Klimatinvesteringsprogram i mål

Transkript

1 Klimatinvesteringsprogram i mål Röster och resultat

2 FOTO: DANIEL SKOG Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN Naturvårdsverket 2013 Tryck: CM gruppen AB, Bromma 2013 Form: AB Typoform/Love Lagercrantz Upplaga: ex Text: Intervjuer, reportage; David Dahmén, Lise-Lotte Nilsson, Gunnel Bergström, Mosebacke Media Övrig text: Naturvårdsverket Omslagsbild: Dan Lepp/Johnér

3 Innehåll 4 Klimatinvesteringsprogram 7 Miljardinvesteringar för minskade utsläpp 8 Samhällsnytta års klimatarbete i Linköping 12 Hållbara städer 16 Avfall 19 Energi 22 Transporter 24 Information 26 Kunskapsspridning 28 Guldklimpar 30 Samverkan 32 Stärkt klimatarbete 34 Faktadel Klimateffekter, 35 Bidragsfördelning, 37 Övrigt, 39 Utvärderingar, 40 Programtabell, 41 FOTO: NATURVÅRDSVERKET Ledare av Maria Ågren Klimatinvesteringsprogrammen i mål men resan går vidare DET ÄR ROLIGT ATT SE ATT SÅ gott som alla projekt nu är färdiga och gett så goda resultat, tack vare kommunernas, regionernas och företagens framsynta och långsiktiga arbete. Totalt inklusive LIP (Lokala Investeringsprogrammen ) rör det sig om genomförda projekt i hela landet med ett statligt stöd på drygt 5,5 miljarder och en total investering på 22 miljarder kronor vilket sammantaget gör dessa program till Sveriges största miljösatsning genom tiderna. INOM KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMEN handlar de flesta åtgärderna om klimat och energi, som biogas, goda belysnings lösningar, fjärrvärme och fjärrkyla, smarta trafiklösningar och energi effektiva byggnader. Klimp reducerar årligen CO 2 -utsläppen med drygt ton per år. Detta motsvarar ungefär bilars körning under ett år. Uträknat över alla projektresultats förväntade livslängd sparar Sverige in ca 11 miljoner ton CO 2. PROGRAMMEN HAR OCKSÅ gett nya kunskaper och erfarenheter, skapat samverkan, åstadkommit många goda projektresultat vad vi kallar goda exempel och gett dynamiska ekonomiska utvecklingseffekter på en miljö- och klimatgrund i offentlig sektor och näringsliv. Projekten bidrar till flera av miljömålen, framför allt klimatmålet och målet God bebyggd miljö. Många aktörer vittnar om att stödet varit en kritisk resurs, som bidragit till genomförandet av miljöinvesteringar. PROGRAMMEN HAR OCKSÅ gett näringslivet många nya demo- och referensanläggningar. Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö har många intressanta miljöaspekter och direkt och indirekt främjat svensk miljöteknikexport. Naturvårdsverket arbetar systematiskt med att lyfta fram de bästa projektresultaten i form av goda exempel och sprida dem till andra. Det är vår förhoppning att dessa goda exempel, projektresultat och erfarenheter ska leda oss vidare på färden mot det hållbara samhället. Maria Ågren GENERALDIREKTÖR NATURVÅRDSVERKET

4 Klimatinvesteringar har gjorts inom de sektorer i samhället som har störst klimatpåverkan. Inom avfallssektorn har det framförallt handlat om biogasproduktion. FOTO: ROSIE ALM Klimatinvesteringsprogram ett verktyg för att nå det svenska klimatmålet Det svenska Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp, avslutades De 124 olika programmen har omfattat 751 projekt över hela landet. 1,2 miljarder kronor har fördelats i bidrag och bland annat resulterat i en minskning av koldioxidutsläppen med cirka ton årligen. 4

5 KLIMP VAR ETT AV FLERA verktyg för att nå det svenska klimatmålet som det formulerades i den svenska klimatstrategin De projekt som genomförts med bidrag under åren 2003 till 2008 beräknas minska utsläppen av växthusgaser med ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar cirka en femtedel av delmålet som var att medelvärdet för utsläppen under perioden skulle vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Klimp på tre ben Syftet med Klimp har varit att bidra till det svenska klimatmålet på tre sätt: ➊ Genom investeringar som reducerar utsläppen av växthusgaser och minskar energianvändningen. ➋ Genom ökad samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra lokala aktörer. ➌ Genom att i samband med investeringar sprida kunskap och erfarenheter till andra för ökad stimulans av det lokala klimatarbetet. De bästa projekten Det är endast de bästa projekten i de bästa klimatinvesteringsprogrammen som fått stöd från Klimp. Det har krävts bra klimatstrategier, helhetsperspektiv, samverkan och bidragseffektivitet. Fokus har legat på att åstadkomma direkta, mätbara klimateffekter i ett långsiktigt perspektiv. Projekten inom ett klimatinvesteringsprogram har till största delen utgjorts av fysiska investeringar samt folkbildnings- och informationsinsatser för kunskapsspridning. Investeringarna har gjorts i sektorer med störst påverkan på klimatet; avfall-, energi- och transportsektorerna. Möjligheter har funnits för aktörerna att göra förändringar under programtiden. Bred samverkan En regional eller lokal aktör, exempelvis en kommun, har inventerat energi- INTERVJU MED Åsa Söderberg Sympatiskt med förebilder Klimp krävde att man kom med bra och övertygande idéer. Det var en väldig styrka med det här stödet, säger Åsa Söderberg, chef för enheten för forskning och utvärdering på Naturvårdsverket. ÅSA SÖDERBERG HAR GEDIGEN kunskap om Klimp och var med om att utarbeta Naturvårdsverkets hantering av stödet. Idag tycker hon att det känns väldigt roligt att Naturvårdsverket arbetar vidare med programmet från andra utgångspunkter. Jag tycker till exempel att tanken med att hitta goda exempel har varit väldigt sympatisk. Att de duktigaste fått gå före för att sedan bli förebilder för de övriga. Sedan är det också utmärkande för Klimpbidragen att man krävt kvantifierade resultat, en genomtänkt klimatstrategi och ett planerat informationsarbete. FOTO: NATURVÅRDSVERKET Det faktum att kommuner med större resurser hade ett visst övertag när det gällde att arbeta fram bra projektförslag kunde man dock inte helt komma runt, påpekar Åsa Söderberg. Det fanns givetvis skillnader när det gällde enskilda kommuners möjligheter att formulera ansökningar. Ett sätt att komma till rätta med detta var att mindre kommuner kunde söka särskilt stöd i sitt arbete med att utveckla klimatstrategier, som var en förutsättning för att få Klimpbidrag. Sedan blev det också så att många kommuner hjälpte varandra. Det krävdes mycket arbete innan Klimpbidragen kunde betalas ut, både för Naturvårdsverket och för dem som sökte bidrag, minns Åsa Söderberg. Där hade vi stor hjälp av att till exempel kunna svara på frågor om vad olika insatser får för miljöeffekter genom den kunskapsdatabas vi byggde upp i Miljöinvesteringsregistret (MIR). Det var inte så lätt att få näringslivet att söka medel genom Klimp. Och det har sin förklaring, påpekar hon. Företagen tyckte ibland att ansökningstiden var för lång. Formen passade dem helt enkelt inte. Samtidigt råder det inget tvivel om att Klimp lett till en betydande minskning av utsläppen av växthusgaser och att insatserna dessutom haft en påtaglig hävstångseffekt på vissa områden, till exempel för fjärrvärme och biogasproduktion. Klimp har också skapat nya kontaktnät och fört in mycket ny kunskap och värdefulla erfarenheter, inte minst i kommunerna. I så motto har programmet nått de uppställda målen, konstaterar Åsa Söderberg. DELEGATIONEN FÖR HÅLLBARA STÄDERS CHRISTINA LEIDEMAN OM HÅLLBARARE SAMHÄLLE

6 situationen och utsläppen av växthusgaser inom sitt geografiska område. Därefter har man identifierat de projekt som kan förbättra klimat- och energisituationen bland annat genom att upprätta en klimatstrategi. Detta har gjorts i bred samverkan med de offentliga och privata aktörer som kunnat bidra. De mest effektiva projekten har därefter samlats i ett fyraårigt program. Bedömningar av expertmyndigheter Ansökningarna har behandlats av Naturvårdsverket som, tillsammans med berörda länsstyrelser samt Trafikverket (tidigare Vägverket), Boverket och Energimyndigheten, bedömt programförslagen och dess projekt. De bästa programmen har beviljats bidrag till de projekt som gett störst utsläppsminskning per bidragskrona. Bidragets storlek har utgjort i genomsnitt 30 procent av den totala beräknade investeringskostnaden. När ett program har genomförts och slutrapporterats till Naturvårdsverket har måluppfyllelsen bedömts, varefter bidragets storlek slutligt har bestämts. STYRKOR Möjliggör systemtänkande och helhetssyn Bygger på lokala förutsättningar; skapar lokalt engagemang Stärker kommunernas roll Stimulerar samverkan mellan lokala aktörer Främjar långsiktiga strategiska arbetssätt Positiva drivkrafter; lyfter fram de som är bäst i klassen Kommer åt det som inte är lönsamt idag men kan bli det på sikt SVAGHETER Svårt ibland att i förväg kvantifiera miljö effekten av ett projekt Svårt att bedöma vilka projekt som är lönsamma utan bidrag Gynnar redan ambitiösa kommuner och missgynnar små Mot ett hållbarare samhälle Det finns likheter mellan Klimp och det stödsystem som Delegationen för hållbara städer (DHS) arbetat med. Genom att såväl Klimp-programmen som DHSprojekten fått ekonomiskt stöd för merkostnader kunde ambitionsnivån höjas. Det driver på utvecklingen mot ett mer hållbart sam hälle, säger delegationens kanslichef Christina Leideman. VI KONTAKTADE TIDIGT Naturvårdsverket för att få initierad information om LIP (Lokala investeringsprogram) och Klimp och tillgång till verkets erfarenheter. Det gav en väldigt bra överblick och vi fick en hel del goda råd. Följden blev att vi kunde gå snabbare fram när vi arbetade fram vårt eget stödsystem. Vi fann också att flera av dem som sökte ekonomiskt stöd från delegationen, framförallt kommunerna, var vana vid att driva den här typen av projekt genom erfarenheterna från LIP och Klimp, konstaterar Christina Leideman. Vi har haft många gemensamma stödmottagare och vissa projekt har hakat i varandra, även om stödsystemen Outnyttjade bidrag Ursprungligen beviljades 1,8 miljarder i bidrag. Under genomförandet av programmen har en del projekt minskat i omfattning och andra har lagts ned. I vissa fall har det slutliga bidraget minskat på grund av dålig måluppfyllelse och berörda programägare har fått betala tillbaka tidigare beviljade bidrag. Outnyttjade bidrag kunde sparas och användas i senare Klimpomgångar. INTERVJU MED Christina Leideman arbetat med olika uppdrag. Våra projekt har i allmänhet varit bredare medan Klimp gått mer på djupet. Vi har också haft nytta av det stora nätverk som finns inom LIP och Klimp. I delegationens uppdrag ingår bland annat att förbättra förutsättningarna för samverkan mellan det offentliga och näringslivet. För att bättre förstå framgångsfaktorer för sådan samverkan inledde vi detta arbete med en enkät- och intervjuundersökning tillsammans med Naturvårdsverket, berättar Christina Leideman. Undersökningen omfattade LIP- och Klimpprojekt som kommuner och privata aktörer genomfört i samverkan. Frågorna gällde programmen, samarbetet kring dessa och resultaten. Det visade sig att de program man upplevde att man haft bäst samarbete kring, också var de som uppvisade de bästa resultaten. Andra framgångsfaktorer, som kunde identifieras genom undersökningen, var vikten av ömsesidig ekonomisk nytta. Detsamma gällde samverkan i tidigt skede och förankring av projektmålen. Detta var viktiga erfarenheter som vi kunde ta med oss i delegationens arbete, noterar Christina Leideman. FOTO: MILJÖDEPARTEMENTET 6

7 Klimatinvesteringarna i landets kommuner har medfört utsläppsminskningar till fördel för flera miljömål. De har rönt stor uppmärksamhet i media under åren och inneburit ett lyft för det svenska klimatarbetet. Miljardinvesteringar för minskade utsläpp DEN TOTALA MILJÖINVESTERINGEN inom ramen för Klimp uppgår till cirka 6 miljarder kronor. Av dessa miljardinvesteringar har bidrag på 1,2 miljarder kronor fördelats till klimatinvesteringar, administrations- och informationsinsatser i sammanlagt 751 projekt. Aktörer och tillika bidragsmottagare har omfattat 62 kommuner i landets samtliga län men även kommunalförbund, landsting och företag. Minskade koldioxidutsläpp Investeringarna har gjorts inom avfall-, transport- och energisektorerna. Framförallt har det gällt biogasproduktion, satsningar inom väg-, sjö- och spårbunden trafik, energieffektiviseringar i byggnader och omställning till förnybar energiproduktion och distribution. De genomförda projekten har minskat växthusgasutsläppen med sammanlagt ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka bensinbilar. Med hänsyn till projektens olika livslängd beräknas den totala minskningen av utsläpp till cirka 11 miljoner ton. Den största utsläppsminskningen står de biogasrelaterade projekten för med cirka en fjärdedel av Klimps totala utsläppsminskning. Även fjärrvärmeprojekten har bidragit med stora utsläppsminskningar. Minskad energianvändning Projekten har också medfört en energibesparing per år med GWh. Denna har främst uppstått som följd av omställningen från fossila till förnybara energislag. De största energiminskningarna har skett inom kategorierna Energi (produktion/ distribution) med ca 344 GWh per år och Transporter (vägtrafik) med ca 293 GWh per år. Vidare har elanvändningen minskat sammanlagt med cirka 334 GWh per år vilket motsvarar den totala elförbrukningen i ungefär eluppvärmda villor. Positiv inverkan på miljömålen De flesta projekt har bidragit till positiva effekter på Sveriges miljökvalitetsmål. Så gott som samtliga projekt inom sektorerna avfall, transport och energi stöder målet Begränsad klimatpåverkan genom den minskade mängden koldioxidutsläpp. Men även andra miljömål som Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö främjas av minskade utsläpp av bland annat fosfor, kväve, svavel, stoft och kvävedioxider. KOLLAGE: WESTANDERS 7

8 Ikea värms och kyls från underjorden Ikea Helsingborg invigdes i september Kunder välkomnades till ett varuhus som använder enbart förnybara källor för el, uppvärmning och kylning. Att el bilar kan laddas och matrester bli till biogas hörde också till Ikeas strävan att ligga i miljöfronten. Men den viktigaste nyheten låg nog under jord. I HELSINGBORG SKAPADE vi ett borrhållslager för att säsongslagra kyla och värme genom att utnyttja berggrundens egna temperaturskillnader, förklarar Roland Hedlund, tidigare teknisk chef för Ikea Fastigheter AB. Av de fem miljoner kronor som Ikea satsade på anläggningen, kom från Klimp. Vi sökte bidrag från Klimp för att visa att Ikea ligger i framkant när det gäller miljö, fortsätter Roland Hedlund. Effektiv geoenergi För Ikeas anläggning i Helsingborg borrades 70 brunnar till 160 meters djup för att ta vara på berggrundens energi. Med hjälp av värmepumpar lagras även sommarens överskottsvärme för att värma varuhuset på vintern, medan vinterns kyla lagras för att kyla byggnaden på sommaren. Systemet bygger på flera innovationer, förklarar han: INTERVJU MED Carola Gunnarsson Imponerande arbetsinsatser Klimp har fungerat väldigt bra för många av landets kommuner. Bidragen har banat vägen för imponerande arbetsinsatser och bidragit till att sprida kunskaper om centrala klimatfrågor, säger Carola Gunnarsson, vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). KOMMUNERNA HAR VISAT ett påtagligt engagemang och ansträngt sig till det yttersta för att få till stånd bra projekt. Frågan är nu hur vi ska sprida de här framgångarna och få in de goda exemplen i den ordinarie verksamheten i samtliga landets kommuner. Att hitta den nyckeln är den stora utmaningen, tillägger Carola Gunnarsson. För att uppnå bästa resultat behövs goda relationer med både kommuninvånare och näringsliv. Det är förutsättningen för att projekten ska kunna genomföras väl och få bestående effekter. Det här lyckades man också med, konstaterar hon. Carola Gunnarsson gläds åt det stora intresset och den breda uppslutningen kring Klimp från kommunernas sida. En enkät som nyligen genomförts av SKL bekräftar också det stora och ökade intresset för åtgärder som på olika sätt värnar om klimatet. Hon understryker också vikten av att politikerna engagerar sig. Det är oerhört viktigt med ett brett politiskt engagemang och ledarskap. Politikerna måste finnas där och vara väldigt FOTO: JAN STORM tydliga när det gäller att visa på vikten av klimatarbete i kommunerna. Carola Gunnarsson skulle gärna se ett fortsatt och mer långsiktigt stöd som också var mindre administrativt betungande, särskilt för de mindre kommunerna. Hon nämner den norska modellen där staten föreslagits kunna köpa utsläppsminskningar genom olika åtgärder i kommunerna. Den här typen av finansiering, som premierar goda resultat, kan sätta ytterligare fokus på det lokala klimatarbetet. Den gör också att frågan hamnar högt på kommunledningens dagordning samtidigt som den administrativa bördan minskar, avslutar hon. 8

9 Det har en flexibel design. Man kan välja mellan cirka 70 procents frikyla enligt en europeisk design eller 20 procents frikyla enligt en amerikansk design. Då kan vi klara framtida förändringar. En annan innovation är att man kopplat samman borrhål genom en helt ny typ av samlingsbrunnar, som är lätta att nå. Systemval med geoteknisk lösning för värme och kyla har de senaste åren fått en kraftig utveckling, i takt med att kunskap och teknik utvecklats. Även värmepumparna i systemet drivs av förnybar el, från Ikeas egna vindmöllor i Dalarna, berättar Roland Hedlund. FOTO: JOHAN PERSSON Ikea blir förnybart Om Ikeas miljöambitioner vittnar särskilt satsningen IGR, Ikea Goes Renewable , som innebär att alla Ikeavaruhus världen runt ska drivas av förnybara energikällor. I vårt arbete har vi stort stöd av Energimyndigheten, som informerat om såväl olika energikällor som krav från statsmakten och EU. Vi studerar också livscykelanalyser av hur energikällor påverkar miljön, även om metoderna än så länge inte är så sofistikerade, säger Roland Hedlund. Fler varuhus i fler länder Geoenergisystem är en växande industriell bransch som skapar många nya jobb. I flera länder vädrar tillverkare av borrutrustning, värmepumpar och andra komponenter morgonluft. Investeringskostnaderna har minskat avsevärt genom allt modernare teknologi, säger Roland Hedlund och räknar upp några exempel: IKEA AB 2007 Åtgärd 2.0 Geotermisk energi för nytt varuhus i Helsingborg Miljöinvestering 5 Mkr Bidrag 600 Tkr Minskad elanvändning MWh/år Miljömål Begränsad Klimatpåverkan, God bebyggd miljö Ikeas varuhus i Helsingborg blev starten för fler varuhus med innovativ teknik för uppvärmning. Varuhuset i Malmö värms och kyls också underifrån, men genom ett akvifersystem, där vi arbetar med grundvatten. Ikeavaruhus i Karlstad och Uppsala har liknande borrhålslager som det Samhällsnytta SAMMANFATTNING Innovationer, teknik och ekonomi. Utvärderingar visar att klimatinvesteringsprogrammen bidragit till utvecklingen av miljöteknik och gröna innovationer samt att framväxten av nya teknikföretag har främjats. Fullskaliga demonstrationsprojekt och referensobjekt för näringslivets teknikföretag har etablerats. Biogasbranschen har fått en kickstart och Sverige anses vara ett föregångsland för rening av biogas till fordonsgaskvalitet. Exempel på tekniska innovationer finns bland annat inom områden som behandling av rötrester, användning av snökyla och frikyla, bergvärme, flytande biogas och superisolerade byggnader. När det gäller export av teknik- och systemlösningar är det svårare att sammanfatta vad resultaten pekar på. Miljölösningar som bidragit till att skapa hållbara stadsdelar visar framgångsrika i Helsingborg. Närmast i tur står Uddevalla och Borlänge. Ikea har även skapat borrhålslager för att utnyttja geoenergi i varuhusanläggningar i Italien, Spanien, Norge, Finland och USA. exportmöjligheter. Hammarby Sjöstad och Västra hamnen i Malmö är exempel på sådana skyltfönster. Likaså finns stor exportpotential inom biogasteknik och avfallshantering. Vissa specifika tekniklösningar framhålls som lämpade för export, till exempel rening av avloppsvatten, kretsloppsanpassat byggmaterial och ny filterteknik i arbetsfordon. En utvärdering som genomförts av Naturvårdsverkets enhet för samhällsekonomiska analyser visar att den aggregerade nyttan av miljöeffekter i form av minskade utsläpp överstiger statens kostnader för Klimp. Beräkningar visar att drygt 61 procent av den totala CO2-minskningen inte skulle ha uppnåtts utan Klimpbidrag. Mer om detta finns i rapporten Klimatinvesteringsprogrammen Klimp Slutrapport ISBN

10 Hela kommunen har känt en växande stolthet över det som åstadkommits, säger Helena Kock-Åström, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Linköping. FOTO: DAVID DAHMÉN Helena Kock-Åström om 13 års arbete med LIP och Klimp: En fantastisk resa Anslagen till klimatinsatser inom ramen för LIP och Klimp har betytt väldigt mycket för att sätta miljön i centrum för Linköping. Programmen har gjort att viktiga miljösatsningar kunnat tidigareläggas. DET HÄR HAR VARIT en bra grund för det fortsatta miljöarbetet i Linköping, säger Helena Kock-Åström som varit med nästan ända från starten av LIP 1999 (Lokala Investeringsprogram föregångare till Klimp) till genomförandet av det fjärde och sista uppföljande Klimpprogrammet Helena Kock-Åström sjuder av entusiasm när hon redogör för allt som åstadkommits inom ramen för LIP och Klimp. Mest iögonfallande är den flotta av biogasbussar som trafikerar staden och där merparten av bränslet produceras lokalt. Den speciella paketeringen med ett fokus och ett gemensamt mål har betytt mycket för miljön och klimatfrågan i synnerhet. Politikerna har varit med hela vägen och de pengar som behövts har också avsatts, säger Kock-Åström. Spännande resa Kock-Åström gör bedömningen att samtliga inblandade parter lärt sig väldigt mycket under resans gång och att det varit spännande att se insatserna växa fram. Även om stödet till lokala investeringsprogram (LIP) hade ett annat fokus än Klimp, har programmen haft klara beröringspunkter, menar hon. 10

11 När Klimp kom visste vi hur vi skulle göra eftersom upplägget var ganska likartat. LIP och Klimp har varit pådrivande för miljöomställningen i hela Linköping, konstaterar Kock-Åström vidare. Det gäller framför allt satsningen på fjärrvärme och utbyggnaden av biogasproduktionen. Biogassatsning Biogasen har spelat en central roll för att skapa ett bättre klimat i Linköping. Ett nära och snabbt växande samarbete med näringslivet har drivit på den här utvecklingen. Det handlar bland annat om Cleantech Östergötland som arbetar intensivt med att stödja lokala miljöteknikföretag på hemmaplan och samtidigt hjälpa dem att etablera sig på exportmarknaden, bland annat när det gäller satsningar på biogas som drivmedel. Det här är en kunskapsintensiv process kring miljöteknik och teknisk utveckling där också Energimyndigheten är inkopplad, berättar Helena. Biogas Research Centre är ett annat initiativ där Linköpings universitet samarbetar med kommunen, näringslivet och privata intressen. Helena uppskattar upplägget av LIPoch Klimpinsatserna från Naturvårdsverkets sida. Vi kunde öka vår kompetens och se till att de projekt som fick bidrag verkligen genomfördes. Det var också varit lätt att göra förändringar i de löpande projekten om förutsättningarna ändrades. Helena Kock-Åström tycker att hon fått mycket hjälp av personalen på Naturvårdsverket. Handläggarna fanns alltid till hands och var ett stort stöd i sammanhanget, säger Helena som också uppskattar de krav på folkbildnings- och informationsinsatser som kom redan på LIP-tiden och som sedan förstärktes genom Klimp. Information och samverkan Genom TEMP, ett initiativ för att verka för en klimatsmart livsstil har kommunen samverkat med en rad olika aktörer, allt från kommunala bolag som Tekniska Verken till studieförbund, enskilda företag och föreningar som Cykelbyggarklubben Hymer. Det var ett givande samarbete som det gäller att vidmakthålla, säger Helena Kock-Åström som väntar på vad VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) kommer fram till i sin utvärdering av Klimp. Där tittar man på hur processen fungerat, vad Klimp betytt för det lokala miljöarbetet och i vilken mån näringslivet engagerats. I backspegeln hade Helena Kock- Åström gärna sett ett ännu större engagemang från näringslivet i LIP- och Klimpprojekten. Många företag skyggade lite inför den administration man förknippade med ansökningsförfarandet. Och då gjorde vi ändå stora ansträngningar vid flera tillfällen för att få med det lokala näringslivet. Ett antal företag har ändå engagerats i Klimpprojekten, framhåller Helena Kock-Åström. Det kommunala energibolaget har till exempel låtit privata företag göra de nödvändiga installationerna, sedan man fått Klimppengar för ett fjärrvärmeprojekt. Vi har alltså haft med dessa företag även om de inte stått som åtgärdsägare. Målet för Linköping är att vara en koldioxidneutral kommun år Det är ett jättetufft mål men vi kommer att klara det, konstaterar Helena Kock-Åström. FOTO: NICLAS ALBINSSON LIP OCH KLIMP LINKÖPING Program 1999, 2001, 2003, 2008 Antal åtgärder 57 Miljöinvestering 537 Mkr Bidrag 115 Mkr CO 2 -ekv. minskning ton/år Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning Numera trafikerar biogasbussarna även linjerna mellan Linköping och omkringliggande landsbygd. 11

12 Klimp viktigt stöd för den hållbara staden HÅLLBARA STÄDER Genom att använda Klimp strategiskt bidrog stödet till att skapa byggstenar för hållbar stadsutveckling i Stockholm, Malmö och Göteborg. Klimp placerade också klimatfrågan på den politiska agendan och ökade samarbetet mellan olika aktörer. FOTO: DANIEL SKOG I våra stora städer byggs för ökad hållbarhet. I Malmö ligger lärdomar från Västra hamnen till grund för nya satsningar. 12

13 I ALLA TRE STÄDERNA ANVÄNDES stödet till flera större infrastruktursatsningar, inte minst inom biogasområdet. Produktionen av biogas har ökat. Nya tankstationer har byggts och fler biogasfordon rullar nu på gatorna. Vid sidan av miljövänligare infrastruktur och ny grön teknik, framhåller trojkan betydelsen av att Klimp gav stöd till information och utbildning. Förutsättningen för en hållbar stad är ökad medvetenhet och förändrat beteende. Klimp drev på klimatarbetet i Stockholm Flera Klimp-projekt är idag integrerade i stadens budget. Projekten bidrog också till att skapa politiskt samsyn kring klimat- och miljöfrågorna, säger Gunnar Söderholm, chef för miljöförvaltningen i Stockholm. Klimpsamordnare Carina Tensmyr Hildinger, projektledare på stadsledningskontoret, instämmer, och betonar vikten av statens engagemang: Statliga bidrag placerar helt enkelt projekten högre upp på den politiska dagordningen. Klimp har gjort det möjligt för oss att tänka mer visionärt och ordna skyltfönster mot omvärlden. Klimp har bidragit med flera byggstenar till infrastrukturen i det hållbara Stockholm. Exempel på det är utbyggnad av tankstationer för biogas, och det nya berglagret för kallt sjövatten på Kungsholmen som utgör stommen i fjärrkylanätet. Det utsågs till Gott exempel av Naturvårdsverket. En av de viktigaste förutsättningarna i en hållbar stad är information och utbildning, något som ofta glöms bort. Flera framgångsrika informationsprojekt, som Klimatneutrala Stockholmare, fick draghjälp av Klimp. Det har också varit bra att man redan i ansökan om Klimpbidrag måste redovisa ett informationsprogram, säger Carina Tensmyr Hildinger. I Stockholm är hållbar utveckling framför allt en miljöfråga. Ett tidigt exempel är Hammarby Sjöstad, som fick stöd av Klimps föregångare LIP. Då ansågs miljökraven omöjliga att klara av, berättar Gunnar Söderholm. Därefter skulle Norra Djurgårdsstaden klara av dubbelt så höga krav. Idag är de standard för alla nybyggnationer på stadens mark. Det pågående Järvalyftet (ej Klimpfinansierat, reds. anm.) är en av Stockholms satsningar till en hållbar upprustning av miljonprogramsområdena. Där testas olika tekniker för energieffektivisering och uppvärmning. Hållbara transporter och cykelfrämjande utgör andra delar samtidigt som sociala aspekter av hållbarhet sätts i fokus. Ett kvitto på att vi ligger i framkant fick vi när EU-kommissionen 2010 utsåg Stockholm till Europas första miljöhuvudstad, avslutar Gunnar Söderholm. En bidragande orsak till utmärkelsen är Stockholm ska vara fossilbränslefri år 2050 i kombination med en lång grön historia med investeringar och beslut med goda resultat. Klimp skapade dynamik och tillväxt i Malmö Jag kan inte nog prisa Klimp. Vi är alla överens om att stödet har haft stor betydelse för att utveckla ett hållbarare Malmö, konstaterar Katarina Pelin, direktör på miljöförvaltningen i Malmö. Det var väl investerade pengar för staten, anser Per-Arne Nilsson, avdelningschef på miljöförvaltningen. Klimp bidrog inte bara till att uppfylla miljömålen utan skapade också dynamik och tillväxt. Båda två anser att Klimp resulterat i en vassare och bredare projektorganisation. Samarbete över förvaltningsgränser och med andra aktörer utgör viktiga byggstenar för den hållbara staden, där alla system hänger ihop. Det är ingen brist på idéer och kunskap i Sverige, men de behöver stöd för att utvecklas, säger Per-Arne Nilsson. Klimp delfinansierade en demonstrationsanläggning för en soldriven stirlingmotor. Det är en innovativ teknik, som företaget nu fick möjlighet att testköra. Det är också bra att projekten inte varit så tekniskt låsta, en del udda FOTO: MICKE LUNDSTRÖM Det nya berglagret för kallt sjövatten i Stockholm utgör stommen i stadens fjärrkylanät. HÅLLBARA STÄDER Klimp Malmö, 2003, 2006, 2007, 2008 Antal åtgärder: 35 Miljöinvestering: 296 Mkr Bidrag: 73 Mkr CO 2 -ekv.minskning: ton/år Klimp Göteborg, 2003, 2006, 2007, 2008 Antal åtgärder: 32 Miljöinvestering: 233 Mkr Bidrag: 78 Mkr CO 2 -ekv.minskning: ton/år Klimp Stockholm, 2004, 2006, 2007, 2008 Antal åtgärder: 27 Miljöinvestering: 478 Mkr Bidrag: 80 Mkr CO 2 -ekv.minskning: ton/år Miljömål Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Frisk luft, Ingen övergödning BOVERKETS MARTIN STORM OM INTRESSANTA PROJEKT HÅLLBARA STÄDER

14 Göteborgs hamn ligger i framkant med nya möjligheter till landanknuten el för ekonomins och klimatets bästa. FOTO: GÖTEBORGS HAMN HÅLLBARA STÄDER projekt blev viktiga. Matpolicy i kommunen var ett sådant. Det började med klimatsmart mat på en skola, men har nu utökats till flera av kommunens verksamheter. Bra projekt ska leva vidare. Antingen i samma form eller skalas upp i flera delar av staden, säger Katarina Pelin, och tar stadsdelen Västra hamnen som exempel. Där har varje nytt projekt blivit bättre än det förra. Det senaste är Fullriggaren som blir ett av Sveriges största områden med energieffektiva byggnader. Och i miljonprogramsområdet Rosengård pågår flera klimatinvesteringar enligt metoder som togs fram i Klimp. I Malmö integreras ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter i hållbar utveckling. Klimp har bidragit till den utvecklingen på flera sätt. Projekten har skapat relationer och byggt nätverk. Det har stärkt kreativiteten och det innovativa tänkandet, säger Per-Arne Nilsson. Katarina Pelin lyfter fram fler framgångsfaktorer, som modiga ledare och det hon kallar ekorrarna: Det är människor som är duktiga på att skapa synergier, få saker att hända och knyta ihop projekt. Vi har många sådana här. Klimp engagerade hela Göteborg Priserna regnar över Göteborgs hamn, som fick Klimpstöd för att installera landanknuten el. Minskade koldioxidutsläpp från fartygen och bättre arbetsmiljö är resultatet. Vi var första hamn i världen med att erbjuda landansluten el med högspänning. Eftersom vi har Sveriges största hamn utgör det en viktig byggsten i infrastrukturen för det hållbara Göteborg, säger Christina Börjesson, direktör på miljöförvaltningen. Det var ett projekt som flera aktörer samlades kring, både stora som hamnen och små som Naturskyddsföreningen, berättar Louise Fäldt, miljöutredare och Klimpsamordnare på miljöförvaltningen. En viktig del i projekten har varit att öka samverkan och utöka nätverken. Vi ville ha med hela staden, och Klimp lockade alla delar, säger Louise Fäldt. Ett bra exempel är informationsprojektet Spara energi i stadsdelarna, som riktade sig till skolorna och de som använder lokalerna. Christina Börjesson håller med, och menar att pengarna har behövts som smörjmedel för att arbeta på ett nytt sätt tillsammans. Alla har känt delaktighet och kunnat påverka. Klimp har gjort det möjligt Hållbara städer SAMMANFATTNING Byggstenar för den hållbara staden. Majoriteten av Klimpprojekten är relevanta för hållbarhet i städerna och ryms inom alla sektorer. En stor del av bidragen är kopplade till utveckling av stadsmiljön, nya tekniska lösningar, samarbetsformer och informationsinsatser för att sprida kunskap och erfarenheter. Projekt över hela landet har tagit itu med stadens miljöproblem att både kommunicera för att förändra attityder och testa ny teknik. I Göteborg ska den hållbara staden vara en stad för alla. Ekonomisk tillväxt, social integration och miljö är alla lika viktiga beståndsdelar. Det är viktigt att våga stå för den visionen. Våra politiker är också mycket tydliga vad gäller budget och mål, som noga följs upp. Det är kanske anledningen till att Göteborg, i hård konkurrens med Malmö och Stockholm, fick The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures. Det tvärvetenskapliga centret, där Göteborgs universitet och Chalmers ingår, ska öka kunskapen om hållbara städer, men Göteborg kommer även att fungera som en experimentanläggning. Nya idéer ska testas i bland annat centrala Älvstaden, som är en ny stadsdel som ska knyta samman staden över Göta älv, och vara ett skyltfönster för spjutspetsteknologi och smarta lösningar. och utgör byggstenar för en hållbar stadsutveckling. Investeringarna har bidragit till energieffektiviseringar i byggnader, smartare gatubelysning, mer fjärrvärme, fjärrkyla och solvärme, fler cykelvägar, omhändertagande av matavfall och ökad mängd biogas som drivmedel samt minskad användning av fossila bränslen. 14

15 INTERVJU MED Martin Storm Klimp blev klipp för alla! Många intressanta projekt har fått luft under vingarna tack vare Klimp. Ytterligare en fördel är att stödet, relativt sett, har varit jämnt fördelat över landet, säger civilingenjör Martin Storm, utredare på Boverket. BOVERKET HAR GRANSKAT de ansökningar om Klimpbidrag, som har rört energi effektivisering i byggnader, såväl bostäder som lokaler. Energieffektivisering är en av de byggstenar som bidrar till hållbar stadsutveckling. Varje år har fyra fem personer samlats för att bedöma ansökningar, och granska slutrapporter. Flera simhallar har fått bidrag till solpoolfångare för att värma upp utomhusbassänger. Både privata och kommunala fastigheter har fått bidrag för att tilläggsisolera vindsbjälklag. De flesta projekt har genomförts med bra resultat, berättar Martin Storm, och nämner två projekt, som också ingått i ByggaBoDialogen. HÅLLBARA STÄDER DET ENA ÄR självbyggeriprojektet Urbana Villor i Malmö. Det utsågs till Guldklimp för att de byggde med bättre isolering och värmeåtervinning än standard. Det andra är de energieffektiva husen i Ängås i Göteborg där man använt den nya produktionsmetoden för fabriksbyggda element som ger täta och energisnåla hus. Det har gjorts ett otroligt fotarbete på lokal och regional nivå. Stödet har lett till ökad energibesparing och Klimp blev verkligen ett klipp för alla och hade gott kunnat fortsätta, säger Martin Storm, Boverket. energieffektivisering samt minskat koldioxidutsläppen. Klimp blev verkligen ett klipp för alla, och hade gott kunnat fortsätta. Det är viktigt att erfarenheterna av Klimp tas tillvara, avslutar Martin Storm. Inte bara resultaten av projekten utan även arbetet omkring, hur stödets struktur såg ut och hur det administrerades. FOTO: ELSA MÅNGÅRD 15

16 Flytande biogas från Lidköping AVFALL Biogas används som drivmedel i lätta fordon och bussar. Men nu kan tunga fordon tanka flytande biogas med högre energitäthet än biogas i gasform. BIOGAS HAR LÄGST koldioxidutsläpp av alla slags fordonsbränsle cirka 8 till 15 gram per kilometer. Business Region Göteborg fick år 2008 Klimpbidrag för ett program, som skulle göra biogas ännu effektivare. Sveriges första anläggning för flytande biogas ligger vid Kartåsen öster om Lidköping. Den består från början av en produktionsanläggning, där avfall från livsmedelsproducenter rötas samt den nyare kondenseringsanläggningen där biogasen görs flytande. En del av den flytande gasen går till fordon i Lidköping och tankställen i närheten. Resten transporteras framförallt till en tankstation i Göteborg, som förser tunga fordon med bränslet. Ägare till kondenseringsanläggningen är Lidköping Biogas (som i sin tur ägs av Göteborg Energi och Lidköpings kommun). Ägare till produktionsanläggningen är Swedish Biogas International Lidköping AB som i denna anläggning även producerar biogödsel. Lidköpings biogasanläggning i Kartåsen består av en produktionsanlägging och kondenseringsanläggning. FOTO: GÖTEBORG ENERGI 16

17 INTERVJU MED Hans Larsson FOTO: GÖTEBORG ENERGI Minskade utsläpp Anläggningen kommer att producera 60 GWh biogas årligen, vilket motsvarar den mängd som behövs för att driva personbilar som kör mil per år. BIOGASPRODUKTION LIDKÖPING Business Region Göteborg 2008 Åtgärd:1.0 Flytande biogas i Lidköping Miljöinvestering: 83,6 Mkr Bidrag: 16 Mkr CO 2 -ekv.minskning: ton/år Minskad energianvändning: 13,6 MWh/år Lidköping 2006 Åtgärd 1. Biogasproduktion i Lidköping Miljöinvestering: 57,6 Mkr Bidrag: 17 Mkr CO 2 -ekv.minskning: ton/år Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ett rikt odlingslandskap, Frisk luft, God bebyggd miljö Avfall SAMMANFATTNING Avfall blir biogas och gödning. Med Klimp har biogasmarknaden vuxit sig stark i Sverige. Så gott som samtliga projekt inom avfallssektorn i Klimp berör biogas. De omfattar cirka 15 procent av den totala bidragsvolymen inom Klimp och har bidragit till en CO 2 -ekv.minskning med en dryg femtedel av Klimps totala CO 2 -ekv. minskning. Även inom transport- och energisektorerna finns många biogasrelaterade åtgärder. Tillsammans står de för cirka en fjärdedel av Klimps totala utsläppsminskning. När bensin och diesel ersätts med så här mycket biogas, minskas bidraget till växthuseffekten med cirka ton koldioxid per år, säger Hans Larsson, projektledare och Klimpsamordnare på Business Region Göteborg. Det fanns redan erfarenhet av att omvandla naturgas till flytande form. Processen kräver att gasen kyls ned till 163 C. Biogas i flytande form tar betydligt mindre plats än i gasform. Den innehåller mer energi per volymenhet och är lättare att förvara och transportera. Då blir marknaden inte lika låst till var man producerar gasen, påpekar Hans Larsson. Tydligare framtid Sverige ligger i täten inom biogasproduktion, särskilt för fordonsbränsle. Österrike, Tyskland, Kina och Polen ställer om till biogas, men där är ändamålet främst el och värme, inte fordonsbränsle. Tyskland har många tankställen för biogas. På sikt skulle Sverige kunna exportera både flytande biogas och/eller kunskap om hur man framställer den. Vi skulle behöva långsiktiga politiska spelregler som gör att man vågar investera i biogasproduktion. Och råvaran avfallet måste komma till anläggningarna i god takt, anmärker Hans Larsson. Biogasen ersätter fossila bränslen och används för både elproduktion, uppvärmning och fordonsdrift. Rötresterna kan användas som gödningsmedel. Investeringarna i Klimp har gjorts i bland annat rötningsanläggningar, produktion av biogas för drivmedel, bidrag till biogasfordon, minskning av metanutsläpp mm. Projekten har genomförts i nästan alla Sveriges län. I topp ligger Skånes och Västra Götalands län. Naturvårdsverket har även delfinansierat Energigas Sveriges webbplats Biogasportalen. Biogas Väst resultat av positivt tänkande Nischbränsle siade en statlig utredning på 1990-talet om biogas i Sverige. Men Västsverige såg fler möjligheter i en egen studie. DET FANNS INTRESSERADE parter, infrastruktur, en del tankställen. Och så fanns den politiska viljan, understryker Hans Larsson på Business Region Göteborg. År 2001 startade projektet Biogas Väst och fick Klimpbidrag 2003 när Business Region Göteborg lämnade sin första Klimpansökan. Avtal slöts mellan Västra Götaland, Business Region Göteborg, Volvobolagen, Borås, Trollhättan, LRF, Göteborg Energi, Vägverket och nuvarande Fordonsgas Sverige, Syftet var att främja biogas som fordonsbränsle från produktion till användning. Projektet har övergått i ett regionalt utvecklingsprogram för kraftsamling kring biogas för fordon Nu är det ett öppet nätverk, som bland annat kan påverka kollektivtrafiken att köra på biogas. Vi har aktörer som kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustrin, drivmedelsföretag och forskare, berättar Hans Larsson och tillägger: Biogas Väst växte med Klimp, eftersom fler parter deltog när projektet fick bidrag. Utan Klimp hade vi inte varit där vi är idag, det har betytt oerhört mycket för utveckling av biogas och dess infrastruktur. NATURVÅRDSVERKETS ULF E ANDERSSON OM NYTTAN MED AVFALL AVFALL

18 INTERVJU MED Ulf E Andersson Vi har fått nytta av avfallet Ungefär 30 procent av alla ansökningar till Klimp har handlat om biogas. Projekten har lett till att organiskt avfall kommit till nytta inte bara som drivmedel och för uppvärmning. Rötresterna förutsatt att de varit giftfria har använts som gödningsmedel. FOTO: NATURVÅRDSVERKET AVFALL NATURVÅRDSVERKET HAR TAGIT emot ansökningar och fördelat bidrag inom Klimp. Verket har även varit expertmyndighet för Klimpprojekten inom avfallssektorn och granskat bedömningar och bidragsbeslut. Ungefär en tredjedel av alla ansökningar om bidrag från Klimp har rört avfall och biogas. Ulf E Andersson, projektledare på Naturvårdsverket, har stor erfarenhet av biogasprojekten i Klimp. Min uppfattning är att Klimp har kickstartat biogasmarknaden i Sverige. Så gott som samtliga biogasanläggningar i landet idag har fått delfinansiering via Klimp. Vi har fått nytta av vårt avfall och dessutom kunnat komprimera avfallsmängden, säger Ulf E Andersson. Biogas kräver integrerad systemlösning. Inom biogaskedjan samlar man in organiskt avfall från olika fraktioner som hushåll, restauranger och industri. Därefter rötas avfallet i en särskild anläggning. Nästa steg är att rena gasen och uppgradera den för att användas i till exempel bussar och fordon. Gasen levereras till bland annat tankställen, bensinstationer, busstationer. Rötresterna kommer också till nytta som gödningsämne inom odling, eftersom de innehåller såväl kväve och fosfor som kalium. Men då är det viktigt att ha koll på att rötresterna inte är giftiga, påpekar Ulf E Andersson. Ulf E Andersson, projektledare vid Naturvårdsverket, ser avfall som en viktig resurs. Han ger exempel på ett klimpprojekt i Helsingborg där gödsel från gård pumpas i en pipeline till en rötningsanläggning. Därifrån går rötresterna tillbaka till gården för att användas som gödning. I takt med att Klimp blev mer känt kom det in allt fler ansökningar till Naturvårdsverket. Ulf E Andersson berättar att det i den senaste omgången ansöktes om tio gånger fler projekt än vad det fanns pengar till. Många av dem som inte fått pengar har dock blivit stimulerade ändå, vet han. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN undersökte vi vad som hade hänt med de projekt som inte blivit beviljade, och det visade sig att 36 procent av projekten hade kunnat genomföras helt eller till större delen ändå. Hela tiden utvecklas ny teknik för att förbättra kedjan. Ulf E Andersson ger ett exempel på en teknisk lösning, där man tvättar rågas med vatten i en scrubber för att separera bort koldioxiden och göra fordonsgas av rågasen. Ulf E Andersson konstaterar också att produktionen av biogas har fungerat speciellt väl tack vare gott samarbete mellan olika förvaltningar och bolag i kommunen, som t ex avfallsoch energibolagen, samt mellan kommunen och företagen. Det har betytt mycket att biogas har kunnat användas som drivmedel i stadsbussar och kommunernas egna tjänstebilar. Man brukar säga att en mycket viktig faktor när det gäller export av miljöteknik är att Sverige är bra på helhetslösningar. Kanske det är därför som vi är världsledande på biogas, avslutar Ulf E Andersson. 18

19 Per Sidetun, vd för Hammarö Energi, är mycket nöjd med fjärrvärmens utbyggnad i kommunen. FOTO: LINN MALMÉN Värmland storsatsade på fjärrvärme ENERGI Med hjälp av Klimp minskar Region Värmland utsläppen med ungefär ton koldioxid per år. Det motsvarar utsläpp från cirka bensinbilar. Storslam i Klimp bidrag lade grunden till de värmländska kommunernas klimatarbete. ENERGIKONTOR VÄRMLAND administrerade Klimpbidraget inom Region Värmland. Där har verksamhetsledaren Dag Hallén varit involverad, även om han inte medverkat ända från starten. Det fanns en praktisk anledning till ansökan: Kommunerna ville genomföra en rad miljöprojekt och behövde hjälp med samordning, säger han. Flera kommuner var för små för att åta sig enskilda projekt. Då trädde Region Värmland in som koordinator och formulerade en gemensam ansökan på 50 miljoner kronor. De närmare 44 miljoner som beviljades, gick till projekt om fjärrvärme, energieffektivisering, skola, folkbildning samt biogastankställe och cykelvägar. Fjärrvärme i Hammarö kommun Högsta prioritet gavs åt fjärrvärmen. Charlottenberg, centrala Grums, Säffle och Arvika fick pengar för att bygga ut fjärrvärmenätet. Den största investe- ENERGIMYNDIGHETENS THOMAS BJÖRKMAN OM VALUTA FÖR PENGARNA

20 Spillvärmen från Stora Ensos kartongfabrik i Skoghall kommer till nytta i Hammarös fjärrvärmenät. FOTO: LINN MALMÉN ENERGI ringen gjordes i Hammarö kommun med drygt 108 miljoner kronor, varav nästan 15 miljoner kom från Klimp. Massor av villor har där sluppit oljeeldning sedan de anslutits till fjärrvärmeverket i Karlstad, som är baserat på biobränsle, berättar Dag Hallén. Hammarö Energis vd Per Sidetun har mer att tillägga: När vi fick bidraget från Klimp år 2004, fanns här redan en del villor som var anslutna till fjärrvärmenätet. Men fortfarande värmde många sina hus med olja, medan en del använde värmeväxlare, direktel eller bergvärme. Per Sidetun berättar att det största arbetet ägde rum Energi SAMMANFATTNING REGION VÄRMLAND 2004, 2007 Antal åtgärder 19, varav fjärrvärmeprojekt: 8 Miljöinvestering 263 Mkr Bidrag 44 Mkr CO 2 -ekv.minskning ton/år Miljömål Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö Då grävdes kulvertar som var kilometer långa, och 848 villor anslöts. Och lite senare, som en efterklang, anslöt sig ytterligare 70 villor. En viktig samarbetspartner var Stora Ensos kartongfabrik i Skoghall, som ligger nära Hammarön. Hammarö Energi kom överens med dem om att utnyttja deras spillvärme i fjärrvärmenätet. Så dels har vi kunnat minska belastningen på miljön. Dels slipper vi själva producera energi genom att elda i vårt lilla nät, utan köper fjärrvärme från Karlstad med spillvärme från Stora Enso, säger Per Sidetun. Bidraget från Klimp gav Region Värmland möjlighet att bygga ut fjärrvärmen i snabbare takt än annars. Om vi hade varit tvungna att elda själva och det inte hade varit möjligt att ansluta sig till det stora fjärrvärmenätet, hade det inte varit värt att satsa på fjärrvärme, konstaterar Per Sidetun och poängterar ännu en framgångsfaktor: Fjärrvärme har inte bara blivit tillgänglig för de stora bostadsrättsföreningarna och fastighetsägarna. Nu har även privatpersoner möjlighet att ansluta sig. Energiomställningar och effektiviseringar tar fart. Energisektorn är ett av Klimps huvudområden med cirka 33 procent av projekten och en bidragsvolym på 511 Mkr. Dessa har resulterat i 40 procent av Klimps totala minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter per år samt i princip hela den minskade elanvändningen i Klimp. Resultatet är främst en följd av omställningen från fossila bränslen till förnybara energislag där även många projekt inom transportsektorn bidragit. Det har bland annat handlat om satsningar på produktion av biogas för drivmedel och uppvärmning, utbyggnad av fjärrvärme, tillvaratagande av spillvärme samt energieffektiviseringar genom till exempel byggnadsisoleringar, fönsterbyten och byte av belysning. De största utsläppsminskningarna har de många fjärrvärmeprojekten bidragit till med cirka 27 procent av den totala CO 2 -ekv.minskningen. Det är framförallt Västra Götalands, Skåne och Värmlands län som satsat stort på fjärrvärmeutbyggnad. Anslutningar till nya bostadsområden, nya kulvertar, nya biogaspannor och sammankopplingar av fjärrvärmenät har dominerat bland projekten. Trafik och framtid De kunskaper som samlats i Värmland tas nu tillvara. Ett nätverk för hållbart byggande har skapats, och Dag Hallén hyser gott hopp om att företagsamheten ska öka. Men det är fler frågor som behöver lösas. Eftersom många i Värmland måste transportera sig mellan jobb och bostad, är drivmedel ett viktigt huvudbry. Dag Hallén önskar sig fler biogastankställen i stil med det som inrättats vid E18. Ofta återkommer han till att mycket inte skulle ha blivit av utan Klimp. Jag skulle gärna se ett nytt, liknande program. Det behövs som smörjmedel. 20

21 INTERVJU MED Thomas Björkman Vi har fått mer och mer för pengarna! Naturvårdsverket har samarbetat med Energi myndighetens expertis i arbetet med att granska projekt inom energisektorn under årens lopp. Biogas, solvärme, energi snål belysning, borrhållslager och andra åtgärder har studerats med bidrags effektivitet som måttstock. FOTO: NIKLAS DAHLSKOG ENERGI DET HELA RULLADE REDAN smidigt, när Thomas Björkman blev projektledare för Energimyndigheternas Klimpexperter inför den fjärde omgången av Klimp. Vi har skrivit PM vartenda år, och där ser vi att energieffektiviteten per bidragskrona har ökat stadigt, säger han. Ribban har höjts, och vi har fått mer och mer för pengarna. När Thomas Björkman får frågan om vad det viktigaste har varit med Klimp, svarar han: Samarbete! Samarbete är bästa vägen att lära sig, och det är nog det som har värderats högst med Klimp. HAN HAR SETT MÅNGA prov på ovärderlig samverkan, inte minst inom regioner, myndigheter emellan samt mellan myndigheter och näringsliv. Självklart intresserar han sig också för ny teknik. Och för att beprövad teknik får spridning. Fjärrvärme är ett sådant exempel. Den tekniken har funnits länge, men flera projekt som har fått stöd från Klimp har gått ut på att kunna förse större områden med fjärrvärme genom långa ledningar i kulvertar. Det har lett till att man har kunnat få bort både fossila bränslen och el, konstaterar han. Thomas Björkman på Energimyndigheten framåller samarbete och kommunikation som viktiga redskap i klimatarbetet. Lite mer spännande särskilt för mig som jobbat mest med industrin är projekt som drivits i samarbete mellan industri och samhälle, säger Thomas Björkman. Han berättar bland annat om ett mycket spännande projekt hos Varnäsföretagen AB som 2008 utsågs till Guldklimp. Förr var det så att företagets underleverantör kylde ner aluminium och levererade det i gjutna tackor till Varnäsföretagen AB, som smälte det på nytt. Nu slipper man den omvägen, förklarar Thomas Björkman. Leverantören häller i stället ned det smälta aluminiet i en termosliknande transportbehållare som skickas till Varnäsföretagen. På så sätt undviker man onödig elförbrukning och miljöpåverkan. OAVSETT OM DET ÄR ny eller gammal teknik, måste energiprojekten tänka på kommunikation redan från början, poängterar Thomas Björkman: Det räcker inte med en bra insats. Om man inte kan visa upp goda exempel på ny teknik, händer det inget, understryker han och tillägger: Vi är alla förändringsagenter. Jag önskar därför att Naturvårdsverkets publika databas Miljöinvesteringsregistret, MIR, kommer till nytta även i framtiden. Där finns över tusen projekt samlade att inspireras av. 21