Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Telefon +46 (0) E-post Diarienr BUN 2011/45 Datum Tjänsteskrivelse Expediering till: BUN, Skolinspektionen Yttrande över ansökan om godkännande av bidrag till fristående skola, Snitz Grund Gotland Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta: BUN avstyrker att Skolinspektionen medger godkännande och rätt till bidrag till PPS AB för drift av fristående grundskola 6-9, Skolinspektionens dnr :1213. Förvaltningens underlag till BUN delges Skolinspektionen. Bakgrund och ärendebeskrivning PPS AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola åk 6-9, Snitz Grund Gotland, i Gotlands kommun med placering i Klintehamn med start augusti Gotlands Kommun har beretts möjligheten att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 29 april Ärendets beredning Ansökan Ansökan avser en grundskola med särskild profil för elever i behov av anpassade insatser främst inom det neuropsykiatriska området. Skolan planeras att placeras i Klintehamn i anslutning till PPS AB övriga skolverksamhet i området, f n driver man Donnergymnasiet. Man har också lämnat in en ansökan om att få starta en grundskola för åldrarna F-5 Skolans verksamhet och pedagogik Av ansökan framgår att skolan planerar att ha en allmän inriktning med särskild inriktning mot elever med behov av individuella och specialanpassade stödinsatser. Pedagogik och arbetssätt skall anpassas till elever som behöver extra struktur, tydlighet och trygghet. Skolans målgrupp Snitz grundskola är anpassad till elever med neuropsykiatriska funktionshinder eller som av annan anledning behöver verksamheten. Exempel på målgruppens diagnoser: ADHD/ADD, OCD, Depression, annan sjukdom eller skolfobi. Planerad storlek 2012: Första läsåret planeras för 6 elever i åk 6 och 6 elever i åk 7 = totalt 12 elever 2013: Andra läsåret fylls skolan på med 6 nya elever i åk 6 = totalt 18 elever Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2(3) 2014: Tredje läsåret är skolan helt utbyggd och beräknas då ha 6 x 4 årskurser med 6/årskurs = 24 elever Beräknat antal lärare: år 1 = 3,2 tjänster (4 personer), år 3 6,4 tjänster (8 personer) Lokaler och utrustning Skolan förläggs till nuvarande Donnergymnasiet i Klintehamn. Skolan kommer att samutnyttja vissa lokaler, t ex specialsalar i NO och Hemkunskap. Idrottsundervisningen kommer att ske på egen utomhusplan samt genom att hyra gymnastiksal. Man ämnar satsa på hög datortäthet och IT-standard. Konsekvensbeskrivning Ekonomiska konsekvenser Kostnader för elever i behov av särskilt stöd på Gotland ligger till stor del inkluderat i elevbidraget. Då behov av särskilda undervisningsgrupper uppstått har finansieringen av dessa solidariskt delats av huvudmannens skolor och medlen har tagits från elevpengen. Det system för elevbidrag som ligger till grund för ansökan från Snitz Grund Gotland är baserat på att en stor del av elevbidraget gällande särskilda insatser söks via tilläggsbelopp. Att omvandla tilläggsbeloppet till en skolpeng är inte i linje med lagstiftarens intentioner, då tilläggsbeloppet endast är avsett at ge särskild ersättning för elever som har omfattande behov av extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Den särskilda ersättningen skall vara omedelbart kopplad till enskild elev och kan därför inte omvandlas till en generell skolpeng. De särskilda undervisningsgrupperna som bedrivs i kommunal regi är knutna till en bestämd skola för att eleverna i så stor utsträckning som möjligt skall kunna inkluderas och, där det är möjligt, delta i den ordinarie skolans verksamhet. I ansökan från Snitz Grund Gotland framgår att den verksamhet som man önskar bedriva skall vara en fristående skola med, fullt utbyggd, sammanlagt 24 elever. Bedömningen är att behovet av elevplatser inte är så stort på Gotland så att det finns utrymme för den sökta verksamheten. Ytterligare 24 elevplatser skulle gå ut över den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för de särskilda undervisningsgrupperna. Vår bedömning är att det kommunala ansvaret medför att den typ av verksamhet som skall bedrivas av Snitz Grund Gotland också måste erbjudas av kommunen och att etableringen av Snitz Grund Gotland riskerar att ge kommunen en kostnadsökning.

3 Barn- och utbildningsförvaltningen 3(3) Organisatoriska konsekvenser Enligt den ansökan som Snitz Grund Gotland gjort ämnar man starta en skola som erbjuder alla ämnen från åk 6 t o m åk 9 och där all verksamhet är riktad mot elever i behov av särskilt stöd. Den kommunala skolverksamheten har undvikit att etablera rena skolor där alla elever är i behov av särskilt stöd, bl a efter den kritik som framkom vid Skolverkets granskning Vi har sett det som viktigt att dessa grupper har en anknytning till en grundskola. En etablering av en skola med den inriktning som Snitz Grund Gotland beskriver motverkar denna ambition. Det samarbete som Snitz Grund Gotland beskriver gäller i första hand Donnergymnasiet och inte en grundskola med elever i samma åldrar som den sökta skolans elever. Pedagogiska konsekvenser Den nya Skollagen och de behörighetsregler som nyligen lagstiftats om poängterar vikten av behörig personal i alla ämnen bl a för att säkerställa betygssättning och det pedagogiska innehållet. Det torde vara svårt att kunna upprätthålla den standard som nu förväntas på en skola med 24 elever och 6,4 tjänster. Risken är uppenbar att elever som går på en resursskola enligt Snitz-modellen förlorar all kontakt med sin hemskola något som kan motverka inkludering. Sammanfattande konsekvenser Etablerande av en skola där all undervisning bedrivs isolerad från andra grundskolor är inte i linje med det inkluderande arbetssätt som förespråkas i styrdokumenten. Ambitionen bör däremot vara att öka kompetensen på grundskolorna så att, där det är möjligt, elever i behov av särskilt stöd kan få den utbildning de har rätt till utifrån sina behov och möjligheter. I de fall särskilda undervisningsgrupper etableras bör dessa vara knutna till grundskolor för att samarbete skall kunna ske både på individ- och organisatorisk nivå. Vår uppfattning är att Snitz Grund Gotland kommer att få svårt att verka i enlighet med de ovan angivna ambitionerna. Handläggare Förvaltningschef Per Olof Sahlberg Verksamhetsspecialist Peter Molin Skoldirektör Bilagor Bilaga 1. redovisning av elevunderlag innevarande läsår med elevframskrivning och prognos de kommande 5 åren sammantaget för kommunen. Bilaga 2. redovisning och geografisk karta av befintliga kommunala och fristående skolor i kommunen.

4 GOTLANDS KOMMUN Grundskole elever beräknat för perioden 2010/ /17 15 febr Område Fårösundslinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Fårösundsskolan F - 9 Fårösunds ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Lärbro skola Lärbro ro 2010/ / / / / / / Område Slitelinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Solklintsskolan F-9 Slite ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Stenkyrka skola F-6 Fole/Stenkyrka ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Fole skola F-6 Fole/Stenkyrka ro 2010/ / / / / /

5 2016/ Område Romalinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Dalhem skola F-6 Dalhem/Endre ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Endre skola F-6 Dalhem/Endre ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Vänge skola F-6 Austre ro 2010/ / / / / / /

6 Skolans namn: Kräklingbo skola F-6 Austre ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Romaskolan F-9 Roma ro 2010/ / / / / / / Område: Solbergalinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Norrbacka skolan F-6 Norrbacka Ro / / / / / / / Skolans namn: Väskinde skola F-6 Väskinde Ro 2010/ / / / / / /

7 Skolans namn: S:t Hansskolan F-6 S:t Hans Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Humlegårdsskolan F-1 Humlegården Ro / / / / / / / Skolans namn: Alléskolan 2-6 Humlegården Ro / / / / / / / Skolans namn: Tjelvar skolan F-3 Tjelvar Ro / / / / / / / Skolans namn: Solberga skolan Solberga Ro erens 2010/ / / / / / / Område Totalt linjer Norra Gotland 2010/ / / / / / / Område: Södervärnslinjen 2010/ / / / / / /

8 Skolans namn: Södervärnsskolan 7-9 Södervärns Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Lyckårkerskolan F-6 Lyckåker Ro / / / / / / / Skolans namn: Västerhejde skola F-6 Västerhejde Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Gråboskolan F-6 Gråbo Ro / / / / / / / Skolans namn: TerraNova skolan F-6 TerraNova Ro / / / / / / /

9 Område: Klintelinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Eskelhem skola F-6 Eskelhem/Hogrän ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Hogrän skola F-6 Eskelhem/Hogrän ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Sanda skola F-6 Sanda Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Klinteskolan F-9 Klinte Ro 2010/ / / / / / /

10 Område: Sudretlinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Högbyskolan 7-9 Högby Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Garda skola F-6 Sudrets norra Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Högbyskolan F-6 Sudrets mellersta Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Stånga skola F-6 Sudrets norra Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Havdhem skola F-6 Sudrets södra Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Öja skola F-6 Sudrets södra Ro 2010/ / / / / / /

11 Totalt linjer Södra Gotland 2010/ / / / / / / Skolans namn: Atheneskolan F-9 Friskola 2010/ / / / / / / Skolans namn: Atheneskolan Fardhem F-6 Friskola 2010/ / / / / / / Skolans namn: Gotlands Montessori F-9 Friskola 2010/ / / / / / / Skolans namn: Orionskolan F-9 Friskola 2010/ / / / / / / Skolans namn: Guteskolan 6-9 Friskola 2010/ / / / / / / Skolans namn: K-A Westerberg Friskola 2010/ / / / / / /17 0 0

12 Totalt Friskolor 2010/ / / / / / / Totalt Gotland 2010/ / / / / / /

13 Skolenheter med F-9 grupper på Gotland från hösten 2010, antal elever i augusti 2010 Visby kommunala elever Norrbackaskolan F S:t Hansskolan F Tjelvarskolan F Alleskolan Humlegårdsskolan F-1 50 Solbergaskolan Lyckåkerskolan F Gråboskolan F Terra Novaskolan F Södervärnsskolan Visby Enskilda Orion F-9, 70 Montessori F-6 64 Guteskolan F-9 82 Athene Visby F Väskinde skola F st elever Fårösundsskolan F elever Stenkyrka skola F-6 82 elever Lärbro skola F-6 88 elever Solklintsskolan F elever Fole skola F elever Endre skola F-6 78 elever Västerhejde skola F elever Hogrän skola F-6 37 elever Eskelhem skola F-6 59 elever Sanda skola F elever Klinteskolan F elever Hassela Gotland 7-9 Dalhem skola F-6 91 elever Romaskolan F elever Kräklingbo skola F-6 52 elever Vänge skola F-6 49 elever Garda skola F elever Stånga skola F-6 45 elever Öja skola F-6 48 elever Athene Fardhem F-6 49 elever Högbyskolan F elever Havdhem skola F elever

14 Remiss Till Gotlands kommun (1) Dnr :1213 Ansökan från PPS AB om godkännande som huvudman för en fristående grundskola i Gotlands kommun PPS AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola i Gotlands kommun fr.o.m. läsåret 2012/13. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 29 april Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange diarienummer :1213 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Emma Edvardsson Utredare Bilaga Ansökan från PPS AB Informationsbroschyr från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till PPS AB Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: Fax: skolinspektionen@skolinspektionen.se

15 Ansökningsid: Gr 2011/16839 Blanketten är utformad utifrån den nya skollagen (2010:800). Samtliga lagtexthänvisningar refererar till denna lag. Ansökan avser Förskoleklass Grundskola Fritidshem I kommun Gotlands kommun Ort och datum Stockholm Skolans namn Snitz Grund Gotland Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande Gösta Rydell Ort och datum Stockholm Underskrift av kontaktperson Namnförtydligande Thomas Persson

16 Fullmakt Genom ovanstående namnteckningar ges kontaktpersonen rätt att företräda sökanden gentemot Skolinspektionen i alla frågor som rör denna ansökan. Om inte sökanden meddelar annat gäller fullmakten till dess att Skolinspektionen fattat beslut i ärendet. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Det är viktigt att följa instruktionerna till ansökningsblanketten. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. 1. Sökanden Ansökningsid: Gr 2011/ a) Sökandens namn, organisationsform och organisationsnummer samt adress Sökandens namn (exempel Bolaget AB) PPS AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Mjölnarvägen 2-4, Nacka Webbadress E-postadress gosta.rydell@ppsab.com Telefon Mobil Fax b) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person.

17 Sökanden medger/medger inte att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får finnas tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges inte 1 c) Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan Bilaga nr 1. Registreringsbevis PPS AB 1 d) Sökandens kontaktperson. Kontaktpersonens namn Thomas Persson E-postadress thomas.persson@ppsab.com Telefon Mobil Fax e) Medgivande om användning av personnamn Kontaktpersonen medger/medger inte att dessa uppgifter får finnas tillgängliga på Skolinspektionens webbplats Medges Medges inte Ansökningsid: Gr 2011/ Skolan 2 a) Skolans uppgifter Namn Snitz Grund Gotland Kommun Gotlands kommun

18 Utdelningsadress, postnummer och ort Donnersgatan 50 A, KLINTEHAMN Webbadress E-postadress Telefon Fax 2 b) Utökning av grundskolan Denna ansökan gäller en utökning av befintlig verksamhet Ja Nej Om ansökan avser en utökning, ange SkolID består av 5 siffror Ska skolan byta namn anges här det gamla namnet. Ska skolan byta namn anges här det nya namnet. Nuvarande antal elever i skolan. 2 c) Gäller ansökan en förskoleklass vid en befintlig grundskola? Om ja, ange skolans namn. 2 d) Ange om ansökan gäller ett fritidshem vid en befintlig grundskola. Ja Om ja, ange skolans namn. 2 e) Planerat startdatum samt årskurser som ansökan avser Startår och månad förskoleklass Ange år Ange månad

19 Startår och månad grundskola 2012 Augusti Startår och månad fritidshem Ange år Ange månad Årskurser F-Klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 2 f) Ange planerat antal elever samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt År År År Fullt utbyggd verksamhet Fullt utbyggd år g) Ange vad som ligger till grund för elevprognosen. Uppgifterna ska visa hur många elever som visat ett riktat intresse för den planerade utbildningen vad avser förskoleklass och grundskola. Ett flertal vetenskapliga studier har undersökt hur vanligt det är med koncentrationsstörningar som ADHD. I socialstyrelsens kunskapsöversikt från år 2002 görs en sammanvägning av olika studier och sammanfattar att upp till 6% av alla barn i skolåldern har ADHD. Det är inte heller ovanligt att ADHD-liknande symptom är tidiga tecken på autismspektrumstörning. Det kan i vissa fall vara svårt att skilja på Damp och Aspergers syndrom. I en studie av Ehler S, Gillberg C 1993 konstaterades att upp till 7,1 barn av 1000 hade symptom på Aspergers syndrom. Brasic R konstaterar i en artikel (Aspergers Syndrome) att Aspergers syndrom kan vara valigare än man trott. Enligt befolkningsprognos för 2011(se bilaga 2) kommer det att finnas 5586 elever i årskurs f-9 på Gotland. Detta innebär att det som grov uppskattning kommer att finnas 40 barn med autism 335 barn med allvarliga koncentrationsproblem på Gotland. Många föräldrar upplever frustration eftersom de inte kan hitta rätt skolform för sina barn, se bilaga 4 föräldrarbrev. Donnergymnasiets i Klintehamn märker av det stora behovet av stöd till många elver. Av 320 elever har 42 elever blivit utredda och diagnostiserade sedan tidigare (8 Asperger, 4 ADHD, 3 DAMP, 2 ADD, 3 gränsar till särskola, 4 koncentrationssvårigheter, 8 läs- och skrivsvårigheter, 10 har haft extrainsatta resurser i grundskolan pga. olika inlärningssvårigheter). En intresseunderökning kommer att utföras under våren. Intresseundersökning (Bilaga nr) 2 h) Ange om grundskolan ska vara en internationell skola i enlighet med 24 kap. 3 skollagen. Ja

20 Ansökningsid: Gr 2011/ Pedagogik och profil 3 a) Ange om skolan kommer att ha någon särskild inriktning. Waldorf Konfessionell Om skolan ska ha en konfessionell inriktning redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 3 b) Ange om skolan kommer att ha någon profil. Speciell pedagogik (exempelvis montessoripedagogik, waldorfpedagogik) Språklig/etnisk (exempelvis finska, engelska, kultur) Särskilt stöd (exempelvis ADHD, Asperger, behandlingshem) Speciellt ämne, ange vilket 3 c) Ange vilken läroplan skolan avser att följa. Nationell läroplan Nationell läroplan och En väg till frihet (Bifoga läroplan) Internationell läroplan (Bifoga läroplan) Bilaga nr Ansökningsid: Gr 2011/ Utbildningen 4 a) Redogör för skolans sammanhållande idé och profil samt vad sökanden vill uppnå med denna. Snitz vill ge trygghet och framtidshopp till elever med behov av individuella och specialanpassade stödinsatser. Elever i vår målgrupp har ofta erfarenhet av tillkortakommanden, utanförskap och hopplöshet. Genom att erbjuda Snitz verksamhet till yngre elever kan vi minska risken för de negativa följder en felaktig skolplacering kan innebära för utveckling av elevens negativa självbild och skolfobier. Sammanhållande idé

21 Snitz pedagoger utgår från elevens kompetens, eventuella specialintressen för att undanröja hinder för elevernas utveckling och inlärning Pedagogerna hjälper Snitz elever att hitta sina individuella inlärningsstrategier. Pedagogiken och arbetssättet är anpassat till elever som behöver extra struktur, tydlighet och trygghet. Snitz skolverksamhet är trygg, meningsfull och engagerande. Snitz är skapad för grundskoleelever med behov av individuella och specialanpassade stödinsatser. Snitz pedagogik utgår från elevens motivation, styrkor och intressen. Snitz har en god lärandemiljö med trygghet, tydlighet och mycket tid. En god lärandemiljö är speciellt viktigt för elever som behöver särskilt stöd. En god lärandemiljö förutsätter också god ljud- och ljusmiljö. Elevens självkänsla, kunskaper och sociala kompetens växer och utvecklas. Eleven får framgång i sina studier och möjlighet att nå sina mål. Profil- Snitz målgrupp: Alla elever har rätt att lyckas med sina studier, välja skola och studieväg efter begåvning, behov och intresse! Snitz är skapad för elever med behov av anpassade insatser för att utveckla sin fulla kapacitet. Verksamheten är anpassad till elever med neuropsykiatriska funktionshinder eller som av annan anledning behöver Snitz verksamhet. Exempel på diagnoser och situationer för elever som kan erbjudas Snitz särskilda utbildningssatsning vid Snitz grundskola är: Asperger, ADHD/ADD, OCD, Depression, annan sjukdom eller skolfobi 4 b) Redogör för hur undervisningen i förskoleklassen ska stimulera elevernas utveckling och lärande. 4 c) Redogör för hur undervisningen i grundskolan kommer att genomföras och vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Tillsammans med eleven och elevens föräldrar upprättas en individuell utbildningsplan med utgångspunkt från elevens starka sidor och intressen. Genom att bygga på elevens självkänsla och motivation växer modet och intresset för att lära sig andra ämnen. Regelbundna temaarbeten ger eleverna en arbetsgemenskap, även om de arbetar individuellt på olika nivåer och med olika infallsvinklarolika. Elevernas olika inlärningsstilar uppmärksammas. Vi har en konkret och tydliggörande pedagogik med visuellt stöd och hjälp av specialpedagogiska hjälpmedel och IT. Elevens arbeten samlas för dokumentation och utvärdering enligt Portfoliometoden. Varje vecka anordnas utflykter och studiebesök i anslutning till studierna och som social träning. En god lärandemiljö Våra elever erbjuds lugn och ro och en inspirerande skolmiljö. Gruppen är liten och varje elev erbjuds en egen avskild arbetsplats. Skoldagen präglas av tydlighet och struktur. Under raster erbjuds eleverna olika rastaktiviteter tillsammans med vuxna. Individanpassad undervisning På Snitz ska eleven stärkas både kunskapsmässigt enligt nationellt uppsatta kunskapsmål samt utveckla sociala färdigheter. Våra elever får en individuellt anpassad undervisning som utgår från elevens kompetens, starka sidor och intressen. individuellt schema: varje elev har ett tydligt dagsschema som utvärderas dagligen tydliga målbeskrivningar: kortsiktiga och långsiktiga mål som utvärderas kontinuerligt tillsammans med elev och föräldrar dokumentation: fortlöpande dokumentation och avstämning av delmål och mål belönings/förstärkningssystem: individuella positiva förstärkare som ger motivation. Varje elev har en mentor. Social utveckling: Våra elever ska trivas och känna sig trygga på Snitz. Vårt bemötande och förhållningssätt är grunden för en positiv skoldag. Vi arbetar både på individ- och gruppnivå för att få ett accepterande klimat på skolan och för en vidare kompetens i livet. validerande förhållningssätt: bekräftar och bemöter eleverna för att stärka självkänslan och individen värderingsövningar: identitetsskapande övningar och diskussioner seriesamtal och sociala berättelser: används som stöd för att visualisera och konkretisera särskilda händelser elevinflytande: för att skapa delaktighet och ansvarstagande Föräldrasamverkan Föräldrar är en viktig samarbetspartner. Elevens mentor har oftast daglig kontakt med elevens vårdnadshavare. Olika former avkontakt vid behov: via mail, telefon eller besök. Föräldrar är alltid välkomna! regelbundna utvecklingssamtal: kontinuerlig utvärdering av uppsatta mål veckobrev: information om pågående arbeten och aktuella händelser föräldramöten: varje termin samt Jullunch och Sommarfest föräldraenkäter varje termin Erbjudanden att delta i vissa utbildningsinsatser och föreläsningar. Anhörigkonto på Snitz Skolnät En tydlig värdegrund. Utgångspunkt för värdegrundsarbetet är självkännedom och ärlighet mot sig själv och andra. Snitz har aktuella och tydliga rutiner för att motverka mobbning. De förankras regelbundet hos personal, elever och föräldrar och konkretiseras i det

22 dagliga pedagogiska arbetet i enlighet med skolans Likabehandlingsplan. De flesta av våra elever har en gemenskap i upplevelsen av utanförskap och mobbing. Snitz kan vara den första upplevelsen att få tillhöra en grupp och ändå ha möjligt att vara sig själv. Eleven kan nu få möjlighet att träna sin förmåga till samspel och utveckla medkänsla i mötet med de övriga eleverna. Först när eleven känner trygghet och tillit kan skolans arbete med elevens självinsikt nå resultat, på ett individuellt plan. Skolan ska utveckla elevernas känsla för integritet, medborgarskap, självaktning och moral. Eleven får hjälp att förstå att vi, alla människor, är olika men har samma rättigheter och behov, oavsett kön, ras, nationalitet, social ställning och funktionshinder. Verksamheten vilar på en demokratisk grund. Alla som arbetar på skolan delar läroplanens värdegrund. Snitz metod: Struktur och Organisation tydlighet överblick, kalendarium, veckoschema, dagsschema och lektionsplan struktur små grupper, möjlighet till individuellt anpassade studier individuellt eller i grupp igenkännande, välkända vuxna och kamrater tät vuxenkontakt, mellan lärare, föräldrar och övriga (ex BUP) förutsägbarhet, förväntade aktiviteter - motivation Eleven ska alltid och i förväg veta svaren på 8 frågor 1. Var ska jag vara? 2. Med vem ska jag vara? 3. Vad ska jag ha med mig? 4. Vad ska jag göra? 5. Varför ska jag göra det? 6. Hur länge? 7. Vad krävs för att uppnå målet? 8. Vad ska hända sedan? Individuella scheman är den viktigaste anpassningen till dessa frågor Snitz elever har individuella dagsscheman som är detaljplanerade på lektionsnivå. Av schemat framgår vilket ämne och vilken aktivitet man skall ägna sig åt under en viss lektion samt detaljerad arbetsinstruktion för eleven. Skoldagen inleds med en genomgång av vad som ska hända. Vid skoldagens slut utvärderar eleven lektionerna och resultatet tillsammans med läraren/mentorn och gör en plan för uppföljning. Motivation och speciell anpassning av undervisning Snitz elever kan ha har svårt att mobilisera motivation för skolarbete som ligger utanför elevens intresseområde. Studieresultaten kan därför bli sämre än vad som motsvarar intellektuell förmåga. Snitz pedagogiska strategi utgår från elevens starka sidor och förmågor samt synliggör och bekräftar elevens framsteg. Genom att anknyta till och lyfta fram individen specialintressen ökas elevens självkänsla och studiemotivation. En lyckad lärandeprocess i vår elevgrupp innebär tydliga, korta men detaljerade och nedskrivna instruktioner om hur studierna ska gå till och vad som förväntas av eleven i varje moment. Trygghet skapas genom individuella scheman och noggrann förberedelse Behov av förberedelse utvärdering och efterarbete Vid skoldagens början förbereder mentor eleven på vad som hända under dagen. Flertalet av våra elever uppskattar inte överraskningar och måste förberedas noga inför alla förändringar. Varje dag avslutas med att eleven utvärderar dagens arbete och tillsammans med lärare/mentor planerar in ev. restuppgifter i lämpligt schematillfälle av individuell studieplan och genomgång av nästa dags schema. Handledning och fortbildning För att garantera Snitz kvalité och kompetensutveckling får pedagogerna regelbunden handledning och fortbildning 4 d) Redogör för hur utbildningen i fritidshemmet ska genomföras och vilka arbetsformer som ska användas. 4 e) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i den läroplan som skolan avser att följa. Ge konkreta exempel. Beskriv särskilt hur man kommer att arbeta mot kränkande behandling. Redogör separat för förskoleklass/grundskola/fritidshem. Mål och riktlinjer Vår värdegrund bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter, skollagen kap 14 och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Värdegrunden bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde, att barn har särskilda rättigheter och att alla människor har ett ansvar. En central uppgift för Snitz elever är att träna ömsesidigt tänkande och förståelse för det sociala spelet. Elever på Snitz har ofta personliga

23 erfarenheter av kränkande behandling (både som mobbade och mobbare)då de har problem att tolka sociala situationer. Ett kännetecken för diagnosen Autism/Asperger är "Theory of Mind" som bl.a. beskriver problemet att förstå det sociala samspelet. Vår elevgrupp behöver specialpedagogiska insatser, planerade och en regelbunden del i vardagen för att träna förmåga att ta hänsyn till andra. Flera av våra elevers handikapp innebär bristande förmåga till ömsesidigt tänkande vilket felaktigt kan upplevas som empatistörning. Svårigheten att byta perspektiv och förmågan att inse att andra människor har egna tankar och förutsättningar, gör det omöjligt att leva sig in i andra människors situation. Vi utgår från de principer som våra elever förstår och själva hävdar, nämligen rättvisebegreppet, principen att alla har lika värda samt respekt för varandra. Respekten för allt levande och livets betingelser leder arbetet vidare till elevens förståelse att alla människor har samma behov insikt och lika värde oberoende av kön, nationalitet, religion, social eller etnisk bakgrund. Eleven får i samtal och lekar träna sin förmåga att upptäcka och förhålla sig till varandra, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Vi lyfter fram situationer och gestaltar dilemman och konflikter genom seriesamtal, rollspel, dockteater- anpassade efter elevens ålder och mognad- där eleven inbjuds delta och föreslå lösningar. Likabehandlingsplan Värdegrundsfrågorna hålls ständigt aktuella och eleverna deltar aktivt med diskussioner, texter, bilder mm för att synligöra dem fortlöpande i skolans Likabehandlingsplan. Plan för skolan och OK-skola via Barnombudsmannens hemsida och Facebook. Grundskola Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden Genom insiktsträning och självkännedom Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål att sträva mot: Skolan skall sträva efter att varje elev: utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer: Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren skall: klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Elevråd med ett cirkulerande ordförandeskap får eleverna träna att prata inför andra och öva demokratiska arbetsformer. Ansvarsområden som cirkuleras mellan eleverna. ex på matrial Diskussionsfrågor om nättrakasserier av Catharina Andersson Vad tycker du? av Helena Stenros 26 olika påståenden eleverna får ta ställning till och tycka något om. Lifvet: om ångest UR Värderingsövning Respekt av Johan Hjalmarsson Värderingsövning på temat respekt. En rad påståenden som eleverna får ta ställning till. Ramp-mobbare UR Svenska FN-förbundets skolmaterial och lektionstips 4 f) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

24 Upptäcka tidigt All personal på skolan har skyldighet att vara uppmärksamma kränkande behandling på skolan. Genom det värdegrundsarbete som görs på skolan ökar elevernas vaksamhet mot handlingar som kan anses kränkande. Detta gör att det finns många vakande ögon på skolan som kan berätta för sin mentor om de har stött på något som de tycker kan uppfattas som kränkande behandling. Det är också viktigt att kontakten med föräldrarna är god så att händelser som kan betraktas som kränkande som föräldrar får kännedom om fortast möjligt rapporteras till skolan. Uppmärksamma kännetecken Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Gemensam uppfattning Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rastvaktsschema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Regelbundna undersökningar Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Någon att prata med Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Engagera er i vad som händer utanför skolan Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms. Skyldighet att utreda Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfattar fler elever samt personal. I vilka fall som helst bör skolans insatser inom ramen för utredningen alltid dokumenteras. Mentor till berörd elev/elever skall alltid vara med och ta reda på vad som ligger bakom händelsen/händelserna. Det är viktigt att det sker dokumentation om händelserna. Mentor informerar rektor om händelsen och diskuterar hur man skall gå vidare. Elevhälsoteamet skall också informeras. Beroende på vad som framkommit i utredningen så skiljer sig åtgärderna åt. Det är dock viktigt att föräldrar är informerade om vad sker och även involverade. Åtgärderna skall dokumenteras i en åtgärdsplan som rektor utfärdar. Åtgärda: Åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier som utförs av elever En utgångspunkt för att komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling mellan elever är att de anställda försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana kränkningar på allvar. Inställningen hos personalen måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka om de inte aktivt motverkas. Åtgärdsprogram Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram. I förordningarna för de flesta skolformerna finns bestämmelser om att åtgärdsprogram ska utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. Bestämmelserna har förts över till det tredje kapitlet i den nya skollagen som tillämpas från 1 juli Det kan vara aktuellt att utarbeta sådana åtgärdsprogram för såväl den utsatta eleven som för den eller de som utfört kränkningen. Även den kränkande eleven kan ha en problematisk skolsituation. Skolan behöver också möta den kränkandes elevens behov. Uppföljning. Resultatet av de överenskomna åtgärderna skall utvärderas av de som varit inblandade. Ansvarig för utvärderingen skall vara angivet i åtgärdsplanen Personalens skyldighet att informera rektor och huvudmannen Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) som kommer att tillämpas från 1 juli 2011 är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.

25 Disciplinära åtgärder Vid allvarliga fall av trakasserier kan också bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. Åtgärderna får inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i skollagen och andra skolförfattningar. I varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter såsom de sociala myndigheterna eller polisen. Det är inte tillåtet att vidta disciplinära åtgärder i bestraffningssyfte. En förflyttning av en grundskoleelev till en annan klass, grupp eller skola kan dock ske för att garantera andra elevers trygghet och studiero. Åtgärder för att förhindra trakasserier som utförs av anställda Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör ansvara för en sådan utredning. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning,Omplacering,Uppsägning eller Avsked Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. 4 g) Huvudmannen ska enligt 4 kap. 8 skollagen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Beskriv vilka rutiner skolan kommer att ha. Mottagande: Klagomål kan komma fram i olika former de kan t.ex. vara spontana, skriftliga eller muntliga. Det skall vara möjligt att fånga in alla dessa former. Möjligheter kommer att finnas att ge ris och ros kommentarer på hemsidan. Muntliga klagomål skall tas emot och dokumenteras och vidarebefordras till rektor. Dock uppmuntrar vi att klagomål inkommer skriftligen via en särskild mailadress. Rektor ansvara för att klagomål som inkommit behandlas och att den klagande får respons på sin kritik. Enkäter som ges skall ha utrymme för kommentarer vilket kan ges anonymt. Utreda: Rektor beslutar om utredning. Rektor kontaktar den klagande för att utförligare utreda bakgrund och orsak till klagomålen. Rektor inbjuder till samtal med berörda. Åtgärda: Rektor beslutar om åtgärder som dokumenteras i en åtgärdsplan. 4 h) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med elevinflytande och elevdemokrati. Ge konkreta exempel för förskoleklass/grundskola/fritidshem. Elevens inflytande över sin skolmiljö, arbetsplats och skoldag, arbetsmetoder, val av fritidsaktiviteter är exempel på elevens medverkan och delaktighet i skolans verksamhet. Skoldagen avslutas med att eleven summerar, utvärderar och dokumenterar i sin loggbok tillsammans med personal. Eleven är delaktig i utformandet och utvärdering av Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Eleven uppmuntras att alltid framföra sina åsikter och tränas att framföra dem och att lyssna på varandra Personalen lyssnar aktivt, lyfter fram och bekräftar barnens tankar, åsikter och önskemål och tränar barnen att uttrycka sig. Personalen skapar pedagogiska tillfällen som ger barnen erfarenhet av att kunna påverka sin situation. Barnen deltar i utvärderingen av verksamheten. Personalen planerar sin verksamhet med hänsyn till barnens behov och det som barnen säger att de är intresserade av. Elevdemokrati synliggörs genom elevrådsarbetet. Det ska introduceras tidigt och samtliga elever ska efter sin förmåga kunna tränas i att leda, representera och framföra egna eller gruppens vilja. Skolans personal ska skapa former och möjligheter för eleverna att utöva inflytande med hänsyn till elevernas ålder och mognad. Likabehandlingsplan och Värdegrundsarbete är exempel på elevens delaktighet i skolans utveckling. Eleverna motiveras genom att se positiva resultat av sitt inflytande och förstå betydelsen att delta i demokratiska processer. Elevernas inflytande utvärderas i skolans årliga kvalitetsredovisning. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över verksamheten. Personalen ska behandla flickor och pojkar lika och ge barn lika mycket uppmärksamhet, oavsett ålder och kön.