Att föreslå externa ledamöter i universitet och högskolors styrelser

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Att föreslå externa ledamöter i universitet och högskolors styrelser En förstudie av nomineringsprocessen år 2013 Elin Sundberg

2 Innehåll 1 Inledning En förstudie Utseende av externa ledamöter Tidigare reglering Dagens reglering Nomineringsprocessen för mandatperioden Urval Material Kartläggningen av styrelsernas sammansättning Intervjuer Kartläggningen av styrelsernas sammansättning Nomineringsgruppernas arbete och resonemang Urval av ledamöter Nomineringsgruppens kontakter med andra Intervjupersonernas syn på universitet och högskolors roll i samhället Om intervjupersonernas syn på styrelsens roll Om nomineringsgruppens resonemang om kollegial styrning och linjestyrning Nomineringsgruppens samarbete och rollfördelning En bild av hur ledamöter utses och hypoteser Avslutande ord Referenser Bilaga 1 Frågeguide

3 1 Inledning Vid de statliga svenska universiteten och högskolorna beslutar lärosätets styrelse om en rad frågor med stor betydelse för verksamheten. Styrelsen fattar beslut i viktigare frågor om universitetets eller högskolans övergripande inriktning av verksamheten, om organisation och ekonomi. Styrelsen ska också säkerställa att det finns en god intern styrning och kontroll. Den beslutar även om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen, antagningsordning, arbetsordning, anställningsordning, viktigare föreskrifter i övrigt och andra frågor av principiell vikt. 1 Mot bakgrund av de centrala uppgifter styrelsen har är det intressant att undersöka vilka som sitter i styrelserna för våra universitet och högskolor samt hur de har valts ut. Två förändringar på senare tid ökar ytterligare intresset för att närmare undersöka hur ledamöterna utses. För det första har riksdag och regering beslutat om ett nytt nomineringsförfarande med nomineringsgrupper bestående av landshövdingen, en person som regeringen utser samt en studentrepresentant. Dessa nomineringsgrupper har i början av 2013 för första gången gett förslag på externa ledamöterna som sedan utses av regeringen. För det andra har den så kallade autonomireformen som genomfördes 1 januari 2011 inneburit att universitet och högskolors styrelser har fått en ökad betydelse för hur verksamheten på ett enskilt lärosäte bedrivs. Den största förändringen i och med reformen var att lagstödet för den kollegiala styrformen avskaffades genom att regler rörande fakultetsnämnder togs bort ur högskolelagen och högskoleförordningen. Samtidigt infördes krav på att styrelsen för lärosätet skulle fastställa en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation. Därmed har styrelsens beslutsbefogenheter ökat vad gäller den inre organisationen på lärosätet. Det är numera ytterst styrelsen som beslutar om kollegiala organ ska finnas eller inte. Styrelserna har också i vissa fall beslutsmakt i frågor som rör universitet och högskolors roll i stort. Under hösten 2013 har Utbildningsdepartementets förslag om att universitet och högskolor ska ha möjlighet att ombildas till så kallade högskolestiftelser, en ny särskild stiftelseform, debatterats flitigt inom akademin och i media. Ett genomförande av förslaget skulle utan att överdriva vara en av de största händelserna för svensk högre utbildning och forskning. Det skulle innebära en oåterkallelig förändring för det lärosäte som väljer och får ombildas till en högskolestiftelse. Universitet och högskolor har under hösten 2013 arbetat 1 HF 2:2 2

4 med att ta fram remissyttranden i frågan. Dessa yttranden beslutas av styrelsen för lärosätet efter en mer eller mindre omfattande intern beredning och diskussion. Även om regeringen redan har backat delvis i frågan och meddelat under det pågående remissförfarandet att förslaget ska utredas vidare, visar detta på vilken betydelse styrelserna kan ha för högskolesektorns villkor i stort i och med att de beslutar om det slutgiltiga remissvaret för lärosätet. De ovan nämnda uppgifterna och förändringarna för styrelserna är de viktigaste anledningarna till att jag har fått upp ögonen för högskolestyrelsernas roll generellt. Jag har valt att i ett första skede empiriskt undersöka nomineringsprocessen avseende styrelsens externa ledamöter. Frågan jag ställer mig är följande: Hur utses de externa ledamöterna i universitet och högskolors styrelser? Denna fråga innehåller en rad olika aspekter, alltifrån vilket regelverk som omgärdar processen till varför en enskild person föreslås. Jag frågar mig därför mer precist följande: 1. Hur går det till när nomineringsgrupperna tar fram förslag på externa ledamöter? Här ingår att klargöra vilka förutsättningar och instruktioner nomineringsgruppen har att förhålla sig till. 2. Hur resonerar nomineringsgrupperna vid urval av ledamöter? Vilken kompetens letar de efter? 3. Hur tänker nomineringsgruppen kring frågor om universitet och högskolors roll i samhället, om styrelsens roll och om frågor kopplat till kollegial styrning och linjestyrning? Denna typ av frågor syftar till att se om och på vilket sätt personer i nomineringsgruppen resonerar i dessa frågor. I förlängningen vore det intressant att se om uppfattningen i dessa frågor har betydelse för valet av enskilda personer. 1.1 En förstudie Detta är en förstudie på så sätt att undersökningen inte syftar till att i detta skede kunna besvara frågan. Jag vill utifrån ett empiriskt material skapa mig en förförståelse för vad som kan ha betydelse för hur nomineringsprocessen går till, dvs. vilka faktorer som skulle kunna påverka processen och utifrån det ta fram möjliga hypoteser för hur de externa ledamöterna utses. Utifrån denna rapport kan jag och andra utforma fortsatta undersökningar avseende de frågor som anses mest relevanta och de hypoteser som det empiriska underlaget ger. Undersökningens förtjänst är att den låter empiri på ett tidigt skede vara vägledande för hur man kan se på nomineringsprocessen. I denna rapport saknas anknytning till relevant forskning då 3

5 jag avsiktligt valt att initialt lägga tid på en empirisk undersökning. Beroende på vad jag eller andra väljer att undersöka vidare krävs självklart en förankring i relevanta teorier på området. 2 Utseende av externa ledamöter Nedan presenteras tidigare reglering av styrelsernas sammansättning med särskilt fokus på förekomsten av externa ledamöter och hur de utses. Bakgrunden är relevant för att översiktligt förstå utvecklingen fram till idag. Startpunkten är satt till 1977 då den typ av högskolestyrelser som vi har idag började regleras. Därefter beskrivs dagens reglering och hur nomineringsprocessen har genomförts år Tidigare reglering I och med 1977 års högskolereform fick både universitet och högskolor styrelser med extern representation. Universiteten hade innan reformen så kallade konsistorier som bestod av internt utsedda företrädare för lärare, övriga anställda och studenter. Fackhögskolorna hade till skillnad från universiteten styrelser med en stor andel externa representanter från den aktuella sektorn års reform innebar att universitet och högskolor samlades under ett gemensamt regelverk och de nya styrelsernas sammansättning byggde på en avvägning mellan de två tidigare principerna. Styrelserna bestod nu av en tredjedel företrädare för allmänna intressen (externa ledamöter), en tredjedel företrädare för verksamheten dvs. lärare och en tredjedel företrädare för studerande och anställda. Ordförande i styrelsen var rektor, om inte regeringen beslutade om undantag. Kommuner och landsting utsåg företrädarna för de allmänna intressena. 2 Det ändrades år 1984 då regeringen istället utsåg allmänföreträdarna. Nomineringsprocessen var i allra högsta grad politisk i och med att namnförslag inhämtades från partiernas riksdagsgrupper. 3 År 1988 beslutades att företrädarna för allmänna intressen skulle utgöra en majoritet i styrelserna och de skulle även fortsättningsvis utses av regeringen. Riksdagspartiernas möjlighet att nominera externa ledamöter togs bort 1994 och frågan bereddes istället internt på Utbildningsdepartementet. Kontakter med ledningarna för universitet och högskolor förekom under beredningsprocessen. År 1998 beslutades att styrelseordföranden skulle vara extern och ordförandeposten kunde därmed inte längre innehas av rektor. 4 2 I propositionen (prop.1975:9) hade föreslagits att regeringen skulle utse de externa ledamöterna. Att så inte blev fallet fick lotten avgöra i och med den s.k. lotteririksdagen Högskoleverket, 2000, s Högskoleverket, 2000, s Högskoleverket, 2000, s

6 År 2007 genomförde regeringen vissa förändringar i syfte att avpolitisera högskolestyrelserna i och med propositionen Frihet att välja ett ökat inflytande för universitet och högskolor när styrelseledamöter utses. 5 Begränsningen att regeringen borde utse någon som inte är anställd vid universitetet eller högskolan som ordförande i styrelsen togs bort. Kravet på att regeringen skulle utse flertalet, dvs. en majoritet, av ledamöterna i styrelserna för universitet och högskolor ströks också. Regeringen framförde i propositionen att det var lärosätet som hade bäst förutsättningar att avgöra vilka kunskaper och kompetenser som behövdes i styrelsen för att den skulle kunna utöva en ändamålsenlig styrning av lärosätet. Ledamöter, inklusive ordföranden, som utsågs av regeringen borde därför utses efter förslag från lärosätet. Förslaget skulle föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans utbildnings-, forsknings-, och samverkansuppdrag. I propositionen angavs att det borde ankomma på rektor att avgöra lämpliga former för samråd. 6 År 2012 ändrades bestämmelserna om utseende av externa ledamöter och ordförande igen. Regeringen menade att det tidigare förfarandet kunde vara problematisk i fråga om ansvarsförhållandet mellan rektor och styrelse. De allmänt formulerade kraven på samråd inom och utom högskolan, där rektor avgjorde formerna, riskerade att uppfattas som att rektor i praktiken själv utsåg styrelsen. Enligt regeringen kunde problem uppstå vid frågor om styrelsens förtroende för rektor och särskilt vid konflikter mellan styrelse och rektor. 7 Därför beslutades att förslag till externa ledamöter inklusive ordförande istället skulle lämnas av en nomineringsgrupp med ett självständigt uppdrag. Vidare ändrade sig regeringen i frågan om de externa ledamöterna som nu återigen skulle utgöra en majoritet och även ordföranden beslutades vara extern. 2.2 Dagens reglering Av högskolelagen och högskoleförordningen framgår att en högskolas eller ett universitets styrelse idag består av 15 ledamöter: tre studentrepresentanter, tre lärarrepresentanter, åtta ledamöter som utses av regeringen (externa ledamöter) samt rektor. 8 Förslag till 5 Prop. 2006/07:43 6 Prop. 2006/07:43, s.6 ff; Prop. 2011/12:133, s.18 7 Prop. 2011/12:133, s.18ff. Kom ihåg att det är styrelsen som avger förslag om ny rektor till regeringen enligt HF 2:8. Om då rektor avger förslag på ledamöter och dessa sedan är med och beslutar om förslag till rektor leder det till en viss rundgång där risk finns att man utser varandra. 8 HL 2:4, HF 2:1, HF 2:7a 5

7 ordförande och övriga sju ledamöter i styrelsen som ska utses av regeringen, ska lämnas av en nomineringsgrupp. Nomineringsgruppen består av tre personer: 1. en person som utses av regeringen, 2. landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga verksamhet eller landshövdingens ställföreträdare och 3. en representant för studenterna vid lärosätet. Den person som utses av regeringen ska ha god kännedom om det aktuella lärosätets verksamhet. 9 Nomineringsgruppens förslag ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan eller universitetet och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för lärosätets utbildnings-, forsknings- och samverkansuppdrag. 10 Att landshövdingen ingår i nomineringsgruppen motiverade regeringen i propositionen Nya myndigheter inom utbildningsområdet m.m. med att det i nomineringsgruppen borde finnas en person som har kunskap om den omgivning som högskolan verkar i 11. Vidare framförde regeringen att landshövdingen samtidigt företräder ett övergripande statligt intresse. I regeringens förslag innehöll nomineringsgruppen ingen studentrepresentant. Studentrepresentanten tillkom eftersom riksdagen valde att besluta i enlighet med Utbildningsutskottets betänkande där det föreslogs att nomineringsgruppen skulle utökas med en företrädare för de studerande. Utskottsbetänkandet innehåller ingen argumentation för varför en studentrepresentant skulle ingå gruppen Nomineringsprocessen för mandatperioden Regeringen beslutade den 13 och 20 december 2012 om förordnanden om ledamöter i nomineringsgrupperna samt i vissa andra frågor rörande gruppernas arbete. Nomineringsgrupperna uppdrogs att lämna förslag om ordförande och övriga externa ledamöter avseende perioden 1 maj 2013 till den 30 april Förslagen skulle redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 4 mars Min uppfattning är att det bör ses som en ganska kort tid för nomineringsgruppernas arbete. Märk väl att alla grupper arbetade under samma period som i praktiken var cirka två månader pga. helgdagar i samband med jul och nyår. Låt oss anta att 9 HF 2:7b 10 HF 2:7a 11 Prop. 2011/12: Utbildningsutskottets betänkande 2011/12:UbU22, s.20. Här kan jag inte låta bli att nämna Miljöpartiets motion i frågan som riksdagen inte biföll. Miljöpartiet framförde att de gärna såg att valberedningen också innefattade representanter för exempelvis näringsliv och kultur i regionen. Vidare menade man att högskolans profil och regionens utmaningar borde vägas in när valberedningen utses. 6

8 minst hälften av de externa ledamöterna byttes ut vid de 30 lärosätena. Det betyder att minst 120 nya personer skulle hittas inom denna tidsperiod. Flera av de jag intervjuat har beskrivit att det var konkurrens mellan lärosäten om personer till styrelserna och de uppger att de arbetade intensivt för att hinna klart i tid. Utöver vad som framgår av högskoleförordningen ska en jämn könsfördelning eftersträvas i förslagen enligt regeringens förordnanden. Redovisningen ska innehålla en kort beskrivning av hur förslaget har tagits fram. Regeringen meddelar vidare att landshövdingen eller landshövdingens ställföreträdare ska sammankalla och leda arbetet med att lämna förslag, dvs. vara nomineringsgruppens ordförande. Förutom vad som sägs i förordnandet deltog Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, på landshövdinganätverkets möte i oktober I ett brev från Honeth till landshövdingarna skickat den 20 december samma år sammanfattades vad som framkom under mötet som särskilt viktigt att beakta när styrelsens sammansättning skulle övervägas. Det diskuterades huruvida intressekonflikter kan uppstå om styrelseledamöter samtidigt företräder verksamheter som är starkt sammankopplade med det aktuella lärosätets verksamhet 13. Inget mer sägs om den frågan i brevet. Däremot artikuleras tydligare att behovet av förnyelse i styrelserna ska uppmärksammas under nomineringsprocessen, framför allt då någon har suttit i styrelsen en längre tid än två mandatperioder. I min intervju med en landshövding berättar denne att de även fick tydliga signaler från Regeringskansliet om att ledamöterna inte borde vara äldre än 70 år, att riksdagsledamöter helst inte skulle ingå i nomineringsgruppernas förslag samt att samråd skulle ske med universitetsledningen. Jag har inte frågat om vilken muntlig instruktion som den person som regeringens valt ut har fått när han eller hon tillfrågades. Jag utesluter därför inte att det även vid den kontakten kan ha förekommit en viss informell styrning. Av ovan framgår att landshövdingen kan ha haft en mer central roll än övriga i nomineringsgruppen. Landshövdingen visste på ett tidigare stadium att denne skulle ingå i gruppen, framför allt jämfört med den som regeringen utsåg i mitten/slutet av december (som givetvis bör ha fått frågan något tidigare och i flera fall även kunnat börja arbeta innan det formella förordnandet). Dessutom framgår av förordnandet att landshövdingen ska agera ordförande för gruppen. 13 Honeth,

9 3 Urval Av de 30 lärosäten som fått förordnanden om nya styrelser under 2013 har jag valt fyra lärosäten att undersöka närmare i denna förstudie. Jag har inte valt någon rent konstnärlig eller teknisk högskola. Syftet med mitt urval har varit att få inblick i hur nomineringsgrupper för olika typer av lärosäten har arbetat och resonerat samt att få en viss spridning i sammansättning av förslagen till styrelserna. På så sätt vill jag kunna täcka in så många olika typer av resonemang som möjligt samt se till olika förutsättningar för gruppernas arbete. Det möjliggör att ta fram hypoteser som rör en eventuell variation mellan hur grupperna resonerar vid olika typer av lärosäten. Urvalet har skett utifrån två principer. För det första har jag velat åstadkomma spridning i storlek och typ av lärosäte, dvs. högskola eller universitet. Av den anledningen har jag valt ett stort universitet med fullskalig forskning, ett mindre nyare universitet och två högskolor. Det finns anledning att tro att nomineringsgruppen kan betona olika aspekter beroende på om det rör sig om en regional högskola eller ett av de största universiteten. Traditionellt har skillnaden mellan universitet och högskolor bestått i att endast universitet haft tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Under 2000-talet har högskolor fått möjlighet att på olika sätt få tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom vissa områden. 14 Skillnaden består fortfarande i att det bedrivs mer forskning vid universiteten. Universitet och högskolor skiljer sig även åt historiskt i och med att de innan 1977 års reform hade olika sammansättning av ledamöter i styrelserna. Universiteten hade då inte externa ledamöter på samma sätt som fackhögskolorna. För det andra har jag velat titta på olika typer av styrelser och jag har därför utgått från en kartläggning av 14 styrelsers ledamöter sett till personerna intressesfärer, se sidan 12. De 14 lärosätena är tänkta att vara ett representativt urval av olika universitet och högskolor i Sverige undantaget rent konstnärliga skolor. Vad intressesfärerna innebär beskrivs under nästa rubrik Material. Utifrån den sammantagna bilden av vilka intressesfärerer ledamöterna tillhörde var det möjligt att hitta lärosäten med olika sammansättning i styrelserna. Av tabell ett till tre på sidan 12 framgår att det är en spridning i mitt urval sett till hur stor andel av ledamöterna som tillhör olika kategorier. 14 Universitetskanslersämbetet,

10 4 Material För att undersöka hur nomineringsgrupperna arbetar har jag dels gjort en kartläggning av ledamöternas intressesfär och dels gjort intervjuer. Jag har även undersökt de formella och informella instruktionerna till nomineringsgrupperna vilket redan har presenterats under avsnitten Dagens reglering och Nomineringsprocessen för mandatperioden Kartläggningen av styrelsernas sammansättning För att skapa mig en bild av vilka typer av personer nomineringsgrupperna har förelagit till styrelserna började jag med att kartlägga vilka intressesfärer ledamöterna kan sägas tillhöra. Med intressesfär menas vilket område de arbetar eller har arbetat inom, dvs. vilka erfarenheter personen har. Följande kategorier har använts: KATEGORI BESKRIVNING CHEF STAT MARKNAD Personen har disputerat och arbetar som lärare/forskare. Person med ledande position på annat universitet/högskola exempelvis rektorer, universitetsdirektörer, m.fl. Dekaner eller prefekter räknas inte hit. Personer inom statlig och kommunal förvaltning exempelvis myndighetschefer (exklusive rektorer som kategoriseras som chef akademi). Personer som arbetar i näringslivet som VD, företagare, entreprenörer, osv. POLITIK Personen är aktiv politiker. KULTUR/SAMHÄLLE Personen har kulturellt kapital och/eller är företrädare för arenor för samhällsdebatt t.ex. journalist eller museichef. CIVILSAMHÄLLE Personen är aktiv i ideella organisationer. FACK Personen är aktiv i en facklig organisation. Jag har i första hand kategoriserat personen utifrån vad denne gör just nu eller senast i tid. En person som har doktorerat för tjugo år sedan och därefter arbetat som VD för ett företag tillhör därmed kategorin marknad i första hand och kategorin akademi i andra hand. Har personen även varit politiker under en del av sitt liv har jag också kategoriserat denne att 9

11 tillhöra politik i andra hand. De flesta personer har ganska enkelt gått att kategorisera utifrån tillgängliga CVn på nätet, artiklar om dem i tidningar eller information på deras arbetsplats hemsida. Jag har översiktligt kategoriserat ledamöternas intressesfär i första hand vid 14 lärosäten. De fyra utvalda lärosätenas styrelser har jag kartlagt mer noggrant genom att verifiera uppgifterna i högre utsträckning. Jag har också undersökt vilka som har en chefsposition och vilka som har disputerat. 4.2 Intervjuer Jag har genomfört intervjuer med en person från varje nomineringsgrupp för de fyra olika lärosätena som jag har valt att undersöka närmare. I första hand har jag kontaktat den person som utses av regeringen. Vid det stora universitetet hänvisades jag till landshövdingen pga. av att regeringens utsedde inte hade tid för en längre intervju. Frågorna vid intervjuerna har berört tre områden: Hur nomineringsgruppen har arbetat, exempelvis hur processen har gått till när förslag på styrelseledamöter har samlats in, vilka gruppen har haft samråd med eller hur förslag på ledamöter har diskuterats med universitetsledningen. Om resonemang vid urvalet av ledamöter, exempelvis vilken kompetens nomineringsgruppen letade efter, vilka perspektiv de ville ha med och om det fanns några speciellt svåra avvägningar. Jag frågade i de flesta fall särskilt om betydelsen av akademiska meriter, regional förankring, politiker, näringslivserfarenhet och erfarenhet från statlig förvaltning i de fall intervjupersonen inte nämnde det självmant. Jag frågade också om det var någon särskild kompetens som behövdes just för det enskilda lärosätets styrelse. Utifrån min kategorisering av ledamöterna ställde jag specifika frågor om fördelningen mellan olika intressesfärer vid lärosätet jämfört med andra lärosäten: a. Varför så få/ingen akademiker/myndighetspersoner/näringslivspersoner/osv? b. Varför så många akademiker/myndighetspersoner/näringslivspersoner/osv? Om högskolor och universitets roll i samhället och om styrelsens roll. Jag frågade även om vilken uppgift universitet och högskolor har och vilka värden verksamheten representerar. Andra frågor var: Vilken roll har styrelsen i förhållande till rektor? Tänkte du på urvalet av ledamöter utifrån olika styrningsprinciper som kollegial styrning och linjestyrning? Syftet 10

12 med frågorna var att ta reda på om och på vilket sätt nomineringsgruppen och framför allt den intervjuade resonerade kring dessa frågor. Frågorna finns i frågeguiden i Bilaga 1. Intervjuerna var semistrukturerade på så vis att de intervjuade gavs stor frihet att berätta om hur de arbetat och resonerat samtidigt som jag försökte se till att alla frågeområden täcktes. Jag har oftast börjat med frågan Hur gick arbetet i nomineringsgruppen till? för att sedan följa vad intervjupersonen tar upp. Anledningen till detta upplägg var att jag bedömde att alltför standardiserade frågor och ett linjärt upplägg skulle vara begränsande och helt fokusera på vad jag hade preciserat utifrån min förförståelse av vad som skulle kunna vara viktiga frågor. I och med att det är en förstudie var jag mer öppen för att fråga om annat under intervjun som verkade relevant och försöka fånga upp aspekter jag inte tänkt på som viktiga för gruppens arbete. Frågeguiden byggdes ut under arbetet när nya intressanta frågor kom upp som jag ville fråga nästa intervjuperson. Nackdelen med metoden är att materialet till vissa delar inte är jämförbart. Jag har frågat olika frågor och ibland hoppat över vissa frågor i och med att det blev nästan orimligt många för en intervju. Fördelen är förhoppningsvis att jag samlat in fler infallsvinklar av gruppernas arbete. 5 Kartläggningen av styrelsernas sammansättning Tabell ett till tre på nästa sida visar kartläggningen av de externa ledamöterna i styrelserna vid 14 lärosäten för perioden 2013 till Varje kolumn motsvarar de externa ledamöterna för ett lärosätes styrelse. Kolumnen innehåller åtta celler som motsvarar de åtta externa ledamöterna och deras kategorisering i första hand vid ett lärosäte. Vilka lärosäten det gäller framgår inte utan de markeras som lärosäte A till L, förutom de fyra i urvalet som har sina tidigare givna namn. Styrelserna är sorterade i en fallande skala på tre olika sätt; utifrån andelen ledamöter som kategoriseras som stat eller politik, utifrån andelen som kategoriseras som marknad och utifrån andelen som kategoriseras som akademi eller chef akademi. Flest ledamöter som tillhör den kategori som sorteringen utgår ifrån finns i vänstra delen av tabellerna och de styrelser som innehåller få ledamöter av kategorin återfinns till höger. Vissa ledamöter har varit svåra att kategorisera och de har därmed beskrivits med flera kategorier. 11

13 TABELL 1: Fördelning av kategorier i första hand för externa ledamöter sorterat utifrån en minskande andel STAT och/eller POLITIK från vänster till höger Lärosäte A Lärosäte B Lärosäte C HÖGSKOLA TVÅ Lärosäte D Lärosäte E NYTT UNIVERSITET Lärosäte F Lärosäte G Lärosäte H HÖGSKOLA ETT Lärosäte I Lärosäte L POLITIK POLITIK POLITIK POLITIK POLITIK STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT STORT UNIVERSITET STAT POLITIK STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULT/SAMH MARKNAD MARKNAD MARKNAD STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULT/SAMH MARKNAD MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD KULT/SAMH MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULT/SAMH CHEF CIVILSAMHÄLLE MARKNAD CHEF CHEF KULT/SAMH CHEF KULT/SAMH CHEF Akademi/ marknad Stat/politik/ samhälle CHEF Stat/akademi CHEF CHEF TABELL 2: Fördelning av kategorier i första hand för externa ledamöter sorterat utifrån en minskande andel MARKNAD från vänster till höger Lärosäte I Lärosäte L STORT UNIVERSITET HÖGSKOLA TVÅ Lärosäte F Lärosäte H Lärosäte B Lärosäte G Lärosäte E Lärosäte D Lärosäte A Lärosäte C NYTT UNIVERSITET MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD STAT STAT HÖGSKOLA ETT MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD POLITIK POLITIK STAT KULT/SAMH MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD POLITIK STAT STAT POLITIK STAT STAT STAT CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD POLITIK STAT STAT POLITIK STAT STAT STAT STAT STAT KULT/SAMH CHEF STAT STAT STAT STAT STAT STAT STAT KULT/SAMH STAT STAT STAT CHEF CHEF KULT/SAMH STAT KULT/SAMH CHEF CHEF CHEF CHEF KULT/SAMH CIVILSAMHÄLLE CHEF CHEF Akademi/ marknad Stat/akademi CHEF CHEF Stat/politik/ samhälle TABELL 3: Fördelning av kategorier i första hand för externa ledamöter sorterat utifrån en minskande andel eller CHEF från vänster till höger HÖGSKOLA ETT NYTT UNIVERITET Lärosäte H Lärosäte I Lärosäte L Lärosäte G Lärosäte D HÖGSKOLA TVÅ Lärosäte B Lärosäte E Lärosäte A Lärosäte C Lärosäte F STAT STAT STAT STAT STAT STAT POLITIK POLITIK POLITIK STAT POLITIK POLITIK STAT STAT STORT UNIVERSITET STAT STAT STAT MARKNAD MARKNAD STAT STAT STAT POLITIK STAT STAT STAT STAT MARKNAD KULT/SAMH STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD STAT STAT STAT STAT STAT STAT MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD CHEF KULT/SAMH MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULT/SAMH MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD CIVILSAMHÄLLE MARKNAD MARKNAD CHEF CHEF MARKNAD Akademi/ marknad Stat/akademi KULTUR/ SAMHÄLLE Stat/politik/ samhälle CHEF CHEF CHEF CHEF CHEF CHEF CHEF KULTUR/ SAMHÄLLE KULTUR/ SAMHÄLLE 12

14 Av tabell ett framgår att det stora universitetet tillhör de lärosäten som har minst antal, endast en ledamot, som kategoriseras som stat. Ingen av styrelserna i urvalet har fler än tre ledamöter som tillhör kategorin stat eller politik. Av tabell två framgår att det stora universitetet och högskola två tillhör den grupp lärosäten som har flest ledamöter som tillhör kategorin marknad. Andelen externa ledamöter som i första hand tillhör kategorin marknad är vid sex av de 14 lärosätenas styrelser minst hälften. Av de 112 ledamöter som har kartlagts tillhör 44 personer, dvs. knappt 40 % marknad i första hand. Ingen annan kategori är så väl representerad. Det nya universitetet och högskola två tillhör den grupp lärosäten som har minst antal ledamöter som tillhör kategorin marknad. Samtidigt visar tabell tre att dessa lärosäten har störst andel ledamöter som kategoriseras som chef akademi eller akademi. Högskola två och det stora universitetet tillhör istället den hälft av styrelserna som endast har en ledamot som i första hand tillhör kategorin chef akademi eller i första hand. Vidare kan man av tabellerna avläsa att endast sex styrelser innehåller en ledamot som kategoriseras som kultur/samhälle i första hand. En styrelse innehåller en person som kategoriseras som civilsamhälle och ingen ledamot i styrelserna tillhör kategorin fack. 6 Nomineringsgruppernas arbete och resonemang Nedan sammanfattas materialet från intervjuerna och den kartläggning som jag har gjort av lärosätena för de fyra lärosätena. Jag påminner om att jag endast pratat med en person från varje nomineringsgrupp. Vad som refereras till är därmed dennes version av processen som i vissa fall inte behöver sammanfalla med vad andra i gruppen hade svarat på samma fråga. Jag har valt att inte skriva ut namn på lärosäte, intervjuperson och ledamöter som nomineras. Detta av två anledningar. Dels är exemplen på resonemang det viktigaste i denna förstudie, inte hur nomineringsprocessen gick till exakt på ett visst lärosäte. Dels har det kommit fram en del dilemman och konflikter som rör enskilda personer. Dessa dilemman och konflikter är intressanta på ett analytiskt och principiellt plan och för att kunna redovisa dem har jag bedömt det som nödvändigt att anonymisera materialet och då även det som inte alls är känsligt men som gör att personer lätt kan identifieras. Anonymiseringen görs med hänsyn till de valda ledamöterna och de som är verksamma vid universitet och högskolor och som har diskuterats under intervjuerna. 13

15 6.1 Urval av ledamöter För varje lärosäte kommer jag att sammanfatta urvalet sett till vilka kategorier ledamöterna har samt det som jag bedömer som det mest väsentliga från intervjun. Därefter redovisar jag mer i detalj hur intervjupersonen och nomineringsgruppen har resonerat för varje kategori. Av tabell fyra nedan framgår vilka kategorier ledamöterna tillhör i första och andra hand, vilka som disputerat och hur många som innehar chefsposition. De rutor som är inringade i orange beskriver ordförande i styrelsen. HÖGSKOLA ETT HÖGSKOLA TVÅ NYTT MINDRE UNIVERSITET STORT UNIVERSITET :a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand STAT MARKNAD POLITIK STAT POLITIK STAT KULTUR/ SAMHÄLLE STAT MARKNAD STAT STAT MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF CHEF KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF STAT MARKNAD STAT MARKNAD POLITIK MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF MARKNAD STAT STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF Antal chefer: 7 Antal chefer: 7 Antal chefer: 6 Antal chefer: 8 Antal disputerade: 4 Antal disputerade: 2 Antal disputerade: 4 Antal disputerade: 5 STAT MARKNAD POLITIK Tabell 4. Intressesfärer för utsedda externa representanter i styrelserna år 2013 för fyra lärosäten. Orange markering visar vem som är ordförande. Högskola ett Av tabell fyra ovan framgår att sju av åtta ledamöter innehar chefspositioner, hälften har disputerat och över hälften av ledamöternas främsta intressesfär är akademi eller chef akademi. Enligt intervjupersonen behöver en ny högskola förankring i den akademiska världen och då är företrädare för andra lärosäten viktiga och kan hjälpa till. Framför allt en av de som kategoriseras som akademi var ett genomtänkt val för intervjupersonen vad gäller ledamotens principiella syn på styrning och att denne hade ett akademiskt oavhängighetsperspektiv. Vidare tillhör ingen kategorin politik. Ingen ledamot har heller marknad som primär intressesfär även om intervjupersonen betonar att de som kategoriseras som stat har betydande näringslivserfarenhet. Intervjupersonen nämner även flera personliga egenskaper 14

16 hos de föreslagna ledamöterna samt lyfter upp vissa erfarenheter och kunskaper med betydelse för högskolan. Det handlar exempelvis om förståelse för högkolans utbildningskoncept, erfarenhet av yrkesutbildning eller egen forskning inom ett viktigt område för högskolan. Politiker Ingen tillhör kategorin politik. Nomineringsgruppen hade egna erfarenheter av politiker i högskolestyrelser och de var enligt intervjupersonen överens om att det inte var särskilt bra med politiker i styrelsen. Intervjupersonen beskriver att de resonerade utifrån att högskolan inte skulle vara företrädare för någon och att det var bättre för högskolans auktoritet om de som satt i styrelsen var politiskt neutrala. Stat och marknad Två personer kategoriseras som stat i första hand och marknad i andra hand. Den ena personen är styrelsens ordförande som arbetar inom statlig förvaltning men är, vilket intervjupersonen betonar, djupt involverad i det regionala näringslivet. Personen har också god kännedom om högskolan och speglar erfarenhetsmässigt högskolans inriktning. Den andra personen arbetar inom statlig förvaltning. Personen beskrivs som att denne har god kunskap om näringsliv och förvaltning samt är rapp och käck. På frågan varför så få tillhör kategorin marknad jämfört med andra lärosäten svarar intervjupersonen att om man bara ser till vad ledamöterna gör i första hand ger det en lite felaktig bild. De som är kategoriserade som stat har en hel del näringslivserfarenhet. Nomineringsgruppen tittade på andra personer från näringslivet men de var inte åtkomliga, inte intresserade. När de kom på vem de ville ha som ordförande var det som två flugor i en smäll eftersom denne jobbar inom statlig förvaltning men samtidigt är djupt förankrad i det regionala näringslivet. Kultur och samhälle En person tillhör kategorin kultur/samhälle. Intervjupersonen berättar att denne arbetar som chef och beskriver vidare personen som en kulturmänniska som förstår högskolans utbildningskoncept. Akademi eller chef inom akademin Två personer kategoriseras som chef akademi. Den ena personen har utöver chefsuppdrag inom akademin arbetat som utredare inom högskolesektorn berättar intervjupersonen. Denne 15

17 beskrivs som en mycket duktig person som har integritet, är klok och saklig. Den andra chefen inom akademin satt i den dåvarande styrelsen och föreslogs få fortsatt förtroende för att skapa viss kontinuitet i styrelsen. Personen har kunskap om händelser på högskolan och gav ett bra intryck när intervjupersonen ringde och pratade med denne. Tre personer tillhör i första hand kategorin akademi. En av dem hade delvis deltagit i en debatt rörande högskolan och skrivit om managementkulturen. Intervjupersonen kände till ledamoten sen tidigare och uppfattade personen som eftertänksam, lugn, analytisk samt att denne tänkte kring högskolestyrning och hade förankring i ett av de forskningsområden som är stora vid högskolan. Men det visade sig vara ett kontroversiellt val. Intervjupersonens uppfattning är att verksamheten måste tålas att granskas och att det måste ses som en merit, inte en demerit, att personen var delaktig i en tidigare debatt på högskolan på det sätt som denne var. Ledamoten såg på det hela med ett principiellt perspektiv. Man måste kunna få framföra kritik annars vore det hemskt menar intervjuperson. Samtidigt poängterar intervjupersonen att man behöver passa som person i styrelsen. Intervjupersonen beskriver det som att vissa är frisurfare som lätt hamnar i konflikt med andra och inte passar i en styrelse. Den föreslagne kunde däremot berika diskussionen genom att ha ett akademiskt oavhängighetsperspektiv, ett bottom up-perspektiv, dvs. att en högskola inte är vilken myndighet som helst där rektor styr. Den grundinställningen behövdes enligt intervjupersonen. Den här ledamoten var för intervjupersonen ett mycket genomtänkt och positivt val. Den andra personen som arbetar inom akademin har tidigare också varit chef inom akademin. Personen förslogs från en som jobbade på högskolan. Intervjupersonen beskriver att ledamoten har erfarenhet av förändringsarbete inom högskoleutbildning. Andra i nomineringsgruppen kände till denne och visste att det var en gedigen person. Den tredje personen som nu kategoriseras som akademi har även erfarenhet av statlig förvaltning. Personen kände till den aktuella högskolan sedan tidigare och hade en god inblick i yrkesutbildning vilket enligt intervjupersonen är en bra erfarenhet med tanke på att högskolan har en hel del yrkesutbildning. På den direkta frågan varför det är så många akademiker i styrelsen relativt sett andra styrelser svarar intervjupersonen att en ny högskola behöver förankring i den akademiska världen, den akademiska kontexten. Då är företrädare för andra lärosäten viktiga och kan hjälpa till. 16

18 Högskola två Av tabell fyra på sidan 14 framgår att sju ledamöter innehar chefspositioner, att endast två har disputerat och att ledamöterna i styrelsen kommer från intressesfärerna politik, stat, marknad och akademi med en övervikt mot kategorin marknad. Hälften av ledamöterna kategoriseras som marknad och arbetar därmed i näringslivet. Intervjupersonen beskriver att det var ett medvetet val med många marknadsrepresentanter i och med att det är en regional högskola och att yrkesutbildning är högskolans främsta gren. Intervjupersonen tar flera gånger upp den regionala aspekten, exempelvis att de ville ha personer från viktiga företag i regionen och personer från båda landskapen i länet. Samtidigt har en av de mest centrala utgångspunkterna för nomineringsgruppen varit att hitta personer med en nationell förankring som har en bredare referensram när det kommer till hur det fungerar på andra lärosäten. Ledamoten som kategoriseras som akademi är också tänkt att bidra med kunskap om hur det fungerar vid ett större lärosäte. Jag vill här påpeka att det inte måste finnas en motsättning i resonemanget jag uppfattar det som att nomineringsgruppen har velat ha en mer nationell förankring jämfört med den föregående styrelsen vilket inte hindrar att det regionala perspektivet fortfarande har var viktigt att förhålla sig till och utgå ifrån för gruppen. Det förefaller ha varit en balansgång på vilket sätt den regionala förankringen ska se ut där gruppen har velat minska representationen av kommunföreträdare. Övergripande om arbetet Nomineringsgruppen började jobba efter jul och var något sent igång jämfört med andra grupper inleder intervjupersonen. De upplevde en del tidspress och det var en viss konkurrens om personer att föreslå till styrelserna. Följande kompetenskrav eller förhållningsregler berättar intervjuperson att nomineringsgruppen formulerade i början av arbetet: - Gärna personer med en nationell och även internationell syn, dvs. någon med ett större perspektiv på högskolan. - De ville gärna ha någon med mediakunskaper vilket de inte hittade. - Könsfördelning spelade roll. - Personer från hela länet. - Personer från näringslivet. - Någon från akademin, gärna från ett större universitet. - De ville ha in yngre personer i styrelsen. Det var studentrepresentanten som tog upp den aspekten. 17

19 De två översta strecksatserna behandlar det som intervjupersonen ansåg var extra viktig kompetens att få in i högskolans styrelse. Nomineringsgruppen försökte kombinera egenskaper. Allt de ville ha räckte platserna inte till så de fick prioritera. Chefsgruppen vid högskolan ville ha personer med kompetens inom alla högskolans profilområden. Intervjupersonen menar att det hade varit bra att uppfylla denna önskan men omöjligt i praktiken. Politiker En person är lokalpolitiker och tillhör därmed kategorin politik. Intervjupersonen anser att deras val att ha med en politiker skulle kunna kritiseras. Nomineringsgruppen ville inte ha med flera kommunpolitiker eller andra företrädare för kommunerna i länet, men från den stad där högskolan ligger var det bra att ha med en politiker. Nomineringsgruppens tanke var att kommunen spelar roll för boende. Intervjupersonen menar att det är viktigt med ett bra mottagande av studenterna och då är boendet särskilt viktigt. Intervjupersonen säger även att det är svårt att hitta politiker med akademisk kompetens, i alla fall i regionen. Vissa politiker är nästan rädda för akademin. Intervjupersonen menar att man ska tänka sig för innan man föreslår politiker till styrelsen. Stat Två personer tillhör i första hand kategorin stat. Den första är ordföranden. Nomineringsprocessen började med att de ville hitta en ny ordförande, för att sedan lägga det övriga pusslet. Utgångspunkten för nomineringsgruppen var att ordföranden inte behövde vara någon med direkt förankring i högskolan utan snarare någon med en bredare syn, en vidgad syn på att leda statliga myndigheter. Nomineringsgruppen utnyttjade sina kontakter i arbetet med att hitta ordförande men de fick många nej. Det var konkurrens om kandidater till styrelserna berättar intervjupersonen och svårast var att hitta ordförande. Det var svårt att hitta någon de ville ha som ordförande, som motsvarade deras krav och som accepterade förfrågan. Det var också tvunget att vara någon som någorlunda lätt kunde komma till högskolan, i och med att ordföranden måste ha en viss närvaro. Den andra personen arbetar på en myndighet som är lokaliserad i samma stad som högskolan och av intervjun framkommer att ledamoten främst ses som en person från det lokala näringslivet, dvs. en person från en viktig arbetsgivare i regionen. 18

20 Marknad med betoning på regionalt näringsliv och nationell förankring Fyra personer tillhör kategorin marknad. När det gäller näringsliv så tittade nomineringsgruppen efter ledamöter vid större företag som representerar den industri som finns i regionen. Högskolan har yrkesutbildningar och de stora företagen kan ses som avnämarsidan enligt intervjupersonen. Även statliga myndigheter kan vara avnämare. På den direkta frågan om varför det är ganska många marknadsrepresentanter vid högskolan svarar intervjupersonen att det speglar att det är en regional högskola. Högskolan ska fånga upp och få ut studenter i arbete, gärna i regionen. Det var ett medvetet val med många marknadsrepresentanter i och med att yrkesutbildning är högskolans främsta gren säger intervjupersonen. Den första personen arbetar på ett företag som av intervjupersonen beskrivs som ett stort viktigt företag i regionen. De försökte hitta någon vid företaget som också kunde media men det gick inte. Den andra personen diskuteras inte närmare vid intervjun men jag kan konstatera att det är en person som har arbetat i ett större företag i regionen. Den tredje personen är företagare i ett av de två landskapen i länet. Intervjupersonen berättar att det finns väldigt starka kommunföreträdare som gärna hade velat ha en egen högskola på fler ställen i länet. Det finns en schism mellan landskapen som har vissa olikheter. På frågan om allmänheten vet ifall det är personer från ett visst landskap i högkolans styrelse svarar intervjupersonen att kommunpolitiker har koll på det och kan uppmärksamma tidningarna på styrelsens sammansättning. Nomineringsgruppen såg inget behov av representation från kommunerna. Intervjupersonen menar att det är farligt att tillgodose alla krav på representation. Tanken är inte att ledamöterna ska sitta på en stol och bevaka sina intressen i styrelsen. Samtidigt ville de ha en spridd regional förankring. De ville ha representation från hela länet, dvs. båda landskapen, men undvika vad intervjupersonen kallar organisationsrepresentation. Den tredje personen inom kategorin marknad var från landskapet och hade det perspektivet med sig som boende och företagare där. Den fjärde personen kategorised som marknad har disputerat och arbetar med mycket kunskapsintensiv verksamhet. Intervjupersonen berättar att ledamoten motsvarade deras vilja att få en större nationell förankring i styrelsen. Personen har också teknisk kompetens. De var glada att få någon på den positionen som personen innehar i sitt arbete till högskolans styrelse. Personen sa själv att denne var intresserad av just nya högskolor. Av detta resonemang framgår att nomineringsgruppen inte tog det för givet att personen, som måste anses vara en något av en höjdare, ville vara med i styrelsen för högskolan. 19

21 På frågan vad som menas med nationell förankring svarar intervjupersonen att det betyder att man har en bredare referensram, att man vet hur det fungerar på andra lärosäten och gärna även utomlands. En utgångspunkt som nomineringsgruppen hade var att högskolan skulle utvecklas och då måste styrelsen kunna se framåt. Då kan man ta hjälp av att se hur andra har gjort. Annars kan man kanske tro att man är bäst menar intervjupersonen. Akademi En person är kategoriserad som akademi i första hand och arbetar vid ett större universitet. Intervjupersonen var den i nomineringsgruppen som var inne på det med akademiska meriter och ville ha en meriterad forskare inom något av de områden som är störst på högskolan. Det var svårt att få akademisk kompetens inom dessa forskningsområden. Den som föreslogs blev ändå bra enligt intervjupersonen eftersom ledamoten har kompetens med betydelse för en av högskolans utbildningar. Samtidigt bor personen i länet och har därför en viss regional förankring. På frågan varför man ville ha akademisk kompetens från ett universitet svarar intervjupersonen att erfarenheten av att ha med någon från ett universitet har varit god. De från universitetet har erfarenhet och andra referensramar. Den tidigare ledamoten från universitetet hade fått beröm från andra i styrelsen och intervjupersonens uppfattning är att det denne sa trodde man på. Genom denna person kan styrelsen få veta hur de tänker på universitetet menar intervjupersonen. Intervjupersonen beskriver det som att de andra i styrelsen inte har så stark koppling till akademin så det får personen från universitetet stå för. Intervjupersonen anser att man inte ska göra på ett unikt sätt på högskolan, framför allt när det gäller vad denne kallar de akademiska frågorna. Kultur och samhälle Ingen i styrelsen tillhör kategorin kultur/samhälle. Intervjupersonen kommenterar detta med att det hade varit mediapersonen som nomineringsgruppen inte hittade utan de fick prioritera annat. 15 Flera hade sagt vid samråden att kunskaper inom media behövdes på högskolan. Det nya mindre universitetet Av tabell fyra på sidan 14 framgår att sex ledamöter innehar chefspositioner, att fyra har disputerat och att ledamöterna i styrelsen kommer från intressesfärerna stat, marknad, 15 Om en eventuell mediaperson kategorisetas som kultur/samhälle beror på vilken roll denne då skulle ha. En person med marknadsföringsansvar vars uppgift är sköta mediakontakterna på ett stort företag hade exempelvis blivit kategoriserad som marknad. 20

22 kultur/samhälle, chef akademi och akademi. Endast en ledamot tillhör kategorin marknad i första hand. Tre personer tillhör kategorin akademi eller chef akademi. Intervjupersonen berättar att nomineringsgruppen tyckte att det var ett nytt och litet universitet med en något bräcklig eller tunn akademisk kompetens som därmed behövde finnas i styrelsen. Intervjupersonen betonar att denne hade resonerat annorlunda om det hade gällt ett större universitet. Det hade varit konstigt att ta in professorer från andra universitet i styrelsen för ett stort universitet förklarar intervjupersonen. Vidare ville de särskilt hitta någon med kunskap om en ny utbildning på universitetet. Nomineringsgruppen var också enig om att de inte ville föreslå en regional styrelse eftersom de ansåg universitetet vara en nationell inrättning. Denna intervju utgick i högre utsträckning från de olika intressesfärerna och intervjupersonen berättade mindre om de enskilda ledamöterna vilket avspeglas i sammanställningen nedan. Övergripande om arbetet Intervjupersonen tror att nomineringsgruppen var lite sena igång i och med att flera som de kontaktade tackade nej för att de redan var tillfrågade av andra. Nomineringsgruppen ville ha personer till styrelsen med olika inriktning. Följande typer av kvalifikationer tar intervjupersonen upp: - Universitetet har nyligen fått en ny utbildning som någon ledamot bör ha kunskap om. - Någon som är inriktad mot humaniora behövs. - Personer från näringslivet. - Någon från statlig förvaltning. - Någon som kan naturvetenskap/teknik. Nomineringsgruppen såg gärna att det gick att kombinera flera av dessa områden. Politiker Ingen ledamot tillhör kategorin politik i första hand. Intervjupersonen berättar att de i nomineringsgruppen var överens om att inte föreslå aktiva politiker till styrelsen. Politiker hör enligt intervjupersonen inte hemma i universitetsstyrelser. En avsutten politiker skulle gå bra men inga nuvarande riksdagsledamöter eller kommunalråd. På frågan varför svarar intervjupersonen att det är principiellt viktigt, speciellt när det gäller riksdagsledamöter. Eftersom de externa ledamöterna utses av regeringen blir det rundgång i systemet om riksdagsledamöter är med i styrelserna. Intervjupersonen har heller inte positiva erfarenheter 21

23 av aktiva politiker i styrelser och menar att även om det är bra personer så blir de uppbundna till politiken. Marknad En person tillhör kategorin marknad. På frågan varför det är så få marknadsrepresentanter säger intervjuperson att det var en slump de hade tänkt sig två men det blev ett nej sent i processen. Tre skulle sitta kvar i styrelsen hade de bestämt och då hade nomineringsgruppen bara fem platser att fylla och där ville det ha med flera andra personer förutom marknadsrepresentanter. Här vill jag bara påpeka att två representanter fortfarande hade varit få jämfört med styrelsernas sammansättning vid andra universitet. Resonemanget pekar på en intressant aspekt vid vilken gräns nomineringsgruppen anser att det är tillräckligt med personer från en enskild sfär. Akademi, mm. Tre personer tillhör kategorin chef akademi eller akademi. Den som är kategoriserad som chef inom akademin har naturvetenskaplig/teknisk kompetens och erfarenhet från näringslivet. Den första person som tillhör kategorin akademi är enligt intervjupersonen stark inom samhällskunskap. Det var en annan i nomineringsgruppen som drev på det förslaget. Den andra personen kategoriserad som akademi har kunskap om en ny utbildning vid universitetet. Nomineringsgruppen ville ha en professor inom detta område berättar intervjupersonen. På frågan vad de i nomineringsgruppen tänkte på specifikt för just detta universitet svarar intervjupersonen att denne hade utgått från ett annat perspektiv om det gällde KTH eller Uppsala universitet. Intervjupersonen tror att det är fler akademiker i styrelserna ju mindre lärosätet är. På Uppsala universitet eller Stockholms universitet tar man inte in professorer från andra universitet, det skulle vara lite konstigt, anser intervjupersonen. Möjligtvis kan man ta in en rektor från ett annat universitet i Skandinavien. Vid en liten högskola kan man däremot ha professorer från andra lärosäten i styrelsen enligt intervjupersonen. Det på grund av att den vetenskapliga profilen kan behöva stärkas. På den senare frågan om varför det är så många ifrån kategorin akademi eller chef akademi i styrelsen relativt sett andra styrelser svarar intervjupersonen att nomineringsgruppen tyckte att det var ett nytt och litet universitet med en något bräcklig eller tunn akademisk kompetens. Att ta in kompetens från universitet i mer etablerade former var ett sätt att stärka akademin. 22

24 Regional förankring På frågan om hur nomineringsgruppen resonerade kring regional förankring klargör intervjupersonen att de inte föreslagit en regional styrelse. De var i nomineringsgruppen överens om att universitet är en nationell inrättning. Två av de föreslagna personerna hade i slutändan en regional förankring. Det var bl.a. en sittande ledamot som var bra och omnonimerades. Personen från näringslivet var också lokal, även om de haft andra tilltänkta från början. Personlig kännedom Jag frågade om nomineringsgruppen kände till alla personligen. Svaret är att nomineringsgruppen kände eller åtminstone kände till de flesta. Nomineringsgruppen kände till att alla var bra personer, även om de inte kände alla själva berättar intervjupersonen. Studentrepresentanten satt själv i styrelsen och kände till de sittande ledamöterna. Men det fanns minst en person som ingen hade träffat och som de fick tips om. Det stora universitetet Av tabell fyra på sidan 14 framgår att alla ledamöter innehar chefspositioner och att fem har disputerat. Ledamöterna i styrelsen kommer från intressesfärerna stat, marknad, kultur/samhälle och chef akademi med fem stycken, dvs. en majoritet, från kategorin marknad. Intervjupersonen beskriver att nomineringsgruppen ville ha en ökad näringslivskompetens eftersom den kompetensen saknas i universitet och är viktig för universitetets tredje uppgift samverkan. Gruppen ville enligt intervjupersonen även ha forskningskompetens som framför allt var kopplad till tillämpning. Det stora universitetet är ensamt om, i mitt urval, att inte ha någon som tillhör kategorin akademi i första hand. Samtidigt innehåller förslaget högst andel disputerade ledamöter jämfört med styrelserna för de tre andra lärosätena. Vid ett samtal med regeringens representant i nomineringsgruppen framgår hur det här kan komma sig. Denne berättar att gruppen sökte efter välutbildade personer som själva skulle förstå vad viktigt det är med utbildning, men att de dessutom skulle ta med kunskap in i universitetet genom att de skulle ha annan arbetslivserfarenhet än inom akademin. Några specifika kompetensområden som de sökte nämns av intervjupersonen, däribland kunskap om ICT, Kina och ett specifikt vetenskapsområde vid universitetet. Av intervjun framgår att det finns konkurrens om ledamöter, men det verkar som att det finns en ganska stor attraktionskraft att sitta i detta universitets styrelse. 23

25 Intervjun med denna person var kortare än med de övriga personerna. Jag valde därför att inte ställa de mer övergripande frågorna om universitetets roll, styrelsens uppgift, osv, utan intervjun fokuserade på själva urvalet av ledamöter. Jag hade heller inte möjlighet att visa bilden där universitetet jämförs med andra lärosäten och ställa frågor utifrån det. Övergripande om arbetet Intervjupersonen berättar att nomineringsgruppen hade ett inledande möte där de diskuterade vilken kompetensprofil och erfarenhetsbakgrund de ville att ledamöterna skulle ha i styrelsen. De kom ganska snabbt överrens om följande: - De ville ha forskningskompetens som framför allt var kopplad till tillämpning av forskning. - Ett särskilt verksamhetsområde var viktigt att täcka. - Ej för stark slagsida åt något vetenskaps-/verksamhetsområde. De visste att det fanns risk för en tyngdpunkt på det verksamhetsområde som samtidigt var viktigt att täcka. - Den kulturella sektorn skulle vara med men ej nödvändigtvis på samma sätt som tidigare. - Någon med kunskap om förvaltningspolitik. - Någon som besatt ekonomisk kompetens. - Alla skulle kunna vara ambassadörer för universitetet. Vid ett samtal med regeringens representant i nomineringsgruppen berättar denne att de letade efter kompetenta personer med vana av styrelsearbete, som visste att en styrelse inte ska vara inne i de operativa frågorna utan att ledamöterna framför allt ska diskutera strategiskt. Denne person berättar också att de sökte välutbildade personer som själva skulle förstå vad viktigt det är med utbildning men att de dessutom skulle ta med kunskap in i universitetet genom att de skulle ha annan arbetslivserfarenhet än inom akademin. Nomineringsgruppen tittade tidigt på den sittande styrelsens sammansättning. De två som suttit i två perioder fick vid ett samtal med intervjupersonen veta att det var liten chans att de skulle omnomineras. Intervjuperson visste att en av dessa som var under 70 år var eftersökt till andra styrelser. Intervjupersonen beskriver det som att Sverige inte är så stort och det finns en viss konkurrens om somliga kandidater. Intervjupersonen berättar att det är lite känsligt vilka som omnominerades eftersom de flesta i styrelsen ville sitta kvar. 24

26 Ordförande När det gällde ordförande ville nomineringsgruppen ha någon som hade bred kunskap, en strategisk blick och kunde stötta och komplettera rektor berättar intervjupersonen. De tänkte sig en ny ordförande i den tidigare ordförandens anda: en mycket klok person med vetenskaplig kompetens och företagserfarenhet. Den person som de kom på och senare föreslog tyckte de var en av de absoluta toppkandidaterna. Personen hade vetenskaplig kompetens och enligt intervjupersonen fötterna i myllan i verksamheter som var viktiga för universitetet. Då intervjupersonen ringde och frågade så sa personen att om det är någonstans denne skulle vilja vara med i styrelsen så var det vid detta universitet. Det är enligt mig en indikation på att det kan vara olika attraktivt att sitta i olika högskolors och universitets styrelser. Jämför exempelvis med högskola två där nomineringsgruppen fick flera nej innan de hittade en person som de tyckte motsvarade deras krav och som tackade ja till att vara ordförande. Stat, kultur och samhälle En person tillhör i första hand kategorin chef akademi men har en rad andra erfarenheter. Intervjupersonen beskriver att nomineringsgruppen ville ha förvaltningspolitisk kompetens och då föll valet på denna person. En person tillhör kategorin stat i första hand. Intervjupersonen beskriver personen som en blandning av kultur och kunnig förvaltningspolitiskt. Personen är också känd som en duglig chef enligt intervjupersonen. En person tillhör kategorin kultur/samhälle i första hand. Intervjuperson berättar att nomineringsgruppen hade en lång diskussion om kulturells kompetens. På frågan vad diskussionen handlade om så berättar intervjupersonen att de ville hitta någon med tanke på att lärosätet är ett fullskaligt universitet. Det handlar inte bara om det vetenskapsområdet som växer mest och det som är nytt. Nomineringsgruppen ville inte ha en konkret förespråkare för de torra vetenskaperna men ändå någon som hade det perspektivet, ett mer samhälleligt kulturellt perspektiv. Marknad Fem personer är i första hand kategoriserade som marknad. En av dem är ordföranden som beskrivits tidigare. Intervjupersonen berättar att nomineringsgruppen ville ha en ökad näringslivskompetens. Den kompetensen finns inte i universitetet enligt intervjupersonen som 25

27 anser att det är viktigt för universitetets tredje uppgift hur universitetets verksamhet kopplas till det omgivande samhället och samhällsutvecklingen i övrigt. Nomineringsgruppen ville även ha marknadsföringskompetens och särskild kunskap om Kina. Intervjupersonen säger att gruppens bild var att universitetet skulle kunna samarbeta mer med Kina vad gäller forskning och utbildning. Utifrån denna önskan blev den första personen kategoriserad som marknad utvald. Personen är alumn från universitetet, kommunikatör och kan Kina i och med att denne har företagat där. Personen är också yngre och nomineringsgruppen ville gärna ha lite yngre men erfarna personer i styrelsen. Nomineringsgruppen ville ha en forskare med lyskraft, gärna med internationell erfarenhet och näringslivskoppling. Det blev den tredje personen kategoriserad som marknad. Personen är också en förstärkning av kompetensen för ett det särskilda vetenskapsområdet vid universitetet som nomineringsgruppen ville att styrelsen skulle täcka. Nomineringsgruppen ville även ha någon med kunskap om ICT, gärna med koppling till näringslivet, vilket blev den fjärde personen. Den femte personen satt tidigare i styrelsen och har ett naturvetenskapligt industriellt perspektiv. Personen fick goda omdömen från universitetsledning och andra ledamöter. Anledningar att inte ge förnyat förtroende Det har av intervjuerna framkommit flera anledningar till att sittande ledamöter inte föreslås ännu en period av nomineringsgrupperna. Till att börja med finns regeringens förhållningsregler om max två mandatperioder. I vissa fall har ledamoten själv uttryckt att denne inte vill sitta kvar i styrelsen, ofta med tidsskäl som anledning. I andra fall har nomineringsgruppen ansett att ledamoten inte har bidragit i styrelsearbetet eller haft ett aktivt engagemang för högskolan/universitetet. I något fall anger intervjupersonen att en ledamot inte passar att sitta i en styrelse. Några av intervjupersonerna säger att de sökte en annan typ av kompetens. Sammanfattning och diskussion om urvalet Här följer en kort sammanfattning av det som jag bedömer som mest intressant vad gäller urvalet av ledamöter. Till att börja med vill jag betona att jag vid intervjuerna har varit öppen för synpunkter på min kategorisering. I ett fåtal fall har jag lagt till kategorier i andra hand, men kategoriseringen i första hand har aldrig ändrats. Oftast har kategoriseringarna stämt väl överrens med hur intervjupersonen har sett på de föreslagna ledamöterna. Med detta vill jag säga att kategorierna har varit användbara för att beskriva styrelsernas sammansättning. 26

28 Gemensamt är att den stora majoriteten av styrelseledamöterna är chefer. Det finns en spridning i antal disputerade från två vid högskola två till fem stycken vid det stora universitetet. Jag vill här återkoppla till den översiktliga kartläggningen av ledamöternas första hands kategorisering vid 14 lärosäten. Denna förstudie ger en bild av att personer från näringslivet i stor utsträckning efterfrågas i styrelserna, även om högskola ett och det mindre universitetet avviker från detta både i den större och mindre jämförelsen. Vidare innehåller alla styrelser mellan en och tre personer som kategoriseras som stat i första hand och alla intervjupersoner nämner också att de vill ha någon i styrelsen med kunskap om statlig förvaltning. Att arbeta i ledande positioner inom civilsamhället eller fack är däremot inte efterfrågat någonstans. Ganska få ledamöter tillhör också sfären kultur/samhälle jämfört med andra kategorier i de olika styrelserna. Endast en aktiv politiker finns bland de fyra styrelserna. Det finns en skepsis mot att ha med politiker hos alla intervjuade, även hos den som har valt att ha med den aktiva politikern. När det gäller representanter som kategoriseras som marknad är andelen högst vid högskola två och det stora universitetet. Vid högskola två menar intervjupersonen att det visar att det är en regional högskola med mycket yrkesutbildning. Intervjupersonen vid det stora universitet säger att nomineringsgruppen ville ha en ökad näringslivskompetens i universitetet vilket är viktigt för samverkansuppdraget. En fråga jag ställer mig i efterhand är hur nomineringsgrupperna ser på samverkansuppdraget och kontakten mellan forskning, högre utbildning och det omgivande samhället. Kan det vara så att de allra flesta har ett ganska ensidigt fokus på samverkan med näringslivet? Vid högskola ett och det nya mindre universitetet tillhör jämförelsevis fler ledamöter kategorierna chef akademi och akademi. Det förklaras av intervjupersonerna med att nomineringsgrupperna faktiskt ville stärka upp den akademiska kompetensen givet att det var en ny högskola och ett nytt universitet som kan behöva en stärkt akademisk förankring. Av kartläggningen framgår att dessa två lärosäten skiljer ut sig bland de 12 andra. Det vore intressant att vid en större jämförelse se hur pass unik deras argumentation för akademisk kompetens i styrelser för nya högskolor och universitet är. Vad som är viktigt i sammanhanget är att det är rimligt att tänka sig att personer från olika sfärer kan ha olika syn på kunskap, universitet och högskolors roll samt styrning av högre 27

29 utbildning och forskning. En fortsatt undersökning av hur ledamöter i styrelserna resonerar kring dessa frågor samt om och hur det påverkar deras beslut vore särskilt intressant att genomföra eller ta del av. Det är också intressant att jämföra styrelsers sammansättning över tid. Då jag jämför kartläggningarna av intressesfärerna i styrelserna som föreslogs och senare utsågs av regeringen år 2013 med år 2010 så finner jag att styrelsesammansättningen ser mycket lika ut mellan de två tidpunkterna på högskola ett och det mindre universitetet, se tabell fem på nästa sida. Det kan vara en indikation på att det finns en viss spårbundenhet i styrelsernas sammansättning. I intervjuerna framkommer också att nomineringsgruppen har gått igenom den tidigare styrelsens sammansättning noggrannt. En hypotes är att den tidigare styrelsen är en utgångspunkt för nomineringsgruppen i deras arbete med att definiera vilken kompetens som behövs hos ledamöterna. Jag anser även att styrelserna vid det stora universitetet och högskola två är ganska liknande vid de två tidpunkterna. Dock har båda lärosätenas styrelser två fler externa ledamöter som kategoriseras som marknad i första hand år 2013 jämfört med Det är alltför få lärosäten och en mycket kort tidsperiod för att visa på någon tydligt trend. Dessbättre är det möjligt att göra en större kartläggning över tid för att se förändringar i sammansättningen. En sådan underökning skulle exempelvis kunna visa om ledamöter rekryteras i högre utsträckning från näringslivet idag jämfört med tidigare. 28

30 HÖGSKOLA ETT STORT UNIVERSITET :a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand STAT MARKNAD STAT POLITIK STAT STAT MARKNAD STAT KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF CHEF KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF STAT KULTUR/ SAMHÄLLE KULTUR/ SAMHÄLLE STAT MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD POLITIK MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF Antal chefer: 7 Antal chefer: 8 KULTUR/ SAMHÄLLE KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF MARKNAD MARKNAD MARKNAD FACK POLITIK STAT STAT Antal disputerade: 4 Antal disputerade: 5 POLITIK CHEF HÖGSKOLA TVÅ NYTT MINDRE UNIVERSITET :a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand 1:a hand 2:a hand POLITIK POLITIK STAT POLITIK STAT STAT STAT POLITIK STAT STAT STAT MARKNAD STAT MARKNAD STAT STAT POLITIK MARKNAD STAT KULTUR/ SAMHÄLLE MARKNAD MARKNAD STAT MARKNAD MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE STAT KULTUR/ SAMHÄLLE MARKNAD MARKNAD CHEF MARKNAD CHEF MARKNAD MARKNAD KULTUR/ SAMHÄLLE KULTUR/ SAMHÄLLE CHEF STAT Antal chefer: 7 Antal chefer: 6 Antal disputerade: 2 Antal disputerade: 4 Tabell 5. Intressesfärer för utsedda externa representanter i styrelserna år 2013 och 2010 för fyra lärosäten. Orange markering visar vem som är ordförande. 29

31 6.2 Nomineringsgruppens kontakter med andra Nedan beskriver jag hur olika nomineringsgrupper har arbetat med samråd och därefter särskilt hur samråden med rektor har sett ut Samråd Av beskrivningarna nedan framgår att alla nomineringsgrupper har haft samråd med rektor. Utöver det varierar graden av samråd. Endast högskola två verkar ha haft samråd i form av planerade träffar med olika grupper inom och utom högskolan. För att få ett mer tillförlitligt material hade jag behövt fråga mer på detta område, exempelvis ta reda på om personerna i nomineringsgruppen ansvarade för samråd var för sig eller hur samråden gick till var det planerade träffar eller ringde varje person några som de kände till på högskolan eller i regionen? Trots detta menar jag att vad intervjupersonerna har berättat ger en översiktlig bild av att graden av samråd varierar. Högskola ett Intervjupersonen vid högskola ett hade kontakt med rektor, med lärarrepresentanter och med andra lärare som denne kunde prata öppet med. Vid första mötet med rektor diskuterade de vilka kategorier man skulle kunna tänka sig i styrelsen exempelvis personer från andra lärosäten, det lokala näringslivet och samhället. Det var diskussioner på en abstrakt nivå. Många hörde också av sig till nomineringsgruppen och ville påverka förslaget om ledamöter. Högskola två Intervjupersonen vid högskola två berättar att nomineringsgruppen genomförde löpande samråd med rektor samt ett flertal andra samråd bland annat med cheferna under rektor vid högskolan, fackliga representanter, Svenskt näringsliv samt landsting- och kommunförbund. Landshövdingen pratade även om arbetet i andra sammanhang och fick in förslag på namn. Nomineringsgruppen lyckades inte med att få till ett samråd med studenterna som de hade velat. Vid samråden förklarade nomineringsgruppen hur processen att utse styrelsen gick till, de tog emot namnförslag och synpunkter på vilken typ av kompetens man ville ha i styrelsen. Det nya mindre universitetet Intervjupersonen från det mindre universitetet hade kontinuerlig kontakt med rektor. Utöver det så framkom aldrig om intervjupersonen eller övriga i nomineringsgruppen hade samråd med andra personer. 30

32 Det stora universitetet Intervjupersonen vid det stora universitetet träffade universitetledningen redan innan första mötet med hela nomineringsgruppen. Efter att nomineringsgruppen hade setts träffade intervjupersonen universitetsledningen igen och hörde efter om ledningens syn på profiler, vilken kompetens de önskade och förslag på personer. Intervjupersonen ringde även alla i gamla styrelsen. De andra i nomineringsgruppen lyssnade in på varsitt håll med sina kontakter och med studenterna. Vid telefonsamtalet frågade intervjupersonen om ledamoten ville sitta kvar, om ledamotens upplevelse av styrelsearbetet och av universitetsledningens arbete samt bad om omdömen om de andra ledamöternas insats. Nomineringsgruppen fick in jättemånga tips från alla möjliga personer administratörer, näringslivspersoner, studenter, professorer och från den sittande styrelsen Om rektors inflytande i processen Det finns en spridning i hur stort inflytande nomineringsgruppen har låtit rektor ha i urvalet av ledamöter alltifrån att intervjupersonen har markerat att rektor måste acceptera nomineringsgruppens förslag till att gruppen inte har gått vidare med att kontakta personer som rektor var emot. I ett fall fick nomineringsgruppen resonera kring hur de skulle ställa sig till en konflikt som rörde rektor och som också delade den dåvarande styrelsen. Nomineringsgruppen markerar nomineringsgruppens självständighet En intervjuperson berättar att nomineringsgruppen fick konkreta förslag på ledamöter från rektor som gruppen inte tog med i sitt förslag, vilket rektor till en början inte accepterade. Rektor försökte påverka folk i intervjupersonens omgivning att påverka denne att ändra sig med det gick intervjupersonen inte med på. Den intervjuade kontaktade rektor och markerade att rektor måste acceptera valberedningens förslag. Intervjupersonen betonar att nomineringsgruppen jobbade utifrån förordningen och instruktionen. Det slutliga förslaget är inte rektors förslag utan det är valberedningens förslag säger intervjupersonen. Intervjupersonen betonar integritet På frågan om rektor har godkänt nomineringsgruppens förslag innan de gått vidare i processen svarar en intervjuperson att det har fungerat tvärtom rektor ska inte utse sina egna ledamöter utan nomineringsgruppen måste ha integritet menar denne. Intervjupersonen säger att de så klart ville ha en styrelse som fungerade med ledningen. Nomineringsgruppen har resonerat namn med ledningen, tagit emot namnförslag och hört deras prioriteringar men inte 31

33 alltid delat dem. Nomineringsgruppen kommunicerade förslagen tidigt för att se om ledningen gick i taket vilket de inte gjorde, men rektor fick inte alltid som han eller hon ville. Nomineringsgruppen är enig om att lyssna på rektors synpunkter En intervjuperson berättar att nomineringsgruppen bollade alla namn med rektor för att stämma av. Det kan ha hänt att de inte stämde av något namn i slutet av processen. Rektor var emot några av ordförandeförslagen och då hittade de andra förslag. Rektor hade i övrigt inte så mycket synpunkter. Intervjupersonen säger att de var eniga i gruppen om att lyssna på rektor i den här frågan. En viktig utgångspunkt att förankra med rektor Intervjupersonen tycker att det är viktigt att förankra nomineringsgruppens förslag med rektor. Det var en viktig utgångspunkt för intervjupersonen och denne pratade många gånger i telefon med rektor och diskuterade namnförslag innan nomineringsgruppen gick vidare i arbetet. Under en tid var nomineringsgruppen internt oenig om förslag till ordförande. Den intervjuade ville att man skulle föreslå den rektor uttryckligen ville ha, medan de andra i nomineringsgruppen ville ha en annan ordförande. Intervjupersonen argumenterade för att nomineringsgruppen skulle föreslå den person rektor förespråkade eftersom att rektor hade ett bra samarbete med denne. Detta eftersom det enligt intervjupersonen är dåligt om ordförande och rektor driver olika linjer och inte kommer överens. Intervjupersonen beskriver det som en knepig situation där denne funderade på om han eller hon skulle reservera sig emot förslaget ifall att det skulle bli den som rektor inte ville ha. Intervjupersonen kom fram till att denne inte skulle reservera sig i ett sådant läge eftersom att det vore olyckligt med en reservation i starten för en ordförande. Nomineringsgruppen ska inte ta ställning i frågan om att avsätta rektor En intervjuperson berättar att det redan vid första mötet med nomineringsgruppen framkom att det fanns problem på högskolan som bl.a. gällde kritik mot rektor. Det fanns meningsskiljaktigheter inom styrelsen i frågan där vissa menade att rektor borde avgå. Intervjupersonen berättar att det fanns mycket aggressioner i styrelsen och bland vissa anställda. Det var ett mycket trist tonläge vid högskolan. Slutsatsen för nomineringsgruppen blev att de ville föreslå en ny ordförande och en i princip ny styrelse där endast två tidigare ledamöter skulle föreslås vara kvar. Intervjupersonen beskriver det som att nomineringsgruppen ville rensa luften. 32

34 Intervjupersonen och nomineringsgruppen kom fram till att det inte var deras uppgift att avgöra om rektor var bra eller inte samt ta ställning i frågan om att avsätta rektor. De ville få fram en bra styrelse och utgick ifrån vad som stod i förordningen. Intervjupersonen betonar att det inte var en normal process utan det var mycket infekterat vilket gjorde att de arbetade principiellt i gruppen. Det fanns många olika viljor och många hörde av sig till nomineringsgruppen och ville påverka förslaget om ledamöter. 6.3 Intervjupersonernas syn på universitet och högskolors roll i samhället Nedan sammanfattas svaren för två frågor om universitet och skolors roll i samhället deras uppgift och vilka värden de står för Universitet och högskolors uppgift På frågan Vilken uppgift har universitetet/högskolan i dagens samhälle? hänvisar två av tre till vad som står i högskolelagen om utbildning, forskning och samverkan. En av intervjupersonerna betonar istället att lärosätet ska fånga upp personer som vill börja en utbildning och förse arbetslivet med kompetens. Högskola ett Intervjupersonen vid högskola ett menar att det inte är nomineringsgruppen sak att bestämma vilken uppgift universitet och högskolor ska ha. I högskolelagen står att utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället är den verksamhet som ska bedrivas. Högskola två Intervjupersonen vid högskola två säger att högskolans uppgift är att fånga upp studenter, ungdomar, som vill börja en utbildning. Det är inte lätt att vara attraktiv för blivande studenter menar intervjupersonen. Högskolan ska även förse arbetslivet med kompetens samt ha kontakt med arbetslivet. Forskningen har också stor betydelse, även vid kontakten med näringslivet. Totalt sett ska universitet och högskolor utveckla samhället. Det nya mindre universitetet Intervjupersonen vid det mindre universitetet svarar att denne inte har något originellt svar på frågan mer än att det är forskning, utbildning och samverkan på högsta möjliga kvalitativa nivå som är universitetets uppgift. Utöver det anser intervjupersonen att studenterna ska bli anställningsbara, det är rimligt att forskningen förs ut i samhället och att universiteten bidrar till samhällsutveckling. 33

35 6.3.2 Värden som universitet och högskolor står för Nedan sammanfattas intervjupersonernas svar på frågan Vilka värden står universitet och högskolor för?. Intervjupersonernas inledande svar menar jag pekar på samma typ av värden. Alla intervjupersoner har med ordet kritisk i sitt svar i form av kritiskt tänkande eller en kritisk omprövande kraft. Även andra likheter finns. När den ena använder ord som kunnande och kompetens använder den andra uttrycket vetenskaplig grund. Utifrån svaren kan jag inte finna fog för att intervjupersonernas syn på vilka värden universitet och högskolor har skulle skilja sig åt väsentligt. Frågan har endast ställts till den som regeringen har utsett med kunskap om högskolan. Svar från studentrepresentanter och landshövdingar skulle kunna variera mer. Frågan är mycket intressant att ha med och svaren pekar på en viktig aspekt. Det kan vara så att alla som deltar i nomineringsarbetet har samma grundläggande syn på vilka värden verksamheten står för (eller anses ska stå för) och att det inte har betydelse för urvalet. På samma sätt kan självklart nomineringsgrupperna och enskilda personer resonera olika i frågor men dessa resonemang behöver därmed inte, vilket är bra att påminna sig om, heller har betydelse för urvalet. Högskola ett Intervjupersonen vid högskola ett anser att forskningens frihet, kritiskt tänkande, vetenskaplig grund och det intellektuella samtalet är värden som universitet och högskolor ska stå för. Universitet och högskolor ska enligt intervjupersonen ha andra förutsättningar än övriga myndigheter korta regleringsbrev till exempel. De ska vara oberoende och ha ökad frihet från statlig styrning. Högskolan ska inte vara genomreglerad, det är en fri intellektuell verksamhet. Högskolan står för produktion som för samhället framåt, en berikande intellektuell utveckling menar intervjupersonen. Samtidigt finns statens självklara behov av att veta var skattepengarna går. Styrsystemet måste vara utformat så att vetenskaplig grund är huvudsak. När det gäller forskning, fortsätter intervjupersonen, finns det även uppdragsforskning utifrån näringslivets behov som kan komma i konflikt med det förutsättningslösa kunskapssökandet. Där måste det finnas en balans som inte lamslår det fria kunskapssökandet menar intervjupersonen. Om inte grundforskningen finns blir det andra, uppdragsforskningen, inte heller bra resonerar intervjupersonen. Vissa frågor är angelägna hos politiker men inte för forskarna. Detta är alltid ett aktuellt gränssnitt som kräver diskussion avslutar intervjupersonen. 34

36 Högskola två Intervjupersonen vid högskola två anser att kompetens, kunnande, kritiskt tänkande och allt det som tillhör den akademiska världen är värden som universitet och högskolan ska stå för. Det tycker intervjupersonen är viktigt. 16 Det nya mindre universitetet Intervjupersonen vid det mindre universitetet anser att universitetet står för en oavhängig samhällskraft, en kritisk omprövande kraft, och det är viktigt att slå vakt om. Universitet och högskolor skiljer sig i grunden från exempelvis annan statlig sektor menar intervjupersonen. Andra myndigheter styrs på ett annat sätt. Universitet och högskolor ska ha vida ramar i styrningen och ännu mer autonomi tycker intervjupersonen. Orsaken till detta är att det ger den bästa kvalitén om universiteten har autonomi/frihet. 6.4 Om intervjupersonernas syn på styrelsens roll Styrelsens uppgift eller roll Nedan sammanfattas intervjupersonernas syn på vilken roll eller uppgift styrelsen har. Två av svaren utgår från att styrelsens främsta uppgift är att stödja rektor. Två nämner också specifikt att styrelsens inte ska lägga sig i innehållsfrågor eller de praktiska detaljerna. Högskola två Intervjupersonen vid högskola två anser att styrelsens uppgift är att ha ett helhetsperspektiv och arbeta för en övergripande målsättning. De ska lämna de praktiska detaljerna vilket inte är lätt. Intervjupersonen tycker också att ledamöterna ska vara ambassadörer för högskolan vara stolta och göra reklam för högskolan. Det nya mindre universitetet Intervjupersonen för det mindre universitet svarar att en styrelses viktigaste uppgift är att stödja rektor. Styrelsen varken kan eller bör driva en egen politik. Intervjupersonen ser inte styrelsen som regeringens redskap att styra universiteten de ska stödja verksamheten. Styrelsen ska akta sig för att lägga sig i innehållsfrågor utan stötta universiteten. En central uppgift är att vara en kanal in och ut ur samhället och därför är det viktigt med bredd i styrelsen. De externa ledamöterna har enligt intervjupersonen ett oerhört informationsunderskott jämfört med universitetsledningen. Möjligheten att utöva inflytande är begränsad och det är 16 Denna intervjuperson fick inte frågan vad som skiljer universitet och högskolor från andra myndigheter eller andra sektorer vilket gör att svaret är kortare. 35

37 bättre att styrelsen är stöttande i och med att den saknar information för att styra verksamheten. Intervjupersonen har också erfarenhet av att nya ledamöter snabbt uppfattar sig som företrädare för universitetet och solidariserar sig med universitetet. Det stora universitetet Intervjupersonen vid det större universitetet fick aldrig den direkta frågan om styrelsens roll men ämnet kom upp under intervjun. Intervjupersonen säger att utgångspunkten vid urvalet var att styrelsens främsta uppgift är att vara stöd till och komplettera rektor. Styrelsen ska kunna ta strategiska beslut och ta ansvar för ekonomin Relationen mellan rektor och styrelse Relationen mellan rektor och styrelse har redan berörts i föregående fråga. Här redovisas svar på direkta frågor om denna relation. Även av dessa svar framgår att styrelsen bör stötta rektor men att i det också ingår att rektor kan ha hjälp av kritiska synpunkter från ledamöterna. Intervjupersonen vid högskola tre menar att styrelsen framför allt har en korrigerande roll och inte kan gå emot rektor i för många fall. En intressant frågeställning är om och hur synen på styrelsens relation med rektor påverkar vilket inflytande nomineringsgruppen ger rektor i processen. Högskola ett På frågan hur intervjupersonen ser på styrelsens möjlighet att väga upp en stark rektor ges svaret att dennes utgångspunkt är att styrelsen och rektor ska verka i harmoni. Nomineringsgruppen valde en styrelse som, enligt intervjupersonen, skulle kunna stötta rektor. Att ha en annan åsikt än rektor är inte detsamma som att vara olämplig utan det kan stärka rektor menar intervjupersonen. Högskola två På frågan hur relationen mellan rektor och styrelse ska vara svarar intervjupersonen att styrelsen ska stödja rektor genom att vara ett stöd och en hjälp. Styrelsen ska komma med nya idéer, även kritiska idéer, eftersom rektor har hjälp av kritiska synpunkter, men totalt sett ska styrelsen och speciellt ordföranden vara ett stöd till rektor enligt intervjupersonen. En rektor har ingen chef och därför är styrelsen och ordföranden viktig. Det nya mindre universitetet På frågan hur intervjupersonen ser på styrelsens möjlighet att väga upp en stark rektor säger intervjupersonen följande: Styrelsen tar ställning till förslag som har utarbetats inom universi- 36

38 tetet och som rektor har godkänt. Styrelsen kan enligt intervjupersonen inte gå emot förslagen i allt för många fall. Rektor ska ha intern auktoritet och det kan styrelsen hjälpa till att bygga upp eller undergräva. En styrelseledamot har en gång sagt till intervjuperson att när förslagen läggs till styrelsen så är ju allt redan klart. Då svarade intervjupersonen att universitetsledningen inte är så dum att den lägger fram sådant som styrelsen inte går med på. Man kan säga att styrelsen har en korrigerande roll menar intervjupersonen styrelsen beslutar nästan alltid i enlighet med förslaget men förslaget är utformat för styrelsen. 6.5 Om nomineringsgruppens resonemang om kollegial styrning och linjestyrning Nedan redovisas om och på vilket sätt intervjupersonerna resonerade kring kollegial styrning och linjestyrning under nomineringsprocessen. Ingen har under nomineringsprocessen tänkt i de termerna. Däremot anser intervjupersonen för högskola ett att de ledamöter som de valt ut från akademin står för det kollegiala styrsystemet och intervjupersonen från högskola två menar att de valt personer från akademin eftersom de vet hur just akademin fungerar. Intervjupersonen från det mindre universitet framför i sammanhanget att det är viktigt med akademisk kompetens i styrelsen vid ett litet universitet på grund av att när akademin internt inte är så stark, så kan de samhälleliga intressena annars bli för starka i styrelsen. Högskola ett Intervjupersonen från högskola ett svarar att de inte tänkte exakt i de termerna men att representanter från akademin står för det kollegiala styrsystemet. En av de föreslagna ledamöterna var direkt engagerad i frågan. En annan av de föreslagna ledamöterna är enligt intervjupersonen också genomtänkt kring akademisk frihet kontra vad som är statlig förvaltning. Intervjupersonen tycker att frågor som Vad är ett kollegialt styrsystem? eller Om man utgår från vetenskaplig grund vad får det för konsekvenser för rektors styre? är viktiga perspektiv. Högskola två Intervjupersonen vid högskola två säger att nomineringsgruppen inte tänkte i termer av kollegial styrning eller linjestyrning vid urvalet men att det var anledningen till att de ville ha någon från universitet som vet hur akademin fungerar. Annars tänkte inte nomineringsgruppen på den inre organisationen så direkt berättar intervjupersonen. Däremot resonerade de om att ordföranden skulle kunna det statliga systemet. Intervjupersonen berättar vidare att det är främmande för styrelseledamöter med kollegial styrning och att de får lära sig om det 37

39 när de börjar i styrelsen. Intervjupersonen säger i sammanhanget att denne hoppas att de utifrån akademin tillför. Det mindre universitetet Intervjupersonen vid det mindre universitet svarar att nomineringsgruppen inte funderade kring kollegial styrning och linjestyrning vid urvalet. Däremot har intervjupersonen varit inne på de frågorna förut vid jobb vid universitetet. Intervjupersonen har utifrån sina erfarenheter från ett större universitet blivit förvånad över hur svagt kollegiet är vid detta universitet och hur rektor/ledning har ett mer direkt inflytande. Förra rektorn genomförde exempelvis en organisationsreform som totalt saknade stöd i verksamheten berättar intervjupersonen. Ingen rektor hade betett sig så på ett större universitet menar denne vidare. Den kollegiala organisationen kan vara en broms men också en stabilitet i organisationen. Tidigare har intervjupersonen funderat kring detta och att den kollegiala organisationen bör stärkas. På frågan om det här resonemanget har något att göra med de föreslagna ledamöterna ur akademin svarar intervjuperson att det hänger ihop lite. När akademin internt inte är så stark, så kan de samhälleliga intressena bli för starka menar intervjupersonen. Det är därför viktigt med akademisk kompetens i styrelsen för ett lite universitet. 6.6 Nomineringsgruppens samarbete och rollfördelning Studentrepresentantens roll Under intervjuerna framkom att studentrepresentanterna verkar ha haft en mindre roll än övriga ledamöter. Tre intervjupersoner säger att studentrepresentanten inte var lika delaktig i arbetet och de hade exempelvis mindre kontakt med studentrepresentanten jämfört med den tredje personen i nomineringsgruppen. En intervjuperson beskriver det som att studenterna inte känner till möjliga personer lika bra och inte har kontakter eftersom de inte är i den miljön där de finns. Studentrepresentanten i nomineringsgruppen kan vara samma student som är studentrepresentant i styrelsen. Det skulle kunna betyda att denne får en särskild roll i och med att han eller hon känner till alla i den sittande styrelsen. En intervjuperson menar att studentrepresentanten var partisk i och med att denne satt i styrelsen. Intervjupersonen anser att det kan bli lite som att studentrepresentanten utser sina övriga ledamöter. En annan intervju- 38

40 person nämner att studentrepresentanten kan ha ett gammalt bråk med rektor och utifrån det vilja ha andra personer i styrelsen 17. Två av intervjupersonera ifrågasätter studentrepresentationen i nomineringsgruppen. Båda uttrycker att det är konstigt att en studentrepresentant är med när studenterna har egen representation i styrelsen. En av intervjupersonerna menar att studenterna får för stort inflytande i förhållande till lärare och annan personal. Landshövdingens roll Tidigare i rapporten har kunnat konstateras att landshövdingen har något av en ordföranderoll. Jag har av min undersökning inga tydliga indikationer på att landshövdingen har haft en större roll i arbetet än andra. I ett fall har landshövdingen kontaktat universitetsledningen för att diskutera nomineringsprocessen innan nomineringsgruppen som helhet hade börjat arbeta. Vid intervjuerna har jag inte ställt frågor i syfte att få fram om någon person i nomineringsgruppen har haft ett större inflytande än någon annan under processen, vilket självklart går att göra vid en fortsatt undersökning. De inbördes relationerna och eventuellt skiftande preferenserna tror jag även framkommer om man intervjuar alla i nomineringsgruppen vid ett lärosäte. Det vore därför intressant att se om landshövdingen i praktiken har större inflytande i processen i egenskap av ordförande. I majoriteten av alla län finns det bara ett lärosäte men Stockholms län avviker med 12 statliga universitet och högskolor. En hypotes är att landshövdingen i Stockholms län har haft mindre inflytande vid urvalet till dessa styrelser jämfört med landshövdingar i övriga landet. Det kan kanske tyckas vara en ganska enkel hypotes. Jag menar att det är rimligt att anta att många av universiteten och högskolorna i Stockholms län redan har en mer nationell karaktär än många regionala universitet och högskolor. Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholms universitet, Konstfack, Dans- och Cirkushögskolan och Försvarshögskolan är lärosäten där det är rimligt att anta att de som arbetar där eller sitter i styrelsen inte har med det regionala perspektivet på samma sätt som högskolor i glesbygden. Eventuella skillnader mellan styrelsernas sammansättning vid ett regionalt lärosäte jämfört med ett nationellt lärosäte skulle därmed kunna förstärkas i och med vilket engagemang landshövdingen rimligen kan ha. En eventuell ordförandeeffekt kanske har uteblivit i Stockholms län? 17 Det framgår inte om det är andra personer än vad rektor vill ha eller de andra i nomineringsgruppen. 39

41 7 En bild av hur ledamöter utses och hypoteser I arbetet med att undersöka hur de externa ledamöterna utses har jag skapat mig en bild av vad som skulle kunna ha betydelse för deras arbete vilket jag åskådliggör i bild 1 nedan. I detta avsnitt beskriver jag bilden och jag börjar inifrån för att sedan ta mig utåt. Bild 1. En bild av nomineringsgruppens arbete. Den enskilda ledamoten De tre cirklarna i olika färger representerar de tre personerna i nomineringsgruppen. Dessa olika personers uppfattningar bör ha betydelse för urvalet av ledamöter. Det kan handla om exempelvis vilket behov eller problem de anser att högskolan/ universitetet har, hur viktigt de anser det är med representanter för olika sfärerer, vilka personliga egenskaper de tycker att en styrelseledamot ska ha eller vilken syn de har på styrelsens roll. Av intervjuerna framgår att det verkar finnas resonemang kring de olika prioriteringarna av intressesfärer, de intressesfärer som är vanligast hos ledamöterna ser ut att vara så på grund av ett aktivt val, att 40