Det här är Miljösamverkan Västra Götaland

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Västra Götaland 2004

2 Det här är Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Västra Götaland är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunförbunden i länet och länets kommuner (miljönämnder, miljökontor). Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken i länet och ska ge stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande och möjlighet att gå på djupet. Projektet Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999, och har därefter fortsatt ett år i taget. Under 2004 har beslut tagits om en fyraårig projektperiod Så här arbetar Miljösamverkan Styrgruppen med sju personer som representerar alla huvudmän svarar för övergripande beslut som verksamhetsplan, policyfrågor, budget och för återkoppling till respektive huvudman. I arbetsgruppen deltar åtta personer som representerar alla huvudmän samt projektledarna. Arbetsgruppen är bollplank och stöd för projektledarna. Gruppen har också under året fungerat som projektgrupp för Egenkontroll och systemtillsyn samt för Behovsutredningar och tillsynsplaner, när det gäller den senare tillsammans med ytterligare några personer. Utöver arbetsgruppen har 10 projektgrupper arbetat under året. Projektledare har anlitats motsvarande sammanlagt drygt 1,5 tjänst. Projektledare har varit Lasse Lind och Cecilia Lunder. Under året har nästan 100 personer deltagit i ledning och planering av Miljösamverkans insatser på sammanlagt 44 möten. Dessa personer representerar 27 kommuner, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionens miljösekretariat, Göteborgsregionens kommunalförbund, samt i några projektgrupper även andra organisationer. Webbplatsen Allt som produceras läggs ut på Webbplatsen är välbesökt och används även av många utanför länet. Den ligger som en underavdelning till Västra Götalandsregionens Miljösekretariats webbplats och sköts av Lasse Lind. Miljösamverkans verksamhetsplan 2004 Inriktningen på Miljösamverkans arbete utgår främst från miljökontorens önskemål. Baserat på enkätresultatet och riktlinjer från styrgruppen utarbetade arbetsgruppen förslag till verksamhetsplan. Styrgruppen fastställde den i september Resultat i Miljösamverkans delprojekt Kolla korken Kampanjen om kemikalier och barnsäkerhet riktades dels till butiker, dels till alla vuxna som kommer i kontakt med små barn. 29 kommuner deltog och tillsynen uppmärksammade bristande barnsäkerhet i form av dåligt fungerande barnskyddande förslutningar och olämpliga placeringar i butiker. Frågan har fått uppmärksamhet både i och utanför länet. Tillverkare Projektledarna, med stöd av övriga i arbetsgruppen eller respektive projektgrupp, tar fram underlagsmaterial, handledningar och informationsmaterial, svarar för planering av olika insatser och för utvärderingar samt ser till att kommunikationen mellan projektledning och deltagare fungerar. För utskick, arkivering, kursinbjudningar och annat administrativt stöd till projektledarna svarar Ing-Marie Klaar-Haegerstam på Västra Götalandsregionens Miljösekretariat.

3 2002. Båda dokumenten blev klara till den upptaktsdag som hölls 1 september (delad dag med delprojekt Kolla Korken). Därefter har tillsynskampanjen pågått och kommer att utvärderas i början av Fritidsbåtshamnar Ett underlag för miljökontorens tillsyn av hamnarna har arbetats fram under året och blir helt klart i början av samt Kemikalieinspektionen har fått information om brister så att dessa ska kunna rättas till. Butiksansvariga var generellt positiva till kampanjen. Kampanjens budskap har spridits till många av länets invånare till exempel genom utskick av faktablad till barnavårdscentraler och förskolor och genom massmedia. Vattenskyddsområden Under hösten påbörjades ett arbete om vattenskyddsområden. Det handlar både om fastställande av sådana områden och om tillsyn, och kommer att pågå till och med början av Verksamhetsavfall Syftet med detta delprojekt har varit att genom tillsyn få olika verksamheter att bli bättre på att hantera sitt avfall, så att farligheten minskar, mängderna kan minskas och att källsortera och återvinna så mycket som möjligt av återstoden. En handledning till stöd för tillsynen togs fram av projektgruppen. Vi utgick från en handledning som vårt systerprojekt Miljösamverkan Sydost tagit fram i början av året, och utvecklade och anpassade den för våra behov. Samtidigt reviderades också vår egen Regelsammanställning på avfallsområdet från I anslutning till arbetet uppmärksammades två frågor särskilt: Den ena frågan gäller alkylatbensin, d.v.s. miljöanpassat bränsle för utombordsmotorer. Här gjordes en särskild insats genom att ett informationsblad togs fram, som miljökontoren skulle använda för att uppmuntra ägare av sjömackar att tillhandahålla alkylatbensin från pump. Vid en summering under hösten kunde konstateras att ett nytt tankställe för alkylatbensin tillkommit vid sjömackarna i länet, att jämföras med tidigare fem stycken. Den andra frågan gäller rening av vatten från spolplattor, d.v.s. det förorenade vatten som uppstår då båtarna i samband med vinterupptagningen renspolas med högtryckstvätt. Här konstaterade projektgruppen att det finns dålig kunskap om vad som var effektiv och rimlig teknik att förorda. Genom kontakter med Chalmers har vi därför initierat ett examensarbete som troligtvis genomförs under Bilskrotar Det övergripande syftet var att genom tillsyn verka för en miljöriktig hantering på bilskrotningsverksamheter för att skydda miljön och människors hälsa. Kampanjen har haft god uppslutning. Av de 35 kommuner i länet som har auktoriserade bilskrotar är det 29 som har deltagit. De flesta deltog på och uppskattade den upptaktsdag som ordnades som startskott för kampanjen. Idag finns 54 auktoriserade bilskrotar kvar, att jämföras med 73 i början av året. Dessa bedömer vi i stort klarar de lagkrav som ställs på bilskrotar, vilket innebär att kampanjens syfte uppnåtts.

4 Egenkontroll och systemtillsyn I delprojektet som pågått sedan 2002 har verksamheten under året ägnats åt utvärdering och summering av erfarenheter, vilket resulterade i en rapport i maj. I november hölls två halvdagsseminarier där rapportens slutsatser diskuterades, och där deltagarna också fick ta del av synpunkter från inbjudna företag som redovisade sina erfarenheter av egenkontroll. Efter seminarierna avslutades delprojektet med en sammanfattande slutrapport. Inomhusmiljö 2003 Fokus under året har legat på skolor och förskolor, och den egenkontroll de enligt miljöbalken ska bedriva av innemiljön. Samtidigt har de, liksom många andra verksamheter, krav på sig att också bedriva motsvarande egentillsyn enligt andra lagar, bl.a. arbetsmiljölagen. Då de flesta skolor och förskolor inte kommit så långt med detta som är rimligt, bjöd projektgruppen in representanter för Svenska kommunförbundet och centrala myndigheter till ett diskussionsmöte i maj. Förhoppningsvis har vi genom mötet bidragit till att successivt fler insatser kan göras från alla nivåer för att förbättra situationen. En regional satsning med detta syfte gjordes av Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté vecka 45. Folkhälsokommitténs motiv för detta var främst att verka för bättre allergiförebyggande arbete på skolor och förskolor, men detta berör i hög grad innemiljöfrågorna i stort, och hur egenkontrollen fungerar. Vår projektgrupp medverkade därför till kampanjen, dels genom att ta fram en checklista för egenkontrollen, som integrerar kontroller enligt alla lagar som rör hälsa, miljö och säkerhet, dels genom att projektledaren medverkade på samtliga nio kurser och seminarier som hölls under veckan för personal inom främst skola, förskola och fastighetsförvaltning. Sammanlagt deltog mellan 800 och 900 personer på arrangemangen. Behovsutredningar och tillsynsplaner I december presenterades rapporten Behovsutredningar och tillsynsplaner, rekommendationer och exempel på tillvägagångssätt. Arbetet syftar till att belysa hur man kan ta fram dessa viktiga styrdokument så att de utgör bra underlag för politikernas beslut och blir effektiva instrument för styrning av verksamheten. Viktiga komponenter i pusslet är bland annat också målstyrning, samverkan, uppföljning och utvärdering. Rapporten belyser vilka krav som ställs enligt lagstiftningen, men innehåller också rekommendationer från projektgruppen och exempel för att stödja och inspirera kommunernas arbete.

5 Fordonstvättar Under våren 2004 genomfördes en tillsynskampanj då 25 kommuner besökte 250 tvättar. Syftet var att miljökontoren skulle utöva tillsyn samtidigt, men också att få en samlad kunskap om läget på länets tvättar. Efter genomförd kampanj kunde konstateras att kommunernas kunskaper om de stora tvättarna bedöms vara bra, liksom läget på dessa anläggningar. Kunskaperna om mellanstora och små tvättar är mindre, liksom antalet som klarar kraven i den policy som Miljösamverkan arbetade fram under 2003, i syfte att skapa förutsättningar för likartade miljöbedömningar. Cisterntillsyn Huvuddelen av arbetet gjordes 2003 då bl.a. en omfattande handledning togs fram, och en tillsynskampanj inleddes. Kampanjen fortsatte några månader in på 2004, och därefter genomfördes en utvärderingsenkät. Slutrapporten, som blev klar först i början av 2005, visade att det var ett angeläget och uppskattat projekt som givit ett bra stöd för miljökontorens tillsyn inom detta ganska komplicerade område. att länets kommuner tar till sig vägledningens budskap och utarbetar och tillämpar policies som innebär ett väsentligt ökat inslag av lokal och ekologisk dagvattenhantering. För detta finns såväl miljömässiga som ekonomiska motiv. Radon Delprojektet startade 2003 och kommer att slutföras under Under 2004 har arbetet med en handledning till stöd för kommunernas arbete med radonfrågorna fortsatt. Miljösamverkans rapporter, informationsmöten m.m. Under året har Miljösamverkan författat och sammanställt 15 rapporter, tillsynsvägledningar och utvärderingar av delprojekt. Vi har ordnat eller medverkat vid 22 arrangemang inom länet, i form av upptaktsdagar, informationsmöten etc. Projektledarna har också medverkat vid andra arrangemang eller möten inom eller utanför länet. Allmän information om Miljösamverkan har getts vid två tillfällen, dels i Stockholm på möte för miljökontor i Stockholms län om ett eventuellt miljösamverkansprojekt (arrangör Kommunförbundet Stockholms län och Länsstyrelsen Stockholms län), dels i Skåne vid en presidiekonferens om miljö- och hälsoskyddsfrågor, arrangerad av Kommunförbundet Skåne. Med anknytning till delprojektet om biltvättar har vi medverkat vid en träff för kommunerna i Örebro län. Nyhetsbladet MVG MVG har utkommit med tre nummer Bladet skickas till kommunerna i länet, och övriga på sändlistan är bl.a. myndigheter och organisationer i länet, massmedia, centrala myndigheter, samtliga länsstyrelser och kommunförbund i landet. Dagvatten Den vägledning för kommunernas arbete med dagvattenfrågor som påbörjats under 2003 blev klar under året och fick titeln Dagvatten teknik, lagstiftning och underlag för policy. Som en avslutande insats ordnades, i samverkan med GR Kompetens, en temadag om dagvatten i september. Över hundra personer deltog på temadagen. Någon regelrätt utvärdering av delprojektet har inte gjorts, men många har uttryckt uppskattning över såväl vägledningen som upptaktsdagen. Det är nu vår förhoppning Uppmärksamhet i massmedia Den fråga som fått mest uppmärksamhet under året är kampanjen Kolla korken. Många tidningar och radiokanaler i länet har rapporterat framför allt om tillsynen i butikerna. Kolla korken uppmärksammades även i miljötidningen m-plus. Även kampanjerna om bilskrotar och verksamheternas avfall har i några fall uppmärksammats, framför allt lokalt. Någon systematisk sökning av artiklar där Miljösamverkan nämns har inte gjorts.

6 Ekonomin under 2004 i sammanfattning Intäkter Överskott från Bidrag från huvudmännen Övrigt (försäljning av rapporter, kursavgifter) summa Utgifter Projektledare Utvärdering av Miljösamverkan Övrigt (kurser, layout, tryck m.m.) summa Resultat, intäkter minus utgifter Fördelning av huvudmännens bidrag: Regionens miljönämnd 45 %, de fyra kommunförbunden tillsammans 33 %, Länsstyrelsen 22 %. Under 2005 arbetar Miljösamverkan med dessa delprojekt Enskilda avlopp Förorenade områden vid pågående verksamheter Tillsyn avloppsreningsverk Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering Kommunikationsplan för Miljösamverkan Västra Götaland Inomhusmiljö Kemikalietillsyn Vattenskyddsområden Verksamhetsavfall Utsläpp av VOC Radon Utvärdering av Miljösamverkan Resultaten från en utvärdering av hela Miljösamverkansprojektet blev klar i början av Rapporten från Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers visade sammanfattningsvis att arbetet är mycket uppskattat av kommunerna och Länsstyrelsen. Nyckelord som togs fram var kompetenshöjning, samsyn, effektivitetsvinster, profilskapande för regionen och vägledning. Resultatet har varit en stor styrka för fortsatt arbete och bland annat medverkat till beslutet om en fyraårig projekttid. Samverkan med systerprojekt i landet Projektledarna deltar i ett nätverk med projektledare för andra liknande miljösamverkansprojekt i landet: Miljösamverkan Sydost, Miljösamverkan Kronoberg och Tillsynssamverkan miljö i Halland. Under året har vi träffats två gånger för erfarenhetsutbyte, samarbete i konkreta frågor med mera. Denna verksamhetsberättelse är sammanställd av projektledarna Lasse Lind och Cecilia Lunder i samråd med arbetsgruppen. Verksamhetsberättelsen har sedan fastställts av styrgruppen på sammanträde den 7 april Fotografier: Lasse Lind, Jan Fleichmann, Hans Zetterling och PhotoDisc. Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Kommunförbunden och kommunerna i länet Adress Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Box Borås Tel Webbplats Projektledare Lasse Lind Tel lind.lasse@telia.com Cecilia Lunder Tel cecilia.lunder@o.lst.se RYDINS TRYCKERI, NOSSEBRO. 2005