Växjös klimatinvesteringsprogram 2008

Transkript

1 Växjös klimatinvesteringsprogram 2008

2

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 VÄXJÖ EUROPAS GRÖNASTE STAD... 5 VÄXJÖS KLIMATSTRATEGI... 6 MÅL... 6 STRATEGI FÖR ETT FOSSILBRÄNSLEFRITT VÄXJÖ... 8 ÅTGÄRDER FÖR ETT FOSSILBRÄNSLEFRITT VÄXJÖ ANALYS SAMVERKAN FÖR ETT FOSSILBRÄNSLEFRITT VÄXJÖ UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING INFORMATION OCH FOLKBILDNING SPRIDNING AV KUNSKAP OCH ERFARENHETER FRAMTAGANDE AV PROGRAMMET ENERGI OCH KLIMATPÅVERKAN I SIFFROR ENERGITILLFÖRSEL KLIMATPÅVERKAN HISTORIK BESKRIVNING AV ÅTGÄRDERNA SAMMANFATTAD ÅTGÄRDSINFORMATION

4 Sammanfattning Växjö kommun ansöker om totalt kr till 16 åtgärder med en sammanlagd investeringsvolym på kr. Klimpbidraget motsvarar 39 % av kostnaderna. Åtgärderna beräknas leda till att de fossila koldioxidutsläppen i Växjö är ton lägre efter genomfört program jämfört med år 2006 (med hänsyn tagen till minskning av el på marginalen minskar utsläppen av koldioxid med ton). Detta motsvarar 4 % av kommunens koldioxidutsläpp, eller en minskning med 10 % per invånare under perioden Tillförseln av fossila bränslen minskar med 36,6 GWh medan elanvändningen minskar med 4,6 GWh. Tillförseln av förnybar energi ökar med 37,6 GWh. Av detta är 5,8 GWh biogas vars energiinnehåll idag antingen kyls eller facklas bort. Drygt 29 GWh utgörs av vetekli. Växjö kommuns klimatstrategi bidrar till minskning av växthusgaser på kort och lång sikt. Utsläppen av fossil koldioxid har redan minskat med 30 % per invånare mellan 1993 och 2006 vilket huvudsakligen skett genom konvertering från olja till biomassa i uppvärmningssystemet, men även trenden för utsläpp från transporter har vänt. Under vintern togs olika prognoser för utvecklingen av koldioxidutsläppen fram. Av dessa framkom att det kortsiktiga målet om en halvering av utsläppen per invånare mellan 1993 och 2010 kan nås, även om det kan bli tufft. Idag kommer 88 % av uppvärmningen (exklusive elvärme) från förnybara energikällor. Vi har en mycket god uppfattning av uppvärmningssektorns miljöpåverkan och det råder i stort sett konsensus om vad som måste göras för att minska de utsläpp som kvarstår. Andelen förnybar energi i transportsektorn är betydligt lägre än i uppvärmningssektorn, endast 3 %. Strategin för att minska och på sikt eliminera transporternas klimatpåverkan är att underlätta övergång till bättre transportsätt, effektivisering av transporter samt övergång till förnyelsebara fordonsbränslen som i framtiden produceras regionalt. Programmet har en spridning mellan olika typer av åtgärder när det gäller såväl energikonvertering och energieffektivisering som transporter. Energikonverteringen handlar om att ersätta användningen av olja med biobränsle hos en av kommunens största oljeanvändare. Energieffektiviseringsåtgärderna handlar dels om effektivisering av energi som används idag, dels om uppförande av energieffektiva bostäder. På transportsidan finns flera åtgärder som är kopplade till ökad användning av biogas som drivmedel samt ökning av cykel- och bussresor på bekostnad av bilresor. Kommunen anser att programmets åtgärder dessutom har stor variation när det gäller aktörer, geografisk spridning, helhetstänkande, nytänkande och potential för spridning. 4

5 Växjö Europas grönaste stad Växjö tros ha fått sitt namn för att det är staden där vägarna möter sjöarna, och det är något som fortfarande återspeglas i kommunen. Sjöarna var för några tiotal år sedan nedsmutsade och stadsplanerarna vände dem ryggen. Efter omfattande restaureringar av sjöarna vill man nu möta sjöarna igen, och integrera dem i samhället. I Växjö kommun bor närmare människor, varav ca i Växjö stad. Resterande bor på landsbygden och i småorterna Rottne, Braås, Lammhult, Ingelstad, Gemla och Åryd. Ytan är km 2 som fördelar sig på skogar och sjöar med lite jordbruksmark där den karga jorden tillåter. Växjö är centralort i Kronobergs län med universitet, länsstyrelse, lasarett och andra funktioner som ett regionalt centrum har. I Växjö kommun finns över företag. Tjänstesektorn liksom handel och utbildning är basen för företagandet. Kommunen består inte bara av sjöar utan även av skog. Skogarna är förutsättningen för att Växjö kommun ska kunna bedriva en bra klimatpolitik; Växjö ligger praktiskt taget mitt i vedboden källan till bioenergi. 5

6 Växjös klimatstrategi Bakgrunden till Växjö kommuns klimatstrategi är att många har kunskap om vad klimatförändringar innebär samtidigt som de har förmågan att se möjligheter istället för hinder. Detta har lett till en samsyn som såväl politiker som näringsliv, invånare och föreningar omfattas av. Vi måste sluta använda fossila bränslen. Klimatförändringar är en av vår tids mest angelägna miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid som uppstår vid förbränning av fossila bränslen, är en bidragande faktor till klimatförändringarna. I och med Växjös satsningar på ett Fossilbränslefritt Växjö tar vi vårt globala ansvar när det gäller att minska klimatpåverkan. (Utdrag ur Växjö kommuns miljöprogram) Mål Växjö kommun har goda erfarenheter av att arbeta med mål inom miljöområdet. Det övergripande mål som antogs 1996, att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun, var enhälligt. Detta kom senare att ingå i den lokala Agenda 21-strategin. Det finns inget fastslaget år för när Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun, det är viktigare att börja omställningen än att veta exakt när den blir klar. Kommunen står dock bakom det regionala miljömålet som säger att Kronobergs län ska vara i princip fossilbränslefritt år Kommunen har deltagit i framtagandet av de regionala miljömålen och våra mål ligger i linje med eller går längre än de regionala. Vid framtagande av de lokala målen valde kommunen att inte bryta ner de regionala målen rakt av. Istället var det ett intresse från politiskt håll att göra ett enklare styrande miljödokument genom att fokusera på tre profilområden. Kommunen arbetar givetvis även inom övriga miljöområden. Växjös miljöprogram Växjös miljöprogram omfattar aktörer i och utanför kommunkoncernen. Vissa mål gäller för kommunkoncernen, andra för hela kommunen som geografiskt område. Programmet är antaget av kommunfullmäktige. De tre profilområdena är Leva livet, Vår natur och Fossilbränslefritt Växjö. Vid framtagandet av miljöprogrammet har två kommunstyrelsepolitiker med särskilt ansvar för miljön varit delaktiga i hela processen. Leva Livet berör miljömedvetenhet, konsumtion, produktion och livsstilsfrågor. Vår Natur fokuserar på mark och vatten, medan Fossilbränslefritt Växjö berör energi och transporter. Det är detta profilområde som är basen för detta klimatinvesteringsprogram. Varje profilområde är uppdelat i vision, strävansmål och uppnåendemål. Visionen visar vart vi på lång sikt vill komma. Strävansmålen är ett sätt att beskriva inriktningen för att nå visionen. Uppnåendemålen är mätbara mål som visar vilka resultat vi vill nå på kort sikt. Uppnåendemålen styrs dessutom genom den ekologiska budgeten och resultatförs i det ekologiska bokslutet. Detta är väsentliga delar av miljöledningssystemet ecobudget. 6

7 Profilområdet Fossilbränslefritt Växjö Nedan följer ett utdrag ur miljöprogrammet samt vilka åtgärder i detta klimatinvesteringsprogram som direkt eller indirekt ligger i linje med respektive mål. Vision Vi har visionen om ett fossilbränslefritt Växjö, där vår energiförbrukning inte leder till någon klimatpåverkan. Strävansmål Växjö kommun strävar efter att använda energi från förnybara energikällor (Åtgärd 01, 07, 08, 09, 13) Växjö kommun strävar efter att använda energi effektivt (Åtgärd 02, 03, 04, 05, 06, 13, 14) Växjö kommun strävar efter att ställa om till ett fossilbränslefritt transportsystem (Åtgärd 07, 08, 09, 10, 11, 13, 15) Uppnåendemål Minska de fossila koldioxidutsläppen per invånare med minst 50 % till 2010 och med minst 70 % till 2025 jämfört med (Åtgärd 01, 02, 03, 04, 05, 07, 08, 09, 10, 11, 13, 14, 15) Minska förbrukningen av elenergi per invånare med minst 20 % till 2015 jämfört med (Åtgärd 02, 03, 04, 05, 06, 14) Öka cykeltrafiken i Växjö stad med minst 20 % till 2015 jämfört med (Åtgärd 11, 15) Öka kollektivtrafikresandet i stadstrafiken med minst 20 % och landsbygdstrafiken med minst 12 % till 2015 jämfört med (Åtgärd 10) Upphöra med användningen av eldningsolja som annat än spetslast i kommunkoncernens ordinarie verksamhet till Minska de fossila koldioxidutsläppen från kommunkoncernens transporter och service med minst 30 % till 2015 jämfört med 1999, för att på sikt helt upphöra. (Åtgärd 07, 08, 09, 10, 11, 15) Miljöledningssystemet ecobudget Växjö kommun använder sig av miljöledningssystemet ecobudget för att styra och följa upp miljömålen och miljöarbetet. ecobudget är utvecklat av ICLEI och särskilt anpassat för politiskt styrda organisationer genom att det omfattar inte bara den kommunala verksamheten utan även hela det geografiska området. Det övergripande syftet med systemet är att hantera naturresurserna med samma effektivitet som de finansiella resurserna. Den finansiella budgeten kompletteras med en ekologisk budget, som baserar sig på målen i Växjös miljöprogram, och det finansiella bokslutet kompletteras med ett ekologiskt bokslut. En årlig ekologisk budget görs för de uppnåendemål som finns i miljöprogrammet. På så vis delas det mål som ska uppnås in i årliga delmål, där det också framgår vilken nämnd i kommunen som har ansvar för att målet ska nås. Vissa mål har alla ett ansvar för, vilket innebär att alla nämnder och bolag måste upprätta en ekologisk budget och efter varje år ta fram ett ekologiskt bokslut. Till den ekologiska budgeten kopplas också en handlingsplan med åtgärder som respektive nämnd eller bolag ska genomföra för att kunna hålla sin budget. Miljöledningssystemet ecobudget är kommunens sätt att se till så att målen i miljöprogrammet att nås och att säkra att miljöeffekterna verkligen uppnås. 7

8 Strategi för ett fossilbränslefritt Växjö Växjö kommun har långtgående mål på klimatområdet. I detta avsnitt beskriver vi hur omställningen till ett fossilbränslefritt Växjö ska ske; huvudsakligen genom beteendepåverkan, effektiviseringar och övergång till förnyelsebar energi. Växjös framgångar hittills beror till stor del på att olja för uppvärmning har ersatts av biobränslen. Men för att klimatarbetet ska bli framgångsrikt på längre sikt krävs även energieffektiviseringar och stora förändringar i transportsystemet. Växjös strategi för en omställning till ett fossilbränslefritt samhälle omfattar en kombination av beteendepåverkan, energieffektiviseringar och övergång till förnybar energi i såväl uppvärmnings- som transportsektorn. Beteendepåverkan Att få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. En övergång till biobränslen och energieffektiviseringar är ofta ekonomiskt fördelaktigt och när det gäller fjärrvärme även bekvämt, medan det krävs mycket mer för att få någon att ta cykeln istället för bilen. Vi måste göra det enkelt att leva ett liv utan fossila bränslen, till exempel genom billig och bekväm fjärrvärme, attraktiv kollektivtrafik och bra gång- och cykelbanor. Energieffektiviseringar Den bästa energin är den som aldrig behöver användas, vilket gör att energieffektivisering är ett viktigt arbetsområde. Flera undersökningar och åtgärder visar att en minskning av energianvändningen med 20 % är möjlig att uppnå. Energikontor Sydost har bedömt potentialen för energieffektiviseringar hos ett antal företag i regionen och kommit fram till att det nästan alltid finns kostnadseffektiva åtgärder att genomföra. Inom EU-projektet SESAC bygger allmännyttan och privata exploatörer redan nu energieffektivt. Uppvärmning I ett fossilbränslefritt Växjö baseras uppvärmningen framför allt på vad skogarna har att erbjuda. För uppvärmning ska olja och el i första hand ersättas med biobränslebaserad fjärr- eller närvärme där så är möjligt. I annat fall är miljögodkänd småskalig biobränsleeldning (pellets eller ved) det bästa alternativet. Det finns också potential för ökad användning av solvärme. I de fall där tidigare uppvärmning har varit elbaserad kan värmepumpar vara ett alternativ. En fjärrvärmekulvert som planeras mellan Växjö och Alvesta kan vara början till ett regionalt fjärrvärmekluster där produktionen kan optimeras. Närheten till kulverten gör det möjligt att koppla på samhället Gemla till fjärrvärmenätet, som alternativ till oljepannor och värmepumpar. Transporter Utsläppen från transporter är svårare att komma åt. Kommunen har inte samma rådighet över transporterna som över uppvärmningen, men kan ändå underlätta för den som vill transportera sig mer miljövänligt. Vi måste dels effektivisera transporterna, dels ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. Mest framträdande i Växjös arbete med förnybara drivmedel har DME och etanol varit och idag har vi stora förhoppningar på förgasning av biomassa för vidareförädling till fordonsbränsle. Växjö Energi är delägare i forskningsanläggningen för förgasning av biobränsle i Värnamo och deltar i EU-projektet Chrisgas vars resultat är tänkt ligga till grund för en fullskalig demonstrationsanläggning i samverkan med det nya kraftvärmeblocket. 8

9 Energisystemet i framtiden en del av en biobaserad ekonomi Växjö kommun står nu inför några strategiska beslut som kan få stor påverkan på hela energisystemet. Ett nytt kraftvärmeblock ska uppföras och det ska utredas på vilket sätt detta ska kombineras med en fullskaleanläggning för produktion av fordonsbränsle genom förgasning av trä, till exempel DME. Vad gäller den framtida utvecklingen inom fordonsbränsleområdet bedöms produktion av biodrivmedel att gå från en hittills relativt småskalig verksamhet till större anläggningar som verkar på en internationell marknad. Drivkraften för detta är växthuseffekten, försörjningsosäkerhet och stigande oljepris vilket lett till EU-direktiv om ökad användning av biodrivmedel. Priset på råvaran kommer troligen att stiga och bli en faktor av större vikt än idag. I framtiden måste smarta energisystem etableras och samverkan mellan olika branscher öka för att man ska vara konkurrenskraftig. Detta talar för samlokalisering eller integrering av fordonsbränslefabrik och kraftvärmeverk eftersom det ger ett bättre utnyttjande av råvaran. Ytterligare utvecklingsmöjligheter finns, till exempel ett så kallat bioraffinaderi, en anläggning som producerar bränsle, energi och kemikalier från biomassa. Även andra, mindre avancerade verksamheter som t ex pelletsfabrik kan bli aktuellt. Koldioxidavskiljning kan också komma ifråga. Med den förväntade prisökningen på och konkurrensen om råvaran vore det fördelaktigt att ha en stor tågterminal för flis lokaliserad till regionen. För Växjös del kan det sammanlagt handla om flera hundra arbetstillfällen, antalet beror på vilka anläggningar som realiseras. I samhällsnyttan med att ha en regional produktion av energi för uppvärmning och fordonsbränsle mm, ingår, förutom ekonomi och miljö, även sårbarhetsaspekter. Den framtida energiförsörjningen ska vara långsiktigt hållbar ur både ett system-, stadsutvecklingsoch näringslivsekonomiskt perspektiv. Utredningen ska väga samman olika intressen så att en hållbar utveckling kan skapas för Växjö stad, kommun, regionen, berörda företag och näringar. Växjö ligger mitt i Sveriges vedbod och det finns en stor näringsutvecklingspotential i regionen runt förädling av skogsråvaran till produkter som trähus och högvärdiga energibränslen. Förutsättningarna är goda för en biobaserad ekonomi. 9

10 Åtgärder för ett fossilbränslefritt Växjö Här följer ett axplock av åtgärder som har genomförts, är på gång och som kommer i framtiden. Detta är åtgärder som rör såväl den kommunala organisationen som ett flertal andra aktörer i kommunen. Många av åtgärderna har tidigare fått statligt bidrag inom ramen för LIP eller KLIMP. Även de åtgärder som bidrag söks för i denna ansökan är listade här. Åtgärder inom biobränslebaserad fjärrvärme och fjärrkyla Tidsperiod Snabb utbyggnad av fjärr- och närvärmenäten 1970 Sandvik I börjar använda biobränslen i liten skala 1980 Det biobränsleeldade kraftvärmeblocket Sandvik II byggs 1997 Närvärmeverk byggs i Ingelstad 1997 Närvärmeverk byggs i Rottne 1998 Närvärmeverk byggs i Lammhult 1998 Närvärmeverk byggs i Braås 1999 Mobil pelletseldad panncentral försörjer Räppe i väntan på att fjärrvärmenäten 2000 i Räppe och Växjö växer ihop Framgångsrik konvertering från direktverkande el till fjärrvärme i enfamiljshus 2001 Sammanbindning av fjärrvärmenätet i Öjaby med den pelletseldade 2005 panncentralen på Växjö Flygplats Anslutning av Naturbruksgymnasiet m fl i Ingelstad till närvärmen Fjärrvärmebaserad absorptionskyla introduceras på Växjö Energi ABs kontor 2006 Anslutning av flera industrier i Lammhult Fjärrvärmebaserad absorptionskyla på Växjö Universitet 2008 Fjärrvärmebaserad absorptionskyla på Centrallasarettet i Växjö 2009 Dragning av fjärrvärmekulvert mellan Växjö och Alvesta 2011 Eventuellt uppförande av ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeblock 2012 Förtätning av det befintliga fjärrvärmenätet vilket ersätter ytterligare olja/el 2013 Uppförande av närvärmesystem i orter med mindre värmeunderlag (Åryd och Gemla) diskuteras med jämna mellanrum, men någon lösning har inte hittats. Övriga åtgärder inom uppvärmning Tidsperiod Försök med storskaligt solfångarprojekt i Ingelstad 80-talet Installation av solfångare på Simhallen 1998 Pelletseldning på Sankt Sigfrids folkhögskola 1998 Pelletseldad panncentral på Växjö Flygplats 1998 Bidrag till privatpersoner för installation av solfångare Bidrag till privatpersoner för övergång från olja till ved eller pellets Grundlig inventering av utsläpp från småskalig vedeldning 2002 Bidrag till privatpersoner för övergång från omodern vedeldning till miljögodkänd vedeldning Vidingehem satsar på försök med solinstrålningsoptimering i lägenheter Övergång från oljeeldning till eldning med vetekli och träbränsle på Reppe AB

11 Åtgärder inom energieffektivisering Tidsperiod Utbyte av armaturer i gatubelysningen påbörjas 1994 Energieffektiviseringsåtgärder inom Landstingets fastigheter 2000 Framtagande av kvalitetsprogram för byggnation på mark som säljs av 2003 kommunen, innehållande krav på låg energiförbrukning Energieffektiva Växjö ett samlat grepp kring energieffektiviseringsåtgärder i de kommunala fastighetsbolagen Individuell mätning av el i studentbostäder 2005 Byggnation av energieffektiva trähus på Välle Broar Beteendepåverkan genom mätvärdesöverföring försöksprojekt visar på minskning av elanvändningen med 34 % Ordentlig satsning på energieffektivisering i det kommunala fastighetsbolagets VöFABs byggnadsbestånd Hyresbostäder och HSB bygger passivhus tillsammans Energismarta butiker energisparande i centrum Uppförande av energieffektivt World Trade Center i Växjö 2008 VöFAB bygger en förskola/skola i passivhusteknik 2010 VöFAB mer än halverar energianvändningen på Norregårdskolan 2011 Övriga energirelaterade åtgärder Tidsperiod Växjö Energi AB börjar producera el från biobränslen 1983 El från Sandviksverket certifieras med Bra Miljöval 1997 Gratis energirådgivning 1997 Folkbildningsprojektet Murbräckan genomförs Uppdatering av energiplanen 2003 Invigning av informationscentrat EnergiCentrumEtt 2004 Produktion av klimatkarta en elektronisk karta som visar olika klimatinsatser i Växjö Installation av solceller på hus som uppförs av Hyresbostäder Inrättande av en lokal klimatkommission 2007 Inrättande av ett klimatcentrum 2008 Åtgärder inom biltrafik Tidsperiod Ombyggnad av bensinbilar till etanolbilar Kommunal tjänstebilpool med miljöanpassade fordon startas 1999 Gratis parkering införs för miljöfordon 2002 Utbildning i sparsam körning Växjö Taxi minskar sin körsträcka med 20 % som ett resultat av införande av positioneringssystem Kommunalt bidrag till den som köper miljöfordon Färdtjänstresenärer erbjuds busskort istället för att ta taxi. Koldioxidutsläppen 2005 minskar med 83 % per resa. Kommunkoncernen börjar använda sina första biogasbilar 2007 Åtgärder inom tung trafik och kollektivtrafik Tidsperiod Bilspedition inför GPS och sparar 30 % 1995 Förnyelsebara bränslen testas av Länstrafiken Kronoberg ALWEX Transport installerar positioneringssystem i lastbilar för optimering 2002 av transporterna 11

12 Utveckla kollektivtrafiken genom att göra en del vägar och korsningar med anpassade till busstrafik Förbättring av busshållplatser Anläggande av stickspår till kraftvärmeverket för överföring av flistransporter till järnväg Satsningar på att prioritera kollektivtrafik i trafiksignaler Biogasdriven skytteltrafik mellan centrum och Arenastaden 2011? Samlastningscentral för transporter in till stadskärnan 2012 Lättkombiterminal för ökad godstransport på järnväg diskuteras Flottförsök med fem lastbilar drivna med bio-dme Åtgärder inom alternativa drivmedel Tidsperiod Diskussionerna kring bio-dme som ett alternativ till diesel sätter igång 1997 Första tankstället för E85 etableras i Växjö (numera finns 8 st) 1999 Centrum för förgasning av biomassa etableras vid Växjö Universitet 2003 Projektet CHRISGAS som handlar om utveckling av processen av förgasning 2005 av biomassa startar Försök med användning av Eco-par i traktorer och dylika dieselfordon 2006 Ny upphandling av drivmedel och diskussioner för att möjliggöra etablering av 2006 framför allt tankställen för etanol i kommunens mindre orter Växjös första biogasmack öppnas, med biogas producerad från 2007 avloppsreningsverket Investeringar i mobila gaslager för att öka leveranssäkerheten av biogas Kommunalt bidrag till storkök för installation av avfallskvarnar. Organiskt avfall blir biogas i avloppsreningsverket. Investeringar i avloppsreningsverket för ökad biogasproduktion Bussarna i Växjö stad använder biogas 2011 Fullskaleanläggning för förgasning av biomassa, för produktion av bio-dme 2015? Flottförsök med fordon som drivs med bio-dme har planerats i omgångar men har flera gånger fått skjutas på framtiden. Åtgärder inom cykling Tidsperiod Cykelvägnätet byggs kontinuerligt ut Löpande Kommunen antar en cykelstrategi 1995 Kommunen antar en cykelvägplan 2000 Cykelstaden Växjö satsning där byggnation av cykelvägar kombineras med 2001 informationsåtgärder Cykelvägvisning sätts upp längs cykelvägarna Cykelräkning i fasta punkter 2002 Växjö runt en 4,2 mil lång sträcka för gång och cykel 2004 Satsningar på att prioritera cyklister i korsningar med mera Cykelväg mellan Växjö och Alvesta diskuteras Övriga transportrelaterade åtgärder Tidsperiod Dämpa trafikökningen treårigt samarbete med Vägverket Stor attityd- och resvaneundersökning bland växjöborna 2002 Smart trafikant kampanj där tid, hälsa och miljö jämförs mellan olika sträckor och fordonsval Kommunalt mobilitetskontor Transportstrategi för ett hållbart Växjö antas

13 Analys Under vintern 2005 tog Växjö kommun fram tre olika prognoser för hur utsläppen av fossil koldioxid kunde tänkas se ut år En analys av hur användningen av olika energislag kunde förändras låg till grund för de olika prognoserna. Analysen har stämts av med Energikontor Sydost. Analysen syftade inte till att plocka fram åtgärder, utan till att ta fram prognoser över koldioxidutsläppen vid olika spelregler och styrmedel på nationell nivå och EU-nivå. Nedan beskrivs först analysen av olika energislag och faktorer, sedan följer en sammanfattning av de olika prognoserna. Befolkning Eftersom det kommunala målet är satt per invånare, är befolkningsutvecklingen viktig för om målet ska nås eller inte. En stor del av befolkningsökningen i Växjö är studenter, vilka i större utsträckning cyklar än åker bil, vilket därmed gynnar kommunens möjlighet att nå målet. Enligt Kommundatas prognos är Växjö kommuns invånare år Träbränslen Förbränning av träbränslen ger inget nettotillskott till växthuseffekten. Däremot kan uttaget av näringsämnen ur skogen vara ett problem om inte askan återförs. Småskalig biobränsleeldning i gamla pannor, pannor utan ackumulatortank och vid felaktig eldning ger stora lokala utsläpp av VOC med mera. Användningen av träbränslen i Växjö sker främst för att producera el och fjärrvärme i kraftvärmeblocket och i de mindre närvärmeverken. En stor del av Växjös invånare bor på landsbygden där fjärrvärme inte kan erbjudas, vilket har fört med sig att användningen av ved och pellets är ganska omfattande. Intresset för övergång till såväl fjärr- och närvärme som till småskalig eldning av ved eller pellets är fortfarande stort. Användningsområdet för träbränslen kommer på sikt att även omfatta drivmedel till fordon. Träbränsleanvändningen påverkas bland annat av statliga konverteringsstöd och priser på råvaror och utrustning. Olja Ersättningen av olja har pågått framgångsrikt under en lång tid i Växjö. Den nya ackumulatortanken vid Sandviksverket kan ytterligare minska oljeanvändningen. VEABs prognos är att oljeanvändningen i Sandvik I med nuvarande priser och spelregler kommer att begränsas till m 3 per år. I dagsläget finns inget som tyder på att detta skulle kunna ersättas med biologisk tallolja, då energiskatten på denna gör det alldeles för oekonomiskt. Om ett nytt kraftvärmeblock uppförs kan behovet av olja nästan elimineras. Närvärmeverken i Braås, Rottne, Ingelstad och Lammhult har också en mycket hög användning av biobränsle. Fjärr- och närvärmenäten byggs kontinuerligt ut och ersätter därmed både olja och el för uppvärmning. VEAB konverterar dessutom årligen ca 400 villor från direktverkande el till fjärrvärme. Oljeanvändningen hos privatpersoner och företag väntas minska ännu snabbare än tidigare på grund av fortsatt stigande priser och de statliga stöden för konvertering från olja till fjärrvärme, biobränsle, solvärme eller värmepump. Det finns flera positiva tendenser vad gäller ytterligare minskning av oljan i kommunen. Inom ramen för det redan pågående klimatinvesteringsprogrammet ansluts stora oljeförbrukare i Ingelstad till närvärmen, vilket innebär en stor minskning av oljeförbrukningen. Vidare planerar kommunens näst största oljeförbrukare, livsmedelsföretaget Reppe AB, att byta ut sin olja mot förnybar energi, och en utbyggnad av närvärmen i Lammhult ersätter en stor mängd olja. De kommunala fastighetsbolagen strävar efter att ersätta oljan till år

14 Oljeanvändningen påverkas bland annat av råoljepriset, skatter, handel med utsläppsrätter och statliga konverteringsstöd. Torv Det råder delade meningar om ifall torven ska räknas som ett fossilt bränsle eller inte. Inom Kyotoprotokollet räknas torv som ett fossilt bränsle, så även i den kommunala koldioxidinventeringen. Sverige och några andra länder i världen försöker få till en ändring av klassningen av torv. I Växjö används torv för energiändamål enbart i kraftvärmeverket där det även har en ph-reglerande funktion. Användningen av torv är beroende av hur energi- och skattepolitik ser ut. Handeln med utsläppsrätter, där torv ingår, gör torvanvändningen dyr. VEAB arbetar för att minska användningen av torv och hitta alternativa lösningar, till exempel användning av svavel i processen. Styrmedel som påverkar torvanvändningen är framför allt regelverket kring handel med utsläppsrätter, där ett minskande antal kvoter sannolikt gör torvanvändning dyrare. Elenergi Förändringen av elanvändningen i kommunen är svårbedömd. Under de år kommunen har följt elanvändningen har den varierat stort mellan åren. VEAB konverterar framgångsrikt flera hus från direktverkande el till fjärrvärme varje år. Under perioden kommer det att finnas statligt konverteringsstöd till den som väljer att konvertera sin uppvärmning från direktverkande el till fjärrvärme, biobränsle, solvärme eller värmepump, vilket också kommer leda till en minskning av elanvändningen. Samtidigt övergår många från olje- eller vedpanna till värmepump, vilket ökar elanvändningen. Vi vill därför vara försiktiga i prognoserna för elanvändningen. Positiva tendenser är att till exempel de kommunala fastighetsbolagen i större utsträckning försöker minska elanvändningen i sina fastighetsbestånd, till exempel genom individuell mätning av hushållsel. Kommunkoncernen kommer också att bedriva större energisparkampanjer för att minska elanvändningen. I och med kommunens kvalitetsprogram för nybyggnation ställs dessutom krav på låg energianvändning (och därmed låg elanvändning) i byggnader som uppförs på mark som säljs av kommunen. VEABs satsningar på fjärrkyla bidrar också till ett minskat behov av el. I och med att VEAB bygger ut fjärrvärme och fjärrkyla ökar underlaget för att producera el, vilket i sin tur leder till att mindre mängd el behöver tillföras utifrån. Att beräkna utsläpp från uppvärmning med el är komplicerat och kräver ett längre resonemang. Elen i Sverige produceras till största delen av kärnkraft och vattenkraft med ett litet komplement av kraftvärme, huvudsakligen från biobränslen och fossila bränslen. Sverige är emellertid även en del av en europeisk elmarknad och flödena mellan länderna varierar stort under året och mellan åren beroende på konjunktur, temperatur och framför allt nederbörd och tillrinningen i den svenska, finska och norska vattenmagasinen. Man måste skilja på effektbalans och energibalans. Effektbalansen administreras varje timme. Efterfrågan på el varierar stort över dygnet och elproduktionen måste följa efterfrågan. Till detta används lättreglerad elproduktion som oljekondens, oljeeldade gasturbiner och pumpkraftverk på kontinenten och vattenkraft i Norden. Vid effektbrist, som det kan bli kalla vinterdagar när det behövs mycket el för uppvärmning, importeras kraft från andra länder, främst Danmark, Tyskland och Polen och då således huvudsakligen från oljekraftverk. Under sådana förhållanden bidrar eluppvärmning i Sverige till utsläpp av växthusgaser i andra länder. Omvänt gäller när Sverige exporterar el att oljeanvändningen minskar på kontinenten. Energibalansen handlar om volymer under större tidsperioder, till exempel år. Vid nyinstallation av elvärme ökar energibehovet och ny elproduktion krävs och då går det produktionssystem igång som kan producera till lägst pris, se diagram nedan. I det nordeuropeiska elsystemet parerar marknaden variationen i tillgång på vattenkraft med kolkondens som är billigare än olja och naturgas, men för 14

15 trögt för att användas för effektreglering. En ökning av elanvändning t ex vid övergång från olja till värmepump ger alltså ökade utsläpp av växthusgaser. Medan varje övergång från eluppvärmning till något annat bränsle eller elenergieffektivisering ger en minskning av utsläppen av växthusgaser. En uppskattning av hur koldioxidutsläppen förändras vid förändring av elanvändningen är 1 ton per MWh el (Sven Werner, Chalmers). Elanvändningen påverkas bland annat av de statliga konverteringsstöden och eventuella ändringar av elpriser och elskatter. Utbudskurva, nordiska elmarknaden Östkraft AB öre/kwh Möjlig import/år Ryssland 4,5 TWh Kontinenten 13 TWh Gasturbiner Oljekondens 50 Kraftvärme, industri Vindkraft Kraftvärme, fjärrvärme Kolkondens 20 Kärnkraft 10 Vattenkraft (normalår) Elproduktionsförmåga, TWh/år Konsumtion, 2001 Bensin Vägverket har gjort prognoser på att trafikarbetet per invånare på nationellt plan ökar med 1,7 procent per år. Denna siffra har också använts i Växjö kommuns transportstrategi och därför även i den här utredningen. Under de senaste åren har det hänt en del som påverkat bensinförbrukningen, likaväl som det kommer att hända saker de närmaste åren som får fortsatt påverkan på bensinförbrukningen. Sedan kommunen började göra inventeringar av energi och koldioxid har bensinförbrukningen minskat från sitt högsta värde 1997, till en nivå som varit relativt konstant under perioden Därefter har den minskat ytterligare, trots en ökad befolkning under hela perioden. Anledningar kan vara prishöjningar, bränslesnålare bilar och övergång från bil till cykel, men även inblandning av etanol i bensinen påverkar den totala mängden bensin i energisystemet. År 2003 påbörjades inblandning av 5 procent etanol i bensinen, vilket minskade koldioxidutsläppen från bensin ytterligare. Intresse finns, bland annat hos bränslebolagen, att blanda in en större andel etanol i bensinen, men för att göra detta måste EUs direktiv om bränslekvalitet ändras. Sverige och Spanien har drivit denna fråga hårt, och i EU-kommissionens handlingsplan för biomassa från december 2005 redovisas att inblandning av biobränslen i fossila drivmedel är ett viktigt steg för att nå EUs mål om andel biodrivmedel i transportsektorn år Under våren 2006 utreddes vilka effekter en sådan inblandning skulle få på till exempel utsläpp av hälsoskadliga ämnen. 15

16 Etanol blandas inte bara in i bensinen, utan kan också tankas som E85 för användning i etanolbilar. Denna försäljning påbörjades 1999 i Växjö och har sedan 2002 fördubblats varje år. Från och med 2006 finns en lag som innebär att mackar som säljer en viss mängd fossila drivmedel också måste erbjuda biodrivmedel. Lagen kommer gälla för fler och fler mackar under de närmsta åren och borga för en omfattande utbyggnad av infrastrukturen för biodrivmedel. Detta bör i sin tur leda till att den tankade bensinmängden minskar till fördel för biodrivmedel. BAFF (BioAlcoholFuelFoundation) räknar med att var tredje bil som säljs i Sverige kommer vara en miljöbil om ett par år, under förutsättning att utbyggnaden av tankställen forceras, vilket ju lagstiftningen innebär. I Växjö har bland annat satsningarna på bidrag till den som införskaffar ett miljöfordon bidragit till att kommunen är en av de miljöfordonstätaste kommunerna i landet. År 2004 uppskattas antalet till ca miljöfordon. Antalet bilar var totalt ca samma år. Om man väger samman statistik över utvecklingen av antalet bilar i kommunen med nyförsäljningen av bilar, och utgår från att den trenden kommer se likadan ut fram till 2010, kommer antalet bilar då vara bilar. Med hänsynstagande till BAFFs beräkningar om utvecklingen av miljöfordonsförsäljningen, kommer detta att innebära att andelen miljöfordon år 2010 kan vara så hög som 25 procent. Detta ersätter därmed stora mängder bensin. Styrmedel som påverkar bensinförbrukningen är bland annat framtida priser och skatter på bensin, samt tillgången till och priset på alternativa lösningar. Det har också diskuterats om transportsektorn kommer att ingå i handeln med utsläppsrätter i framtiden, vilket också kan påverka förbrukningen. Diesel Dieselförbrukningen i kommunen har en ökande trend sedan länge. Den prognos som Vägverket gjort för ökning av vägtrafiken, nämnt under rubriken bensin, gäller även tung trafik, vilket alltså innebär att man kan räkna med en ökning av dieselförbrukningen med 1,7 procent per invånare och år. Det är beräknat att cirka en tredjedel av dieseln används inom transportsektorn, medan resterande används till jordbruk, arbetsmaskiner etc. Denna tredjedel är borträknad när ökningen av dieselförbrukningen beräknats. Det händer inte lika mycket i omvärlden som påverkar dieselförbrukningen, jämfört med bensinförbrukningen, men förändringar kan ändå uppstå. Om priser och skatter på diesel förändras, samt om det blir så att transportsektorn omfattas av handeln med utsläppsrätter, kommer det bli mer attraktivt med bränslesnålare dieselfordon och användning av eco-driving. Minskad dieselanvändning kan också uppnås genom ökad överföring av godstransporter till järnväg, under förutsättning att rätt styrmedel finns för detta. Dieselförbrukningen beror också på hur kvickt alternativ introduceras på marknaden. Innan år 2010 är det inte troligt att DME har tagit några större marknadsandelar, men det finns ändå möjlighet att till exempel biologisk Fischer-Tropsch-diesel introducerats i större skala, då den inte kräver ombyggnad av motorer. Låginblandning av förnybart drivmedel i dieseln på samma vis som i bensinen påbörjades i större skala efter sommaren EU-kommissionens handlingsplan för biomassa omfattar även de tunga transporterna, och det är inte omöjligt att en inblandning av biodrivmedel i dieseln kommer att påbörjas i ännu större skala innan EU-kommissionen föreslår vidare att all offentlig verksamhet ska upphandla åtminstone 25 procent biodrivmedel till sina tunga transporter, inklusive bussar. Styrmedel för en minskad dieselförbrukning är bland annat skatter och transportsektorns eventuella deltagande i handeln med utsläppsrätter. 16

17 Flygbränsle Användningen av flygbränsle har minskat de senaste sju åren i kommunen. Någon uppskattning av hur flygbränsleanvändningen förändras fram till 2010 har inte kunnat göras, varför den beräknats vara densamma som år 2004 i samtliga alternativ. Förnybara drivmedel Det finns en mängd olika förnybara alternativ till fossila drivmedel. Etanol, RME och biogas är de som redan nu finns i Växjö, men satsningar har även gjorts på drivmedel som kan tas fram genom förgasning av biomassa, till exempel DME. Dessa bränslen bidrar inte till växthuseffekten, men kan ha andra negativa miljöeffekter. DME har visat sig ha väldigt goda miljöegenskaper i tester som genomförts. I Växjö står de förnybara fordonsdrivmedlen för 3 % av drivmedelstillförseln och då är låginblandningen av etanol och FAME i bensin och diesel inräknad. Åtta etanolpumpar finns för allmänheten och antalet fordon som drivs med förnybara drivmedel har ökat under de senaste åren De olika drivmedlen har också olika prisbild. Etanolen ligger i ungefär samma prisklass som bensin, om man tittar på kostnad per körsträcka. Många fordon som går på förnybara drivmedel är också dyrare än jämförbara alternativ. På senare år har dock t ex flexifuelbilar hamnat på en prisnivå jämbördig med bensinutförande. Det kan konstateras att kommunens egna insatser inte räcker för att få till stånd en dramatisk ökning av biodrivmedel. Det krävs styrmedel på EU-nivå och på nationell nivå i Sverige, framför allt en tydlig och långsiktig politik för hållbar utveckling där regeringen och sektorsmyndigheterna är överens. De tre prognoserna Utifrån analysen av dels de olika energislagens utveckling, dels vilka styrmedel och spelregler som kommer att gälla framåt i tiden, plockades tre prognoser för koldioxidutsläppen per invånare år 2010 fram: 1. Alternativ låg som innebär att föreslagna förändringar av spelregler och nivåer på spelregler blir genomförda. 2. Alternativ medel som innebär att kända spelregler kvarstår samtidigt som priser för fossila bränslen är ungefär desamma. 3. Alternativ hög som innebär att föreslagna förändringar som beräknas ge lägre koldioxidutsläpp inte blir genomförda, samt att en del förutsättningar ändras så att incitament till förändring försvinner. Tabellen på nästa sida ger en uppfattning om några av de förutsättningar som råder för de olika prognoserna och vilken effekt det skulle leda till. 17

18 Alternativ låg -49 % Alternativ medium -39 % Alternativ hög -29 % Andelen miljöfordon är 25 % Andelen miljöfordon är 17,5 % Andelen miljöfordon är 10 % 10 % etanol i bensin och 5 % 10 % etanol i bensin men ingen 5 % etanol i bensin men ingen biodrivmedel i diesel inblandning av biodrivmedel i inblandning av biodrivmedel i 15 % effektivare användning av bensin och 10 % effektivare användning av diesel, som ett resultat av effektivare motorer, eco-driving, övergång från bil till cykel samt optimerade godstransporter. Oförändrad användning av flygbränsle VEAB använder m 3 tjockolja Användningen av villaolja minskar med ytterligare 900 m 3 varje år och är totalt 350 m 3 Användningen av torv har upphört, då de ekonomiska konsekvenserna av att ha den kvar har blivit för stora Elanvändningen har minskat med 10 % per invånare och VEABs elproduktion har ökat till 250 GWh som ett resultat av större värmeunderlag diesel 10 % effektivare användning av bensin och 6 % effektivare användning av diesel, som ett resultat av effektivare motorer, eco-driving, övergång från bil till cykel samt optimerade godstransporter. Oförändrad användning av flygbränsle VEAB använder m 3 tjockolja Användningen av villaolja minskar med ytterligare 800 m 3 varje år och är totalt 900 m 3 Användningen av torv har halverats som ett resultat av VEABs arbete med att fasa ut den Elanvändningen har minskat med 5 % per invånare och VEABs elproduktion har ökat till 250 GWh som ett resultat av större värmeunderlag diesel 5 % effektivare användning av bensin och 3 % effektivare användning av diesel, som ett resultat av effektivare motorer, eco-driving, övergång från bil till cykel samt optimerade godstransporter. Oförändrad användning av flygbränsle VEAB använder m 3 tjockolja Användningen av villaolja minskar med ytterligare 700 m 3 varje år och är totalt m 3 Användningen av torv ligger kvar på 2004 års nivå. Elanvändningen per invånare är oförändrad och VEABs elproduktion har ökat till 250 GWh som ett resultat av större värmeunderlag Med ovanstående förutsättningar har kommunen kommit fram till att de fossila koldioxidutsläppens minskning per invånare mellan 1993 och 2010 uppgår till 49 % med Alternativ låg, 39 % med Alternativ medium och 29 % med Alternativ hög. Ställs detta i relation till dels det politiskt antagna målet, dels det faktiska resultatet år 2006, kan det konstateras att i bästa fall hamnar utsläppsminskningen väldigt nära målet om en halvering till 2010 jämfört med 1993, medan det i sämsta fall inte blir någon större förändring jämfört med dagens utsläpp. Energikontor Sydost har utifrån sina kunskaper och bedömningar tagit en titt på analysen och prognoserna, och kommit fram till att det är rimligt att anta att det faktiska resultatet år 2010 kommer att ligga någonstans mellan Alternativ medium och Alternativ låg, det vill säga % lägre utsläpp per invånare. Sedan analysen gjordes har olika saker hänt som påverkar utfallet. Till exempel har utsläppen från transporter börjat minska och totalt sett så ligger utsläppen 30 % lägre år 2006 än Alternativ hög är därmed redan passerad. Om ett nytt kraftvärmeblock kommer till stånd runt 2012 så upphör i det närmaste oljeanvändningen i kraftvärmen. Vi uppskattar att vi idag har större möjligheter att nå målet för 2010 än vad vi hade när analysen genomfördes. Eftersom 2010 närmar sig med stormsteg har kommunen i samband med antagandet av miljöprogrammet också beslutat att utsläppen ska fortsätta minska efter år 2010 så att de år 2025 är 70 % lägre per invånare än

19 Samverkan för ett fossilbränslefritt Växjö Växjö kommun är väl medveten om att vi endast genom samarbete kan åstadkomma en bestående positiv förändring på klimat och miljö. Växjö har tidigare samarbetat med Svenska Naturskyddsföreningen och fyra andra kommuner i projektet Utmanarkommunerna. Målet var att bli en drivande kraft i den nationella politiken när det gäller klimatfrågor och att bli fler aktörer med samma mål. Efter Utmanarkommunernas slut arbetade Växjö med flera för att dra igång ett större klimatnätverk, Klimatkommunerna. Klimatkommunerna är ett nätverk för kommuner som arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Nätverket stödjer de deltagande kommunerna med att ta fram lokala klimatstrategier och konkreta projekt inom trafik-, energi- och bostadssektorn. Klimatkommunerna ska även fungera som en länk till internationellt och nationellt arbete som pågår för att minska utsläppen av växthusgaser. En viktig uppgift för Klimatkommunerna är att visa nationella myndigheter på hinder och möjligheter för lokalt klimatarbete. Idag består nätverket av 22 kommuner och ett landsting med sammanlagt ca två miljoner invånare. Medlemmarna är Malmö, Lund, Kristianstad, Växjö, Mölndal, Götene, Falköping, Säffle, Södertälje, Uppsala, Östersund, Lidköping, Luleå, Stockholm, Hässleholm, Helsingborg, Olofström, Umeå, Åmål, Lycksele, Sollentuna, Linköping och Stockholms läns landsting. Kommunerna har olika förutsättningar att arbeta med klimatfrågor utifrån ekonomi, geografi och befolkning. Eftersom de medverkande kommunerna har så olika struktur är nätverkets arbete till nytta även för övriga kommuner i landet. Det är inte bara nätverk med andra kommuner som har betydelse, man måste också samarbeta på lokal nivå. Ett aktivt samarbete med följande aktörer är särskilt viktigt i arbetet med ett fossilbränslefritt Växjö: VEAB Växjö Energi AB är det kommunala energibolaget som producerar fjärrvärme och el ur biobränsle till växjöborna. Kraftvärmeverket och tre av närvärmeverken i kommunen drivs av VEAB. VEAB ansvarar också för bredbandsnätet i Växjö, vilket man tänker använda sig av för uppföljning av energianvändning i olika fastigheter. VEAB kommer också att spela en allt större roll när det gäller produktion av fjärrkyla och på sikt troligtvis biodrivmedel. De kommunala fastighetsbolagen Kommunkoncernens flera fastighetsbolag är viktiga aktörer i arbetet med det fossilbränslefria Växjö. De har satsat på att bygga energisnåla trähus och vidta mängder av åtgärder i sitt befintliga fastighetsbestånd, för att på så vis minska sin egen och hyresgästernas energiförbrukning. Bioenergigruppen i Växjö AB Bioenergigruppen arbetar för att utveckla och introducera energi från biomassa. Gruppen startade 1996 och är ett företag samägt av VEAB och ett antal privata företag. Dessa företag är aktiva inom tillverkning, distribution, leverans och konsultverksamhet inom bioenergi. Bioenergigruppens uppgift är att öka användandet av förnyelsebar energi genom att stödja forskning och utveckling på universitet och privata företag. BioEnergy Småland/Expo Växjö BioEnergy Småland/Expo Växjö är en del i Energimyndighetens projekt EUFORI som handlar om att öka takten i kommersialiseringen av resultat från svensk energiforskning. Syftet är att öka effektiviteten på de resurser som staten genom Energimyndigheten investerar i forskning och utveckling inom energiområdet, med avsikt att höja tempot på omställningen av det svenska energisystemet och höja tillväxten inom svenskt näringsliv. Målet är att skapa nya affärer, öka resultat och omsättning, i de 19

20 verksamheterna som ingår i projektet. Detta för att öka användningen och spridningen av svensk bioenergiteknik och på så sätt skapa en större marknad för alla inblandade aktörer. I BioEnergy Småland/Expo Växjö deltar Växjö Universitets bioenergicentrum tillsammans med Bioenergigruppen, Svebio och SP. Dessutom deltar konsulter, tillverkare, leverantörer och energibolag. Samordnare är Energikontor Sydost. Bioenergicentrum vid Växjö Universitet Utvecklingen på bioenergiområdet följs av en forskningsgrupp vid Växjö Universitet. Bioenergicentrum leder tillsammans med handel och industri forskningsprojekt vars mål är att främja det effektiva och miljövänliga användandet av biobränslen. Ett övergripande mål är att minimera behovet av transporter och energiåtgång vid förädlandet av bränslets kvalitet. Möjligheterna att göra lokala uppvärmningssystem enklare, billigare och därigenom mer konkurrenskraftiga undersöks genom Bioenergigruppen, i nära samarbete med kommunerna i regionen. Energikontor Sydost Växjö kommun var pådrivande i uppbyggnaden av det regionala Energikontor Sydost, som startade under 1999 med stöd från EU-kommissionens SAVE-program. Huvudkontoret finns i Växjö. Målet är att inom industri- och bostadssektorn främja ett mer effektivt användande av energi inom uppvärmning, el och transporter. Detta uppnås genom att öka användningen av hållbar och förnyelsebar energi som sol, vind och bioenergi och ökad energieffektivitet. Energikontor Sydost är en viktig samarbetspartner för kommunen i olika EU-projekt och utgör ett kunskapsstöd inom energiområdet. Lokala företag Flera av företagen i kommunen arbetar också med klimatfrågor och bidrar på så vis till att det övergripande målet om en fossilbränslefri kommun kan nås på sikt. Som exempel kan nämnas ett taxibolag som med hjälp av ett positioneringssystem lyckats minska sina utsläpp av koldioxid rejält. En satsning som också planeras är Klimatsmart Växjö City, där Växjö Citysamverkan tillsammans med Energikontor Sydost och Växjö kommun ska arbeta för minskad energianvändning i butikerna i stan, samt satsa på att minska fossildrivna transporter i stan. Klimatkommissionen Under våren 2007 bildades en lokal klimatkommission i Växjö. Kommissionen består av tio personer som representerar Växjö kommun, Växjö universitet, Energikontor Sydost, VEAB samt näringslivet. Syftet är att med hjälp av kommissionens olika kompetenser kunna definiera de åtgärder som behöver vidtas för att Växjös klimatmål ska nås. En sådan åtgärdslista kommer att presenteras i början av Kommissionen ska också hålla dialog med aktörer utanför kommissionen för att kunna ta till sig ytterligare idéer. Internationellt samarbete... Att vara ett gott exempel och sprida erfarenheterna internationellt är en viktig del av Växjös klimatstrategi som även stärker det interna arbetet. De många studiebesöken ger status och personalen får känna stolthet över sitt arbete. Allt eftersom Växjö blivit känt för sitt miljöarbete har antalet studiebesök ökat. Besöken inom miljöområdet, främst bioenergi, har blivit så många att kommunen nu tar betalt och har en organisation för bokning och fakturering. Varumärket Fossilbränslefritt Växjö är mycket starkt och har bidragit till att Växjö är känt internationellt inom miljökretsar. Det är framförallt japanska och kinesiska studiebesök som kommer till kommunen även om besök från Tyskland, USA, Canada, Chile, Storbritannien med flera blivit mer frekventa. Ett tätare samarbete 20