Nummer 10 SPÄNN BÅGEN. ta sikte på varför. Urtidskrafter skapade EXTRA UTMANING. Midroc är med och driver NORDENS största industriprojekt

Transkript

1 Nummer 10 SPÄNN BÅGEN ta sikte på varför Urtidskrafter skapade EXTRA UTMANING Midroc är med och driver NORDENS största industriprojekt

2 Ta sikte på varför Foto: Hans Berggren Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Anna Ullenvik, Susanne Hamne, Sofia Franzén Produktion Det, Box 15416, Stockholm , AD Marianne Heed Miskar Omslagsfoto Nicklas Thegerström Skribenter Sofia Franzén, Anna Rikner Repro/tryck Bildrepro Stockholm AB Kontakt Midroc Europe Box 3002, Solna Tel: Utgivning Februari 2015 Som tjänsteföretag är en stark framgångsfaktor att våra leveranser ska motsvara eller ännu hellre överträffa våra kunders förväntningar och behov. Det vågar jag nog påstå att alla inom Midroc är överens om och anser vara självklart. Men, vet vi egentligen vilka behov våra kunder har? Är vi tillräckligt duktiga på att ställa rätt frågor för att bli bäst i klassen? Anslaget i vår inledningsartikel är att vi måste bli duktigare på att ställa oss frågan varför oftare och på så sätt få en bättre förståelse och kunskap om kundens behov. Både uttalade och outtalade. Tar vi reda på kundernas bakomliggande behov och vilket fokus kunden har får vi ett tydligare syfte med vårt uppdrag. Det hjälper oss i våra utmaningar och projekt. Enligt den amerikanska ledarskapsutvecklaren Simon Sinek har de riktigt framgångsrika företagen förstått vikten av att börja med varför. De drivs av en vilja att åstadkomma något och har tydligt definierat vad deras syfte är. Några som verkligen förstått det där med att formulera ett tydligt syfte med sitt företagande och hittat sitt varför är Wåhlin Fastigheter. I Betraktelsen på sidan åtta kan du läsa en intervju med Fredrik Jansson, vd sedan våren Han berättar om hur Wåhlins vill skapa hållbara hem där människor trivs och hur han tror på att skapa detta tillsammans med sina leverantörer. Att alla som är delaktiga i ett projekt har samsyn och har samma bild av slutmålet när handen är i kaklet som vår koncernchef Roger Wikström uttrycker det är också avgörande för projektets resultat. Ett gott exempel där samsyn gav ett lyckat resultat kan ni läsa om på sidan sex. När Preems raffinaderi i Göteborg genomförde ett underhållsstopp i höstas var flera Midrocföretag engagerade och Midroc hade helhetsansvaret från start. Här fanns en tydlig samsyn med kunden om slutmålet. Att formulera ett tydligt syfte kan fungera som drivkraft även i andra sammanhang. Som att bli bäst i världen. I slutet av februari är det skid-vm i Falun och vi har fångat skidåkarna Anna och Emil i deras uppladdning inför den stora tävlingen. Läs om hur de tränar och har tränat under hösten för att bli bäst och hur viktig även den mentala träningen är. Detta och mycket mer om olika utmaningar, projekt och spännande människor med starka drivkrafter kan ni läsa om i detta nummer av LINQ. Jag hoppas att ni blir inspirerade. Och, kanske kan frågan varför hjälpa dig att hitta engagemanget och drivkraften, både i jobbet och privat. Trevlig läsning! Anna Ullenvik Kommunikation Midroc Europe 2

3 Innehåll: SPÄNN BÅGEN TA SIKTE PÅ VARÖR Att ha kunden i fokus är en självklarhet för de flesta framgångsrika företag. Men räcker verkligen det? Borde vi inte också alltid ta reda på vilket fokus kunden själv har? Så alla inblandade förstår vad som ska bli slutresultatet av det gemensamma arbetet. Den samsynen nås lättast med hjälp av frågan varför. 4 SAMSYN GAV LYCKAT RESULTAT PÅ UNDERHÅLLSSTOPP När Preems raffinaderi i Göteborg genomförde ett underhållsstopp i höstas hade Midroc närmare 400 medarbetare på plats. Här har flera Midrocföretag arbetat tillsammans, och Midroc hade helhetsansvaret från start. 6 ATTRAKTIVT LÄGE I LANDSKRONA Midroc Property Development och HSB Landskrona bygger i ett gemensamt projekt Landskronas högsta bostadshus, Västerpark. Med en spännande arkitektur och sina 12 våningar blir byggnaden Landskronas nya landmärke. 10 URTIDSKRAFTER SKAPADE EXTRA UTMANING Svartisens kraftverk ligger vid Norges näst största glaciär. Här forsar 70 kubikmeter vatten i sekunden förbi vattenturbinen. Urtidsisens vatten innehåller mycket sten och grus så att turbinens delar i princip blir blästrade. En riktig utmaning för Metalock Engineering Sweden. 16 VÄRLDSMARKNAD INOM RÄCKHÅLL FÖR POWERCELL PowerCell har utvecklat en unik reformerteknik för att omvandla vanlig diesel till el i sina bränsleceller. Med en börsnotering och miljövänliga produkter för en marknad som beräknas öka till 40 miljarder dollar inom några år, är Midroc New Technologys portföljbolag PowerCell Sweden AB, nu redo att satsa globalt. 21 ETT AV NORDENS STÖRSTA INDUSTRIPROJEKT LIGGER PÅ VÄRÖ Ombyggnaden av sulfatmassafabriken Södra Cell Värö är ett av Nordens största industriprojekt, med en budget på drygt fyra miljarder kronor. Midroc Project Management är med och driver två av totalt tio parallella projekt. 22 PROFILEN EMMA SÄTTER PROJEKTET I FOKUS Att se en stor anläggning komma till liv efter långa förberedelser är en av höjdpunkterna för Emma Jönsson i arbetet som verksamhetschef på Midroc Automation. 24 HALLÅ DÄR ANNA OCH EMIL 31 3

4 SPÄNN BÅGEN ta sikte på varför! Att ha kunden i fokus är en självklarhet för de flesta framgångsrika företag. Men räcker verkligen det? Borde vi inte också alltid ta reda på vilket fokus kunden själv har? Så alla inblandade förstår vad som ska bli slutresultatet av det gemensamma arbetet. Den samsynen nås lättast med hjälp av frågan varför, menar Roger Wikström, koncernchef Midroc Europe. Bara om vi ställer oss frågan varför vi gör något uppnår vi ett äkta engagemang i arbetet. Då skapas också utrymme för vardagsinnovation viljan att göra det där lilla extra eller hitta de riktigt smarta lösningarna, säger han.

5 Foto: Shutterstock Grunden för ett tjänsteföretag är att förstå kundens behov, både uttalade och outtalade. Att ställa frågor och vara intresserade av kundens slutresultat. Ett avtal mellan två parter är en relation, och precis som alla relationer behöver den bygga på ömsesidig förståelse. Det kan låta enkelt, men Roger Wikström menar att det här är något som man måste jobba på hela tiden. Vi vet det, och alla pratar om det. Men det är inte helt enkelt att omsätta i praktiken. Man fastnar lätt i gamla hjulspår och gör som man alltid gjort, och det man tror förväntas av en. Kunden berättar kanske inte heller hela bilden, utan förutsätter att folk ska förstå vad man menar. Det finns också en trygghet i att göra som man alltid gjort. Det gör att vi känner oss säkra och kompetenta. Men varje projekt har unika förutsättningar och vi måste veta vad det är som är speciellt? Vad är vår utmaning, men framförallt vad är kundens utmaning? För att veta vad som är viktigt för kunden, måste vi våga ställa frågan: varför gör vi det här projektet? Vilka behov har kunden och varför? Framgångsrika företag börjar med varför Simon Sinek, amerikansk ledarskapsutvecklare och författare, har satt fingret på detta bland annat i boken Start with Why och i en enkel modell han kallar för The golden circle. Cirkelns kärna består av varför, nästa ring av hur och den yttersta av vad. Alla vet vi vad vi gör, de flesta vet också hur vi gör det men hur många vet varför vi gör det? Sinek menar att alla riktigt framgångsrika företag, organisationer och personer tänker, agerar och kommunicerar inifrån och ut, genom att börja med varför tvärtemot hur de allra flesta gör. Och nej, svaret på frågan varför är aldrig att tjäna pengar hos riktigt framgångsrika företag. Svaret är istället vad företaget tror på och drivs av. Att tjäna pengar är ett resultat snarare än ett syfte enligt Sinek. Drivmotorn hos många är förstås att tjäna pengar. Men det räcker inte för att vara bäst i klassen, säger Roger Wikström. På Midroc jobbar man mycket med att alla ska känna sig trygga i sin yrkesroll och arbetssituation. Det är vår övertygelse att det är mycket lättare att vara innovativ och våga bryta mönster då. Och det är mycket lättare att hitta motivation och känna engagemang om alla vet varför man gör jobbet och är överens om hur det ska göras och när det är klart. Företag och organisationer där man har en stark medvetenhet om sina värderingar och drivkrafter, sina varför och lyckas förmedla det är mer innovativa, mer framgångsrika och har mer engagerade medarbetare, menar Sinek. Det här tankesättet är förstås smart även i enskilda projekt. Vet vi varför vi gör projektet tillsammans, och vad vi vill uppnå kommer vi att lyckas bättre, säger Roger Wikström. Förståelse för målet För att systematisera detta gäller det att skapa tid för kommunikation, och att prata om slutresultatet redan från början. Det första vi ska prata om är hur vi ska avsluta projektet. Det måste vi veta för att kunna börja rätt. När är målet nått? För att använda en simningsmetafor; när slår vi handen i kaklet? Har alla inblandade i projektet samma bild av när vi uppnått målen?, säger han. För kunden är kanske inte målet nått Vi måste våga ställa frågan: varför gör vi det här projektet? förrän investeringen lönat sig och det gäller för leverantören att ha förståelse för det för att på bästa sätt kunna hjälpa kunden att nå dit. Om samarbetet gäller byggande av bostäder är målet nått när sista våden är tapetserad, eller först när den som ska bo där har flyttat in och trivs? Behöver förstå kundernas behov Jag hörde ett tal nyligen av vår kund Wåhlin Fastigheters vd Fredrik Jansson, där han på ett bygge inför alla berättade vad som är viktigt för Wåhlins. Det andades omsorg, och jag tror att det kan göra stor skillnad för hela projektet att inför leverantörer och underleverantörer ta När är målet nått? När slår vi handen i kaklet? sig tiden att verkligen förklara varför man genomför just det projektet. Egentligen är det rätt självklart att vi behöver förstå kundernas utmaning och behov och förstå nyttor för slutanvändaren. Jag vill mena att det är lättare om vi ställer oss frågan varför kunderna har dessa behov? Det är ett tänk som man absolut kan ta med sig även i mer komplexa projekt. Första steget är att bestämma sig för att det är viktigt att tänka i de här banorna menar Roger Wikström. På många håll i våra bolag görs detta på ett bra sätt. Men min uppfattning är ändå att vi jobbar för lite varför-drivet. Vi jobbar aktivt för att bli ännu bättre på att bjuda in våra kunder att tillsammans prata om vilka mål vi har med projektet. För vi vill verkligen uppnå ett arbetsklimat som drivs av engagemang och där vi kan lyckas att överträffa våra kunders förväntningar.

6 Samsyn gav lyckat resultat på underhållsstopp När Preems raffinaderi i Göteborg genomförde ett underhållsstopp i höstas hade Midroc närmare 400 medarbetare på plats. Här har flera Midrocföretag arbetat gemensamt, och Midroc hade helhetsansvaret från start. Tillsammans med en tydlig samsyn med kunden om slutmålet blev det ett mycket lyckat arbetssätt. Under fyra till fem veckor hösten 2014 genomfördes ett stort regenereringsstopp på Preemraff i Göteborg, med huvudsyfte att byta katalysatormassa och reaktormassa. Midroc hade som mest nära 400 medarbetare på plats, varav över 300 var personal från Midroc Rodoverken. Totalt utfördes närmare 1200 arbetsordrar, varav Midroc stod för utförandet av cirka 85 % av dessa. De här har varit ett samarbetsprojekt mellan Midroc Rodoverken, Midroc Electro och Midroc Project Management, men vi har arbetat tillsammans som ett företag i det här projektet, säger Glenn Karlsson, Midroc Rodoverkens stoppchef. växlare och luftkylare, rör och ventilation, ugnar och pannor och torn och kärl. Midroc Electro och Midroc Project Management har gjort el- och instrumentarbeten. Även rostskyddsföretaget Midroc Alucrom har haft ett par medarbetare inne som gjort bättringsmålningar. Att vara med från början skapar en samsyn om slutresultat och ett gemensamt fokus på kundens slutmål. Rodoverken har samarbetat med Preem under flera år, och har ramavtal som innebär att man alltid har ett 20-tal anställda på plats i raffinaderier i Göteborg. Inne på Preems område har Rodoverken en verkstad där man gör mindre förtillverkning och löpande underhållsarbeten. Under stoppet i höstas var anläggningen i drift under tiden som arbetet pågick, och raffinaderiet har bara släckts ner sektionsvis. Det innebar en extra utmaning. Säkerheten är naturligtvis alltid oerhört viktig, men när verksamheten pågår under stoppet får man vara ännu mer på tårna. Redan ett år innan fanns personal från Midroc på plats för beredning och planering av höstens underhållsstopp. Annars är det vanligt att kunden berett Säkerheten framför allt Midroc har också för första gången i dessa sammanhang jobbat med en gemensam organisation för hälsa, miljö och säkerhet med mycket gott resultat. Vi har lyckats genomföra detta stopp utan en enda frånvaroolycka vilket vi är mycket nöjda med, med tanke på stoppets storlek. Vi ser att budskapet från Preem och Midroc gått fram: säkerheten först. Rodoverken har utfört arbeten på värmejobben själva när vi kallas in. Men den här gången har vi tagit ett betydligt större ansvar för helheten. Bra planering är a och o Det har bland annat inneburit att Midrocs projektledare haft större ansvar och insyn redan från början i budgetarbetet i de olika objektsjobben. Ett sätt att arbeta som Glenn Karlsson tycker är väldigt bra. Det syns verkligen på utfallet, det har gjort stor skillnad på ett positivt sätt. Våra projektledare har fått en väldigt bra förståelse för helheten och en bra inblick i sina områden eftersom de varit med och berett själva, och själva kunnat sätta ramarna för tid och resurser. Det blir stor skillnad när vi varit med från början. Under beredning och utförande har man haft kontinuerliga möten och ett bra samarbete med kunden. Samsynen om slutresultatet har varit tydlig från start. Vi måste ha kundens slutmål med oss hela tiden. Om vi skulle bli försenade i vårt arbete betyder det stora förluster för vår kund varje dag. Ska vi lyckas hålla våra tidsplaner är bra planering a och o, säger Glenn Karlsson. Foto: Preem 6

7 Noggrann funktionskoll ger flyt i produktionen Midroc Project Management har fått i uppdrag av Holmen Paper att öka driftsäkerheten på deras pappersbruk i Hallstavik. Genom att noggrant gå igenom pappersmaskinens tusentals olika funktioner och hur viktiga de är för produktionen lägger man upp en underhållsplan för att få ett flyt i produktionen. Hallsta Pappersbruk i Hallstavik tillverkar specialpapper som magasinspapper och bokpapper. Vårt jobb är att få minskade störningar och stopp i de befintliga maskinerna för att producera papper, säger Anders Norell, Asset Management konsult på Midroc Project Management, och den som ansvarar för projektet på Hallsta. Dokumentation och implementering Under 2014 har Midroc Project Management arbetat på en pappersmaskin, under 2015 är det dags för nästa. Arbetet består av att granska och komplettera identifieringen av maskinens olika funktioner, och bedöma och riskgradera dem. Målet är att dokumentera en underhållsplan och sedan implementera den i verksamheten, med ökad effektivitet och stabilare produktion som resultat. Vi använder oss av en metodik som går ut på att vi går igenom hela flödet för maskinen, och analyserar hur kritisk varje funktion är för produktionen. Sedan delar vi in funktionerna i olika klasser. Det innebär att vi går igenom över punkter på en maskin för att bedöma konsekvenserna om en funktion går sönder, gör riskanalyser och väljer underhållsåtgärd. Anders Norell förklarar riskgraderingsanalysen genom att jämföra med en bil. Ratten skulle bedömas som mycket kritisk i bedömningssystemet. Utan den kan man inte köra bilen på ett säkert sätt. Rätt resurser i rätt tid Slutar innebelysningen däremot att fungera, ja då gör inte det så mycket, bilen funkar fint ändå. Enligt den principen sorterar vi upp de olika funktionerna och kan göra bra underhållsplaner. Det gör att man kan lägga rätt resurser i rätt tid på de kritiska funktionerna utan att lägga onödig tid på att åtgärda icke-kritiska funktioner innan det är nödvändigt. Underhållsplanen täcker även in köpta underhållstjänster, som ofta är svåra att administrera och planera om de inte finns med i planen. Metodiken kallas RBUS, och är ett riskbaserat underhållsprogram, och är applicerbart på i princip vilken bransch som helst. Det passar för många olika affärs- system. För oss är målet att kunden ska få så stor nytta som möjligt av vårt arbete. Pierre Aggarwal som är produktionschef på Hallsta Pappersbruk menar att ett bra förebyggande underhåll är en förutsättning för att kunna producera papper kostnadseffektivt. En hög verkningsgrad sänker underhållskostnaden och rörliga kostnader som kemikalier och energi. Dessutom Asset Manegement Midrocs asset managementkonsulter arbetar bland annat med att hjälpa kunder att genomföra analyser, driva verksamhetsutveckling, sköta planering och implementera underhållssystem och EAM-system. Asset Management är en avdelning inom Midroc Project Management. förbättras kvalitetsutfallet och leveranssäkerheten. Midrocs pågående arbete är en viktig del i att förbättra det förebyggande underhållet. Nyttan av detta arbete förväntar vi oss se successivt under de närmsta åren. Det här är en långsiktig satsning snarare än en quick-fix. Vi är väldigt nöjda med Midrocs metodik och utförda arbete så här långt, säger han. Holmen Holmen är en skogsindustrikoncern som tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror och bedriver verksamhet inom skogsbruk och energi. Holmen Paper tryckpapper för dagstidningar, tidskrifter, kataloger, reklam och böcker. Tillverkningen sker vid två svenska och ett spanskt bruk. Foto: Holmen 7

8 Foto: Appelberg Jag upplever att de flesta inblandade tycker att det är roligare att känna att man bidrar till ett hem, där människor bor och trivs, firar födelsedagar och jul. Fredrik Jansson Gör: Vd på Wåhlin Fastigheter sedan 30/ Tidigare vice vd och marknadsdirektör på Cementa. Innan dess 14 år med husbyggnad på Skanska. Familj: Fru och tre härliga barn mellan 8 14 år gamla. Bor: 50-tals villa i Täby som vi byggt om och till i flera omgångar. Intressen: Givetvis familj och vänner. Blir det tid över gärna lite träning och på semestern skidåkning, skärgårdsliv och resor. Diverse renoveringsprojekt i huset tillkommer alltid. Sen har jag ett superjobb där man faktiskt får vara med och bidra till samhällsutvecklingen och förhoppningsvis till hem där människor trivs, utvecklas och mår bra. 8

9 Han vill få alla att tänka trivsamma hem innan projektet startar Att alla inblandade har den gemensamma viljan att skapa hem som hyresgästerna kan trivas länge i, och att våga investera i bättre kvalitet än normalt. Det är Wåhlin Fastigheters recept för ett hållbart byggande. BETRAKTELSEN Wåhlin Fastigheter äger och förvaltar cirka lägenheter i Stockholm, och bygger mellan 100 och 200 nya lägenheter per år för egen förvaltning. Vi verkar i Stockholm och bostadsmarknaden ser ut som den gör här. Vi skulle säkert få våra lägenheter uthyrda hur vi än bygger. Men vi vill att våra hyresgäster ska vilja bo kvar och trivas i sitt hem. Våra fastigheter ska vara en beskrivning av vilka vi är och vad vi gör. Vi vill gärna se oss som en privat allmännytta och vara en bred värd. Vi försöker dra vårt strå till stacken, säger Fredrik Jansson. Det gör man bland annat genom ett nära samarbete med Skyddsvärnet i Stockholm, vilket innebär att Wåhlins hjälper till med träningslägenheter för människor i behov av stöd för att komma vidare i livet. Företaget har också avtal med Solna stad och Sundbybergs stad om att förse dem med lägenheter för sociala ändamål. Hållbara hem där människor trivs Att bygga hållbart ur ekonomisk, miljömässig och social vinkel står högt på agendan. När vi bygger nytt tänker vi att den här kåken ska vi ha länge. Att vi investerar några kronor extra vid bygget har vi tillbaka många gånger om. Vi sätter till exempel alltid in granitbänkar i köken. Värdet i hållbarheten och vad det gör för våra hyresgästers upplevelse av sitt hem överstiger vida investeringen. Grundtanken att bygga hållbara hem där människor trivs gör att ambitionsnivån i nybyggnads- och renoveringsprojekten är hög. Vi vill bli bättre och bättre när vi bygger. Det blir vi genom att bygga långsiktiga relationer med våra leverantörer, hitta de som delar våra värderingar och kan förvalta dem. Vi förväntar oss att våra entreprenörer ska ha förmågan att verkligen kunna se helheten, det är väldigt viktigt för oss. Att få till ett riktigt bra slutresultat är egentligen inte svårare än så, menar Fredrik Jansson. Men det kräver att det finns utrymme i projektet för alla yrkesgrupper att komma till tals, och att de får tid och rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Om man ser till att alla känner delaktighet och respekterar varandras yrkesgrupper skapas utrymme för nya idéer. Det är då det kommer smarta lösningar som främjar hela projektet. Den som känner att man blir lyssnad på vågar komma med förslag på förbättringsåtgärder. Saknas en kugge rullar inte hjulet Projektledare, byggledare, snickare, betongarbetare, elektriker, målare och rörmokare. Alla måste ha en helhetssyn för att det ska bli riktigt bra. Alla är en viktig del i slutprodukten. Görs det ett dåligt betongjobb så att det blir lyhört spelar det ingen roll om det andra blir bra. Är det en kugge som saknas i hjulet så rullar det inte. Här handlar det en hel del om yrkesstolthet menar Fredrik. Det syns så tydligt när det är stolta yrkeskunniga som gör jobbet. De ser helheten och har fokus på slutresultatet, inte bara på sin enskilda del. Den som känner sig delaktig och har förstått vad slutresultatet ska bli sätter inte fel färg på den sista biten fog om fogmassan är slut, utan man fixar ny i rätt färg. Men om inte alla jobbar mot samma mål, och bara ser sin isolerade del som viktig är risken stor att individer inte tar ansvar för helheten. Det är väldigt frustrerande att komma på en slutbesiktning och upptäcka att det är stora repor på ett helt nytt parkettgolv för att någon inte lagt skydd över det nya golvet till exempel. Tankeförflyttning runt hörnet Anledningen till att det ibland blir så menar han är att det är alltför vanligt idag att företag tänker vad som är bra för dem inte vad som är bäst för slutkunden. Han tror att det beror på en tradition av att titta i den egna plånboken, och jaga vinst, men också på att man rullar på i gamla hjulspår och gör på samma sätt som man alltid har gjort. Det kanske blir bråttom och det finns inte tid att stanna upp och reflektera över vad som gick bra eller dåligt. Kvartalsrapportshysterin som finns i många bolag tror jag är väldigt problematisk, det är viktigt att tänka långsiktigt. Jag brukar säga att man ska göra en tankeförflyttning runt hörnet, tänka att man ska flytta in själv i lägenheten. För när alla inblandade har samma syn på vad som är slutmålet, blir det i regel bra resultat. Vi har sett att det fungerar väldigt bra när vi hittar bra sätt att samarbeta med våra leverantörer. Jag tror på att skapa tillsammans, och nyttja varandras kunskaper, till exempel genom partnering eller andra nära samarbeten. Då kan vi få ut det bästa av varandra. Wåhlin Fastigheter tänker gärna nytt som här med moderna radhus på taket av en kontorsbyggnad i Solna. Illustration: Rosenbergs arkitekter. 9

10 Attraktivt läge i Landskrona Midroc Property Development och HSB Landskrona bygger i ett gemensamt projekt Landskronas högsta bostadshus, Västerpark. Med en spännande arkitektur och sina 12 våningar blir byggnaden Landskronas nya landmärke, och alla bostadsrätter får milsvid utsikt mot Öresund och över det skånska landskapet. Fastigheten kommer att bestå av både bostadsrätter och ett vårdboende vilket är ett helt nytt koncept i Landskrona. Intresset för den nya fastigheten är stort. Priserna på bostadsrätterna är konkurrenskraftiga och målgruppen blandad, tanken är att det ska vara ett boende för alla. Försäljningen av bostadsrätterna gick i raketfart redan från start. Bara en månad efter försäljningsstart var hela 17 av 22 lägenheter sålda. Försäljningen överträffade våra förväntningar. Bostäderna är attraktiva, och trots rådande konjunkturläge är nästan 80% av bostadsrätterna sålda, säger Johan Svedström, projekt - och fastighetschef i HSB Landskrona. Majoriteten av kunderna kommer från HSB:s bosparkö, både i och utanför kommunen. Våra kunder uppskattar det rimliga priset och den goda standarden, med till exempel inglasade balkonger. Det ser vi som ett bidragande skäl till försäljningsframgången, menar Johan Svedström. Nytt landmärke Byggnaden blir 12 våningar hög och därmed det högsta bostadshuset i Landskrona. I den nya byggnaden samsas blandade funktioner. De sex nedersta våningarna kommer att bestå av ett vårdboende med 45 lägenheter. Först på plan sju börjar bostadsrättsdelen, vilket ger alla bostadsrätter en strålande utsikt. De första fem bostadsvåningarna har fyra lägenheter på varje plan, som ritats med öppna ytor mellan kök och vardagsrum för att maximera ljusinsläpp och utsikt. På den översta våningen finns två större lägenheter. De flesta bostadsrätterna får väl tilltagna, inglasade balkonger och ett antal lägenheter får stora terrasser. Den största ligger högst upp i huset och är 105 kvadratmeter stor. Fastigheten ligger med gångavstånd till både centrum och havet, och får två olika byggnadsdelar med tydliga arkitektoniska uttryck och varsin separat entré. Fasadmaterialet består av flera sorters tegel, skivmaterial och glas och binder samman de båda delarna. Blandade funktioner ger rörelse Midroc Property Development har utvecklat fastigheter med flera funktioner i andra städer, men den här typen av mixad nyproduktion har hittills varit ovanlig i Landskrona. Tack vare funktionsmixen blir det en levande fastighet där det rör sig människor hela dygnet. Det blir inte tyst och stilla när alla går till jobbet som det kan bli i ett traditionellt bostadsområde, säger Carl von Strokirch, affärschef på Midroc Property Development. Bygget är ett samarbetsprojekt mellan Midroc Property Development och HSB Landskrona. Vi tycker att det är bra att samarbeta med stadens tyngsta bostadsaktör, HSB, Midroc utvecklar i samarbete med HSB Landskrona ett helt nytt koncept för nybyggnation i Landskrona. Illustration: Jais Arkitekter 10

11 FAKTA Byggherre: HSB Landskrona och Midroc Property Development Arkitekt: Mats White och Martin Seitzberg, Jais Arkitekter. Totalhöjd: 35 m Vårdboende: 45 lägenheter. Bostadsrätter: 22 lägenheter med balkong eller terrass. Inflyttning under Västerpark kommer bli ett exempel på hållbar stadsutveckling. I en andra etapp ingår kedjehus och radhus. Bostadsrätterna får stora ljusinsläpp och milsvid utsikt, i väster vetter de mot Öresund. Illustration: Exaktvision Illustration: Jais Arkitekter och vill gärna bidra till hållbar stadsutveckling genom det här nya konceptet. Det är roligt att vi kan vara med och tillföra centrala bostadsrätter i Landskrona, det har inte varit så vanligt här och efterfrågan är mycket stor, säger Carl von Strokirch. Bostadsrätterna började säljas under hösten 2014 och kommer att stå klara för inflyttning sommaren HSB Landskronas och Midrocs investering i den första etappen är på cirka 140 miljoner kronor. 11

12 VASAmuseet har fått nymålade röda master på taket På taket till Vasamuseet i Stockholm ståtar tre knallröda master som syns långt över fjärden. Tack vare Midroc Alucrom har de under sommaren fått tillbaka sin ursprungliga färg. Foto: Anneli Karlsson, Statens maritima museer På de 30 år som gått sedan masterna målades första gången har tidens tand och de salta vindarna förvandlat den röda färgen till ljust lila. Ursprungsfärgen behövde därför återställas, så för två år sedan kopplades rostskyddsföretaget Alucrom in för att undersöka stålmasternas tillstånd och se över det befintliga rostskyddet vilket visade sig ha fungerat som det skulle. Därefter fick vi i uppdrag att göra en ny rostskyddsmålning, där vi även tog kulörbeständigheten i beaktande, säger projektledare Vigen Zohrabian. Målade 20 meter över takhöjd Innan själva målningen drog igång behövdes dock en del tekniska svårigheter lösas. Det är ett ganska högt tak och den högsta masten når nästan 20 meter över takhöjd, vilket gör en bra bit till marken. Dessutom är det trångt. Så även om det har varit ett väldigt roligt projekt, har det också varit ganska komplicerat. För att komma åt masterna valde man efter en del funderande att sätta upp byggnadsställningar runt varje enskild mast, vilket på grund av blåst och begränsat Med sina tre master som sticker upp från taket har Vasamuseet blivit en självklar del av Stockholms siluett. Miljontals människor har besökt museet för att se regalskeppet Vasa som sjönk år 1628 och 2011 slog museet besöksrekord. 12

13 utrymme var lite klurigare än vanligt. Först funderade vi på att ta ner masterna och måla dem på vår målningsstation i Jordbro, men ganska snart insåg vi att detta skulle medföra stora risker samt väldigt höga kostnader. Så vi bestämde oss för att måla på plats och i stället sätta upp byggnadsställningar. Projektet inleddes i mitten av maj och så fort byggnadsställningarna var på plats runt den första masten påbörjades målningsarbetet. Vi fick bygga ställningarna utan att täcka in dem eftersom vindomfånget hade förvandlat dem till ett segel vilket hade skapat en risk att hela museitaket skulle blåsa av. Så det var tur att vi hade en fin sommar. Foto: Midroc Högtryckstvättade masterna Själva byggandet av ställningarna tog totalt fyra veckor och att demontera dem cirka två veckor. Under större delen av denna period pågick det övriga arbetet parallellt. Vi började med att ta bort alla löst sittande färgrester. Att blästra var inte att tänka på eftersom vi dels hade öppna ställningar, dels befann oss på ett tak där det ständigt var mängder av människor nedanför som besökte museet och sevärdheterna runt omkring. Så i stället valde vi vad vi kallar för en halv vattenblästring, det vill säga vi tvättade av masterna med en högtryckstvätt med 800 bars tryck och hetvatten. Efter det rengjordes masterna såväl mekaniskt som med stålborste, innan alla frilagda ytor målades med rostskyddsfärg. Därefter målades hela ytan en gång och alla särskilt utsatta ytor fick dessutom ytterligare en strykning. Sedan sprutade vi alla håligheter, fogar och svåråtkomliga ställen med vax, vilket förhindrar att det kryper in fukt. Därefter gjordes två strykningar med den röda färgen. En av de viktigaste aspekterna i hela projektet var att masterna skulle målas i en kulörbeständig färg. I samarbete med International Färg valde vi därför ut en 1-komponent polysiloxantäckfärg som håller sin kulör väldigt länge och där det ställs höga krav på det estetiska utseendet. Arbetet avslutades i slutet av juni. Berättar om arbetet för andra Det här är ett väldigt speciellt projekt. Ofta är man fokuserad på affären, men här lade man också ner sin själ i själva utförandet. Vasaskeppet är en nationalklenod och det är något väldigt speciellt med att se masterna lysa röda över hela staden. Jag måste erkänna att jag har berättat för många, både kunder och bekanta, att Alucrom varit med och gjort det här, säger Vigen Zohrabian. Alucroms förslag var att använda Polysiloxan som täckfärg. Polysiloxan är det absolut senaste inom färgteknologi som har en överlägsen glans- och kulörbeständighet jämfört med traditionella Polyuretan färger som normalt används vid liknande projekt. 13

14 Metalock Engineering nyckelspelare i lyckat storstopp Metalock Storbritannien utförde projektet på Tata Steels anläggning i Port Talbot i södra Wales en order värd över 1,25 miljoner brittiska pund med hjälp av tekniker från Metalockbolag i Sverige och Sydafrika och lyckades att få jobbet gjort snabbt. Foto: Tata Steel Valsuppställningen hos Tata Steel. 14

15 Midrocföretaget Metalock Engineering UK är en del av Metalock-gruppen och är experter på underhåll, mobil bearbetning, reparationer och mekaniska installationer. Företaget erbjuder sina tjänster till ett brett spektra av olika industrier världen över. I somras genomförde stålverket Tata Steel Port Talbot ett stort planerat underhållsstopp där Metalock Engineering UK hade till uppdrag att utföra bearbetning på sju valsverk och ett förvalsverk. Det här var ett enormt stort underhållsstopp, och ett stort jobb för oss. Som mest hade vi 40 medarbetare på plats, som arbetade dygnet runt. Hela jobbet tog 28 dagar, säger Martyn Green, koncernchef för Midrocs Metalock-grupp. Tiden en viktig faktor Som vid alla stora driftsstopp är det oerhört viktigt för kunden att minimera tiden som anläggningen står stilla. För att vi skulle kunna utföra arbetet på minsta möjliga tid kallade vi in tekniker från våra Metalockbolag i Sverige och Sydafrika för att stötta Metalock Engineering UK. Det gjorde att vi kunde slutföra jobbet en dag före utsatt tid, vilket kunden var mycket nöjd med. Metalocks arbete på de sju valsstativen har gett en enorm förbättring i verkets prestanda tack vare korrigeringen av verkets geometri. Att i kombination med detta anpassa fyra av valsstativen för drift med hydrauliska buffertrullar, är ett viktigt steg framåt. Det ger oss möjlighet att fortsätta installationen av hydrauliska buffertrullar på ett löpande schema, vilket så småningom ska leda till ett förbättrat produktutbud, säger Craig Dummer, Asset Development Engineer på Tata HSM, Port Talbot. Samarbete mellan företagen Metalockgruppen har i dag företag representerade i Sverige, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sydafrika, Indien, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Martyn Green menar att projektet i Port Talbot är ett stimulerande exempel på Metalocks policy att företagen ska samarbeta sinsemellan. Att vara en del av Midroc Metalockgruppen möjliggör för våra företag att ta sig an stora projekt och ändå behålla sin kundbas genom att använda personal och utrustning från systerföretagen. Det här ger oss en klar fördel gentemot våra konkurrenter, säger han. Den stora spridningen av Metalockföretag över världen understöder också en av de grundläggande affärsidéerna att vara tillgängliga dygnet runt och ha korta inställelsetider vid akuta reparationer var som helst. Våra kunder värdesätter vår förmåga att agera snabbt på både planerade och akuta mekaniska tjänster och reparationer över hela världen, säger Martyn Green. Foto: Tata Steel Metalock Gruppen Huvudkontor i Coventry, England. Företag i Sverige, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sydafrika, Indien, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Tjänsterna innefattar bland annat Mobil bearbetning, Termisk sprutning, Bultsträckning, Metalockning, Konstruktion, Reparationer och Svetsning. Tata Steel Tata Steel producerar stål i 26 länder och har försäljningskontor i över 35 länder Europas andra största stålproducent. Anläggningen i Port Talbot i South Wales producerar stålämnen, varmvalsad, kallvalsad och galvaniserad plåt på rulle. Med Metalocks mobila utrustning bearbetades valsstativen för att kunna installera nya slitplåtar. 15

16 Urtidskrafte extra utman Svartisens kraftverk som ligger vid Norges näst största glaciär har ett vattenmagasin på 3,5 miljarder kubikmeter vatten. Här forsar 70 kubikmeter vatten i sekunden förbi vattenturbinen med en fallhöjd på 585 meter. Urtidsisens vatten innehåller så mycket sten och grus så att vattenturbinens delar i princip blir blästrade. En riktig utmaning för Metalock Engineering Sweden. UTMANINGEN Midrocbolaget Metalock Engineering Sweden är specialiserat på underhåll och reparationer inom industri och shipping, både på plats hos kund och i egna verkstäder. Basverksamheten är mobil bearbetning, termisk sprutning och metalockning. Redan för drygt tio år sedan gjorde Metalock Engineering Sweden en renovering av Svartisens kraftverks vattenturbin med bearbetning och termisk sprutning av ytorna med volframkarbid, ett mycket hårt ytskikt. Vid en inspektion i våras konstaterades att man hade stora problem med kavitationsskador runt de så kallade gland-hålen på turbinens lock. Den beläggning som vi renoverat tidigare var helt intakt, men ett designfel på ledskovelsfoten hade orsakat stora kavitationsskador runt gland-hålen, säger Lenny Halling, projektledare. Metalock Engineering Sweden fick i uppdrag av RainPower som installerat turbinen att renovera turbinernas lock och ta bort den gamla beläggningen, och spruta ytorna igen. Det var en stor utmaning att få bort den stenhårda ytbeläggningen. Ytan var så hård att det inte gick att fräsa eller svarva på konventionellt sätt, diamantslip var det enda som bet på ytan. Och det gick åt många band. Svartisen, Norges näst största glaciär. Foto: Torsten Pohl 16

17 Foto: Miriam Jackson r skapade ing Urtidsisen i Svartisen/Norge Svartisen ligger i Nordland fylke i Norge. Vestre Svartisen är Norges näst största glaciär. En av glaciärarmarna, Engabreen, är fastlands- Europas lägst liggande, cirka 120 meter över havet. Smältvatten från glaciären samlas i ett antal tunnlar och används i vattenkraftverk. Glaciären försvann helt efter senaste istiden, men klimatförändringar gjorde att den återbildades för ca år sedan. Efter hand delades isfältet i de två nuvarande glaciärerna Vestre och Østre. Fram till 1930-talet gick Österdalsisen ända ned till Svartisvattnet, men har sedan dess dragit sig kraftigt tillbaka.

18 Specialdesignade riggar Men det fanns inte plats att göra bearbetning och sprutning inne på kraftverket, utan locken behövde forslas till en verkstadslokal i Glomfjord. Det innebar att 75 ton lock skulle fraktas två mil i det nordnorska bergslandskapet. Bara att hitta en specialtrailer som kunde ta 160 ton var en utmaning. Vi fick bygga två specialdesignade transport- och bearbetningsriggar på vår verkstad i Göteborg för att kunna frakta locken ner till Glomfjord. Vi fick frakta mitt i natten eftersom vi var tvungna att stänga av båda körfälten för att få plats. Det är inte många raksträckor på den vägen kan jag säga. Av de två milen är 1,2 kilometer trånga tunnlar genom bergen och tunnlarna är inte mer än sex meter breda på det smalaste stället. Det var svettigt, men det gick väldigt bra, även om det tog några timmar, säger Lenny Halling. Stängt kraftverk kostar oerhörda pengar Ytorna bearbetades och sprutades sedan med volframkarbid, som bara blir hårdare av friktion. Det gör att vi kan undvika skador i framtiden, trots de mycket tuffa förutsättningar som de här turbinerna utsätts för. För att få planheten så nära noll som möjligt användes en robot för sprutningen. Planhetstoleransen på ledskenplanet var 0,05 mm, och på så här stora ytor är det en förutsättning att använda en robot vid ytbeläggningen. Under arbetets gång upptäcktes ytterligare skador som gjorde att jobbet blev väldigt omfattande och innebar en hel del tilläggsjobb och svetsreparationer. Även om vi körde in mycket tid och ibland låg före tidsschemat, gjorde de extra jobben att vi hade personal på plats under fyra månader istället för ursprungsplanen en månad. Som mest var vi tio man på plats. Men bearbetningen och sprutningen gick väldigt bra, och både Rainpower och slutkunden Statkraft var mycket nöjda med resultatet. På ett kraftverk är det långa ställtider och det krävs en väldigt bra planering för att få allt att flyta. Vi jobbar hårt för att planera och lägga upp jobbet på ett sådant sätt att vi ska klara jobbet på så kort tid som möjligt. För vår slutkund kostar det oerhörda pengar för varje dag som kraftverket inte kan vara igång. Metalock Engineering Sweden Midrocföretaget w erbjuder tjänster som kvalificerad mekanisk installation i process- och tillverkningsindustrin samt mobil bearbetning och termisk sprutning. Metalock Engineering finns representerade med bolag i Sverige, England, Frankrike, Tyskland, Sydafrika, Indien, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. VAD ÄR... Termisk sprutning metod att belägga en yta från 20 mikrometer till flera millimeter beroende på process med till exempel olika metaller, volframkarbid, plast eller olika legeringar för att reparera och förädla en yta. Exempel på metoder är plasma-, trådbåge-, flam- och höghastighetssprutning (HVOF). På Svartisen användes HVOF (high velocity air fuel). Metalocking kall metod för att reparera sprucket gjutjärn. Volframkarbid hårdmetall, mycket hårt och motsåndskraftigt ämne som består av volfram och kol och tål hög friktion av mekanisk påverkan. Kavitationsskador hålrumsskador. Gland-hål eller ledskenehål, är ett lagerläge där ledskovlarna lagras i övre- och nedre lock för att kunna öppna och stänga ledskovlarna och därmed reglera vattenflödet. (Svartisens Francisturbiner består av 24st/turbin.) Ledskovelfot är den del av ledskovlarna som sitter närmast lagringen mot gland-hålen. Roboten belägger ytan med volframkarbid. Christian Jakobsson från Metalock i Malmö. Foto: Midroc Sprutroboten är riggad efter att maskinbearbetningen är färdig. 18

19 Midroc bygger för hållbar energi Midroc Project Management bygger för E.ON Värmes räkning ett nytt fjärrvärmeverk som ska förse invånarna i Åkersberga med långsiktigt hållbar energi. Foto: Ulf Berglund Det nya värmeverket innebär väsentligt mindre utsläpp tack vare modern förbränningsteknik. Dessutom kommer det enbart att eldas med en mix av biobränslen; bioolja, skogsflis och pellets. Alla installationer är nu klara och driftsättning och avprovningar pågår inför övertagande av E.ON under mars månad. Men redan i december 2014 var delar av verket klart att sättas i drift. Tillståndsförfarandet har pågått under många år, men nu när det är klart är det kort om tid tills det nya värmeverket måste tas i drift, eftersom tillståndet på det nuvarande snart löper ut, säger Bo Hagman, projektledare på Midroc Project Management. En utmaning som Midroc Project Management har helt rätt kompetens för. Vi har rätt kunskaper för kundens behov. Det som krävs är bland annat god planering och stort engagemang, vilket gör att vi klarar den här typen av projekt även på kort tid. Midroc Project Management har varit med i projektet redan från projekterings- På mindre än ett år var delar av det nya verket redan klart att tas i drift. stadiet och har varit delaktiga i upphandlingen av bygg- och maskinentreprenad, transformator med hög- och lågspänningsentreprenad, bränslevågsystem samt ett antal mindre delsystem. Förutom upphandlingarna har vi också haft projektledningsansvar för hela byggoch maskinentreprenaden. Det är också vår personal som haft samordningsansvar och varit byggarbetsmiljösamordnare (BAS-U). Midrocs medarbetare på toppen av E.ON:s fjärrvärmeverk i Åkersberga. 19

20 Midrocmedarbetare hedersmedborgare i Vikenge Christer Ohlsson och Rikard Sjöqvist är numera hedersmedborgare i byn Vikenge i Tanzania efter att de reparerat byns vattenuppsamlingssystem en insats inom ramen för Midrocs Good Water Project. I oktober 2014 reste Christer och Rikard som Midrocambassadörer till Morogoroområdet i Tanzania för att besöka Midrocs tre vattenreningsanläggningar. Anläggningarna som finns på två skolor och en sjukstuga drivs tillsammans med SolarWave. I skolan i Vikenge har man ibland haft problem med brist på vatten, på grund av trasiga vattenledningar. Christer och Rikards uppgift var att tillsammans med lokal personal ordna ett fungerande system för uppsamling av regnvatten. Det kan tyckas enkelt att hänga upp några hängrännor och dra några rör, men det var inte så lätt som man kan tro. Speciellt inte när byggnaderna både var skeva och sneda och vår utrustning var begränsad. Vi arbetade hårt i tre dagar innan vi testade att anläggningen verkligen levererade vatten, vilket den gjorde till allas belåtenhet, säger Christer. Det känns bra att vi kunde göra ytterligare en insats för barn och vuxna i Vikenge. På några dagar gjorde våra proffsiga kollegor en avsevärd skillnad, säger Marina Vangstad, kommunikationschef Midroc Europe. SE FILMEN FRÅN MIDROCS GOOD WATER PROJECT: Foto: Midroc 20