Hälsopedagogik. Kursansvariga.

Transkript

1 Hälsopedagogik Carina Carlund Ej Hillevi Kursansvariga

2 Pedagogik handlar om Lärande- och kommunikationsprocesser Påverkans- och förändrings processer Didaktik Pedagogik Varför? Vad? Hur?

3 Hälsopedagogik Reflektion över val av arbetssätt och innehåll, så att man kan bidra till insikt och medvetenhet (genom kunskap och reflektion) att livsstilsfaktorer påverkar hälsan skapa förutsättningar för individer att förändra levnadsvanor ge verktyg som gör att individen kan vara aktiv i sin egen hälsoutvecklande process (empowerment)

4 Innehåll Kursen ger en introduktion till lärande kring frågor om hälsa. Grundläggande pedagogiska begrepp och teorier om lärande med fokus på socialisation och mediering av kunskap och kompetens tas upp. Centrala hälsopedagogiska och didaktiska frågeställningar om motivation, medvetandegörande och påverkan för hälsoinriktad förändring behandlas också, liksom hälsopedagogik ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

5 Forts. innehåll Därutöver tas även pedagogikens och utbildningsväsendets allmänna bidrag till folkhälsoarbete och hälsofrämjande verksamhet upp, med speciellt fokus på jämlikhets- och mångfaldsfrågor. Didaktiska modeller används som utgångspunkt för diskussioner vid planering, genomförande och värdering av undervisnings- och lärandesituationer.

6 Kursmål: Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna Kunskap och förståelse redogöra för centrala pedagogiska begrepp och teorier om lärande inom hälsopedagogik. redogöra för hälsopedagogiska förutsättningar ur ett historiskt perspektiv

7 Färdighet och förmåga tillämpa pedagogiska begrepp och teorier inom ramen för hälsopedagogiska frågeställningar självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera en utbildningsinsats med fokus på fysisk aktivitet och/eller kost utifrån en målgrupps behov och önskemål, etiska hänsyn samt relevant teori

8 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förståelse för jämlikhets- och mångfaldsfrågor inom hälsopedagogisk verksamhet visa en förmåga att reflektera över sitt eget lärande utifrån kursens mål och innehåll

9 Former för bedömning Kursen har tre examinationer varav två är gruppuppgifter (g) och en är individuell (i). Betygskriterier Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att erhålla G på hela kursen krävs G på alla examinationer. För att erhålla VG på hela kursen krävs VG på RET:en och att kravet på godkänd är uppfyllda på examination 1 och 2. Se nedan. (G) Skriftlig reflektion (g) (G) Studentlett seminarium (g) (G, VG) Reflexiv Extraherande Tentamen (RET) (i)

10 Litteratur Utöver kurslitteraturen skall minst tre vetenskapliga artiklar väljas ut av dig som student och sedan tillkommer Silwas kapitel.

11 Gruppindelning Basgrupper A, B, C och D. Studiegrupper16 st (3-4 st) Studiegruppen är den grupp ni kommer att arbeta tillsammans med när det gäller t ex dubbel-loggarna, studiegruppsuppgifter och vid de båda gruppexaminationerna (Examination 1 och 2). På ett studiegruppsseminarium diskuteras och dokumenteras den uppgift som ska behandlas exempelvis bearbetning av kurslitteratur och föreläsningar, producering av gruppens texter eller arbete med gruppexamination.

12 Närvaro obligatoriska moment Endast de examinerande seminarierna är examinationsgrundande och därför också obligatoriska. MEN Vårt sätt att lägga upp kursen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på lärande

13 Sociokulturellt perspektiv Lärande är en funktion av interaktion med andra: Genom aktivt deltagande i studiegrupperna optimerar du både ditt eget och andras lärande och kompetenser. Inför varje studiegruppsseminarium - studera och reflektera kring litteraturens innebörd och konsekvenser för att sedan diskutera det i studiegruppen. Mediering genom språkliga kategorier och fysiska redskap blir världen förtolkad för oss enligt specifika mönster - behärskningen av språkliga eller intellektuella redskap är därför ett centralt inslag (Säljö, 2000 s. 81) Lärandets lokala och situerade natur: beroende på kultur/samhällen och epoker. Man kan exempelvis lösa svåra uppgifter i en viss situation utan att nödvändigtvis kunna göra det i en annan. Enkönade grupper? Sverige annat land? I en skolsituation - I en idrottsförening? Hemma på arbetsplatsen?

14 Den närmaste utvecklingszonen återerövra läraren ledaren - coachen Zone of proximal development Dagens samhälle kräver nya sätt att arbeta på: Förmågan att samarbeta, att kommunicera, att lyssna och att koordinera. SAMARBETE/SAMVERKAN mellan människor med olika KOMPETENSER i projektform blir en vanligare arbetsform.

15 Dubbel-logg (Studiegruppsseminarium 1-3: arbete med basen till Examination 1 Skriftlig reflektion) Inför och i samband med ett studiegruppsseminarium kan man arbeta med en dubbel-logg. Om man ska förmedla det man själv lärt till någon annan, måste man först strukturera och befästa kunskaperna hos sig själv. En metod som främjar detta är en sk. dubbel-logg (se figur 1 nedan). Steg 1: Studera litteraturen individuellt. Sammanfatta litteraturen, skapa och formulera 2 frågor. Steg 2: Studiegruppen träffas och diskuterar kurslitteratur och frågorna. Gör en gemensam sammanfattning av kurslitteraturen + skriv en analys och reflektion av utvalda frågor (ev. nya frågor) i relation till litteraturen. Detta ligger sedan till grund för grupptentamen samt förberedelse för de studentledda examinationerna.

16 Dubbel-logg en lärandesituation utifrån ett sociokulturellt perspektiv Ny erfarenhet GEMENSAM REFLEKTION GEMENSAM REFLEKTION

17 Examination - Studentledda seminarium Exemplet: Obligatoriskt seminarium 1* Utgå från dessa frågeställningar eller gör valfri analys. Beskriv vad som menas med hälsopedagogiska verktyg. Motivera för- resp. nackdelar med ett verktyg du själv väljer. Argumentera varför det är viktigt att som hälsopedagog ha kunskap om teoretiska modeller/perspektiv att utgå från. Läs kap 3 och välj ut 1-2 av begreppen empowerment, KASAM, endogena och exogena motivationsteorier, den transteoretiska modellen, självuppfyllande profetior och skriv ner på vilket sätt du kan tillämpa dessa i praktiskt hälsofrämjande arbete. Ge exempel från texten i kapitlet som du anser har relevans för din kommande profession. Gör en analys. Obligatoriskt seminarium 2* Obligatoriskt seminarium 3* Obligatoriskt seminarium 4*

18 Bedömning Examination 2 Studentledda seminarium Studenterna visar att de har förmåga att: 1. Planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet 1. Formulera mål som är utvecklingsbara 1. Välja relevanta arbetsformer som är anpassade till målgruppen 1. Skapa delaktighet och inflytande genom ett demokratiskt ledarskap 1. Bearbeta och omsätta innehållet i kurslitteratur God Kan utvecklas

19 Studiegruppsseminarium 6 Varje studiegrupp arbetar under detta seminarium med Examination 3. Skriftlig reflektionen. Senast /3 Uppgiften innebär att varje studiegrupp använder sig av de gemensamma dokument som tagits fram under studiegruppsseminarium 1-3 som grund för arbetet med Examination 1 (läs mer om uppgiften under Examination 1 och hur arbetet laddas upp på GUL) och all kurslitteratur som stöd.

20 Examination Skriftlig reflektion 1a) Redogör för vad lärande ur ett sociokulturellt perspektiv innebär och hur ett hälsopedagogiskt arbete kan läggas upp utifrån det perspektivet. 2.a) Ge förslag på kreativ hälsovägledning utifrån kost och/eller fysisk aktivitet på gruppnivå. b). Utifrån förslaget; motivera valet av två hälsopedagogiska verktyg. 3 Problematisera vad det är för utmaningar som finns, etiskt och didaktiskt, när det gäller att utgå från ett intersektionalitetsperspektiv inom hälsopedagogiskt arbete. Omfattning minst 1,5 och max 2 A4-sida, Times New Roman, 12 pkt, enkelt radavstånd. Utgå från de gemensamma dokument som tagits fram under studiegruppsseminarium 1-4 och kurslitteraturen.

21 Bedömning - Skriftlig reflektion Underkänt Endast åsiktsdeklarationer, inga kopplingar till litteraturen Åsikter eller reflektioner med ett något strukturerat innehåll med liten koppling eller utgångspunkt i litteraturen Enbart referat av fakta, ej reflektion Godkänt Åsikter eller reflektioner med ett något strukturerat innehåll med mer än en eller flera återkommande kopplingar eller utgångspunkter i litteraturen Flertal referat av fakta med reflektioner, flera återkommande kopplingar eller utgångspunkter i litteraturen Återkommande reflektioner med hjälp av flertal begrepp ur litteraturen

22 Examination - Reflektiv Extraherande Tentamen (RET) Den som skriver en RET skall i tre frågor försöka fånga essensen i en kurs genom att referera till litteraturen och reflektera över detta. RET:en fostrar till ett akademiskt skrivande

23 Frågorna 3 st Studenten formar själv sina frågor och svar Frågorna och svaren skall representera ett kunnande från kursen, presenterat på ett specifikt sätt Friheten att formulera sina frågor själv, skall landas i ett strukturerat skrivande

24 Grupphandledning RET:en 3 frågor Grupphandledning i studiegrupperna (alla i Basgruppen ska ha granskat allas RET: frågor och ska ge feedback (kritiska reflektioner) till varandra. Detta tillfälle är till för att komma igång få en bra start! Lärarna är också med och ger feedback, men det bygger på att alla ni tränas i att ge feedback till varandra för ett ökat lärande gemensamt i gruppen. Varje student får feedback ca 5 min (men man lär sig av att lyssna på vad andra får för feed-back också). Arbetet skickas via till Eva-Carin, Monica + alla i basgruppen Basgrupp A (Monica), Basgrupp D (Eva-Carin) Basgrupp B (Monica), Basgrupp C (Eva-Carin)

25 Formulering av frågorna viktig! Det är svaret som bedöms, men eftersom frågan styr svaret blir konstruktionen av frågan mycket viktig. -TIPS! gå ut på fältet och leta pedagogiska/didaktiska problem) intressanta att reflektera över (koppling teori/praktik) -Frågan skall uppmana studenten till; Anknytning till kurslitteraturen Att svara med ett större inslag av reflexion än referat Analyserande och gärna originella svar

26 Föreläsning 6: Skriva för att lära + workshop - Carina Carlund En föreläsning som tar upp råd kring hur ni kan utveckla ert skrivande. Ni får verktyg för att kunna ge respons på varandras texter. Efter den inledande föreläsningen där Carina pratar om text och respons kommer ni att få diskutera och ge feedback på varandras texter. Detta tillfälle är till för att komma vidare i skrivprocessen i examinationen RET:en

27 RET - bedömning Varje svar på en fråga bedöms och får ett kvantitativt värde. Det finns tre aspekter att värdera i en RET. 1. Förhållandet mellan Referat och Reflektion 2. Relationen mellan teorier, fakta (från forskning) och egna reflektioner 3. Samlade kvalitetsaspekter

28 1. Förhållandet mellan Referat och Reflektion Enbart referat eller reflektion 0 p. Nästan bara referat eller reflektion 1 p. Lika mycket referat och reflektion 2 p. Något mer reflektion än referat 3 p.

29 2. Relationen mellan teorier, fakta och egna reflektioner Inga samband, endast omnämnande 1 p Linjära samband 2p Integrerade samband 3p

30 3. Samlade kvalitetsaspekter Relevans för kursen 0-3p Originalitet 0-3p Antal referenser 0-3p Formellt riktiga referenser 0-3p Läsbarhet 0-3p Praktikanknytning 0-3p 15 = = 2 8 = 1

31 Varje svar för sig ex på 1 fråga Poäng från Referat och Reflektion + Poäng från Relationen mellan Teori, fakta och ref X Totalsumman av Kvalitets- aspekter = Frågan får ett samlat värde (2+3) X 2 = 10

32 Didaktik Helhetsbedömning Exempel på en RET med exemplarisk spridning av sina frågor och svar Reflektion Lärande

33 Helhetsbedömning Här ser vi att tre frågor och svar i stort sett handlar om samma sak. Spridningen är dålig. Stora områden av kursen är lämnade utan referenser och /eller reflexioner. OBS! Alltför liten spridning är underkänd RET, oavsett övriga poäng.

34 Betyg = VG = G 0-23= U Frågornas spridning: Utmärkt God Liten, och därmed underkänd oavsett totalpoäng

35 Övriga punkter RET:en All kurslitteratur inklusive 3 vetenskapliga artiklar skall finnas representerad dock inte i varje fråga RET:en skall belysa alla teman i kursen: didaktik, lärande och reflektion (i relation till hälsa på något sätt så klart) Lämna samtidigt in 2 bedömningsformulär ett som ni bedömer er själva och ett som examinatorn bedömer er (finns i slutet av studiehandledningen) Lämna in i samband med kursavslut (samla ihop erfarenheter, reflektioner, DFU och RET:en) Enkelt radavstånd gäller, Times New Roman 12 pkt Vid frågor kontakta Eva-Carin eva-carin.lindgren@ped.gu.se

36 Kursvärdering Formativt (Deltagar Formulerad Utvärdering) Summativt (enkät via GUL)

37