra sin resistens till andra bakterier. Hälsa och säkerhet Se till att eleverna inte rör vid vätskan och att de tvättar händerna efter övningen. Vissa skolor kan kräva att eleverna ska ha på sig labbrockar, handskar och 80 säkerhetsglasögon.

81 4.1 Infektionsbehandling Antibiotika och läkemedel Förberedelser 1. Välj ut en rad olika saker som brukar betraktas som medicin, t.ex. smärtstillande medel, aspirin, host- och förkylningsmedicin, honung, antibiotika, antiseptiska salvor, pepparmintste, vitaminer, apelsinjuice, ingefära och probiotiska drycker. 2. Ladda ner e-bug-presentationen om upptäckten av antibiotika och antibiotikaresistens på Inledning 1. Ställ upp de olika livsmedlen och medicinerna på bänken. Fråga eleverna vad de tror att medicin är för något. Förklara att ordet medicin har använts för ett ämne eller en beredning som påverkar välbefinnandet, som används för att bibehålla hälsan samt förhindra, lindra eller bota sjukdomar. 2. Be eleverna att dela upp det som står på bänken i två olika grupper: det de tror är medicin och det som inte är det. Klassen kommer förmodligen att dela upp det i kommersiella läkemedel och livsmedel. Förklara att många livsmedel även kan ha medicinska egenskaper (honung kan användas som ett antibakteriellt ämne många tror att honung hjälper mot halsont, pepparmintste är bra för matsmältningen, ingefära och vitlök har också antibakteriella egenskaper, apelsinjuice innehåller stora mängder C-vitamin) och många kommersiella läkemedel bygger på dessa livsmedelskällor. 3. Framhåll att om man äter sunt kan det förhindra att man blir sjuk och måste gå till doktorn. Om man regelbundet får i sig frukt och grönsaker som innehåller C-vitamin anses detta kunna minska risken för vanliga förkylningar. 4. Betona att läkemedel endast ska användas för de sjukdomar som de är avsedda för. Fråga eleverna vad de tror att antibiotika ska användas för. Understryk att antibiotika ENDAST ska användas för bakterieinfektioner och att de inte fungerar på virus- eller svampinfektioner. 5. På finns det en presentation om upptäckten av antibiotika och antibiotikaresistens. Huvudövning 1. Den här övningen ska utföras i små grupper om 3 5 personer. 2. Varje grupp ska ha en arbetsbänk där det finns: a. 4 agarplattor med indikator, var och en märkt med ett patientnamn. b. 4 provrörsställ, vart och ett med 5 antibiotikalösningar (TS 4), ett ställ intill varje agarplatta. 3. Ge eleverna en kopia av SW 1 och SW Förklara att Amy arbetar på ett sjukhuslaboratorium och ska odla mikrobodlingar från topsprov som kommer från patienter vid en läkarmottagning. Sedan får Amy testa om mikroorganismerna dör av olika antibiotika. Resultaten hjälper läkaren att bestämma vilken mikroorganism som orsakar sjukdomen och om det ska skrivas ut någon antibiotika. 5. Understryk att den röda färgen betyder att det växer mikroorganismer på agarplattan. Här kan du hjälpa dem genom att visa en agarplatta utan indikator (gul), dvs. utan tillväxt. 6. Placera plattorna på ett vitt pappersark. Eleverna ska märka varje borrhål och droppa ner antibiotika, en droppe i taget, i hålet med respektive märkning tills hålet är fyllt med antibiotika. 7. Sätt på petriskålens lock igen och låt stå i 5 minuter. 8. Efter 5 minuter ska eleverna mäta storleken på det eventuella missfärgade området (hämningszonen) Eleverna ska fylla i sina arbetsblad i grupp och diskutera med läraren.

82 4.1 Treatment of Infection Antibiotics and Medicine Plenary 1. Discuss the questions on the students worksheet with the class: a. Antibiotics don t cure the cold or flu, what should the doctor recommend or prescribe to patient A to get better? Antibiotics can only treat bacterial infections and the flu is caused by a virus. Coughs and colds are caused by viruses and in many cases the body s own natural defences will fight these infections. Other medicines from the chemist/pharmacist help with the symptoms of coughs and colds. Doctors can prescribe pain killers to help reduce the pain and fever associated with the infection. b. Meticillin is normally the drug of choice for treating a Staphylococcal infection, what would happen to Patient C s infection if they had been prescribed Meticillin? Nothing! MRSA (Meticillin Resistant Staphylococcus aureus) has developed a resistance to Meticillin and as such this antibiotic has no effect on MRSA. MRSA infections are becoming increasingly difficult to treat and Vancomycin is one of the last effective antibiotics. c. If you had some Penicillin left over in your cupboard from a previous sore throat, would you take them later to treat a cut on your leg that got infected? Explain your answer. No, you should never use other people s antibiotics or antibiotics which have been prescribed for a previous infection. There are many different types of antibiotics which treat different bacterial infections. Doctors prescribe specific antibiotics for specific illnesses and at a dose suitable for that patient. Taking someone else s antibiotics may mean your infection does not get better. d. Patient D doesn t want to take the prescribed Meticillin for their wound infection. I took more than half of those pills the doc gave me before and the infection went away for a while but came back worse! Can you explain why this happened? It is very important to finish a course of prescribed antibiotics, not just stop half way through. Failure to finish the course may result in not all the bacteria being killed and possibly becoming resistant to that antibiotic in future. Extension Activity 1. Divide the class into groups. Ask each group to create a poster on 1 of the following topics a. Due to media attention, MRSA is one of the most commonly known antibiotic resistant bacteria. What is being done in hospitals to tackle this problem? b. Clostridium difficile has been described as the new superbug. What is C. difficile and how is it being treated? c. How have antibiotics been used in areas outside human health? 82

83 4.1 Infektionsbehandling Antibiotika och läkemedel Material som behövs Följande förberedelser gäller för en grupp med fem elever För att se hur arbetsbänken ska se ut kan du gå till Petriskålar Klorvätesyra (saltsyra) Vaxkrita/märkpenna Basagar 20 provrör Engångspipetter Kokplatta 5 provrörsställ Korkborr Fenolrött Beredning av agarplattan 1. Bered 100 ml basagar enligt tillverkarens anvisningar. 2. Häll ut på en agarplatta när den har svalnat något men inte är fast (för att visa noll tillväxt). Tillsätt därefter tillräckligt (~10 droppar) 2 4 procent fenolrött så att agaren blir djupröd/mörkorange och blanda ordentligt. 3. Häll ca 20 ml i varje petriskål och låt svalna. 4. Gör fem jämnt utspridda borrhål i varje agarplatta när massan har stelnat. 5. Märk varje petriskål med ett av följande fyra namn: a. Jean Smith b. Tom Harris c. Anne Jones d. Raj Nedoma Beredning av antibiotika (provrör) 1. Gör i ordning ett provrörsställ med fem provrör för varje patient. Märk varje provrör med något av följande: a. Penicillin b. Meticillin c. Oxacillin d. Vancomycin e. Amoxicillin 2. Överför 5 ml av följande lösningar till provröret med respektive märkning Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin Jean Smith Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Tom Harris 10 % HCl 5 % HCl 1 % HCl 0,05 % HCl 5 % HCl Anne Jones Vatten Vatten 1 % HCl 0,05 % HCl Vatten Raj Nedoma Vatten 0,05 % HCl 0,05 % HCl 0,05 % HCl Vatten Obs: Det är extremt viktigt att ha rätt koncentration av HCl (antibiotika) för varje patient. 3. Ställ i ordning gruppens arbetsbänk på följande sätt: a. Placera respektive patients agarplatta intill motsvarande provrörsställ fyra etapper bort på bänken. b. En pipett för varje provrör. c. En linjal med mm-markeringar. d. Det kan vara lättare för eleverna om de placerar varje patients agarplatta på ett vitt pappersark och skriver antibiotikanamnet på papperet intill varje borrhål. 83

84 4.1 Infektionsbehandling Antibiotika och läkemedel Patient Jean Smith Tom Harris Anne Jones Raj Nedoma Resultat Organismens sensitivitet för antibiotika Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxocillin Diagnos Influensa Halsfluss MRSA Stafylokockinfektion Met Ery Förklaring till resultaten Pen Van Jean Smith: Influensa orsakas av ett virus och därför har ingen antibiotika någon effekt, eftersom antibiotika endast kan användas på bakterieinfektioner. Tom Harris: Halsinfektioner är ganska vanliga och brukar bli bättre av sig själva. I allvarliga fall kan de behandlas med de flesta antibiotika. Penicillin är den antibiotika som är att föredra eftersom den ansvariga bakteriegruppen (Streptococcus) ännu inte har utvecklat någon resistensmekanism. Antibiotika ska inte ges i onödan vid lindriga halsinfektioner eftersom 80 procent av fallen beror på virus, och andra bakterier kan utveckla resistens i samband med behandlingen. Pen Met Amo Amo Ery Van Anne Jones: Meticillinresistanta Staphylococcus aureus (MRSA)-infektioner blir svårare att behandla. Dessa S. aureus-bakterier har utvecklat resistens mot meticillin, som tidigare var den antibiotika man helst valde. Vancomycin är en av de sista försvarslinjerna mot dessa bakterier som kan vara dödliga, men vissa organismer har konstaterats vara resistenta även mot denna antibiotika! Raj Nedoma: Penicillin var den första antibiotikan som upptäcktes och producerades, men tyvärr har många sett det som en mirakelmedicin och använt det för att behandla många vanliga infektioner. Detta ledde till att majoriteten av Staphylococcusbakterierna snabbt blev resistenta mot denna antibiotika. Eftersom Ampicillin är ett derivat av penicillinet är Staphylococcusbakterierna resistenta även mot detta. Meticillin är det läkemedel man bör välja mot denna sensitiva stafylokockinfektion. Pen Pen Met Met Amo Amo Ery Ery Van Van 84

85 Resultat från sensitivitetstest för antibiotika 85

86 Amys problem Amy sommarjobbar på det lokala sjukhusets laboratorium. Hon har i uppgift att läsa av testresultaten och fylla i blanketter åt läkaren. Men nu har Amy råkat blanda ihop några av testresultaten. Så här ser hennes resultatformulär ut: Patientens Organismens sensitivitet för antibiotika Diagnos namn Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin Anne Jones Tom Harris Jean Smith Raj Nedoma ( sensitiv synlig zon, inte sensitiv ingen synlig zon) Hon har gjort en isolerad odling av varje patients smittbärande organism på agarplattor. Kan du göra om sensitivitetstestet för antibiotika och se vilken diagnos som hör till vilken patient? Under resultaten här nedanför fyller du i rätt patientnamn för varje diagnos och vilken antibiotika du skulle rekommendera att läkaren skrev ut. Resultat Patient A: Patient B: Influensa (Influensavirus) Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin Hämningszonens storlek (mm) Halsfluss (Streptococcus) Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin Hämningszonens storlek (mm) Rekommenderad antibiotika: Rekommenderad antibiotika: Patient C: MRSA (Meticillinresistanta Staphylococcus aureus) Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin Hämningszonens storlek (mm) Rekommenderad antibiotika: Patient D: Sårinfektion (stafylokocksår) (Staphylococcus aureus) Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin Hämningszonens storlek (mm) Rekommenderad antibiotika: 86

87 Slutsatser 1. Förkylning eller influensa botas inte med antibiotika. Vad ska läkaren rekommendera eller ordinera för att patient A ska bli bättre? 2. Meticillin är det läkemedel man brukar välja för att behandla en stafylokockinfektion. Vad skulle hända med patient C:s infektion om meticillin hade ordinerats? 3. Om du hade penicillin kvar i medicinskåpet sedan en tidigare halsinfektion, skulle du använda det för ett sår på benet som blivit infekterat? Motivera ditt svar. 4. Patient D vill inte ta meticillinet som har skrivits ut för sårinfektionen. Jag tog mer än hälften av de där pillren som doktorn skrev ut till mig förra gången och då försvann det ett tag, men sedan kom det tillbaka och var mycket värre! Kan du förklara varför? 87

88 88

89 Ordlista aerosol aids analsex antibakteriell tvål antibiotika antigen antikropp bakterier bakteriofag bredspektrumantibiotika cell cellmembran cellvägg cilie kocker cytoplasma dermatofyter DNA epidemisk experiment fagocytos fagocyter feber flagell flockimmunitet gonorré En luftburen flytande droppe. Förkortning av Acquired Immune Deficiency Syndrome, som är ett samlingsnamn för olika symtom och infektioner som har uppstått genom en särskild skada i immunsystemet till följd av humant immunbristvirus (HIV) hos människor. En form av sexuella aktiviteter som är inriktade på analöppningen. Vid analt samlag förs den erigerade penisen in i ändtarmen. En tvål som dödar vissa bakterier. Antibakteriella tvålar blir allt vanligare, men de har inga större fördelar på skolorna jämfört med vanlig tvål. En typ av läkemedel som används för att förstöra eller förhindra bakteriers tillväxt. En del av en mikroorganism som stimulerar de vita blodkropparna till att producera en antikropp när den kommer in i kroppen. Ett protein som produceras av vita blodkroppar som binder till mikroorganismer den känner igen. Då blir det lättare för de vita blodkropparna att förstöra mikroorganismerna. Mikroskopisk encellig organism som kan vara nyttig eller skadlig för människor. Ett virus som infekterar bakterier. Antibiotika som dödar ett stort antal olika bakterier. Den minsta levande enheten i en organism som kan fungera på egen hand. Ett mjukt, flexibelt och tunt lager av fett och protein som omger varje levande cell. Ett stelt skyddande skikt som omger cellerna hos växter och bakterier. Hårliknande utskott på vissa celler som svänger snabbt för att förflytta cellen. Klotformade bakterier. Vätske- eller geléliknande cellinnehåll. En grupp svampar som tycker om att växa i eller på hud eller hårbotten. Deoxyribonukleinsyra. En molekyl med en spiralliknande stegstruktur som innehåller genetiskt material inne i cellkärnan. Snabb spridning av en infektionssjukdom till många personer i ett visst område. Ett test som utförs för att pröva om en idé eller teori stämmer. Fagocyternas metod för att omsluta och äta upp oönskade mikroorganismer. Vita blodkroppar som ger sig på främmande föremål som kommer in i blodomloppet. Kroppens reaktion på en infektion som leder till en plötsligt förhöjd kroppstemperatur. Trådliknande utskott på vissa bakterieutskott som hjälper dem att simma. En typ av immunitet som uppstår när vaccineringen av en andel av befolkningen (eller djurflocken) ger skydd även åt ovaccinerade individer. En av de vanligaste sexuellt överförda sjukdomarna som orsakas av bakterien Neisseria gonorrheae. 89

90 Ordlista hepatit B herpes HIV hygien hölje immunisera immunsystem infektion inflammation inkubera jäsning klamydia kondylom kontaminering koloni kolonisera kultur kön läkemedel mikrob mikroorganismer mikroskop naturlig flora naturligt urval oralsex Ett virus som infekterar människans lever och leder till en inflammation som kallas hepatit. Ett dubbelsträngat DNA-virus, herpes simplex virus, som kan överföras sexuellt eller oralt. Ett retrovirus som kan leda till aids (Acquired Immune Deficiency Syndrome). Förutsättningar och rutiner för att främja och bevara god hälsa och minska infektionsspridning. Ett lager av fett och proteiner som omger vissa virus. Utföra vaccinationer eller skapa immunitet genom att införa ett ämne som liknar en del av den mikroorganism som man vill skydda mot. Alla organ, vävnader, celler och cellprodukter, t.ex. antikroppar, som skiljer mellan kroppseget och kroppsfrämmande och hjälper till att få bort mikroorganismer eller ämnen ur kroppen. En sjukdom som orsakas av en mikroorganism. En grundläggande kroppsreaktion på infektion, irritation eller annan skada. Omfattar följande symptom: rodnad, lokal uppvärmning, svullnad och smärta. Att hålla bästa tänkbara temperatur och förutsättningar för tillväxt och utveckling. Anaerob omvandling av socker till koldioxid och alkohol med hjälp av jäst. Sexuellt överförd infektion som orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis. En sexuellt överförd infektion som orsakas av humant papillomvirus (HPV). Nedsmittning eller förorening när ett område eller ett föremål är täckt av mikroorganismer. En grupp av mikroorganismer som växer från en enda föräldracell. Förmåga att överleva och växa på människor utan att nödvändigtvis göra någon skada. Framodling av mikroorganismer i ett särskilt förberett växtmedium. Ord som används för att skilja mellan han- och honkön inom biologi och reproduktion. Ett ämne som används för att behandla en sjukdom eller skada. Ett kortare ord för mikroorganism. Levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat. Ett optiskt instrument med en eller flera linser som används för att ge en förstorad bild av små föremål, särskilt föremål som är för små för att kunna iakttas med blotta ögat. Mikroorganism som finns naturligt i kroppen. En process där fördelaktiga arvsanlag blir vanligare för varje ny generation i en population av reproducerande organismer och ofördelaktiga arvsanlag blir ovanligare. Omfattar alla sexuella aktiviteter där munnen används vilket även kan omfatta tunga, tänder 90 och hals för att stimulera könsorganen.

91 Det här materialet har utarbetats i samarbete med följande organ: City University, London International Scientific Forum on Home Hygiene The Society for General Microbiology The Department of Health e-bug vill tacka alla personer och organisationer som har gett oss tillstånd att sprida material som de har upphovsrätten till. En fullständig förteckning finns på 91

92 Genom att undervisa barn i mikrobiologi, hygien och lämplig antibiotikaanvändning kan vi förhindra att antibiotikan blir verkningslös framöver. När barnen blir vuxna vet de när antibiotika ska användas och när den inte ska användas. Det här resurspaketet innehåller information, förslag till lektionsplaner och möjliga övningar som du kan använda i klassrummet för att hjälpa dig att inspirera och informera dina elever. Undervisning om mikroorganismer kan ingå som en del av undervisningen om organismer, beteende och hälsa i den nationella kursplanens naturkunskapsprogram. Det här materialet kan delas av lärare i social hälsa för användning i teman som behandlar utveckling av en hälsosam och säker livsstil bakterier och virus kan påverka hälsan och med enkla, säkra rutiner kan man minska spridningen. Genom att använda det här materialet inom social hälsa uppfylls samtidigt ett allmänt behov av att lära sig hur man kan göra mer övertygade och informella val om elevernas hälsa och miljö. 92