Skatteregler för delägare i fåmansföretag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteregler för delägare i fåmansföretag"

Transkript

1 SKV 292 utgåva 13 Skatteregler för delägare i fåmansföretag INKOMSTÅR 2004 TAXERINGSÅR 2005 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmansaktiebolag och till dig som är närstående till delägare.

2 Skatteregler för delägare i fåmansföretag Denna broschyr vänder sig till dig som är delägare i ett fåmansägt aktiebolag eller är närstående till delägare. Broschyren behandlar de särskilda skatteregler som gäller för sådana företag. Vidare beskrivs hur du beräknar utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag. När du deklarerar ska du redovisa på blankett K10. Hur du fyller i blankett K10 kan du läsa om i broschyren Dags att deklarera Näringsverksamhet med årsbokslut ( SKV 285 ). Du kan beställa eller hämta broschyren på vår webbplats, Du kan även beställa den genom Skatteverkets servicetelefon , direktval Informationen i Skatteregler för delägare i fåmansföretag är inte heltäckande. Broschyren behandlar t.ex. inte skatteregler för delägare i handelsbolag och för andelsägare i ekonomiska föreningar. INNEHÅLL Definitioner 3 Fåmansföretag 3 Olika former av delägarskap 3 Företagsledare 3 Kvalificerad aktie 4 Marknadsvärde 4 Allmänna beskattningsregler 4 Särskilda beskattningsregler 5 1. Upplåtelse av lokal till företaget 5 2. Lån från företaget 5 3. Lån till företaget 6 4. Avyttrat egendom till företaget 6 5. Förvärv av egendom från företaget 6 6. Disponerat företagets egendom för eget bruk 6 Lön och annan ersättning till företagsledares make och barn 7 Utdelning på aktier i fåmansföretag 8 Varför aktieutdelning som tjänsteinkomst? 8 Gränsbelopp 8 Underlaget för beräkning av gränsbelopp 8 Vad är aktieägartillskott? 9 Vad är löneunderlag? 9 Sparat utdelningsutrymme 10 Underlaget för beräkning av gränsbelopp en sammanfattning 10 Kapitalvinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag 11 Avyttringstidpunkt och tilläggsersättning 11 Kapitalvinstregler en sammanfattning 12 Gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme vid ägarbyte 12 Undantagsregler 13 Lättnadsregler för skattefri aktieutdelning och kapitalvinst 14 Lättnadsbelopp en del av gränsbeloppet 14 Underlaget för beräkning av lättnadsbelopp 14 Sparat lättnadsutrymme 14 Lättnadsbelopp och sparat lättnadsutrymme vid ägarbyte 15 Utköp av bostad 15 Beskattning vid utköpet 15 Anskaffningsutgift 16 Framskjuten beskattning vid andelsbyten 17 Villkor för framskjuten beskattning 17 Marknadsnoterade aktier 17 Sparat utdelningsutrymme 17 Sparat lättnadsutrymme 17 Gamla uppskov 18 Övriga upplysningar 19 Särskild skatteberäkning inom familjen 19 Konvertibla skuldebrev m.m. 19 Den särskilda intäktsposten i inkomstslaget tjänst 19 Ackumulerad inkomst 19 Kapitalförlust vid aktieförsäljning 19 Konkurs och likvidation 19 Företräder du ett fåmansföretag? 19 2

3 Definitioner Fåmansföretag Det finns två sätt att bedöma om ett aktiebolag räknas som fåmansföretag. Det ena utgår från antalet ägare i företaget ( huvudregel ) medan det andra är oberoende av antalet delägare ( specialregel ). Även utländska juridiska personer som är jämförliga med svenska aktiebolag kan vara fåmansföretag. Huvudregel Med fåmansföretag avses aktiebolag där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person. Med krets av närstående avses personer enligt följande definition. Närståendekretsen ( se figur ) omfattar far- och morföräldrar, föräldrar, make, barn och barns make, syskon eller syskons make eller barn. Med barn menas även styvbarn och fosterbarn. Med makar jämställs även de som är sammanboende som har eller har haft gemensamt barn eller tidigare varit gifta. Som makar anses också personer av samma kön som registrerat sitt partnerskap enligt lagen om registrerat partnerskap. Närståendekretsen Far- Far- Mor- Morfar mor far mor Far Mor Olika former av delägarskap Som delägare räknas den person som antingen direkt eller indirekt har aktier i företaget. Med indirekt ägande menas att en delägare äger aktier i företaget genom ett annat företag. En delägare i ett fåmansföretag kan vara verksam på olika sätt. I skatterättsliga termer pratar man om passivt eller aktivt delägarskap. Passiv delägare En delägare som inte är anställd utan endast äger aktier i fåmansföretaget anses vara en passiv delägare. Även en delägare som förutom sitt aktieinnehav är anställd i fåmansföretaget, utan att ha något väsentligt inflytande i företaget, ses som en passiv delägare. Aktiv delägare En aktiv delägare kännetecknas av att denne arbetar och är verksam i företaget i betydande omfattning. För att en delägare ska anses vara aktiv i företaget måste delägarens eller närståendes arbetsinsatser ha varit av stor betydelse för resultatet under året ( inkomståret ) eller någon del av den närmaste föregående femårsperioden. Exempel på personer som normalt anses aktiva i företaget är: verkställande direktör chefer med högre befattning lägre chefer och arbetsledare i mindre företag. Make Syskon Delägare Make Barn Barn Make Barn Barn Make Eftersom en krets av närstående räknas som en person kan den faktiska ägarkretsen i ett fåmansföretag i praktiken vara mycket stor. Specialregel ( oberoende av antal delägare ) Med fåmansföretag avses även företag där näringsverksamheten är uppdelad på olika verksamheter som är oberoende av varandra. Vidare krävs att en person genom sitt aktieinnehav, avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Undantag Aktiebolag vars aktier är noterade vid svensk eller utländsk börs räknas inte som fåmansföretag. Privatbostadsföretag omfattas inte heller av reglerna för fåmansföretag. Företagsledare En del av bestämmelserna för fåmansföretag gäller samtliga delägare i företaget medan andra endast gäller företagsledare och närstående till denne. Med företagsledare i ett fåmansföretag avses den eller de personer som till följd av eget eller närståendes aktieinnehav och sin ställning har ett väsentligt inflytande i företaget. En person med ledande ställning i företaget som inte har ett direkt eller indirekt ägarintresse i företaget kan aldrig anses vara en sådan företagsledare som avses i det här sammanhanget. I en närståendekrets anses den person som är verksam och har en inflytelserik ställning i företaget vara företagsledare. Företagsledaren behöver alltså inte ha störst aktieinnehav i sin närståendekrets. För att avgöra vem som är företagsledare vägs arbetsuppgifter in, men också utbildning, yrkeserfarenhet m.m. Det kan finnas flera företagsledare i ett och samma företag, exempelvis två makar eller en syskonkrets, om alla har i stort sett samma inflytande på verksamheten. 3

4 Kvalificerad aktie Syftet med reglerna avseende utdelning och vinst vid försäljning av aktierna i fåmansföretag är att förhindra att inkomster som är arbetsinkomster behandlas som kapitalinkomster vid beskattningen. Mot denna bakgrund är det endast motiverat att tillämpa reglerna om en fysisk person eller någon som är närstående till denne varit verksam i företaget. En aktie anses kvalificerad om delägaren eller närstående till honom varit verksam i företaget i betydande omfattning under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Sådana aktieägare kallas även för aktiva delägare. Dessutom kan en aktie vara kvalificerad om delägaren eller närstående varit aktiv under någon del av denna tidsperiod i ett annat ägt fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. En aktie är också att anse som kvalificerad om fåmansföretaget äger aktier i ett annat fåmansföretag i vilket fåmansdelägaren eller närstående till honom varit aktiv under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Detta gäller även om företaget ägt aktier i annat sådant fåmansföretag under något av de föregående fem inkomståren och oavsett om ett koncernförhållande föreligger eller inte. Reglerna gäller fem år efter det att företaget upphört att vara fåmansföretag. En förutsättning är att aktien var kvalificerad under den tid företaget var ett fåmansföretag. I detta fall omfattar reglerna endast inkomster på aktier som delägaren ägde då företaget upphörde att vara fåmansföretag eller aktier som förvärvats med stöd av sådana aktier, t.ex. fondaktier. Reglerna om utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag tillämpas också för dödsbo efter delägare som ägt kvalificerad aktie. Aktien anses kvalificerad även för dödsboet och reglerna tillämpas som om aktien fortfarande ägs av delägaren. Delägare i dödsboet jämställs med närstående. Utvidgad fåmansföretagsdefinition Den utvidgade definitionen av fåmansföretag innebär att delägare och närstående till delägare som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i ett företag anses som en enda delägare. Syftet med denna bestämmelse är att ett företag som drivs gemensamt av flera delägare, som alla arbetar i företaget, ska behandlas som fåmansföretag. Även moderföretag omfattas av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, i de fall delägaren eller närstående är eller har varit verksamma i betydande omfattning i annat fåmansföretag i samma fåmansföretagsgrupp. Marknadsvärde För att kunna värdera erhållna förmåner och ersättningar används marknadsvärdet. Marknadsvärdet motsvarar i regel det pris som du som privatperson normalt får betala på orten för motsvarande varor eller tjänster. Allmänna beskattningsregler De allmänna beskattningsreglerna innebär att om en delägare eller en närstående person som är anställd i företaget får en förmån beskattas denna enligt de regler som gäller för övriga anställda. Detta innebär att förmånen beskattas som lön om delägaren är verksam i företaget. Är delägaren inte verksam i företaget beskattas förmånen som utdelning. Om förmånen beskattas som lön betalar företaget sociala avgifter och lämnar kontrolluppgift på detta belopp. Om t.ex. en företagsledare i ett aktiebolag köper en tillgång för kr från företaget, som har ett marknadsvärde på kr, beskattas företagsledaren för mellanskillnaden kr som lön. Aktiebolaget ska betala sociala avgifter på förmånen. För delägare i fåmansföretag gäller samma värderingsregler vid beskattning av förmåner som för övriga skattskyldiga. Värdet av produkter, varor och andra förmåner ska beräknas till marknadsvärdet. Priset beräknas på samma sätt oavsett om förmånen tillfaller en delägare i ett fåmansföretag eller en person som saknar ägaranknytning till det företag som tillhandahållit förmånen. Om marknadsvärdet inte går att bestämma antas förmånens värde normalt uppgå till minst arbetsgivarens kostnad för förmånen. 4

5 Särskilda beskattningsregler Tidigare fanns det särskilda regler, s.k. stoppregler, för delägare och fåmansägda företag. Syftet med dessa regler var att förhindra att delägare som var aktivt verksamma i företaget utnyttjade möjligheten att skaffa sig olika skatteförmåner. De flesta av stoppreglerna har numera slopats och i fortsättningen ska beskattningen av eventuella förmåner ske enligt allmänna regler. Till de stoppregler som fortfarande finns kvar hör bl.a. reglerna om inkomstuppdelning av lön mellan makar, lön till barn samt förbjudna lån. Företagsledare, närstående samt delägare i fåmansföretag ska lämna vissa uppgifter i blankett K10. Du som företagsledare, närstående eller delägare ska bl.a. lämna information om du har varit verksam i betydande omfattning i företaget, antalet ägda aktier och om den s.k. utomståenderegeln är tillämplig. För närstående gäller uppgiftsskyldigheten endast i den utsträckning denne person haft något mellanhavande med företaget eller varit verksam i betydande omfattning. Uppgifter om ersättningar och förmåner från företaget ska också lämnas i blanketten K10. Informationen nedan, punkt 1 6, följer blankettens uppställning. Se blankett K10 sidan 4 under rubriken Vissa ersättningar och förmåner. 1. Upplåtelse av lokal till företaget Hyresinkomster ska vid uthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet, beskattas som inkomst av kapital och redovisas på blankett K3. Uthyrning av näringsfastighet beskattas enligt reglerna för näringsverksamhet och berörs inte här. En förutsättning för beskattning av hyresinkomster som kapital är att den är marknadsmässig. Om överhyra tas ut, det vill säga hyra som överstiger marknadsmässig hyra, beskattas den överskjutande delen som lön för delägare som är verksam i företaget. För delägare som inte är verksam i företaget beskattas hela hyran som kapitalinkomst. Överhyra beskattas som utdelningsinkomst. När det gäller avdragsrätten för kostnader avseende uthyrningen finns det olika regler beroende på om delägaren är verksam i företaget ( aktiv ) eller om delägaren endast äger aktier i företaget ( passiv ). För en passiv delägare, som inte har företaget som arbetsgivare, gäller vanliga avdragsregler för den erhållna hyran. Det innebär att denne delägare får göra schablonavdrag enligt huvudregeln med kr för varje privatbostad. Därutöver medges avdrag med 20 % av hyresintäkten. Delägare som är anställda i företaget medges inte avdrag enligt schablon. I stället medges ett skäligt avdrag för de faktiska merkostnader som har uppkommit pga. uthyrningen. Denna begränsning gäller även för den som hyr ut lokal till fåmansföretag i vilket en närstående person är anställd. Om uthyrningen endast avser enstaka kontorsrum eller garage kan de direkta merkostnaderna utgöras av elektricitet, uppvärmning, slitage o.dyl. som beror på att företaget använt detta utrymme. Skäligt avdrag bör normalt variera mellan kr och kr för ett helt år beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Den begränsade avdragsrätten gäller också om uthyrning sker till företag som ingår i samma intressegemenskap som fåmansföretaget/arbetsgivaren. 2. Lån från företaget När delägare lånar pengar från sitt aktiebolag gäller särskilda regler. I aktiebolagslagen finns det skyddsregler för företagets eget kapital. Det finns bl.a. förbud för aktiebolag att låna ut pengar till delägare, styrelseledamot eller verkställande direktör, s.k. förbjudet lån. Förbudet gäller även närstående till företagets ägare samt lån till företag som någon av dessa personer kontrollerar. Förbudet gäller inte lån till aktieägare med aktieinnehav mindre än en procent. Aktieinnehavet får inte heller överstiga 500 aktier i företaget. Om dessa två senare kriterier är uppfyllda utgör lånet ett s.k. småaktieägarlån och är undantaget från låneförbudet. Förbudet är inte tillämpligt på s.k. kommersiella lån. För att ett lån ska anses vara kommersiellt ska lånet lämnas på affärsmässiga villkor och låntagaren ska ha ett behov av lånet i sin verksamhet. Lån mellan bolag i samma koncern omfattas inte heller av låneförbudet. Skatteverket kan på ansökan medge dispens från låneförbudet. Vid förvärv av aktier i det företag som lämnar lån eller ställer säkerhet får sådan dispens medges om lånet eller säkerheten behövs pga. särskilda omständigheter. För lån till andra ändamål, än förvärv av aktier, får Skatteverket lämna dispens om det finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerliga skäl kan vara att underlätta för generationsskiften i familjeföretag. Lån som lämnats i strid med låneförbudet beskattas som inkomst av tjänst. Detta gäller oavsett om delägaren är verksam i företaget eller inte. Undantag kan i vissa fall göras om det finns synnerliga skäl. Bedöm- 5

6 ningen av om återbetalningen kan utesluta beskattning är mycket restriktiv. Låntagaren blir, om inte marknadsmässig ränta betalats till företaget, beskattad för ränteförmånen som lön. Bestämmelserna om förbjudna lån har utvidgats. Numera ska en juridisk person som är delägare i ett aktiebolag och får ett förbjudet lån från bolaget ta upp lånet som intäkt av näringsverksamhet. Denna utvidgning gäller inte för dödsbo och handelsbolag. Delägare i dödsbo och fysiska delägare i handelsbolag ska ta upp lånet som intäkt av tjänst. Om en anställd delägare i ett fåmansföretag eller närstående får lån ( som inte strider mot låneförbudsregeln ) från företaget och lånet är räntefritt eller löper med en ränta som understiger marknadsräntan, ska värdet av denna förmån tas upp som lön. Arbetsgivaren ska betala sociala avgifter på förmånen. Den verksamme delägaren har möjlighet att dra av både den inbetalda räntan och ränteförmånen som utgiftsränta i inkomstslaget kapital. För lån till delägare eller närstående som inte är anställda beskattas utebliven ränta eller för låg ränta som utdelning i inkomstslaget kapital. Om delägaren blir beskattad för detta som utdelning har denne inte rätt till avdrag för beloppet som ränta. Företaget blir i det här fallet uttagsbeskattat utan möjlighet att få avdrag. 3. Lån till företaget En delägare har möjlighet att låna ut pengar till företaget. När ett fåmansföretag betalar marknadsmässig ränta till en delägare, oavsett om denne är verksam i företaget eller inte, gäller vanliga regler och räntan beskattas som ränteinkomst. Företaget får göra avdrag för ränta upp till det som är marknadsmässigt. Vad som är marknadsmässig ränta måste avgöras i varje enskilt fall med ledning av vad företaget skulle betala för ett motsvarande lån hos en utomstående långivare. Faktorer som påverkar bedömningen är bl.a. ränta på marknaden, risktagande och säkerhet. Om räntan överstiger vad som kan anses vara marknadsmässig ränta beskattas delägaren för den överskjutande delen som förtäckt utdelning i inkomstslaget kapital. Företaget får inte göra avdrag för den förtäckta utdelningen. 4. Avyttrat egendom till företaget Om en delägare som är verksam i företaget säljer egendom till företaget till ett överpris, dvs. ett pris överstigande marknadsvärdet, gäller de allmänna beskattningsreglerna. Delägaren blir då beskattad för skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset som lön. Den verksamme delägaren blir också beskattad om egendomen överlåts av någon som är närstående till honom. Om skillnaden mellan marknadsvärdet och det avtalade priset beskattas som löneförmån är motsvarande belopp avdragsgillt för företaget som lönekostnad. Företaget ska betala sociala avgifter för löneförmånen. Är överlåtaren delägare som inte är verksam i företaget beskattas skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset som utdelning, dvs. som inkomst av kapital. Företaget medges inte avdrag för mellanskillnaden. Detta innebär att om värdeminskningsreglerna är tillämpliga för egendomen ska inte överpriset ingå i avskrivningsunderlaget. 5. Förvärv av egendom från företaget Enligt de allmänna beskattningsreglerna behandlas en delägares köp av egendom från företaget till underpris, dvs. pris understigande marknadsvärdet, i stort sett som vid försäljning av egendom till överpris. Delägare som köper egendom till underpris ska beskattas för skillnaden mellan marknadspriset och det avtalade priset som löneförmån om denne är anställd i företaget. Om köparen är delägare men inte verksam i företaget beskattas förmånen i stället som utdelning. Delägarna, oavsett om de är verksamma eller inte, beskattas även om förmånen av underpriset tillfaller en närstående. Företaget medges avdrag för värdet av förmånen av underpriset i de fall det beskattas som lön. Sociala avgifter betalas av företaget. Om förmånen är att anse som utdelning har företaget ingen avdragsrätt och sociala avgifter ska inte betalas. I båda fallen blir företaget beskattat, enligt reglerna om uttagsbeskattning, för skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset. 6. Disponerat företagets egendom för eget bruk Om företaget köpt in egendom som är avsedd för den verksamme delägarens privata bruk gäller de allmänna reglerna för beskattning av förmånen. För den verksamme delägaren beskattas förmånen som lön. Företaget får betala sociala avgifter på förmånen. Företaget medges avdrag för anskaffningskostnaden, men blir samtidigt uttagsbeskattat för ett belopp som motsvarar förmånens värde. För delägaren som inte är verksam beskattas förmånen som utdelning. Tillgång av speciell karaktär Tillgång av speciell karaktär som inte har någon naturlig koppling till företagets verksamhet kan vara båtar, fritidshus o.dyl. En delägare i företagsledande ställning har ofta inflytande eller bestämmanderätt, dvs. dispositionsrätt, över tillgångens användning. Detta innebär vanligtvis, att det inte krävs något 6

7 faktiskt nyttjande av tillgången för att beskattning av förmånen ska inträda. I stället är det dispositionsrätten som ligger till grund för värderingen av förmånen. Förmånsvärdet för fritidsbostad ska beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet på orten, eller om hyresmarknad saknas, enligt Riksskatteverkets allmänna råd ( RSV 2003 :28 ). Till värdet för det faktiska nyttjandet läggs ett skäligt värde för dispositionsrätten. Det kan då antas att marknadsvärdet i vart fall inte kommer att understiga företagets kostnad för förmånen. Personlig egendom Om företaget köpt personlig egendom som t.ex. kläder, sportutrustning, smycken och pälsar beskattas delägaren för egendomens marknadsvärde. Har företaget köpt egendom av mindre värde och med kort livslängd t.ex. en TV-apparat eller handverktyg beskattas delägaren för egendomens inköpspris. Värdebeständiga tillgångar För tillgångar med ett värde som inte minskar, till exempel konst och antikviteter kan det vara svårt att bestämma ett marknadsvärde. När egendomen disponeras av delägaren beskattas förmånen. För att värdera förmånen kan utgångspunkten vara delägarens inbesparing i kapitalkostnad för tillgången. Kapitalkostnaden bestäms utifrån företagets anskaffningskostnad för tillgången multiplicerat med statslåneräntan vid anskaffningstillfället med tillägg av en procentenhet. Även eventuella försäkringspremier och liknande årliga kostnader ska tas med. Lön och annan ersättning till företagsledares make och barn Om du är företagsledares make eller barn finns det särskilda regler som gäller för beskattning av ersättning från fåmansföretaget. Maken till en företagsledare som arbetar i fåmansföretaget utan att vara företagsledare anses vara en medhjälpande make. För att bedöma om båda makarna eller endast en av dem är företagsledare tittar man bl.a. på verksamhetens art och makarnas arbetsuppgifter i företaget. Vidare beaktar man också om makarna har utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet som kan ha betydelse med hänsyn till arbetsuppgifterna i företaget. Om ersättning för utfört arbete motsvarar marknadsmässig ersättning beskattas den medhjälpande maken för sin ersättning från företaget. Överstiger ersättningen marknadsvärdet ska företagsledaren beskattas för skillnaden mellan erhållen ersättning och vad som anses vara marknadsmässig ersättning. Med ersättning avses samtliga förmåner som en anställd får av företaget, oavsett om det betalas ut i form av kontanter eller i annan form. Med marknadsmässig ersättning menas vad som normalt betalas för motsvarande arbetsprestation på orten. Vad som kan anses vara marknadsmässig ersättning bedöms med hänsyn till respektive yrkeskategori. Lönestatistik och kollektivavtal m.m. kan användas som underlag för bedömningen av marknadsmässig ersättning. Ersättning för utfört arbete som betalats ut från fåmansföretaget till företagsledares eller dennes makes barn under 16 år, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Detta gäller även för barn som är över 16 år, till den del ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning för barnets arbetsinsats. Barnets ålder den dag arbetet utförs är avgörande. 7

8 Utdelning på aktier i fåmansföretag När du får utdelning på dina aktier kan beskattningen ske på olika sätt bland annat beroende på storleken av utdelningen. Den del av utdelningen som ett visst år motsvarar en schablonmässigt beräknad normalutdelning beskattas som inkomst av kapital. Denna del kallas för gränsbelopp. Har ditt företag lämnat utdelning som överstiger detta gränsbelopp ska du redovisa den överskjutande utdelningen som inkomst av tjänst. En del av utdelningen kan också bli skattefri. Den skattefria delen av utdelningen kallas för lättnadsbelopp. Syftet med den skattefria delen är att lindra den dubbelbeskattning som sker av ditt företags inkomster. Dubbelbeskattningen innebär att först beskattas företagets vinst och sedan, när företaget delar ut vinsten i form av aktieutdelning, beskattas du som mottagare. Reglerna om skattefri utdelning och skattefri kapitalvinst vid försäljning av aktier beskrivs längre fram i broschyren under en särskild rubrik, eftersom dessa regler även gäller delägare i andra företag än fåmansföretag. Din aktieutdelning kan sammanfattningsvis bli beskattad på olika sätt: en skattefri del, lättnadsbelopp en kapitalbeskattad del, gränsbelopp ( 30 % statlig kapitalskatt ) en s.k. överutdelning, inkomst av tjänst. Varför aktieutdelning som tjänsteinkomst? Som ägare i ett fåmansföretag har du möjlighet att välja mellan att ta ut arbetsinkomst ( lön ) eller kapitalinkomst ( aktieutdelning eller kapitalvinst vid försäljning av aktier ). För att förhindra att du som arbetar och är aktiv i företaget undgår den högre progressiva beskattningen av arbetsinkomster finns det särskilda regler. Den del av utdelningen som anses vara för hög, som överstiger en viss nivå eller gräns, ska beskattas efter samma procentsatser som gäller för lön. Det kan alltså bli progressiv skatt på den för höga utdelningen. Du ska i princip betala lika mycket i skatt på dina arbetsinkomster som andra anställda i fåmansföretaget utan ägarintresse. Det är svårt att avgöra vad som är egentlig arbetsinkomst respektive utdelningsinkomst för en ägare av ett fåmansföretag. Ägaren bestämmer själv hur stor lön och utdelning han ska ta ut. Därför har lagstiftaren valt metoden med en schablonberäkning av vad som kan anses vara en normal avkastning på det kapital som ägaren satsat i företaget. Den utdelningsinkomst som redovisas som särskild tjänsteinkomst är inte pensionsgrundande. Företaget ska därför inte betala sociala avgifter på detta belopp. Gränsbelopp Gränsbeloppet, dvs. den del av utdelningen som beskattas som inkomst av kapital, kan du beräkna utifrån tre olika alternativa underlag ( huvudregel, indexregel, kapitalunderlagsregel ). Underlaget ska multipliceras med statslåneräntan vid november månads utgång året före inkomståret ökad med sju procentenheter ( fem procentenheter för inkomståret 2003 och tidigare ). För inkomståret 2004 ( taxeringsåret 2005 ) är statslåneräntan 4,71 %. Underlaget x ( statslåneräntan 4,71 % + 7 % ) = inkomstårets gränsbelopp. Underlaget för beräkning av gränsbelopp På blankett K10 ska du fylla i underlaget för beräkning av gränsbeloppet. Om du köpt aktierna eller startat företaget år 1990 eller senare utgår du ifrån vad du betalat för aktierna, anskaffningsutgiften för aktierna, samt eventuella ovillkorliga aktieägartillskott som du gjort ( huvudregel ). Ovillkorliga aktieägartillskott till företaget anses skattemässigt som en ytterligare anskaffningsutgift för aktierna. Om du anskaffat aktierna före år 1990 får en indexuppräkning ske ( indexregeln ). På samma sätt behandlas eventuella ovillkorliga aktieägartillskott som du gjort före år Indexuppräkningen får göras från och med anskaffningstidpunkten, dock tidigast från och med år För ovillkorliga aktieägartillskott görs uppräkningen från och med året för tillskottet. Indextabell År Omräkningstal År Omräkningstal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,11 Genom att räkna upp anskaffningsutgiften respektive eventuella ovillkorliga aktieägartillskott med index erhåller du en omräknad anskaffningsutgift. Det finns även en alternativ regel för aktier som anskaffats före år 1992 ( kapitalunderlagsregeln ). I 8

9 tidigare års utgåvor ( t.o.m. taxeringsår 2001 ) av denna broschyr finns beskrivet hur kapitalunderlaget beräknas utifrån företagets balansräkning per 31 december Denna regel kan du därför bara använda om du anskaffat aktierna senast den 31 december Underlaget kan sammanfattningsvis sägas bestå av omkostnadsbeloppet som du skulle ha använt om aktierna hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen ( huvudregeln ) ökat med det sparade utdelningsutrymmet som du har från tidigare inkomstår. Givetvis kan i stället indexregeln eller kapitalunderlagsregeln användas i underlaget om förutsättningarna är uppfyllda. Till underlaget får du också under vissa förutsättningar summera ett löneunderlag. Har du förvärvat aktierna genom ett andelsbyte och medgivits uppskov med kapitalvinsten enligt blankett K4C ska underlaget reduceras med den del av uppskovsbeloppet som är knutet till aktierna. Vad är aktieägartillskott? Ett aktieägartillskott ökar företagets tillgångar utan att dess skulder ökar, dvs. syftet är att förbättra företagets eget kapital. Tillskottet kan ske i form av pengar, eftergivande av fordran på företaget eller att sakegendom tillskjuts. Det finns två olika former av aktieägartillskott, villkorliga och ovillkorliga. Ett ovillkorligt aktieägartillskott innebär att du tillskjuter medel till företaget utan några som helst krav på återbetalning. Tillskottet höjer din anskaffningsutgift för aktierna. Ett villkorligt aktieägartillskott innebär att du tillskjuter medel med krav på återbetalning någon gång i framtiden. Till skillnad mot ovillkorliga aktieägartillskott får dessa tillskott inte räknas som anskaffningsutgift för aktierna. Vad är löneunderlag? Syftet med löneunderlagsregeln är att förbättra din skattesituation som delägare och att stimulera ökad sysselsättning i små och medelstora företag. Löneunderlaget förbättrar dina möjligheter till kapitalbeskattad utdelning på dina aktier och får användas oavsett vilken av de tre reglerna du använder när du beräknar underlaget för gränsbeloppet. Löneunderlaget består av de löner, förmåner och ersättningar som företaget utgett under året före ditt inkomstår. Alla ersättningar och förmåner som ingår i underlaget för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt får räknas med. Om företaget äger dotterföretag så får även dotterföretagets löner medräknas. Är dotterföretaget inte helägt ska så stor del av löneunderlaget räknas med som svarar mot ditt företags andel av aktierna. Om dotterföretaget ägts under del av det kalenderår för vilket löneunderlag beräknas ska endast löner, förmåner och ersättningar som avser denna tid medräknas. Hur du beräknar ditt löneunderlag framgår också på sidan 3 i blanketten K10. Vid 2005 års taxering är underlaget alltså 2003 års löner. I princip består underlaget av de skattepliktiga löneförmåner som företaget har redovisat för sina anställda på kontrolluppgifter avseende inkomstår Detta gäller oavsett vilket räkenskapsår ditt företag har. Löneunderlaget beräknas för hela företaget och fördelas sedan per aktie. Därefter ska du avgöra om du kan utnyttja din del av underlaget. Vissa förutsättningar måste då vara uppfyllda. Löner och förmåner till delägare som omfattas av de särskilda reglerna om beskattning för utdelning ska inte ingå i underlaget. Löneförmåner som täcks av statliga bidrag för lönekostnader ska du inte räkna med. Dessa uppgifter måste du erhålla från företaget för att kunna fylla i din blankett. Vid beräkningen av löneunderlaget finns det två s.k. spärrar som du ska ta hänsyn till. Enligt spärr 1 ska du ha haft en viss storlek på ersättningen, en inte alltför låg lön, från företaget eller dess dotterföretag under år Löneunderlag får läggas till anskaffningsutgiften för aktierna om din lön och förmåner motsvarar det lägsta av 120 % av den högsta ersättning som samma år betalats ut till en arbetstagare vars lön får räknas med i löneunderlaget eller ett belopp som motsvarar 10 gånger prisbasbeloppet för år 2003, dvs kr eller mer. Enligt spärr 2 får det sammanlagda löneunderlaget inte överstiga 50 gånger dina löneförmåner från företaget. Om din aktiva medverkan i företaget inskränker sig till något enstaka styrelsemöte och din arbetsinsats inte har någon betydelse för vinstgenereringen i företaget kan du bedömas vara verksam i obetydlig omfattning. Då omfattas du inte av spärreglerna och din del av lönesumman får tas med i underlaget för beräkning av gränsbelopp respektive lättnadsbelopp. 9

10 Exempel 1: Beräkning av gränsbelopp vid 2005 års taxering AB Fåmansföretag ägs av de aktiva delägarna Axel och Karin, verksamma i betydande omfattning. Av 500 aktier i bolaget äger de hälften var. Under år 2003 uppgick Axels lön till kr och Karins lön till kr inklusive en bilförmån på kr. Till övriga anställda i bolaget uppgick löner och förmåner till kr under år Högsta lönen hade ekonomichefen, kr. Aktiernas anskaffningsutgift kr per aktie Statslåneräntan 4,71 % + 7 % 11,71 % Prisbasbeloppet år kr För att få använda regeln om lönetillägg krävs att Axels och Karins lön var för sig överstiger det lägsta av kr ( dvs. 120 % av ekonomichefens lön ) eller kr ( 10 gånger prisbasbeloppet för år 2003 ). Axels lön kr är mindre än det lägsta av dessa belopp. Axels gränsbelopp per aktie blir därför bara: 11,71 % av 1000 kr = 117,10 kr. Axels kapitalbeskattade utrymme vid 2005 års taxering är 117,10 kr x 250 aktier = kr. Karin, vars lön och bilförmån överstiger kr, får däremot ta med sitt löneunderlag vid beräkningen av gränsbeloppet. Löneunderlag: ( 10 x ) = kr kr fördelat på 500 aktier blir kr per aktie. Karins gränsbelopp per aktie blir därför: 11,71 % x ( ) = 495,10 kr. Karins kapitalbeskattade utrymme vid 2005 års taxering blir 495,10 kr x 250 aktier = kr, dvs. ett avsevärt högre kapitalbeskattat utrymme än vad Axel får. Sparat utdelningsutrymme Om ditt företag inte lämnar någon utdelning på aktierna ett år eller om utdelningen ett år understiger ditt gränsbelopp sparar du möjligheterna till kapitalbeskattning till kommande år. Beloppet som sparas till kommande år kallas för sparat utdelningsutrymme. Dessutom får du lägga det sparade utrymmet till underlaget när du påföljande år gör en ny beräkning av utrymmet på din blankett K10. Detta ger då en ränta på ränta-effekt. Samma teknik används när du beräknar den skattefria utdelningen, lättnadsbeloppet. Det är dessa beräkningar som gör det så viktigt att fylla i blankett K10 även de år du inte erhåller utdelning. Du beräknar och sparar så att säga för framtiden för att då få en lägre skattekostnad. Reglerna om sparat utdelningsutrymme gäller oavsett om anskaffningsutgiften ( eventuellt uppräknad med index ) för aktierna används vid beräkning av gränsbeloppet eller om underlaget är beräknat enligt alternativregeln ( kapitalunderlaget ). Underlaget för beräkning av gränsbelopp en sammanfattning + Anskaffningsutgiften för aktien eller indexuppräknad anskaffningsutgift för aktie som förvärvats före år Ingår ovillkorligt aktieägartillskott i aktiens anskaffningsutgift behandlas denna del separat och får indexuppräknas om tillskottet lämnats före år 1990 eller som alternativ får anskaffningsutgiften för aktier anskaffade före år 1992 bestämmas utifrån kapitalunderlaget enligt alternativregeln ( till detta belopp får läggas ovillkorliga aktieägartillskott som skett efter det bokslut beräkningen grundas på ). + Utbetalda löner och förmåner, exklusive löner och förmåner till arbetstagare som har kvalificerade aktier, minskat med statliga lönebidrag och 10 gånger prisbasbeloppet för året före inkomståret. Beloppet fördelas på samtliga aktier i företaget. + Summa kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare inkomstår. = Underlaget 10

11 Exempel 2: Beskattning av aktieutdelning vid 2005 års taxering Hugo köpte samtliga 1000 aktier i ett bolag år 1980 för 100 kr/st. Han arbetar aktivt i bolaget. Hans sparade utdelningsutrymme från inkomståren är kr som motsvarar 25 kr per aktie. De anställdas löner, exklusive Hugos lön, var under år 2003 lägre än 10 prisbasbelopp. Detta innebär att något löneunderlag inte kan beräknas. Hugo har under inkomståret 2004 fått utdelning med kr. Indexregeln Underlaget per aktie vid beräkning av gränsbeloppet är 100 kr x 2,08 ( index för år 1980 ) + 25 kr ( sparat utrymme ) = 233 kr. Inkomstårets gränsbelopp blir då 233 kr x 11,71 % = 27,28 kr per aktie. Alternativregeln Kapitalunderlaget enligt alternativregeln antas i exemplet vara kr, dvs. 150 kr/aktie. Underlaget per aktie vid beräkning av gränsbeloppet blir då 150 kr + 25 kr = 175 kr. Inkomstårets gränsbelopp enligt denna regel blir: 175 kr x 11,71 % = 20,49 kr per aktie. Något tillägg med löneunderlag kan inte göras eftersom anställdas löner under år 2003 var lägre än 10 prisbasbelopp. Hugo väljer givetvis indexregeln eftersom denna ger ett högre gränsbelopp och därmed lägre skatt. Av Hugos utdelning på kr ska kr ( = årets normalavkastning 27,28 kr x 1000 aktier + sparat utrymme kr ) beskattas med 30 % i inkomst av kapital. Resterande del av 2004 års utdelning, kr ( = kr kr ) ska beskattas i inkomstslaget tjänst som s.k. överutdelning. En del av utdelningen kan dessutom bli skattefri. Dessa regler beskrivs längre fram i broschyren. Om utdelningen varit exempelvis endast kr hade Hugo fått hela utdelningen kapitalbeskattad och dessutom haft ett sparat utdelningsutrymme till inkomstår 2005 med kr ( = kr kr ). Kapitalvinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag Kapitalvinsten räknar du ut på samma sätt som vid andra aktieförsäljningar. Vad som skiljer kapitalvinstbeskattningen av aktier i fåmansföretag från andra aktieförsäljningar är att en viss del av vinsten kan komma att beskattas i inkomstslaget tjänst på samma sätt som en s.k. överutdelning. Beräkningen gör du på sidan 4 i blankett K10. I princip ska försäljningar av aktier i fåmansföretag beskattas så att hälften av kapitalvinsten tas upp i inkomstslaget tjänst och hälften i inkomstslaget kapital. En del av den kapitalbeskattade vinsten kan bli skattefri för dig på samma sätt som gäller vid utdelningar. Vid beräkning av den kapitalvinst som du ska fördela mellan tjänst och kapital får den omräknade ( indexuppräknade ) anskaffningsutgiften användas för aktier som du förvärvat före år Samma omräkning görs av ovillkorliga aktieägartillskott som skett före detta år. Den del av kapitalvinsten som motsvarar skillnaden mellan den faktiska anskaffningsutgiften ( och ovillkorliga aktieägartillskott ) och omräknat omkostnadsbelopp enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget kapital. Du får även använda den andra regeln, alternativregeln, om du förvärvat aktierna före år I så fall blir det den del av kapitalvinsten som motsvarar skillnaden mellan den faktiska anskaffningsutgiften ( och ovillkorliga aktieägartillskott ) och omräknat omkostnadsbelopp enligt denna regel som får redovisas i inkomstslaget kapital. I båda alternativen får du minska kapitalvinsten med det sparade utdelningsutrymmet innan fördelning sker till inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital. Avyttringstidpunkt och tilläggsersättning Aktieförsäljningen ska deklareras det inkomstår då avyttring skett. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelser. Tidpunkten för avyttringen utgörs av det datum då bindande avtal skrivs. Avtalsdatumet styr således när redovisning och beskattning ska ske. Tidpunkten för betalning eller delbetalning för aktierna är ointressant i detta sammanhang. Om försäljningspriset är beroende av en viss framtida händelse och därför inte är känt vid avyttrings- 11

12 tidpunkten, sker beskattning för det år försäljningspriset fastställts. En inte känd tilläggsersättning beskattas först när den blir känd och beskattningen sker då med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringen och med tilllämpning av de beräkningsregler som gällde vid denna tidpunkt. Om särskilda skäl finns kan i vissa fall anstånd erhållas med inbetalning av den skatt som har samband med avyttringen. Ett särskilt skäl kan vara om avyttringen gjorts mot betalning under minst tre år. Kapitalvinstregler en sammanfattning Faktisk kapitalvinst = ersättning minus utgifter för avyttring, minskad med anskaffningsutgiften för aktierna och ovillkorliga aktieägartillskott. Beräkning av kapitalvinst att fördela: 1 ) + Ersättning minus utgifter för avyttring 2 ) Anskaffningsutgift och ovillkorliga aktieägartillskott, i vissa fall uppräknade med index. Alternativt får anskaffningsutgiften beräknas enligt alternativregeln ( kapitalunderlaget ) 3 ) Summa kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år = Kapitalvinst att fördela med 50 % till inkomst av tjänst och 50 % till inkomst av kapital. Att deklarera i inkomst av kapital blir faktisk kapitalvinst minskad med den del av vinsten, som enligt ovan, ska deklareras som inkomst av tjänst. En del av vinsten som fördelas till inkomst av kapital kan eventuellt bli skattefri enligt reglerna om lättnadsbelopp. Exempel 3: Kapitalvinstbeskattning vid 2005 års taxering Antag att du under år 2004 säljer aktierna i ditt fåmansföretag för kr. Försäljningen sker innan 2004 års utdelningstillfälle. Gränsbelopp får då inte beräknas för försäljningsåret. I övrigt gäller samma förutsättningar som i exempel 2, dvs. aktiernas faktiska anskaffningsutgift kr, indexregeln kr och alternativregeln kr. Försäljningen ska beskattas på följande sätt. Faktisk kapitalvinst = kr kr = kr. Denna vinst ska sedan fördelas på visst sätt mellan kapital och tjänst. Så här beräknar du kapitalvinsten som ska fördelas: Ersättning minus utgifter för avyttringen kr Omräknad anskaffningsutgift ( indexregeln, att jämföras med alternativregeln som enbart gav kr ) kr Sparat utdelningsutrymme från tidigare år kr Fördelningsvinst kr Du deklarerar kr ( = 50 % av fördelningsvinsten ) som inkomst av tjänst. Resterande del, kr ( faktisk kapitalvinst ) redovisas som inkomst av kapital. Gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme vid ägarbyte Oneröst fång Om aktierna bytt ägare genom oneröst fång, t.ex. köp eller byte, under året och någon utdelning inte lämnats är det den nye ägaren som får beräkna årets gränsbelopp och sparade utdelningsutrymme. Säljaren får givetvis använda sitt kvarstående sparade utdelningsutrymme från tidigare år. Om säljaren tagit utdelning och ytterligare utdelning inte lämnats under året får säljaren, men inte den nye ägaren, göra beräkning av gränsbelopp för köpeåret. Om företaget däremot skulle lämna ytterligare en utdelning efter ägarbytet kan den nye ägaren, förutsatt att denne inte är närstående till säljaren, beräkna årets gränsbelopp. Den nye ägaren har också rätt att spara ett eventuellt återstående belopp. När det gäller lättnadsbelopp, se sidan 14. Benefikt fång Om aktierna bytt ägare genom benefikt fång, t.ex. arv, gåva eller bodelning, sker ingen kapitalvinstbeskattning hos överlåtaren. Mottagaren inträder i stället i den tidigare ägarens skattemässiga situation till den del den är hänförlig till de mottagna aktierna. Har överlåtaren tagit utdelning och ytterligare utdelning inte lämnas under året får mottagaren inte göra någon beräkning av årets gränsbelopp. Mottagaren får dock från överlåtaren överta eventuellt 12

13 sparat utdelningsutrymme avseende de mottagna aktierna. Delöverlåtelse Om inte samtliga aktier överlåts utan det sker en delöverlåtelse ska proportionering göras av sparat utdelningsutrymme till den del detta är hänförligt de överlåtna aktierna. Detta gäller både vid kapitalvinstbeskattning och gåva. Se blankett K10, sidan 1, punkt 14. Någon proportionering av årets gränsbelopp utifrån tidpunkten för förvärvet av aktierna ska inte göras. Undantagsregler Det finns två regler som medger undantag från de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst för delägare i fåmansföretag. Det är du som ska visa att någon av undantagsreglerna är tillämplig. Undantagsregel 1 Utomstående delägare Denna undantagsregel kan tillämpas om utomstående delägare äger aktier i företaget i betydande omfattning normalt minst 30 % av aktierna och har rätt till utdelning som motsvarar innehavet. Skillnaden i beskattningen mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster anses då vara minimal. Med utomstående ägare avses, något förenklat, en aktieägare som äger en betydande del i fåmansföretaget och som har rätt till utdelning. Den utomstående ägarens aktieinnehav får inte vara kvalificerat. Vid bedömningen av hur stor del av företagets aktier som ägs av utomstående ska hänsyn tas till förhållandena under inkomståret och under den närmast föregående femårsperioden. Detta innebär normalt att utomstående delägare ska ha ägt minst 30 % av aktierna i företaget under hela femårsperioden. I det enskilda fallet kan dock omständigheterna vara sådana att regeln ändå blir tillämplig trots att detta ägande inte bestått under hela den föregående femårsperioden. Undantagsregeln gäller inte om det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan t.ex. vara avtal mellan aktieägarna, omfördelningen av resultatet, korsvisa äganden och optionsavtal som avser aktierna i företaget. En aktie som en fysisk person äger indirekt i ett fåmansföretag ska inte anses ägd av utomstående om den hade varit en kvalificerad aktie vid ett direkt ägande av den fysiska personen. Om förutsättningarna finns för att använda denna undantagsregel gäller inte de särskilda reglerna om tjänstebeskattning utan både utdelning och kapitalvinst vid aktieförsäljning behandlas i sin helhet som inkomst av kapital. Undantagsregel 2 Prisbasbeloppsregeln Prisbasbeloppsregeln gäller för beskattning av kapitalvinster vid försäljning av aktier, inte vid utdelning. Den innebär att den del av kapitalvinster som överstiger ett beloppstak i sin helhet beskattas som inkomst av kapital. För att få använda den här regeln ska du som delägare eller närstående under den senaste femårsperioden ha deklarerat kapitalvinster på aktier i företaget motsvarande 100 prisbasbelopp som inkomst av tjänst. Prisbasbeloppet för år 2004 uppgår till kr. För en delägare som sålt aktier under år 2004 innebär basbeloppsregeln följande : För att nå upp till beloppstaket på 100 prisbasbelopp måste kr av kapitalvinsten ha deklarerats som inkomst av tjänst. Det motsvarar i princip en sammanlagd kapitalvinst på kr före fördelning. Kapitalvinsten över kr kan i sin helhet deklareras som inkomst av kapital. Prisbasbeloppstaket beräknas tillsammans för hela närståendekretsen under en femårsperiod. Ovan nämnda tidsperiod har från och med den 1 januari 1997 förkortats från tio till fem år. Har du eller närstående sålt någon aktie i företaget under inkomståren så gäller de äldre reglerna vid 1998 och senare års taxeringar. Detta innebär att du och din närstående, under en tioårsperiod räknat från det år någon aktie i företaget sålts, tillsammans högst behöver ta upp 100 prisbasbelopp som inkomst av tjänst vid avyttring av kvalificerad aktie i företaget. 13

14 Lättnadsregler för skattefri aktieutdelning och kapitalvinst En viss del av din utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade företag kan bli skattefri, dvs. det blir en lättnad av beskattningen. Dessa regler avser alltså inte bara fåmansföretag och innebär att utdelning och kapitalvinst inom ett visst utrymme undantas från beskattning. Överskjutande belopp beskattas. Beräkningen av det skattefria utrymmet sker efter samma principer som gäller för beräkningen av normalavkastning på kvalificerade aktier. Lättnadsreglerna, som trädde ikraft den 1 januari 1997, har till syfte att ge en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen av små och medelstora företag och skapa bättre förutsättningar för expansion med eget kapital. Lättnadsreglerna innebär att en delägare, lättnadskvalificerad ägare, inte beskattas för utdelning på aktie, lättnadskvalificerad aktie, till den del utdelningen ryms inom ett lättnadsbelopp. Avyttras en lättnadskvalificerad aktie undantas ett belopp motsvarande kvarstående outnyttjat lättnadsutrymme från beskattning. Enbart fysiska personer och dödsbon som är skattskyldiga i Sverige kan vara lättnadskvalificerade ägare. För att en aktie ska vara lättnadskvalificerad får inte aktiebolaget vara marknadsnoterat. Aktiebolaget får inte, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser direkt eller genom annat förvaltningsföretag ha ägt någon aktie i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person. Aktiebolag, som inte är förvaltningsföretag, får inte under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren direkt eller genom ett dotterföretag ha ägt aktier med 25 % eller mer av rösterna i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person. Lättnadsbelopp en del av gränsbeloppet Lättnadsbeloppet, dvs. den del av utdelningen som du kan få skattefritt, beräknas på i princip samma sätt som gränsbeloppet. Beloppet beräknas utifrån ett underlag multiplicerat med 70 % av statslåneräntan vid november månads utgång året före inkomståret. Även lättnadsbeloppet beräknas per aktie. Underlaget x ( statslåneräntan 4,71 % x 70 % ) = inkomstårets lättnadsbelopp. Underlaget för beräkning av lättnadsbelopp Underlaget för beräkning av lättnadsbeloppet är aktiens anskaffningsutgift. Anskaffningsutgiften beräknas på samma sätt som om aktien sålts vid utdelningstidpunkten. I underlaget får i vissa fall löneunderlag medräknas. Är aktien kvalificerad gäller samma begränsningar vid beräkning av lönetillägget för aktieägare som vid beräkning av gränsbeloppet. Är aktien inte kvalificerad får ditt löneunderlag läggas till utan begränsningar enligt spärreglerna. Till lättnadsunderlaget får även läggas eventuellt sparat lättnadsutrymme från tidigare år. Anskaffningsutgiften får också räknas om enligt samma alternativa regler, indexuppräkning respektive kapitalunderlag, som gäller vid beräkning av underlaget för gränsbelopp. Sparat lättnadsutrymme Om utdelningen är lägre än årets lättnadsbelopp eller om någon utdelning inte lämnats får det outnyttjade beloppet sparas till påföljande år. Detta outnyttjade belopp kallas sparat lättnadsutrymme. Det sparade lättnadsutrymmet ökar lättnadsbeloppet nästa år. Utrymmet får även läggas till lättnadsunderlaget påföljande år vid beräkning av detta års lättnadsbelopp. Exempel 4: Lättnadsbelopp vid 2005 års taxering Du äger ensam aktierna och är den ende anställde i ditt fåmansföretag. Ditt underlag för beräkning av både gränsbelopp ( normalavkastning ) och lättnadsbelopp ( skattefri utdelning ) uppgår till kr. Varken sparat utdelningsutrymme eller sparat lättnadsutrymme från tidigare år finns. Du har på bolagsstämman beslutat att företaget under inkomstår 2004 ska dela ut kr. På blankett K10 beräknar du hur stor del av utdelningen som kan kapitalbeskattas med skattesatsen 30 %, dvs. årets gränsbelopp. Denna gräns blir kr x 11,71 % = kr. Nästa fråga är hur stor del av gränsbeloppet kr som blir skattefritt, dvs. lättnadsbeloppet. Lättnadsbeloppet: kr x 3,30 % ( statslåneräntan 4,71 % x 70 %) = kr. Av utdelningen kr blir kr skattefritt och resterande 1700 kr deklareras som inkomst av kapital. Till påföljande år har du kr ( = ) i sparat utdelningsutrymme och 0 kr i sparat lättnadsutrymme. 14

15 Lättnadsbelopp och sparat lättnadsutrymme vid ägarbyte Oneröst fång Om aktierna bytt ägare genom oneröst fång ( köp, byte och liknande ) under året och någon utdelning inte lämnats är det den som äger aktierna vid årets slut som har rätt att beräkna lättnadsutrymmet. Om säljaren tagit utdelning före försäljningstillfället så får aldrig köparen beräkna något lättnadsbelopp för köpeåret eller sparat lättnadsutrymme till påföljande år. Både säljare och köpare kan därför inte tillgodoräkna sig ett lättnadsutrymme för överlåtelseåret. Här föreligger alltså en skillnad mot de regler som gäller för beräkning av gränsbeloppet vid överlåtelser. Benefikt fång Om aktierna bytt ägare genom benefikt fång ( arv, gåva och liknande ) övertar mottagaren överlåtarens möjligheter till skattefri utdelning och kapitalvinst samt underlag för lättnadsbelopp till den del detta avser de mottagna aktierna. Har överlåtaren erhållit utdelning innan aktieöverlåtelsen får mottagaren inte beräkna något årets lättnadsbelopp men kan överta ett sparat lättnadsutrymme till påföljande år. Delöverlåtelse Om inte samtliga aktier överlåts utan det sker en delöverlåtelse ska proportionering göras av sparat lättnadsutrymme till den del detta är hänförligt de överlåtna aktierna. Detta gäller både vid kapitalvinstbeskattning och gåva. Se blankett K10, sidan 1, punkt 14. Någon proportionering av årets lättnadsbelopp utifrån tidpunkten för förvärvet av aktierna ska inte göras. Utköp av bostad I syfte att förhindra vissa oönskade skatteeffekter infördes 2003 en avskattningsregel för fåmansföretag som avyttrar andelar i ett företag innehållande fåmansdelägarens bostad. Avskattningen går till så att företaget som äger bostaden anses ha sålt, och åter förvärvat, den till marknadspris. För att undvika avskattning har delägare i fåmansföretag under en övergångsperiod möjlighet att köpa ut bostad med gynnsam beskattning både för företaget och delägaren. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2003 och gäller vid utköp fram till utgången av En motsvarande regel finns även för utköp av aktier från förvaltningsföretag. Förutsättningarna är följande: Bostaden kan vara en fastighet eller en bostadsrätt. Bostaden ska ägas av fåmansföretag eller dotterföretag till fåmansföretag. Den ska, någon gång under en treårsperiod före utköpet, till huvudsaklig del ha använts som bostad av delägare eller närstående. Den som köper bostaden ska vara delägare i fåmansföretaget den 30 juni Delägaren ska köpa bostaden för ett pris motsvarande skattemässigt värde i företaget. Bostadens skattemässiga värde är i princip företagets anskaffningsutgift minus gjorda värdeminskningsavdrag. Beskattning vid utköpet Beskattning av den delägare som köper ut bostaden blir bara aktuell om priset ( = det skattemässiga värdet ) understiger bostadens marknadsvärde. Om köparen har kvalificerade aktier i företaget ska mellanskillnaden i så fall tas upp som utdelning och redovisas på blankett K10. Den del av utdelningen som överstiger gränsbelopp och eventuellt sparat utdelningsutrymme tas upp som inkomst av tjänst enligt vanliga regler ( se sidan 8 ). Den del som normalt skulle ha tagits upp i kapital ska dock inte beskattas. Lättnadsbelopp och sparat lättnadsutrymme kommer därför inte att konsumeras pga. utköpet. Är köparens aktier inte kvalificerade sker ingen beskattning. Utdelning på sådana aktier tas inte upp som inkomst av tjänst och det är endast eventuella tjänstebelopp som ska beskattas vid dessa utköp. Tips! Ha gärna blankett K10 framme när du läser exemplen på nästa sida. 15

16 Exempel A Svea äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag. Under hösten 2004 har Svea köpt en villa från företaget. De förutsättningar för utköp som beskrivs i detta avsnitt är uppfyllda. Det skattemässiga värdet uppgick till kr, vilket var det pris Svea betalade för villan. Marknadsvärdet var kr. Detta innebär att Svea ska redovisa en utdelning på kr pga. utköpet. Hon har på blankett K10 räknat fram ett gränsbelopp på kr och ett lättnadsbelopp på kr. Svea har inte fått någon annan utdelning från företaget under året. Svea ska ta upp kr ( ) som inkomst av tjänst. Hon ska inte ta upp något som inkomst av kapital. Sparat utdelningsutrymme till nästa år: 0 kr Sparat lättnadsutrymme till nästa år: kr. Har delägaren under året dessutom fått annan utdelning från företaget ska den, enligt Skatteverkets uppfattning, inte beskattas annorlunda än om utköpet inte skett. Exempel B Samma förutsättningar som i A, men Svea har under året dessutom fått kontant utdelning från företaget med kr. Svea ska ta upp kr ( ) som inkomst av tjänst. Hon ska ta upp kr ( ) som inkomst av kapital. Sparat utdelningsutrymme till nästa år: 0 kr. Sparat lättnadsutrymme till nästa år: 0 kr. Exempel C Svea har bara fått kontant utdelning under året med 8000 kr, i övrigt samma förutsättningar som i A. Tjänstebeloppet blir 0 kr ( ). Kapitalbeloppet blir kr ( ). Sparat utdelningsutrymme till nästa år: kr Sparat lättnadsutrymme till nästa år: 0 kr. Kontantutdelningen blir alltså beskattad med kr som inkomst av kapital i både B och C. Anskaffningsutgift Vad anses delägaren ha anskaffat bostaden för vid utköpet? Detta måste fastställas för att man ska kunna beräkna kapitalvinst/-förlust vid en senare avyttring. Anskaffningsutgiften är summan av det skattemässiga värdet och det tjänstebelopp som delägaren ska ta upp på grund av köpet. I exempel A ovan blir anskaffningsutgiften kr ( ). I exempel B blir anskaffningsutgiften kr ( ). Man jämför här med hur delägaren skulle ha beskattats om hon enbart fått kontant utdelning ( se exempel C ). Utköpet medför en ökad beskattning i tjänst med kr. 16

17 Framskjuten beskattning vid andelsbyten När en delägare i fåmansföretag avyttrat aktier eller andelar ( fortsättningsvis används endast ordet aktier ) i företaget genom s.k. andelsbyte har man tidigare kunnat få uppskov om kapitalvinst uppstått. Vid en senare avyttring av de mottagna aktierna togs uppskovsbeloppet fram till beskattning. Från inkomståret 2003 gäller i stället reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Enligt dessa regler bortser man i princip från andelsbytet. Beräkning och beskattning av kapitalvinst/- förlust sker i stället vid slutlig avyttring, dvs. annan avyttring än byte. De mottagna aktierna övertar de ursprungliga aktiernas omkostnadsbelopp. Har du vid bytet även fått ersättning i pengar ska dock denna del tas upp till beskattning samma år bytet skett. Trots att andelsbytet inte utlöser någon beskattning ( förutom ev. kontantbelopp ) ska det redovisas på blanketterna K10 och K4C, se broschyren Dags att deklarera Näringsverksamhet med årsbokslut ( SKV 285 ). Anledningen till detta är framförallt de särskilda regler som gäller om de mottagna aktierna är marknadsnoterade. Även du som tidigare fått uppskov med kapitalvinst enligt de gamla reglerna kan använda dig av bestämmelserna om framskjuten beskattning. Villkor för framskjuten beskattning Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för att det ska anses vara ett andelsbyte och för att reglerna om framskjuten beskattning ska gälla: Köparen av aktierna ska vara ett svenskt aktiebolag, utländskt bolag eller, i vissa fall, annat utländskt företag inom EU. Ersättning ska lämnas i form av aktier i det köpande företaget. Viss del av ersättningen kan lämnas i form av pengar. Denna del får inte överstiga 10 % av de mottagna aktierna nominella värde. Om det är en kvalificerad aktie som avyttras och säljaren efter bytet äger aktier med minst 25 % av rösterna i det köpande företaget, ska detta ( eller dotterföretag ) huvudsakligen bedriva rörelse. Vid beräkning av röstetal beaktas även närståendes innehav och indirekt ägande. Vid utgången av det år bytet sker ska det köpande företaget äga aktier med mer än 50 % av rösterna i det avyttrade företaget. Är villkoren inte uppfyllda ska bytet beskattas som en vanlig försäljning. Marknadsnoterade aktier Om de mottagna aktierna är marknadsnoterade ska de pga. bytet ändå behandlas som kvalificerade aktier. Detta innebär att blankett K10 ska lämnas varje år. Där fördelar du erhållen utdelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt de regler som gäller för kvalificerade aktier. Något lättnadsbelopp kan däremot inte beräknas eftersom lättnadsreglerna vid utdelning inte gäller för marknadsnoterade aktier. Vid en senare försäljning av aktierna ska kapitalvinst fördelas på inkomstslagen tjänst och kapital enligt de regler som gäller för kvalificerade aktier. Den del av vinsten som ska tas upp i tjänst begränsas dock i princip till det tjänstebelopp som räknades fram vid bytet. Sparat utdelningsutrymme Om de aktier som avyttras genom byte har ett sparat utdelningsutrymme övertas detta av de mottagna aktierna. Det sparade utdelningsutrymmet kan sedan utnyttjas när delägaren får utdelning på de mottagna aktierna. Ifall det finns ett sparat utdelningsutrymme när aktierna avyttras minskar det den del av en kapitalvinst som ska tas upp i tjänst. Är de mottagna aktierna marknadsnoterade ska det belopp som ska tas upp som inkomst av tjänst vid en senare avyttring begränsas till det tjänstebelopp som beräknades vid bytet. För att inte de ursprungliga aktiernas sparade utdelningsutrymme ska påverka både utdelning och kapitalvinst finns en korrigeringsregel som innebär att om sparat utdelningsutrymme är lägre vid avyttring av de mottagna aktierna än det var vid bytet, ska 50 % av mellanskillnaden öka tjänstebeloppet. Sparat lättnadsutrymme Även sparat lättnadsutrymme övertas av de mottagna aktierna. Det kommer därmed att reducera skattepliktig del av utdelning som fås på de mottagna aktierna. Om det finns ett kvarvarande sparat lättnadsutrymme vid avyttring av de mottagna aktierna minskar det den skattepliktiga kapitalvinsten. För marknadsnoterade aktier gäller dock att lättnadsutrymmet endast kan utnyttjas vid avyttring av aktierna. Detta beror på att lättnadsreglerna inte gäller för utdelning på marknadsnoterade aktier. 17

18 Exempel 2004: Åke byter sina kvalificerade aktier i AB A till aktier i marknadsnoterade AB X. Marknadsvärde AB X kr Omkostnadsbelopp FÅAB A kr Sparat lättnadsutrymme kr Kapitalvinst kr Enligt Åkes redovisning på blankett K10/K4C fördelas vinsten med kr i tjänst och kr i kapital. Fördelningen påverkas av att Åke hade ett sparat utdelningsutrymme med kr. Aktierna i X övertar de avyttrade aktiernas omkostnadsbelopp, kr, samt sparat utdelnings- och lättnadsutrymme. 2005: Åke får utdelning på de tillbytta aktierna. Han utnyttjar då det sparade utdelningsutrymmet av vilket det därefter återstår kr. 2006: Åke säljer aktierna i AB X för kr. Försäljningspris kr Omkostnadsbelopp kr Sparat lättnadsutrymme kr Kapitalvinst kr Åke redovisar försäljningen på blankett K10. Eftersom aktierna är marknadsnoterade begränsas tjänstebeskattad kapitalvinst till det belopp som beräknade vid bytet, kr. Åkes sparade utdelningsutrymme är dock kr lägre vid försäljningen än vid bytet. Tjänstebeloppet ska därför ökas med 50 % x kr = kr. Total vinst att ta upp i tjänst blir då kr. Vinst i kapital blir kr ( ). Gamla uppskov För dig som har fått uppskov enligt de gamla reglerna om andelsbyten gäller fortfarande de äldre reglerna för själva uppskovsbeloppet. Enligt de gamla reglerna ska du ta fram uppskovsbeloppet till beskattning när du avyttrar de tillbytta aktierna. När du säljer, eller på annat sätt slutligt avyttrar, aktierna kan du dock välja att i stället tillämpa de nya reglerna om framskjuten beskattning. Detta innebär att uppskovsbeloppet bortfaller. Denna valmöjlighet har retroaktiv verkan. Om du slutligt avyttrat aktierna före 2003 kan du då genom omprövning begära att reglerna om framskjuten beskattning ska tillämpas. Väljer du att tillämpa de nya reglerna måste det avse samtliga mottagna aktier. Om du har ett gammalt uppskov och gör ett efterföljande byte ska visserligen de nya reglerna om framskjuten beskattning tillämpas på bytet, men det gamla uppskovsbeloppet ska överföras till de mottagna aktierna. Vid utflyttning från Sverige ska uppskovsbeloppet tas upp till beskattning enligt de gamla reglerna. 18

19 Övriga upplysningar Särskild skatteberäkning inom familjen Särskilda regler har införts för att förhindra att den progressiva beskattningen av tjänsteinkomster kringgås genom att utdelningar och kapitalvinster från fåmansföretag fördelas inom familjen. Reglerna innebär att delägarens skatt, på den under inkomst av tjänst deklarerade utdelningen eller kapitalvinsten, ska beräknas enligt den skattesats som skulle ha gällt om inkomsten tillfallit den make eller, när det gäller barn under 18 år, förälder som är eller har varit verksam i företaget i betydande omfattning och har den högsta beskattningsbara förvärvsinkomsten. Konvertibla skuldebrev m.m. Reglerna för utdelning och kapitalvinst gäller även vid beskattning av konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis och vissa andra finansiella instrument än aktier som getts ut av fåmansföretaget. Vid tillämpning av reglerna för utdelning och kapitalvinst på sådana finansiella instrument som avses här får anskaffningsutgiften inte indexuppräknas. Inte heller får anskaffningsutgiften bestämmas enligt alternativregeln eller lönetillägg göras. Normalavkastningen är begränsad till statslåneräntan ökad med en procentenhet. Den begränsade skattefriheten gäller inte för avkastning på sådana finansiella instrument. Den särskilda intäktsposten i inkomstslaget tjänst De kapitalinkomster ( utdelningar och kapitalvinster ) som beskattas i inkomstslaget tjänst ska redovisas i en särskild inkomstpost, punkt 22 i inkomstdeklarationen. Inkomsterna är inte pensionsgrundande. Vid skatteuträkningen görs inte grundavdrag från dessa inkomster. Företaget ska varken betala sociala avgifter eller särskild löneskatt för sådana särskilda intäktsposter. Beloppet är inte heller avdragsgillt för företaget. Ackumulerad inkomst Om din utdelning eller kapitalvinst, som ska deklareras under inkomst av tjänst, hör till flera inkomstår kan den statliga inkomstskatten beräknas enligt reglerna för ackumulerad inkomst. Skatten beräknas då som om inkomsten uppburits under lika många inkomstår som den hör till, dock max. 10 år. En förutsättning för att tillämpa reglerna om ackumulerad inkomst är bl.a. att den inkomst som ska fördelas, dvs. den utdelning och kapitalvinst som ska deklareras under inkomst av tjänst, uppgår till minst kr. När reglerna för ackumulerad inkomst används kan det i vissa fall leda till att den progressiva statliga inkomstskatten på inkomsten blir lägre. Begäran om skatteberäkning enligt dessa regler gör du i deklarationen som en särskild upplysning. Du bör då också ange antalet år som inkomsten avser. Kapitalförlust vid aktieförsäljning Om du säljer dina kvalificerade aktier med förlust gäller inga särskilda regler. Du redovisar försäljningen på blankett K10. Förlusten får kvittas mot eventuella kapitalvinster på såväl onoterade som noterade aktier. Avdrag medges endast för verkliga förluster. Kapitalförluster som beror på att aktier avyttrats mot en ersättning som understiger deras marknadsvärde är normalt sett inte avdragsgilla. För rätt till avdrag för kapitalförlust krävs också att förlusten är definitiv. Är ersättningen beroende av en framtida händelse, som exempelvis kan ge ytterligare ersättning, får avdraget för kapitalförlusten ske först när ersättningen blivit slutgiltigt fastställd, om det vid den tidpunkten föreligger någon förlust. Kapitalvinstberäkningen sker utifrån de regler som gällde för avyttringsåret. Konkurs och likvidation Aktier anses också avyttrade om det bolag som gett ut dem försätts i konkurs eller träder i likvidation. Vid konkurs i svenskt bolag anses avyttringsdagen vara dagen för konkursutbrottet. I fråga om utländska bolag är avyttringsdagen dagen för konkursens avslutande. Vid frivillig likvidation anses avyttringsdagen vara den dag beslutet fattas på bolagsstämman och vid tvångslikvidation dagen för tingsrättens beslut. Kapitalförlusten deklareras på blankett K10. Företräder du ett fåmansföretag? Tänk på att du i egenskap av företrädare för företaget i vissa fall kan bli solidariskt betalningsansvarig om företaget inte betalar skatter och avgifter. 19

20 Skaffa e-legitimation Om du har e-legitimation kan du bl.a. se hur mycket som finns på ditt skattekonto hämta och skriva ut personbevis på din egen skrivare ansöka om jämkning (ändrad beräkning) registrera företag lämna skattdeklaration varje månad (för moms och arbetsgivaravgifter) göra ändringar i din inkomstdeklaration och lämna bilaga K4, N1 och N6 anmäla bankkonto för skatteåterbäring ( fr.o.m. mars 2005 ). Men du kan göra mycket mer med e-leg, inte bara hos Skatteverket. Det skapas allt fler liknande tjänster som du kan ha nytta av. Gå in på under E-tjänster. Anmäl bankkonto Då får du snabbt och säkert in skatteåterbäringen på ditt bankeller plusgirokonto. Gå in på eller din banks webbplats. Du kan också beställa blanketten Skatteöverföring till bankkonto via vår servicetelefon Vänta på svar, slå sedan direktval Självbetjäning dygnet runt Webbplats: Servicetelefon: Personlig service Växel: Skatteupplysning: Skatteupplysningens öppettider: Måndag torsdag kl. 8 19, fredag kl SKV 292 utgåva 13. Utgiven i januari 2005.

Skatteregler för delägare i fåmansföretag

Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292 utgåva 16 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2007 taxeringsår 2008 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmansföretag och till dig

Läs mer

Skatteregler för delägare i fåmansföretag

Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292 utgåva 15 Skatteregler för delägare i fåmansföretag INKOMSTÅR 2006 TAXERINGSÅR 2007 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till dig som är närstående till delägare.

Läs mer

Skatteregler för delägare i fåmansföretag

Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292 utgåva 21 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2012 taxeringsår 2013 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till

Läs mer

Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar

Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar 2014 Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar Inkomstår 2013 deklaration 2014 Den här broschyren vänder sig till dig som är delägare i fåmans företag och till dig som är närstående

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

Utdelning - bostadsförmån

Utdelning - bostadsförmån Utdelning - bostadsförmån Om du är medlem Jt ett oäkta bostadsföretag är din andel en delägarrätt. Utdelning på en delägarrätt är skatcepliktig. AU utdelning du får jfrån föreningen i form av t.ex. kontanter

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Mars 2012 Sammanfattning Beskattningen av vissa delägare och investerare i riskkapitalfonder har under

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Den här broschyren vänder sig till dig som: bor, eller vistas stadigvarande i Sverige direkt eller indirekt äger en bostad utomlands inte är en juridisk person.

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

Försäljning av näringsfastighet

Försäljning av näringsfastighet Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 313 utgåva 6 Skattemyndigheten informerar Försäljning av näringsfastighet Den här foldern förklarar de skatteregler som gäller för fysiska personer och dödsbon som

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2013

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2013 AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2013 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2013 ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgiften varierar utifrån den anställdes ålder De lagstadgade

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2015

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2015 AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2015 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2015 Obs. Med hänsyn till det parlamentariska läget kan vissa av nedanstående belopp komma att ändras, det gäller framför

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2008:1044 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2005:1142 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet SKV 398 utgåva 12 Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Denna broschyr vänder sig till dig som är bosatt i Sverige eller vistas här stadigvarande, och som direkt eller indirekt äger en bostad i utlandet.

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 365 22 Expansionsfonder prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

Skatteregler för bostadsrättsföreningar

Skatteregler för bostadsrättsföreningar SKV 378 utgåva 3 Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar Broschyren vänder sig till bostadsrättsföreningar och deras medlemmar och behandlar de skattefrågor som är aktuella antingen

Läs mer

Skatteregler för bostadsrättsföreningar

Skatteregler för bostadsrättsföreningar SKV 378 utgåva 7 Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar Broschyren vänder sig till bostadsrättsföreningar och deras medlemmar och behandlar de skattefrågor som är aktuella antingen

Läs mer

Skatt för nyföretagare frågor och svar

Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Innehåll Räkenskapsår och bokslutsdatum Fråga 1 Kostnader före start Fråga 2 Flera verksamheter Fråga 3 Gåva Fråga 4 Egen insättning och eget uttag Fråga 5, 6 och

Läs mer

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet SKV 398 utgåva 14 Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Denna broschyr vänder sig till dig som är bosatt i Sverige eller vistas här stadigvarande, och som direkt eller indirekt äger en bostad utomlands.

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

4 Inkomst av fastighet

4 Inkomst av fastighet 267 4 Inkomst av fastighet 4.1 Allmänt om innehav av bostad utomlands Bostad utomlands kan hänföras till följande tre huvudkategorier. 1. Direktägd fastighet, som i sin tur kan indelas i: a) privatbostadsfastighet,

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen

Läs mer

22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar m.m.

22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar m.m. 543 22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar m.m. 15 kap. 1 IL 16 kap. 1 IL 24 kap. 13 22 IL 25 kap. 4-8 IL 25 a kap. 1 8 IL 39 kap. 14 och 17 IL 43 kap. 2 IL 48 kap. 26 IL 3

Läs mer

Skatteeffekter vid avyttring av aktier i fåmansföretag

Skatteeffekter vid avyttring av aktier i fåmansföretag Institutionen för Företagsekonomi Martin Johansson Thomas Larsson Björn Svedberg Skatteeffekter vid avyttring av aktier i fåmansföretag En studie av de nya 3:12-reglerna Företagsekonomi D-uppsats 10p Termin:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:569 Utkom från trycket den 28 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap.

Läs mer

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se 2000 Dags att deklarera på Förenklad självdeklaration Vanliga frågor När får jag skatteåterbäringen? Läs på sidan 22. Jag kommer att få underskott på skattekontot, dvs. kvarskatt, på högst 20 000 kr. Hur

Läs mer

Skatteregler för delägare i handelsbolag

Skatteregler för delägare i handelsbolag SKV 299 utgåva 15 Skatteregler för delägare i handelsbolag med deklarationsanvisningar Taxeringsår 2010 Den här broschyren vänder sig till delägare i handels- och kommanditbolag fysiska och juridiska personer

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Skatteregler för bostadsrättsföreningar. medlemmar

Skatteregler för bostadsrättsföreningar. medlemmar Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar 2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Definitioner...3 Bra att veta...3 Broschyrer och blanketter... 3 Ny adress m.m.... 3 Avveckling

Läs mer

Skatteregler för bostadsrättsföreningar

Skatteregler för bostadsrättsföreningar SKV 378 utgåva 4 Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar Broschyren vänder sig till bostadsrättsföreningar och deras medlemmar och behandlar de skattefrågor som är aktuella antingen

Läs mer

Skatt för nyföretagare frågor och svar

Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Att bli egen företagare innebär......många förändringar. Både som näringsidkare i en enskild firma och som delägare i ett handelsbolag

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen

Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2008-11-24 131 440306-08/113 Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), kupongskattelagen

Läs mer

1. VAD ÄR EN GÅVA?... 3 2. ÄKTA OCH OÄKTA BOSTADSRÄTTER... 3 3. BOSTADSRÄTTERS VÄRDE... 4 4. GÅVOSKATT... 4 5. REN GÅVA... 4 6. BLANDAT FÅNG...

1. VAD ÄR EN GÅVA?... 3 2. ÄKTA OCH OÄKTA BOSTADSRÄTTER... 3 3. BOSTADSRÄTTERS VÄRDE... 4 4. GÅVOSKATT... 4 5. REN GÅVA... 4 6. BLANDAT FÅNG... Gåva av bostadsrätt Villaägarnas Riksförbund 2013 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Information om inlösen av aktier i Haldex AB

Information om inlösen av aktier i Haldex AB Information om inlösen av aktier i Haldex AB Innehåll Inlösenförfarandet i korthet 1 Tidsplan 1 Bakgrund och motiv 2 Så här går inlösenförfarandet till 2 Detaljerad beskrivning av inlösenförfarandet 3

Läs mer

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008 Mars 2008 UPDATES Nyhetsbrev från Setterwalls Under vintern har flera intressanta mål avgjorts och en mängd nya regler införts på det skatterättsliga området. I detta första skatterättsliga nyhetsbrev

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2003:669 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av split och inlösen av aktier

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av split och inlösen av aktier Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av split och inlösen av aktier Innehållsförteckning Kort om inlösen av aktier 2 Bakgrund och motiv 3 Finansiella effekter av inlösenförfarandet

Läs mer

Sectras inlösenprogram

Sectras inlösenprogram Sectras inlösenprogram 205 Information till aktieägarna i Sectra AB (publ) inför årsstämma den 7 september 205 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande. Detta

Läs mer

24 Familjebeskattning

24 Familjebeskattning Familjebeskattning 375 24 Familjebeskattning 60 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 603 och 604, SkU30 prop. 1999/00:2 SOU 1989:2 s. 63-88 SOU 1997:2 Sammanfattning I avsnittet behandlas reglerna i 60 kap. IL

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

De nya löneunderlagsreglerna

De nya löneunderlagsreglerna Institutionen för ekonomi Handledare: Stefan Aldén Datum: 2006-05-31 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt De nya löneunderlagsreglerna vad blir effekterna? Författare: Erik Antonsson Erik

Läs mer

28 Avyttring av bostadsrätter

28 Avyttring av bostadsrätter Avyttring av bostadsrätter, Avsnitt 28 621 28 Avyttring av bostadsrätter 2 kap.2, 8, 9 12,17 19, 22 IL 13 kap. 1 2, 4, 6 IL 15 kap. 1 IL 43 kap. IL 46 kap. IL 48 kap. IL ikraftträdandelagen, övergångsbestämmelserna

Läs mer

24 Familjebeskattning

24 Familjebeskattning 24 Familjebeskattning Familjebeskattning 1183 60 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 603 och 604, SkU30 prop. 1999/00:2 SOU 1989:2 s. 63-88 SOU 1997:2 24.1 Enskild näringsverksamhet RSV S 1995:24 Barn och barns

Läs mer

GENERATIONSSKIFTE GENOM INTERN AKTIEÖVERLÅTELSE

GENERATIONSSKIFTE GENOM INTERN AKTIEÖVERLÅTELSE Juridiska Institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan 20 poäng, VT 2003 vid Göteborgs universitet GENERATIONSSKIFTE GENOM INTERN AKTIEÖVERLÅTELSE Tiina Andersson Handledare: Bo Svensson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier This document is also available in English. Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0001599622

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0001599622 Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0001599622 Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 5 juli 2013 avseende styrelsens förslag om aktiesplit och

Läs mer

UTDELNING OCH KAPITALVINST PÅ ANDELAR I FÅMANSFÖRETAG. 1. Bakgrund och reglernas tillämpningsområde

UTDELNING OCH KAPITALVINST PÅ ANDELAR I FÅMANSFÖRETAG. 1. Bakgrund och reglernas tillämpningsområde UTDELNING OCH KAPITALVINST PÅ ANDELAR I FÅMANSFÖRETAG 1. Bakgrund och reglernas tillämpningsområde I samband med 1990 års skattereform separerades i princip kapitalbeskattningen från beskattningen av förvärvsinkomster

Läs mer

Deloitte har blivit ombedda att utreda följande angående de nya reglerna:

Deloitte har blivit ombedda att utreda följande angående de nya reglerna: Deloitte AB Besöksadress: Hjälmaregatan 3 Postadress: Box 386 201 23 Malmö Memo Tel: 075-246 41 00 Fax: 075-246 41 10 www.deloitte.se Datum: 2013-11-22 Till: Från: Ämne: Peter Gönczi AktieTorget AB Magnus

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2011:1271 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs i fråga

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Första dag för handel i inlösenaktier. 12 maj 14 maj 18 maj 19 maj 1 juni 9 juni. Handel i inlösenaktier

Första dag för handel i inlösenaktier. 12 maj 14 maj 18 maj 19 maj 1 juni 9 juni. Handel i inlösenaktier INFORMATION OM INLÖSEN AV AKTIER I SWECO AB (publ) 2010 Innehåll Tidplan...2 Bakgrund och motiv...3 Så här går inlösenförfarandet till...4 Detaljerad beskrivning av inlösenförfarandet...5 Skattefrågor

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0005337821

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0005337821 Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0005337821 Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 10 februari 2014 avseende styrelsens förslag om aktiesplit

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB med anledning av förslag om aktiesplit och automatiskt inlösenförfarande Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information om styrelsens för

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Värdepappersinformation inför deklarationen Juridik & Skatter Januari 2012 PRIVATE BANKING

Värdepappersinformation inför deklarationen Juridik & Skatter Januari 2012 PRIVATE BANKING Värdepappersinformation inför deklarationen Juridik & Skatter Januari 2012 PRIVATE BANKING Hjälp inför deklarationen Inför ditt kommande deklarationsarbete har våra skattejurister sammanställt denna informationsfolder,

Läs mer

Försäljning av aktier

Försäljning av aktier SKV 33 utgåva 6 Försäljning av aktier Information, exempel och blanketter Den här informationen vänder sig till dig som under 004 har sålt marknadsnoterade aktier har löst in eller sålt nollkupongare eller

Läs mer

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.)

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Erbjudande Särskild uppgift Detta erbjudande riktar sig inte till personer vars medverkan förutsätter ytterligare erbjudande, registrering

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. Kapitalvinst utländsk valuta o.d 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

Skatteregler för dödsbon

Skatteregler för dödsbon SKV 465 utgåva 1 Skatteregler för dödsbon Denna broschyr riktar sig till dödsboet efter en avliden person. Den innehåller information om när och hur dödsboet ska deklarera och de särskilda skatteregler

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

28 Avyttring av bostadsrätter

28 Avyttring av bostadsrätter 28 Avyttring av bostadsrätter 547 Gemensamma principer Köp eller gåva Dold äganderätt 28.1 Allmänt Vad som sägs i avsnitt 27.1 betr. gemensamma principer vid kapitalvinstbeskattning gäller också för bostadsrätt

Läs mer

FAKTARUTA. Valuing a business is part art and part science. Warren Buffett

FAKTARUTA. Valuing a business is part art and part science. Warren Buffett Valuing a business is part art and part science. Warren Buffett Kära kund, Den diskretionära tjänsten Investerum Navigator Zurich har varit igång i prick två år. Vi är väldigt glada över hur bra det har

Läs mer

Alla tilläggsmoduler är tillgängliga i första versionen för säsongen!

Alla tilläggsmoduler är tillgängliga i första versionen för säsongen! Användarnytt Norstedts Skatt Proffs 2010.1 Norstedts Skatt Företag 2010.A Norstedts Skatt Privat 2010.A Ann-Charlotte Salander - Produktchef Nyheter i versionen Välkommen till en ny version av Norstedts

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 1019 1022-08. meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 1019 1022-08. meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 19 december 2007 i mål nr 895-06,

Läs mer

Förtäckt förmån - lön eller utdelning?

Förtäckt förmån - lön eller utdelning? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Varverud Förtäckt förmån - lön eller utdelning? Examensarbete 20 poäng Handledare: Mats Tjernberg Skatterätt VT 2001 Innehåll FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING

Läs mer

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av förslag om aktiesplit och automatiskt inlösenförfarande Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information om styrelsens för

Läs mer

23 Pensionssparavdrag

23 Pensionssparavdrag 23 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 1173 59 kapitlet IL prop. 1989/90:110 prop. 1990/91:54 prop. 1990/91:166 prop. 1992/93:187 prop. 1993/94:85 prop. 1993/94:203 prop. 1995/96:231 prop. 1997/98:146

Läs mer

Information till aktieägarna i AB SKF med anledning av föreslagen inlösen av aktier 2007

Information till aktieägarna i AB SKF med anledning av föreslagen inlösen av aktier 2007 Information till aktieägarna i AB SKF med anledning av föreslagen inlösen av aktier 2007 Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller endast information om styrelsens för Aktiebolaget SKF ( SKF

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Skatteplanering för småföretagare

Skatteplanering för småföretagare JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Morgan Löwenthal Skatteplanering för småföretagare Examensarbete 20 poäng Lars Pelin Skatterätt Vårterminen 2003 Innehåll FÖRKORTNINGAR 5 1 INLEDNING 1 1.1 Ämnet

Läs mer