Skapa en säker miljö STRESSA MINDRE OCH BLI EN BÄTTRE CHEF HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE DÄRFÖR SÄNKER DET SJUKTALEN SÅ STOPPAR NVS ARBETSSKADORNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skapa en säker miljö STRESSA MINDRE OCH BLI EN BÄTTRE CHEF HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE DÄRFÖR SÄNKER DET SJUKTALEN SÅ STOPPAR NVS ARBETSSKADORNA"

Transkript

1 posttidning B returadress: box Solna porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på ab previa box solna besöksadress: hemvärnsgatan 8 tel fax e-post: PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER BLEKINGE LÄN: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun GOTLANDS LÄN: Visby GÄVLEBORGS LÄN: Gävle HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad, Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg JÖNKÖPINGS LÄN: Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö KALMAR LÄN: Borgholm, Kalmar, Nybro, Oskarshamn KRONOBERGS LÄN: Alvesta, Ljungby, Växjö, Älmhult NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå SKÅNE LÄN: Bjuv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö/Kasinogatan, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/ Gävlegatan, Stockholm/Hötorget, Stockholm/Östermalm, Södertälje SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 1/2006 STRESSA MINDRE OCH BLI EN BÄTTRE CHEF HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE DÄRFÖR SÄNKER DET SJUKTALEN UPPSALA LÄN: Ultuna, Uppsala VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vindeln VÄSTERNORRLANDS LÄN: Härnösand, Sundsvall VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås VÄRMLANDS LÄN: Karlstad VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping, Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/ Rosenlundsgatan, Skövde, Stenungsund, Strömstad, Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla ÖREBRO LÄN: Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro 1 prima nr 4 ÖSTERGÖTLANDS 2004 LÄN: Linköping, Motala, Norrköping VISAR VÄGEN. Dan Wallén gör allt för att minska arbetsskadorna på NVS Installation AB. Skapa en säker miljö SÅ STOPPAR NVS ARBETSSKADORNA

2 Innehåll PRIMA 02. Medarbetare som mår bra presterar mer på arbetstid. Därför är det centralt att utveckla företagets friskfaktorer. HÄLSO- FRÄMJANDE ARBETE Satsa på: Hälsostrategiskt arbete. Vinn: Friskare arbetsplatser. 04. Hälsoeffekten ett tydligt sätt att identifi era vad som behöver förbättras för att sänka sjuktalen. 06. Många var stressade och hade ont i ryggen på SCB i Örebro. Ett nytt grepp hjälpte till att ändra på det. 08. Lantmäteriet i Gävle bestämde sig för att stoppa stressen och hjälpa medarbetarna att komma i bra form. 10. Mycket att göra, men alldeles för lite tid? Här är lösningen på hur du blir en effektivare chef. 12. Att följa arbetsmiljölagen kräver stor kunskap och återkommande uppföljning av arbetsgivaren som samtidigt har det avgörande ansvaret för den. 14. NVS montörer hade problem på arbetet. Tunga lyft gjorde att många drabbades av arbetsskador. Då startade ett stort arbete för att minska skadorna. 16. Sjuk- och friskanmälan på telefon sparade in över en miljon kronor åt Midroc Electro. 17. Previas vd Hans Bergenheim om varför det är så lönsamt att rikta intresset på alla de friska medarbetarna. 18. Läs mer om Previa och om hur vi kan hjälpa ditt företag att må bättre och bli mer vinstrikt. previa prima ansvarig utgivare hans bergenheim produktion spoon publishing ab omslagsfoto samir soudah tryck vtt grafiska issn vill du komma i kontakt med prima: Satsa lönsamt satsa på hälsan Friska medarbetare trivs och presterar. Att fokusera på hälsan blir därmed ett enkelt val. Det innebär att bygga företagets framtid. text christer fälldin foto urban jörén» Att arbeta hälsofrämjande innebär att utgå från det friska och titta på de faktorer som stärker individen, gruppen och organisationen.«att satsa hälsofrämjande är en långsiktig satsning i företag och organisationer som vill arbeta för att klara framtidens krav på kostnadseffektivitet och lönsamhet. Det kräver ett helhjärtat engagemang hos varje individ, varje arbetslag och varje chef. Människor som mår bra arbetar också bra. Ändå är det många som rör sig för lite och stressar för mycket. Att satsa på strategiskt hälsoarbete i företag och organisationer ökar medarbetarnas livskvalitet och gynnar affärsverksamheten. En genomtänkt strategi kring hälsa är en god investering för både individ och organisation. Previas syfte är att hjälpa företag och organisationer att komma igång med hälsofrämjande insatser som leder till minskad arbetsrelaterad ohälsa. de ekonomiska effekterna är till synes självklara, men vilken insats som lett till vilken effekt kan vara svårt att bevisa i alla lägen. Det anser Margareta Ulfvengren och Kristina Öberg, affärsutvecklingschef respektive produktområdesansvarig på Previa. Med hjälp av Hälsoeffekten (se artikel på sidan 4) har vi möjlighet att tillsammans med kunden kal- MARGARETA ULFVENGREN, affärsutvecklingschef på Previa i Stockholm. kylera och mäta både antagna effekter och faktiska resultat på alla kostnader som hänger ihop med personalen. Alla människor har ju olika grader av hälsa som varierar över tiden. Hur kan vi arbeta så att vi bevarar och bygger på den hälsa som finns? frågar många kunder Margareta Ulfvengren. Mycket tyder på att hälsa främjas av sådant som att känna sammanhang och mening, att ha goda relationer, Siv Olsson, vara delaktig som och kunna påverka både sin arbetssituation arbetar inom och livssituation. Målet är att chefer hemen och medarbetare i ska se att de med egen kraft kan öka Simrishamns både sitt eget, omgivningens och företagets välbefinnande. kommun, gör ett Vår hembesök. erfarenhet visar att bäst effekt med hälsofrämjande arbete uppnås när hela arbetsplatsen KRISTINA ÖBERG, produktområdesansvarig på Previa i Stockholm.» Vår erfarenhet visar att bäst effekt med hälsofrämjande arbete uppnås när hela arbetsplatsen är engagerad i en långsiktig process.«är engagerad i en långsiktig process, säger Kristina Öberg. Att arbeta hälsofrämjande innebär att utgå från det friska och titta på de faktorer som stärker individen, gruppen och organisationen. Det kan handla om aktiva insatser i form av utbildning, aktiviteter och verksamhet som syftar till att främja, stärka och utveckla medarbetarnas fysiska, psykiska och sociala resurser. den traditionella förväntan på företagshälsovården har varit att identifiera risker i arbetsmiljön i syfte att förebygga ohälsa som en väg mot hälsa. Många arbetsgivare har också en tillit till att om sjukvård görs mer lättillgänglig för de anställda ökar hälsan i företaget, vilket bygger på resonemanget 2 prima nr prima nr

3 HÄLSO- FRÄMJANDE ARBETE» Det handlar om chefens förhållningssätt till hälsa och viljan att praktisera ett hälsofrämjande ledarskap«att hälsa är kopplat till begreppet sjuk. Den som får behandling snabbt, skulle därför också bli snabbare frisk. Att koncentrera sig på faktorer som främjar och bevarar hälsan är den tredje vägen, enligt Margareta Ulfvengren och Kristina Öberg. Många kunder efterfrågar kompetens på området som kan komplettera och förstärka det förebyggande arbetet. För ett sådant promotivt inriktat arbete krävs ett förändrat synsätt och en specifik kompetens om vad som främjar upplevelsen av att må bra. För att bota sjukdomar krävs kunskap om sjukdomar, och för att förebygga sjukdomar måste man veta vad som orsakar dem. När vi nu arbetar hälsofrämjande är vi inne på ett relativt nytt kompetensområde, som ännu inte är helt utforskat. Vad är det som gynnar hälsa? Hur kommer det sig att man kan må bra fast att man är sjuk och omvänt att man kan må dåligt fast man är frisk. Att hälsa handlar om mycket mer än frihet från sjukdom är de flesta överens om i dag, säger Margareta Ulfvengren. Många vill att vi ska bidra med ett promotivt tänkande, inte bara beskriva arbetsoförmåga vad man inte kan göra utan också se till den faktiska arbetsförmågan och hur man kan öka den, säger Kristina Öberg. Margareta Ulfvengren och Kristina Öberg är överens om att det finns klara positiva ekonomiska effekter av att arbeta hälsofrämjande i ett företag. Det är många faktorer att ta hänsyn till. Bland de absolut viktigaste är ledarskapet i organisationen. Chefen är en stor hälsofaktor, men det handlar inte om att chefen själv tränar och lever sunt, vilket naturligtvis inte skadar, utan om hans eller hennes totala förhållningssätt till hälsa och viljan att praktisera ett hälsofrämjande ledarskap, säger Margareta Ulfvengren. för mer info: Kontakta Margareta Ulfvengren eller Kristina Öberg på tel: , e-post: eller Hälsoeffekten avslöjar kostnaden för sjukfrånvaron Att det är dyrt med sjuka medarbetare vet alla. Men vad kostar det egentligen? Nu går det att räkna ut det och samtidigt se vad som ska göras för att sänka sjukfrånvaron. text christer fälldin foto matz arnström SAMMIE LOVÉN, affärscontroller på Previa i region Syd. 5 previas modell Hälsoffekten hjälper företag att räkna på vad kort- och långtidssjukskrivningarna betyder i ekonomiska tal. Hälsoeffekten är ett hjälpmedel för företag som vill veta vad sjukfrånvaron kostar och beräkna vad tänkta aktiviteter skulle kunna ge för effekt. Med Hälsoeffekten gör vi investeringskalkyler som visar hur lång återbetalningstiden är på insatserna, säger Sammie Lovén, affärscontroller på Previa. Hälsoeffekten är en kalkylmodell med många variabler som visar vad kort- och långtidssjukskrivningar och personalomsättning kostar. Genom att lägga in fakta från företagets redovisnings- och personalsystem, samt vissa antaganden, går det att räkna ut hur mycket sjukfrånvaron kostar. Utifrån en sådan nulägesanalys kan en investeringskalkyl och en känslighets analys utformas på hälsofrämjande insatser. Det innebär att det går att räkna fram vad det kostar att minska sjukfrånvaron, steg stoppar stressen Att arbeta vid datorn gör dig både avstressad och på bättre humör. Om du går en kurs i stresshantering på internet, vill säga. text christer fälldin foto linus hallgren HUMÖRET STRESS att förebygga och behandla stress blir allt viktigare i arbetslivet. Previas Stresshanteraren är ett interaktivt datorprogram som gör användaren medveten om stressen i vardagen och hur man hanterar den. Resultaten av Stresshanteraren är positiva och mätbara. Vid en utvärdering som gjordes av Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet minskade stressen med 26 procent, samtidigt som humöret förbättrades med 41 procent bland dem som använde programmet, jämfört med en kontrollgrupp. Stresshanteraren baseras på kognitiv Det här mäts i programmet Administrativ tid som läggs ner för att ringa in ersättare. Annan tid som används för att hitta ersättare. Total tid för att leta ersättare. Externa kostnader för rehabiliteringsinsatser. Eventuella kvarstående lönekostnader. Kostnad för produktionsförluster av frånvaro. Mer eller mindre kostnader för ersättare. Kostnad för rutiner kring personalomsättning. Branschspecifi ka värden och kostnader. beteendevetenskaplig psykologi och bygger på att användaren själv är aktiv genom programmets fem delar, säger Monika Oswaldsson, legitimerad psykolog på Previa i Eskilstuna. De fem delarna är tidshantering, avslappning, självhävdelseträning, arbeta med egna tankar samt kost och motion. Användaren loggar in via nätet med ett eget lösenord. Varje vecka läses ett eller flera kunskapsblock och uppgifter ska också göras under tiden. Programmet tar åtta till tio veckor att genomföra, och totalt avsätter användaren minuter tre till» Stresshanteraren bygger på att användaren själv är aktiv genom programmets fem delar.«samt hur mycket företaget tjänar på det. Det går också att få förslag på olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Åtgärderna som föreslås är baserade på forskning som även har säkerställt att de ger effekt på sjukfrånvaron. Beroende på vilken funktion som drabbas av sjukfrånvaro löses den på olika sätt. Det kan ske med till exempel övertid, med hjälp av ett bemanningsföretag, eller inte alls, säger Sammie Lovén. i hälsoeffekten syns sedan hur stor andel av kostnaden för bemanningsföretaget som gått åt till att lösa till exempel korttidssjukfrånvaron. Det går att jämföra bemanningsföretagets produktivitet med den egna personalens. På så sätt ser vi att det kan vara en ren vinst att satsa pengar på hälsofrämjande arbete för att den egna personalens sjukfrånvaro ska minska. fem gånger i veckan under perioden. Tanken är att föra över kunskapen till sin egen vardag och att föra dagbok för att se hur man utvecklas. Totalt finns nio block och du ska till exempel markera vilka situationer du blir stressad av. Stressområdena skiljer sig åt mellan olika personer, säger Monika Oswaldsson. Avslappningen går ut på att lära kroppen slappna av och på så sätt skapa buffert mot spänningar. Självhävdelsedelen handlar om att lära sig säga nej och inte ta på sig för mycket, medan tankearbetet syftar till att lära sig bemöta egna negativa tankar. Kost och motionsdelen är viktig för att klara av att hamna i stressade situationer. Programmet har utvecklats på Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet och dess avknoppade företag CareIt. för mer info: Kontakta Previas regionala försäljningschefer om du vill veta mer om Stresshanteraren. Se sidan 19 för kontaktuppgifter eller ring Hittills har många beslut om hälsosatsningar i företag grundats på en känsla av att de får sjukfrånvaron att minska, enligt Sammie Lovén. Men i och med att Hälsoeffekten nu finns går det för första gången att göra kalkyler som liknar dem som görs vid hårda investeringar. Det är en hjälp för personalavdelningen att komma tillbaka till ledningsgruppen och kunna visa att de föreslagna insatserna med gjorda antaganden är lönsamma efter en viss tid, säger Sammie Lovén. I dag finns allt mer statistik och flera exempel på företag som förbättrat sina sjuktal med hjälp av hälsofrämjande arbete. Forskaren Bo Hansson vid Institutionen för personal- och företagsutveckling vid Uppsala universitet, samarbetar med Previa för att skapa en databas med fakta från olika verkliga fall och Previa använder Bo Hanssons forskning i verksamheten. för mer info: Kontakta Previas regionala försäljningschefer om du vill veta mer om Hälsoeffekten. Se sidan 19 för kontaktuppgifter eller ring MONIKA OSWALDSSON, psykolog på Previa i Eskilstuna. 4 prima nr prima nr

4 HÄLSO- FRÄMJANDE ARBETE Offensivt arbete sänker sjuktalen Sjukgymnasterna hade massor att göra. Men ingen visste varför så många hade ont i ryggen på SCB i Örebro. Lösningen blev att låta medarbetare i riskzonen gå en kurs i att lägga fokus på rätt saker i livet. text christer fälldin foto johan dalhäll ANNE-MARI NORDBLAD, arbetar med friskvård och arbetsmiljöfrågor på SCB:s centrala personalavdelning. statistiska centralbyrån (SCB) i Örebro satsade på hälsofrämjande arbete. Nästan 50 anställda i Örebro och Stockholm har genomgått Hälsoskolan och lärt sig vikten av att tänka friskt. Första Hälsoskolan startade i Örebro i december Vi såg att besöksfrekvensen hos sjukgymnasterna var skyhög, särskilt i Örebro, berättar Anne-Mari Nordblad som arbetar med friskvård och arbetsmiljöfrågor på SCB:s centrala personalavdelning. Vi frågade oss vad det berodde på. Kunde det vara ergonomin? Fanns det andra faktorer bakom, till exempel stress? berättar Anne-Mari Nordblad. Sedan tog det inte lång tid innan personalavdelningen insåg att SCB som arbetsgivare måste engagera sig betydligt mer i problematiken med rygg ont och sjukskrivningar som länge drabbat många anställda. Från början handlade Hälsoskolan om frågor som Varför gör det ont och hur ska vi göra för att det ska bli bättre?. Vi ville inte bara fokusera på fysisk aktivitet, utan vi måste också lära oss det vi nu kallar livskunskap, lära oss om kropp och själ, säger Anne-Mari Nordblad. På personalavdelningen på SCB funderades det på hur rätt personer skulle nås, och det var osäkert vilka de personerna egentligen var, trots den kunskap som fanns genom medarbetarenkäter, statistik och samarbetet med Previa. Det var inte aktuellt att erbjuda alla anställda att genomgå Hälsoskolan. Då skulle vi bara ha lockat de redan frälsta. Vi lät i stället personalhandläggare och chefer rekrytera personer som de såg befann sig i riskzonen för att bli sjukskrivna, säger Anne-Mari Nordblad. De som genomgått Hälsoskolan på SCB har inte behövt vara sjukskrivna och deltagandet har alltid varit frivilligt. Tillsammans med Previa började SCB vidareutveckla Hälsoskolan som nu innehåller både praktiska pass samt föreläsningar om stresshantering och mental träning. Hälsoskolan på SCB är i dag en process som erbjuder djupare kunskaper om nödvändigheten av balans i livet, och kunskap om livet självt. Namnet Hälsoskolan växte fram ur den dialog SCB hade med Previa. programmen för de fyra grupper som gått igenom Hälsoskolan har anpassats efter de personer som ingått i varje grupp. Från och med den senaste gruppen har deltagarna själva varit med och planerat vad de skulle ägna sig åt i Hälsoskolan. SCB:s enda krav då var att fysisk aktivitet måste ingå. Vad tyckte då personalen på SCB när Hälsoskolan startade? Totalt sett är omdömena ANNICA GUSTAFSSON, hälsoutvecklare på Previa i Örebro. mycket positiva i de uppföljningar som Previa gjort efter genomförd kurs, enligt Annica Gustafsson, hälsoutvecklare på Previa i Örebro och den som haft kundansvaret för SCB. Bra var att man satte fokus på att hitta saker som man mår bra av, Jag har nu insett det viktiga av att ha en helhet i livet, och Jag vägrar må dåligt längre, är några av kommentarerna i kursutvärderingarna. just nu finns inte någon ny grupp på gång på SCB. Från årsskiftet genomförs en stor omorganisation, och förändringsarbetet påverkar under tiden det pågår chefernas möjlighet till engagemang i Hälsoskolan. SCB:s modell av Hälsoskolan bygger på ett aktivt engagemang av medarbetarens chef före, under och efter grupprocessen. Starten av en ny Hälsoskolan får därför vänta tills den nya organisationen satt sig.» Vi ville inte bara fokusera på fysisk aktivitet, utan också lära oss det vi nu kallar livskunskap, lära oss om kropp och själ.«har investeringen i hälsofrämjande arbete gått att räkna hem i ekonomiska termer? Det är svårt att mäta ekonomiskt, eftersom deltagarna inte behövde vara sjukskrivna. Många av dem som deltagit arbetar heltid, men vi har startat en utvärdering av Hälsoskolan för att se hur vi ska planera de kommande Hälsoskolan, säger Anne-Mari Nordblad. Jag upplever att det definitivt har varit värt pengarna. Men vi ska också genomföra en kursutvärdering och fråga deltagarna om de haft nytta av Hälsoskolan. SCB har cirka anställda, varav 700 i Örebro och 550 i Stockholm. Resten är anställda intervjuare som är placerade runt om i landet, från Ystad till Haparanda. Hälsoskolan på SCB Hälsoskolan bygger på Previas Hälsostegen (se sidan 18) och består av åtta steg för de deltagande medarbetarna. Efter genomgången utbildning är effekten tydlig; det blir lättare att lägga fokus på rätt saker i livet Introduktion av Hälsostegen Mental träning Hälsa som resurs Vad är stress? i vardagen Skapa rörelseglädje Sömn/ återhämtning 4 Stresshantering 5 Motivation till förändring 6 prima nr prima nr

5 HÄLSO- FRÄMJANDE ARBETE kom De i form på arbetstid Medarbetarna på Lantmäteriet i Gävle levde som folk gör mest. Med stress, övervikt och för lite tid för motion. Då startade ett projekt för att höja hälsan. I dag har nio medarbetare tillsammans blivit 40 kilo lättare. text christer fälldin foto samir soudah ANNA LINDQVIST, hälsopedagog på Previa i Gävle. sedan april i fjol har elva anställda på Lantmäteriverkets huvudkontor i Gävle deltagit i ett pilotprojekt kallat Hälsoform (läs mer om en på sidan 18). Nio månader senare har nio av deltagarna som kontrollmätts lättat totalt 40 kilo och minskat 64 centimeter i midjemått. Bara det resultatet säger en hel del, trots att Hälso form inte är fullt utvärderat ännu, säger Christina Wallin som arbetar med personal- och arbetslivsfrågor på Lantmäteriverket. Personaldirektören Britt-Marie Andersson och Christina Wallin är båda imponerade av resultatet, samt av de medarbetare som genomgått Hälsoform. Alla har förbättrat något av värdena för kondition och vikt. Hälsoform måste ha inneburit ganska drastiska åtgärder för vissa av deltagarna och det intressanta är ju om den nya livsstilen består, säger Christina Wallin. Det är en process att byta livsstil, och att flera anställda lyckats beror delvis på själva grupprocessen, anser Britt-Marie Andersson. Lantmäteriverket har inte varit inblandat i grupparbetet utan det har genomförts av hälsopedagogen Anna Lindqvist på Previa i Gävle. Vi har träffats ganska ofta från början, och varje gång har jag haft ett tema och inlett med det. Därefter har det handlat om att coacha gruppdeltagarna, och ofta har även vår sjukgymnast Ann- Louise Sjöstrand deltagit. Mot slutet av projektet var träffarna färre, säger Anna Lindqvist. Hälso form är helt inriktat på kost och motion, att ändra sina egna vanor och äta rätt och röra på sig. Under projekttiden har deltagarnas vikt och midjemått mätts, samtidigt som de fått uppskatta sin egen hälsa på en skala mellan ett och tio. Anna Lindqvist på Previa samt Britt-Marie Andersson och Christina Wallin anser alla att resultatet av Hälsoform blivit lyckat. lantmäteriverket har under många år haft Previa som företagshälsovård. Relationerna har utvecklats mycket under senare år. Det visar på vikten av att skapa goda relationer och en bra dialog med leverantörer, enligt Britt-Marie Andersson. Det hälsofrämjande perspektivet Previa bidrar BRITT-MARIE ANDERSSON, är personaldirektör och CHRISTINA WALLIN, arbetar med personaloch arbetslivsfrågor på Lantmäteriverket i Gävle. De var drivande i arbetet med att höja personalens hälsa. med ligger helt i linje med hur vi själva tänker och vill arbeta, säger Christina Wallin. Vid en jämförelse av antalet nedlagda timmar inom avtalet med Previa under 2005 är det mer tid nedlagd på insatser i förebyggande syfte än insatser efter sjukskrivning, enligt Britt-Marie Andersson. Det är också vårt att vi ska arbeta proaktivt med hälsofrämjande insatser, säger hon. Sjukfrånvaron på Lantmäteriverket för 2005 var på 3,24 procent av totalt arbetad tid, vilket inte är en särskilt hög siffra, enligt Britt-Marie Andersson. Sjukfrånvaron har under flera år varit på ungefär samma nivå. Men förra året sjönk siffrorna ändå något. för lantmäteriverket är det viktigt att fortsätta arbeta hälsofrämjande och inte slå sig till ro med att sjukfrånvaron är låg. Vi vill ha kunskap om vad som finns bakom sjukskrivningar för att också kunna bibehålla en låg sjukfrånvaro i framtiden. Är det arbetsrelaterade orsaker till frånvaron eller är det en vanlig förkylning? Vissa sjukdomssymptom vill vi att man ska vara hemma och ta hand om för att minska riskerna för långtidssjukskrivning, säger Britt-Marie Andersson. Deltagarna i Hälsoform valdes delvis ut av Anna Lindqvist när hon befann sig på Lantmäteriverket inom ramen för ett projekt som heter Previa på plats, vilket innebar att medarbetare från Previa befann sig på Lantmäteriverket så att de anställda kunde träffa dem där i stället för att åka till Previas kontor. Britt-Marie Andersson påpekar att individen själv måste ta ansvar för att ändra livsstil och hitta balansen i livet trots stressen både på jobbet och hemma. Vi kan hjälpa till med en del av förutsättningarna. I det här fallet med Hälsoform fick deltagarna stå för tiden själva, det vill säga delta i möten utanför arbetstiden. Det egna engagemanget har varit viktigt för resultatet, säger hon. Kommer ni att fortsätta med Hälsoform när pilotprojektet är utvärderat? Ja, i någon form fortsätter det här arbetet med att göra insatser före, snarare än efter, sjukskrivningen, säger Britt-Marie Andersson.» Vi vill ha kunskap om vad som finns bakom sjukskrivningar för att också kunna bibehålla en låg sjukfrånvaro i framtiden.«8 prima nr prima nr

6 FOTO: CORBIS PER KARLSSON, 52 ÅR, PERSONALCHEF SWEDWOOD, VÄSTRA KARUP. MICHAEL LEUFKENS, 47 ÅR, LÄNSARBETS- DIREKTÖR DALARNAS LÄN, GÖTEBORG. MARIE WAHLQVIST, 54 ÅR, PRODUKTIONSCHEF ÖSTGÖTATEATERN, NORRKÖPING. Sänk stressen då blir du en effektivare chef Stress gör oss dumma och är det största hindret för att vara effektiv. För att prestera väl krävs det att vi blir medvetna om hur vi upplever vår egen stress och tar oss tid för vila. Tio minuter om dagen kan räcka för återhämtning. text åse-marie nilsson 10 prima nr SÅ KÄNNER DU IGEN STRESSEN Kroppen ger dig många ledtrådar om att stressen är skadlig för dig. Här kommer de vanligaste symptomen: Olika slags värk. Illamående. Irritation. Aggressivitet. Huvudvärk. Trötthet. Dåligt minne. Koncentrationssvårigheter. Glömska. Svårigheter att fatta beslut eller att prioritera. Stress har negativ påverkan på intellektet och därmed på prestationen. Men vi är sällan medvetna om det, menar Eva Schwarz, organisationskonsult på Previa i Malmö. När intellektet blir överbelastat av stress måste man ta i hårdare för att uppnå samma resultat som när man är i balans. Trots att man anstränger sig allt mer får man mindre gjort. Allt blir sörjigt och ineffektivt och plötsligt känner man sig osäker på sin förmåga och inte längre hemma i sitt ledaruppdrag, säger Eva Schwarz. Hon har arbetat med ledarskapsfrågor i drygt 20 år och träffar chefer som vittnar om hur minnet sviker eller om svårigheter att prioritera, hänga med i samtal eller fatta beslut. Långvarig stress kan ge tunnelseende som hindrar att man ser möjligheter eller uppfattar och tolkar information. När perspektiven blir allt mindre kan resultatet till och med bli panikångest. Tankar på att någon vill en illa eller rädsla för att inte duga dyker upp. Då är det lätt att dra sig undan för att undvika att nya krav ställs. Det är alldeles för tyst om det här, trots att öppenhet leder till större effektivitet. Få vågar säga Jag är nog inte effektiv för att jag är så överbelastad i hjärnan, så jag måste ta en paus för att fatta bra beslut. I stället säger vi att vi har för mycket att göra och inte tid att reflektera. numera vet de de flesta vikten av att ta ansvar för sin hälsa genom rätt kost, motion och sömn. Att delegera, stänga av mobilen och rensa sitt skrivbord är också allmänt känt. Men det räcker inte. För att prestera bättre krävs hållbarhet, hushållning och medvetenhet, menar Eva Schwarz. Ett hållbart ledarskap kräver fokus på hushållning av energin, reflektion samt medvetenhet om egna tankar och känslor. Det krävs vilja och mod att bryta mönster. När man väl identifierat och blivit medveten om sin ENKÄT: PÄR JONASSON HUR GÖR DU FÖR ATT HINNA MER PÅ MINDRE TID? Jag går ut i skogen ett tag, då rensar man huvudet och får mer gjort sedan. Det gäller också att sålla, så exempelvis brukar jag inte svara alla telemarketing-undersökningar och liknande som ringer. stress, som att huvudvärken eller det dåliga minnet är symptom på stress, gäller det att ha en hållbar tanke kring sitt ledarskap. Det går inte att bara köra på och förbruka sin energi utan man måste även hushålla med och fylla på den. Det sker bäst genom återhämtning och att ta sig tid för tankar och reflektion. Eva Schwarz menar att det räcker med att samla sig i tio minuter för att ladda batterierna. Att kunna vara här och nu, att gå in i sig själv och känna att man är i rummet tar ned stressnivån. Jag träffar många chefer som jympar, joggar och har en god kosthållning, men när man frågar hur de har det ser de plötsligt ledsna ut. De saknar egen tid och hinner aldrig tänka. För att komma i balans kan det räcka med en vanlig promenad. samtal med medarbetare kan vara en annan väg till balans och större effektivitet. Även här är ett här- och nuperspektiv viktigt. Genom att reflektera över var organisationen befinner sig just nu, och inte se framåt eller bakåt, hushållar man med allas energi. Med en förbättrad kommunikation blir också förväntningarna tydligare. Det finns chefer som pekar med hela handen för att se ut som om de har kontroll. De kan överleva i en byråkratisk organisation, men ett modernt gott ledarskap är att vara beredd på att lyssna och inse att man som ledare alltid har saker att lära, säger hon. För att bli mer effektiv är det viktigt att sätta gränser och välja när man ska vara närvarande eller inte. Ingen kan tillgodose allas behov eller ta ansvar för allt. Då blir man gränslös. Man måste kunna välja och vara medveten om hur man använder sig själv. Någon gång vill jag vara nära och lyssna, en annan gång dra mig undan. Hon menar att sätta gränser har blivit liktydigt med att säga nej, fast man i stället tackar ja till något annat. Den chef som är tydlig med sina gränser och med vad han känner skapar en tillåtande och inbjudande atmosfär. Jörgen Lerjestad, egenföretagare och konsult med stress och prestation som arbetsområde, menar att återhämtning inte är lösningen på att bli av med stress. I stället är det viktigt att identifiera vad som ligger bakom stressen skriver han i sin bok HUR GÖR DU FÖR ATT HINNA MER PÅ MINDRE TID? Det gäller att visa tillit till de duktiga medarbetare man har runtomkring sig. Att våga släppa taget och delegera. Jag försöker jobba så, och tycker det fungerar väl. Stress=Rädsla. Att inse att det inte handlar om hög arbetsbelastning, övermäktiga krav eller tidsbrist, utan rädsla för vad som händer om man inte hinner med eller uppfyller kraven. Fruktan för att bli sparkad, få kritik, inte vara omtyckt eller att bli avslöjad gör att man blir mindre effektiv och presterar sämre. Utan att ha identifierat de bakomliggande rädslorna är man lika stressad och splittrad som före pausen. I stället bör man förändra sin attityd och förhållningssätt till rädslan. En del rädslor är obefogade, men naturligtvis kan jag ha en chef som blir som galen om jag inte hunnit med allt. Om jag kan skapa mig ett inre lugn och inse att det handlar om chefens stress och inte mig som person så stör det mig inte lika mycket. Att hålla sig undan och undvika chefen stressar bara ännu mer för då finns rädslan kvar. Jörgen Lerjestad menar att det finns många myter om stress. En är att ett visst mått av stress är nödvändigt för att prestera. Men stress kan inte vara positiv eftersom den per definition är både negativ och skadlig. Stress var livsnödvändigt för våra förfäder om de behövde fly för livet. Den gör att vi får styrka och blir aggressiva, men stänger samtidigt av funktioner som behövs för att kunna prestera väl i dagens arbetsliv. Som empati, kreativitet och minne, säger Jörgen Lerjestad. 12 SÄTT ATT MÅ BÄTTRE HUR GÖR DU FÖR ATT HINNA MER PÅ MINDRE TID? Grunden är att ha en struktur, jag tycker det är bra att skriva listor. Jag betar av en sak i taget, men stannar inte upp om jag kör fast, utan fortsätter med nästa sak på listan. Det gäller att kunna ha många bollar i luften samtidigt.» Att sätta gränser har blivit liktydigt med att säga nej, men i stället kan man vända på det till att man tackar ja till något annat.«lev i balans. Delegera till och engagera dina medarbetare. Se medarbetarna som medskapare. Hitta din lust och ha roligt. Finn meningen med det du gör och vet varför du gör det, ha en vision. Se till att bli sedd av och få feed-back på ditt arbete från din egen chef. Sätt gränser. Fråga dig vilka konsekvenser ett ja eller nej har på lång sikt. Du kommer att se att det ofta går mycket väl att säga nej. Prioritera rätt saker. Ge dig tid för återhämtning. Lär dig känna igen din egna stressymptom. (Se faktarutan här intill.) Hushålla med din energi. För en ständig dialog med både dina medarbetare och chefer. Källa: Eva Schwarz FOTO: GETTY IMAGES prima nr

7 Så klarar du inspektionen från Arbetsmiljöverket Arbetsgivaren har ett avgörande ansvar för arbetsmiljön. För att kunna följa lagens krav är det viktigt att veta vad som gäller. Här är en sådan genomgång. text eva nilsson illustration andrea sjöström/ammo Det här tittar inspektören på vid risk för belastningsskador: ENSIDIGT UPPREPAT, STARKT STYRT ELLER BUNDET ARBETE. Ska normalt inte förekomma. Möjlighet till arbetsrotation och pauser krävs. TUNG MANUELL HANTERING. Lyfthjälpmedel och utbildning förhindrar skador. I princip förbud mot manuell hantering av bördor över 15 kilo. PÅFRESTANDE ARBETSSTÄLLNINGAR OCH ARBETSRÖRELSER. Leder som belastas när de är böjda, sträckta eller roterande ökar risk för skada. Möjlighet att växla mellan sittande och stående, bra stol, rätt arbetshöjd, tekniska hjälpmedel och begränsad tid med belastande arbetsställning krävs. UTRYMME. Tillräckligt utrymme för att kunna arbeta ergonomiskt riktigt är nödvändigt. Fotnot: manual för belastningsergonomi finns på Arbeta på rätt sätt SE TILL ATT det systematiska arbetsmiljöarbetet blir en del av verksamheten och bedrivs kontinuerligt. LÄR DIG ATT identifiera risker på din arbetsplats. KARTLÄGG de brister som finns. ÅTGÄRDA det du kan omedelbart och gör en handlingsplan för resten. Handlingsplanen ska innehålla uppgifter om vem som ska göra vad och när. FÖLJ UPP åtgärderna. de flesta arbetsgivare är medvetna om att lagen ställer långtgående krav på dem när det gäller arbetsmiljön. Däremot är de inte alltid pålästa i detaljer, säger Karin Sundh-Nygård, stf tillsynschef på Arbetsmiljöverket. Grunden för allt arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren arbetar systematiskt och förebyggande i samarbete med de anställda. Tillsammans ska de definiera riskerna på arbetsplatsen och göra upp en plan för att komma till rätta med de brister som finns. Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, bygger på lokalt engagemang. Större förändringar i organisationen kan därför tillfälligtvis försvåra SAM-arbetet just när det behövs som bäst. Arbetsmiljöverket ska besöka de arbetsplatser som har störst arbetsmiljöproblem. Inspektörerna väljer utifrån verkets egen statistik och från uppgifter från försäkringskassan. Ibland är det ett skyddsombud som slår larm. Våra erfarna inspektörer hittar ofta något som bör rättas till, säger Karin Sundh-Nygård. Ibland händer det saker redan när vi aviserar ett besök. Det är bra, det visar att arbetsgivaren förstått vitsen med vår inspektion. Brister som upptäcks bottnar ofta i att arbetsmiljöarbetet inte är en självklar del i verksamheten. Det är viktigt för inspektörerna att träffa både representanter för ledningen och skyddsombudet. Vi vill höra hur de resonerar. Då kan vi också förklara innebörden av våra föreskrifter. Skyddsombudet finns ju kvar på arbetsplatsen och vet vad som sades och kan rapportera om inga förändringar sker. säkerhetsutrustning på maskiner och handhavandet av kemikalier är sådant inspektörerna givetvis tittar på. Risker för belastningsskador är annat som uppmärksammas. Belastningsskador står för nästan två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar. Här kan inspektören till exempel kräva utbildning och hjälpmedel. Arbetsgivaren kan få en uppmaning att i sin tur ställa krav på tillverkare. Underentreprenörer, exempelvis vid ett bygge, måste se till att projektledningen tar sitt arbetsmiljöansvar. Men Arbetsmiljöverket ska inte bara uppmärksamma fysiska risker utan även» Våra erfarna inspektörer hittar ofta något som bör rättas till. Ibland händer det saker redan när vi aviserar ett besök. Det är bra, det visar att arbetsgivaren förstått vitsen med vår inspektion.«psykiska och sociala. Hur inspekterar man dålig stämning på arbetsplatsen? Det är egentligen inte svårare än att fråga efter fysiska risker och brister, enligt Karin Sundh-Nygård. Olust eller dålig stämning beror ju på något. Ofta handlar det om otydlighet om ansvarsfördelning, bristande inflytande eller oenighet om verksamhetens inriktning och. Alltsammans är i grunden en fråga om ledarskap. Våra inspektörer behöver ha bra fantasi och försöka leva sig in i hur det är att vara anställd på arbetsplatsen, säger Karin Sundh-Nygård. för mer info: Kontakta Previas regionala försäljningschefer om du vill veta mer om hur Previa kan hjälpa dig att klara arbetsmiljöinspektionen. Se sidan 19 för kontaktuppgifter eller ring SÅ HÄR SÄGER LAGEN: ARBETSMILJÖLAGEN reglerar de krav som ställs på en god arbetsmiljö. Kraven preciseras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd. Arbetsgivaren ansvarar för att lagen följs och att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs. Arbetstagaren är skyldig att följa arbetsgivarens instruktioner. För att kontrollera att arbetsgivaren lever upp till kraven genomför Arbetsmiljöverket inspektioner på arbetsplatser. Vissa inspektioner sker i form av riktade insatser mot branscher eller typer av arbetsplatser. Arbetsmiljöverket har drygt 400 inspektörer som varje år genomför cirka arbetsplatsbesök. Verket kontrollerar att arbetsgivaren bedriver ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och bedömer fysiska, psykiska och sociala risker i verksamheten. Besöken är i allmänhet föranmälda för att ansvariga och skyddsombud ska vara på plats. Om inspektören upptäcker brister resulterar besöket i ett inspektionsmeddelande med krav på åtgärder. Om bristerna inte åtgärdas på frivillig väg kan verket meddela föreläggande eller förbud. Den som bryter mot föreläggande eller förbud kan straffas genom vite eller fängelse. 12 prima nr prima nr

8 SER RESULTAT. Dan Wallén är arbetsmiljösamordnare på NVS. LYFTER RÄTT. Johan Stenberg, Sven-Eric Lindh och Daniel Samuelsson är några av alla NVS montörer som fått hjälp att börja arbeta på ett skonsamt sätt för kroppen. Kursen minskade arbetsskadorna Inspektionen av Arbetsmiljöverket blev en väckarklocka. Snabbt inleddes ett samarbete med Previa för att förbättra arbetsförhållandena i NVS Installation AB. Effekten lät inte vänta på sig. Nu sjunker långtidssjukskrivningarna. text eva nilsson foto samir soudah en inspektion av Arbetsmiljöverket hösten 2004 blev startskottet för ett förbättringsarbete av det systematiska arbetsmiljöarbetet hos NVS Installation AB. I dag har alla montörer, projektledare och linjechefer gått en ergonomi- och livsstilsutbildning hos Previa. Det är många sneda lyft och trånga passager för en montör. Utrymmena för rördragning och andra installationer är sällan planerade för dem som ska göra jobbet. Johan Stenberg, montör hos NVS, visar hur det går till att snabbt lyfta en toalettstol på plats. En vridande lyftrörelse, stående på huk. Inte så bra för kroppen. Men numera tänker man efter innan man lyfter, säger han. Han är en av tre montörer från NVS som förvandlar Postens utbildningslokaler på Kungsholmen i Stockholm till bostadsrätter. NVS gör stamrenovering, ny värme och installation av nya rör i den etagevåning som byggs ovanpå det gamla huset. Johan Stenberg är ung och har inte ont i rygg, axlar och nacke som många äldre montörer. En undersökning från Arbetsmiljöverket 2003 visade att var fjärde manlig montör hade ont i nedre delen av ryggen minst en gång i veckan. 30 procent hade ont i axlar eller armar. För kvinnor var siffrorna 40 respektive 50 procent. Allt går, montör Sven-Eric Lindh. På det här bygget är det ganska bra arbetsförhållanden. Det finns en bygghiss och det är högt till tak. Det kan vara betydligt värre. Sven-Eric Lindh är 52 år och dras med dåliga knän. Däremot har han klarat axlar och rygg. Kanske beror det på att han gillar att åka skidor och skridskor nu på vintern och så får han träning genom att gå i trappor. Johan Stenberg springer och montörlärlingen Daniel Samuelsson spelar fotboll. Varken Johan eller Daniel verkar särskilt tyngda av de risker jobbet kan innebära. Men visst var kursen en tankeställare, säger Johan Stenberg. NVS Installation AB finns på 60 orter och har anställda, varav montörer. Installationerna gäller främst rörmokeri men även kyla, ventilation och brandskydd. NVS kom med i Arbetsmiljöverkets inspektion av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, inom byggsektorn hösten Inspektionen visade stora kunskapsbrister i vår organisation, dels när det gällde SAM, dels i ergonomi, säger Dan Wallén, arbetsmiljösamordnare på NVS. Hans är en direkt effekt av inspektionen. NVS hade då 130 långtidssjukskrivna, 90 procent med förslitningsskador. 30-åringar hade varit sjukskrivna i upp till fem år. Ingen hade noterat det eftersom NVS är en så decentraliserad organisation. i samarbete med företagsledning, fack och Previa inleddes ett förändringsarbete. Till att börja med gjordes en funktionsprofil på alla anställda av sjukgymnaster från företagshälsovården. De undersökte besvär från rörelseorganen, testade rörlighet, styrka och kondition och gav råd om egenträning. Sedan gjordes ett några provtagningar, som test av hörsel och blodvärden. Funktionsprofilen visade att tio procent av de anställda inte hade kondition för att klara jobbet. Många var överviktiga och helt inaktiva på fritiden. De hade stora problem med framför allt rygg, axlar och knän, säger Dan Wallén. De blev startskottet för ett utbildningspaket. NVS och Previa genomförde en endagsutbildning i SAM för alla i ledande befattning och skyddsombud. Montörer, projektledning och filialchefer fick sedan gå en halvdagsutbildning i ergonomi och livsstil, med information om motion, kost, tobak och alkohol. Deltagarna fick veta mer om riskerna i jobbet och hur de bäst förebyggs. Utbildningen har nu genomförts på NVS samtliga filialer av fem sjukgymnaster från Previa och representanter från NVS skyddskommitté. Responsen bland montörerna var positiv och NVS ser redan resultat av sitt» Funktionsprofilen visade att tio procent av de anställda inte hade kondition för att klara jobbet.«arbetsmiljöarbete. En röd tråd genom ergonomiutbildningen har varit det egna ansvaret. Många kör på tills det tar stopp. Ackordet är en bov i dramat men man har också ett ansvar själv att förebygga skador och sjukdom, säger Dan Wallén. Alla får en personlig handlingsplan grundad på funktionsprofilen. NVS går nu vidare med internrevisioner för att följa upp arbetsmiljöarbetet ute bland filialerna. Senast nästa år ska sjukfrånvaron vara nere på sex procent. Skyddsombudens ställning ska stärkas. Alla filialchefer utbildas i samtalsteknik för att utvecklingssamtal och andra svåra samtal ska förbättras. NVS har i dag en egen kontaktperson på Arbetsmiljöverket. Dan Wallén understryker också vikten av ett bra samarbete med företagshälsovården. Vi uppmanar filialerna att verkligen utnyttja vårt samarbete med Previa, säger han. Jag hoppas att vi kan fortsätta att utveckla både det förebyggande arbetet och rehabiliteringen tillsammans. 14 prima nr prima nr

9 Rätt åtgärder sparar in en miljon kronor Höjt friskvårdsbidrag med 400 kronor per år och kraftigt minskad sjukfrånvaro. Previas Sjuk- och frisk anmälan är lönande för alla på Midroc Electro. Previa ger oss kvalitetsstämpel, säger personalchef Annika Devert. text walter repo våren 2004 visade sig statistikpuckeln hos elföretaget Midroc Electro personalens sjukfrånvaro hade stigit till cirka fem och en halv procent. Det var för högt. Vi ville minska frånvaron och att ta det genom Previa, där vi har vår företagshälsovård, kändes naturligt. Previa ger mer än en aktör som bara tar emot sjukanmälningar, säger Annika Devert. Sedan Midroc startade med Previas Sjuk- och friskanmälan (läs mer på sidan 19) med telefonrådgivning, där anställda även får medicinsk rådgivning, kan företaget se positiva resultat. Första året med Previa minskade Söker nya sätt att höja hälsan Att satsa på det friska ligger i tiden. Nu startar Mälardalens högskola ett stort forskningprojekt för att studera hur hälsofrämjande processer kan initieras på arbetsplatserna och hur de kan leda till nya metoder att höja hälsan. Projektledare Ingemar Åkerling konstaterar att den nya ohälsan i arbetslivet inte kan åtgärdas med traditionellt arbetsmiljöarbete som riktas mot individen och den fysiska arbetsmiljön. Det behövs nya metoder som omfattar både individer, gruppen och organisationen. 16 prima nr sjukfrånvaron med en procent. Runt kronor sparade vi på det, förklarar Devert. Nu har siffran minskat totalt till cirka en och en halv procent. Vi har runt anställda och förr var det alltid 55 som var borta, nu är det alltid runt 45. Med Previa har Midroc alltså lyckats reducera sjukfrånvaron med över en femtedel, därmed vunnit närmare fem medarbetare i snitt. Besparingen är nu en miljon kronor och det är inte att förakta. Vi betalar mindre än hälften av summan till Previa. Det är det värt. För vi har ju en halv miljon kronor över. Därför har vi kunnat höja vårt friskvårdsbidrag från 600 kronor till kronor per år, säger Annika Devert. Den kanske viktigaste förändringen hos Midroc hör samman med sanningen att välmående medarbetare ger välmående företagsklimat. Folk är inte sjuka så länge numera. Det beror troligen på att de kommer rätt direkt när de ringer Previas. Sjuksköterskan hos Previa ger råd och är det arbetsrelaterat kan Previa boka in dem hos sig. Vår personal tycker att det är en bra service. Tidigare anmälde man sig bara till vår reception. Många gick hemma i kanske en vecka innan de sökte vård. Från Previa får Midroc dessutom sjukskrivningsstatistik på sina medarbetare, så att rehabiliteringsutredningar kan göras tidigt. Det har gjort att våra långtidssjukskrivningar har minskat. Nu kan vi fånga problemen i tid och sådant är svårt att mäta i pengar. Att folk ser att vi bryr oss. Statistiken ger en historia om vår personal. Så om någon drabbas om fem år kan vi spåra tillbaka. Med Previa får vi en helhet. Samarbetet med Previa ger Midroc en kvalitetsstämpel, menar Annika Devert. Detta fungerar för att Previa har en fungerande organisation och är lyhörda för våra önske.» Nya etiska regler behövs för att klara hälsan i mobilsamhället, både i skolan och på jobbet. Om man alltid är tillgänglig på mobilen lever man i en ständig handlingsberedskap. Effekten kan bli sömnproblem och svårigheter att känna en djup avkoppling.«töres Theorell, professor i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet och chef för Statens institut för psykosocial miljömedicin, IPM. Annika Devert, personalchef på Midroc Electro, är mer än nöjd med att ha sparat in drygt en miljon kronor på sjukfrånvaron. Klart ledarskap nu på svenska Gervase Bushe. Forskaren Gervase Bushe har nått stor framgång med sin ledarskapsfi losofi. Hans tankar om hur det går till att skapa ett lärande klimat på arbetsplatsen vilar på vetenskaplig grund. Genom tydlighet och klarhet i ansvar och befogenheter förbättras både den psykosociala arbetmiljön och företagets samlade prestationer. Hans bok Klart ledarskap har nyligen översatts till svenska och går igenom hur metoden kan tillämpas. Ledarskapsutbildningen Klart ledarskap genomförs av konsulter från Previa eller Provins fem. FOTO: ANNA DANIELSSON FRÅNVARANDE» Den ledare som förstärker det friska kommer att spara mycket pengar«det pågår just nu ett skifte. Vi går från att fokusera på sjuka medarbetare till att se alla som är friska, kommer till arbetet och är intresserade av sina arbetsuppgifter. Idag glädjs vi istället av att vi har exempelvis 95 procents frisknärvaro. Det är bra. Att stödja och förstärka det friska är effektivare, bättre personalpolitik och billigare än att tvingas satsa på rehabilitering när det gått så långt som till en sjukskrivning. Ur företagsperspektiv är det lättare att samla kraft och energi för att bevara och utveckla det friska på arbetsplatsen. Friska medarbetare är enklare att motivera och ger snabbare ekonomiska resultat än krävande rehabiliteringsfall. Medmänskligt sett är det givetvis också en stor vinst att slippa bli sjuk. Som medarbetare är det motiverande att se att de som är på plats och gör sitt arbete uppmuntras. Den ledare som tar vara på det goda skapar en lyhörd och engagerad arbetsplats. Inte nog med det. En sådan arbetsplats noteras även av kunderna. De möter gladare och piggare leverantörer, för när människor mår bra och trivs presterar de maximalt. Att satsa på det friska låter självklart. Det är det också. Med Previas duktiga hälsopedagoger kan vi hjälpa till att ta fram och analysera hur det friska ser ut på varje företags arbetsplatser. Först då, när friskfaktorerna är utredda, går det att genomföra effektiva metoder som utvecklar dem. Den ledare som förstärker det friska kommer att spara mycket pengar. Hela kostnaden för sjukfrånvaron, inklusive kortare sjukfrånvaro, vikarier och ökad personalomsättning kostar många gånger mer än rehabiliteringskostnaden. Det finns alltså miljoner att tjäna på att genomföra hälsofrämjande åtgärder. Exakt hur mycket ditt företag kan tjäna kan vi räkna fram genom vårt ekonomiska analysverktyg Hälsoeffekten. Hör av dig till oss så berättar vi mer om hur det går till. Rehabilitering MÅR BRA MÅR DÅLIGT Frisknärvaro Här bör vi vara! DENNIS BLOMBERG hans bergenheim, vd previa NÄRVARANDE FRISKNÄRVARO ALLRA BÄST Denna graf är ett sätt att tala om möjligheterna. Den visar var fokusområdena kan vara. Vi på Previa hjälper våra kunder att kvantifi era möjlighetrna och rörelserna i och emellan rutorna. prima nr

10 Vi har lösningen på dina problem! Previa är Sveriges ledande rikstäckande leverantör av företagshälsovård. Vi har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med både små och stora företag och organisationer och är experter på allt som rör hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering och ledarskap. Låt oss få hjälpa också ditt företag att bli friskare. Det här kan Previa hjälpa dig med: * Få ett hälsostrategiskt arbetssätt Friskare arbetsplatser Genom att ta fram, förankra och implementera ett hälsostrategiskt arbetssätt får organisationen en ökad frisknärvaro och effektivitet. Ledningen får förutsättningar och kunskap i syfte att leda ett arbete som bidrar till friskare arbetsplatser. Alla chefer och medarbetare deltar i utbildning/workshop där det ges kunskaper om människan och dennes livsvillkor med hälsoinriktning på organisation-, grupp-, och individ nivå. 18 prima nr Åstadkom livsstilsförändring Hälsoform Genom att i grupp och individuellt utbilda och coacha medarbetare i hur kost och motion påverkar hälsan kan medarbetaren åstadkomma varaktiga livsstilsförändringar som ger organisationen ökad effektivitet. Hälsoform pågår i nio månader då beteendeförändring är en process som tar tid. Under denna tid ges deltagarna möjlighet att medvetandegöra sina beteenden och genomföra en beteendeförändring samt befästa beteendet. Skapa en positiv hälsoutveckling Hälsostegen Hälsostegen är ett livsstilsprogram med åtta grupptillfällen innehållande olika teoretiska och praktiska teman. Därefter följer tre individuella hälsosamtal. En processledare följer individen genom hela programmet. En individuell handlingsplan för hälsoutveckling/ livsstilsutveckling utformas vid det första hälsosamtalet, vilken sedan följs upp vid de senare två uppföljningssamtalen. Motivation att stärka sin hälsa Inspirationsföreläsning För att företaget ska vara framgångsrikt på sikt är det en förutsättning i dag att det finns medarbetare som kan, orkar och vill prestera. Det är svårt att förändra ett beteende, men det går om det är roligt. För att lyckas krävs individuella lösningar utan pekpinnar. Inspirationsföreläsningen möjliggör också att nå alla i organisationen. ILLUSTRATION: ANDREA SJÖSTRÖM/AMMO, FOTO: SAMIR SOUDAH Kartlägga friskfaktorer Balansprofil Balansprofilen är en enkät som syftar till att kartlägga friskfaktorer för individen och organisationen. Denna utgör ett underlag för företagets fortsatta hälsofrämjande arbete. Företaget får en analys som sammanställs i en rapport. Rapporten innehåller rekommendationer och förslag på åtgärder. Det finns möjlighet att ett halvår senare mäta de förändringar som skett. Utbilda nyckelpersoner Hälsoinspiratörsutbildning Utbildade nyckelpersoner på arbetsplatsen skall ge sina arbetskamrater inspiration och motivation att aktivt välja en bra livsstil. Dessa personer ska se till att hålla företagets hälsostrategi levande och är därför en viktig kontakt mellan ledningsgrupp och arbetskamrater på företaget, men också en länk till företagshälsovården. Previa utbildar och definierar rollen och är behjälplig att upprätta en handlingsplan så att hälsoinspiratörerna får struktur på sin uppgift och roll i friskvårdsarbetet. Previas hälsoutvecklare kan fungera som stöd och bollplank för hälsoinspiratörernas aktiva arbete. Sänka sjukfrånvaron Sjuk- och friskanmälan Tjänsten ger ökad medarbetarservice i form av möjlighet till sjuk- och friskanmälan med personlig sjukvårdsrådgivning dygnet runt, året runt. Ditt företag slipper administration och får samtidigt bättre kontroll på hur frånvaron ser ut och vad den beror på, vilket är första steget mot mer inriktade insatser. Närmaste chef får omgående information om sjukanmälan och beräknad återkomst för effektiv personal- och produktionsplanering. Personalavdelningen får statistik och tidiga varningssignaler. Rehabiliteringssamordnare får ett snabbt informationssystem och kan lättare förebygga långtidssjukskrivningar. * Gör en bra investering Previa vet hur det går till att skapa en friskare arbetsplats. Att satsa på hälsan är en bra affär för både medarbetarna och företaget. text christer fälldin foto samir soudah Finns det ekonomiska skäl för ett företag att arbeta hälsofrämjande? Absolut. Företag som satsar på hälsofrämjande projekt kan räkna hem en sådan investering. Det är svårt att göra exakta ekonomiska kalkyler, men våra kunder gör bedömningen att det rör sig om mellan fem och tio kronor per satsad krona, säger Jonas Fröberg, försäljningschef för Previa region Syd. Vilka ekonomiska parametrar bör man räkna med vid en investeringskalkyl? Vi har ett verktyg, Hälsoeffekten, som vi tillsammans med kunden kan göra investeringskalkyler med. Först och främst gäller det den minskade sjukfrånvaron som blir följden av ett hälsofrämjande arbete i ett företag. Därefter även den ökade frisknärvaron. Många människor som har långvariga problem är ju ofta på jobbet utan att må helt bra, säger Jonas Fröberg. Vilka er inom det hälsofrämjande området är mest efterfrågade i dag? JONAS FRÖBERG, försäljningschef i Previa region Syd. Bland de viktigare förebyggande erna är alla våra utbildningar inom områdena ledarskap, livsstil och stress. Viktiga är också de kartläggningar som vi gör av individer och gruppers fysiska och psykiska välmående, säger Jonas Fröberg. Jonas Fröberg är försäljningschef för Previas region Syd. Han nås på telefon eller e-post: VÄND DIG TILL OSS: Vänd dig till din närmaste försäljningchef på Previa så berättar vi vad vi kan hjälpa dig med. Från vänster: Gunnar Eriksson, region Norr, Jonas Fröberg, region Syd, Bodil Baeckström, region Stockholm, Margaretha Hjelm, region Väst och Jens Olofsson, region Mitt. Du når oss på eller på Ring din närmaste försäljningschef prima nr

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Kista Electrum/216 164 40 KISTA Besöksadr. Kistagången 16/ Isafjordsg. 22 plan 3 tel 08-752 55 00 fax 08-752 60 82

Kista Electrum/216 164 40 KISTA Besöksadr. Kistagången 16/ Isafjordsg. 22 plan 3 tel 08-752 55 00 fax 08-752 60 82 Huvudkontor Box 4080 171 04 SOLNA Besöksadress: Hemvärnsgatan 8 tel 08-627 43 00 fax 08-627 43 99 E-post: info@previa.se Stockholms län (100) Arlanda Box 20 190 45 STOCKHOLM- ARLANDA - Sky City, Arlanda

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Lördagar vecka 9, 10 och 11 kommer SBHF och Svenska Bowlingförbundet att ha ett samarbete med ICA Maxi-butiker runtom i Sverige. Samarbetet är ett unikt tillfälle

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Ett stadigt grepp om arbetsmiljön ger välmående medarbetare och har ett stort strategiskt värde. Svenska företag är bra på att skapa en god fysisk arbetsmiljö,

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet VI hjälper dig hitta din väg till jobbet Eductus hjälper personer att få jobb och företag att hitta medarbetare. Om du saknar utbildning så hjälper vi dig med

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att det ska bli en bra arbetsmiljö. Arbetsgivare är alla företag,

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Vill du bli en ännu bättre chef? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Vill du bli en ännu bättre chef? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. 2015 Vill du bli en ännu bättre chef? 2014 Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. Få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vision arrangerar en mängd utbildningar

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Bli hållbarhetscoach på riktigt

Bli hållbarhetscoach på riktigt Bli hållbarhetscoach på riktigt Nu kan Du som student bli hållbarhetscoach för ditt egna hotell! Vi söker 60 coacher som under ett drygt år vill vara med och förbättra hållbarhetsarbetet på Nordic Choice

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer