Klimat Sid 8. Folkhälsoarbetet Sid 14. Hållbar utveckling i skolan Sid 16. Nacka Kommuns miljöarbete Sid 17. Goda exempel företag Sid 21

Transkript

1 Klimat Sid 8 Folkhälsoarbetet Sid 14 Hållbar utveckling i skolan Sid 16 Nacka Kommuns miljöarbete Sid 17 Goda exempel företag Sid 21 Hållbarhetsbokslut 2007

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Hållbar utveckling i Nacka 5 Klimat 6 Energi 9 Miljöbilar 11 Natur och biologisk mångfald 12 Folkhälsoarbetet 14 Hållbar utveckling i skolan 16 Nacka kommuns miljöarbete 17 Internationellt samarbete 18 Miljönyckeltal 19 Goda exempel Företag 21 Begreppet Hållbar utveckling 23 Kontaktinformation 23

3 Förord Detta är det första hållbarhetsbokslutet för Nacka kommun. Det är samtidigt en fortsättning på en lång serie miljöbokslut. Eftersom frågorna om vår långsiktiga utveckling har kommit alltmer på agendan har boksluten behandlat det långsiktiga perspektivet. Vi har därför valt att benämna bokslutet Hållbarhetsbokslut. I hållbar utveckling ingår inte enbart den ekologiska hållbarheten utan också hållbarhet i socialt och ekonomiskt avseende. Detta bokslut innehåller därför också beskrivningar av förhållanden där utvecklingen inte är hållbar ur folkhälsosynpunkt såsom den ökande övervikten framförallt hos de unga, ungdomars alkoholoch drogvanor och fallskador bland äldre. Detta är områden som vi noga måste följa och göra vad vi kan från kommunens sida för att utvecklingen ska bli mer hållbar. I nästa hållbarhetsbokslut kommer vi att gå djupare in i den sociala och ekonomiska hållbarheten. Vi har inom kommunen bestämt oss för att prioritera frågor om den långsiktiga hållbarheten. Vi har i det sammanhanget tillsatt en särskild beredning för hållbar utveckling. I denna beredning ingår de politiska presidierna för kommunstyrelsen, de närmast berörda nämnderna samt en representant för de partier som inte har någon politiker i de aktuella presidierna. I beredningen bereds frågor om hållbar utveckling, som inte entydigt tillhör en enskild nämnds ansvarsområde. Beredningen har hittills i huvudsak fokuserat sitt arbete på tre frågor: Trafik, energi och det framtida klimatet. Genom beredningen har vi skapat en politisk plattform av stor betydelse för ledning och styrning av kommunens verksamheter. För kommunen är hållbar utveckling både en fråga om vad vi gör själva, hur vi kan vara förebild och visa vägen samt hur vi kan stödja boende och företag. När det gäller vad vi kan göra själva och att vara förebild har vi, som framgår av bokslutet, tagit flera viktiga steg under året. Det kanske viktigaste är att vi lagt grunden för en övergång, som redan inletts, till att allt resande i princip är miljöanpassat. Vi kommer också att inleda en intressant utveckling som går ut på att subventionera de anställdas resande med kollektivtrafik till och från arbetet. av vad vi vet i dag om det framtida klimatet och vilka prognoser För kommunen är hållbar utveckling både en fråga om vad vi gör själva, hur vi kan vara förebild och visa vägen samt hur vi kan stödja boende och företag. som tagits fram. Vi kan konstatera att vi i många avseenden är lyckligt lottade jämfört med andra kommuner i världen, men också att vi måste vara förberedda på vad framförallt framtida extrema vädersituationer kommer att medföra. En planering inför detta har redan startat. När det gäller vårt framtida klimat måste vi fortsätta arbetet på att minska utsläppen av så kallade växthusgaser. Vi måste dela med oss av våra erfarenheter till andra kommuner samtidigt som vi måste ta till oss och tillgodogöra oss erfarenheter, som andra fått. Ett fortsatt nationellt och internationellt samarbete är därför angeläget. Samtidigt måste vi arbeta hårt för anpassa kommunen till de förändringar som sker och som kan förväntas ske. Erik Langby Kommunstyrelsens ordförande, ordförande i Hållbarhetsberedningen Stöd till medborgare och företag sker inom flera olika områden. Det tydligaste exemplet under året var kanske utställningen Kvarteret Framtiden, där vi mitt i ett köpcentrum (Sickla) visade hur man som privatperson kan ändra sitt konsumtionsmönster så att det blir mer klimatanpassat. Vår livsstil, framförallt i västvärlden, har utvecklats så att klimatet redan påverkats och hur stora ansträngningar vi än gör för att utvecklingen skall bli hållbar så kommer framtida generationers klimat ändå att förändras. I Nacka har vi gjort en lokal beskrivning NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

4 SAMMANFATTNING Sammanfattning Nacka kommun har under 2007 inlett arbetet med hur kommunen ska hantera effekterna av framtida klimatförändringar. En förstudie togs fram om hur Nacka kan komma att påverkas av kommande klimatförändringar och arbete har påbörjats med en anpassningsplan och ett projekt för samordnade transporter av varor. Allmänheten har informerats om klimatsmarta lösningar på utställningarna Kvarteret Framtiden på Sickla köpkvarter och Klimatgreppet på Velamsund. Miljöbilar och miljöbränslen hade en stadig tillväxt i Nacka under Antalet registrerade miljöbilar ökade med cirka 1000 stycken till totalt knappt 3000 fordon. Samtidigt fördubblades antalet mackar som säljer miljöbränsle, från 4 till 8 stycken. För att miljöanpassa resandet på kommunen togs beslut om en ny resepolicy och en miljöbilpool för tjänsteresor. Drygt 50 miljöbilar kommer på sikt att leasas för bilpoolens behov. Under 2007 anslöts cirka 30 GWh fjärrvärme i Nacka vilket motsvarar cirka ton i minskade koldioxidutsläpp. Bland annat har Ektorps centrum, Björknäs centrum, Nacka sjukhus och några större bostadsrättsföreningar i Ekängen och Skuru fått fjärrvärme. Energirådgivningen har under året sökt upp ett antal villaägare och verksamheter i Nacka som fortfarande använder olja eller direktverkande el som värmekälla. Förhoppningen är att det ska skynda på övergången till alternativa energikällor. Ett nytt företag med Nackaadress har miljöcertifierats enligt ISO under 2007, Larssons Entreprenadmaskiner, Lentrema, medan två företag, Tollare folkhögskola och restaurangen Skafferiet, har arbetat med att bli miljödiplomerade enligt Svensk Miljöbas kravstandard. Företagen blev miljödiplomerade mars Summary During 2007 Nacka municipality began addressing how to cope with the effects of future climate change. A preliminary study was carried out to investigate how Nacka may be affected by climate change. Work began with an adaptability plan and a project regarding co-ordinated transport of goods. The general public has been informed about climate smart solutions at both the Village of the future exhibition at Sickla shopping centre and at the Grasping the Climate exhibition at Velamsund. Eco cars and eco fuels have had a steady growth in Nacka during The number of registred eco cars grew by 1,000 totalling just under 3,000 vehicles. At the same time the number of filling stations selling eco fuels has doubled, from 4 to 8. In order to environmentally adapt travel for Nacka municipality personnel a new travel policy has been agreed and an eco car pool for official journeys has been established. In the long term, more than 50 eco cars will be included in the scheme. During 2007 approximately 30 GWh of district heating was connected in Nacka which corresponds to a reduction of around tonnes of carbon dioxide. Some of the areas connected were the central areas of Ektorp and Björknäs, Nacka hospital and some larger blocks of flats in Ekängen and Skuru. Throughout the year the energy advice bureau contacted several house owners and businesses in Nacka that still use oil or nonstorage based electricity for heating. Hopefully this action will speed up the transition to alternative energy sources. One new company with its address in Nacka was environmentally certified according to ISO during Larssons Entreprenadmaskiner, Lentrema. In addition the Tollare folk high school and the restaurant Skafferiet received environmental diplomas according to the standard set by Svensk Miljöbas (Swedish Environmental Base) in March NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

5 HÅLLBAR UTVECKLING I NACKA Hållbar utveckling angår alla Hållbar samhällsutveckling är en av de hetaste framtidsfrågorna och kräver samarbete över gränserna, både globalt och lokalt. För att kunna bromsa den klimatpåverkan som sker är helhetssyn och nya förhållningssätt viktigt. Arbetet för en hållbar utveckling är en stor utmaning för Nacka. Hur klarar vi avvägningen mellan dagens krav och långsiktiga åtaganden? Folkhälsofrågorna som prioriteras i Nacka rör samtliga dimensioner av hållbar utveckling, den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. En beredning för hållbar utveckling har kommit igång i Nacka och den skall utveckla kommunens arbete med hållbar utveckling. I Nacka arbetar tjänstemän och politiker gränsöverskridande för att sprida kunskap och främja en hållbar samhällsutveckling på alla plan. Vilka verktyg kan man använda i arbetet för en hållbar utveckling i en kommun? Exempel på verktyg är lokala och regionala hållbarhetsstrategier, Aalborgåtagandena som har signerats av mer än 500 städer i Europa, hållbarhets- och välfärdsbokslut, hållbarhetsindikatorer, nyckeltal, utbildning, goda exempel m m. Nacka har valt att utveckla sitt uppskattade miljöbokslut till att den här gången göra ett hållbarhetsbokslut med folkhälsa, demokrati och miljöperspektivet i fokus. Vad händer i omvärlden? När det gäller EUs arbete med hållbar utveckling så antogs en strategi för hållbar utveckling Den ska följas upp vartannat år, första gången i december Sverige och övriga medlemsländer har därför skickat in rapporter till EUkommissionen om vilka mål och åtgärder länderna har som svarar upp mot hållbarhetsstrategin. I Norden har Nordiska rådet antagit en strategi för hållbar utveckling. Sveriges första nationella strategi för hållbar utveckling kom år Den första revideringen gjordes år 2004 utifrån åtagandena från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och synpunkter från en webbkonsultation tidigare det året. Strategiska utmaningar från mars 2006 är en vidareutveckling av den svenska strategin för hållbar utveckling. För att stärka samverkan och fördjupa analysen i frågor som rör hållbar utveckling har regeringen inrättat en rådgivande kommission för hållbar utveckling. Kommissionen för hållbar utveckling ska främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett internationellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Klimatförändringarna ska stå i fokus för kommissionens arbete. Regeringen beslutade under 2007 att alla statligt ägda bolag ska ta fram en hållbarhetsredovisning som ska presenteras på samma sätt som årsredovisning, kvartalsrapporter och bolagsstyrningsrapport. Hållbar utveckling angår alla. En medveten smart livsstil gör skillnad.tillsammans kan vi skapa en hållbar framtid. NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

6 KLIMAT Nu börjar anpassningen till Nackas framtida klimat Nacka kommun har under 2007 inlett arbetet med hur kommunen ska hantera effekterna av de klimatförändringar som kan förväntas i framtiden. Anpassning, information och minskade utsläpp är nyckelorden. Under 2007 genomfördes en förstudie om hur Nacka kan komma att påverkas av kommande klimatförändringar. Förstudien visar att Nacka i framtiden kan få ett mildare klimat och mer nederbörd, speciellt fler tillfällen med extrem nederbörd. Det senare ökar risken för översvämmade vägar, ledningsnät med mera medan den ökade temperaturen bland annat innebär mindre kostnader för uppvärmning och en förlängd växtsäsong. På grund av att Nacka inte har några större vattendrag som kan översvämmas kommer kommunen troligen att drabbas av mindre problem än många andra svenska kommuner. På längre sikt kan eventuellt en stigande havsnivå bli ett problem vid kusten. Dessutom har arbetet intensifierats med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid från utsläpp av fossila bränslen. Exempel på detta är satsningarna på samordnade transporter av varor (se nedan) och miljöbilar (se sidan 11) samt åtgärder för effektivare energianvändning i kommunens fastigheter (se sidan 9). Nacka kommun informerar också på olika sätt om vad man kan göra som privatperson och företag för att minska sin klimatpåverkan, under 2007 bland annat genom utställningarna Klimatgreppet på Velamsund och Kvarteret Framtiden på Sickla köpkvarter (se sidan 7). Klimatinformation finns tillgänglig på kommunens webbplats och en speciell klimatbilaga gick under 2007 ut till alla hushåll genom Nacka-Värmdö Posten. Information: guldbrand.skjonberg@nacka.se Nacka kommun har också börjat arbeta med en anpassningsplan för att minska sårbarheten för såväl successiva klimatförändringar som enstaka extrema väderhändelser. Planen väntas bli klar under Samordnade transporter ger mindre klimatpåverkan Nacka får allt fler invånare och därmed ökar trängseln i trafiken och påverkan på miljön. Nacka kommun vill därför minska transporterna i kommunen genom att samordna sina varuleveranser. Nacka kan i framtiden få problem med strandnära bebyggelse. Nacka kommun ska inom sitt Klimatprojekt arbeta för att öka kunskaperna om klimatfrågornas betydelse och bidra till åtgärder i Nacka för att minska negativ påverkan på klimatet. Det utförs idag leveranser per år till kommunen, varav de flesta avser en liten varuvolym. Tanken är att alla inkommande leveranser i framtiden ska samordnas till ett eller flera logistikcenter varifrån varorna ska levereras med miljöanpassade fordon ut till varje verksamhet. Satsningen förväntas medföra ökad trafiksäkerhet, lägre transportkostnader och cirka 70 procent lägre koldioxidutsläpp och därmed mindre klimatpåverkan. Projektet Samordnade transporter i Nacka kommun kommer igång på allvar under 2008 då bland annat en distributionslösning ska upphandlas. Värmdö och Tyresö kommuner kommer sannolikt att haka på projektet. Det är viktigt för oss i Nacka eftersom det blir mindre resande genom vår kommun om de kommer med, säger Guldbrand Skjönberg, direktör för hållbar utveckling. Information: guldbrand.skjonberg@nacka.se 06 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

7 KLIMAT Skolan greppar klimatet På utställningen Klimatgreppet har Nackas högstadie- och gymnasieelever fått ta tempen på klimatet. Utställningen har visats i Nacka naturskola i Velamsund och invigdes samtidigt som naturskolan fyllde 20 år under Nacka Naturskola är ett miljöpedagogiskt centrum med hållbar utveckling i fokus. På utställningen har Nackaeleverna fått lära mer om bakgrunden till klimatförändringarna. Utställningen har visat på enkla saker vi alla kan göra för att minska klimatpåverkan. Besökarna har också fått upptäcka och experimentera med förnybara energikällor i en rad stationer. Närmare Nackaelever har besökt vandringsutställningen innan den stängdes februari Den är producerad av Teknikens hus i Luleå. Information: malena.von.huth@nacka.se Kvarteret Framtiden en mötesplats med klimatprat Det är de små insatserna som räknas. Genom att ändra sina vanor kan alla göra någonting för att dämpa klimateffekterna. Med utställningen Kvarteret Framtiden under november och december 2007 i Sickla köpkvarter ville Nacka kommun visa på att det faktiskt går att bromsa utvecklingen och att vi tillsammans kan bidra till en hållbar framtid. Besökarna fick tips om hur man i vardagen kan göra något åt de stora miljöproblemen. Det var en blandning av nyttiga klimatfakta, spännande events, och handfasta råd hur du blir mer miljömedveten och samtidigt sparar pengar. I Sverige bidrar varje person med nästan 6 ton koldioxid per år. Om vi skall vara klimatsmarta bör vi begränsa våra utsläpp till 2 ton koldioxid. Genom att ändra sina vanor kan alla göra någonting för att dämpa klimateffekterna. Det skall inte handla om en tillbakagång utan man skall kunna behålla en hög levnadsstandard och ändå förändra sina vanor, säger Guldbrand Skjönberg. Information: guldbrand.skjonberg@nacka.se Sagt om Kvarteret Framtiden: Vilken fin, spännande och viktig satsning för att sprida kunskap och INTE MINST motivation och hopp!! Tack! Fin och genomtänkt utställning. Känner att jag fått med mig fina tips att förverkliga i mitt vardagsliv. Tack! Elever från Myrsjöskolan årskurs 8 lär sig mer om klimatet och testar förnybara energikällor i en rad stationer. Genom att släcka ner belysningen kan vi åstadkomma stora förändringar genom relativt små medel. NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

8 KLIMAT Stort intresse för energiåtgärder Stigande energikostnader och klimatdebatten har fått många Nackabor att se över sin energianvändning. Under kontaktade cirka 600 Nackabor Stockholmskommunernas gemensamma energirådgivning. De flesta ville diskutera konvertering till andra energikällor eller hur man kan få ner sin värme- och elanvändning. Energirådgivningen har också aktivt drivit på en förändring genom att söka upp villaägare och verksamheter som fortfarande använder olja eller direktverkande el som värmekälla. Ägarna av större oljepannor (bostadsföreningar eller privata verksamheter) har erbjudits energirådgivning medan ett antal radhusägare som använder direktverkande el har fått information om alternativ på ett seminarium eller med posten. Nacka är en av de kommuner i landet som har störst elberoende, dvs använder mest el i förhållande till andra bränslen. Det beror på att många hushåll använder direktverkande el eller värmepumpar för sin uppvärmning. Information: christer.rosenstrom@nacka.se och tore.liljeqvist@nacka.se Energismarta elever Över 1400 Nackaelever har under 2006 och 2007 lärt sig mer om energisparande på Tekniska museets och energirådgivningens skolprojekt Energismart. Eleven får reda på hur mycket pengar och koldioxid som kan sparas med några enkla åtgärder i hemmet som att byta glödlampor till lågenergilampor, använda vattenkokare i stället för spisplattor eller slå av elapparater i stället för att lämna dem stand by. De har också kunnat gå en energivandring och lärt sig hur olika energislag fungerar eller besöka energiverkstaden där eleven med modern teknik och lego själv kan skapa energieffektiva lösningar som fungerar. Nacka kommun har genom energirådgivningen bekostat skolklassernas besök på museet. Information: per.bengtsson@energiradgivningen.se Nyckeltal Anmälningar till Nacka kommun för installation av mark- och bergvärmepumpar Nackabor satsar på vindkraft för att minska sin klimatpåverkan Brf Fridtorp, som ligger naturskönt i norra Saltsjö-Boo vid Rörsundssviken, har satsat på vindkraft. De minskar sina elkostnader men framförallt minskar de sin klimatpåverkan. Brf Fridtorp har köpt 47 andelar i ett kooperativ, o2 El Ekonomisk Förening, som bygger, äger och driver vindkraftverk i Sverige. Just Brf Fridtorps kraftverk ligger i Rättvik i Dalarna. Varje andel kostar kr och berättigar till en förbrukning på kwh/år till självkostnadspris. I dagsläget är det billigare för Brf Fridtorp att låna i bank och köpa vindkraftandelar, än att köpa el på konventionellt vis. Vi har investerat i runda tal kr. För de 47 andelarna får vi kwh el per år till ett självkostnadspris idag på 13 öre per kwh, säger Anders Stuart, en av de boende i Brf Fridtorp. Om förbrukningen överstiger det, tas en något högre kostnad ut för mellanskillnaden. Andelarna betraktas som ett värdepapper och återbetalas vid utträde, tidigast efter två år. Varför har BRF Fridtorp i Nacka valt att köpa vindkraftsandelar och driva föreningen med vindkraft? Vi tittar kontinuerligt på möjligheter att minska driftskostnaderna och samtidigt förbättra miljön. När vi hittade möjligheten att köpa vindkraftandelar var det ett lätt beslut, säger Anders Stuart. Vad drivs med vindkraft? Anders Stuart berättar att här ingår uppvärmning, som sker med sjövärmepumpar, varmvatten, och el till gemensamma utrymmen, såsom tvättstuga. Hur mycket förbättrar ni miljön och minskar CO2 utsläppen med? Vi minskar våra koldioxidutsläpp med ca 38 ton* jämfört med om elen skulle produceras med fossila bränslen enligt det företag som vi har köpt vindkraftsandelar av, avslutar Anders Stuart. Information: anders@fridtorp.se Trenden att allt fler Nackabor skaffar sig en värmepump bröts Antalet anmälningar minskade med cirka 25 procent jämfört med * För varje ny (kwh) miljömärkt vindkraftproducerad el som läggs in i elnätet, tas på systemnivå bort en enhet som idag produceras med hjälp av fossila bränslen. Varje kwh som produceras med fossila bränslen ger ca 0,8 kg koldioxidutsläpp. (Beräkningen baseras på underlag från CVI, Centrum för Vindkraftsinformation och Dansk Vindmölleförening). 08 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

9 ENERGI Nacka kommun fasar ut oljan Fastighetskontoret i Nacka kommun planerar en större satsning på energiåtgärder i kommunens fastigheter. Merparten av kvarvarande oljepannor ska ersättas med fjärrvärme och energianvändningen effektiviseras. I dagsläget svarar oljeeldning för cirka 22 procent av energianvändningen i kommunens fastigheter medan el står för 45 procent och fjärrvärme för 32 procent. Men under 2008 planerar fastighetskontoret att ersätta merparten av de kvarvarande oljepannorna med fjärrvärme. Bland annat byts oljepannorna ut i Nacka stadshus, brandstationen, Järla skola och Duvnäs skola. Därmed görs en besparing på cirka ton koldioxid per år. Vidare planeras ett utbyte av ventilationsanläggningarna i stadshuset och ett tiotal skolor och förskolor. Generellt drar de nya anläggningarna cirka 50 procent mindre el än de gamla, säger fastighetschef Dag Björklund. Fastighetskontoret har under några år anlitat företaget Dalkia för olika mindre åtgärder i en del av kommunens fastighetsbestånd. Genom intrimning, justering och utbyten av aggregat och pumpar har en energibesparing på 22 procent uppnåtts 2007 jämfört med Det har också inneburit 16 procent lägre koldioxidutsläpp och minskade utsläpp av olika luftföroreningar. Information: dag.bjorklund@nacka.se Val av uppvärmningskälla för villor i Nacka kommun Villaägarna fortsätter att byta ut olja mot andra energislag, främst värmepumpar (se statistik på sidan 8) men även fjärrvärme och pellets. Uppvärmningssystem friliggande villor 2007 Olja: 995 st Saltsjöbaden & Nacka/Älta 532, Saltsjö-Boo & Skuru 463 El & ved: 72 st Saltsjöbaden & Nacka/Älta 28, Saltsjö-Boo & Skuru 44 Pellets: 126 st Saltsjöbaden & Nacka/Älta 66, Saltsjö-Boo & Skuru Olja: st Sicklaön/Älta 1080, Saltsjöbaden 618, Saltsjö-Boo 421 El & ved: 179 st Sicklaön/Älta 107, Saltsjöbaden 4, Saltsjö-Boo 68 Pellets: 63 st Sicklaön/Älta 37, Saltsjöbaden 9, Saltsjö-Boo 17 Källa: Nacka & Tyresö Sotningsdistrikt Enligt majoritetsprogrammet ska Nacka kommun inom sitt Energiprojekt arbeta för att öka andelen förnybar energi inom kommunens egen energianvändning, bidra till att förnybar energi kan utgöra en större andel av Nacka-samhällets energianvändning samt stöd till företag och allmänhet om hur var och en kan bidra till att effektivisera energianvändningen och till att spara energi. Oljepannorna i stadshuset är snart ett minne blott enligt Dag Björklund. NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

10 ENERGI Andelen biobränsle i de stora panncentralerna under 2007 Andelen biobränsle, pellets, var 100 procent i panncentralen i Orminge. Sedan juni 2007 har anläggningen varit avställd på grund av ombyggnad och inkoppling av Nacka fjärrvärmenät. Nacka sjukhus eldar med tallbecksolja och andelen biobränsle var cirka 75 procent under Anläggningen togs ur drift sommaren 2007 och kopplades in på fjärrvärmenätet. En stor del av Älta försörjs med fjärrvärme där basen är biobränsle till exempel pellets och tallbecksolja från anläggningar i Bollmora och Jordbro. Klimatindex för kommuner Nacka hamnade på plats 24 av de 209 kommuner som svarat när Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete under I topp kom Trollhättan före Lidköping och Olofström. Nacka avancerade från plats 96 i 2005 års undersökning. I undersökningen beaktas bland annat vad kommunerna gör för att minska sina utsläpp av växthusgaser och vilka anpassningsåtgärder man vidtar mot klimatförändringar. Fjärrvärme allt större i Nacka Under 2007 anslöts cirka 30 GWh fjärrvärme i Nacka och prognosen är fortsatt anslutning med cirka 30 GWh per år under 2008 samt 2009 enligt Fortum Värme. Vi räknar med närmare ton i minskade CO2-utsläpp i Nacka genom att ersätta befintliga oljepannor och elpannor, säger Ulf Wikström, miljöchef på Fortum Värme. Under 2007 har Nacka sjukhus, Ektorps centrum och några större Brf föreningar i Ekängen och Skuru kopplats in på fjärrvärmenätet. Även Björknäs Centrum samt SL bussgarage på andra sidan Skurubron i Saltsjö Boo har kopplats in till fjärrvärmenätet. Utbyggd fjärrvärme Fjärrvärme under utbyggnad 2008 Mars 2008: Utbyggnaden av fjärrvärme fortsätter efter Sockenvägen mot Eknäs. SL: s bussdepå i Björknäs har kopplats på fjärrvärmenätet 10 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

11 kr 8.23 l kr 8.23 l kr 8.23 l kr 8.23 l kr 8.23 l kr 8.23 l kr 8.23 l kr 8.23 l MILJÖBILAR Miljöbilar blir allt mer poppis I januari 2008 rullade drygt miljöbilar i Sverige. Det är drygt 2,5 procent av alla personbilar i trafik. Flest miljöbilar fanns i Stockholms län där över 5 procent av alla bilar i personbilsparken är miljöbilar. Det var också där som flest miljöbilar såldes. Under 2007 utgjorde miljöbilarna cirka 18 procent av nyförsäljningen av personbilar. I denna statistik ingår också bränslesnåla bilar. Miljöbilsparken i Stockholms län har gått från nära noll till fordon på en femårsperiod. Källa: Vägverket, Bil Sweden och Miljöbilar i Stockholm Miljöbilar i Nacka: Tillkommande fordon Miljöbilar prioriteras i Nacka kommun Nacka kommun satsar på en snabb övergång till miljöbilar i det så kallade miljöbilsprojektet. Projektet syftar till att minska kommunens koldioxidutsläpp och klimatanpassa resandet. Man jobbar på två fronter. De äldsta fordonen som främst social och hemtjänsten använder skall avvecklas och ersättas med miljöbilar. En bilpool av miljöbilar handlas parallellt upp. Tanken är att tjänstemän och politiker i Nacka stadshus ska använda miljöbilar för sina tjänsteresor genom att kommunen ansluter sig till en bilpool. Miljöbilspoolen som gick igång i februari 2008 har 6 miljöbilar i stallet. Information: eva.scharin@nacka.se E85 El/Bensin Gas Antalet registrerade miljöbilar ökade med cirka st i Nacka under Även under 2007 så ökade antalet registrerade miljöbilar med cirka st till totalt knappt fordon vilket motsvarar cirka 6 procent av samtliga registrerade fordon i kommunen. Regeringens miljöbilspremie har bidragit till denna ökning. Definitionen av miljöbilar i denna statistik i Nacka är bilar som går på alternativt bränsle eller el, det vill säga etanolbilar, biogas, el och hybridbilar. Fördubbling av gröna pumpar Under 2007 fördubblades antalet mackar som säljer miljöbränsle, från 4 till 8 stycken. Det är etanol, E 85, som säljs på följande mackar i Nacka kommun. Källa: Vägverket Nacka Sicklaön 1. Jet Skvaltans väg E85 E E85 1 E E85 2. OK Q8 Skvaltans väg Statoil Vikdalsvägen 41 4 E85 4. Statoil Forum Nacka/Värmdövägen Tanka Jarlabergsvägen 2 Saltsjöbaden 6 E85 6. Statoil Solsidevägen 2 Älta 7. Statoil Oxelvägen 1 Saltsjö Boo 8. OKQ8 Kanholmsvägen 2 7 E85 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

12 NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Bilder från Naturreservaten i Nacka > Många naturreservat på gång Nackareservatet och området runt den lilla sjön Abborrträsk på Sicklaön är Nackas senaste naturreservat. Arbete pågår dessutom med ytterligare tre naturreservat och fler planeras I majoritetsprogrammet för framgår att sex nya naturreservat ska bildas, varav de flesta ska hinna slutföras under mandatperioden. Nytillskotten avser områdena Skuruparken 6 på Sicklaön samt Skarpnäs, Trollsjön, Tollare, Gärdesudden och Saltstigen (alla i Boo, se karta). Arbete pågår redan 4 med Skuruparken och har påbörjats för Skarpnäs och Tollare. 5 Under 2006 tillkom det populära Nackareservatet, som tillsammans med Erstavik intill, besöks av uppåt 2 miljoner människor varje år. Reservatet omfattar hela 829 hektar, varav cirka 100 hektar ligger i Stockholms stad. 17 Reservatet är viktigt både för den biologiska mångfalden och för friluftslivet. För de flesta besökare är Nackareservatet främst en tillflyktsort från storstadens stress men området har också ett rikt växt- och djurliv. Vid Söderbysjön finns bland annat sällsynta trollsländor och i den fina badsjön Källtorpssjön häckar såväl storlom som silltrut. Utmed sjöarna trivs bäver och på vissa platser med lövskog finns den ovanliga orkidén skogsknipprot. Abborrträsk är med sina 21 hektar Nackas näst minsta naturreservat men ändå en liten pärla genom den fina utsikten från de branta berg som stupar ner i sjön. Området ligger lätt åtkomligt från Värmdövägen och är ett populärt närströvområde. Det är relativt opåverkat och inrymmer både löv- och barrskog vilket har gjort att djur- och växtlivet är rikt och omväxlande Abborrträsk 2. Ekoberget 3. Gärdesudden 4. Långsjön 5. Nackareservatet 6. Nyckelviken 7. Saltstigen 8. Skarpnäs 9. Skogsö Föreslagna naturreservat Naturreservat under arbete Nyblivna naturreservat Befintliga naturreservat 10. Skuruparken 11. Strålsjön-Erstavik 12. Svärdsö 13. Tattby 14. Tollare 15. Trollsjön 16. Velamsund 17. Älta mosse-strålsjön Information: roger.gronwall@nacka.se Grönplan och blåplan ökar kunskapen om Nackas natur Miljö & Stadsbyggnad i Nacka kommun har inlett arbetet med två nya planeringsverktyg - en grönstrukturplan ( grönplan ) och en kustplan ( blåplan ). Planerna utgör båda sektorplaner som ska arbetas in i revideringen av den kommunövergripande översiktsplanen. Planerna ska både användas i den översiktliga planeringen och vid praktiskt arbete med detaljplaner, bygglov, naturvård, folkhälsa med mera. Grönstrukturplanen ska ge ökad kunskap om kommunens gröna områden, privata som kommunägda, och utgöra underlag för en grönpolicy för Nacka kommun. Ett annat mål är att genom analyser av grönstrukturen understödja strategiska framtidsbeslut gällande fysisk planering, hållbart samhällsbyggande, naturskydd och folkhälsa för att på så sätt minska risken för misshushållning av kommunens gröna resurser. Syftet med kustplanen är att den ska ligga till grund för en långsiktigt hållbar utveckling i kustområdet med balans mellan ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska intressen. Bland annat kommer kustplanen att redovisa lämplig mark- och vattenanvändning för bevarande, förtätning och nyexploatering utmed Nackas kustlinje (inte sjöarna). För båda planerna kommer olika inventeringar att krävas för att öka kunskapen om de kvaliteter som finns. Undervattensmiljön i kustområdet är till exempel dåligt känd idag, liksom om vilka djur och växter som finns i de naturområden som inte är skyddade. Arbetet med planerna ska vara klart i slutet av Information: magnus.rothman@nacka.se (grönplan) och birgitta.held-paulie@nacka.se (blåplan) 12 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

13 Stora bilden: Allmän smaragdflickslända Små bilder: Citronfläckad kärrtrollslända Svavelticka, Skogsklockor Gökblomster, Vitsippa, Blodröd ängstrollslända

14 FOLKHÄLSOARBETET Succé för gå- och cyklatävling Nacka kommuns Gå- och cyklatävling för låg- och mellanstadieskolor har varit en lyckad satsning för att förmå föräldrarna att avstå från att skjutsa sina barn till skolan deltog hela 5000 barn i tävlingen. Eftersom allt fler föräldrar har valt att skjutsa sina barn till skolan får barnen mindre vardagsmotion samtidigt som trafiksäkerheten och miljön försämras vid skolorna. Nacka kommun ville bryta denna trend och har under arrangerat en Gå- och cyklatävling för alla låg- och mellanstadieskolor i kommunen. Syftet med Gå- och cyklatävlingen har varit att inspirera till mer vardagsmotion, medvetenhet om trafiksäkerhet och omtanke om miljön. Vardagsmotion har många positiva aspekter som bättre självkänsla, stärkt immunförsvar och bättre fysik. Den skola vars elever har gått eller cyklat flest antal gånger per totala antalet närvarande personer på skolan vann. Det viktigaste var nu inte vem som vann tävlingen utan att så många barn och föräldrar som möjligt skulle se det positiva i att barnen tog sig på egen hand till skolan. Vid en utvärdering av tävlingen svarade 92 procent av de deltagande skolorna att det samlade intrycket av tävlingen varit positivt, bland annat genom att trafikmiljön blivit bättre och att skjutsandet minskat. Överviktiga barn får hjälp att må bättre Nacka kommun arbetar sedan 2004 med en lokal modell för att hjälpa överviktiga barn att hejda viktuppgången och komma igång med att träna. Modellen som kallas e12 går ut på att skolhälsovården väljer ut ett antal barn i årskurs 4 som under ett år får stöd att ändra sina matvanor och att delta i speciellt anpassad träning. Utvärderingar visar att flertalet barn går ner i vikt, får bättre kondition och att barnen trivs bättre med sig själva efter träningsperioden. Detta leder för många barn till en bättre skolsituation. Ofta inspireras också barnens syskon och föräldrar att förbättra sina kost- och motionsvanor. Det har dock visat sig att ett år är för kort tid för att uppnå en bestående beteendeförändring. Därför planeras under 2008 för fortsättningsgrupper samt ökad satsning på att motivera barnens föräldrar. Projektet har medfört att skolhälsovården generellt sett har blivit mer uppmärksam på problematiken med överviktiga barn och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede även för andra barn än de som deltar i projektet. Information: eva.scharin@nacka.se De ansvariga i Nacka kommun är nöjda med utfallet av tävlingen. Det har varit positivt att man med en så relativt enkel insats kan nå så många barn, det var 5000 som deltog 2007, och att tävlingen har helhetstanken att både förbättra barnens hälsa, trafiksäkerheten och den yttre miljön. Att tävlingen tagits emot så positivt och bidragit till förändringar är också roligt, säger folkhälsoplanerare Anna Westin. Information: anna.westin@nacka.se 14 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

15 FOLKHÄLSOARBETET Fyra områden prioriterade i folkhälsoarbetet Folkhälsoarbete är allt arbete som är systematiskt och målinriktat med syfte att nå en god och jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Nacka kommuns enhet Folkhälsa och Säkerhet arbetar med att samordna det hälsofrämjande arbetet i kommunen. Fyra områden är prioriterade: det alkohol- och drogförebyggande arbetet, att minska övervikt, främja psykisk hälsa och förebygga fallskador bland äldre. Andelen storkonsumenter alkohol bland skolelever, procent Totalt har 18 procent av eleverna i år 7 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet svarat att de ganska ofta och väldigt ofta har svårt att sova, ca 26 procent av flickorna och ca 14 procent av pojkarna. Andelen feta eller överviktiga barn, procent Feta (BMI över 30) Överviktiga (BMI över 25) ,4% 12,7% 1,6% 10,3% 1,3% 14,2% 1,1% 13,8% 2,2% 8,9% 1,6% 9,6% Flickor årskurs 7 Pojkar årskurs 7 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor gymnasiet år 2 Pojkar gymnasiet år 2 Pojkar Flickor Födda 1992 Pojkar Flickor Födda 1996 Pojkar Flickor Födda 2000 I Nacka görs en drogvaneundersökning bland elever i år 7 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet. 42 procent av dessa elever storkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare. Storkonsument innebär en konsumtion motsvarande minst 18 cl sprit vid samma tillfälle (motsvarar en hel flaska vin, fyra burkar starköl eller sex burkar folköl). Andelen skolelever med sömnsvårigheter, procent Övervikt och fetma ökar bland barn och ungdomar sedan tjugo år tillbaka. Detta märks framförallt genom att de överviktiga har blivit alltmer överviktiga. I Nacka är i medeltal 12,9 procent av barnen födda 1992, 1996 och 2000 överviktiga eller feta. Uppgifterna gäller 2006 då barnen var 14, 10 respektive 6 år gamla. Enligt en nationell studie som gjorts bland barn i grundskolans år 4 var andelen överviktiga barn 18,7 procent och andelen feta barn 4,9 procent. Nej, inte alls Någon enstaka gång/ibland Ganska ofta/väldigt ofta Flickor årskurs 7 Pojkar årskurs 7 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor gymnasiet år 2 Pojkar gymnasiet år 2 Personer med milda psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar har en upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa symptom och ta dem på allvar. NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

16 HÅLLBAR UTVECKLING I SKOLAN Hållbar utveckling viktigt för skolan I Nacka kommun bedrivs ett flertal aktiviteter inom skolans ram med hållbar utveckling i fokus. Vissa skolor har fått särskilda utmärkelser för sitt arbete som Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling (se faktaruta) och många skolor är involverade i energiprojektet Peak (se artikel på sidan 18) som alltmer har hållbar utveckling i fokus. Skolans arbetsgrupp för hållbar utveckling vill föra ut att begreppet hållbar utveckling omfattar fler dimensioner än miljö (även sociala, ekonomiska och kulturella dimensioner). Vi vill framförallt hitta något att erbjuda skolan och då främst aktiviteter för personalen, säger skolstrateg Ewa Augustson som är sammankallande i gruppen. Gruppen har bland annat haft visning av Al Gores film En obekväm sanning för pedagoger och har ordnat seminarier om hållbar utveckling med lärare från lärarhögskolan. Andra aktiviteter är utställningen Klimatgreppet som visades i Nacka Naturskola i Velamsund hösten 2007 (se sidan 7) och elevtävlingen Den hållbara skolan som arrangeras under våren Tävlingen vänder sig till alla elever i år 6-9 och gymnasiet i Nackas kommunala skolor och har som syfte att öka elevernas medvetenhet om klimat- och energifrågor. Information: ewa.augustson@nacka.se Den gröna tråden i undervisningen På Sågtorpsskolan och förskolorna Kulingen och Kummelnäs är naturen klassrum. Här lär sig barnen vad hållbar utveckling kan innebära i praktiken. Respekt och förståelse för varandra och ansvar för miljön är nyckelbegrepp i undervisningen på Sågtorpsskolan i Boo. Så är skolan också Nackas enda Skola för hållbar utveckling. Även förskolorna Kulingen och Kummelnäs, som bildar en resultatenhet med Sågtorpsskolan, har fått utmärkelsen av Myndigheten för skolutveckling (se faktaruta). De små barnen förstår inte vad hållbar utveckling betyder men de förstår vad som händer i en kompost och att ett solrosfrö som sås på våren blir en solros när sommarlovet är slut, säger rektor Kerstin Häggner. Först när barnen blir lite äldre börjar skolan introducera lite svårare begrepp som mänskliga rättigheter och jämställdhet, fyller läraren Kristoffer Strehlenert i. Att vara en skola för hållbar utveckling har framförallt inneburit ett annat förhållningssätt än tidigare. Vi försöker förmedla helheten till barnen i alla sammanhang och hitta den gröna tråden i undervisningen, säger Kerstin Häggner. Skolans kök bidrar också genom att laga den mesta maten från grunden och om möjligt använda ekologiska råvaror. Matavfallet komposteras med god hjälp av eleverna i år 2 och 3. Barnens föräldrar är positiva till skolans inriktning på uteaktiviteter och hållbar utveckling. Häromveckan sa en pappa att hans dotter påverkat familjen att sopsortera och kanske till och med göra sig av med bilen. Det tyder på att undervisningen har burit frukt, säger rektor Häggner förnöjt. Sågtorpsskolans rektor Kerstin Häggner och Kristoffer Strehlenert. Information: kerstin.haggner@nacka.se Skola för hållbar utveckling Kulingens förskola, Kummelnäs förskola och Sågtorpsskolan i Boo (se artikel) har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling av Myndigheten för skolutveckling. Utmärkelsen tilldelas förskolor, skolor och vuxenutbildningar som arbetar framgångsrikt med hållbar utveckling i sin pedagogiska verksamhet och undervisning. Grön Flagg Orminge skola och Björknässkolan i Boo har miljöcertifierats med Grön Flagg. Grön Flagg är ett förenklat miljöledningssystem som administreras av stiftelsen Håll Sverige Rent. Det tilldelas förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har ett miljöråd med personal och elever och bestämmer sig för fem konkreta miljömål. Modellskola för hållbar utveckling Björknässkolan utsågs 2007 av Världsnaturfonden som en av tio så kallade modellskolor i Sverige som ska utveckla arbetet med hållbar utveckling i skolan. 16 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

17 NACKA KOMMUNS MILJÖARBETE Effektivare IT i stadshuset I Nackas stadshus pågår ett projekt att minska det totala antalet skrivare, faxar och kopiatorer för att spara el och papper. Den elektroniska maskinparken ska minska från 200 enheter till cirka 40. Det är multimaskiner som har fler funktioner som skall ersätta alla skrivare, faxar och kopiatorer. Det är miljömässigt bättre att ha färre maskiner att underhålla. Det leder också till mindre resursförbrukning samt mindre avfall när maskinerna senare skall skrotas. Vi på IT-enheten räknar också med 30 procent mindre pappersförbrukning genom att se till att alla utskrifter också sker dubbelsidigt, säger Kjell Lindström på IT-enheten i Nacka kommun. Information: kjell.lindstrom@nacka.se Kaffe med rent samvete Kaffekedjor blir etiska, regeringskansliet dricker rättvisemärkt. Nu kan även de kommunanställda i stadshuset dricka kaffe med rent samvete. Samtliga kaffemaskiner har numera krav- och rättvisemärkt kaffe. 156 liter kaffe per person och år konsumerar svenskarna i genomsnitt. Det dricks cirka 1,7 ton kaffe på ett år i stadshuset så det blir lite utdelning för odlarna och kaffearbetarna som satsat på certifierat kaffe. Kaffet är något dyrare än traditionellt kaffe men det tycker vi det är värt, säger Svante Nordell, Affärsområdeschef hos Nacka Partner. Information: svante.nordell@nacka.se = Miljöanpassad taxa för personalens parkering Under våren 2007 genomfördes en resvaneundersökning för att se hur Nacka kommuns medarbetare tog sig till och från jobbet. Trots att många av medarbetarna bor i eller nära Nacka tog 38 procent bilen till jobbet. En miljöanpassad taxa kommer att tas fram för personalens parkering vid stadshuset. Parkeringen kommer att kosta mer ju mer man utnyttjar parkeringsplatserna, med undantag för miljöbilar som har fri parkering. Syftet är att stimulera till ökat användande av kollektivtrafik och alternativa ressätt till jobbet. Information: eva.scharin@nacka.se Resepolicy klimatanpassas Kommunstyrelsen fattade under året flera beslut för att miljöanpassa resandet på kommunen. Bilpool och ny resepolicy ska göra Nackaanställda klimatsmartare på jobbet. Vid möten som kräver resor skall man först se om det personliga mötet kan ersättas med telefon eller videokonferens. Om resan ändå måste göras, ska den anställde helst åka kollektivt eller cykla. Går inte det så skall man använda en miljöbil från kommunens egen bilpool. Är man flera så är det samåkning som gäller. Den som trots alternativen anser sig måste ta sin egen bil och om det inte är en miljöbil kommer att behöva sin chefs skriftliga godkännande, säger miljöutvecklare Eva Scharin i Nacka kommun. NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

18 INTERNATIONELLT SAMARBETE Skolsamarbete med USA spar energi i Nacka Många av Nackas skolor samverkar med skolor i USA för att lära sig spara energi i projektet Peak. På Myrsjöskolan i Boo kan man nu följa upp skolans elförbrukning timme för timme. Myrsjöskolan har varit med i Peak alltsedan Nacka kommun år 2001 började samarbeta med grundaren av Peak-projektet John B. Phillips och olika skolor i Kalifornien. Peak betyder topp och projektet kom till när Kalifornien fick elkris och ett akut behov att kapa topparna i elförbrukningen. Tanken var att barnen skulle förmedla vad de lärt sig i skolan om energispararande till sina hem. Då projektet startade i Nacka var det högstadieelever som fick energiundervisning inom ramen för Peak men de senaste åren har fokus skiftats till år 1-6. Förändringen har slagit väldigt väl ut då de yngre barnen är mer entusiastiska och har större benägenhet att ändra sina vanor än de äldre barnen, säger Björn Söderkvist som är rektor på Myrsjöskolan. Hon visar upp innehållet i den Peak-låda som snart ska börja användas i undervisningen, en pärm som översatts från amerikanska till svenska förhållanden med laborationer och bakgrundsfakta, samt diverse material som behövs för experimenten. Pärmen håller på att utvärderas och när det är klart ska Peaklådan marknadsföras till alla skolor i Nacka, säger Karin Skarstedt. Under delar av terminen för eleverna på Myrsjöskolan energidagbok, där de noterar aktiviteter som drar el, elapparater som slås på, tändning och släckning av lampor med mera. Resultaten jämförs sedan med kamrater och lärare. Helt klart påverkar eleverna också sina föräldrar och det är en påverkan som verkar uppskattas. Ett tecken på det är att Karin Skarstedt fått föräldraföreningens initiativpris för sitt engagemang i Peak. Information: bjorn.soderkvist@nacka.se och karin.eliasson.skarstedt@nacka.se De skolor i Nacka som deltar i Peak (se faktaruta) har varit på studiebesök till Kalifornien för inspiration och utbyte av erfarenheter. I Los Angeles fick man bland annat se att en skola mätte sin energiförbrukning och som en följd av det hade sparat USD på ett år. Myrsjöskolan tyckte idén var god och har nu som första skola i Nacka möjlighet att följa sin elförbrukning, timme för timme, via en webbsida. Än så länge mäts bara elförbrukningen för hela skolan, men vi hoppas snart kunna särskilja olika byggnader, fast utrustningen har inte kommit på plats ännu, säger Björn Söderkvist. På sikt hoppas Björn att eleverna ska kunna få del av den vinst skolan kan göra på en lägre energiförbrukning till sina klasskassor. Karin Skarstedt arbetar som lärare för klass F-6 på Myrsjöskolan men är också en av två projektledare för Peak i Nacka kommun. Karin Skarstedt, lärare klass F-6, Myrsjöskolan Skolor i Nacka kommun som deltar i Peakprojektet Skolor: Björknäs, Boo Gårds, Ekliden, Igelboda, Järla, Myrsjö, Orminge, Sickla, Sigfridsborgs, Stensö, Sågtorps och Älta. Förskola: Boo gårds förskola 18 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

19 MILJÖNYCKELTAL LTA-system, antal abonnenter Antalet abonnenter med LTA-system (LättTryckAvlopp) ökar stadigt genom VA-utbyggnaden i förnyelseområden. Under 2007 tillkom cirka 100 enheter och totalt har Nacka kommun 1277 st vid senaste årsskiftet. Genom VA-utbyggnaden tas gamla undermåliga avloppsanläggningar ur drift vilket minskar belastningen i Nackas sjöar Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person Diagrammet redovisar olika källor till koldioxidutsläpp inom Nacka kommun. Nackas andel av de utsläpp som sker i andra kommuner i länet inräknas inte, till exempel från fjärrvärmeanläggningar. De totala koldioxidutsläppen i Nacka har minskat med cirka 630 kg/person sedan Minskningen har främst skett inom energisektorn genom ökad användning av andra energikällor än fossila bränslen. Källa: Luftvårdsförbundet totalt 2853 totalt 2604 totalt 2467 totalt Industri Arbetsmaskiner Sjöfart Vägtrafiken Energisektorn Hushållsavfall, kg/invånare Med hushållsavfall avses här säck- och kärlsopor, grovavfall samt insamlade kläder. Den insamlade mängden hushållsavfall har varit ganska konstant de senaste åren. Under 2007 medverkade 3,0 Nacka i en TV-kampanj om materialåtervinning. Insamling av farligt avfall, kg/invånare Nacka började under 2007 med mobil hämtning av farligt avfall som komplement till möjligheten att lämna på miljöstationer och återvinningscentraler. Kommunen deltog även i en TV-kampanj för insamling av batterier i produkter. 2, ,0 1,5 2,6 2,1 2,3 2, , , ,5 0, Sverige Sverige 2006 NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT

20 0,0 MILJÖNYCKELTAL Totalt Hushållens energianvändning, MWh/person Diagrammet redovisar hushållens genomsnittliga användning av energi för uppvärmning och el i hemmet. Hushållen i Nacka använder mer el och mindre andra bränslen jämfört med andra kommuner i länet och riket. Detta beror på att förhållandevis många Nackahushåll använder direktverkande el och värmepumpar för uppvärmning. Totalt 9,6 Totalt 9,5 4,8 4,8 Totalt 8,1 Totalt 8,2 4,4 4,6 Andelen villahushåll som komposterar själva Andelen villahushåll som komposterar har minskat något de senaste åren efter en tidigare ökning från 13,0 procent ,8% 13,7% 13,5% ,8 4,7 3,7 3, El Bränsle Insamling av elavfall, kg/invånare Siffrorna avser insamlingen från kommunens återvinningscentraler i Skuru och Östervik men inte det elavfall som lämnas med grovavfallet. En orsak till den ökade mängden elavfall under 2007 kan vara att många hushåll har bytt ut sina TV-apparater. Återvinning av metallförpackningar, kg/invånare Från 2006 ingår bara hushållens insamling, tidigare ingick även företagen. 20 2,0 15 1,5 10 1,0 5 0,5 0 5,9 6,0 7,6 17,1 0,8 0,6 1,8 17, Sverige Sverige NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

21 GODA EXEMPEL FÖRETAG Gant i Nacka strand satsar på global vattenomsorg I vårkampanjen 2007 samarbetade modeföretaget Gant med Jean-Michel Cousteau, son till dykarlegenden Jacques Cousteau, och hans skötebarn den ideella miljöorganisationen Ocean Futures Society. Jean-Michel Cousteau har, tillsammans med sina två barn, Celine och Fabien Cousteau, ägnat sitt liv åt att upplysa om och inspirera till miljömedvetenhet kring livet i havet. Temat för reklamkampanjen var vatten och miljö. Jean-Michel Cousteau och hans barn poserade i Gants marina mode. Som tack för hjälpen sponsrar Gant Ocean Futures Societys verksamhet. Jean-Michel Cousteau ska använda pengarna till att sprida ännu mer kunskap om miljöförstöringen i undervattensvärlden. Gant är ett svenskt* modeföretag som har sitt huvudkontor i Nacka strand och driver och utvecklar ett globalt varumärke med rötter i den amerikanska östkusten. Tollare folkhögskola satsar på miljöcertifiering Att visa miljöhänsyn är inget nytt för Tollare folkhögskola. Värmepumpar och kompostering har man haft länge. Men genom att diplomera sig enligt kravstandarden Svensk miljöbas får man ordning och reda och koll på hur miljöarbetet utvecklas under tiden. Syftet med Svensk miljöbas är att underlätta för företagen att arbeta med ständiga förbättringar och sätta mål för sitt miljöarbete. Nacka kommun har varit med i uppbyggnaden av Svensk Miljöbas diplomeringsmodell. Vi tycker det är viktigt att det finns en gemensam standard så att det blir lättare för exempelvis inköpare att bedöma kvaliteten i miljöarbetet, säger miljöutvecklare Eva Scharin. Arbetsmodellen testas på några företag, ett av dem är Tollare folkhögskola i Saltsjö-Boo. Tollare folkhögskola ligger i vacker herrgårdsmiljö och ägs och drivs av IOGT-NTO. De har under 2007 arbetat med miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas kravstandard. Magnus Hallrin är fastighetsskötare på skolan och den som jobbar för att miljöcertifiera skolan. Uppvärmningen sker med värmepumpar. Olja som spetslast och städkemikalier har visat sig vara de största miljöbovarna säger Magnus och berättar att målsättningen är att inom kort fasa ut oljan helt och ersätta den med pellets. Visioner saknas inte. Diskussion förs med Boo Energi att bygga ett vindkraftverk i området för att producera egen el. Information: magnus.hallrin.tollare@folkbildning.net *Gant ägs sedan mars 2008 av ett Schweiziskt familjeföretag. NACKA HÅLLBARHETSBOKSLUT