Cancerrehabilitering och levnadsvanor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancerrehabilitering och levnadsvanor"

Transkript

1 Cancerrehabilitering och levnadsvanor RCC-projekt i regional samverkan mellan arbetsgrupper för cancerrehabilitering och FaR (fysisk aktivitet på recept)

2 Agenda för dagen: Helena Bucht RCC, cancerrehabilitering och nationellt vårdprogram (NLL-Helena Bucht, VLL-Ulrika Persson, JLL-Anna Forzelius, LVN-Gun-Britt Milioris) Margareta Eriksson riktlinjer levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept (NLL-Margareta Eriksson och Jessica Magnusson, VLL- Cecilia Edström, JLL-Marie Eriksson, LVN-Iwona Jakobsson) Hans Hägglund berättar ur ett läkarperspektiv om vikten av att arbeta med cancerrehabilitering och levnadsvanor i cancervården

3 En nationell cancerstrategi för framtiden SOU 2009:11 Konstaterar brister i cancervården Behov av långsiktiga lösningar Helhetsperspektiv Vikten av patientmedverkan

4 Varför behövs en nationell cancerstrategi? Allt fler insjuknar i cancer Allt fler lever länge med cancer Ojämlik cancervård med ojämn kvalitet Bristande omhändertagande och kontinuitet Långa väntetider Svensk cancerforskning tappar mark

5 Fem nationella mål Förebygga insjuknande i cancer Förbättra kvaliteten på omhändertagandet Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter en cancerdiagnos Minska regionala skillnader i överlevnadstid Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid

6 Regionala cancercentrum -ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin

7 KRITERIER FÖR REGIONALA CANCERCENTRUM Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer A. Patientcentrerade Vårdprocesser Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård Patientens ställning i cancervården

8 KRITERIER FÖR REGIONALA CANCERCENTRUM Utbildning och kompetensförsörjning B. Kunskapsperspektivet Kunskapsstyrning Klinisk cancerforskning och innovation

9 KRITERIER FÖR REGIONALA CANCERCENTRUM Ledning, samverkan och uppföljning C. RCC:s organisation Regional utvecklingsplan för cancervården Nivåstrukturering

10 Vad är RCC? Kunskapsorganisation med många olika kompetenser Matrisorganisation med ett stort antal medarbetare som samverkar, men som är anställda i respektive landsting SAMVERKAN

11 Vad är RCC inte? RCC är ingen myndighet RCC är inte överordnat varje ingående landsting RCC bedriver ingen egen sjukvårdsproduktion RCC tillhör inte något sjukhus eller någon klinik RCC har inte någon egen beslutsrätt i landstingens linjeorganisation

12 Varför cancerrehabilitering? Allt fler blir botade eller lever länge med cancer Allt fler har behov av cancerrehabilitering för att hantera besvär orsakade av sjukdom och behandling Krav från patienter och närstående se hela människan i sitt livssammanhang

13 Vad är cancerrehabilitering? Allt det vi gör för att underlätta livet för den som fått cancer, och för de närstående Förhållningssätt som ska finnas hos alla som arbetar i cancervård, hela vägen genom sjukvården!

14 Utgångsläget för cancerrehabilitering i norr? Inte länge sen det var ett okänt begrepp och synsätt, även om vi arbetat länge med de områden som begreppet omfattar idag ett begrepp vi använder men vi har ännu inte hittat arbetsformerna Har saknats samverkansstrukturer (lokalt, regionalt och nationellt) idag har vi kommit en bra bit på väg

15 Utgångsläget för cancerrehabilitering i norr? Ingen organisation för cancerrehabilitering (ingen särskild enhet eller rehabiliteringscenter) landstingens ansvar att lyfta frågan om organisation och struktur för arbetet, lösningen kan se olika ut Ojämlik cancerrehabilitering och ojämnt fördelade resurser gamla traditioner avgör vem som får vilken hjälp behövs rutiner för alla diagnoser

16 Nationellt vårdprogram om cancerrehabilitering abilitering/ Långversion (kunskapsunderlag) Kortversion Klickbara från innehållsförteckningen

17 Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. (Nationellt vårdprogram om cancerrehabilitering, 2014)

18 Vad innehåller vårdprogrammet? Beskrivning av vad cancerrehabilitering innebär Avsnitt med fördjupning utifrån vanliga fysiska, psykiska, sociala och existentiella frågeställningar, komplikationer och besvär Närstående och minderåriga barn Samverkan mellan yrkesgrupper Kontaktsjuksköterskan som nyckelperson Skriftlig individuell vårdplan där cancerrehabilitering ingår Strukturerad återkommande bedömning av rehabiliteringsbehov

19 Cancerrehabilitering aktuellt när? Under behandling Kronisk fas Diagnos Efter behandling Palliativ fas

20 Rehabiliteringsbehov kan finnas på olika nivåer Grön nivå ex ett rehabiliterande förhållningssätt, ge enkla råd Gul nivå konsultation, ex kontaktsjuksköterska får råd av kurator eller dietist Orange nivå specialistinsats, ex arbetsterapeut möter patient Röd nivå extern specialist så som psykiatri Mycket avancerade behov Avancerade behov Särskilda behov Grundläggande behov 20

21 Ekonomiska problem Aptitlöshet Lymfödem Depression Stress Koncentrationsproblem Sömnstörningar Nedsatt arbetsförmåga Trötthet Sexuella problem Talsvårigheter Ångest Sväljsvårigheter Relationsproblem Utseendeförändring Nedsatt kondition

22 Yrkesgrupper som arbetar med cancerrehabilitering (särskilda och avancerade behov) Kurator, psykolog, psykoterapeut, sjukhuskyrka Sjukgymnast Lymfterapeut, stomiterapeut Arbetsterapeut Uroterapeut Dietist Logoped Tandhygienist/tandläkare Sexolog Sjuksköterska, läkare m fl

23 Övergripande mål Alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov.

24 Alla patienter med cancer samt deras närstående ska få information om cancerrehabilitering.

25 Alla patienter med cancer ska återkommande bedömas av vårdgivare gällande behov av cancerrehabilitering.

26 Cancerrehabilitering ska ingå i patientens skriftliga individuella vårdplan (Min vårdplan).

27 Alla patienter med cancer som bedöms ha mer än grundläggande behov erbjuds kontakt med rehabiliteringsprofession för vidare utredning och åtgärder.

28 Alla minderåriga barn med en förälder som har cancer ska särskilt beaktas vad gäller behov av information, råd och stöd. Detta gäller även om barnet varaktigt bor tillsammans med annan vuxen som har cancer.

29 Viktigt att lagen om stöd till barn som närstående efterlevs Lagen: HSL 2 g tillägg sedan 1/ Enligt lagen har sjukvården en särskild skyldighet att uppmärksamma minderårigas behov av information, råd och stöd.

30 Mål i norra regionen Verksamheterna ska ha tillgång till skriftligt informationsmaterial gällande cancerrehabilitering i norra regionen. En folder är framtagen i Carereprojektet, finns snart på RCC norrs hemsida. Framtagna regionövergripande rutiner i samtliga diagnosprocesser gällande cancerrehabilitering. Pilotprojekt pågår i processen för gynekologisk cancer Carereprojektet.

31 Mål i norra regionen Alla patienter med cancer ska ha en skriftlig individuell vårdplan där rehabilitering ingår. Arbetet påbörjat på olika kliniker och i olika diagnosprocesser. Inventering av vad patienter med cancer har fått för cancerrehabilitering och vad de önskar. 200 enkäter utdelade till patienter på olika behandlingsenheter i de fyra landstingen, sammanställning pågår

32 Carereprojektet RCC-projekt inlett våren 2014, samverkan mellan landstingen i norra regionen- pilot Cancerrehabilitering, kontaktsjuksköterska och Min vårdplan i processen för gynekologisk cancer Regional arbetsgrupp med representanter från varje landsting Lokal arbetsgrupp i varje landsting Kontaktsjuksköterskor, läkare, cancerrehabteam

33 Distresstermometern - ett hjälpmedel vid bedömning Hämtas via National Comprehensive Cancer Network

34 Hur går vi vidare? Tydliggöra organisation och struktur för arbetet med cancerrehabilitering (landstingens ansvar), för en likvärdig vård oavsett diagnos eller bostadsort Erbjuda cancerrehabilitering av hög kvalitet, med vårdprogrammet som kunskapsstöd (varje yrkesgrupps ansvar) Teamsamverkan gemensamma rutiner Målet är en komplett cancervård medicinsk behandling och cancerrehabilitering, helhetssyn hela vägen

35 För mer information

36 Enligt WHO (2011) Globalt orsakar icke smittsamma sjukdomar flest dödsfall och dödar fler människor än alla andra tillsammans Nästan två tredjedelar av alla dödsfall under 2008 var relaterade till icke smittsamma sjukdomar 36 av 57 miljoner -Hjärtkärlsjukdomar -Cancersjukdomar -Diabetes -Kroniska lungsjukdomar En stor del av detta går att förebygga! - kunskapen om effektiva interventioner/åtgärder finns - det är kostnadseffektivt - minskat lidande

37 Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga - 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke - 30 % av all cancer - förhindra eller fördröja utvecklingen stor del av typ 2-diabetes Den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor WHO World Health report 2002, 2010

38 Global burden of disease Study 2010 Sjukdomsbördan Lim Lancet 2012 Riskfaktorer som bidrog mest till sjukdomsbördan 2010 globalt: Högt blodtryck 7.0 % Rökning 6.3 % Alkohol 5.5 % Ohälsosamma matvanor ( frukt, salt) och otillräcklig fysisk aktivitet 10 %

39 Övervikt och fysisk inaktivitet kan öka risken för cancer Högt BMI hos postmenopausala brittiska kvinnor var kopplat till ökad risk att drabbas av cancer i endometriet, ovarier, esofagus, pancreas, njure, leukemi, lymfom, myelom och för bröst och kolorectal cancer. Övervikt och fysisk inaktivitet orsakar mellan ¼ och 1/3 av cancerfall i colon, bröst, livmoder, njurar och esofagus BMJ 2007 För cancerprevention bibehåll kroppsvikt och var fysisk aktiv minst 1 tim/dag, undvik viktuppgång mer än 5 kg (The International Agency for Research on Cancer, IARC (WHO) Läkartidningen

40 Fysisk aktivitet och överlevnad 2987 kvinnor med bröstcancer Nurses Health Study Multivariable adjusted relative risk 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 < Physical Activity in MET-hours/Week Minskad risk för död i bröstcancer bland de som var mer fysiska aktiva jämfört med de som var mindra aktiva. Holmes MD et al. JAMA 2005; 293:2479

41 Kronisk sjukdom förekommer hos nästan halva befolkningen Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Står för 80-85% av sjukvårdskostnaderna 25% av befolkningen har två eller fler kroniska diagnoser och står för drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningarna 85% av de över 65 år har minst en kronisk sjukdom, 66% har två eller fler Hjärt-och kärlsjukdomar Diabetes Cancersjukdomar Lungsjukdomar Psykiska sjukdomar inkl. beroende Neurologiska sjukdomar Muskel- och ledsjukdomar Långvariga smärttillstånd Var tionde läkarbesök av personer med kronisk sjukdom görs på akutmottagning

42 Strategins vision Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Med fokus på kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård Samordning mellan vårdenheter och vårdnivåer för att säkerställa god kontinuitet Komplement till övriga strategier såsom cancerstrategin Patientcentrerad vård - helhetsyn - tillgång till information - aktivt kunna medverka i både - förebyggande insatser och behandling

43 Prevention och tidig uppmärksamhet Primärprevention - sjukdomsförebyggande metoder - förhindra uppkomst av kroniska sjukdomar Sekundärprevention - sjukdomsförebyggande metoder - att förbättra hälsa och livskvalitet genom - att förhindra försämring eller komplikationer - förhindra återinsjuknande - må så bra som möjligt trots sjukdom Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Sjukdomsförebyggande arbete innebär bl.a. ett systematiskt arbete över tid, riktat mot kända riskfaktorer eller riskgrupper.

44

45

46

47

48 Högriskgrupper i riktlinjerna Patienter med manifesta sjukdomar som diabetes, ischemisk hjärtsjukdom, lungsjukdomar, cancersjukdomar Patienter med metabola riskfaktorer som högt blodtryck, övervikt, fetma, stort bukomfång och blodfettsrubbning Patienter med långvarig smärta Patienter med depression, schizofreni

49

50 Hälso- och sjukvården bör erbjuda Levnadsvana Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Tillägg - FaR - Stegräknare Uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol x Otillräcklig fysisk aktivitet x x Ohälsosamma matvanor x 50

51 Exempel rekommendation Daglig rökning hos vuxen med cancer: - Kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 1) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt Rökning hos vuxen som ska genomgå operation - Kvalificerat rådgivande samtal (med eller utan tillägg av nikotinläkemedel (prioritet1) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt vid operationstillfället och på längre sikt.

52 Exempel rekommendation Riskbruk av alkohol hos vuxen med cancer: - Rådgivande samtal (prioritet 3) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt Riskbruk alkohol hos vuxen som ska genomgå operation - Rådgivande samtal (prioritet 3) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt

53 Exempel rekommendation Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression - Rådgivande samtal med särskild uppföljning och tillägg (prioritet 2) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med övervikt/fetma - Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning (prioritet 2) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.

54 Exempel rekommendation Ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression och ångest - Kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden har måttlig effekt Ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt/fetma - Kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt

55 Kortversionav riktlinjerna Patientversion Version för beslutsfattare

56 Vad innebär riktlinjerna i praktisk cancerrehabilitering? I patientmötet: Identifikation bedöma risk - ställa frågor om levnadsvanorna - enskild bedömning utifrån varje patient om när det är relevant att ställa frågorna Åtgärd Hälsofrämjande samtal - Ge enkla råd, ha rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal - Uppföljning - Hänvisa vidare till annan medarbetare Uppföljning och utvärdering Dokumentation - I enlighet med landstingets rutiner och socialstyrelsens nationella riktlinjer - Åtgärder dokumenteras med KVÅ-koder

57 Åtgärdskoder KVÅ, nationella DV111 Enkla råd om tobaksbruk DV121 Enkla råd om alkoholvanor DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet DV141 Enkla råd om matvanor DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV142 Rådgivande samtal om matvanor DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor DV200 Utfärdande av Fysisk aktivitet på recept UU004 Uppföljning FaR (lokal kod NLL)

58 Riskbruk alkohol Hög genomsnittlig konsumtion eller hög konsumtion vid ett tillfälle Riskfylld alkoholkonsumtion om lika med eller mer än Kvinnor Män Standardglas per vecka Standardglas per tillfälle standardglas = 12 gram alkohol Gränserna för riskbruk är ej exakta känsligheten för alkohol kan variera.

59 Ohälsosamma matvanor Matvanor vad man äter, mängden mat och måltidsordning. Ohälsosamma matvanor: - Sällan äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur - Ofta äter feta mejeriprodukter som innehåller mättat fett och sällan nyttiga fetter som olivolja och rapsolja - Ofta äter kaffebröd, choklad, godis, chips och snacks samt ofta dricker läsk och saft - Inte äter frukost eller äter regelbundna måltider Ohälsosamma matvanorna påverkar risken för fetma, typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, benskörhet och vissa cancersjukdomar

60 Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet = inte nå rekommendationen för fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet <150 min/vecka < 30 min /dagligen Stillasittande Ingen muskelrörelse Muskulär inaktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande - två oberoende riskfaktorer Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande tid - två olika beteenden med delvis olika fysiologiska konsekvenser

61

62 Negativa metabola effekter av att sitta stilla länge kraftigt sänkt energiförbrukning enzymsystem stannar av (t.ex. LPL) blodfetter stiger fettomsättning minskar bukfetman ökar glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4) blodsockret stiger inflammationsframkallande proteiner ökar mm.. Längre perioder av stillasittande innebär en ökad risk, oberoende av övrig fysisk aktivitet

63 Fysik aktivitet ökar välbefinnande och förbättrar livskvalitet! Prospektiva studier visar att personer som är regelbundet fysisk aktiva skattar livskvalitetet högre jämfört med personer som är inaktiva Penedo 2005, Rejeski 1996, Tessier 2007, Wolin 2007, Vuillemin 2007 Meta-analyser av interventionsstudier visar att ökad fysisk aktivitet ökar självskattad livskvalitet Conn 2009, Netz 2005

64 Fysisk aktivitet - energiförbrukning Definition fysisk aktivitet: all kroppsrörelse som är ett resultat av muskelkontraktion och som generar energiförbrukning innebär att all fysisk aktivitet har betydelse för hälsan Olika typer av fysisk aktivitet : Omedveten, automatiserad fysisk aktivitet Vardaglig aktivitet Förflyttning till och från jobb eller skola Fysik belastning under arbete Hobbyaktiviteter Motionsaktiviteter Idrottsträning

65 Fysisk aktivitet på recept, FaR FaR innebär att leg. sjukvårdspersonal skriver recept på fysisk aktivitet, dvs. gör en skriftlig ordination, som komplement till eller ersättning för läkemedel eller annan behandling. Individcentrerad rådgivning. Motiverande samtal, MI grunden Förskrivaren bedömer att ordinationen är adekvat i förhållande till patientens sjukdomshistoria och nuvarande status (diagnos och funktion) och intresse! Egen aktivitet eller hänvisning till anpassade/lämpliga aktiviteter i förenings- eller friskvårdsorganisationer (gym, idrotts- patientpensionärsföreningar Uppföljning 65

66 Recept/ordinations blankett På receptet anges: Mål med ordinationen, t.ex. det medicinska ex. minska cancerrelaterad trötthet, förbättra sömn, stämningsläge och välbefinnande mm alt. konkret mål ex. orka promenera 3 km Träningsform t.ex. konditionsträning och/eller styrketräning och typ av aktivitet Intensitet, duration och frekvens. När uppföljning ska ske. Ev. försiktighetsmått eller restriktioner. 66

67 Ordinera fysisk aktivitet i praktiken A. Bedöm nuvarande fysiska aktivitetsgrad tillsammans med patienten. Ställ frågor om: Mängden stillasittande tid/dag, Mängden fysisk aktivitet per dag/vecka. Typ av aktivitet, frekvens, duration, intensitet (Borgs - RPE skalan) B. Lyssna av patientens tidigare fysiska aktiviteter, intressen och behov. Samtala med patienten om motivation till förändring av fysiska aktivitetsvanor. Vilka hinder som finns, vilket stöd man behöver och hur man skulle kunna öka från nuläget. C. Formulera utifrån patientens nuvarande aktivitetsnivå (A) och motivation till förändring (B) en individuell doserad ordination. D. Planera uppföljning, detta förstärker följsamhet till ordination. Kom överens om uppföljning (var, när och vem).

68 Vem ska ha FaR? Fysiskt inaktiv person som behöver öka sin fysiska aktivitet (förebygga). Person med förhöjd risk för sjukdom (förebygga, behandla). Person med manifest sjukdom sjuk (behandla) Person i behov av hjälp med kunskap och motivation, är oerfaren vad gäller träning, motion eller regelbunden fysisk aktivitet. Vem ska inte ha FaR? Person med hög risk eller utvecklad sjukdom som har behov av sjukvårdskompetens och ökat stöd Sjukgymnastik 68

69 5 A`s modell för beteendeförändring 5A assess advise agree assist - arrange Arrange - Möjliggöra: Planera uppföljning och eventuella återbesök samt slussa patienten vidare till aktivitetsarrangör om detta är aktuellt. Assist - Stödja: Använda olika tekniker för att öka patientens motivation och självförtroende t.ex. MI. Strategier, problemlösning. Hantera omgivande miljö hitta stöd. Assess - Mäta/bedöma: Fråga om fysisk aktivitetsnivå och intresse, bedöm patientens förändringsbenägenhet, kunskap Aktivitetsplan 1. Sätt upp mål 2. Vilka hinder finns 3. Strategier för hinder 4. Upprätta uppföljningsplan 5. Förankra planen i vårdteamet 6. Efterforska social support Advise: Hälsovägleda: Ge information och individanpassade råd utifrån patientens behov och motivation till förändring. Hänsyn bör tas till; ålder, kön, etnicitet, BMI, sjukdomshistoria, aktivitetserfarenhet. Dosera mängd, intensitet och typ av aktivitet. Agree- Överenskomma: Dialog och patientcentrerat förhållningssätt. Hitta aktiviteter som patienten är intresserad av och har möjlighet att genomföra sätta upp realistiska mål. Estabrooks, Glasgow, Whitlock 2003

70 Definition av hälsofrämjande Den process som ger människan möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den. Ottawa manifestet 1986

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Definition av cancerrehabilitering Cancerrehabilitering syftar till att

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Dokumentation av levandsvanor grundnivå Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Tillsammans för Cancerrehabilitering - ett sätt för oss att möta framtiden? Patrik Göransson Ordförande, SWEDPOS ordforande@swedpos.se @Psyprik

Läs mer

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Datum: 20120504 Giltigt tom: Sida 1 (5) Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Syfte Fysisk aktivitet på recept, FaR är en evidensbaserad metod som sjukvården kan använda för att

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Delar i en helhet Regional cancerplan RCC Syd

Delar i en helhet Regional cancerplan RCC Syd 1 Delar i en helhet Regional cancerplan 2015-18 RCC Syd Landstingsstyrelsen Gunilla Skoog 2 Berednings och beslutsprocess RCC syd nationellt uppdrag ta fram en cancerplan för södra regionen. Professionerna

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Vi finns för att cancer finns

Vi finns för att cancer finns 2017-08-31 Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Vi finns för att cancer finns Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av cancerfall per år är

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala hans.hagglund@akademiska.se Med ett och samma piller kan

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentägare: Susanne Forslund Ansvarig verksamhet: Folkhälsa och samhällsmedicin Fastställare. Gunilla Andersson, hälso- och sjukvårdschef Revision: Giltig fr.o.m.: 2012-12-19

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer