Klimatanpassning kring Vänern

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Liisa Larsson Klimatanpassning kring Vänern - om ansvar och problem med att minska risken för översvämningar Climate Adaptation around Vänern - about responsibility and problems with decreasing the risk of flooding Miljövetenskap C-uppsats Datum/Termin: , vt-08 Handledare: Lars Nyberg Examinator: Hilde Ibsen Löpnummer: Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Abstract In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.

3 Sammanfattning Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt grounded theory. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling. Nyckelord: klimatförändring, klimatanpassning, climate adaptation, översvämningsrisk

4 Innehållsförteckning: 1. Inledning Bakgrund Syfte Forskningsfrågor Metod Forskningsdesign och metod Urval Källkritik Teori och begrepp Klimatanpassning Hållbar utveckling Ansvar Upplägg Klimatanpassning kring Vänern Det framtida klimatet och dess effekter kring Vänern Problem med översvämningar Klimatanpassning för att minska risken vid översvämningar Aktörer i klimatanpassning kring Vänern Kommunerna Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland Boverket Räddningsverket Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Vattenfall AB Övriga aktörer Problem med förutsättningen för klimatanpassning Osäkerhet med klimatscenarier Osäkerhet kring en eventuell ökad avtappning Problem med klimatanpassning som nytt begrepp Problem med olika kunskap om klimatanpassning Klimatanpassning och gamla planer Problem med otillräckliga medel för klimatanpassning Brist på resurser Bristande karteringar Problem med en bristande samordning kring klimatanpassning Bristande samordning inom kommunen Bristande samordning regionalt Bristande samordning bland statliga myndigheter Ansvaret att klimatanpassa för översvämning kring Vänern Staten och statliga myndigheters ansvar Kommunernas ansvar Ansvaret att minska risken vid översvämning av Vänern Slutsats Referenser Intervjumall... Bilaga 1 Intervjulista... Bilaga 2

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Klimatförändringarna är något som pågår och redan har gett effekter. 1 Den globala uppvärmningen har lett till förändringar i fysiska och biologiska system, bland annat smältande glaciärer och havsisar, klimatzoner som skjuts norrut och en tidigare vår. 2 Förändringarna i norra Europa och Sverige väntas bli större än det globala genomsnittet. 3 Regeringen har uppmärksammat detta i Klimat- och sårbarhetsutredningen 4, som gavs ut år Syftet med denna var att undersöka de regionala och lokala konsekvenserna av klimatförändringar, sårbarheten för dessa samt att bedöma kostnader för de skador som klimatförändringarna kan ge upphov till. 5 Utredningen kom bland annat fram till att uppvärmningen i Sverige till 2020-talet kommer att vara omkring 2 grader i medeltemperatur, med mest ökning under vintern. Till 2080-talet beräknas uppvärmningen till 3-5 grader, vilket till exempel skulle ge Mälardalen ett klimat liknande norra Frankrike idag. Andra effekter för Sverige är en höjd havsnivå samt ändrade nederbördsmönster, vilket kan leda till bland annat höga flöden, översvämningar, skred, ras och erosion. Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. Det som fått mest uppmärksamhet i media de senaste åren är frågor kring det förstnämnda, nämligen hur man ska minska utsläpp och på så sätt mildra klimatförändringarna. Klimatanpassning är emellertid minst lika viktigt, FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), beräknar att den globala uppvärmningen 1 IPCC: Rosenzweig, C., G. Casassa, D.J. Karoly, A. Imeson m fl,: Assessment of observed changes and responses in natural and managed systems. Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge University Press, Cambridge, , 2007, 82 2 Ibid, 83 3 IPCC: Christensen, J.H., B. Hewitson, A. Busuioc, m fl,: Regional Climate Projections. Climate Change 2007:The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge University Press, Cambridge, 2007, SOU 2007:60, Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningen, Miljödepartementet 5 Ibid, s 3 1

6 kommer att fortsätta i århundraden även om koldioxidutsläppen skulle stabiliseras idag. 6 Detta beror på trögheten i klimatsystemen. 7 Därför finns ett stort behov av klimatanpassning, även om det självklart bör ske parallellt med minskningen av växthusgaser. Jag tror att klimatanpassningsområdet kommer att bli mer och mer uppmärksammat i framtiden vilket gjorde att jag i denna uppsats valde att fokusera på detta område. År 2006 kom Klimat- och sårbarhetsutredningen ut med sitt delbetänkande Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern 8, där det konstaterades att ett av de områden som på grund av klimatförändringarna kan komma att drabbas värst av översvämningar och skred är Vänerområdet. Jag har därför valt att fokusera på klimatanpassning kring just Vänern och den ökade sannolikheten för översvämningar. En översvämning av Vänern skulle få stora konsekvenser för samhället. Ca personer bor i riskområdet för översvämning runt Vänern. 9 Det finns alltså stora behov av att anpassa sig till klimatförändringarna i detta område. Trots att sannolikheten för översvämningar väntas öka väljer Vänerkommuner som Mariestad, Karlstad, Lidköping och Kristinehamn att bygga nya strandnära bostadsområden. Detta fick mig att fundera kring vem som egentligen har ansvaret för klimatanpassning. 1.2 Syfte Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. 1.3 Forskningsfrågor 1. Hur går det att minska risken för översvämningar genom klimatanpassning? 2. Vilka problem finns det med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern? 3. Vem har ansvaret att lösa dessa problem? 6 IPCC: Solomon, S., D. Qin, M. Manning, (eds.). m fl. 2007: Summary for Policymakers, Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom och New York, NY, USA, 2007, 16 7 Ibid 8 SOU 2006:94, Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern, Klimat- och sårbarhetsutredningen, Miljödepartementet, Ibid 2

7 1.4 Metod Forskningsdesign och metod Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Jag valde en kvalitativ strategi då jag ville få fram en djupare bild och fylligare data kring ansvarsfördelningen, än vad en kvantitativ strategi kunnat ge. Jag har samlat in empiri främst genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De jag har intervjuat är tjänstemän på kommunerna Karlstad, Kristinehamn och Lidköping, på de statliga myndigheterna Boverket, Räddningsverket och länsstyrelserna i Värmlands respektive i Västra Götalands län samt på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vattenfall AB. I samtliga fall har det varit tjänstemän som jobbar med samhällsplanering i någon form 10. Jag valde att göra halv-strukturerade intervjuer då intervjuundersökningen främst är induktiv och jag ville få fram andra data än vad jag redan hade tillgång till. Jag har använt en intervjumall med några grundfrågor, men i och med att jag intervjuat många olika typer av respondenter har de övriga frågorna varierat. 11 De respondenter som befann sig på orten (Karlstad) är intervjuade direkt medan övriga via telefon. Detta skulle kunna ge olika resultat men jag tror inte det har inverkat så mycket då jag använt samma intervjumall till samtliga. Skillnaden har varit att de direkta intervjuerna tagit lite längre tid, cirka minuter medan telefonintervjuerna tagit minuter. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, och innan varje intervju har tillstånd att spela in givits av respondenten. Att spela in kan göra så att respondenten känner sig illa till mods eller inte vågar säga vissa saker. Jag har minskat denna risk dels genom att innan intervjun försäkra till samtliga att inspelningen endast är för eget bruk, dels genom att skicka ut utkastet på uppsatsen till respondenterna, så att de har haft möjlighet att invända på något. Jag har använt mig av den kvalitativa analysmetoden grounded theory för att analysera intervjumaterialet. 12 Den exakta definitionen av grounded theory är omtvistat men begreppet betyder ungefär: teori som härletts från data som samlats in och analyserats på ett systematiskt sätt under forskningsprocessens gång. I denna metod finns det ett nära samband mellan datainsamling, analys och den resulterande teorin Bilaga 2 11 Bilaga 1 12 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder, översättning av Björn Nilsson (Malmö: Liber, 2006), 375 3

8 Metoden grundar sig alltså på utveckling av teori utifrån data samt att insamlingen och analysen av data sker parallellt och i växelverkan med varandra. 14 Jag har gjort detta genom att koda det insamlade materialet efterhand det har samlats in och gjort kontinuerliga jämförelser. Jag har även efterhand utfört teoretiskt urval, ett annat grundelement i grounded theory. 15 Detta innebär att jag efterhand uppfyllt teoretisk mättnad gällande någon kategori, format nya hypoteser, och samlat in ny data utifrån dessa. De analytiska kärnkategorierna jag kommit fram till är olika generella problem med ansvaret. Det är dessa kärnkategorier jag utgått ifrån i den fortsatta analysen. Begreppen jag använt i kodningen är främst ansvar och problem. Jag har även utfört en mindre litteraturundersökning för att ta reda på aktuell forskning på området. Jag har bland annat sökt bland uppsatser och avhandlingar på LIBRIS webbtjänst Uppsök som är de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog. Jag har även använt söksidor som Karlstads universitetsbiblioteks söksida, regeringens hemsida för offentliga publikationer, de intervjuade myndigheternas officiella hemsidor, LIBRIS webbsök samt de allmänna sökmotorerna Google och Google Scholar. De sökord jag har använt är: klimatanpassning, climate adaptation, klimat översvämningar, climate flooding, översvämning planering, flooding planning, översvämning, flooding, risk klimatförändringar, risk climate change samt Vänern. På detta sätt har jag gjort mig bekant med aktuell forskning för att undvika att göra om sådant som redan är gjort och kunna tillföra ny kunskap. Felkällor med denna metod kan bl. a. vara att all litteratur inte finns med i sökdatabaserna samt att jag använt en ofullständig uppsättning av sökord. Litteraturen jag har fått fram och använt är främst statliga utredningar, referenser och remisser från dessa, regeringens propositioner, lagtexter, samt rapporter från IPCC och SMHI. Litteraturen till metodiken består främst av Alan Brymans Samhällsvetenskapliga metoder Urval Urvalet av kommuner i undersökningen baseras på att de är de Vänerkommuner som har störst bostadsyta som hotas av översvämning. En viktig aspekt att ha med sig är att själva 13 Strauss & Corbin, Basics of Qualitative Research: Techniques and Procedures for Developing Grounded Theory (Thousand Oaks, Calif.: Sage, 1998), Bryman, Ibid, Bryman 4

9 bostadsytan är bland det sista som påverkas av en översvämning; elnät, vattenförsörjning och rening, fjärrvärme och transportnät är något som förmodligen då redan har påverkats. 17 På grund av att detta är en uppsats med begräsningar i tid och resurser har jag endast fokuserat på översvämningar andra fenomen som inte är med i undersökningen men som väntas öka på grund av klimatförändringar är till exempel ras, skred och erosion. Jag har valt ut de tre kommunerna efter beräkningar gjorda i Klimat- och sårbarhetsutredningen, som visar på hur de respektive kommunerna drabbas av 100-års flöden. 18 Ett 100-årsflöde innebär att det förväntas återkomma eller överstigas i genomsnitt en gång under 100 år. 19 Tre kommuner är på topp med störst översvämmad bostadsyta, i turordning Karlstad, Lidköping och Kristinehamn. 20 Jag tar inte i urvalet hänsyn till övrig översvämmad yta, som till exempel industriområden som också kan ge stora konsekvenser för samhället vid en eventuell översvämning. Urvalet av de övriga intervjuade aktörerna baseras på dels de som frekvent förekommit i relevant litteratur, främst Klimat- och sårbarhetsutredningen och remissvar till denna. För att fånga upp eventuellt övriga aktörer har jag även utfört snöbollsurval, genom att i samtliga intervjuer ställt frågan vilka andra aktörer de samarbetar med. De statliga myndigheter som jag valt ut för intervjuer är länsstyrelsen i Värmland, länsstyrelsen i Västra Götaland, Boverket och Räddningsverket. Övriga intervjuade är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vattenfall AB. Jag kontaktade även Naturvårdsverket men fick svaret att de inte har så stor del i klimatanpassningen idag, även om det ligger som förslag i Klimatoch sårbarhetsutredningen att de kan få det i framtiden. 21 Därför valde jag att inte intervjua Naturvårdsverket djupare, även om de ofta nämndes i övriga intervjuer och litteratur. Litteraturen har jag efter litteratursökningen i första hand valt ut efter rubrik, därefter efter att ha läst sammanfattningen. Även tillgängligheten på litteraturen har inverkat i urvalet, bland annat har endast en begränsad mängd litteratur kunnat köpas in eller beställas från bibliotek på grund av begränsad tid och resurser. 17 Sten Hedelin, Länsstyrelsen Västra Götaland (Personlig kommunikation 15 april, 2008) 18 SOU 2006:94, bilaga 4, tabell 1 19 SOU 2007:60, SOU 2006:94, bilaga 4, tabell 1 21 Mattias Lundblad, Naturvårdsverket (personlig kommunikation, 21 april, 2008) 5

10 1.4.3 Källkritik Gällande litteraturen är många av mina källor är inte vetenskapliga texter, utan främst statens offentliga utredningar. Dessa utgår emellertid från vetenskapliga texter och när jag behövt mer exakt data har jag gått tillbaka till dessa. Dessutom utgör utredningar viktiga delar i den kommande beslutsprocessen, därför använder jag dem som underlag. En del av källorna bygger på sponsrad forskning, till exempel av försäkringsbolag. All sponsrad forskning kan tänkas ge avtryck på forskningen och resultatet. Jag har valt att ändå använda dessa då jag ansett dem tillräckligt trovärdiga på grund av allmänna och ordentlig redovisade forskningsmetoder. Gällande intervjuerna kan respondenterna ha gett felaktig information. Att de skulle ha gjort det med mening bedömer jag som osannolikt då jag inte anser klimatanpassning vara ett så känsligt ämne. 1.5 Teori och begrepp Klimatanpassning Med klimatanpassning menas att anpassa samhället till klimatförändringarna. Klimatanpassning kan egentligen sägas vara en form av riskhantering, då det handlar om att anpassa samhället och minska de risker klimatförändringarna kan medföra. Risk kan definieras som: The probability of harmful consequences, or expected losses (deaths, injuries, property, livelihoods, economic activity disrupted or environment damaged) resulting from interactions between natural or human-induced hazards and vulnerable conditions. Conventionally risk is expressed by the notation Risk = Hazards x Vulnerability. 22 Förenklat kan alltså risk ses som sannolikheten gånger sårbarheten. Att klimatanpassa för översvämningar kring Vänern skulle då kunna delas in i två delar, dels att minska sannolikheten för att översvämningar överhuvudtaget skulle kunna inträffa och dels att minska sårbarheten om detta ändå skulle ske. 22 UN International Strategy for Disaster Reduction, ( :28) 6

11 1.5.2 Hållbar utveckling Klimatanpassning har även tydliga kopplingar till begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling kan sägas innehålla tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling enligt FN:s definition. 23 Vidare definieras en hållbar utveckling som en global utveckling som [ ] tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov 24 IPCC nämner i sin rapport Impacts, Adaptation and Vulnerability 25 att hållbar utveckling och klimatanpassning delar samma mål och metoder. Det handlar ju egentligen om att hantera framtida risker på ett bra sätt, att redan idag förebygga händelser som troligtvis kommer att inträffa. Effektiv kommunikation vid bedömningar, uppskattningar och åtgärder kommer vara ett viktigt redskap, samt gemensamma, tvärsektoriella bedömningar och samarbete. Rapporten nämner också att trots alla dessa likheter har få diskussioner angående hållbar utveckling uttalat inkluderat klimatanpassning eller riskhantering. I regeringens proposition Ett första steg för en enklare plan- och bygglag nämns att det vid planläggning skall tas hänsyn till den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling Ansvar Ansvar är enligt ordboken skyldighet att ta på sig skulden (om något går fel) 27. Jag kommer att undersöka dels det rent juridiska ansvaret men också det moraliska, från respondenternas åsikter. 23 WCED (World Commission on the Environment and Development). Our Common Future, WCED 1987:43. (Oxford: Oxford University Press, 1987), egen översättning 24 Ibid 25 IPCC: Yohe, G.W., R.D. Lasco, Q.K. Ahmad m fl. Perspectives on climate change and sustainability. Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge University Press, Cambridge, UK, , 2007, Proposition 2006/07:122: Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, Regeringskansliet, 2006, Språkrådet, Lexin ordbok. ( :38) 7

12 1.6 Upplägg I kapitel 2 ges en fördjupad bakgrund kring hur klimatförändringarna kommer att påverka Vänerområdet samt vilka problem de väntas ge. I kapitel 3-6 presenteras olika problem med klimatanpassningen. I kapitel 3 diskuteras problemet med osäkerhet kring förutsättningen för klimatanpassning, i kapitel 4 problemet med klimatanpassning som nytt begrepp, i kapitel 5 problem med bristande medel och i kapitel 6 problem med brist på samordning. Kapitel 7 handlar om ansvaret att klimatanpassa för översvämning kring Vänern. Kapitel 8 är det sista kapitlet och består av en slutsats. 8

13 2. Klimatanpassning kring Vänern 2.1 Det framtida klimatet och dess effekter kring Vänern I SMHI:s rapport Framtidens översvämningsrisker 28 presenteras olika klimatscenarier och hur de väntas påverka Vänerregionen. Scenarierna pekar på att västra Sverige kan komma att få en ökad nederbörd, men det är osäkert hur mycket. De olika scenarierna varierar kraftigt och visar på en beräknad ökning på 0-20 % det närmaste seklet. Scenarierna indikerar att även om årstillrinningen till Vänern inte blir så påverkad väntas ändå fördelningen på denna tillrinning förändras. Det är mycket troligt att Vänern kommer att få en kraftigt ökad tillrinning under vinterhalvåret medan tillrinningen under sommaren blir sänkt. På grund av den ökade frekvensen av höga tillrinningsflöden under vinterhalvåret ligger Vänern i stor risk att drabbas av översvämningar i framtiden. Den normala gränsnivån som Vänern ska ha under större delen av året är idag 44,85 m ö. h. 29 Idag ligger 100-års nivå enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen på 45,6 m ö. h., något som kommer att förändras med ett förändrat klimat. 30 Om ca hundra år är det möjligt att dagens 100-års nivå kommer att återkomma med en period på omkring 20 år. 31 Klimatoch sårbarhetsutredningen värsta scenario är på 47,4 m ö. h., alltså ungefär 2,5 meter över den normala vattennivån idag. 2.2 Problem med översvämningar Det vanliga är att tappningsförmågan ökar då vattennivån i sjön stiger men det är inte fallet med Vänern. Detta beror på att Vänern är ett trögt system med sitt enda utlopp i Göta Älv. Göta Älv är begränsad av vattendomar då en för hög avtappning ökar risken för ras och skred längs med älven. 32 Eftersom avrinningen är begränsad är risken stor för översvämningar vid höga flöden. Höga flöden och en ökad nederbörd kan i sin tur öka riskerna för översvämning, ras, skred och erosion. 28 Carlsson, Bengt, Sten Bergström, Johan Andréasson och Sara-Sofia Hellström. Framtidens översvämningsrisker SMHI Reports Hydrology No 19, Set Persson, Vattenfall AB (Personlig kommunikation 15 april, 2008) 30 SOU 2006:94, SOU 2006:94, SOU 2006:94, 158 9

14 Redan av dagens 100-års nivå skulle kommunerna kring Vänern påverkas till stor del. Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern 33 kom fram till att kostnaderna för Vänern och Göta Älv skulle uppgå till minst 10, 5 miljarder kronor. Det som drabbas hårt är bebyggelsen, infrastrukturen och de areella näringarna kring Vänern. Till exempel bedöms ca 1,2 miljoner m² byggnadsyta i bostäder, kontor och service sättas under vatten, järnvägar och vägar få stängas av och stora arealer jordbruksmark och skogsmark sättas under vatten. En översvämning enligt värsta scenario på 47,4 m ö. h. skulle dessutom innebära stor påverkan på flera avloppsreningsverk, avloppsnät, elförsörjningen i större områden samt värmeverk. Kostnaderna skulle uppgå till minst 22 miljarder kronor. 2.3 Klimatanpassning för att minska risken vid översvämningar Klimat- och sårbarhetsutredningen gav förslag på möjliga åtgärder för att minska dessa risker. Ett förslag är att förstärka för ras och skred längs med Göta Älv och på så sätt kunna öka avtappningen. Detta går bara att göra till en viss gräns och är mycket kostsamt. Det finns även förslag på att bygga någon slags tunnel för att kunna tappa av vatten vid höga flöden, det skulle kosta minst 3,5 miljarder kronor. 34 Andra åtgärder är en rekommendation att i den fysiska planeringen ej bygga under nivån 47,4 m ö. h., samt åtgärder som invallning och anpassning av byggnader. 35 En förändring som redan gjorts efter förslag från Klimat- och sårbarhetsutredningen är en ny tappningsstrategi för Vänern. Den går dels ut på en sänkning av nivån och dels på att Vattenfall som kontrollerar Göta Älv ska börja planera utifrån längre prognoser från SMHI, och då kunna reagera lite snabbare. 36 Det är dock endast en kortsiktig lösning, den räcker inte om klimatet förändras enligt scenariot i Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2006:94 34 Ibid, Ibid, Set Persson, Vattenfall AB: (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 37 SOU 2007:60 10

15 2.4. Aktörer i klimatanpassning kring Vänern Kommunerna Kommunerna har det största ansvaret när det gäller fysisk planering. Detta ansvar behandlas i Plan och bygglagen (PBL). 38 Enligt denna är det kommunen som ansvarar för planering av användning av mark och vatten inom kommunen, det så kallade planmonopolet Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland Länsstyrelsen skall verka som statens förlängda arm och representera riksdagen och regeringen ute i länet, men också informera regeringen om länets situation. 40 Även om kommunen har huvudansvaret för den fysiska planeringen ska staten, normalt företrädd av länsstyrelsen, vid utarbetandet av en plan genom samråd ta tillvara statens intressen, bland annat att se till miljö- och hälsofarligeter Boverket Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor. 42 Just nu arbetar Boverket med ett specifikt uppdrag inom klimatanpassningsområdet, där hela plan- och bygg processen ska ses över Räddningsverket Räddningsverkets uppgift gällande klimatanpassning är bland annat att göra översiktliga karteringar för översvämning och skredrisker. 44 Det ansvarar även för ett bidrag på sammanlagt 40 miljoner per år, som kommunerna kan söka för att göra förebyggande åtgärder mot naturolyckor, översvämningar medräknade. Räddningsverket håller även på att införa en nationell plattform för arbete med naturolyckor. 38 Plan och Bygglagen (PBL) (1987:10) 39 Proposition 2006/07: Länsstyrelsen i Värmlands webbsida, ( :00) 41 Proposition 2006/07: Boverkets webbsida, ( :00) 43 Martin Karlsson, Boverket (Personlig kommunikation, 16 april, 2008) 44 Anna Nordlander, Räddningsverket: (Personlig kommunikation, 28 april, 2008) 11

16 2.4.5 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL SKL är en politisk intresse- och medlemsorganisation med alla kommuner och landsting som medlemmar. 45 En del i SKL:s arbete är att bevaka att lagarna stiftas på rätt sätt ur kommunernas och landstingens synpunkt, genom att bevaka och vara med och diskutera de frågorna som regeringen och de på nationella nivån beslutar. Till exempel var SKL en remissinstans för Klimat- och sårbarhetsutredningen. En annan del i SKL:s arbete är en mer stödjande och rådgivande roll, till exempel att informera kommunerna om Klimat- och sårbarhetsutredningen. Eftersom SKL inte är någon myndighet och därför inte har någon formell makt kommer organisationen inte att finnas med i undersökningen angående ansvar Vattenfall AB Vattenfall AB är ett statligt bolag som bland annat driver kraftstationer i Göta Älv, och kontrollerar därmed utflödet, styrda av vattendomar. 46 Bolaget tog i april 2008 tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götaland beslut om att införa en ny tappningsstrategi efter förslag från Klimat- och sårbarhetsutredningen. 47 Vattenfall har inget intresse i en eventuell tunnel eftersom det inte finns någon lönsamhet i detta. 48 Vattenfall ser jag därför som en viktig aktör men utan större ansvar gällande klimatanpassning, utöver de förändringar som redan gjorts genom den utökade tappningsstrategin. Därför kommer denna aktör inte heller vara med i diskussionen om ansvar Övriga aktörer Övriga aktörer som har att göra med klimatanpassning men som inte kunde inkluderas i undersökningen är bland annat Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Miljödepartementet samt byggbolag, försäkringsbolag och övriga kommuner och enskilda i området. 45 Jessica Andersson, SKL (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 46 Set Persson, Vattenfall AB: (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 47 Länsstyrelsen Västra Götaland, Ändrad tappningsstrategi för Vänern pressmeddelande, Set Persson, Vattenfall AB: (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 12

17 3. Problem med förutsättningen för klimatanpassning 3.1 Osäkerhet med klimatscenarier Ett problem som jag upptäckt i min undersökning är osäkerheten angående klimatscenarier. Det finns en anledning till att SMHI med flera väljer att kalla klimatscenarierna för just scenarier och inte prognoser. Det är helt enkelt på grund av att det finns en stor osäkerhet kring vad som kommer att hända i framtiden med klimatet. Ingen vet egentligen exakt vad det ska klimatanpassas till, även om rapporterna pekar på att det i alla fall kommer att hända något. Det finns stora skillnader i hur framförallt kommunerna har hanterat osäkerheten med klimatscenarierna. Det är något som även generellt i landet har hanterats väldigt olika enligt Jessica Andersson på SKL. 49 Ett exempel som hon tar upp är hur osäkerheten med klimatförändringar har behandlas på Gotland. Där har byggnadsnämnden fattat ett generellt beslut att inga byggnader får byggas under nivån 2 m ö. h. Osäkerheten har alltså i det fallet hanterats efter försiktighetsprincipen, men hon poängterar även att: Vi säger, som man gjort på nationell nivå, att det viktigaste för kommunerna är inte att det läggs fast hårda detaljerade planer på lokal nivå, utan att man på lokal nivå faktiskt får ta sig tid och jobba med lokala scenarier. 50 Att hantera osäkerheten genom att bestämma en miniminivå för byggnader kring Vänern är inget som har gjorts än, men det har startats ett samarbete mellan kommunerna som har i uppgift att ta fram bättre karteringar för att eventuellt kunna fastställa en gemensam planeringsnivå. 51 Huruvida en gemensam nivå är lösningen skiljer sig mellan respondenterna på kommunerna. Kerstin Berg på Karlstads kommun pekar till exempel på att det mer är en fråga från kommun till kommun hur man väljer att hantera risken; 49 Jessica Andersson, SKL (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 50 Jessica Andersson, SKL (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 51 Lars Nilsson, Kristinehamns kommun (Personlig kommunikation, 21 april, 2008) 13

18 [ ] det finns ingen anledning att göra likadant i kommunerna, för det har ju att göra med lokala förhållanden, att göra med attraktivitet i städerna, hur områden ligger i förhållande till varandra, hur angelägen man är att det här ska byggas 52 Det finns alltså andra intressen som påverkar hur kommunerna väljer att hantera osäkerheten med klimatscenarier. Ett sådant är viljan att exploatera nya strandnära områden, då det är attraktivt att bygga nära vatten. Det är något som samtliga kommuner i undersökningen gör idag, och samtliga av dessa planerade strandnära områden ligger i riskzonen för översvämningar. Attraktiviteten i dessa områden vinner alltså över risken för översvämningar. Även om det idag inte används en gemensam lägsta nivå i den fysiska planeringen bland Vänerkommunerna, är det vanligt att förebyggande åtgärder har vidtagits i någon form. I Karlstad har det till exempel planerats för åtgärder som vallar, möjligheter till temporär invallning samt att inte ha några lägenheter på bottenvåningen i flerbostadshus. 3.2 Osäkerhet kring en eventuell ökad avtappning Det kanske största problemet för kommunerna är osäkerheten om det blir någon form av ökad avtappning av Vänern eller inte. Problem kring hur man ska förhålla sig till detta återkommer ständigt i intervjuerna. Sannolikheten för översvämningar kommer att minska kraftigt ifall det går att öka avtappningen genom till exempel en tunnel. Blir det så är det helt andra principer som kan användas i den fysiska planeringen. Det är ingenting som utreds för tillfället, men det är förslag som diskuteras i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Därför finns en stor osäkerhet i huruvida det behövs klimatanpassas för översvämningar eller inte. De intervjuade verkar ganska överens när det gäller hanteringen av denna osäkerhet. Meningen dessa översvämningar går inte att planera för är något som återkommit hos ett flertal respondenter. Detta hänger ihop med att den fysiska planeringen endast hanterar nya byggnader och planer. Det stora problemet enligt samtliga respondenter är i stället den befintliga byggnationen. Om Vänern skulle nå nivån som Klimat- och sårbarhetsutredningen rekommenderar som en lägsta nivå för nybyggnad, 47,4 meter över havet, skulle både Karlstad, Kristinehamn och Lidköping ha sina innerstäder under vattenytan. Nybyggnationen skulle endast vara en liten del av de 52 Kerstin Berg, Karlstads kommun (Personlig kommunikation, 22 april, 2008) 14

19 översvämmade områdena i så fall. Detta är vad kommunerna verkar använda som förklaring till att de bygger strandnära idag. I och med att flyttning av städerna inte ses som någon lösning, och uppenbarligen inte heller fysisk planering, drar jag slutsatsen att kommunerna väntar på att staten skall genomföra en ökad avtappning. 15

20 4. Problem med klimatanpassning som nytt begrepp 4.1 Problem med olika kunskap om klimatanpassning Problemet gällande kunskapen om klimatanpassningsfrågor beror på att klimatanpassning är ett nytt begrepp som inte funnits i det politiska medvetandet mer än några år. Flera respondenter menar att det är först med Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande år 2006 som detta begrepp blev allmänt känt. Detta resulterar bland annat i att medvetenhetsnivån angående klimatanpassning skiftar kraftigt mellan kommunerna, men också mellan kommun och statliga myndigheter. Att medvetandegraden mellan kommunerna skiftar ger bland annat problem vid den fysiska planeringen, att olika kommuner kan planera olika eftersom de helt enkelt inte vet bättre. Enligt Jessica Andersson på SKL beror skillnaderna på kommunerna främst på vilken tidigare erfarenhet det finns av översvämning och erosion. 53 De kommuner som varit drabbade av detta tidigare har en viss beredskap. De statliga myndigheterna arbetar dock aktivt med att försöka att medvetandegöra detta. Bland annat har Boverket, Räddningsverket, SMHI med flera startat Klimatanpassningsportalen, en webbportal som handlar om klimatanpassning. 54 De tjänstemän jag har intervjuat verkar vara väl insatta i behovet med klimatanpassning, däremot visar det sig att det är något som kommit först de senaste åren. De aktuella byggprojekten och planerna fram till inte så länge sedan har därmed inte tagit så stor hänsyn till de ökade riskerna med klimatförändringarna. Till exempel nämner Kerstin Berg på Karlstad kommun att om Klimat- och sårbarhetsutredningen hade kommit fem år tidigare hade det kanske haft viss betydelse för dagens byggprojekt. När den sedan kom så hade väldigt många av de idag aktuella projekten gått så långt att kommunen inte ville stoppa dem. 4.2 Klimatanpassning och gamla planer Problemet kring hur klimatanpassningsfrågan inte tagits upp i äldre planer är något som bland annat skapar problem för länsstyrelsen. Magnus Ahlstrand vid länsstyrelsen i Värmland nämner till exempel detta: 53 Jessica Andersson, SKL (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 54 Klimatanpassningsportalen, ( , 07:30) 16

21 [ ] det problemet vi har är att det finns väldigt många gamla planer inom dessa områden. Detta är något vi brottas med hela tiden. Planer som är juridiskt giltiga men dom kan vara både trettio, fyrtio och sextio år, som vi sett exempel på att man beviljat bygglov i. Och det är helt juridiskt korrekt. 55 Både äldre och relativt nya planer tar alltså inte alltid hänsyn till klimatförändringarna och dess effekter. De framtida planerna kommer emellertid att behöva ta hänsyn till detta, genom en del ändringar i PBL. Dessa kan ses som ett tecken att staten blivit medveten om risken med översvämningar på grund utav klimatförändringar. Förändringar relaterade till klimatanpassning infördes från och med 1 januari 2008 i PBL. Förändringarna tillkom efter Regeringens proposition Ett första steg för en enklare plan- och bygglag 56 och innefattar bland annat en ökad hänsyn till översvämningar och erosion vid planering och byggande. Till exempel lades punkt 5 i PBL 2 kapitel 3 till: 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2007:1303) 57 Denna ändring är främst ett förtydligande för kommunerna att de behöver ta hänsyn till översvämningar med mera i planeringsprocessen. Detta är något som i och för sig har funnits redan innan i PBL, år 1989 infördes att vattenförhållanden skulle tas hänsyn till, vilket även innefattade att risken för översvämning skulle beaktas av kommunerna vid lokalisering av bebyggelse. 58 Förändringen är alltså främst ett förtydligande. Genom lagändringen i PBL 1 januari 2008 infördes även liknande förtydliganden för länsstyrelsen, att de i 55 Magnus Ahlstrand, Länsstyrelsen Värmland (Personlig kommunikation, 15 april, 2008) 56 Proposition 2006/07: Plan och Bygglagen (PBL) (1987:10) 58 Proposition 2006/07:122 17

22 granskningsyttrande eller prövning av kommunens planer skall ta hänsyn till behovet av skydd mot olyckor, översvämning eller erosion: 12 kap 1 Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 5 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, eller 4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2007:1303). 59 Dessa nya lagar och bestämmelserna som kommit bland annat i PBL gäller dock inte i gamla planer, vilket gör att det stora problemet består. 60 De statliga myndigheterna har ingen möjlighet att upphäva dessa planer. 59 Proposition 2006/07: Martin Karlsson, Boverket (Personlig kommunikation, 16 april, 2008) 18

23 5. Problem med otillräckliga medel för klimatanpassning 5.1 Brist på resurser Detta problem handlar om att klimatanpassning kräver framförallt kommunerna på mer resurser, något de oftast inte har gott om från början. Jessica Andersson på SKL beskriver detta problem som: [ ] i Klimat- och sårbarhetsutredningen blir det väldigt tydligt att alla de här stora komplexa frågorna som man knappt har koll på nationell nivå, de ska genomföras på lokal nivå i väldigt stor utsträckning. [...] men man ger inget stöd till kommunerna, i form av pengar, resurser, t ex i form av bidrag för att se till att den här frågan kommer igång. 61 Det kommunerna kan göra idag är att söka ett bidrag hos Räddningsverket för att förebygga naturolyckor. Anna Nordlander på Räddningsverket menar dock att bidraget, som sammanlagt är på 40 miljoner kronor per år, inte räcker till och att de varje år måste avslå ansökningar då pengarna tagit slut. 62 Även ett eventuellt tunnelbygge eller annan form av uttappning av Vänern kan kopplas till resursfrågan. Detta är något som staten ensamt får investera i, då det inte finns något intresse att utvinna vattenkraft från kraftbolagens sida. 63 En eventuell åtgärd att öka avtappningen skulle kosta flera miljarder kronor, vilket inte gör denna resursfråga enklare, trots att Klimat och sårbarhetsutredningen räknade ut att en översvämning skulle kunna kosta ännu mer. 64 Det generella problemet med all sorts förebyggande arbete och som är grundproblematiken i hållbar utveckling, är problemet att satsa pengar på förebyggande arbete. Kerstin Berg på Karlstads kommun beskriver detta som: Det är lättare att besluta om något som löser akuta problem just nu, som sparar direkt, det är svårt politiskt att satsa pengar på förebyggande saker och sådant man inte tror man inte ska få användning för egentligen Jessica Andersson, SKL (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 62 Anna Nordlander, Räddningsverket: (Personlig kommunikation, 28 april, 2008) 63 Set Persson, Vattenfall AB: (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 64 SOU 2007:60 65 Kerstin Berg, Karlstads kommun (Personlig kommunikation, 22 april, 2008) 19

24 5.2 Bristande karteringar Ett annat problem är att de karteringar som finns, tillhandahållna av Räddningsverket, är för grova. Flera av de intervjuade på kommunerna menar att de i princip inte går att använda. Lars Nilsson på Kristinehamns kommun säger till exempel att felmarginalen kan skilja på en halv till tre meter, vilket är mycket i planeringssammanhang. 66 Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen är Räddningsverkets kartering till för att visa på vilka områden som behöver en djupare undersökning, vilket sedan ligger på kommunen eller fastighetsägare att göra. 67 Detta hänger dock samman med resurser, och bidragen för att förebygga naturolyckor räcker inte till. Vänerkommunerna har på eget initiativ börjat samarbeta kring detta, målet är bland annat att genomföra en laser-skanning med flyg för att få mer exakt data Lars Nilsson, Kristinehamns kommun (Personlig kommunikation, 21 april, SOU 2007:60, Lars Nilsson, Kristinehamns kommun (Personlig kommunikation, 21 april,

25 6. Problem med en bristande samordning kring klimatanpassning 6.1 Bristande samordning inom kommunen Idag finns det ingen myndighet med samordning över klimatanpassningen. Detta leder till problem som bristande integrering i planprocessen. Oftast kopplar inte kommunerna ihop risk- och sårbarhetsanalyser med den fysiska planeringen, utan det är två parallella spår. 69 Detta är något som behöver förbättras så att det i den fysiska planeringen tas hänsyn till riskoch sårbarhetsanalysen och tvärt om. 6.2 Bristande samordning regionalt Det finns även problem med en bristande samordning regionalt. Klimatanpassning kring Vänern handlar ju om ett stort avrinningsområde med gemensamma problem, och problemen hänger dessutom samman. Torsten Lundin på Lidköpings kommun nämner hur viktigt det är: [...] blir det översvämningar så att en järnväg kanske måste stoppas, då är det inte bara vi som lider utav det, utan det blir ju transporter till och från den industrin som i sin tur blir lidande och som i sin tur kanske måste ställa in sin verksamhet någon annanstans, i någon annan kommun. Så det hänger ihop så väldigt så det är inte bara att säga att det är runt Vänern i det här fallet, som ska ta ansvaret utan det behöver man ta i ett större sammanhang. 70 Här behövs alltså definitivt regional samordning, liknande det samarbete Vänerkommunerna själva startat. Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag kring samordning var att Naturvårdsverket ska ha ansvar över uppföljandet och rapporteringen medan länsstyrelsen har uppgiften att hålla ihop klimatanpassningsarbetet i respektive län. 69 Jessica Andersson, SKL (Personlig kommunikation, 25 april, 2008) 70 Torsten Lundin, Lidköpings kommun (Personlig kommunikation, 21 april, 2008) 21

26 6.3 Bristande samordning bland statliga myndigheter Det finns även en bristande samordning mellan statliga myndigheter, något som är svårt att undvika med olika sektorsmyndigheter. Det är emellertid vikigt att de samarbetar, till exempel skulle Räddningsverket och Boverket tillsammans behöva lyfta betydelsen för kommunerna att integrera risk- och sårbarhetsutredningar i planprocessen. På denna punkt sker det mycket redan idag, i och med Räddningsverkets arbete med utformandet av en nationell plattform för arbete med naturolyckor ett sektorsöverskridande samarbete angående naturolyckor. 22

27 7. Ansvaret att klimatanpassa för översvämning kring Vänern 7.1 Staten och statliga myndigheters ansvar De flesta intervjuade i undersökningen understryker att när det gäller de långsiktiga lösningarna så är det staten som har ansvaret, till exempel Lars Nilsson på Kristinehamns kommun: Staten har ju det stora ansvaret här, det råder det ju ingen tvekan om, eftersom det här är ett katastrofscenario som man inte kan lasta de kommuner som blir berörda utav det här för [ ] 71 Detta är något som bland annat Sten Hedelin på länsstyrelsen i Västra Götaland håller med om: Själv uppfattar jag att hela frågan är statligt ansvar, så jag väntar på det utredningsuppdraget. Vid nästa översvämning tror jag allmänheten skulle bli väldigt besviken på staten om det inte redan var igång en utredning om avtappningen. Så det ligger ju i princip på regeringen att gå nästa steg i utredningen. 72 Enligt respondenterna har alltså staten ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar. Ansvaret för skadestånds och ersättningsfrågor gällande myndighetsutövande regleras i skadeståndslagen (SkL) 73, bland annat i 3 kapitel 2 enligt följande: Staten eller en kommun ska ersätta 1.personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 71 Lars Nilsson, Kristinehamns kommun (Personlig kommunikation, 21 april, 2008) 72 Sten Hedelin, Länsstyrelsen Västra Götaland (Personlig kommunikation, 24 april, 2008) 73 Skadeståndslagen (SkL) (1972:207) 23

28 2.skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i kap 23 eller genom fel eller försummelse vis sådan myndighetsutövning. Lag (2001:732) 74 Även i 3 kapitel 3 behandlas detta: Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhets skada som vållats av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. Lag (1998:751) 75 Ansvaret ligger alltså på den som ansvarar för fullgörandet av verksamheten, oavsett om det är ett organ, en arbetstagare eller en anlitad självständig företagare. 76 Begreppet myndighetsutövning har haft lite oklar innebörd, men har haft en tendens att gå från att endast ses som åtgärder grundade på makt, till att även innefatta sådant beroende på den offentliga tillsyns- och kontrollverksamheten som bedrivs i allmänt eller enskilt intresse. 77 Därmed borde det enligt lagen vara kommunerna som blir skadeståndsskyldiga när de har valt att bygga strandnära eftersom de ansvarar för planeringsverksamheten. Dock gäller det endast nya planer där inte preskriptionstiden på 10 år gått ut. De flesta planer är ju äldre än så, och därmed är ingen direkt skadeståndsskyldig för detta. Även med en ny plan tror inte respondenterna i kommunerna att det skulle bedömas ut något skadestånd från kommunen, eftersom det rör sig om så stora summor vid en eventuell översvämning. Istället har kommunerna rätt att söka ersättning vid större naturolyckor, men endast för räddningstjänstkostnader som går att hänföra direkt till räddningsinsatsen. 78 Övriga kostnader som hör till händelsen ersätts inte. Ett antal kommuner har dessutom, under en kortare period, fått ersättning från regeringen för kostnader som uppkommit i samband med översvämningar m.m. 79 Detta är något som de flesta respondenterna verkar räkna med. Även här blir det alltså staten som har ansvaret enligt respondenterna. 74 Skadeståndslagen (SkL) (1972:207) 75 Skadeståndslagen 76 Hellner J., M Radetzki. Skadeståndsrätten - En introduktion, 3:e upplagan (Stockholm: Nordstedts Juridik AB, 2007) 77 Ibid 78 Departementsserien (Ds) Ds 2007:51. Ersättningssystem i samverkan hantering av kommunernas kostnader i samband med naturkatastrofer, m.m. Försvarsdepartementet, Ibid 24

29 Den generella anledningen till att lägga ansvaret på staten, och då på den högsta nivån regering/riksdag, verkar vara att en eventuell översvämning skulle vara en så extraordinär händelse, att då gäller inte de vanliga reglerna. Här ser jag ett potentiellt problem, för om klimatscenarierna slår in och dagens 100-års flöden kommer bli en 20-års nivå istället är frågan hur länge detta resonemang håller. Då behöver tydligare regler angående detta tas fram. Detta är något som har diskuterats i utredningen Ersättningssystem i samverkan hantering av kommunernas kostnader i samband med naturkatastrofer, m.m 80 med ett förslag om ett finansieringssystem bestående av tre nivåer beroende på naturolyckan/katastrofens utsträckning. Detta skulle bygga dels på en sorts försäkring som kommunerna betalar, dels på statliga medel vid större händelser. Gällande den skiftande kunskapen är det de statliga myndigheternas ansvar att ytterligare ge råd och upplysa kommunerna vad som bör göras. Det har även framkommit att det ligger på statens ansvar att ge mer resurser till kommunerna, till exempel i form av bidrag, för att komma igång med klimatanpassningsarbetet. Staten har även ansvaret att genomföra eventuella lagändringar, men det är ingenting som någon respondent tyckt vara nödvändigt, utan att det mest handlar om att implementera och medvetengöra frågan. Räddningsverket har fått ett ansvar att samordna klimatanpassningen bättre genom införandet av Nationell plattform för arbete med naturolyckor, något som är på gång. 7.2 Kommunernas ansvar Eftersom det är kommunen som har hand om den fysiska planeringen, har den ett mycket stort ansvar kring klimatanpassning. Det är kommunen som i praktiken skall ta hänsyn till risken vid översvämningar i den fysiska planeringen. Jag har dock i undersökningen funnit brister i detta ansvar. Samtliga undersökta kommuner bygger strandnära och under den rekommenderade nivån från Klimat- och sårbarhetsutredningen. Orsaken till detta är förmodligen en kombination av att vattennära områden är mycket attraktiva att bo i samt att kommunerna räknar med att staten kommer att ta fram en långsiktig lösning i form av en ökad avtappning av Vänern vid höga flöden. Gällande problemen med gamla planer där översvämningsrisken inte tagits samma hänsyn, har de statliga myndigheterna ingen makt eller ansvar alls. Kommunen kan sägas ha ett ansvar till viss del då den kan bevilja bygglov på sådana planer. 80 Ds 2007:51 25