Kommunala bredbandsstrategier. Fem exempel på hur kommuner använt konkurrens och samverkan för att åstadkomma bredbandsutveckling

Transkript

1 Kommunala bredbandsstrategier Fem exempel på hur kommuner använt konkurrens och samverkan för att åstadkomma bredbandsutveckling

2

3 Inledning Bredbandsfiber är en allt viktigare del av infrastrukturen. Många ser tillgång till snabbt, säkert och billigt bredband som en självklar del av samhället. Redan idag är tillgång till bredband en del av attraktionskraften i hela regioner och för enskilda bostadsområden och arbetsplatser. Regeringen har i sin bredbandsstrategi satt som mål att 90 procent av hushållen och företagen inom tio år ska ha tillgång till bredband med överföringshastighet på minst 100 Mbit/s, vilket idag bara är möjligt fullt ut med optisk bredbandsfiber. Enligt Post- och Telestyrelsen har idag färre än 10 procent av hushållen och företagen i glesbygd möjlighet att få bredband som når minst 50 Mbit/s. I tätort är den andelen ungefär hälften. Det kommer att krävas många miljarder kronor i investeringar för att nå samhällets mål. Utbyggnaden ska enligt regeringen ske av företagen på marknaden och regeringen ser som sin roll att undanröja hinder, upprätthålla konkurrens och ge särskilt stöd för utbyggnad i glesbygd. Samtidigt utvecklas tekniken fort och det som är rätt idag kan vara hopplöst föråldrat om några år. Men vad är då kommunernas roll? Till att börja med agerar kommuner på flera områden; exempelvis som markägare, som nätägare, som ägare av bostadsfastigheter och som köpare av bredbandstjänster för den egna verksamheten. Syftet med denna skrift är att sprida inspiration och kunskap genom fem exempel; ett östgötskt kommunförbund, Region Skåne, Skövdebostäder, Malmö Stad och Stockholm Stad. Vi tittar på vilken roll olika kommuner och kommunförbund valt att ta på de olika områdena. De beskrivna lösningarna fokuserar i mångt och mycket på att både få till önskade investeringar och samtidigt värna konkurrensen mellan operatörerna för slutkundernas bästa. I bästa fall utnyttjar man konkurrensen mellan bredbandsföretagen för att få till investeringar och ett brett tjänsteutbud till bra pris. Vad kommunerna än väljer för bredbandsstrategi kan man konstatera att det finns flera vägar till samma mål och att förutsättningarna skiftar mellan storstad och landsbygd. De fem exemplen i denna skrift har lyckats bra med konkurrens. Det innebär inte att allt som händer i dessa kommunder på bredbandsområdet är perfekt. Konkurrens kan bidra till prispress och utveckling och Telenor vill med exemplen bidra till kunskap om hur det kan åstadkommas. Lars-Åke Norling VD Telenor Sverige 3

4 Värdekedjan för bredband En grundläggande frågeställning är hur långt ner i värdekedjan för bredbandskommunikation som en kommun kan bidra till konkurrens. Ju längre ner konkurrensen åstadkoms desto större betydelse har det för prispress och snabb tjänsteutveckling. Värdekedjan kan principiellt delas upp i fyra nivåer: 1. Slutkundstjänster till exempel internetuppkoppling eller TV, det som konsumenter köper. Hur agerar kommunen som fastighetsägare? 2. Kapacitetstjänster förädlade tjänster som nätägare kan sälja till slutkundföretag. 3. Svartfiber den enklaste tjänstestandarden för fiber som det går att sända signaler igenom. Hur agerar kommunen som nätägare? 4. Kanalisation grävning och nedläggning av rör. Hur agerar kommunen som markägare? Finns det konkurrens bara på nivå 1 blir konkurrenstrycket lågt. Det beror på att de största kostnaderna för bredbandskommunikation uppstår längre ner i värdekedjan. Det är där kostnaderna är störst som konkurrens skapar mest värde. Värdekedjan för bredbandskommunikation Slutkundstjänster Förädlingsnivå Kapacitetstjänster Svartfibertjänster Kanalisationsstjänster Andel av produktionskostnad Konkurrens & förädlingsutbud Figur 1: Ju högre förädlingsnivå, desto fler aktörer Figur 2: Störst kostnader längst ner i värdekedjan 4

5 Stokab: Fiberpenetration inte enda målet Förutsägbarhet och renodling med fokus på svartfiber har blivit ett framgångsrecept i Stockholm. Marknaden uppskattar fast pris oavsett längd för en ny anslutning. Man kan inte bara ha fiberpenetration som mål eftersom det i slutändan inte handlar om hur lång tråd vi lagt ut, utan om vilka tjänster som finns tillgängliga, vad de kostar och hur de utnyttjas. Därför är konkurrens mellan operatörer ett viktigt delmål, säger Stokabs informationschef Anders Broberg, som tidigare varit styrelseordförande i bolaget. Stokab erbjuder infrastruktur men säljer inte några mer förädlade tjänster. Stokab hyr ut fiberförbindelser, plats i knutpunkter och antennplatser på lika villkor till operatörer och företag i behov av datakommunikation. Man vill vara konkurrensneutral när det gäller tjänsteoperatörernas verksamhet på nätet. Stokabs affärsinriktning styrs av fullmäktigebeslut. Från fullmäktiges håll har det sedan länge funnits en inriktning på att stimulera IT-utvecklingen i Stockholms Stad och att det sker bäst genom att Stockholms Stad förser marknaden med svartfiber, men inte mer förädlade tjänster. Genom att undvika att konkurrera med operatörerna eliminerar Stokab risken för målkonflikter. Tydligheten i strategin skapar trygghet och trovärdighet i att Stokab verkligen är en neutral leverantör av infrastruktur. Ytterligare ett led i att ha en tydlig och renodlad strategi är bildandet år 2008 av ett dotterbolag, S:t Erik kommunikation, som har till ansvar att sköta nätet för kommunens egna behov. Fördelarna med renodling är också att osäkerheten i marknaden minskar, att de olika operatörerna inte misstänker att vi kan bli en konkurrent. Politikerna i Stockholm beslöt från början att kommunen skulle ägna sig åt de delar som man genom åren hade byggt upp kompetens omkring, det vill säga i första hand grävning och förvaltning av den fysiska infrastrukturen, men inte ägna sig åt operatörstjänster, fortsätter Anders Broberg. Och konkurrens har uppnåtts till mycket hög grad vilket avspeglas i att alla relevanta operatörer, cirka 90 stycken, finns med och levererar tjänster via Stokabs nät. Dyrt att gräva i Stockholm Stockholms stad har sannolikt bland de mest kostsamma förhållandena för anläggning av fiber. Vanligtvis uppgår kostnaden för anläggning av fiber i tätort till ett eller ett par tusen kronor per meter. I Stockholm kan kostnaden vara betydligt högre och i värsta fall uppgå till omkring femtusen kronor per meter. Trots att Stockholm har bland de högsta anläggningskostnaderna har Stokab förmått att hålla konkurrenskraftiga priser på svartfiber. Stokab ska gå runt men får inte bli en kassako, understryker Anders Broberg. Om det finns potential för fler operatörskunder på en nybyggnation av fiberanslutning så ska inte den första kunden behöva ta hela kostnaden. I praktiken innebär det att vi gör en bedömning av potentialen och delar kostnaden på flera kunder. Därmed försvinner också behovet för operatören att binda upp slutkunden under mycket lång tid för att säkra en stor investering. Två prismodeller När Stokab får en förfrågan på anslutning av en fastighet utanför innerstaden som saknar fiberanslutning, görs en bedömning av den specifika sträckans anläggningskostnad i relation till förutsättningarna att generera trafik och intäkter. I bedömningen ligger också ett visst risktagande från Stokabs sida. Resultatet är att priset för nyanslutningar sänks. En annan mycket värdefull möjlighet som Stokab erbjuder under vissa villkor, är möjligheten att byta kontrakterade fibersträckor mot nya. Om en operatör förlorar en kund på ett ställe och får en ny på ett annat finns möjlighet att byta fiber, så länge den totala hyreskostnaden inte minskas. Fastpris i innerstaden Innanför tullarna har Stokab etablerat ett fastprisområde som innebär att alla engångsavgifter är fastställda och gäller enligt prislista. I fastprisområdet finns två nivåer på engångskostnader: ett pris för fastigheter som redan är fiberanslutna, och ett annat pris för fastigheter som behöver fiberanslutas. Det görs ingen skillnad på om en fastighet ligger 20 meter eller 200 meter från närmaste anslutningspunkt priset är detsamma. Stokab prioriterar därmed den samlade utbyggnaden i stället för lönsamheten på varje enskild sträcka. En sådan modell skapar en jämn och förutsägbar prisbild för kunderna, och gör det betydligt lättare för dem att räkna på affärer. Modellen ökar också förutsättningarna att ansluta fler fastigheter och att uppnå mer konkurrens. Vad är fördelen med fastpris? Fastpris har den fördelen för både oss och kunderna att det går betydligt fortare att kalkylera. Det sparar mycket pengar, säger Anders Broberg. Stokabs modell har många fördelar i form av enkelhet och förutsägbarhet, och uppskattas också av marknaden. I takt med att nät blir allt mer finmaskigt utanför tullarna, avser Stokab att utöka fastprisområdet. Utanför staden eftersträvar Stokab att fördela specifika anläggningskostnader på fler kunder och kan därigenom sänka och jämna ut trösklar, vilket främjar en tillväxt så att nätet successivt blir mer finmaskigt. Därmed kan fler områden anslutas till fastprismodellen. Anders Broberg, informationschef Stokab. FRAMGÅNGS- FAKTORER Säljer inte förädlade tjänster Konkurrens på lika villkor Förutsägbar prissättning Innerstaden: fast pris på nyanläggning oberoende av avstånd Ytterstaden: pris på nyanläggning baserad på sträckans potential 5

6 Vökby modell för bredband till glesbygd Fem glesbefolkade kommuner i Östergötland samverkar med byalagen för att bygga ut fibernätet. Man säljer svartfiber till attraktiva priser och slutkunderna kan välja mellan en handfull olika konkurrerande operatörer. Tommy Palmqvist, kommunalråd i Vadstena. FRAMGÅNGS- FAKTORER Billig svartfiber Konkurrens på lika villkor Samarbete med byalag för att möjliggöra investeringar Vill attrahera flera operatörer Kommunerna Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre i Östergötland har tillsammans anlagt ett fibernät, kallat Vökby, i första hand för att förse invånare i glesbefolkade områden med bredband. På nätet agerar både det egna Vökby Bredband och 5-6 andra tjänsteoperatörer. Kommunerna, som tillsammans endast har invånare, har historiskt haft svårt att attrahera investeringar från bredbandsmarknadens aktörer. Detta är ren glesbygd. En av kommunerna som ingår är den mest glesbefolkade söder om Dalälven, med fem invånare per kvadratkilometer, säger Frank Gunnarsson som varit projektledare för utbyggnaden av Vökby och är ansvarig för affärsstrategin. När statsstödet till bredbandsutbyggnad infördes gick kommunerna ihop för att i konkurrens handla upp en nätbyggare. Varje kommun är för liten för att göra detta effektivt, säger Tommy Palmqvist som är socialdemokratiskt kommunalråd i Vadstena och sitter i styrelsen för Vökby. Vi gjorde det istället tillsammans och fick in anbud. Samverkan med byalagen Men kommunerna såg att det blev en dyr lösning och att de skulle tjäna på att i samverkan med byalagen lösa fiberutbyggnaden själva. Samtidigt ville man skapa konkurrens och få in både lokala och nationella tjänsteleverantörer i nätet och kom fram till att ha ett öppet nät med en ganska låg prisnivå på svartfiber. Vi talade med byalagen och det visade sig att de var beredda att bjuda till och ta en del av arbetet med till exempel att gräva, om vi i vår tur kunde förse dem inte bara med fiber utan även med tjänster som internetanslutning. Sedan finns det ingen anledning att stänga ute andra operatörer från att vara med och erbjuda det, tvärtom. Det handlar mycket om att våra företag på orterna skulle välja operatör för att knyta ihop sig med andra orter, till exempel till ett huvudkontor, fortsätter Tommy Palmqvist. Frank Gunnarsson menar att bredband är en av pusselbitarna som politikerna måste hantera för att skapa en attraktivitet i kommunerna. Han menar att bra, billig infrastruktur kan få folk att flytta in och att varje människa som vill bosätta sig i området och varje företag som etablerar sig är värt mycket. För att kunna tillgodose näringslivets behov lokalt så vill vi attrahera nationella och internationella operatörer, fortsätter Frank Gunnarsson. Och då måste vi ha ett konkurrenskraftigt pris på svartfiber. Vi säljer jämförelsevis med andra nät mycket svartfiber idag. En sorts OPS Modellen för utbyggnad är att dels undersöka möjligheterna till stats- eller EU- stöd, dels dialog med byalagen för att se vad de kan bidra med. Kollektivet ska bära sig utan vinstsyfte. Vökby är på sätt och vis ett exempel på OPS (offentligt privat samarbete), men det finansiella samarbetet sker snarare mellan kommunerna och medborgarna via byalagen. Totalt sett har man investerat 170 mkr i nätet med både kommunala, statliga, EU-pengar och privata pengar. Idag har nätet omkring anslutningar, varav majoriteten utgör hushåll utanför tätort. Det är ofta enskilda som vill att vi ska bygga ut och det kan handla om så få som 8-10 hushåll. Vi använder byalagsprincipen, de betalar en del och kommunerna genom Vökby en del, säger Frank Gunnarsson. Billig svartfiber På det utbyggda nätet säljer Vökby Bredband sina tjänster direkt till slutkunder i konkurrens med andra operatörer. Trots att Vökby Bredband bedriver ett slutet aktivt nät och levererar slutkundstjänster i form av tv, telefoni och bredband till privatpersoner och företag, erbjuder man konkurrenskraftiga priser på svartfiber. I synnerhet erbjuds mycket låga priser på fiber förbindelser inom orter. Tillgång till svartfiber erbjuds på lika villkor till alla marknadens aktörer och volymrabatter förekommer på stamnätsförbindelser. Vi har fem-sex operatörer i nätet, det tycker vi är bra med tanke på att vi är så små, menar Frank Gunnarsson. Både Konkurrensverket och EUkommissionen har undersökt konkurrensen i Vökby och kommit fram till att den fungerar bra, säger Frank Gunnarsson. Det är positivt för näringsklimatet att ha ett utbud av operatörer. Jag tycker inte att man kan kalla sig öppet nät om man har installerat teknik som gör att tjänsteoperatörerna måste specialanpassa sina tjänster för att komma in i nätet. Blir det inte konkurrens mellan kommundelar som slåss om att få utbyggnad? Nej, så är det inte, säger Tommy Palmqvist. Vadstena är en liten platt kommun medan Boxholm är kuperad. Då måste det mer pengar till Boxholm för annars kommer de inte att få bredband. Är ni nöjda med resultatet? Ja, på flera sätt, fortsätter Tommy Palmqvist. Det ena är att kommunorganisationen haft stor nytta av detta. Vi har till exempel kunnat knyta samman våra telefonväxlar vilket sparar resurser och skapar flexibilitet. När stormen Gudrun slog ut Kindas växel så kunde vi i Vadstena svara åt dem. Det andra är att privatkunderna på många håll fått bredband, genom att vi samverkat med byalagen. Det tredje är företagen som fått möjlighet att välja leverantörer av tjänster. Det får inte bara bli kortsiktiga intäkter för kommunen, utan detta är viktigt långsiktigt för samhället, menar han. Det är mycket teknik. Vad ska man som politiker tänka på för att det ska bli rätt? Man ska se till att skaffa sig bra kompetens, en bra IT-chef eller konsult. Att ta fram ett infrastrukturprogram kräver ett strategiskt långsiktigt tänkande, avslutar Tommy Palmqvist. 6

7 OPS-finansiering och konkurrens i SkåNet Utan att det kostat Region Skåne något har man fått ett fibernät utbyggt till 289 orter. 33 kommuner är enade om att hålla nätet öppet för alla tjänsteoperatörer till samma pris på svartfiber. SkåNet är ett bredbandssamarbete mellan 33 kommuner och Region Skåne. Man driver det regionala ortsammanbindande nätet BAS som står för bredband till alla i Skåne. BAS-nätet har förverkligats genom ett OPS-avtal (offentligt privat samarbete) med Tele2, och bygger på en kombination av nybyggnation och redan befintliga sträckor i Tele2s och de skånska stadsnätens nät. Idag når nätet 289 orter och består av kilometer fiberkabel. Cirka 70 procent av nätet ägs av Tele2 och 30 procent av de 16 stadsnäten. Nätet har finansierats genom statliga bidrag, genom den offentliga sektorns köp av tjänster i nätet och genom försäljning av svartfiber till andra aktörer. Hur ser den politiska idén bakom Skånet ut? SkåNet bildades när Rosengrenpengarna kom en gång i tiden, säger Christer Lannestam som är VD för Skå- Net. Då fanns ett antal statsnät i de större orterna. Syftet var att utveckla regionen och se till att det blev ett sammanhängande nät, istället för att pytsa ut pengarna på projekt som inte samordnas. Vi tittade på olika affärsmodeller. Det gällde att ena 33 kommuner och regionstyret. Varför landande man på att sälja svartfiber och inte mer utvecklade tjänster? Vissa politiker ville inte att man skulle äga ett nät medan andra ville ha total kontroll på nätet och tjänsterna. Då kom vi fram till en kompromiss. Idén var att skapa en plattform för konkurrens och tillväxt; ett öppet nät tillgängligt för alla operatörer med inbyggd prispress. På den tiden var priserna i glesbygd 5-6 gånger högre än i städerna. En av målsättningarna var att göra ett rundare Skåne. Avlägsna orter Region Skåne har ett utvecklingsansvar för regionen. Man konstaterade att det fanns orter som man aldrig skulle bygga bredband till om man enbart utgick ifrån kommersiella villkor. Vi prickade in 250 orter och sa att till dessa orter ska vi bygga. I första hand var målet att dra fram fiber till telestationen så att kunderna i det området kunde få tillgång till ADSL, fortsätter Christer Lannestam. I etapp ett ville vi säkerställa att ett sammanhängande nät blev utbyggt. Vår uppgift är att se till att infrastrukturen kommer på plats, att den är öppen för alla operatörer och att priset är förutsägbart. Lika villkor i alla nät Man kan se SkåNets nät som olika sammanhängande delar: 16 stadsnät, Tele 2:s ursprungliga nät och de nya delarna som byggs till efter hand. Oavsett om operatörskunder köper svartfiber av SkåNet, Tele 2 eller stadsnäten är det samma villkor som gäller. Tanken är att alla skall kunna fungera som ingångar till hela nätet, vilket ökar antalet kontaktytor på marknaden. Oavsett vilken aktör man vänder sig till är villkoren för hyra av förbindelser i BASnätet desamma. Vi räknade med att normalt sett ungefär hälften av operatörernas intäkter återinvesteras i till exempel nya nät. Då var vår strategi att köpa tjänster av operatörerna och att i avtalen styra deras investeringar till områden som vi prioriterar. När vi gjorde upphandling av tjänster för kommunal verksamhet sa vi till operatörerna att vi vill ha återinvesteringar här och här. Det fina i kråksången är att vi inte betalt något själva. Det är inte alla som tror på detta, konstaterar Christer Lannestam. Så hur fick ni ihop det? Vi hade en pott pengar från staten som var avsedd för utbyggnad ute i kommunerna. Sedan hade vi ett antal tjänster vi skulle köpa upp, till exempel internetanslutningar för kommunal verksamhet och sjukvården. Vi satte alltså ihop ett paket med statsbidragen och de tjänster som vi ville köpa för kommunernas och landstingets räkning. Sedan gick vi ut med en upphandling som talade om för operatörerna att vi vill ha fiber utbyggt på utpekade ställen för att de skulle få kontraktet. Prisreglering av svartfiber Christer Lannestam berättar vidare att den som får jobbet får intäkterna som genereras på nätet. Men vinnaren av upphandlingen, som alltså blev Tele2, får inte stänga ut andra operatörer. Operatören får heller inte ta mer än 4,80 kronor per meter och år för svartfibern och därmed har SkånNet förutsägbara priser för alla aktörer. För att tydligt realisera detta publiceras prissättningen öppet på SkåNets hemsida och prismodellen är väl känd av marknadens aktörer. En operatör som vill hyra svartfiber på en viss sträcka kan själv beräkna vad det kostar. Kostnaden baseras på kabellängd. Volymrabatter förekommer, men även dessa är helt neutrala och erbjuds alla vid på förhand fastställda volymer. Även volymrabatterna publiceras öppet och är väl kända. 289 orter idag har en fiberanslutning till telestationen och det finns minst två operatörer att välja mellan för slutkunderna på dessa orter. Nätet har alltså inte bara finansierats med statsbidrag och tjänsterna vi köpte åt kommunerna, utan även av de intäkter vi fått från operatörer som köper svartfiber. Vi har ett tjugotal kunder som köper svartfiber, varav de flesta är operatörer. Dessa intäkter läggs också på högen för att finansiera ytterligare utbyggnad, avslutar Christer Lannestam. Som trygghet för kunderna har Skå- Net, som är en neutral aktör utan egna kommersiella intressen, ansvar för att bevaka att avtalen och dess villkor efterföljs. SkåNet övervakar att nätet är öppet och konkurrensneutralt, och spelar därför en viktig roll som garant för att alla får lika villkor. Avtalet med Tele2 sträcker sig till 2011, men den som sluter avtal om att hyra svartfiber kan i princip få tillgång till nätet på samma villkor ända fram till Christer Lannestam, VD SkåNet. FRAMGÅNGS- FAKTORER Säljer inte förädlade tjänster Konkurrens på lika villkor Billig svartfiber Förutsägbar prissättning 7

8 Malmö delar kostnader för utbyggnad med kunderna I Malmö får alla aktörer söka grävtillstånd och efter tecknande av markupplåtelseavtal gräva i gatorna för att lägga fiber, men få väljer att göra det eftersom Malmö stadsnät är snabba på att identifiera efterfrågan, gräva där det behövs och sälja svartfiber. Ulf Linderoth, infrastrukturstrateg Malmö Stad FRAMGÅNGS- FAKTORER Tillträde för alla till kommunal mark Säljer inte förädlade tjänster Konkurrens på lika villkor Billig svartfiber Pris på nyanläggning baserad på sträckans potential Förutsägbar prissättning Malmö stadsnät drivs i förvaltningsform och hyr ut svartfiber till operatörer. Fullmäktige har inriktat verksamheten på att den ekonomiskt ska gå runt, att det måste finnas kunder för att bygga ut. Men Stadens egna behov ska vägas in när nya projekt kalkyleras. Delade kostnader ger snabbare utbyggnadstakt Ulf Linderoth är infrastrukturstrateg inom IT-avdelningen vid Stadskontoret på Malmö Stad. Det är relativt kostsamt för våra kunder att ensamma ta kostnaden för en utbyggnad, säger Ulf Linderoth. Vi sätter oss ner och pratar mer våra potentiella kunder för att se hur deras behov ser ut. Helt plötsligt kanske vi ser att det finns två eller tre kunder i närheten av varandra som behöver fiber och då kan man bygga ut. Tanken är att om anläggningskostnaden kan fördelas på flera så ska detta också göras. När en ny fibersträcka efterfrågas gör stadsnätet en bedömning av förutsättningarna att fördela kostnaden på fler kunder. En typisk engångsavgift för anläggningen är kronor och en hyra på kronor per kvartal vid en enstaka affär på ungefär 500 meter. Anläggningsavgiftens storlek fastställs efter en avvägning som tar hänsyn inte bara till avtalslängd och anläggningskostnad utan även till den samlade och rimligen förväntade efterfrågan på sträckan från andra aktörer. Även den kommunala verksamhetens nytta av sträckan vägs in och det har varit starkt bidragande till lägre priser och snabbare utbyggnad. Genom tätare dialog och samsyn mellan kommun och privata aktörer skapas förutsättningar att bygga till ställen som annars inte skulle få fiber om det endast var upp till en aktör. Denna strategi har inneburit att nätet har kunnat förtätas och att stadsnätet allt oftare kan möta efterfrågan på svartfiber från privata aktörer till rimliga priser. Förtätningen av nätet innebär också att det blivit allt billigare att ansluta nya kunder, eftersom det allt oftare är kortare sträckor som behöver läggas till. I de flesta områden i staden finns äldreboende eller förskolor som Malmö Stad behöver ansluta. Kan vi dessutom se att det finns operatörer som vill köpa svartfiber i samma områden, då kan det finnas ekonomi i att lägga ner fiber i det området. Om inte delningsmodellen hade funnits vad hade hänt då? Då hade utbyggnaden gått långsammare. Vi diskuterar öppet med aktörerna hur vi planerar och då finner man fler möjligheter. Kommunen arbetar proaktivt med information om sina planer för att få fler kunder att ansluta sig medan grävning ändå sker. Grävförbudet * upphörde Från början fanns en restriktivare bredbandspolicy när det gällde att låta andra gräva för fibernedläggning. Det prövades juridiskt och det visade sig att det inte höll. Men det har lättats upp och trots det har det visat sig att det inte är så många som vill gräva. Endast ett begränsat antal grävansökningar har inkommit, utan någon betydande inverkan på kommunen, trafikbilden eller stadsnätet. Så länge som vi har en relevant prissättning så ska vi vara mera attraktiva för kunderna jämfört med om de gräver själva. Det är ekonomiskt kostsamt, gräver du upp en gata mitt inne i staden så kostar det kanske en halv miljon att lägga 250 löpmeter. Det tar många år att få tillbaka en sådan investering. Finns vi där hyr du det för cirka kr i månaden. Om vi gräver på rätt ställen så tar vi hand om kundernas grävbehov. Avskaffandet av det s.k. grävförbudet har inte heller haft någon större inverkan på stadsnätsverksamheten. Malmö stadsnät har i dagsläget istället sett en ökad förfrågan på hyra av svartfiber enligt Ulf Linderoth. Bara svartfiber Att ni inte ska sälja internetanslutningar och liknande tjänster, vem har bestämt det? Fullmäktige har bestämt att vi ska tillhandahålla svartfiber och inte röra oss upp i förädlingskedjan. Jag upplever inte att det finns politiskt intresse från något håll att vi ska sälja mera förädlade tjänster. I alla fall inte i dagsläget. Malmö stadsnät har idag ett 60-tal externa kunder, varav flera operatörer. Strategin bygger på att operatörerna har bra koll på vad de kan få för intäkt från slutkunderna i området. De har oftast bra koll. Är det ett villaområde så vet de ungefär hur många de kommer att kunna få som kunder. Även Malmö har glesbygd Hur agerar ni i glesare områden? Även inom Malmö har vi glesbygd där det ännu inte finns fibernät. Många har fortfarande inte tillgång till fiber, särskilt inom villaområden. För att bygga ut i glesare områden så måste vi sy ihop affärerna med operatörerna. Ibland får det vänta för att det inte finns underlag. Jag tror även här att vi kan bidra med infrastrukturen längst ner, sedan är det tjänsteleverantörerna som får erbjuda tjänsterna. Ulf Linderoth bedömer att frågan om hur de glesare områdena ska kunna få fiberanslutning kommer att behöva behandlas politiskt för att få en lösning. Prislista ger förutsägbarhet Stadsnätet publicerar en vanlig prislista som gäller för alla. Kostnadstäckningspriser är modellen. Ju fler adresser som kunden ansluter desto större rabatter. Vi reviderar inte priserna särskilt ofta, det ska vara förutsägbart. * Något grävförbud i juridisk mening fanns aldrig, men väl en bredbandspolicy som uppfattades av operatörer som ett förbud att gräva. 8

9 Skövdebostäder: hyresgästerna ska själva välja bredband Det kommunala bostadsbolaget Skövdebostäder med hyreslägenheter har som strategi att låta de boende välja mellan bredbandtjänster som levereras över flera, konkurrerande bredbandsnät. Vi har inte bestämt att det ska vara den eller den leverantören som alla hyresgäster väljer, säger Dennis Grönqvist som är ekonomichef för Skövdebostäder. Hyresgästerna ska få välja det själva. En del av syftet med detta är skapa konkurrens och att hålla nere priset. Är man ensam leverantör kan man ta ut mera. Tre konkurrerande nät I Skövdebostäders fastigheter finns idag tre konkurrerande bredbandsnät. Det finns ett kabel-tv-nät, ett lan-nät och det gamla kopparnätet. Detta är förstås inget unikt för ett fastighetsbolag, tvärtom. Det speciella med Skövdebostäder är att man aktivt eftersträvar konkurrens mellan operatörer på de olika näten. Man vill att konkurrensen ska vara långsiktigt hållbar och arbetar enligt principen att konkurrens ska ske på lika villkor. Vår strategi från början var att vi inte ville binda fast oss med en enda bredbandsleverantör. Utan vi välkomnar alla, det ges ingen exklusiv rätt. Varför då? Jo, vi vill inte bestämma å våra kunders vägnar vad de ska ha för bredband. När det gäller lan-nätet finns två konkurrerande tjänsteoperatörer, nämligen TeliaSonera som erbjuder sina egna tjänster och Skövde stadsnät med kommunikationsoperatören OpenNet som erbjuder tjänster från tio tjänsteleverantörer. Varje lägenhet får välja vilket av de två "stadsnäten" de eventuellt vill vara ansluten till, varpå omkoppling sker i källaren. Hur ser ni på att släppa in ytterligare operatörer? Skulle det komma en tredje operatör som vill in på lan-nätet finns det inga principiella skäl att säga nej. Av praktiska skäl kan det dock vara svårt eftersom det är trångt att sätta in mer utrustning. På många håll har de kommunala bostadsbolagen en egen affär i att sälja tjänsterna, varför har inte ni det? Det tillhörde också vår strategi från början. Det finns de som kan detta bättre än vi, så vi gav oss inte in i den rollen. Det är vi glada för idag, det är det bästa för hyresgästerna. Inga målkonflikter Skövdebostäder har alltså inte några målkonflikter som påverkar deras neutralitet. Det finns inga ekonomiska incitament att främja någon leverantör, till exempel i form av provisioner eller liknande. Därmed undanröjs risken för jävighet, och bolaget förhåller sig neutralt i både ord och handling. Man har som princip att inte ta parti för någon leverantör. Beslut om val av tjänster och leverantörer är helt upp till varje enskild hyresgäst och bostadsbolaget gör ingen värdering eller favorisering. Jag får ofta frågan av hyresgäster som undrar vilken bredbandsleverantör som vi tycker är bäst, men vi avstår från att ha en uppfattning, säger Dennis Grönqvist. Det förekommer inte heller några begränsningar av vilka tjänster som de olika leverantörerna får leverera. Vidare har inga tjänster lagts på hyran, med undantag för ett grundutbud av tvkanaler via kabel-tv som fastighetsägare är skyldiga att tillhandahålla, så kallade must carry -kanaler, och därför har ett grundutbud upphandlats. Upphandlingen görs i konkurrens och gäller under ett antal år. Om och från vem ytterligare kanaler köps lämnar bostadsbolaget helt upp till hyresgästen. Dennis Grönqvist, ekonomichef Skövdebostäder. FRAMGÅNGS- FAKTORER Säljer inte förädlade tjänster Konkurrens på lika villkor Främjar konkurrens mellan olika infrastrukturer 9

10 Slutsatser och rekommendationer Konsultföretaget A-focus har utrett frågan om konkurrens och investeringar i bredband för bland annat Konkurrensverket. A-focus ger följande rekommendationer till kommunernas bredbandsstrategier. Kommuner har flera mycket betydelsefulla roller och ett stort inflytande över möjligheterna för marknadens aktörer att kunna konkurrera på lika villkor, och därför är det viktigt att de fattar goda och kloka beslut för en gynnsam utveckling på lång sikt. Flera kommuner agerar på ett föredömligt sätt i olika avseenden och i olika situationer. Själva kontexten kan vara av betydelse, då vissa ageranden endast är positiva under vissa givna förutsättningar. 1. Tillträde till kommunal mark För att säkerställa tillgång till fiber och en gynnsam prisutveckling bör kommuner välkomna privata incitament att investera i fiberinfrastruktur, och där så kallade grävförbud förekommer bör dessa upphävas. Kommuner bör ha en tydlig och transparent beslutsprocess avseende tilldelning av markavtal, och markavtalen bör vara så utformade att de inte diskriminerar nya aktörer. Inträdeströsklar i form av höga avgifter bör undvikas och avgiftsmodeller bör anpassas till olika anläggningsambitioner. 2. Begränsning av verksamhet till passiv infrastruktur För att inte riskera att snedvrida konkurrensen bör kommuner som bedriver stadsnätsverksamhet erbjuda tjänster på så låg förädlingsgrad som möjligt, huvudsakligen begränsat till kanalisation och svartfiber. Genom att verka på en låg nivå i värdekedjan möjliggör kommuner förutsättningar för konkurrens och stimulerar därigenom ett större tjänsteutbud, ökad valfrihet och en gynnsam prisutveckling. 3. Konkurrens på lika villkor En grundförutsättning för en fungerande konkurrens är att marknadens aktörer tillåts att konkurrera på lika villkor. Kommuner har ett stort inflytande över marknaden och bör i alla sina roller eftersträva att agera konkurrensneutralt och icke-diskriminerande. Tillträde till kommunal mark, till kommunal fiberinfrastruktur och till kommunala bostäder skall vara icke-diskriminerande och bygga på transparenta och lika villkor. Kommuner bör även iaktta aktsamhet så att de inte premierar sina egna verksamheter genom vertikal integration. 4. Låg prissättning på svartfiber Kommuner med stadsnät bör stimulera en gynnsam marknadsutveckling genom att erbjuda svartfiber till låga priser som är transparenta, kostnadsbaserade och icke diskriminerande. Kommuner bör även eftersträva att ha en prissättning som motsvarar olika aktörers behov. En god tillgång på svartfiber till bra villkor stimulerar konkurrensen och en gynnsam utveckling av marknaden. 5. Sänkning och utjämning av priströsklar Stadsnäten bör bygga sin prissättning på principer och modeller som gynnar konkurrens på lika villkor. När stadsnät på förfrågan anlägger nya fibersträckor bör de eftersträva att prissätta denna med hänsyn till sträckans potential. Genom att eftersträva att fördela kostnaderna över fler användare av sträckan, sänks inträdeströsklarna till nätet och konkurrens på lika villkor främjas. Modellen främjar snarare än hämmar en utbyggnad av infrastrukturen, och risken att stadsnätet bidrar till att snedvrida konkurrensen begränsas. 6. Förutsägbar prissättning Stadsnäten bör eftersträva att ha prissättningsmodeller som är förutsägbara, lätta att förstå och kända av stadsnätets kunder. Där så är möjligt är det önskvärt att marknadens aktörer själva kan beräkna kostnaden för olika tjänster, vilket ökar effektivitet och konkurrens. Ett exempel på en modell som skapar jämna och förutsägbara förutsättningar är en fastprismodell. Med fast prissättning utjämnas trösklar ytterligare, till förmån för effektivare konkurrens på lika villkor. 7. Prissättning som eliminerar avstånd I glesbygden finns inte alltid förutsättningar att attrahera privata investeringar och tjänster för elektronisk kommunikation. Grundprincipen ska alltid vara att konkurrens ska eftersträvas på så låg nivå i värdekedjan som möjligt. Ibland kan det dock vara önskvärt att stadsnät erbjuder mer förädlade tjänster, t ex kapacitetstjänster. När stadsnätet erbjuder tjänster högre upp i värdekedjan finns dock risk för att klämeffekter uppstår, vanligtvis till nackdel för svartfiber. Ett mål för kommunala stadsnät bör vara att utveckla prissättningsmodeller som överbryggar problemen på så låg nivå i värdekedjan som möjligt. Ett sådant exempel är en diversifierad prissättning på svartfiber som gör långa distanser relativt sett billigare. Ett kriterium är dock att denna inte tillåts att snedvrida konkurrensen i de områden där konkurrensen fungerar. 8. Främja infrastrukturbaserad konkurrens i kommunala bostäder Kommunala bostäder bör främja infrastrukturbaserad konkurrens på lika villkor i sitt fastighetsbestånd, till gagn för hyresgästerna i form av ökad mångfald i tjänsteutbud och en gynnsam prisutveckling. Kommunala bostäder skall agera helt neutralt, och inte diskriminera eller premiera något nät eller någon tjänsteleverantör. Alla nät/tjänsteleverantörer ska beredas samma ekonomiska förutsättningar, ingen särbehandling ska ske genom diskriminerande inskränkningar i vilka tjänster som får levereras och inga rekommendationer avseende val av tjänsteleverantör ska ges hyresgästerna. Kick-back modeller där kommunala fastighetsbolag har ekonomiska intressen i något nät är direkt olämpliga. 10

11 Läs mer om bredband och kommuner A-focus rapport om Best Practice i kommunerna Konkurrensverkets och Post- och telestyrelsens generaldirektörer i gemensam artikel om bredbandskonkurrens Post- och telestyrelsen Rapport om öppna nät och tjänster Konkurrensverket A-focus rapport till KKV om kommuners ageranden för infrastrukturkonkurrens Sveriges Kommuner och Landsting Principer för ägarstyrning av lokala bredbandsnät Regeringen Regeringens bredbandsstrategi sid "Offentliga aktörer"

12