Kommentar till tentamen 13 januari 2011
|
|
- Malin Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 Ht 2010 Kommentar till tentamen 13 januari 2011 Fråga 4 Uppgiften bygger på en nyhet som presenterades just efter årsskiftet (se till exempel DN ). Mig veterligen har det fortfarande inte blivit vare sig en rättslig eller facklig fråga av det hela, men det innebär ju inte att man inte kan hämta inspiration till ett ganska intressant scenario. Uppgiften kan (och det är nog en bra idé att göra det) delas i två delar, en som berör individuell arbetsrätt (varslet om uppsägning), och en som rör kollektiv arbetsrätt (varslet om Handels åtgärd). Uppsägningen av Ann-Tora Eftersom Anna-Tora (om i förkortning lämpligt nog blir AT) sägs upp är det närliggande att börja sin utredning i 7 LAS, enligt vilken framgår att en uppsägning från arbetsgivarens sida endast kan göras om det finns saklig grund. Arbetsbrist är en sådant saklig grund, men det är det knappast fråga om här. Istället är det fråga om personliga skäl. För att det överhuvudtaget skall föreligga saklig grund förutsätts enligt 7 2 st att det inte är skäligt att kräva att arbetsgivaren omplacerar arbetstagaren. I kravet ligger att Arbetsgivaren måste ha övervägt möjligheterna att omplacera arbetstagaren före uppsägningen(se till exempel AD 2002 nr 32), ett krav som kan förstås som ett led i tanken på att uppsägning skall vara den sista utvägen. Det är också ganska lätt i fallet att tänka sig mindre ingripande åtgärder, som att just undersöka möjligheten att förflytta AT till en position där hon inte är försäljare, eller att helt enkelt låta henne tejpa över uppgiften med BH-storlek på sin namnskylt. Mot det står arbetsgivarens arbetsledningsrätt, i vilken utan tvekan lär ingå att anvisa viss klädsel eller bärande av en standardiserad namnskylt. Därmed har man kommit in på den intresseavvägning som Källström & Malmberg använder för att förklara bedömningen av kravet på saklig grund i 7 LAS. Den föregås såväl i boken som i många svar av en bedömning av huruvida de skäl som arbetsgivaren presenterar är acceptabla och reella. Reella verkar de vara (det vill säga, arbetsgivaren har inte fabricerat dem för att bli av med AT), men om de är acceptabla är mer tveksamt. Här
2 kommer man lätt in på frågan om inte arbetsgivarens beslut i själva verket är diskriminerande enligt diskrimineringslagen (2008:567). En arbetsgivare får inte diskriminera den som är arbetstagare (2:1 1 st 1 p DiskL), AT omfattas alltså av diskrimineringsförbudet. Grunden är rimligen kön, eftersom vi inte har någon som helst information som skulle antyda att någon av de andra grunderna kan vara tillämpliga. Frågan om vilken definition av diskriminering som är uppfylld (det finns dock som bekant inget som hindrar att flera grunder är tillämpliga samtidigt) är nog knivigare. För såväl direkt som indirekt diskriminering förutsätts ett missgynnande. Missgynnandet skall vara i förhållande till någon som inte tillhör diskrimineringsgrunden, det vill säga med diskrimineringslagens världsbild en man (1:5 1 st 1 DiskL). Det förmenta missgynnandet är inte mätbart på samma sätt som försämrad lön, mistad befordran eller liknande. Ett förslag kan vara att det skall anses vara missgynnande att AT tvingas tillkännage en integritetskänslig uppgift som en man inte skulle behöva uppge. Med det resonemanget blir det kanske också närmast till hands att betrakta diskrimineringen som direkt (1:4 1 p DiskL), till exempel med stöd av att graviditet betraktas som direkt diskriminering med argumentet att män inte kan vara gravida och därmed i princip inte heller i en jämförbar situation (se mål C- 109/00 Tele Danmark). Därmed faller till synes i princip frågan om en hypotetisk jämförelseperson bort, eftersom själva särbehandlingen utgör direkt könsdiskriminering. Om det är ett övertygande resonemang eller inte kan kanske diskuteras, men i relation till den aktuella uppgiften är det nog bättre att diskutera om EG-domstolens (eller EU-domstolen, om man föredrar att ge den nya benämningen verkan bakåt i tiden) resonemang om graviditet kan föras över på BH-storlek (mig veterligen har domstolen inte avgjort saken, och kurslitteraturen är tyst på den punkten). Väljer man istället betrakta situationen utifrån att det är fråga om indirekt diskriminering (1:4 2 p DiskL) (utifrån den förment neutrala normen att alla skall bära skylt av vilken BH-storleken framgår, en norm som bara drabbar kvinnor) hamnar man i att göra en proportionalitetsbedömning (särbehandlingen kan rättfärdigas om kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå (det) syftet, 1:4 2 p DiskL in fine). Hur proportionalitetsbedömningen skall falla ut är inte givet men man bör förstås så tydligt som möjligt försöka peka ut de bärande argumenten, och förklara varför de övertrumfar argumenten för den motsatta ståndpunkten. Det är inte heller givet varför man skall välja den indirekta diskrimineringen som angreppspunkt och inte direkt diskriminering, och ett riktigt bra svar reflekterar i vart fall över problemet. Man kan måhända försöka freda sig med att inte heller Arbetsdomstolen alltid är klar på den punkten, men det ursäktar ju inte att man inte ens försöker. För egen del tänker jag att om jämförelsen med graviditet håller sträck finns det egentligen inga skäl att hantera
3 diskrimineringen som annat än direkt, och även annars är det väl mycket som talar för att AT missgynnas genom att på grund av kön behandlas sämre än en man hade behandlats i en jämförbar situation det vill säga hon är i så fall utsatt för direkt diskriminering. Den viktiga slutsatsen för fortsättningen är just att arbetsledningsåtgärden är diskriminerande i och för sig, inte vilken definition som passar in men för vilken väg argumentationen tar, och om särbehandlingen kan rättfärdigas genom en proportionalitetsbedömning eller inte är valet avgörande. Det finns i och för sig inte heller något som hindrar att AT är utsatt för både direkt och indirekt diskriminering, men det räcker med att det ena. Funderar man över om AT är utsatt för någon form av trakasserier 1:4 3-4 p DiskL är antagligen det största problemet att övertyga i fråga om vilket uppträdande det är man vill angripa. Kommer man fram till att arbetsgivarens åtgärd att kräva att BH-storlek framgår av namnskylten är diskriminerande är det svårt att godta uppsägningen som acceptabel, och därmed sakligt grundad enligt 7 LAS, är det lätt hänt att redan här dra slutsatsen att uppsägningen inte kan vara sakligt grundad. Om slutsatsen vilar på 7 LAS, ogiltighetsregeln i 5:3 DiskL eller om den snarare bör förklaras med en strävan efter koherens är nog rätt oklart, och den frågan behöver inte heller avgöras här. Om man stannar här finns dock en risk att man glömmer det som trots allt är graverande för AT, och kanske till och med vad det var som egentligen föranledde uppsägningen. Utelämnar man det som talar emot arbetstagaren blir argumentationen lite vinklad. AT har inte bara vägrat följa en given instruktion (vilket kanske alltså inte i sig kan motivera uppsägningen), hon har givit uttryck för att hon tänker fortsätta visa olydnad och hon har uppviglat sina arbetskamrater att göra samma sak. Mot den bakgrunden ser den prognos om hur anställningsförhållandet kan förväntas fortsätta utvecklas ganska dålig ut, därtill har hon visat illojalitet mot arbetsgivaren. Hur det skall ställas mot att den arbetsledningsåtgärd hon revolterar mot möjligtvis strider mot diskrimineringsförbuden (och/eller mot god sed på arbetsmarknaden, vilket kunde vara ett ytterligare sätt att angripa arbetsgivarens åtgärder) är ganska oklart. Någon proportionalitetsprincip på arbetstagarsidan är knappast känd, men bedömningen kan hamna i något som liknar en sådan. Man kan till exempel tänka sig att en lösning som går ut på att om den norm eller åtgärd som föranleder arbetstagarens reaktion inte kan upprätthållas på grund av att den i sig är rättsstridig, så bör reaktionen inte kunna föranleda uppsägning. När normen eller åtgärden försvinner kan ju också reaktionen förväntas försvinna, och den ovan omtalade prognosen ser då plötsligt bra ut igen. Resonemangen bör nog dock förses med den reservationen att om reaktionen tar sig ett sådant uttryck att den inte kan accepteras det vill säga är oproportionerlig kan den ändå föranleda uppsägning. Våld mot arbetsgivarens företrädare kan till exempel knappast accepteras, inte heller grovt illojala beteenden. AT:s uppmaning till sina arbetskamrater är illojal, men det är nog mycket tveksamt om den räcker för en uppsägning, särskilt som hon riktar uppmaningen mot den diskriminerande normen.
4 En komplikation är att AT, liksom arbetsgivaren, själva måste göra en bedömning av rättsläget, på sätt och vis i förväg. Det är dock inte något unikt för just den här situationen, men man kan antagligen inte låta bedömningen av uppsägningsfrågan vara helt och hållet avhängig av huruvida man faktiskt finner diskrimineringsförbuden enligt DiskL vara uppfyllda eller inte. Den varslade stridsåtgärden Enligt 2 kap. 17 RF är fackliga stridsåtgärder tillåtna om de inte är förbjudna i lag eller avtal. Man kan redan här ställa sig frågan huruvida vi överhuvudtaget har att göra med en stridsåtgärd. Stridsåtgärder definieras ingenstans, men några räknas upp i 41 MBL (metodologiskt är det egentligen tveksamt att definiera begreppet stridsåtgärder i grundlag utifrån dess betydelse i lag, men det finns ingen anledning att tro att det inte skulle vara enhetligt). Man kan kanske diskutera om Handels åtgärd är en sådan jämförlig åtgärd som omnämns där, men den uppvisar en del liknande egenskaper. Den är till exempel kollektiv, vidtagen i syfte att utöva påtryckning mot arbetsgivaren i en arbetsledningsfråga (jämför åtgärder med politiskt syfte), den är varaktig (i meningen inte helt tillfällig) och den innebär att en (åtminstone påstått) avtalsenlig prestation innehålls. Att man hamnar i ett lite oklart rättsläge om åtgärden inte är att betrakta som en stridsåtgärd är däremot inte i sig något argument i någon riktning. Då säger varken 2:17 RF eller MBL något om saken, utan frågan får lösas på annat sätt. Kommentaren utgår dock vidare från att den åtgärd Handels varslar om är en facklig stridsåtgärd. Den utgår också ifrån att om beslutet är fattat i behörig ordning, eftersom det framgår att det är Handels som agerar. Handels är bundet av kollektivavtal med arbetsgivaren, vilket borde tända varningslamporna. Stridsåtgärder får inte vidtas i kollektivavtalsförhållanden för att ändra (41 1 st 2 p MBL) eller för den delen undantränga, ett befintligt kollektivavtal (Britanniaprincipen, ur AD 1989 nr 120, förbjuder dock primärt åtgärder riktade mot kollektivavtalsförhållande i vilka angriparen inte är part) är olovliga. För att stridsåtgärden skall vara lovlig måste den alltså vara tillåten enligt kollektivavtalet. För fullständig visshet skulle vi måhända behöva tillgång till avtalstexten, men i avsaknaden av den kan frågan besvaras utifrån vad vi faktiskt vet. Bara det som omfattas av kollektivavtalet omfattas av fredsplikt enligt 41 MBL, vilket innebär att kollektivavtalsparter kan få tillgripa stridsåtgärder mot varandra om en fråga som lämnats oreglerad i avtalet och inte genom samförstånd kan anses förd ur stridslinjen, som Tore Sigeman uttrycker saken (Arbetsrätten s 95). Det är nog helt visst en god gissning att uppgifter om BH-storlekar på namnskyltar inte regleras i kollektivavtalet, men Sigemans uttalande bör läsas tillsammans med densamme, a a s 85: MBL bygger på en i praxis antagen princip, enligt vilken arbetsgivarens rätt att utöva företags- och arbetsledning kan inrymmas i kollektivavtal med rättsverkan för bl.a. fredsplikten trots
5 att avtalet saknar uttrycklig reglering av frågan, se 32 och 44 MBL som anvisar en metod att undvika dylik intolkning. Eftersom vi inte vet något om att arbetstagarsidan begärt medbestämmandeavtal men att sådant inte kommit till stång (se just 32 och 44 MBL) så ligger det närmast till hands att anta att frågan omfattas av fredsplikt. Det kan avslutningsvis och särskilt påminnas om att Handels åtgärd är en primäråtgärd. Att vidta en sympatiåtgärd är visserligen tillåtet också i kollektivavtalsförhållanden (se 41 1 st 4 p MBL e contrario), men det finns ingen lovlig primäråtgärd. AT kan inte vara någon i 41 1 st 4 p, utan den lovliga primäråtgärden måste vidtas av en organisation på arbetstagarsidan. Det går förvisso att med lite vilja att läsa 41 MBL så att en arbetstagare skulle kunna vidta en stridsåtgärd som stöds av en organisation, men då måste den läsas isolerat från andra bestämmelser, likaväl som från rättsfall och kurslitteratur. Skrivningarna i MBL som antyder att en enskild kan vidta stridsåtgärd avser det förhållande att en enskild arbetsgivare kan vidta stridsåtgärder, och därtill de fall då arbetstagare deltar i en olovlig stridsåtgärd (se till exempel 43 MBL). En stridsåtgärd är dock, även om den skulle befinnas olovlig (till exempel för att den inte är beslutad i behörig ordning), alltid när den vidtas på arbetstagarsidan, en kollektiv åtgärd.
UPPGIFT 1 Svarsförslag
Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga
Läs merDenna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d
1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att
Läs merARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal
Läs merTillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder
Beslut 2017-12-19 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/76 handling 16 Scandinavian Airlines System Dept: STOIZ-L 195 87 Stockholm Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen
Läs merArbetsledning och villkorsändring
Arbetsledning och villkorsändring Termin 2, VT 2015 1 Olika kontraktstyper Enkel produktion Transaktion Kontinuitet Relation Komplexitet Sammansatt produktion 2 Del 1 Omplacering (Arbetsledning) 3 1 Arbetsgivaren
Läs merVillkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober
Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren
Läs merEftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser
160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå
Läs merKommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009
UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Läs merHemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4
Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals
Läs merNya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder
Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder Den 1 januari 2017 kommer nya regler i 3 kap. diskrimineringslagen gällande arbetet med aktiva åtgärder att träda i kraft. Förändringarna innebär i
Läs merDenna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist
1 (15) Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehåll 1 BEGREPPET ARBETSBRIST... 2 1.1 Förbud mot uppsägning vid verksamhetsövergång... 2 2 VARSEL TILL
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merDiskrimineringspolicy
Diskrimineringspolicy Inledning Vi anser att människor med olika erfarenheter och perspektiv är en avgörande faktor för att skapa en framgångsrik organisation. Vår grundprincip är att alla ska ha lika
Läs merFackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Läs merHR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.
I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN DISKRIMINERINGSLG 2009-0-20 vsnitt 1(5) DISKRIMINERINGSLGEN Den 1 januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen i kraft. Samtidigt upphörde följande lagar att gälla: Jämställdhetslagen
Läs merKommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar
Läs merCirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: :23. Datum:
Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: 2001-2:23 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AB, AD Förhandlingssektionen Datum: 2001-05-29 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens
Läs merPolicy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås
Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...
Läs merArbetsskyldighet och omplacering
Arbetsskyldighet och omplacering T3 CIVILRÄT TENS SOCIALA DIMENSION ARBETSRÄTT A N N E L I O H L S S O N A N D E R B J Ö R K F Ö R B U N D S J U R I S T, S V E N S K A B Y G G N A D S A R B E TA R E F
Läs merCirkulärnr: 2000:143 Diarienr: 2000/3032 P-cirknr: 2000:2-33 Nyckelord: Arbetsrätt, Jämställdhet Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Ulf
Cirkulärnr: 2000:143 Diarienr: 2000/3032 P-cirknr: 2000:2-33 Nyckelord: Arbetsrätt, Jämställdhet Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Ulf Nordström Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2000-12-22
Läs merVärnen mot marknaden
Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.
Läs mernyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?
nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget
Läs merCirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: :48 Nyckelord: Datum:
Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: 1998-2:48 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD Datum: 1998-09-03 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens
Läs merS:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan
S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan -mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling 2019-04-16 Inledning Denna handlingsplan avser att vara ett stöd för alla den drabbade, den
Läs merDiskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin
Diskriminering i spåren av #metoo Arbetsgivardagen Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin Diskrimineringslagen Varför? Vem? Vad? Hur? Diskrimineringsgrunder Definitioner Kön: Att någon är man eller
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter
SD Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3388 av Paula Bieler och Sven-Olof Sällström (båda SD) med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja
Läs merOmorganisation på jobbet
Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter
Läs merDen nya diskrimineringslagen
Den nya diskrimineringslagen Trollhättans stad 20110518 Susanne.Fransson@gu.se www.diskrimineringslagen.se 0735873735 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse
Läs merAtt förstå diskrimineringslagen
Att förstå diskrimineringslagen Trollhättans stad 20130320 Susanne.Fransson@gu.se www.diskrimineringslagen.se 0735873735 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse
Läs merRutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.
Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Österåkers kommun ska vara en inkluderande arbetsplats med gott arbetsklimat, fritt från diskriminering,
Läs merDiskriminering Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning
Läs merVästra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1
Västra Skaraborg Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial sid 1 Facket har förstahandsrätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Den här miniguiden är till för dig som är
Läs merDISKRIMINERING i arbetslivet. En handledning för arbetsgivare
DISKRIMINERING i arbetslivet En handledning för arbetsgivare Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagarna, introduktion... 4 Schematisk bild diskriminering... 5 Diskrimineringslagen... 6
Läs merLavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv
Läs merPROMEMORIA. Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN
PROMEMORIA Till: Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan Från: Gustaf Dyrssen, tel. 08/407 09 30 Datum: 2010-08-27 Angående: PAN PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN 1 PAN
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande
Läs merDiskrimineringsersättning 5/ Sabina Hellborg doktorand i civilrätt
Diskrimineringsersättning 5/2 2015 Sabina Hellborg doktorand i civilrätt Bakgrund - Diskrimineringslagens utformning - Kort om rättskällorna på området Förutsättningar för ansvar Föreläsningens upplägg
Läs merDiskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015
Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merTillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder
Beslut 2018-07-02 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/101 handling 5 Handläggare Caroline Mitt Härnösands kommun 871 80 Härnösand Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen
Läs merTillsyn avseende rekrytering av integrationshandledare
Beslut 2016-09-01 Sida 1 (6) Ärende handling 75 Handläggare Karin Ernfors VoB Syd AB Norra järnvägsgatan 12 352 30 VÄXJÖ Tillsyn avseende rekrytering av integrationshandledare Diskrimineringsombudsmannen,
Läs merDiskriminering Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning
Läs merAdvokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.
R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag
Läs merDiskrimineringslagen Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Aktiva åtgärder Diskrimineringslagen Almega Express på Mia Fransson och Heléne Hellström Persson, arbetsrättsjurister Almega 30 mars 2017 på Varför ändringar? på Enhetlighet och tydlighet! Diskrimineringslagen
Läs merSexuella trakasserier Handlingsplan 2006
Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell
Läs merVad är diskriminering? Program
Vad är diskriminering? att hantera ch utreda diskrimineringsärenden Prgram Regelverk Diskrimineringsskyddet Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsfrmer Bevisning vid diskriminering Exempel - diskriminering
Läs merTentamen Kommentar
Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2011, 15/30 hp Tentamen 2011-03-17 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas
Läs merKränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE?
Kränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE? Introduktion Om oss: Arbetsrättsligt stöd till personalfunktioner vid fakultetskanslierna/motsvarande Fokus på arbetsmiljö
Läs merKrävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merSkydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda
Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget
Läs merEU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad
EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merNya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6)
Nya bestämmelser för arbetsgivare undersöka, analysera, åtgärda och följa upp Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskriminerings lagen. Nu ska du som arbetsgivare förebygga
Läs merHandlingsplan mot trakasserier. Beslutad av kommunstyrelsen 5 mars 2018, 54. Dnr KS
Handlingsplan mot trakasserier Beslutad av kommunstyrelsen 5 mars 2018, 54. Dnr KS2017.0143 Innehåll 1 Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier och diskriminering, pga kön, könsöverskridande identitet
Läs merTillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder
Beslut 2018-07-02 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/102 handling 5 Handläggare Caroline Mitt Kramfors kommun 872 30 Kramfors Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen
Läs merDiskrimineringsombudsmannen DO
Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Vi bevakar
Läs merUppsägning på grund av personliga skäl
Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...
Läs merDen hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).
Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:477 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att i fråga om
Läs merRutiner vid förekomst av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling
Rutiner vid förekomst av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Typ av dokument Handlingsplan Beslutad av Områdeskanslichefen Beslutsdatum 2018-12-18 Dnr SU FV-1.1.2-4448-18
Läs merP-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen
Cirkulärnr: 2004:50 Diarienr SK: P-cirknr: 2004-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: 2004/1431 SK 0888/04 Lf Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare Göran Söderlöf Arbetsgivarpolitiska avdelningen
Läs merLAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS
TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning
Läs merPolicy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås
Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och
Läs merGWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.
Läs merCirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: 2006-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: FörL, Föräldraledighetslagen Malin Looberger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen
Läs merEnhet. Ledningsstaben. Handläggningsordning för utredning av diskriminerings- och trakasseriärenden vid Luleå tekniska universitet
Regelsamling vid Luleå tekniska universitet Beslutsdatum Dnr Enhet Kommentar 2012-05-22 1172-12 Ledningsstaben Handläggningsordning för utredning av diskriminerings- och trakasseriärenden vid Luleå tekniska
Läs merNya regler för revisorer och revision SOU 2015:49
1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 94/06 Mål nr A 132/06
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 94/06 Mål nr A 132/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot en arbetsgivare i byggbranschen i förhållande till vilken organisationen inte är
Läs merRiktlinjer avseende diskriminering och trakasserier
Riktlinjer avseende diskriminering och trakasserier Beslut av rektor, 2011-03-09 dnr 45-2004-2147. Ersätter tidigare dokument, dnr 45-2004-2147 (daterat 2004-06- 23), ändrad 2006-07-03, 2008-04-01, 2014-05-06.
Läs merFörtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx
Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän
Läs merLagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning
HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs mer2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Läs merOmplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer Examensarbete i Arbetsrätt, 30 hp Examinator: Catharina Calleman Stockholm, Vårterminen
Läs merStyrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle
Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande
Läs merFöreningsrätt och förhandlingsrätt.
Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika
Läs merNy diskrimineringslag 2009
Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse Samhällsområdet i övrigt Offentliganställda Arbetslivet vem omfattas? Arbetstagare Arbetssökande Förfrågare Praktikanter
Läs merPolicy och handlingsplan mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier
Dnr 2018/000143 Id Policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier Behandla dina arbetskamrater väl. Antagen av Kommunfullmäktige 2018-03-26 49 1 Mål Vimmerby
Läs merLO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats
Läs merLag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder
15 augusti 2001 NR. 23/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Det finns alltsedan 1 maj 1999 en lag som förbjuder
Läs merhade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott
NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine
Läs merArbetsgivarens aktiva åtgärder
Arbetsgivarens aktiva åtgärder Du som är arbetsgivare har ett ansvar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på jobbet oavsett diskrimineringsgrund. I diskrimineringslagen
Läs merAG måste även kontrollera om det finns någon anställd AT som har anmält intresse att gå upp i tjänst enligt 23 MBL.
Svar Tenta Arbetsrätt SMGA04 18-12-2011 Fråga 1: Då företaget inte är nystartat utan har tagits över måste ArbetsGivaren, AG, kontrollera vilka ArbetsTagare, AT, som har företrädesrätt till återanställning
Läs merDelbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)
1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts
Läs merFÖRHANDLINGS- ORDNING
FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens
Läs merCirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:
Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor
Läs merDatum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)
Läs merARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3
ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen
Läs merTillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)
YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att
Läs merQ & A om konflikt inom bransch Telekom
Q & A om konflikt inom bransch Telekom För att underlätta ert arbete med anledning av att SEKO den 9 maj har varslat IT&Telekomföretagen om konfliktåtgärder. Varslet gäller kollektivavtal Telekom med SEKO
Läs merSkoljuridik för friskolor
Skoljuridik för friskolor 19 mars 2010 i Göteborg Olle Rimsten rimsten@skoljuridik.se Ny skollag; för lagrådsremiss googla den nya skollagen Allmänt 1 Proposition beräknad till slutet av mars Åtskillig
Läs merJämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande
Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,
Läs merRUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.
2014-11-04 1(7) RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN 1 Bisyssla Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 1.1 Vad är bisyssla? Bisyssla är ett uppdrag som en person fullgör
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.
Läs merAktiva åtgärder. Guide för dig som förtroendevald
Aktiva åtgärder Guide för dig som förtroendevald 1 Fackets roll i aktiva åtgärder Diskrimineringslagen ställer krav på alla arbetsgivare att arbeta med aktiva åtgärder och att arbetet ska ske i samverkan
Läs merTillsyn avseende diskrimineringsförbudet vid tillhandahållande av tjänst
Beslut 2019-01-29 Sida 1 (5) Ärende TIL 2018/12 handling 10 Handläggare Patricia Isakson Rivas och Linnea Sigeman Banken AB Stockholm Tillsyn avseende diskrimineringsförbudet vid tillhandahållande av tjänst
Läs merNr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!
Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från
Läs merLikabehandlingsplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem
Likabehandlingsplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem 2013-2014 Det övergripande målet är att alla ska trivas och känna glädje över att gå till skolan. För att nå målet arbetar vi för att ha
Läs merGWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (11) 2016-12-01 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017 stockholm.se Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 5 3 Arbetsförhållanden...
Läs merKlicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Välkommen! på Rättigheter och skyldigheter under pågående anställning Mikael Jonasson, Almega Arbetsrätt = reglerna som styr anställningen Rättigheter och skyldigheter för arbetsgivaren? Rättigheter och
Läs mer