Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Uppsala län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten, Analysavdelningen

3 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Nu går vi mot mörkare tider... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 3 Näringsgrenar och yrken... 9 Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta Befolkningen Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 34

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Uppsala län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: Används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongrensning: Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongrensning görs för att tydligare kunna se utvecklingen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 2 Sammanfattning Nu går vi mot mörkare tider Sverige har stått emot försvagningarna i omvärlden förvånansvärt länge. Men under 2012 har allt fler tecken på en konjunkturavmattning kommit även i Sverige. År 2013 bedöms bli ett besvärligt år på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i Sverige kommer att minska och arbetslösheten öka. Krisen i Europa bedöms bli långvarig. Det kommer att ta tid för Europa att läka. Företagen har blivit betydligt mer pessimistiska om framtiden och hushållens förtroende för den svenska ekonomin har fallit kraftigt under hösten. Det blir allt tydligare att det undan för undan sker en försvagning av arbetsmarknaden, speciellt inom industri och byggnadsverksamhet men det finns även tecken på en dämpning inom privat tjänstesektor. Minskad sysselsättning 2013 vändningen dröjer Det närmaste året kommer att bli ett tungt arbetsmarknadsår. Sysselsättningen bedöms minska under hela Vändningen väntas komma först under Trots varsel och försvagade konjunktur har Uppsalas arbetsmarknad hittills klarat sig ganska bra. Men även Uppsala län bedöms komma att känna av nedgången på arbetsmarknaden. Under 2012 beräknas sysselsättningsuppgången i länet stanna på 300 personer. Nästa år, 2013, väntas sysselsättningen minska med lika mycket, personer. Det är främst inom industri och byggnadsverksamhet sysselsättningen kommer att sjunka. Sysselsättningen bedöms minska i hela landet 2013 utom i Stockholms och Norrbottens län. Störst nedgång väntas i regioner med en stor industrisektor som exempelvis Västmanlands, Södermanlands och Västernorrlands län. Arbetslösheten ökar i hela landet Arbetslösheten bedöms öka under 2013 till följd av den svagare efterfrågan på arbetskraft. De som är på väg in på arbetsmarknaden kommer att drabbas hårt av det försämrade konjunkturläget. Det betyder att bland annat ungdomar och utrikes födda kommer att möta en betydligt svagare arbetsmarknad framöver. Men även grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden kommer att möta en högre arbetslöshet. Sammantaget beräknas antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgå till i Uppsala län under årets sista kvartal. Det är omkring 700 fler än under samma kvartal I slutet av 2013 väntas personer vara arbetslösa. Det motsvarar cirka 6,6 procent av arbetskraften. Utmaningar på länets arbetsmarknad Det finns en stor och ökande grupp av personer som har svårt att få ett arbete även i goda tider. När konjunkturläget nu försämras ökar även arbetslösheten bland personer som står närmare arbetsmarknaden. Nu är det viktigt att fortsätta att rikta insatser mot dem som har det svårast på arbetsmarknaden.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Euroområdet agerar sänke Euroområdet verkar nu som ett sänke för den globala ekonomin. BNP minskar både 2012 och 2013 i euroområdet och den höga arbetslösheten i regionen blir ett stort hinder för att få igång den inhemska efterfrågan. Det finns dock ljuspunkter i världsekonomin. Den ena är att USA har gått in i en återhämtningsperiod och den andra är att den kinesiska ekonomin har mjuklandat. Nu orkar inte den svenska ekonomin stå emot längre De framåtblickande indikatorerna för den svenska ekonomin visar en betydligt lägre aktivitet än normalt. Nedgången är bred och omfattar samtliga sektorer inom näringslivet. Dessutom har hushållen blivit alltmer pessimistiska inför framtiden. Den avmattning som skett under 2012 innebär att tillväxten för helåret blir mycket svag och ytterligare försvagningar är att vänta under Sysselsättningen bedöms vända upp först under Krisen kommer att bli långvarig eftersom det tar tid för Europa att läka. Förväntningarna inför framtiden har dämpats Diagram 1 Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Anm: Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och visar arbetsgivarnas bedömning av efterfrågeutvecklingen de kommande sex månaderna. Det beräknas som andel arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor och tjänster minus andel arbetsställen som bedömt minskning. Nu har även norra Europa börjat dras in i Sydeuropas kris. Sverige har stått emot försvagningarna i omvärlden förvånansvärt länge. Men under 2012 började tecknen på en nedgång komma även här. Sverige är en liten, öppen och exportberoende ekonomi. Detta medför att när Europa krisar så drabbas även Sverige. En stor del av den svenska exporten går till Europa och de svenska exportföretagen brottas nu med en minskad efterfrågan. Försvagningen kommer

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 4 att slå hårdast mot regioner med en stor industrisektor. Varseluppgången tyder också på en alltmer pessimistisk syn hos arbetsgivarna inför framtiden, vilket talar för en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden. Industri och byggnadsverksamhet kommer att drabbas hårdast. En dämpad efterfrågan kommer att leda till att bristen på många yrkesgrupper minskar. Det bedöms dock bli fortsatt svårt att få tag på bland annat tekniker och ingenjörer. Sysselsättningen ökar endast i Stockholm och Norrbotten 2013 Karta 1 Förändring i sysselsatta per län 2013, procentuell förändring mellan kv 4 år 2012 och kv 4 år 2013 Uppsala har visat stark motståndskraft Uppsala län har visat stark motståndskraft mot konjunkturnedgången. Det beror på att länet har en differentierad arbetsmarknad med en stor tjänstesektor och en förhållandevis liten industrisektor. Den offentliga sektorn i länet är stor och medverkar till att svängningarna på arbetsmarknaden inte går så fort. Även närheten till Stockholms stora och mångfacetterade arbetsmarknad är positiv för länet. Uppsala läns utveckling följer till stora delar utvecklingen i Stockholms län. Men skillnaderna inom länet är stora. Den nordostliga delen av länet som gränsar mot Gävleborgs län har ett större beroende av industrisektorn och drabbas därför hårdast då efterfrågan och exporten viker vid konjunkturnedgångar. Övriga delar av länet klarar sig bättre eftersom det finns fler möjligheter till arbete

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 5 i Uppsala och Enköpings kommun samt i de delar av länet som har goda kommunikationsmöjligheter till Stockholmsregionen. Trots fler varsel i Uppsala län och försvagad konjunktur tillhör länet fortfarande de regioner i Sverige som har den stabilaste arbetsmarknaden. Uppsala län tufffar ännu på men i långsammar takt och osäkerheten inför framtiden sprider sig. Uppsala län har landets lägsta arbetslöshet. Därefter följer Stockholms och Hallands län. Länets företag känner dock en ökad osäkerhet inför hur konjunkturen och efterfrågan kommer att utvecklas under den närmaste tiden och är därför återhållsamma och försiktiga. Arbetsgivarna har blivit betydligt mer pessimistiska om efterfrågeläget det närmaste halvåret. Mest har framtidstron sjunkit bland industri- och byggföretagen. Nu väntar ett par svaga år på arbetsmarknaden Den svenska ekonomin väntas ha en svag utveckling under Sysselsättningen bedöms minska i nästan hela landet. Endast Stockholms och Norrbottens län väntas ha en liten sysselsättningstillväxt. Svagast bedöms utvecklingen bli i regioner med en stor industrisektor och en liten tjänstesektor. Till de län som kommer att drabbas hårdast hör bland annat Västmanlands, Södermanlands, Västernorrlands, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Uppsala län kommer att påverkas i mindre utsträckning av konjunkturnedgången på grund av bland annat näringslivsstrukturen och närheten till Stockholm. Sysselsättningen i Uppsala län bedöms öka svagt 2012 för att minska med ungefär lika mycket Mellan det sista kvartalet 2011 och samma kvartal 2012 bedöms sysselsättningen öka med omkring 300 personer i Uppsala län. Under 2013 bedöms sysselsättningen minska med 300 personer. I riket som helhet väntas sysselsättningen vara ungefär oförändrad 2012 och minska med omkring personer Sysselsättningen minskar nästa år Tabell 1 Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning.

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 6 Inflödet av nya lediga jobb har mattats av Diagram 2 Nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen i Uppsala län med varaktighet längre än tio dagar, januari 1996 till oktober 2012 Alla lediga platser anmäls inte till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls till Arbetsförmedlingen varierar mellan olika år och månader. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensade och utjämnade värden Inflödet av nya lediga platser till Arbetsförmedlingen i Uppsala län har legat på en relativt hög nivå under en längre tid. Men i mitten av 2012 började en avmattning av inflödet märkas. Under perioden januari till oktober anmäldes nästan ledig arbeten till länets arbetsförmedlingar. Personalresursernas användande är lägre än normalt Diagram 3 Andel arbetsställen inom näringslivet i Uppsala län som använder personalresurserna nästan fullt ut, dvs. kan öka produktionen med högst 10 procent innan de behöver nyrekrytera. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa:Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjandet, som här mäts som hur stor andel av personalresurserna som används, uppges i höstens undersökning ligga något under den normala nivån. Kapacitetsutnyttjandet är normalt högre inom industrin och byggnads-

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 7 verksamheten än inom den privata tjänstesektorn. I höstens undersökning uppgav omkring sju av tio industri- och byggföretag att de endast kan öka produktionen upp till 10 procent innan de behöver nyanställa. Inom den privata tjänstesektorn gäller detta för drygt hälften av företagen. Antalet varsel har ökat under hösten Diagram 4 Antal personer varslade om uppsägning i Uppsala län, ackumulerat antal januari till oktober respektive år Källa: Arbetsförmedlingen Antalet varsel har ökat under hösten i hela landet. Detta är ett tecken på att efterfrågan på arbetskraft har minskat. Alla varsel leder dock inte till uppsägningar. Under oktober varslades över personer i riket, vilket var nästan dubbelt så många som under samma månad förra året. I Uppsala län har antalet varsel varit relativt lågt under större delen av 2012 men under höstmånaderna började allt fler varsel läggas i länet. Under oktober 2012 varslades 187 personer om uppsägning i länet jämfört med 51 personer under samma månad i fjol. Många arbetsgivare har fortsatt svårt att hitta personal med rätt kompetens Diagram 5 Andel arbetsställen i Uppsala län som har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Heldragen linje = genomsnitt under perioden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 8 Rekryteringsproblemen kvarstår inom många yrken Trots ett försämrat konjunkturläge har många arbetsgivare fortfarande svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är brist på många yrkesgrupper samtidigt som andra grupper har svårare att få jobb. En av fyra arbetsgivare har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Företag inom alla branscher och verksamheter upplever problem att hitta personal med viss kompetens. Svårigheterna uppges vara som störst inom utbildning, vård och omsorg samt information och kommunikation. Inom industri och byggnadsverksamhet är det brist på bland annat ingenjörer, byggnadsplåtslagare och betongarbetare. Bristen är fortsatt stor på flera yrkesgrupper inom IT-sektorn, till exempel mjukvaru- och systemutvecklare samt ITarkitekter. Andra bristyrken är till exempel revisorer, lastbilsmekaniker och bussförare. Utbildningsverksamheten har fortsatt brist på förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och specialpedagoger. Men i några delar av länet är det även brist på gymnasielärare i allmänna ämnen, såsom lärare i naturvetenskapliga ämnen. Tierps kommun har brist på de flesta typer av lärare. Inom vård och omsorg är det stor brist på flera yrkesgrupper. Det är framför allt brist på personal med högskoleutbildning såsom läkare, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och tandläkare. Men det är även brist på undersköterskor. Yrkesbarometern i Uppsala län Tabell 2 Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken Brist Civilingenjörer och ingenjörer Läkare Sjuksköterskor och barnmorskor Förskollärare Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekter Revisorer och redovisningsekonomer Lastbilsmekaniker Byggnadsplåtslagare Bussförare Överskott Försäljare, dagligvaror och fackhandel Receptionist Administratörer och sekreterare Vårdbiträde Barnskötare Elevassistent Bibliotekarie Lagerarbetare Truckförare Vaktmästare Anm: I januari 2013 publiceras höstundersökningens resultat på Arbetsförmedlingens hemsida med bedömningar av arbetsmarknadssituationen för ett stort antal yrken i samtliga Sveriges regioner. Men redan nu kan den intresserade hitta vårens bedömningar på sök efter Yrkeskompassen

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 9 Näringsgrenar och yrken Den globala konjunkturavmattningen har nått Sverige. Sverige visade länge starkt motstånd men nu har Europas kris börjat påverka även oss. Avmattningen påverkar alla delar av arbetsmarknaden. Hittills har industri och byggnadsverksamheten drabbats hårdast. Många länsbor arbetspendlar Många som bor i Uppsala län arbetar i ett annat län. Länet har en mycket stor utpendling av arbetskraft, störst i landet. Nästan var fjärde länsbo som arbetar pendlar till ett jobb i ett annat län, personer år De flesta arbetar i Stockholms län men många jobbar även i grannlänen Gävleborgs och Västmanlands län. Samtidigt pendlar många in till ett arbete i Uppsala län från en annan del av landet. År 2010 pendlade nästan personer in till länet. Vanligast är att pendla från Stockholms län. Därefter följer Gävleborgs och Västmanlands län. Uppsala län har därmed en nettoutpendling av arbetskraft på omkring personer. Det är därför stora skillnader mellan den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen, det vill säga de som arbetar i länet och de sysselsatta som bor i länet. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen uppgick till omkring personer år 2010 medan den förvärvsarbetande dagbefolkningen var cirka Detta betyder att länsbornas situation på arbetsmarknaden i mycket stor utsträckning påverkas av hur arbetstillfällena utvecklas i grannlänen. Många Uppsalabor jobbar i Stockholms tjänstesektor Tabell 3 Förvärvsarbetande nattbefolkning (bor i länet) och dagbefolkning (arbetar i länet) samt nettoutpendling i Uppsala län 2010, 16 år och äldre Dag Natt Nettopendling Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Ej uppgift Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Störst skillnad mellan den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen är det i den privata tjänstesektorn. Inom den privata tjänstesektorn är den förvärvsarbetande dagbefolkningen cirka 20 procent eller omkring personer mindre än den förvärvsarbetande nattbefolkningen, det vill säga nettoutpendlingen av sysselsatta inom sektorn uppgår till personer. Men även inom industrin, byggnadsverksamheten och den offentliga tjänstesektorn är det många länsbor som pendlar till ett arbete i ett annat län.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 10 I de nordöstra delarna av länet pendlar många till Gävleborgs län. Störst utpendling till Gävleborg har Älvkarleby kommun. Två av fem som bor i kommunen arbetar i Gävleborgs län. Lika många arbetar i hemkommunen. Även Tierp har en viss utpendling till Gävleborgs län. Håbo och Knivsta är båda stora utpendlarkommuner med många som jobbar i Stockholms län. Även från Uppsala kommun går det stora pendlingsströmmar till Stockholm. Fyra av fem av Uppsala kommuns invånare arbetar dock i hemkommunen. Även Östhammar, Enköping och Tierp har många som arbetar i hemkommunen. Norduppland pendlar till Gävleborgs län Tabell 4 Sysselsatta i Uppsala län efter arbetsplatsens belägenhet, 16 år och äldre 2010 Arbetsregion Stockholmlandborgs Västman-Gävle- Totalt Boendekommun Älv- En- Öst- Övriga syssel- Håbo karleby Knivsta Heby Tierp Uppsala köping hammar län län län län satta Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Uppsala län Anm: Ombordpersonal med flera ingår inte i tabellen, dvs. de som bor i Uppsala län men exempelvis arbetar på fartyg. Denna grupp uppgår till cirka 200 personer. Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Två av tre länsjobb finns i Uppsala kommun Diagram 6 Sysselsatta i Uppsala län 2010, andel per kommun Källa: Statistiska centralbyrån, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 11 Sysselsättningen i Uppsala län I Uppsala län arbetade 2010 totalt personer 1. Två av tre arbetstillfällen finns i Uppsala kommun. I Enköpings kommun arbetar 10 procent av länets sysselsatta och i Östhammars kommun är motsvarande andel 7 procent. Under de senaste två decennierna har antalet sysselsatta inom tjänstesektorn vuxit starkt i Uppsala län. Även sysselsättningen inom byggnadsverksamheten har ökat. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat under en längre tid men har legat stilla på en i stort sett oförändrad nivå sedan några år tillbaka. Industrisysselsättningen i länet var ungefär densamma under större delen av 1990-talet och 2000-talet. Sysselsättningen sjönk dock under finanskrisen Tjänstesektorn och byggverksamheten har växt i Uppsala län Diagram 7 Sysselsättning i Uppsala län efter bransch Index 1993 = 100 Källa: Statistiska centralbyrån, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Jord- och skogsbruk svårigheter med lönsamheten Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk är litet i Uppsala län, liksom i flertalet andra regioner i Sverige. Totalt arbetade närmare personer inom sektorn år , vilket motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I hela landet arbetar cirka inom jord- och skogsbruk. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget varierar mellan olika årstider. Under sommarsäsongen är aktiviteten hög. Flertalet lantbrukare driver sin verksamhet som enskild firma, 85 procent i hela landet. Nästan var tionde lantbruk drivs som aktiebolag. Var tredje lantbruk i Uppsala län har anställda. Över hälften har sin huvudsakliga 1 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB 2 RAMS, SCB

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 12 inkomst från växtodling 3. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk är ganska jämnt fördelad mellan länets kommuner. I Uppsala, Älvkarleby och Håbo kommun är dock sysselsättningen liten inom sektorn. Sysselsättningen inom jordbruket relativt väl spridd mellan länets kommuner Diagram 8 Jord- och skogsbruk, sysselsatta i Uppsala län 2010, andel per kommun Källa: Statistiska centralbyrån, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Många lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig och räknar med att den kommer att försämras ytterligare 4. De ekonomiska förutsättningarna är många gånger tuffa. Det är också snabbare svängningar än tidigare. Mjölkbönderna är mest missnöjda. Jordbruksföretagens förväntningar inför det kommande året är dämpade i höstens undersökning. Majoriteten räknar dock med en oförändrad efterfrågan. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Industrin minskad efterfrågan från omvärlden Antalet länsbor som arbetade inom industrin uppgick till närmare år Till industrin räknas här även energiförsörjning och miljöverksamhet. Utpendlingen är stor bland industrisysselsatta, cirka länsbor pendlar ut till ett industrijobb i ett annat län. Samtidigt pendlar nästan personer in till länet för att jobba inom industrin. Nettoutpendlingen är därmed över personer. Antalet industrijobb i länet är cirka Det betyder att nästan 11 procent av länets arbetstillfällen finns inom industrin. Bland länets industriföretag är verkstadsbranschen den dominerande. De flesta industrijobb finns i Uppsala kommun men även i länets nordöstra delar finns det många industriarbeten. I Uppsala kommun arbetade 2010 drygt 3 Lantbruksbarometern 2011, Lantbrukarnas riksförbund 4 Lantbruksbarometern 2012, LRF Konsult

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län personer inom industrin. Nästan lika många industrijobb fanns det sammanlagt i Östhammar, Tierps och Älvkarlebys kommuner. I dessa tre kommuner längs Östersjökusten utgör industrin en stor och viktig del av regionens arbetstillfällen. Industrijobben utgör 35, 25 respektive 30 procent av alla jobb i kommunerna. Tierp och Östhammar har en stor industrisektor Diagram 9 Industrin, sysselsatta i Uppsala län 2010, andel per kommun Källa: Statistiska centralbyrån, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Den svenska industrikonjunkturen har mattats av. Industrin är en starkt exportberoende bransch och majoriteten av Sveriges export går till Europa. Sveriges export påverkas nu på grund av en svagare efterfrågan från våra handelspartners. I september 2012 sjönk varuexporten kraftigt och var så mycket som 13 procent lägre än under motsvarande månad Mest föll exporten till EU men även exporten till andra länder minskade. Detta slår hårt mot de svenska exportföretagen 5. Försvagningen är kraftigast i regioner med en stor industrisektor, exempelvis regioner i Syd- och mellansverige som Blekinge, Södermanlands, Västmanlands och Gävleborgs län. Varslen har blivit allt fler under hösten. Detta indikerar en minskad sysselsättning även om inte alla varsel leder till uppsägning och arbetslöshet. Flera indikatorer pekar nu på en svagare industriproduktion. Orderingången har minskat och kapacitetsutnyttjandet minskade betydligt under årets tredje kvartal 6. Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer backade tillverkningsindustrins konfidensindikator, som mäter stämningsläget bland industriföretagen i landet, ytterligare i november. Indikatorn ligger nu klart under det historiska 5 SCB-indikatorer nr 10, Statistiska centralbyrån 6 Industrins kapacitetsutnyttjande kv 3 år 2012, Statistiska centralbyrån

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 14 genomsnittet vilket betyder att företagen är mer pessimistiska än normalt. Orderingången från både hemma- och exportmarknaden minskade. Efterfrågan sjunker inom industrin Diagram 10 Arbetsförmedlingens konjunkturindex, efterfrågan de kommande 6 månaderna. Arbetsställen inom industrin i Uppsala län. Heldragen linje visar genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Allt fler industriföretag i Uppsala anger att efterfrågan har sjunkit under det senaste halvåret. Förväntningarna inför framtiden har förbytts från vårens optimism till betydligt mer negativa tongångar. Vart tredje industriföretag i länet räknar med en sjunkande efterfrågan under vintern, vilket är färre än de som väntar sig en uppgång. Fortfarande tror dock hälften av företagen att efterfrågan kommer att vara oförändrad. Antalet industrisysselsatta i Uppsala län bedöms minska under Trots ett försämrat konjunkturläge har många företag fortfarande brist på vissa yrkesgrupper. Bristen på arbetskraft har dock minskat sedan i våras. Ett av fyra företag uppger att de har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Det är fortsatt brist på både civilingenjörer och högskole- och gymnasieingenjörer. Inom tekniska yrken är det även brist på bil- och lastbilsmekaniker samt på svetsare med licens.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 15 Fortsatt stor brist på ingenjörer Diagram 11 Antal sysselsatta och efterfrågeläget för ett antal yrken i Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingens yrkesbarometer Byggnadsverksamhet läget har blivit tuffare Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggnadsverksamheten i Uppsala län sysselsatte över personer år Byggföretagen svarar därmed för omkring 8 procent av länets arbetstillfällen. Arbetspendlingen är stor bland byggnadsarbetare. År 2010 pendlade omkring länsbor till ett byggjobb i ett annat län, drygt byggjobbare pendlade in till Uppsala län. Nettoutpendlingen uppgick därmed till cirka personer. Byggföretagen har blivit mycket mer pessimistiska sedan i våras då optimismen fortfarande var stor inom branschen. I höstens undersökning tror nästan hälften av företagen i Uppsala län att efterfrågeläget kommer att bli sämre under vinterhalvåret. Säsongsvariationerna är stora inom branschen och förväntningarna på framtiden är normalt lite lägre under vinterhalvåret. Den nedgång vi nu ser är dock extra kraftig. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer bekräftar den negativa bilden. Orderingången har minskat och missnöjet med orderläget har ökat. Hälften av företagen i riket uppger otillräcklig efterfrågan som främsta hinder för verksamheten. Företagen är pessimistiska inför framtiden och räknar inte med någon snar förbättring av läget. Bostadsbyggandet har minskat kraftigt under 2012 i hela landet. Det gäller speciellt småhusbyggandet som har halverats sedan förra året. Men även byggandet av flerbostadshus har minskat starkt. Bostadsbyggandet i Uppsala län har också

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 16 sjunkit men inte i samma utsträckning som i övriga landet. I länet var antalet påbörjade småhus och lägenheter i flerbostadshus drygt 20 procent lägre under perioden januari till september jämfört med samma period förra året. 7 Kapacitetsutnyttjandet, mätt som användandet av personalresurser, har minskat i länet sedan i våras. Nu uppger sju av tio företag i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning att de kan öka produktionen med upp till 10 procent innan de måste nyrekrytera jämfört med fler än åtta av tio företag i våras. Kraftigt ras inom byggnadsverksamheten Diagram 12 Arbetsförmedlingens konjunkturindex, efterfrågan de kommande 6 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet i Uppsala län. Heldragen linje visar genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Trots ett sjunkande kapacitetsutnyttjande var bristen på arbetskraft besvärlig under sommarhalvåret för många företag. Vart tredje byggföretag i länet uppgav att de har haft svårt att hitta personal med rätt kompetens. Det är fortfarande brist på flera yrkesgrupper, till exempel byggnadsingenjörer, civilingenjörer inom bygg- och anläggning, byggnadsplåtslagare och betongarbetare. Det försvagade efterfrågeläget inom byggsektorn kan komma att kvarstå en tid. Bostadsbyggandet är konjunkturkänsligt och påverkas av den försämrade tillväxten. Byggföretagen är själva pessimistiska och tror inte att efterfrågeläget kommer att förbättras inom en snar framtid. Dessa faktorer sammantagna medför att sysselsättningen inom byggsektorn väntas minska under Påbörjad nybyggnation av bostadslägenheter, Statistiska centralbyrån

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 17 Fortsatt brist på flera yrkesgrupper inom byggsektorn Diagram 13 Antal sysselsatta och efterfrågeläget för ett antal yrken i Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingens yrkesbarometer Privat tjänstesektor dämpad framtidstro Tjänstesektorn är stor i Uppsala län. Företagen i länet sysselsatte omkring personer Fyra av tio arbetstillfällen i Uppsala län finns därmed inom den privata tjänstesektorn. Dessutom är utpendlingen av arbetskraft stor till tjänstejobb i andra län. Många länsbor pendlar till Stockholms län. Det är vanligt att pendla ut från länet till ett jobb inom exempelvis handel, transport eller företagstjänster. Totalt pendlade närmare länsbor till ett tjänstejobb i ett annat län. Samtidigt pendlade nästan personer in till ett arbete inom tjänstesektorn i Uppsala län. Nettoutpendlingen var därmed närmare personer år Sammantaget arbetade cirka länsbor inom den privata tjänstesektorn Privat tjänstesektor omfattar många olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster, där bemanningsföretagen ingår. Sektorn omfattar många olika yrken. En del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från avancerade konsultarbeten till lämpliga ingångsjobb för ungdomar. Den privata tjänstesektorn är numera den största huvudbranschen på arbetsmarknaden och fungerar som en stark sysselsättningsmotor under konjunkturellt starka år. Sektorn har vuxit mycket starkt under senare år med endast mindre avbrott under lågkonjunkturerna. De privata tjänsterna påverkas främst av hushållens konsumtion och av industrins och byggnadsverksamhetens utveckling. Nu när konjunkturen viker och efterfrågan sjunker inom industrin och byggnadsverksamheten så minskar även

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 18 efterfrågan på tjänster. Dessutom bidrar hushållens ökade försiktighet till att minska efterfrågan på privata tjänster. Privat tjänstesektor tuffar på - men efterfrågan har dämpats Diagram 14 Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Heldragen linje visar genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Efterfrågan på tjänster har dämpats något under 2012 enligt svaren i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Färre företag uppger en ökad efterfrågan. Men fortfarande uppgav ett av tre företag att efterfrågan hade ökat under sommaren. Det är främst inom hotell- och restaurang och transportsektorn som efterfrågan har avmattats. Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster samt handeln tuffar på även om efterfrågeläget var starkare för ett par år sedan. Förväntningarna inför framtiden har dämpats något men är fortsatt positiva. Flertalet företag inom samtliga delbranscher räknar med en ökad eller oförändrad efterfrågan under vinterhalvåret. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstesektorn har minskat starkt och låg i november klart under det historiska genomsnittet. Efterfrågan var betydligt svagare än vad företagen hade räknat med. Tjänsteföretagen tror att efterfrågan blir i stort sett oförändrad under de närmaste månaderna. Även hushållens konfidensindikator, som visar hushållens syn på den egna och den svenska ekonomin, har minskat kraftigt under hösten och låg i november under det historiska genomsnittet. Det betyder att hushållens syn på ekonomin är mer negativ än normalt. Hushållen är framför allt pessimistiska om den svenska ekonomin och om utvecklingen på arbetsmarknaden. Men även hushållens syn på sin egen ekonomi är nu mer negativ än normalt. Hushållens tilltagande pessimism påverkar efterfrågan inom den privata tjänstesektorn. Sam-

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 19 mantaget bedöms sysselsättningen vara i stort sett oförändrad inom sektorn under Bristen på arbetskraft ligger kvar på ungefär samma nivå som i våras. En av fem arbetsgivare uppger att de har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen uppges vara störst inom hotell- och restaurangbranschen där omkring två av fem arbetsgivare uppger att de har haft svårt att rekrytera. Även transportsektorn, IT-branschen och i viss mån branschen finansiell verksamhet och företagstjänster har haft rekryteringssvårigheter. Överskott av sökande till många jobb inom dagligvaru- och fackhandeln Diagram 15 Antal sysselsatta och efterfrågeläget för ett antal yrken i Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingens yrkesbarometer Det är brist på exempelvis kvalificerad IT-personal som IT-arkitekter samt mjukvaru- och systemutvecklare, revisorer och redovisningsekonomer samt företagssäljare. Andra bristyrken är kockar med specialistkunskaper, duktiga servitörer samt bussförare. Däremot är det överskott av sökande till exempelvis arbeten som försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln samt som lagerarbetare och vaktmästare. Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I våra beräkningar ingår all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. I Uppsala län arbetar många inom den offentliga tjänstesektorn, omkring personer Det motsvarar nästan 40 procent av alla jobb i länet. Dessutom pendlar många länsbor till ett jobb inom offentliga tjänstesektorn i ett annat län, främst i Stockholms län. Nettoutpendlingen var nästan personer år 2010.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 20 Antalet sysselsatta inom sektorn bedöms vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Utvecklingen mot allt fler privata aktörer väntas fortsätta. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. Utbildningsverksamheten inkluderar förskola, grund- och gymnasieskola, universitet och högskola, vuxenutbildning samt folkhögskola. I Uppsala län arbetar totalt cirka personer inom utbildningsverksamheten. Förskoleverksamheten samt grund- och gymnasieskolan sysselsätter många. Över arbetar vid något av Uppsala läns två universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet är länets tredje största arbetsgivare, efter Uppsala kommun och landstinget, med drygt anställda. Vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar över personer. Brist på förskollärare överskott på barnskötare Diagram 16 Antal sysselsatta och efterfrågeläget för ett antal yrken i Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingens yrkesbarometer Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer barn- och ungdomskullarnas storlek. Den sista stora barnkullen från baby-boomen i början av 1990-talet lämnade gymnasieskolan i somras, de som är födda Nu minskar elevkullarna i gymnasieskolan under några år. Även inom grundskolans senare år minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. Under prognosperioden väntas därför antalet sysselsatta minska något inom gymnasieskolan och öka inom förskolan och de lägre årskurserna i grundskolan. Personalbristen är fortfarande stor. Hälften av kommunerna uppger att det har varit brist på arbetskraft vid rekrytering till utbildningsverksamheten under det senaste halvåret. Störst har bristen varit vid rekrytering till grundskolan; nästan alla kommuner uppger brist. Även inom barnomsorg är det svårt att hitta per-

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 21 sonal med rätt kvalifikationer. Var fjärde kommun anger rekryteringssvårigheter till gymnasieskolan. Det är brist på bland annat förskollärare, fritidspedagoger, specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På barnskötare, elevassistenter och fritidsledare är det i stället överskott. Bristen på förskollärare beror dels på att andelen förskollärare ska öka inom barnomsorgen och dels på att intresset för att utbilda sig till detta yrke inte har varit tillräckligt stort. Stor brist på arbetskraft inom vården Diagram 17 Antal sysselsatta och efterfrågeläget för ett antal yrken i Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingens yrkesbarometer Vård och omsorg omfattar primär- och slutenvård, tandvård samt äldre- och handikappomsorg. Omkring personer är sysselsatta i dessa verksamheter i Uppsala län. Totalt bedöms antalet sysselsatta vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Inom vård- och omsorg är behovet av arbetskraft alltid stort. Det beror dels på ersättningsrekryteringar till följd av pensionsavgångar och annan naturlig omsättning och dels på en bristsituation på flera yrkesgrupper. Rekryteringssvårigheterna är fortsatt stora inom sjukhus- och primärvården men även inom äldreomsorgen. Bristen är stor på yrkesgrupper inom vården med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och tandläkare. När arbetsgivarna inte lyckas rekrytera den personal de behöver så anlitas i stället bemanningspersonal och befintlig personal får arbeta mer. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och sjukgymnaster.

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 22 Utbudet av arbetskraft Uppsala län har en ung och välutbildad befolkning. Länet har ett positivt inflyttningsnetto och födelseöverskott, vilket ger en stark befolkningstillväxt. Det är dock stora skillnader mellan länets olika kommuner. I slutet av 2011 uppgick Uppsala läns befolkning till personer 8. Befolkningstillväxten är stark i Uppsala län. Sedan 2006 har befolkningen ökat med i genomsnitt nästan personer varje år. Hälften av ökningen utgörs av personer i yrkesverksam ålder och ungefär lika många är äldre än 65 år. Det totala antalet barn och ungdomar minskade i Uppsala län Antalet barn i förskoleåldrarna och i de lägre skolåren blev fler medan högstadie- och gymnasieungdomarna blev färre. Omkring 14 procent av befolkningen i Uppsala län är utrikes född. Det motsvarade personer år Antalet utrikes födda i länet har ökat starkt under senare år till följd av en stor invandring. Ungefär hälften av länets befolkningstillväxt under senare år har utgjorts av ett positivt invandringsnetto. Uppsala växer även genom ett flyttningsöverskott från övriga landet, det vill säga det är fler som flyttar till än från länet. Den starkaste befolkningstillväxten, procentuellt sett, hade Uppsala och Knivsta kommun Länet har en gynnsam åldersstruktur med en förhållandevis stor andel personer i yrkesverksamma åldrar. Andelen personer som är mellan 20 och 64 år har ökat sedan 1990 och uppgick till 60 procent Under samma period minskade andelen barn och ungdomar något samtidigt som andelen äldre ökade. År 2011 var 23 procent av befolkningen i länet barn och ungdomar under 20 år och 17 procent var 65 år eller äldre. I riket var motsvarande andelar 58, 23 respektive 19 procent. I Knivsta kommun är andelen barn och ungdomar stor och andelen äldre liten. I Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommun är i stället andelen äldre stor. I dessa kommuner utgör personer i åldern 65 år och äldre procent av befolkningen. Arbetskraften definieras här som summan av den förvärvsarbetande nattbefolkningen enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik samt inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. År 2010 omfattade arbetskraften i Uppsala län cirka personer i åldrarna år. Utrikes födda i arbetskraften uppgick till personer, vilket motsvarar 14 procent. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolkningens utveckling och struktur, förändringar i sysselsättningen, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Gruppen utanför arbetskraften utgörs av personer som är studerande, sjuka, hemarbetande, pensionärer med flera. Omkring personer i åldrarna år ingick inte i länets arbetskraft Befolkningsstatistiken, Statistiska centralbyrån

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 23 Fördjupningsruta Befolkningen För 200 år sedan var befolkningen i Uppsala län nästan lika stor som i Stockholms län. Båda länen hade en befolkning på närmare personer. Sedan dess har Stockholms län blivit en storstadsregion med miljonbefolkning. Stockholm gjorde sitt stora befolkningssprång under och 1960-talen då många små jordbruk avvecklades och befolkningen flyttade in till städerna och jobben. Befolkningen koncentreras alltmer kring stora städer Karta 2 Befolkningstillväxt per kommun, år Källa: SCB Sedan 1980 har Uppsala län haft samma befolkningstillväxt som Stockholms län, procentuellt sett. Befolkningen i båda länen har vuxit med omkring 40 procent under dessa dryga 30 år. Det är den största tillväxten bland Sveriges län. På tredje plats kommer Hallands län med en tillväxt på omkring 30 procent. I de flesta regioner i Sverige har befolk- 9 Underlaget till detta avsnitt är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser:

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 24 ningen däremot minskat under de senaste decennierna. Befolkningen koncentreras allt mer kring de stora städerna och landsbygden avfolkas. Denna utveckling med en koncentration av befolkningen väntas fortsätta framöver. Fram till 2025 beräknas Sveriges befolkning öka med nästan en miljon, från omkring 9,5 miljoner år 2011 till nästan 10,5 miljoner år Stockholms län väntas ha den kraftigaste befolkningstillväxten i landet. Befolkningen i länet beräknas växa till 2,5 miljoner år Det motsvarar en tillväxt på över 20 procent eller personer. Andra regioner som växer är Skåne, Göteborgsregionen, Mälardalen samt de större städerna. De regioner som redan i dag har en minskande befolkning bedöms ha samma utveckling framöver. Under perioden 2011 till 2025 beräknas befolkningen i Uppsala län växa med 12 procent eller personer till närmare år Knivsta, Håbo och Enköping väntas växa medan befolkningen i Östhammar, Heby, Tierp och Älvkarleby bedöms minska. Den största tillväxten kommer att ske i åldrarna 65 år och äldre. Dessa åldrar svarar för mer än hälften av befolkningstillväxten. Även bland barn och ungdomar kommer tillväxten att vara relativt god. Däremot beräknas antalet personer i åldersgruppen år endast öka med 3 procent, motsvarande personer. Åldersgruppen ökar från till under perioden 2011 till Som jämförelse kan nämnas att under perioden ökade befolkningen i dessa åldrar med 17 procent. Svag tillväxt av befolkningen i yrkesverksamma åldrar Diagram 18 Uppsala län, befolkningen år och därav utrikes födda. Anm: År 2007 utökades Uppsala län med Heby kommun. Värdena är därför inte helt jämförbara. Källa: SCB

28 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 25 Antalet personer som är födda i Sverige och i yrkesverksamma åldrar sjunker under perioden. Däremot ökar antalet personer i åldern år som är utrikes födda starkt med 30 procent. Det är alltså endast på grund av invandringen som antalet personer i yrkesverksamma åldrar inte sjunker. Andelen utrikes födda i åldersgruppen år utgör idag omkring 18 procent, en andel som beräknas öka till 22 procent år Ungdomsgruppens storlek varierar kraftigt mellan olika år på grund av födelsekullarnas stora variation mellan olika år. Detta visas i diagram 19, där de stora födelsekullarna från åren kring 1990 ger en tydlig puckel. Ungdomar i åldern år kommer att vara flest år 2013, för att åren därefter minska. För utrikes födda ungdomar finns inte motsvarande befolkningspuckel, gruppen ökar kontinuerligt. Andelen utrikes födda ungdomar utgör 12 procent av hela åldersgruppen. En andel som kommer att öka till 15 procent under de närmaste åren. Försörjningsbördan väntas öka i stora delar av landet. Andelen personer i åldern år minskar på många ställen. År 2025 beräknas Stockholms län ha den lägsta försörjningsbördan, det vill säga störst andel personer i yrkesverksamma åldrar, omkring 61 procent av befolkningen. Uppsala län följer därefter med närmare 58 procent. Även i Västra Götalands och Skåne län är andelen personer i yrkesverksamma åldrar relativt hög. Riksgenomsnittet väntas vara 57 procent. Lägst andel personer i yrkesverksamma åldrar beräknas finnas i Gotlands, Dalarnas, Kalmar, Jämtlands och Västernorrlands län med en andel mellan 52,5 och 53,5 procent. I dessa län beräknas alltså nästan hälften av befolkningen utgöras av barn, ungdomar och äldre. Antalet ungdomar minskar under kommande år Diagram 19 Uppsala län, befolkningen år och därav utrikes födda Källa: SCB

29 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 26 Öppet arbetslösa och sökande i program Sverige visade länge en stark motståndskraft mot försvagningen i omvärlden. Detta gäller också arbetsmarknaden i Uppsala län. Arbetslösheten i länet låg stilla på i stort sett samma nivå mellan sommaren 2011 och sommaren Men under hösten 2012 har det kommit allt fler tecken på att även arbetsmarknaden i Uppsala län är på väg att försvagas. Arbetslösheten och antalet varsel ökar och antalet nya lediga jobb minskar. Arbetslösheten ökar nu i hela länet. Trots försämringen fortsätter Uppsala län att ha landets lägsta arbetslöshet. Länets arbetsmarknad är relativt stabil på grund av en mångsidig arbetsmarknad med en stor offentlig tjänstesektor. Dessutom bidrar närheten till Stockholms arbetsmarknad till länets förhållandevis låga arbetslöshet. I hela landet har Uppsala län lägst andel totalt inskrivna arbetslösa. Därefter följer Hallands och Stockholms län. Högst arbetslöshet har grannlänet Gävleborgs län, som har nästan dubbelt så hög arbetslöshet som Uppsala län. Även exempelvis Blekinge och Södermanlands län har hög arbetslöshet. Nu ökar arbetslösheten Diagram 20 Totalt inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften, år, januari 1994 oktober 2012 Anm: Säsongrensad tidsserie, arbetskraften = registerbaserad arbetskraft Källa: Arbetsförmedlingen I slutet av oktober 2012 var det totala antalet inskrivna arbetslösa cirka personer i Uppsala län. Det motsvarade 6,3 procent av länets registerbaserade arbetskraft i åldrarna år. Ett år tidigare var andelen 6,0 procent. I riket var andelen totalt inskrivna arbetslösa 8,6 procent i oktober.

30 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 27 Av samtliga arbetslösa var drygt öppet arbetslösa och omkring deltog i något av Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten var i oktober högre för män än för kvinnor, 6,5 respektive 6,0 procent. Det beror på att den öppna arbetslösheten är högre och har ökat starkare bland män än bland kvinnor. De branscher som drabbas först i en konjunkturnedgång är bland annat byggsektorn och industrin och där arbetar männen i större utsträckning. Kvinnor arbetar i högre grad inom tjänstesektorn som drabbas i ett senare skede. Många deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin De flesta programdeltagare återfinns numera i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar. Dessa program är i första hand till för personer med långa arbetslöshetstider och syftar till aktivitet med inriktning mot arbetslivet. Jobb- och utvecklingsgarantins första och andra fas omfattar sammanlagt 450 dagar och innebär vägledning, utbildning och praktik. Därefter följer sysselsättningsfasen, som ger olika former av sysselsättning med bibehållet aktivitetsstöd. I oktober 2012 deltog omkring personer i jobb- och utvecklingsgarantin i Uppsala län, varav nästan 600 i sysselsättningsfasen. Det är en liten ökning sedan året innan. Även antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar har ökat. I oktober var det nästan personer. Ytterligare omkring 250 ungdomar deltog i jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bedöms öka under de närmaste åren till följd av en svagare efterfrågan på arbetskraft. Grupper som står längre från ett arbete på arbetsmarknaden kommer att ha fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom har utbudet av arbetskraft inom traditionellt svaga grupper ökat ovanligt kraftigt på senare år. Konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav är därmed hårdare. Många av dessa personer kan heller inte konkurrera om arbeten med högre utbildningskrav. Dessutom tillkommer nu även grupper som under ett normalt konjunkturläge är etablerade på arbetsmarknaden. År 2013 blir ett tufft arbetsmarknadsår Vi kommer att ha ett tufft arbetsmarknadsläge under Sysselsättningen bedöms minska och arbetslösheten fortsätta att stiga under hela Företagen kommer att dra ned på rekryteringar och allt färre personer kommer att gå från tillfälliga anställningar till fasta arbeten. Dessutom kommer företagen att anlita bemanningsföretag i mindre utsträckning och även dra ned på de fast anställda. Sammantaget bedöms antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgå till i genomsnitt personer i slutet av 2013, vilket är omkring 800 fler än vid samma tid Detta betyder att cirka 6,6 procent av

31 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 28 den registerbaserade arbetskraften i åldrarna år kommer att vara arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslösheten ökar under 2013 Tabell 5 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, prognos från kv 4 år 2012 Antal Förändring jämfört med samma kvartal året innan i procent 2008 kv kv , kv , kv , kv , kv ,6 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten är högst i norra Uppland Arbetslösheten i Uppsala län är lägre än riksgenomsnittet. Skillnaderna i arbetslöshet är dock stora mellan länets kommuner. Minst andel arbetslösa inklusive programdeltagare hade Knivsta kommun under årets tredje kvartal, 3,8 procent av arbetskraften. I de nordöstra delarna av länet är arbetslösheten mer än dubbelt så hög. Högst är arbetslösheten i Älvkarleby kommun men även i Tierps kommun är arbetslösheten hög. I Tierp, Östhammars och Älvkarleby kommun har den relativa arbetslösheten ökat mest sedan förra året. Högst arbetslöshet i Älvkarleby och lägst i Knivsta Tabell 6 Andel arbetslösa, 2012 kvartal 3. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent Kommun Totalt år Eftergymnasial Kvinnor Män Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Unga år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Grundskola Gymnasial Håbo 4,1 4,3 4,0 9,3 3,9 3,8 6,1 7,1 3,6 3,4 Älvkarleby 10,1 9,9 10,3 29,6 7,1 8,7 24,9 17,7 9,5 5,8 Knivsta 3,8 4,0 3,5 10,4 3,0 3,0 11,5 6,8 3,9 2,8 Heby 6,4 6,9 6,0 16,0 4,5 5,4 18,5 11,1 5,4 5,2 Tierp 8,7 9,1 8,3 23,3 5,4 7,7 20,8 16,3 7,5 6,1 Uppsala 6,4 5,9 6,9 12,2 5,2 4,5 15,7 15,6 6,9 4,3 Enköping 5,7 6,2 5,3 13,5 4,6 4,7 14,9 12,0 5,2 3,8 Östhammar 4,2 4,6 3,9 12,2 2,7 3,9 8,5 7,5 3,8 2,8 Uppsala län 6,1 6,0 6,3 13,4 4,8 4,7 15,0 13,2 6,1 4,2 Riket 8,2 8,1 8,4 18,1 6,2 6,1 20,4 17,4 8,0 5,2 Arbetslösheten är högst bland utrikes födda, ungdomar, personer som saknar gymnasieutbildning och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetslösheten är tre gånger högre bland utrikes födda än

32 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 29 bland personer födda i Sverige. I oktober var omkring utrikes födda personer arbetslösa eller programdeltagare i Uppsala län. Sedan förra året har antalet ökat. Ungdomar är den i särklass mest rörliga gruppen på arbetsmarknaden och växlar sin arbetsmarknadsstatus betydligt mer frekvent än andra grupper. De hör också till den grupp som drabbas hårdast vid konjunkturnedgångar eftersom de ofta ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa ungdomar var i oktober nästan i Uppsala län, en uppgång sedan Ungdomar kommer i betydande grad att drabbas av arbetslöshet under Speciellt ungdomar med kort utbildning har svårt att konkurrera om jobben och dessa personer får fortsatt längre arbetslöshetstider än andra ungdomar. En stor del av dessa bedöms kvalificera sig för deltagande i jobbgarantin för ungdomar och en del av dem senare i jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetslösheten lägst i Uppsala län 2013 Karta 3 Relativ arbetslöshet kv 4 år Totalt inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft år i respektive län

33 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 30 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Utmaningarna på arbetsmarknaden kommer att bli större under Sammansättningen av de arbetslösa är betydligt mer mångskiftande än tidigare. Det finns arbetslösa med kort utbildningsbakgrund, andra kan ha en funktionsnedsättning, vara äldre eller ha invandrat. Dessa grupper som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden brukar benämnas som utsatta grupper. Grupperna som har svårt att få jobb växer Antalet personer som tillhör de grupper som har svårast att få ett arbete har ökat kraftigt under senare år på grund av bland annat en stor invandring och överföring av personer från Försäkringskassan. Det är viktigt att påpeka att skillnaderna är stora inom grupperna. Alla som ingår i en utsatt grupp har inte svårt att få jobb. Men den gemensamma nämnaren för grupperna är en hög relativ arbetslöshet och många med långa tider i arbetslöshet. Grupper som har svårt att få arbete: Personer utan gymnasieutbildning Funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa i åldrarna år Utrikes födda, främst födda utanför Europa Ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning Två av tre arbetslösa har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden Diagram 21 Öppet arbetslösa och sökande i program, antal personer i utsatta grupper och i ej utsatta grupper, januari 2004 oktober 2012, Uppsala län. Ej dubbelräkning mellan grupperna Anm: *Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen

34 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 31 Antalet arbetslösa inklusive programdeltagare i de utsatta grupperna var i oktober 2012 omkring personer i Uppsala län. Det är 500 fler än hösten Antalet arbetslösa som inte tillhör någon utsatt grupp var omkring i oktober Det betyder att två av tre arbetslösa tillhör de grupper som kan ha extra stora problem att få ett arbete. För ett par år sedan var antalet arbetslösa som tillhörde de utsatta grupperna nästan lika många som övriga arbetslösa. Sedan dess har antalet arbetslösa i utsatta grupper fortsatt att öka medan övriga arbetslösa har sjunkit. Den återhämtning som skedde efter finanskrisen gynnade främst arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Under konjunkturavmattningen de senaste månaderna har personer, som ingår i den utsatta gruppen, haft svårare att få ett arbete än personer med en starkare ställning på arbetsmarknaden. När läget på arbetsmarknaden nu försvagas kommer det att ske en tydligare ökning av antalet arbetslösa med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Nyexaminerade väntas få svårare att få jobb och personer med tidsbegränsade anställningar bedöms i allt mindre utsträckning få en fast anställning eller förlängning på den tidsbegränsade anställningen. Till detta kommer att antalet varsel om uppsägning ökar. Många har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden Många arbetslösa har varit arbetslösa tidigare och har en lös anknytning till arbetsmarknaden. Dessa personer går ofta mellan arbetslöshet och tillfälliga anställningar samt vandrar in och ut ur arbetskraften utan att nå en långsiktig stadigvarande sysselsättning. Långa tider i arbetslöshet utgör många gånger en försvårande faktor för den arbetslösa att åter etablera sig i arbetslivet. Nu när situationen på arbetsmarknaden försämras blir det en stor och viktig utmaning att stärka dessa personers möjligheter att få ett arbete. Många av dem som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd har varit utan arbete under lång tid. Av de personer i Uppsala län som var öppet arbetslösa eller arbetssökande i program i oktober 2012 hade cirka varit utan arbete under en längre tid än sammanlagt 3 år under den senaste tioårsperioden. Det betyder att var fjärde arbetslös har saknat arbete under minst 3 år under det senaste decenniet. Omkring 60 procent av de arbetslösa har varit utan arbete under en period av minst ett år. Den grupp som ökar snabbast nu när konjunkturen försvagas är arbetssökande med kort arbetslöshetshistoria. Det finns omkring inskrivna på arbetsförmedlingen som har varit arbetslösa kortare tid än ett år under det senaste decenniet. Denna grupp har ökat med 500 personer sedan våren 2012.

35 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 32 Nu ökar antalet arbetslösa med korta tider utan jobb Diagram 22 Öppet arbetslösa och sökande i program* efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren, Uppsala län, år Anm: Arbetslösa och i program 31 mars och 31 oktober respektive år Källa: Arbetsförmedlingen Under den starka återhämtningen minskade antalet personer med kortare tid i arbetslöshet. Däremot hade personer med längre arbetslöshetstider svårare att komma tillbaka till arbetslivet. Antalet arbetslösa med långa tider utan jobb låg därför kvar på en hög nivå. Dessa personer har ofta svårt att få ett varaktigt arbete även då läget på arbetsmarknaden är bättre. Arbetslösa som har svårt att få jobb I en del yrken är utbudet av arbetskraft mycket större än efterfrågan. Arbetslösheten har ökat under senare år i många av dessa yrken. Det gäller vissa yrken inom industrin där utbildningskraven inte är så höga samt en hel del övriga yrken med låga utbildningskrav. En del av dem som saknar arbete i dessa yrken saknar gymnasial utbildning eller har en bristfällig utbildning i förhållande till de kompetenskrav som ställs i dag. Dessa konjunkturellt hårt drabbade yrkesgrupper består även av arbetslösa som inte fick ett arbete under den förra högkonjunkturen. Personer som söker arbete inom sådana yrken kallas ofta strukturarbetslösa. Gruppen av strukturarbetslösa fylls dessutom på av ungdomar som inte har fullständig gymnasieutbildning och av utrikes födda med kort utbildning. Dessutom riskerar många av dem som förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen att hamna i gruppen strukturarbetslösa. Det finns en stor risk att den strukturella arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. Det är därför viktigt att stärka dessa personers möjligheter att få ett arbete genom arbetsmarknadspolitiska insatser så att strukturarbetslösheten kan minska.

36 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 33 Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Uppsala län ingick över 400 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen var 69 procent i höstens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 78 procent i höstens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda lediga platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

37 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 34 Tabell- och diagrambilaga Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Nettotal, dvs. andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på varor och tjänster ökar minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan minskar, Uppsala län Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Förgymnasialt utbildade, öppet arbetslösa och sökande i program* efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, Uppsala län Personer med funktionsnedsättning, öppet arbetslösa och sökande i program* efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, Uppsala län

38 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 35 Äldre år, öppet arbetslösa och sökande i program* efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, Uppsala län Utomeuropeiskt födda, öppet arbetslösa och sökande i program* efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, Uppsala län Anm: *Arbetslösa och i program 31 mars och 31 oktober respektive år Källa: Arbetsförmedlingen

39 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Uppsala län 36 Rekryteringsproblem Andel arbetsställen i Uppsala län som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under de senaste sex månaderna. Hösten 2007 Hösten 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Industri Privat tjänstesektor Byggnadsverksamhet Offentlig tjänstesektor