Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 ~~: ~~ Motion till Re ' on Örebro län Örebro 31 mars ,. 0 nor rl In er or var av a len er me en ome rlo s ist emo aterna Reg ion trebro iån 0~5 soy- 3 t ::. C~ntrata diariet {~~~.~ Endomet~ios ä~ en sjukdom som fös Enånga ä~ okänd av både allfnänhet, skolpersonal och sjukvå~dspe~sonal. Det ledes till att många kvinnor inte diagnostiseras eller fås behandling fös sjukdoynen. Det kan också leda till att kvinnor fås felaktig diagnos vilket kan fö~vä~~a situationen. Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som uppkommer når livmoderslemhinnan inte stöts bort vid menstruation utan vandrar in i buken via äggstockarna. Idag drabbas cirka kvinnor i Sverige, och cirka 176 miljoner kvinnor vårlden över av endometrios, och av dessa har ungefär 60 procent någon form av symptom, varav 20 procent beräknas ha mycket svåra symptom. Kvinnor med endometrios kan is sån smärta att de inte klarar av att arbeta eller studera när det åx som värst. Smärtorna är ofta så kraftiga att kvinnan kr" s, får diayre eller svimmar. Enligt en studie ledd av Matts Olovsson, överläkare vid Nationellt Endometrioscentrum i Uppsala har kvinnor med endometrios sjukfrånvaro på i snitt 3 8 dagar per år. Genomsnittet för kvinnor är nio dagar per år. Mellan procent av kvinnor med endometrios räknas vara ofrivilligt barnlösa. Det finns flera anledningar till det. Det kan bero på sammanväxningar, problem med ägglossningar, äggstockar eller själva äggen, minskad livmoderfunktion samt komplikationer efter så kallade chokladcystor på äggstockarna som opererats bort. Den svenska föreningen för obstetrik och gynekologi delar patienternas kritik av bristerna i vården och hur de drabbade kvinnorna ofta bemöts av vården. Sveriges endometriosexperter är också kritiska till att vården inte tar de drabbade kvinnorna på allvar när de söker hj ä1p utan att kvinnorna ofta blir avfärdade eller får felaktig behandling. Med hänvisning till ovanstående föreslås regionfullmäktige besluta Att Region Örebro 1än inför riktlinjer för bemötande och behandling av patienter med en ometr~os. För Kristdemokraternas fullmäktigegrupp ~ ~ y å~ ~ T ~-. 4 ~.~~~ B ji`^~ y.. Ewa Sundkvist Elin Enes

38 ~~ ~~ '' Motion till Re ' on Örebro län.... Örebro 15 apri1201 S ist emo raserna Region Örebro 1ån C~ntrata diariet ~~ En Fairt~adedi~lomerzng för Legion Örebro län.rulle varaytterligare ett steg i regionens arbete med socialt och etis~t ansvarstagande. Här finns en omöjlighet för regionen attgå i bräschen och agera.rom ett föredöme både för andra regioner och landsting och ~ våra kommuner ute i l inet. Fairtrade bygger på en vision om en världshandel med rättvisa villkor. Producenter i fattiga och utsatta länder ska genom Fairtrade få möjlighet att skapa en trygg och hållbax tillvaro, med möjlighet till självbestämmande och utveckling. Fairtrade är en oberoende produktmarkering vars ambitioner är att skapa bättre förutsättningar för producenter och anställda. Fairtrade-märkningen kräver högre löner, och ett minimipris som överstiger produktionspriset, för att s" erställa vinst. Tillsammans med långsiktiga handelsavtal ger detta en trygghet dör de som lever under små marginaler. Kriterierna för Fairtrade innebår också att barnarbete motarbetas, att miljöhänsyn tas och att demokratin och organisationsrätten stärks. Dessutom tilldelas odlarna en särskild premie riktad till utveckling av staden eller byn. Sedan mars 2015 erbjuder organisationen Farstrade Sverige diplomering av regioner och landsting. En Faritradediplomering av Region Örebro 1än skulle innebära att regionen säkerställer att vi aktivt arbetar för att förbättra vårt etiska upphandlingsarbete. Region Örebro 1än står bakom den Nationella Uppförandekoden, och arbetar redan idag med sociala och etiska upphandlingar. En Fairtradediplomering skulle vara ytterligare ett steg i regionens arbete med socialt och etiskt ansvarstagande. Här finns en möjlighet för regionen att gå i bräschen och agera som ett föredöme både för andra regioner och landsting, och för våra kommuner ute i länet. Med hänvisning till ovanstående %reslås regionfullmäktige besluta att Region Örebro län ansöker om att bli en Fairtradediplomerad region. För Kristdemokraternas fullmäktigegrupp --~ t -~ f~~ q ( ~~,,,,,~., ~i ~%~`~ Elin Enes

39 2015-OS-04 ~~gio~ ~rebres t~~ 2Q~5-05- ~ 5.~: Ce~~raia t~iaree~ ~ ~. ~ rar i ~'~...- :! ~ i o lon till Fullm" tige Region Örebro län o 0 e icins o var oc var. va Idag erbjuds patienter med diabetes typ 2 remiss till någon av primärvårdens fem medicinska fotterapeuter. Mottagning finns i Örebro, Askersund, Karlskoga och Lindesberg. På sikt kommer patienter tas emot även på vårdcentralen i Hällefors. Patienter med diabetes typ 2 som befinner sig i riskgrupp två och tre, kan få en remiss av sin distriktsläkare eller diabetessköterska till Primärvårdens medicinska fotterapeuter. Ett besök kostax 80 kronor och är kopplat till högkostnadsskyddet. Patienter som remitteras väljer vilken ort de vill åka till. Om L4V, Lagen om valfrihetssystem, tillämpades inom fotvården, skulle patienten få välja, inte bara var utan också vem som ska ta hand om deras ömma tår. Satsningen som ~j orts är en förebyggande åtgärd för att fördröj a och förhindra komplikationer vid diabetes, som exempelvis fotsår och amputationer. Om fotvården öppnas upp för fler utförare, kan ytterligare steg tas i att förbättra vården för våra diabetespatienter. Medicinsk fotvård borde erbjudas inom vårdval enligt LOV. Det kan ske genom att privata fotterapeuter med yrkesutbildning imedicinsk fotvård ges möjlighet att tillsammans med regionens medicinska fotterapeuter ansöka om auktorisering utifrån en krav- och kvalitetsbok för "Medicinsk fotvårdsbehandling". Regionfullmäktige föreslås besluta: Att medicinsk fotvård ska erbjudas enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV, till de personer med diabetes typ 2 som befinner sig i riskgrupp två och tre. För Centerpartiet l ~r :' `" ~ A ' '~ t ~g:: - 4 R Torbjörn Ahlin

40 Regionkansliet Region Örebro län Box Örebro -_ R~gft~t~ ~r~bro 1än a~- z ~ ~ ~~~ :... ~~. C~ntrafa c~#arier.~:! ~ ~ ~, ~ ~ ',. ~~.~ ~~ Medborgar%rslag: Ny organisation av mentalvården Den psykiatriska vården fungerar inte idag. Alltfler unga mellan väljer att ta sina liv. Dessutom ökar sjukskrivningarna. Diagnoser med psykisk ohälsa dominerar och utgör numera 40 % av alla sjukdomsdiagnoser. Det krävs naturligtvis åtgåxder inom flera samhällssektorer för att vånda utvecklingen, men för mentalvården inom Region Örebro 1än vill jag lyfta fram följande: Syftet med avvecklingen av de stora mentalsjukhusen vax att mentalpatienterna skulle komma ut i samhället och vårdas i sina hemmiljöer, men så har det inte blivit. I nedskåxningarnas spåx har istället utbyggnaden av patientnära insatser avstannat, de psykiskt och socialt handikappade har 1åmnats vind för våg och inte sällan tvingas uppsöka psykakuten. Någon organisation för att möta månniskorna i sina hemmiljöer har aldrig kommit på plats. Det åx därför hög tid att inrätta en ny organisation för mentalvården i Region Orebro län. Jag ser framför mig mobila psykvårdsteam som är stationerade i små enheter ute i bostadsområdena, inhysta i befintliga hus och lägenheter. Teamen kan bestå av psykolog, psykoterapeut, kurator, skötare, arbetsterapeut och fältassistenter (och ev. flera professioner) som både har mottagning och uppsökande verksamhet. Psykiater ska givetvis också finnas men var tillgånglig för flera team, beroende på patientunderlag. Psykvårdsteamen ska sedan på ett obyråkratiskt sätt stå i kontinuerlig förbindelse med arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, vårdcentraler, skolhälsovård, ungdomsmottagning, kommunens hemtjånst och sjukhusens psykakut. Den enda slutna vården vid sjukhusen bör vara för patienter inom rättspsykiatrin och akut psykiskt sjuka. All annan vård och behandling kan skötas utanför sjukhusets väggar, i "familj ära" enheter, nära patientey-na. Teamen ska också samverka med patient- och brukarorganisationer som RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, (H)järnkoll NSPH, htt~://wwrw.ns~h. se/h~ arvkolli,mind, https:i/mind. se/en~a~era-dig/biimedle~nl?~c~id=c~bhsekq~mucfcpucgodffaa A och Tilia, htt~;//forenin~entilia..se1 för att fånga upp de som mår dåligt på ett tidigt stadium, erbjuda kamratstöd och motivera för vård och behandling. Psykvårdsteamen ibostadsområdena ska sedan vara lätta att nå, för den som behöver hjälp. Det ska vara lika lätt som att ta ett blodprov vid vårdcentralen. Enheterna ska bli ett naturligt inslag i samhällsbilden.

41 Jagår alldeles övertygad om att detta leder till mindre medicinutskrivning, färre självmord, nöj dare mentalpatienter och personal. För när personalen får möjlighet att arbeta utanför de stora institutionerna, med lite "friare tyglar", och påtagligt ser positiva resultat av sitt arbete, kommer de att kånna entusiasm och gläd] e i arbetet vilket i sig kommer att påverka behandlingsresultatet. Rekryteringen av personal kommer dessutom att underlättas betydligt. Som medborgarförslag vill jag därför föreslå Region Örebro 1än att - Inrätta en försöksverksamhet med mobila psykvårdsteam i ett antal utvalda geografiska områden i Örebro län. Slår försöket väl ut, kan sedan mobila psykvårdsteam inrättas i full skala och stationeras i hus och lägenheter beroende på behov, lokaliteter och patientunderlag. Örebro den 24 april 2015 ~~ ~ Leif G: son Nygår Berggatan Örebro

42 ~ ~~~!~~~ ~~~br~ ~~~~ ~~~~r~fa ~'i~~ ~~t /' ~.~ c~ ~ ~~ CENTERPARTIET o lon till Fullmaktige i Region Orebro lan Valfrih et f"r o u~ts krivnin gsklara Utskrivningsklara patienter utgor en standigt aterkommande fraga, bade i regionen och i vara kommuner. For vissa utskrivningsklara patienter ar hemgang till eget boende med hemsjukvard och omvardnad i hemmet ett alternativ. Detta alternativ kan ocksa aktualiseras efter viss tid i kommunalt korttidsboende. I delar av vart lan tillampas LOV for omvardnad i hemmet. Fore utskrivningsbeslut maste patienter pa vara sjukhus fa kannedom om detta alternativ nar det ar tillampligt, beroende pa om hemkommunen infort vardval. Det ar rote rimligt att den som ar sjuk, sj alv fran sjukhussangen ska ga in pa kommunens hemsida och planera sin hemgang eventuellt tillsammans med narstaende. Att en hastig presentation i samband med utskrivningsplaneringen gors ar otillrackligt. Patienter ska ges en reell valmojlighet. For att ratt information ska kunna ges om valmojligheterna krays att regionens personal ajourhalls angaende de utskrivningsklaras valmojligheter % av Orebro kommuns omsorgsalternativ ar privata. Orebro kommun ger sina invanare moj ligheten att valj a den omsorg som de behover. Centerpartiet foreslar.. - att Region Orebro lan infor tydlig information till utskrivningsklara patienter och deras anhoriga angaende alternativ gallande omvardnad i hemmet efter utskrivning fran vara sjukhus. For Centerpartiet ~~~ F.a 4 1 Torbjorn Ahlin

43 Delårsrapport Region Örebro län Delår 1 per 30 april 2015

44 Innehållsförteckning Sammanfattande resultat...3 Aktuella händelser...5 Fullmäktiges mål Hållbar utveckling Hälso- och sjukvård Tandvård Regional tillväxt Samhällsbyggnad Attraktiv arbetsgivare Region Örebro läns ekonomi Framtida utmaningar Ekonomi Omvärldsanalys Resultatanalys Finansiell ställning Bilagor Bilaga 1: Uppföljning budgetdirektiv bolag och stiftelser Bilaga 2: Resultaträkning Bilaga 3: Kassaflödesanalys Bilaga 4: Balansräkning Bilaga 5: Noter till resultaträkningen Bilaga 6: Noter till kassaflödesanalysen Bilaga 7: Noter till balansräkningen Bilaga 8: Redovisningsprinciper Bilaga 9: Internkontroll Bilaga 10: Personalstatistik Bilaga 11: Tillgänglighet hälso- och sjukvård 2(56)

45 Sammanfattande resultat Ny regionorganisation från årsskiftet Den 1 januari 2015 gick Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman i en ny organisation, Region Örebro län. Syftet med regionbildningen är att arbetet med att utveckla Örebroregionen ska bli ännu mer offensivt och effektivt. Regionbildningsprojektet arbetar nu med de frågor som tidigare inte klarats ut utifrån uppdraget i projektplanen samt fångar upp nya frågor som efterhand dyker upp och som inte naturligt tas om hand av linjeorganisationen. Program för hållbar utveckling Inom Region Örebro län pågår arbete för att de olika perspektiven i hållbar utveckling social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling ska finnas med i verksamheternas planering och dagliga arbete. Genom att föra ihop hållbarhetsaspekterna i ett program för hållbar utveckling skapas möjligheter för ett kraftfullt, samordnat och långsiktigt arbete som förbättrar verksamheten och stödjer uppfyllandet av den övergripande visionen och hållbarhetsmålet. Programmet för hållbar utveckling ska möjliggöra att hållbarhetsfrågor på ett bättre sätt genomsyrar hela verksamheten och dess processer, är en röd tråd från den övergripande verksamhetsplanen till alla nivåer samt verka för en salutogen hållbarhet. Tillgänglig och jämlik vård av hög kvalitet Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår arbetet med organisationsförändring som syftar till att förbättra förutsättningar att organisera verksamheten så att patienter och brukare ska få en tillgänglig och jämlik vård av hög kvalitet. I den nya organisationen skapas fyra närsjukvårdsområden och övrig hälso- och sjukvård organiseras i fem länsverksamhetsområden. Inom hälso- och sjukvården har året börjat med en rad utmaningar när det gäller tillgängligheten och att klara av att hålla vårdplatser öppna på vårdavdelningar. Trycket på den akuta sjukvården är högt samtidigt som det saknas medarbetare, framför allt sjuksköterskor på vårdavdelningarna. Som en följd av kompetensförsörjningsproblematiken har sedan hösten 2014 antalet vårdplatser varit reducerat. Ytterligare en bidragande orsak till bristen på vårdplatser är att det fortfarande är många utskrivningsklara patienter på sjukhusen som väntar på fortsatt vård och omsorg i kommunernas regi. Ny förvaltning - Regional utveckling Den nya förvaltningen Regional utveckling arbetar med frågor inom: näringslivsutveckling, välfärd och folkhälsa, utbildning och arbetsmarknad, energi och klimat, kultur och ideell sektor samt trafik och samhällsplanering. Region Örebro läns ekonomi Region Örebro län redovisar per april ett överskott på 37 miljoner kronor, vilket innehåller engångsintäkter för återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring med 50 miljoner kronor. Justerat för detta är resultatet minus 13 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor sämre än vid samma tidpunkt Verksamheterna sammantaget redovisar ett underskott på 129 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor sämre än föregående år. Regiongemensamma intäkter och kostnader ger per april ett överskott på 166 miljoner kronor. Utfallet per april 2014 uppgick till 132 miljoner kronor. Helårsprognosen för Region Örebro län uppgår till 170 miljoner kronor. Förra året uppgick resultatet till 246 miljoner kronor. Verksamheternas helårsprognos uppgår sammantaget till minus 139 miljoner kronor. 3(56)

46 Uppföljning av mål Prognosen för måluppfyllelse av inriktningsmålen indikerar en positiv verksamhetsutveckling. Av totalt 33 inriktningsmål bedöms 30 mål ha en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Målnivån uppfylls fullt ut i 20 av målen, medan målnivån för 10 mål uppfylls med en mindre acceptabel avvikelse. Två inriktningsmål bedöms att inte bli uppfyllda. Det är inriktningsmålet om tillgänglighet inom hälso- och sjukvården och inriktningsmålet om verksamheternas ekonomiska resultat där prognosen är negativ. Ett inriktningsmål kan inte följas upp i delårsrapporten då mätvärden saknas. 4(56)

47 Aktuella händelser Ny regionorganisation från årsskiftet Den 1 januari 2015 gick Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman i en ny organisation, Region Örebro län. Syftet med regionbildningen är att arbetet med att utveckla Örebroregionen ska bli ännu mer offensivt och effektivt. Regionbildningsprojektet arbetar nu med de frågor som tidigare inte klarats ut utifrån uppdraget i projektplanen samt fångar upp nya frågor som efterhand dyker upp och som inte naturligt tas om hand av linjeorganisationen. Under första kvartalet har flera olika delar färdigställts, till exempel överenskommelse om samverkan mellan Region Örebro län och Länsstyrelsen, överenskommelse med kommunerna om specifika samverkansråd och avslutning av delprojekt IT och telefoni. Fortfarande återstår några delar i projektplanens uppdrag som behöver utredas och planeras, bland annat ta fram en arbetsmodell för arbete med vision och värdegrund och långsiktig lokallösning. Regionprojektet avslutas i augusti 2015 med en slutrapport. Program för hållbar utveckling Inom Region Örebro län pågår arbete för att de olika perspektiven i hållbar utveckling social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling ska finnas med i verksamheternas planering och dagliga arbete. Det pågår bland annat olika aktiviteter i verksamheterna utifrån målen i det gällande Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Målen följdes upp i början av året genom en miljöredovisning. Den visar att det finns mycket kvar att göra för att nå flera av målen till och med Det finns även många exempel på pågående aktiviteter kring social hållbarhet. Arbete med gender budgeting pågår sedan flera år inom hälso- och sjukvården och insatserna inom området kommer att förstärkas under året. Genom att föra ihop hållbarhetsaspekterna i ett program för hållbar utveckling skapas möjligheter för ett kraftfullt, samordnat och långsiktigt arbete som förbättrar verksamheten och stödjer uppfyllandet av den övergripande visionen och hållbarhetsmålet. Programmet för hållbar utveckling ska möjliggöra att hållbarhetsfrågor på ett bättre sätt genomsyrar hela verksamheten och dess processer, är en röd tråd från den övergripande verksamhetsplanen till alla nivåer samt verka för en salutogen hållbarhet. Syftet är att utveckla ett program där verksamheterna känner sig delaktiga och bidrar till en hållbar utveckling. Rapporter för framtida kvalitetsarbete Mätningar och uppföljningar sker återkommande för att verksamheterna ska få kunskap om vad som kan förbättras. Resultat från Vårdbarometerns mätningar om befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården har sammanställts till en nationell årsrapport i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Rapporten Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning har spridits inom regionorganisationen till berörda politiker och tjänstemän. Länsrapporten Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län som har färdigställts beskriver prevalenser och samband mellan skydds- och riskfaktorer för hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet Avtal mellan samtliga länets kommunala skolverksamheter och Region Örebro län har slutits angående skapandet av databasen ELSA Örebro län (Elevhälsosamtal i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiets år 1). Under våren har resultaten av patientenkäter, både för länets förlossnings- och BBavdelningar och för akutmottagningarna, redovisats. Det är mycket glädjande att patienterna uppskattar och känner sig trygga med den vård och det goda bemötande som ges inom Region Örebro län. Värdefulla synpunkter framkommer också om vad som kan förbättras. Verksamheterna arbetar just nu med att analysera resultaten och vidta åtgärder inom de områden som kan utvecklas. 5(56)

48 I början av året har en kundrelationsundersökning i Uppsala-Örebroregionen genomförts för att lyssna till remittenternas synpunkter på den högspecialiserade vård som erbjuds vid Universitetssjukhuset Örebro. Betygen från remittenterna till Universitetssjukhuset Örebro är, precis som tidigare, mycket höga. Det visar att det finns en hög professionalism och ett stort engagemang i utvecklingen av Universitetssjukhuset Örebro. Det är också en god grund i utvecklingen av den så viktiga universitetssjukvården i regionen. Tillgänglig och jämlik vård av hög kvalitet Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår arbetet med en organisationsförändring som syftar till att förbättra förutsättningar att organisera verksamheten så att patienter och brukare ska få en tillgänglig och jämlik vård av hög kvalitet. I den nya organisationen skapas fyra närsjukvårdsområden, ett i norra länsdelen, ett i västra, ett i södra och ett område för Örebro. Inom varje närsjukvårdsområde samlas den vård som är vanlig i befolkningen, ofta återkommande och behöver finnas nära patienten. I närsjukvårdsområdet ingår bland annat vårdcentraler, akutmottagning, ambulanssjukvård samt viss specialiserad öppenvård. I närsjukvårdsområde norr och väster ingår även medicinkliniken vid respektive sjukhus. Övrig hälso- och sjukvård organiseras i fem länsverksamhetsområden: medicin och rehabilitering, opererande och onkologi, thorax, kärl och diagnostik, psykiatri samt habilitering och hjälpmedel. Fler länskliniker än i dag föreslås arbeta med gemensam produktionsplanering för besök, behandlingar och operationer. En funktion för förvaltningsövergripande samordning av hälso- och sjukvårdsproduktion och en funktion med förvaltningsövergripande ansvar för universitetssjukvård inrättas i den nya organisationen. En förvaltningsövergripande chefläkarfunktion ska också utformas och inrättas. Under året sker en ökad satsning på Frisktandvården. Frisktandvård är ett erbjudande om tandvård till fast pris. Ur ett hälsoperspektiv är Frisktandvård en viktig del vilket också stöds av aktuell forskning. Kunskapscentrum för äldres munhälsa (KCÄM) fortsätter att utvecklas och drivas av Folktandvården. KCÄM kommer att vara en resurs för såväl Folktandvården som privattandvården. KCÄM har nu gått in i driftsfas vilket innebär att kontakter med samverkanspartners går in i en mer aktiv fas. Samverkan kommer att sökas med kommunerna i Örebro län och hälso- och sjukvården. Genom stärkt sjukhustandvård har Folktandvården skapat ytterligare förutsättningar för ett väl fungerande KCÄM. Den genomförda utredningen om den mobila tandvårdsenhetens användbarhet ska kompletteras med konkreta förslag till användning på andra platser. Utmaningar för tillgänglighet, öppna vårdplatser och bemanning Inom hälso- och sjukvården har året börjat med en rad utmaningar när det gäller tillgängligheten och att klara av att hålla vårdplatser öppna på vårdavdelningar. Tillgängligheten har varit utsatt för en hård belastning och det finns flera orsaker till det. Trycket på den akuta sjukvården är högt, det ökade undervisningsuppdraget mot Universitetet med bland annat läkartimmar som avsätts årligen för läkarstudenterna och bristen på vårdplatser präglar sjukhusen. Den direkta orsaken till stängda vårdplatser är att det saknas medarbetare, framför allt sjuksköterskor, på vårdavdelningarna. Det är en situation som sjukhusen i Region Örebro län delar med så gott som alla större sjukhus i landet. Som en följd av kompetensförsörjningsproblematiken har sedan hösten 2014 antalet vårdplatser varit reducerat. På Universitetssjukhuset Örebro har upp mot var sjunde vårdplats varit stängd och vid lasaretten i Lindesberg och Karlskoga ungefär var tionde. Även psykiatrin har varit tvungen att reducera vårdplatser, främst inom rättspsykiatrin. 6(56)

49 Ytterligare en bidragande orsak till bristen på vårdplatser är att det fortfarande är många utskrivningsklara patienter på sjukhusen som väntar på fortsatt vård och omsorg i kommunernas regi. Detta bekymmer är störst i Örebro. Ett omfattande arbete har gjorts inom regionorganisationen och i samarbete med Örebro kommun för att finna gemensamma lösningar för att ge en god vård till de utskrivningsklara patienterna. I början av maj öppnades därför i Region Örebro läns regi nya externa vårdplatser vid Attendo Rynningeviken. Utifrån ett nationellt perspektiv framkommer att tillgänglighet och på vissa håll även den medicinska kvaliteten behöver utvecklas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett ansvar för att åstadkomma en förbättring. Inom den nu samlade förvaltningen pågår ett intensivt arbete för att använda Region Örebro läns gemensamma resurser och kompetenser på bästa sätt. Pågående organisationsförändring med närsjukvårdsområden och länskliniker inrättas för att alla patienter i länet ska kunna erbjudas en högkvalitativ och jämlik vård, oavsett var i länet man bor. Som en del i utvecklingsarbetet sker också en koncentration av vissa specialistverksamheter. Även dessa förändringsarbeten har ett tydligt patientperspektiv och följer både den nationella och internationella utvecklingen. Ett tydligt exempel på detta är den nationella statliga utredning som pågår runt koncentration av framför allt högspecialiserad vård men också annan vård som kan förbättras om färre gör mer. Hälso- och sjukvården i Region Örebro län har kommit en bit på väg, bland annat genom att starta ett venöst centrum vid Karlskoga lasarett, koncentrera viss gråstarrsverksamhet, ortopedi och obesitaskirurgi till Lindesbergs lasarett samt viss cancerkirurgi och stora trauman till Universitetssjukhuset Örebro. Strategin grundas i den ökande specialiseringen som kräver ett stort patientunderlag för att utveckla bästa möjliga kvalitet. Folktandvården har klarat tillgängligheten på orter som tidigare varit svåra att bemanna. Ett ökande antal asylsökande i länet påverkar Folktandvården. De flyktingar som kommer till Folktandvården har stora behandlingsbehov vilket inneburit att mer resurser än vad som varit förutsägbart lagts på denna patientgrupp. Det finns rekryteringsproblematik även inom Folktandvården för både tandsköterskor och tandhygienister. Fler utbildningsplatser behövs såväl inom länet som nationellt för att täcka de framtida pensionsavgångarna. När det gäller tandhygienisterna förväntas rekryteringen bli ännu svårare i och med att Karlstad universitet beslutat lägga ner utbildningen. Projektet med tandvårdsbiträden som ska avlasta tandsköterskorna fortlöper med gott resultat. Fortsatt utveckling inom e-hälsa Inom Örebro län samarbetar hälso- och sjukvården, tandvården, folkhälsan, omsorgen och socialtjänsten med de olika projekten och tjänsterna inom e-hälsa. Det gemensamma arbetet har lagt grunden till att Region Örebro län har högst andel länsinvånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177.se/Mina vårdkontakter. Det fortsatta arbetet med marknadsföring och utveckling av de lokala tilläggen på 1177 Vårdguiden och tillgänglig information under Hitta och jämför vård, lyfts in mer tydligt som en del av e-hälsa med särskilda genomförandeprojekt under 2015 via en nyetablerad styrgrupp för e-hälsa inom Region Örebro län. Utvecklingen inom e-hälsoområdet är snabb och arbetet med att utveckla och marknadsföra 1177 Vårdguiden är viktigt för att öka antalet besökare på webbplatsen 1177.se vilket kan innebära en avlastning för vården. H-huset för framtidens vård Planering- och projektering av den nya byggnaden vid Universitetssjukhuset Örebro, högspecialitetshuset, H-huset, fortskrider. Nu pågår flytt av Södra Grev Rosengatan för att ge plats för huset som planeras stå klart för inflyttning år (56)

50 Regional utvecklingsstrategi och Regionala översiktliga planeringen Slutrapport Aktualitetsprövning och relevansbedömning av nuvarande Regional utvecklingsstrategi (RUS) och Regionala översiktliga planeringen (RÖP) har tagits fram och presenterats i olika forum. Den innehåller rekommendationer för hur ett nytt Regionalt utvecklingsprogram bör utformas. Slutrapporten har bland annat legat till grund för förslag på Projektplan för revidering och förankring av ett Regionalt utvecklingsprogram (RUP). Regionala samverkansrådet har haft ett första möte under perioden och utsett fyra specifika samverkansråd: infrastruktur och trafik, folkhälsa, social välfärd och vård, kultur och skola, utbildning och kompetensförsörjning. Ny förvaltning Regional utveckling Uppbyggnaden av den nya förvaltningen Regional utveckling med ny nämndorganisation, ny regional samverkansorganisation, nytt strukturfondsprogram och planering av fysisk flytt har pågått under årets första del. När arbetet nu börjar falla på plats kommer förvaltningens utvecklingsförmåga att öka ytterligare. Regional utveckling arbetar med frågor inom näringslivsutveckling: välfärd och folkhälsa, utbildning och arbetsmarknad, energi och klimat, kultur och ideell sektor och trafik och samhällsplanering. Näringslivsutveckling inom Region Örebro län Efterfrågan på företagsstöd till länets näringsliv har varit stor och cirka 10 miljoner kronor i stöd har beslutats under januari till april månad. Analysföretaget Bisnode har genomfört en analys av utvecklingen inom samtliga aktiebolag i länet under som visar bra tillväxt i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. De branscher i länet som haft den bästa sysselsättningsutvecklingen är hälsooch sjukvård, it/telekom samt besöksnäringen. Störst tillväxt har företagen i Örebro kommun medan näringslivet i flera av de mindre kommunerna i länet har det tuffare. Business Region Örebro, BRO, är en del av Region Örebro läns verksamhet och under årets första månader har budget och verksamhetsplan antagits av nämnden för regional tillväxt. Uppdraget att driva BRO operativt har lagts på Örebro kommun och i april månad har hittills 10 kommuner anslutit sig. Insatsområdena är investering/etablering, kompetensförsörjning, nyföretagande och innovation, kommunservice och näringslivsutveckling. Ett stort turistprojekt drivs sedan årsskiftet i enlighet med Handlingsprogrammet för Turism och besöksnäring som antogs hösten I projektet ska bland annat länets mat-, cykel- och vandringsturism utvecklas och länets destinationer erbjuds processtöd för att jobba med utveckling tillsammans med näringslivet. Välfärd och folkhälsa i samverkan Med utgångspunkt från de lokala folkhälsoavtalen sker samverkan med kommunerna på olika sätt med en god hälsoutveckling som mål. Ett förslag om förlängning av de lokala folkhälsoavtalen under 2016 kommer att behandlas i nämnden för regional tillväxt i maj. Samverkan inom området social välfärd och vård har skett inom ramen för Marit-Vilgotstrukturen och parallellt med detta har en process pågått för att bygga en ny samverkansstruktur med utgångspunkt från det specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård. Inom ramen för Plattform för evidensbaserad praktik pågår bland annat ett antal projekt, till exempel EBP och funktionshinder och Socialtjänstens insatser för barn och unga. Förutom dessa projekt har det under våren anordnats utbildningar inom olika områden och en utvärderingsverkstad har genomförts. 8(56)

51 Utbildning och arbetsmarknad med många aktiviteter Region Örebro län har under året arbetat tillsammans med kommunernas skolföreträdare för att ta fram en handlingsplan som ska stärka skolutveckling och på sikt leda till ett kunskapslyft för barn och unga. Under första kvartalet har det också genomförts en förlängning av projektet Regionalt skolstöd genom en process i Hallsberg och Ljusnarsberg (skolkommunsatsning). Socialfonden har öppnat för utlysningar inom utbildning och arbetsmarknad, vilket är viktiga verktyg för att åstadkomma ett förändrings- och förbättringsarbete. En ansökan för att arbeta med att minska avbrott och avhopp från gymnasieskolan är inlämnad i samverkan med alla regioner i östra Mellansverige. Inom handlingsplanen för kompetensförsörjning har några åtgärder slutförts och flertalet har påbörjats och pågår. En ny webbportal för aktörerna inom kompetenskansliet har tagits fram för att stärka och synliggöra allt som alla gör, för att få en bättre fungerande matchning och kompetensförsörjning. Vård- och omsorgscollege arbetar systematiskt med att höja kvaliteten och öka intresset för utbildningarna. De har under perioden arbetat särskilt aktivt med frågeställningarna hur man kan förbättra karriärvägarna och bryta könssegregeringen. Folkhögskolorna har genomfört två viktiga temadagar om förintelsen samt tolerans och medmänsklighet. Kultur och ideell sektor i planering Ett förslag till ny regional kulturplan har arbetats fram och skickats ut på remiss till länets aktörer. Ett extra fokus har under det första tertialet lagts på att skapa en tydligare struktur för arbetet med social ekonomi och sociala innovationer inom ideell sektor. Energi och klimat mot utveckling och samarbete Regionorganisationen samverkar sedan många år med Energimyndigheten när det gäller samordning och utveckling av den kommunala energi- och klimatrådgivningen och rollen som en regional energiaktör. Under 2015 har uppdraget mer förskjutits mot utveckling och samarbete med den kommunala energi och klimatrådgivningen. De tidigare projektmedlen som energikontoren har kunnat söka, har styrts över till medfinansiering av den nationella regionalfonden. Detta innebär att energikontoren i Sverige nu i ökande grad måste samverka i stora nationella projektansökningar. Lanseringen av den nationella regionalfonden är starkt försenad. Projektfinansieringsmöjligheter har öppnats genom regionalfondsprogrammet för östra Mellansverige (ÖMS) vilket kommer påskynda övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Trafik och samhällsplanering under utveckling Inom Länstrafiken har MerKoll Syd föreberetts och kommer att innebära en ny och uppgraderad busstrafik för södra länsdelen. MerKoll Syd beräknas starta efter sommaren. Upphandlingsarbete pågår också för MerKoll Väst. Inom det storregionala samarbetet En Bättre Sits pågår ett intensivt arbete med systemanalysen, där man nu gemensamt ska ta fram mål, större brister och behov i den storregionala infrastrukturen och trafiksystemet. Gemensamt med Örebro kommun, Tåg i Bergslagen (TiB) och Mälardalstrafik AB (MÄLAB) pågår en utredning kring förutsättningarna att etablera en tågdepå i Aspholmen, Örebro. 9(56)

52 Påverkansarbetet för att stärka stråket Stockholm-Oslo har intensifierats i nära samarbete med Värmland. Det har uppvisats kvalitetsbrister inom det upphandlade trafikområdet serviceresor. Bristerna har drabbat både resenärerna och de som arbetar inom förvaltningen med serviceresorna. Återkommande samtal har förts med berörd entreprenör och ett avtal om överenskommelse har tecknats om hur bristerna kan undanröjas. Arbete pågår med omorganisering av Region Örebro läns och kommunernas samordning av och arbete med logistikfrågor, bland annat kring etablering, utbildning och marknadsföring. Dialog sker med EU och regeringen om EU:s Scan-Med-korridor. Attraktiv arbetsgivare med utmaningar och möjligheter Generationsväxlingen inom Region Örebro län märks av och utmanar ur flera aspekter. Nya medarbetare kommer in med ny energi och ny kunskap och medarbetare som arbetat länge och har stor kunskap om verksamheten försvinner. Gedigen kunskap som tar tid att bygga upp. Svårigheten att rekrytera personal inom vårdområdet och andra specialistområden medför ett aktivt arbete med olika aktiviter både på kort och på lång sikt. Vem gör vad i vården, projekt till hur kompetenser används på bästa sätt och en kortare väg in för personer med utländsk utbildning är exempel på arbeten som pågår. Arbetet med att positionera och agera som en attraktiv arbetsgivare har intensifierats och en långsiktig strategisk grund läggs. De bakomliggande orsakerna till bristen på medarbetare inom hälso- och sjukvården är mångfacetterad. Ökat eller minskat antal utbildningsplatser på universiteten och högskolorna påverkar förstås möjligheten att rekrytera. Det går dock inte att på ett enkelt sätt jämföra behoven idag med hur det såg ut för några år sedan. Patienterna blir äldre och har mer komplexa sjukdomar som kräver mer insatser. Även om det i absoluta tal är något fler sjuksköterskor i länets hälso- och sjukvård än förra året, så är det inte tillräckligt för att i nuläget kunna hålla alla vårdplatser öppna med en säker och god vård och en bra arbetsmiljö. Obalansen i personaltillgången medför att övertidsuttaget är förhållandevis högt och detta kommer att följas upp noggrant månad för månad under året. Ökningen av antalet anställda beror framförallt på att den nya förvaltningen Regional utveckling har tillkommit. Dessutom har en mer marginell ökning gjorts i flera yrkesgrupper. Sjukfrånvaro är något högre i år i jämförelse med samma tid föregående år. Ökningen beror på att långtidssjukfrånvaron har ökat. Sjukfrånvaron kommer att analyseras och följas upp kontinuerligt. Aktiviteter för att stödja chefer och ledare är under utveckling. Att vara chef och ledare är en profession i sig och i chefs- och ledarpolicyn synliggörs intentionerna inom detta område. 10(56)

53 Nytt intranät lanseras i höst Projektet att införa ett nytt intranät pågår enligt plan. Lanseringsdatum har dock flyttats fram till 1 oktober för att verksamheterna bättre ska hinna med att flytta över styrande dokument till det nya intranätet. Region Örebro läns ekonomi Region Örebro län redovisar per april ett överskott på 37 miljoner kronor, vilket innehåller engångsintäkter för återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring med 50 miljoner kronor. Justerat för detta är resultatet minus 13 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor sämre än vid samma tidpunkt Verksamheterna sammantaget redovisar ett underskott på 129 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor sämre än föregående år. Regiongemensamma intäkter och kostnader ger per april ett överskott på 166 miljoner kronor. Utfallet per april 2014 uppgick till 132 miljoner kronor. Helårsprognosen för Region Örebro län uppgår till 170 miljoner kronor. Förra året uppgick resultatet till 246 miljoner kronor. Verksamheternas helårsprognos uppgår sammantaget till minus 139 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till 8,1 procent efter justering av organisatoriska förändringar. Nettokostnadsökningen är bekymmersam och behöver dämpas snarast för att regionorganisationen ska uppnå planerat resultat. I helårsprognosen uppgår nettokostnadsökning till 5,3 procent.. Uppföljning av mål Det pågår en mängd aktiviteter för att uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag. Uppföljningen sker av inriktningsmålen som finns enligt verksamhetsplanens målhierarki med övergripande mål, inriktningsmål och indikatorer med mått. Prognosen för måluppfyllelse indikerar en positiv utveckling inom de flesta processer. Av totalt 33 inriktningsmål bedöms 30 mål ha en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Målnivån uppfylls fullt ut i 20 mål och 10 mål med en mindre acceptabel avvikelse. Av de 10 inriktningsmålen som har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån har 6 en positiv utveckling i jämförelse med föregående år. Två inriktningsmål bedöms att inte bli uppfyllda och har en större negativ avvikelse från målnivån. Det är inriktningsmålet om tillgänglighet inom hälso- och sjukvården och inriktningsmålet om verksamheternas ekonomiska resultat där prognosen är negativ. Ett inriktningsmål kan inte följas upp i delårsrapporten då mätvärden saknas. 11(56)

54 Fullmäktiges mål Symbolförklaringar Färgindikatorer, prognos måluppfyllelse 2015 = uppnå eller överträffa målnivån = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, prognosens resultat 2015 jämfört med 2014 = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = större negativ avvikelse från målnivån Hållbar utveckling Övergripande mål: Social hållbarhet: Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Övergripande mål: Ekologisk hållbarhet: Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Övergripande mål: Ekonomisk hållbarhet: Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. Kommentar Alla nämnder och verksamheter har uppdraget att beakta de olika dimensionerna i hållbar utveckling. Framför allt pågår det olika arbeten i verksamheterna utifrån målen i det gällande Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Det finns även många exempel på arbeten kring social hållbarhet. Arbeten med gender budgeting pågår sedan flera år inom hälso- och sjukvården och insatserna inom området har ökat under året. Genom att föra ihop hållbarhetsaspekterna - socialt, ekologiskt och ekonomiskt - i ett program för hållbar utveckling skapas möjligheter för ett kraftfullt, samordnat och långsiktigt arbete som förbättrar verksamheten och stödjer uppfyllandet av den övergripande visionen och hållbarhetsmålet. Programmet för hållbar utveckling ska möjliggöra för hållbarhetsfrågor att på ett bättre sätt genomsyra hela verksamheten och dess processer, vara en röd tråd från den övergripande verksamhetsplanen till alla nivåer samt verka för en salutogen hållbarhet. Syftet är att utveckla ett program där verksamheten känner sig delaktig och bidrar till en hållbar utveckling. 12(56)

55 Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Programmet ska innehålla de tre perspektiven socialt hållbar utveckling, ekologisk hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Kommentar: Regionkansliet har utarbetat ett förslag till projektdirektiv. Projektet ska syfta till att ta fram ett övergripande program för hållbar utveckling. Uppdrag 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att, i samband med utarbetandet av ett långsiktigt program för hållbar utveckling, ta fram välfärdsindikatorer som ska ingå i bokslut Kommentar: Arbetet med att ta fram välfärdsindikatorer kommer att startas upp under hösten. Uppdrag 3. Regionstyrelsen får, kopplat till ovanstående, i uppdrag att reducera antalet styrande dokument som innefattas i perspektiven socialt hållbar utveckling, ekolgisk hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Kommentar: En kartläggning av vilka styrande dokument som finns inom området har påbörjats och kommer att vara klar innan sommaren. Uppdrag 4. Regionstyren får i uppdrag att formulera ett direktiv om införande av ett ledningssystem för hållbar utveckling. Ledningssystem för hållbar utveckling ska vara klart under Kommentar: Regionkansliet har påbörjat arbetet med ett integrerat ledningssystem för Region Örebro län. Uppdrag 5. Alla nämnder och verksamheter har i uppdrag beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. Kommentar: Olika aktiviteter pågår i samtliga verksamheter för att nå målen i Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Hälso- och sjukvården har under perioden arbetat aktivt för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial. Hållbar utveckling är en central del i Regionservice planering och dagliga verksamhet, inte minst inom energi-, upphandling- och försörjningsverksamheterna. Under hösten 2014 genomfördes dialoger med barn för att få barnens perspektiv på menyer, väntrum, lekrum, lekplatser och parker. Resultatet av dialogerna har bland annat mynnat ut i önskemål att se över och förbättra entréermiljöerna inom hälso- och sjukvården och tandvården. Kostavdelningen har utarbetat kostmenyer riktade till barn. Synpunkter från barndialogerna som berör hälso- och sjukvården har överlämnats till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För Regional utveckling är hållbar utveckling en av de viktigaste aspekterna för verksamheternas arbete och något som genomsyrar all planering på förvaltningen. I alla beslutsärenden finns en särskild del för hur ärendet påverkar de tre hållarhetsdimensionerna. 13(56)

56 Uppdrag 6. Alla nämnder får i uppdrag att välja ut minst ett verksamhetsområde där en gender budgeting-analys genomförs. Kommentar: Arbete med gender budgeting pågår sedan flera år inom hälso- och sjukvården. Under 2015 förstärks insatserna, bland annat inom primärvård och psykiatri. Projektdirektiv har utarbetats. Dessutom har Regionservice, nämnden för samhällsbyggnad, samt nämnden för regional tillväxt inlett utvecklingsarbeten inom området. En central ledningsgrupp för stöd och erfarenhetsutbyte har inrättats. Uppdrag 7. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta ett långsiktigt arbete för HBTcertifiering av Region Örebro län verksamheter. Kommentar: HBT-certifiering har visat sig vara kostsamt och tidskrävande varför många verksamheter avstått. Med anledning av detta har en generell webbutbildning tagits fram med möjlighet till fördjupning i form av en diplomering. Härmed finns nu möjlighet att alla medarbetare och fler verksamheter kan genomgå utbildning och diplomering för ett gott bemötande och omhändertagande av HBTQ-personer. Företagshälsa och tolkförmedling genomförde den 24 april en temadag om HBTQ-frågor med ombudsman från Akademikerförbundet. Uppdrag 8. Regionstyrelsen får i uppdrag att, i samverkan med andra aktörer, påbörja en långsiktig kartläggning av små barns exponering för skadliga kemikaliers påverkan på hälsan. Kommentar: En litteratursammanställning genomförs på Arbets- och miljömedicin för att titta på möjliga metoder och ämnen för kartläggning av barns exponering för skadliga kemikalier. Rapporten kommer att vara klar till sommaren Uppdrag 9. Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för läkemedel och miljö, i samverkan med Arbets- och miljömedicin, läkemedelskommittén, och Örebro universitetet Kommentar: Handlingsplanen är under arbete och beräknas vara klar under hösten (56)

57 Hälso- och sjukvård Övergripande mål: Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål: Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Uppdragens genomförande är kopplat i anslutning till det nationella Nätverket för Hälsofrämjande sjukvård, Samverkansgrupp för Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård och uppbyggnaden av en struktur för handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Samtliga uppdrag har startat och kommer att påverka indikatorer och mått i gynnsam riktning. Indikatorer Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om levnadsvanor och livskvalitet. Mått Förbättrade aktuella värden i Nationella patientenkäten jämfört med Kommentar Nationell Patientenkät inom somatisk specialistsjukvård och psykiatrisk specialistsjukvård genomfördes under hösten Resultatet visar att cirka 30 procent av patienterna tillfrågades om livstilsvanor inom somatisk specialistsjukvård och cirka 35 procent inom psykiatrisk specialistsjukvård. Under hösten 2015 genomförs Nationell Patientenkät inom Primärvården och då följs livsstilsfrågorna upp på nytt. Inom Primärvården pågår ett arbete för att underlätta registrering och uppföljning av detta. Aktiviteter för att öka patienters egenmakt och medvetenhet om levnadsvanornas betydlese för god hälsa är prioriterade inom hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av vidtagna åtgärder och det ökade fokuset på fråga är bedömningen att resultaten i kommande Nationell Patientenkät är oförändrat eller bättre. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 10. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkansrådet i dialog med kommunerna se över hur Region Örebro län kan stödja och utveckla omsorgen av äldre personer. Kommentar: Under andra halvan av 2014 och första månaderna 2015 har arbetet fortsatt med att utveckla samverkansorganisationen mellan Region Örebro län och länets kommuner. Från att ha varit i huvudsak inriktad på att träffa avtal och överenskommelser inriktas fokus i stället till att bli ett stöd för det utvecklings- och samverkansarbete som sker ute i länsdelarna. I de länsdelsgrupper som alltmer funnit sitt arbetssätt inriktas arbetet under 2015 mot att uppfylla målen i den länsgemensamma handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg. Handlingsplanen innehåller ett stort antal mål och aktiviteter i syfte att skapa en bättre vård och omsorg om de äldre, multisjuka länsinvånarna. Det handlar också om bättre förebyggande arbete för att undvika fall, undernäring och trycksår, bättre vård i livets slutskede, bättre läkemedelsbehandling, färre återinläggningar på sjukhus och mindre undvikbar slutenvård. Resultaten inom dessa områden har de senaste åren varit bland de bättre i landet. 15(56)

58 Uppdrag 19. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att under 2015 upprätta en handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska utarbetas i samarbete med samhällets lokala samverkanspartners. Kommentar: Uppdraget är under startfas med kartläggning av vilka nivåer och aktörer som lämpligen ska ingå i arbetet för att skapa förutsättning för samverkan och utformning av en handlingsplan, kopplat till Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring många samhällsaktörers samtidiga ansvar. En styrgrupp har bildats inom nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning för att stödja och följa arbetet. Uppdrag 20. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta följa och utveckla åtgärder utifrån Strategi och handlingsplan för ett hälsosamt åldrande WHO samt stärka den geriatriska och gerontologiska kompetensen inom Region Örebro län. Kommentar: En process är uppstartad inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kopplat till uppdraget. Uppdrag 21. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla pågående projekt med hälsokommunikatörer. Anslag: 0,4 mnkr Kommentar: Verksamheten med hälso- och kulturkommunikatörer i Vivalla fortsätter, med en grupp som utgörs av fem somaliska kvinnor. En utökning planeras i Vivalla, med inriktningen att utbilda också arabisktalande kvinnor. I Kopparberg finns två hälso- och kulturkommunikatörer, båda arabisktalande. Två kvinnor som talar tigrinja ska snart påbörja utbildning till hälso- och kulturkommunikatörer. Projektet kommer att utökas med ytterligare en vårdcentral. Övergripande mål: Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. Inriktningsmål: Vården är patientsäker Målsättningen med den organisatoriska omvandlingen av hälso- och sjukvården är att arbeta efter kunskapsstyrning som bidrar till patientsäker vård. 16(56)

59 Indikatorer Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Mått Verksamheter med indikatorer som har nationellt fastställda målvärden skall uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet Kommentar Den nya ledningsstrukturen i hälso- och sjukvårdens verksamhetsområden är en viktig faktor för en resultatfokuserad och patientcentrerad vård. Stödstrukturer för detta introduceras successivt under året. Under 2014 omformulerades uppdrag till och bemanning av Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK), så att uppdraget tätare knyts till linjeorganisationen. Mot bakgrund av vidtagna åtgärder och det ökade fokuset på fråga är bedömningen att aktuella resultat har utvecklats i enlighet med fastställda målvärden. Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser ska rapporteras och spridas i verksamheterna. Mått Allvarliga avvikelser ska leda till händelseanalys, riskanalys ska utföras vid varje betydande förändring. Kommentar Under första kvartalet har nio händelseanalyser utförts, samtliga med anledning av en allvarlig avvikelse. Konkreta åtgärder finns beskrivna för avvikelse för fördröjd diagnos, hantering av läkemedel, remisshantering samt avsteg från rutin. Fem riskanalyser är utförda, en analys som utreder risken med byte av apoteksleverantör. Inriktningsmål: Vården är patientfokuserad Indikatorer Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet (PUK, patientupplevd kvalitet) gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälsooch sjukvård. Mått Patientupplevd kvalitet (PUK) index 95 i Nationell patientenkät. Kommentar Resultat från Nationell Patientenkät Akutmottagningen visar att Region Örebro län ligger på riksgenomsnittet i PUK värde för patient upplevd kvalitet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Nationell Patientenkät genomförs i Primärvården hösten Mot bakgrund av tidigare års utfall och utveckling av patiennöjdhet tillsammans med pågående aktiviteter är bedömningen att resultatet under 2015 kommer att förbättras, men i höstens undersökning inte nå målnivån om index 95. Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet (PUK, patientupplevd kvalitet) gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälsooch sjukvård. Mått Alla cancerpatienter har tillgång till en kontaktsjuksköterska och erbjuds en individuell vårdplan inkluderande rehabiliteringsplan. Kommentar Under året har antalet kontaksjuksköterskor och vårdplaner ökat. För närvarande genomför det lokala cancerrådet en uppföljning av tillgången till kontaktsjuksköterskor och vårdplaner. Resultatet av uppföljningen kan ske i delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av att antalet kontaktsjuksköterskor och vårdplaner ökar bedöms verksamheten utvecklas på ett positivt sätt. 17(56)

60 Inriktningsmål: Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet I och med att hälso- och sjukvården samlas i en förvaltning skapas förutsättningar för att få en effektiv vård med hög kvalitet. Via områdesövergripande vårdprocesser samt koncentration av operationsprocesser, exempel med venöst centrum på Karlskoga lasarett, har processen startat men det kommer att ta tid att få full effekt av olika åtgärder. Indikatorer Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för hälso- och sjukvårdens patienter. Mått Ökat antal kartlagda och effektiviserade vårdkedjor. Varje område inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall ha minst en kartlagd och effektiviserad vårdkedja som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av Kommentar Alla fyra närsjukvårdsområden har startat genomgripande processkartläggningar. Närsjukvårdsområde Örebro ansvarar för strokevårdkedjan, område norr för frakturvårdkedjan och astma-kol vårdkedjan, område väst för flimmervårdkedjan och område söder för hjärtsviktsvårdkedjan. Inom primärvården pågår också en kartläggning av demensprocessen. Psykiatrin planerar att kartlägga och effektivisera vårdkedjan kopplad till beroendeproblematik. Under året kommer område Habilitering och hjälpmedel att processkartlägga övergången mellan barn- och ungdomshabilitering och vuxenhabilitering. Inriktningsmål: Vården är tillgänglig och ska ges efter behov. Antalet akuta besök till den specialiserade vården samt primärvården ökar årligen. Till exempel har antalet besök till akutmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro ökat med 35 procent de senaste 10 åren. Tillgängligheten till akut sjukvård är pressad men i ett Sverigeperspektiv väl fungerande. Den nystartade akutläkarprocessen anses mycket viktig för en fortsatt positiv utveckling. Även användningen av 1177/Mina vårdkontakter fortsätter att öka. Tillgängligheten till primärvård via telefon och besök är generellt god men ojämnt fördelad inom länet då det finns flera vårdcentraler som har stora läkarbemanningsproblem. Det som framförallt belastar tillgängligheten inom länet är tillgänglighet till operation/behandling. Den aktuella trenden för väntetider till nybesök på mottagning inom specialiserad vård samt operation/behandling är negativ. På kort sikt är det mycket viktigt att fortsätta arbetet med vårdplatsbristsituationen och på lite längre sikt är arbetet med samordning och koncentration av operationer nödvändigt. Indikatorer Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med 2014 Mått Andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom 60 dagar skall öka 2015 jämfört med motsvarande månader 2014 Kommentar Andelen patienter per den 30 april 2015 som fått nybesök på mottagning inom 60 dagar var 65 procent (74 procent 30 april 2014). Motsvarande värde avseende ooperation var 54 procent (60 procent 2014). 18(56)

61 Indikatorer Tillgängligheten till vården ska öka 2015 jämfört med Mått Telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom primärvården ska öka. Kommentar Telefontillgängligheten januari-april är 84 procent, att jämföras med 87 procent samma period föregående år. Orsakerna till den lägre tillgängligheten ligger bland annat i en ökning av inkomna samtal, cirka fler, vilket är en ökning med 5 procent. Under våren har det varit frekventa tekniska problem med flexitid och samtidigt har det varit en hög sjukfrånvaro inom distriktssköterskegruppen. En ökad andel öppna mottagningar innebär att fler patienter tas omhand utan att de har ringt till vårdcentralen. Det är även ett ökat inflöde av samtliga ärendetyper via mina vårdkontakter (MVK), vilket leder till att det totala inflödet av patientärenden ökar. Tillgängligheten till läkarbesök inom 7 dagar januari-april är 86,1 procent (87,5 procent samma period 2014). Tillgängligheten inom cancersjukvården ska öka. Mått Tid från fastställd cancerdiagnos till behandling ska uppgå till max 4 veckor. Kommentar Processledning för standardiserade vårdförlopp cancer pågår. De första fem diagnoserna har kartlagts och förbättringsförslag har identifierats. Inriktningsmål: Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig Indikatorer Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med Mått Den sålda vården ökar 2015 jämfört med Kommentar Utvecklingen för den sålda vården har hittills utvecklats svagt positivt. Ett antal faktorer talar för en fortsatt ökning under resen av året, bland annat har förfrågningar kommit om ökade uppdrag inom hjärt- och neurokirurgi. Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med Mått Nya högspecialiserade verksamheter etableras under 2015 Kommentar Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har ett uppdrag att ta fram en plan för den högspecialiserade vårdens utveckling. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 11. Regionstyrelsen får i uppdrag att formulera ett direktiv till nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning om att upprätta ett långsiktigt program för att stärka den högspecialiserade vårdens utveckling inom befintliga excellensområden och utveckling av nya verksamheter. Kommentar: Direktiv antas av regionstyrelsen den 27 maj. 19(56)

62 Uppdrag 22. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att uppdatera den lokala handlingsplanen för cancervård inom Region Örebro län i enlighet med den regionala cancerplanen för Uppsala-Örebroregionen. Anslag: 6,0 mnkr Kommentar: En uppdatering utifrån uppdraget är genomförd. Uppdrag 23. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla tillgången till en god och jämlik palliativ vård inom länet. Kommentar: Processen är påbörjad. Presidiet har beslutat att tillsätta arbetsgrupper ur fokusberedningen för de olika uppdragen. Arbetsgrupperna bemannas även med tjänstemän med bred representation från verksamheten. Uppdrag 24. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att införa en jämställd åldersgräns, 23 år, för pojkar och flickor till ungdomsmottagningen. Anslag: 2,0 mnkr Kommentar: Ungdomsmottagningen har utökat resurserna och anpassat arbetssätt för att den 1 september kunna införa en jämställd åldersgräns. Uppdrag 25. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att införa avgiftsfri hälso- och sjukvård i specialist- och öppenvård för personer som är 85 år och äldre från och med den 1 januari Detta innebär fri vård för läkarbesök, sjukvårdande behandling inklusive provtagning samt jouravgift. Anslag: 6,0 mnkr Kommentar: Infört från årsskiftet Uppdrag 26. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att förstärka Asyl- och invandrarhälsan för att ge möjlighet till ökat omhändertagande och genomföra fler hälsoundersökningar. Nämnden ska även genomföra ett projekt som delfinansieras av Länsstyrelsen och som innebär tillsättande av läkarresurser för att genomföra fler medicinska bedömningar av arbetsförmåga och behov av rehabilitering. Anslag: 2,8 mnkr Kommentar: Asyl- och invandrarhälsan har förstärkts med sjukskötersketjänst och administrativ personal. Med den förstärkning som tillkommit har väntetiden kortats med cirka tre månader i snitt över länet. Uppdrag 27. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att under 2015 genomföra en fördjupad utredning rörande omhändertagande av mäns och kvinnors sexuella hälsa, där Urologiska kliniken är involverad. Utredningen ska omfatta en beskrivning av vårdkedjan, omvärldsanalys med mera. Anslag: 0,5 mnkr Kommentar: Uppdraget är påbörjat, rapporteras i verksamhetsberättelse för (56)

63 Uppdrag 28. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utreda hur introduceringen av nya dyra läkemedel, medicinteknisk utrustning och kliniska metoder kan effektiviseras. Kommentar: Arbetet är påbörjat. Kommer att rapporteras hösten Uppdrag 29. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att formulera mål för verksamhetens tillgänglighet i förhållande till patienternas behov. Kommentar: För katarakter har länssamverkansgrupperingen Ögon gjort ett arbete utifrån demografi, ÖJ och kommit med en volymsuppskattning. Förändringar i verksamheten för att uppnå uppsatt mål av produktion har initierats och 2016 ska behov motsvaras av produktion. Uppdrag 30.Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla samarbetet med Landstinget i Värmland runt ambulanshelikopterverksamheten. Anslag: 2,5 mnkr Kommentar: Uppdraget är påbörjat, rapporteras i verksamhetsberättelse för Övergripande mål: Den forskning som bedrivs ska genomföras i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för Region Örebro län, patienterna och regionen. Inriktningsmål: Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Region Örebro län deltar i den forskningsutvärdering som under året genomförs vid Örebro universitet och som kommer att slutrapporteras i november. Denna utvärdering kommer att ge en god bedömning av kvalitetsparametrar i nationellt och internationellt perspektiv. Tidigare data visar att kvalitetsindikatorer för artiklar publicerade i internationella tidsskrifter håller samma kvalitet som övriga svenska universitetsorter. 21(56)

64 Indikatorer I Region Örebro län finns en gemensam uppfattning av begreppet universitetssjukvård. Mått Under 2015 ska kriterier för universitetssjukvård och forskningskvalitet i Region Örebro län definieras. Kommentar Nationellt arbete i anslutning till ALF-avtalet pågår avseende universitetsjukvårdskriterier. Forskningskvalitet utreds tillsammans med Örebro universitet (ORU2015). Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Mått Ökat antal vetenskapliga publikationer (375/år), antal disputationer (15/år), ökat antal docentkompetenta medarbetare (60 medarbetare) samt extern finansiering (35 mnkr/år), jämfört med Kommentar 2014 publicerades 413 vetenskapliga artiklar i medicinska tidsskrifter där medarbetare inom Region Örebro län deltagit. Detta är första gången mer än 400 artiklar publicerades. En nivå 2015 på minst 375 publikationer är sannolik. Övriga målnivåer bör också kunna uppfyllas. Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med Mått Förbättrat utfall inom AT-rankning jämfört med föregående år. Kommentar Utbildningscentrums långsiktiga arbete med de pedagogiska uppdragen för verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och AT/ST fortlöper. Organisationen konsolideras efter sammanslagningen till ett gemensamt utbildningscentrum. En extern kvalitetsbedömning, SPUR-inspektion, planeras. En utbildningsstrategi för Region Örebro län är under beredning för beslut under hösten. Indikatorer Antalet ST läkare inom allmänmedicin ska öka under Mått Antal ST läkare inom allmän medicin ska öka under 2015 jämfört med 2014 (66 st i november 2014) Kommentar 2015 års målsättning är att nyanställa 18 ST-läkare i allmänmedicin. Under året förväntas sju, av de vid årsskiftet 61 ST-läkare i allmänmedicin, vara färdigutbildade. Utifrån ovan prognostiseras en ökning till 72 ST-läkare i allmänmedicin. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 12. Regionstyrelsen får i uppdrag att formulera ett direktiv till nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning om ett långsiktigt program för att stärka forskning och utveckling inom befintliga excellensområden och utveckling av nya områden. Kommentar: Direktiv antas av regionstyrelsen den 27 maj. Övergripande mål: ehälsa - Synliga och konkreta förbättringar inom ehälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. Inriktningsmål: Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. 22(56)

65 Inom Örebro län samarbetar hälso- och sjukvården, tandvården, folkhälsan, omsorgen och socialtjänsten med de olika projekten och systemförvaltning av de olika tjänsterna inom e- hälsa. Det gemensamma arbetet har lagt grunden till att Region Örebro län har högst andel länsinnevånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177.se/Mina vårdkontakter. Det fortsatta arbetet med marknadsföring och utveckling av de lokala tilläggen på 1177 Vårdguiden och tillgänglig information under Hitta och jämför vård, lyfts in mer tydligt som en del av e-hälsa med särskilda genomförandeprojekt under 2015 via en nyetablerad styrgrupp för ehälsa inom Region Örebro län. Indikatorer Utfall Målvärde Andel av länsinvånarna som känner till 1177 Vårdguiden, e- tjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. 71% 70% Mått Minst 70 procent Kommentar Region Örebro län deltar i de nationella varumärkesmätningarna av 1177 Vårdguiden. I slutet av 2014 gjordes en utökad analys för regionen som visade att 71% av länets invånare hade kännedom om varumärket 1177 Vårdguiden. Fördelningen av svaren visar att 78 procent känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård och 68 procent känner till webbplatsen 1177.se. Generellt har män mindre kännedom om tjänsten 1177.se. Inom kommunikation pågår ett arbete med att presentera en plan för riktad marknadsföring, i syfte att nå målgrupper där kännedomen är låg. Andel av länsinvånarna som är delaktiga i den egna vården via e-tjänsterna på 1177.se/ Mina vårdkontakter. 34,9% 40% Mått 40 procent Kommentar Anslutna länsinvånare: Statistiken för e-tjänsterna visar på en fortsatt ökad användning. Den 30 april var 34,9 procent ( ) av våra länsinvånare anslutna till Mina vårdkontakter i jämförelse med 31,8 procent (91 523) vid årets början. Till och med april i år har inloggnngar (invånare) skett i Örebro län. De populäraste tjänsterna är Kontakta oss och Webbtidbokning. Under vintern och våren har ombokningar skett. Andel av berörda vårdverksamheter som finns anslutna till Hitta och jämför vård på 1177.se. Mått 100 procent Kommentar En översyn pågår gällande anslutna och icke anslutna enheter inom Region Örebro län. Översynen kommer även att ta fram förslag till genomförandeprojekt för enhetlig anslutning och hur tjänsten skall användas på ett enhetligt sätt. En support och systemförvaltningsorganisation ska etableras för tjänsten som stöd för verksamheten. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 13. Regionstyrelsen får i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka förvaltningsuppdraget och fortsatt utveckla tjänster inom e-hälsa. Anslag: 2,0 mnkr Kommentar: I samarbete och via avtal med länets kommuner har Region Örebro län utökat den befintliga systemförvaltningsorganisationen inklusive support. Region Örebro län har från och med den 1 januari 2015 systemförvaltning för de gemensamma nationella systemen inom länet som Nationell patientöversikt, Pascal e-dos och systemen för samordnad vårdplanering och individuell plan. Tjänsterna via Mina vårdkontakter utökas successivt och genom rekrytering förstärks support, kvalitets och testarbetet vid anslutning till nya tjänster som formulärtjänster och Journal via nätet. 23(56)

66 En förstudie pågår för att göra en omvärldsbevakning och föreslå systemförvaltning för tjänsterna Hitta och jämför vård och redaktionellt innehåll för 1177.se. En ny nationell behandlingsplattform för internetbehandlingar och utbildningar till patienter ska etableras. Regionorganisationen har deltagare i en nationell utbildning som erbjuds via SKL och Invånartjänster. Uppdrag 14. Regionstyrelsen får i uppdrag att erbjuda utbildningar till personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst så att de har tillgång till IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet, garanterar patientsäkerheten och ger dem tillgång till informationen via de nationella e-tjänsterna för Journal och läkemedel. Kommentar: Utbildningar ges på olika nivåer för regionorganisationens it-system och e- tjänster, dels utifrån behov men också som återkommande regelbundna utbildningar för nyanställda och vid AT-läkarintroduktionerna. De nationella e-tjänsterna och utbildning i it-stödet för samordnad vårdplanering sker övergripande inom länet för alla förvaltningar och till viss del i samarbete med länets kommuner. Utbildningar i Journalsystemen sker mer riktat till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Antalet utbildningstillfällen under våren bedöms motsvara och vara lite högre än efterfrågan. Det finns oftast utbildningsplatser tillgängliga för fler deltagare, tre utbildningstillfällen har fått ställas in på grund av uteblivna anmälningar. Sammanställning på genomförda utbildningar i journalsystemen: 8 tillfällen, introduktion för AT-läkare 6 tillfällen, introduktion för nyanställda. (Särskilda utbildningsinsatser inför sommaren, 16 utbildningstillfällen). 10 tillfällen för fördjupning och repetition. Vårdcentralerna och Folktandvården utbildar nyanställda med egen intern personal fortlöpande och ingår inte i sammanställningen. Visningar inför versionsuppgraderingar gällande nya funktioner är inte medräknade. Sammanställning på genomförda utbildningar i e-tjänster: 17 tillfällen Mina vårdkontakter 9 tillfällen Nationell patientöversikt 38 utbildningstillfällen samordnad vårdplanering och samordnad individuell vårdplan i itstödet Meddix, gemensamma för kommun och landsting. Uppdrag 15. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett underlag som redovisar krav på framtidens vårdinformationssystem. Kommentar: Ett särskilt projekt gällande Framtidens vårdinformationssystem pågår gemensamt med fem andra landsting och som ett lokalt delprojekt inom Region Örebro län. Projektet kommer att leverera en rapport i juni (56)

67 Tandvård Övergripande mål: Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål: Tandvården är hälsofrämjande och förebyggande Folktandvårdens arbetsätt är och har i årtionden varit förebyggande och hälsofrämjande. Folktandvårdens folkhälsoenhet har en viktig roll i samarbetet med samhället i övrigt. Indikatorer Tandvården bidrar med professionell kompetens i hälsofrämjande arbete. Mått De samarbetsinsatser som gjorts redovisas i särskild överenskommelse med Folktandvården. Kommentar Arbete pågår kring samverkan med sjukvården med bland annat konsultationsremisser, samverkan med psykiatrin och primärvården, samverkan kring strokepatienter och inneliggande patienter. Den förebyggande tandvården i skolorna ska stärkas, särskilt i områden där behoven är som störst. Mått Följs upp och redovisas i särskild överenskommelse med Folktandvården. Kommentar Det pågår arbete med att Folktandvården erbjuder generell fluorbehandling i de områden som har den största kariesrisken. Folktandvården gör också speciella insatser för att stärka användningen av fluorhaltig tandkräm i de områden som har den största kariesrisken. Besök sker i grundskola och gymnasieskola med munhälsoinsatserinformationsinsatser och attitydpåverkan. Folktandvården har också kontakt och utbildning på BVC. Äldres tandhälsa ska förbättras bland annat med regelbundna munhälsosamtal med tandläkare eller tandhygienist. Mått Alla patienter över 75 år ska erbjudas ett munhälsosamtal Kommentar Arbetet med att ta fram ett kunskapsunderlag för samtalet är påbörjat. 25(56)

68 Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 32. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utveckla metoder för att styra tandvårdsresurser, särskilt till barn, i socioekonomiskt svaga områden. Kommentar: Folktandvårdens folkhälsoenhet fördelar sina resurser utifrån en socioekonomisk kartläggning som gjorts av tandvårdsenheten. Behovet av insatser i länets olika områden är inte statiskt, förändringar sker fortlöpande vilket påverkar riskbilden. Det innebär att insatser såväl behöver ökas som fasas ut. Uppdrag 33. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta utveckla Kunskaps Centrum för Äldretandvård (KCÄM) Kommentar: Flera aktiviteter har genomförts. Bland annat har en extern hemsida utvecklats, ett webbaserat terapiplaneringssystem implementerats, kommunikation med grupper av äldre invånare, t.ex. pensionärsföreningar och invandrargrupper har ökat. Ett ytterligare exempel på utveckling sker genom att skapa och utveckla samverkansmodeller med hälsooch sjukvården t.ex. med strokevården på Karlskoga lasarett. Uppdrag 34. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att öka antalet frisktandvårdsabonnemang inom folktandvården. Kommentar: Folktandvården har gjort en nystart av Frisktandvårdskonceptet. All personal inom allmäntandvården har genomgått en utbildning i fristandvårdskonceptet och en reklamkampanj har genomförts. Antalet frisktandvårdsavtal har under året ökat med 7 %, från vid årsskiftet till per den sista april. Övergripande mål: Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. Inriktningsmål: Tandvården är patientsäker Folktandvården bedriver ett strategiskt organiserat patientsäkerhetsarbete, genom riktlinjer, rutiner och avvikelsehantering. Avvikelser och klagomål används för ständiga förbättringar. Indikatorer Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Mått Folktandvården redovisar antalet nya och reviderade riktlinjer som tillkommit under året. Kommentar Folktandvården har en process för framtagande av kunskapsbaserade riktlinjer. Varje enhet ansvarar för framtagande av rutiner utgående från riktlinjerna. Till detta kopplas vid behov kompetenshöjande utbildningar. Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser ska rapporteras och spridas i verksamheterna. Mått Antalet rapporterade avvikelser, händelseanalyser och Lex Maria-rapporter som handlagts under året redovisas. Folktandvården redogör för hur dessa spridits i verksamheten. Kommentar 26(56)

69 Indikatorer Folktandvården har ett systematiskt sätt att sprida lärdomar utifrån avvikelsehanteringen. En process för händelseoch riskanalys finns. I denna ingår också kvalitetssäkring av föreslagna åtgärder. Inriktningsmål: Tandvården är patientfokuserad Folktandvården utvecklar sin patientfokus genom förbättrad tillgänglighet och ökad information. Indikatorer Folktandvårdens patienter ska uppleva sig personligt mottagna och att hänsyn tagits till deras önskemål kring behandlingen. Mått Goda resultat i patientenkäter. Mål:100 % av Folktandvårdens patienter ska uppleva sig väl omhändertagna. Folktandvården redovisar resultaten av de enkäter till patienter som genomförts under året. Kommentar När det pågående projektet med läsplattor i Folktandvårdens väntrum breddinförs kommer enkäter till patienterna att kunna genomföras. Inriktningsmål: Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet Folktandvården utvecklar kunskapsstyrningen genom att följa den odontologiska utvecklingen. Med detta som underlag skapas riktlinjer och rutiner. BEON-pricipen gäller i vårdprocesserna varför personalens kompetens ständigt måste utvecklas. Under 2015 kommer en gemensam efterutbildningsorganisation med Folktandvården Östergötland att komma i full drift. Folktandvården kommer under 2015 att ha implementerat Kaizen-metoden på alla kliniska enheter. Indikatorer Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter Mått Antal kartlagda och effektiviserade processer. Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda. Kommentar Folktandvården kommer 2015 att utveckla möjligheter att följa vårdprocessernas utfall. 27(56)

70 Inriktningsmål: Tandvården är jämlik och jämställd Individens behov ska styra den behandling Folktandvården ger. Alla patienter riskgrupperas enligt samma kriterier för att kunna ge jämlik och jämställd behandling. Indikatorer Genom en individuell riskbedömning av varje patient kan vårdinsatsen individanpassas. Mått Andel riskgrupperade patienter av totala antalet patienter. Mål: 100 % av Folktandvårdens patienter är riskgrupperade. Kommentar 96 procent av alla vuxna patienter är riskgrupperade. I januari införde Folktandvården ett datorstöd för riskgruppering som beräknar en risksumma för varje patient utgående från de registreringar som gjorts vid undersökningen. Folktandvården har genom detta och en reviderad riktlinje effektiviserat, höjt kvaliteten och förenklat kvalitet i riskgrupperingsmomentet. Andelen riskgrupperade patienter fördelade på kön. Mått Fördelningen av andelen riskgrupperade patienter mellan män och kvinnor. Kommentar Fördelningen av andelen riskgrupperade patienter mellan män och kvinnor är 49 procent män och 51 procent kvinnor. Inriktningsmål: Tandvården är tillgänglig Folktandvården strävar ständigt att förbättra tillgängligheten via telefon, webb och med generösa öppettider. Folktandvården har inga väntetider överstigande 3 månader. Indikatorer Tillgängligheten till vården ska vara fortsatt god. Mått Väntetider per specialitet och antal patienter i kö per specialitet. Mål: Inga väntetider, överstigande 3 månader, för nya patienter eller revisionspatienter i allmäntandvården. Ingen väntetid överstigande 3 månader, för högprioriterade patienter inom specialisttandvården. Kommentar Uppföljning sker regelbundet av väntetider och antal patienter i kö. Specialisttandvård för barn och ungdomar, exkl tandreglering: * Redovisning av väntetider per specialitet * Antal patienter på kö per specialitet inkl implantatverksamheten Tandreglering: * Väntetider * Antal patienter på kö Specialisttandvård för vuxna: * Väntetider per specialitet * Antal patienter på kö per specialitet Sjukhustandvård/orofacial medicin: * Väntetider * Antal patienter på kö Folktandvården har inga väntetider överstigande 3 månader. 28(56)

71 Inriktningsmål: Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Folktandvården Folktandvården har under en lång period haft en god forskningsverksamhet. Produktionen av vetenskapliga arbeten under 2015 bedöms vara i paritet med tidigare år. Folktandvården har en väl utbyggd och välrenommerad ST-utbildning. Tjänster där forskningsutbildning kombineras med ST-utbildning är etablerade. Under 2015 räknar Folktandvården med att kunna erbjuda ST-tjänstgöring av hög kvalitet i samtliga odontologiska specialiteter. Indikatorer Folktandvården ska bedriva utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden. Mått Folktandvården redovisar antalet specialistutbildningsplatser per specialitet. Kommentar Specialistutbildning pågår inom samtliga specialiteter förutom bettfysiologi. Folktandvården ska bedriva en klinisk patientnära forskning. Mått Folktandvården redovisar omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs. Kommentar Krav och redovisning enligt tidigare överenskommelse med forskningsnämnden. Folktandvården ska ha en stabil akademisk kompetens. Mått Folktandvården redovisar antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Kommentar Krav och redovisning enligt tidigare överenskommelse med forskningsnämnden. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 35. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för sänkt taxa för ungdomar upp till 25 år, med beaktande av den nationella översynen avseende fri tandvårdsundersökning för ungdomar upp till 25 år samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets översyn av ändringar i tandvårdsstödet. Kommentar: Utredningsuppdraget har inte påbörjats. Möjligheterna till, och utformningen av, en sänkt tandvårdstaxa i Region Örebro län för ungdomar upp till 25 år, ska grundas på det nationella regelverket. Den nationella översynen av det statliga tandvårdsstödet pågår och beräknas vara klar i augusti När eventuella beslut fattats om förändringar i det statliga tandvårdsstödet. kan utredningen enligt uppdrag 35 påbörjas. 29(56)

72 Regional tillväxt Övergripande mål: Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan med övriga aktörer inom och utom länet. Inriktningsmål: Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län. Den regionala samverkansorganisationen har kommit igång. Flera externa konferenser har anordnats till exempel lanseringskonferens för EU s strukturfonder, seminarium om den offentliga sektorns roll i horisont 2020, Kulturting 2015, utbildningsdag kultur och förskola och Örebroregionens infrastruktur och transportdag. Delaktighet och engagemang har också skapats genom Business region Örebro. Indikatorer Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Mått Redovisning av antal deltagare från respektive gruppering samlat under året. Kommentar Av de 90 personer som besökte lanseringskonferensen för EU s struktur- och investeringsfonder var 71 från offentlig sektor, 13 från ideell sektor och 6 från privat sektor. Av de 45 personer som besökte seminariet om den offentliga sektorns roll i horisont 2020 var 27 från offentlig sektor, 11 från ideell sektor och 7 från privat sektor. Övergripande mål: Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Inriktningsmål: Utveckla systematisk projektfinansiering Utvecklingsarbete pågår om hur olika finansieringsverktyg, exempelvis anslaget 1:1, kan kopplas närmare uppföljningen av den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Arbete har också påbörjats med att ta fram förslag för hur enheten projektstöd kan vara katalysator och koordinera möten mellan dem och olika sakområden för att generera mer idéer och hur dessa kan finansieras, allt för att nå målen i RUS. 30(56)

73 Indikatorer Verka för att bibehålla och öka extern finansiering vid olika typer av projekt. Mått Redovisning av antal externt finansierade projekt samt erhållna projektmedel. Kommentar Under perioden januari - april har det pågått 24 projekt med extern finansiering (inkl 1:1 medel). Projekten har en budgeterad extern finansiering om ca.11,4 miljoner kronor för Tre av projekt har startat under Verka för att bibehålla och öka extern finansiering vid olika typer av projekt. Mått Antal olika EU-program som delfinansierat utvecklingsprojekt i Örebro län. Kommentar Av de 24 pågående projekten finns finansiering från fyra olika EU-program. Övergripande mål: Social välfärd och mobilisering Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 36. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utveckla nya lösningar och insatser avseende social ekonomi och lokal mobilisering. Anslag: 0,5 mnkr Kommentar: Genom partnerskap och forskarledda studiecirklar fånga upp idéer med goda förutsättningar att konkretiseras. Lämpliga projekt uppmanas att formulera ansökningar som handläggs av utvecklingsledaren för ideell sektor. I nuläget förs dialog kring några projektidéer som bedöms ha goda möjligheter att uppfylla uppdraget. Uppdrag 37. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att ta fram förstudie avseende sociala investeringar. Kommentar: Nämnden kommer under hösten att ta fram fokus- och inriktningsområden för studien. Övergripande mål: Ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning i Örebro län samt en bra miljö för entreprenörskap, innovationer och hållbar näringslivsutveckling. Inriktningsmål: Region Örebro län är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar. För att ytterligare påverka och lära från relevanta nätverk till regionens fördel har under första perioden 2015 inletts en intensifiering och systematisering av arbetet i flera europeiska nätverk, främst Assembly of European Regions (AER) och The Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR), vilka är regionala nätverk med en bred inriktning. Inom hälso- och sociala frågor sker nätverksarbetet främst i European Network of Social Authorities (ENSA), Eurochild och European Health Management Association (EHMA) och inom social ekonomi REVES. Errin och Sevilla plattformen är nätverk för smart specialisering och innovationer. 31(56)

74 Indikatorer Ökat deltagande i olika internationella sammanslutningar. Mått Redovisa deltagande i olika internationella organisationer, projekt och nätverk i jämförelse med tidigare år. Kommentar Samtliga engagemang i internationella nätverk som tidigare år varit på Landstinget och Regionförbundet har förts in i Region Örebro Län. Arbetet har intensifierats men antalet engagemang har inte ökat. Inriktningsmål: Region Örebro län ska aktivt delta i arbetet med att säkerställa en tillräcklig tillgång till riskkapital för företag i länet som befinner sig i tidiga utvecklingsskeden. Region Örebro län har tagit beslut om att medfinansiera en ansökan till regionalfonden om en ny riskkapitalfond från Almi Invest. Region Örebro län driver under våren en förstudie för att kartlägga näringslivets behov av kapital i tidiga skeden. Indikatorer Riskkapital som tillförs företag i tidiga skeden ska öka. Mått Redovisa riskkapital som tillförs företag i tidiga skeden. Kommentar Den mest aktuella statistiken avser 2014 och anger att Örebroregionens andel av totalt investerat riskkapital i Sverige ökade från 0,03 procent till 1,67 procentenheter. Källa Riskkapitalföreningen. Inriktningsmål: Region Örebro län deltar aktivt och bidrar till att antalet nystartade och växande företag ökar. Kommentar Nyföretagandet ligger på fortsatt hög nivå i regionen. Starkast nyföretagande per 1000 invånare hade Örebro, Laxå och Askersund. I länet har däremot Degerfors, Lekeberg och Karlskoga relativt låga siffor. Merparten av de nya företagen tillkommer inom handel och den tjänsteproducerande sektorn. Det sammanlagda resultatet för överlevnadsgrad hos företag efter tre år står sig i förhållande till andra regioner bra, endast tre regioner i Sverige visar ett bättre resultat. 32(56)

75 Indikatorer Ökning av antal nystartade företag av män respektive kvinnor. Mått Redovisa antal företag i jämförelse med tidigare år, könsuppdelad. Kommentar Den mest aktuella statistiken avser och anger att det under 2014 startades 1408 nya företag i länet. Under 2013 startades 1391 företag. Av dessa nya företagare var 63 procent män och 32 procent kvinnor. Ökning av antal nystartade företag av män respektive kvinnor. Mått Redovisning av antal företag som verkar efter två år, könsuppdelad. Kommentar Överlevnadsgrad hos företag mäts efter tre år. Senaste mätningen gjordes på företag som startade 2008 och där visar det sig att Örebroregionens företag har en överlevnadsgrad på 70 procent efter tre år. Företag som drivs av män har 79 procent överlevnadsgrad och samma siffra för kvinnor är 49 procent. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 38. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utifrån tecknade samverkansavtal leda och utveckla näringslivs- och tillväxtfrågor inom samverkansorganisationen Örebro Business Region (BRO). Anslag: 2,8 mnkr Kommentar: Samverkansavtal har skrivits mellan Region Örebro län och hittills 10 av länets 12 kommuner. Degerfors och Kumla har ännu inte anslutit sig till Business Region Örebro. Region Örebro län har uppdragit åt Örebro kommun att driva verksamheten operativt och en politisk styrgrupp med deltagare från alla parter har tillsats. Verksamhetsplan och budget har antagits i nämnden för regional tillväxt för Business Region Örebro för Insatsområdena är investering/etablering, kompetensförsörjning, nyföretagande och innovation, kommunservice och näringslivsutveckling. Övergripande mål: Örebro län har en välfungerande utbildning, folkbildning och kompetensförsörjning. Inriktningsmål: Verka för att fler elever i grundskolan och gymnasieskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Andelen med gymnasiebehörighet tycks ha stabiliserats något efter att under många år sjunkit i Örebro län. Samtidigt så har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat oroväckande och 2014 skilde det hela sju procentenheter mellan pojkar och flickor i Örebro län. 33(56)

76 Indikatorer Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till nationella gymnasieprogram ska öka. Mått Redovisa andel behöriga elever i jämförelse med tidigare år. Kommentar Andelen behöriga elever är oförändrad mellan läsåren 2012/2013 och 2013/2014; 83 procent. Andel elever i gymnasieskola behöriga till högskola av de elever som fått slutbetyg ska öka. Mått Redovisa andel behöriga elever i jämförelse med tidigare år. Kommentar 2014 var första året gymnasieelever gick ut från den nya gymnasieskolan. Andelen elever med gymnasieexamen, av de elever som fick avgångsbetyg från högskoleförberedande program, var 2014 något högre i Örebro län jämfört med riket, Örebro län 93,8 procent, riket 91,0 procent. Inriktningsmål: Genom folkbildningen bidra till att minska utbildningsklyftor och ge människor vägar till delaktighet, egenmakt, kompetens och jobb. Kävesta folkhögskola stärker det specialpedagogiska arbetet för att ge deltagare bättre förutsättningar att klara sina studier. Arbetet med fortbildning och metodutveckling fortgår. Folkhögskolan arbetar för att förtydliga kulturens betydelse för lärandeprocessen och för samhället. En studiemotiverande folkhögskolekurs genomförs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Fellingsbro folkhögskola fortsätter diskussionen under året om att anordna en långkurs för personer med förvärvade hjärnskador. Tillsammans med Region Örebro län, Rehab. kliniken Universitetssjukhuset Örebro och Hjärnkraft pågår arbete och planering. Folkhögskolan arbetar för att ha en hög tillgänglighet för funktionshindrade deltagare. Planering pågår att genomföra studiemotiverande folkhögskolekurs SMF i samarbete med Arbetsförmedlingen. Indikatorer Folkhögskolorna tar i anspråk 100 procent av tilldelade deltagarveckor från Folkbildningsrådet. Mått Tilldelade deltagarveckor från Folkbildningsrådet är 100 procent. Kommentar Kävesta folkhögskola; vårterminen generar 60 procent, på grund av längre vårtermin än hösttermin. Siktat årsresultat 100 procent. Fellingsbro folkhögskola: vårterminen generar 51,6 procent. Siktat årsresultat 100 procent. 34(56)

77 Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 39. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att tillsammans med Örebro kommun och länets övriga kommuner utveckla Naturum. Anslag: 0,4 mnkr Kommentar: Region Örebro län deltar i arbetet med att utveckla Naturum och har bland annat deltagit i den projektgrupp för Naturum som planerar basutställningen. I basutställningen kommer det regionala perspektivet att lyftas fram så att hela länets naturupplevelser kan marknadsföras. Övergripande mål: Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. Inriktningsmål: Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kulturplanen och dess regionala förankring är avgörande för att både skapa förutsättningar för ett levande kulturliv för alla i hela länet, och att dessutom göra det på ett smart, hållbart och inkluderande arbetssätt. Stort fokus har lagts på att nå förskola/skola med kultur av hög kvalitet. Feriepraktiken är viktig för att ge unga invånare möjlighet att prova på olika kulturuttryck under strukturerade former. Utöver tidigare film och dans ingår nu även teater, konst och hemslöjd. Den digitala ungdomspanelen är utgångspunkt för de fokusgrupper som just nu sjösätts, med syfte att än mer öka ungdomsinflytandet i kulturfrågor. Ung Peng i Örebro län förankras på kommunal nivå, med vidare förberedelser för uppstart i höst. Planering pågår för att fortsätta projektet med kultur för äldre på länets sjukhus. De utvecklingsmedel som fördelats har haft tydligt fokus på kontinuitet och på projekt som når nya grupper, bland annat ur ett integrationsperspektiv. Inledande samtal har förts, både på nationell och interregional nivå, för att ge större förutsättningar för Örebro län att ha en samordnande roll inom teckenspråksområdet. 35(56)

78 Indikatorer Kulturplanen ska i högre grad styra de regionala prioriteringarna. Mått Redovisa mått för publik/deltagare med jämförelser och analys mellan åren. Kommentar Hösten 2014 genomfördes en omfattande analys av innevarande kulturplan. (Utvärdering av Örebro läns kulturplan samt uppföljning av regional kultur 2013, Dokumentet omfattar bland annat en noggrann uppställning avseende publik/deltagare, även med specificerade siffror för åldersgruppen 0-18 år. Den numeriska redovisningen i uppföljningen är nu permanentad på årsbasis, med tydligare struktur för jämförelser mellan åren. Redovisning, såväl kvantitativ som kvalitativ, görs även årligen via den nationella kulturdatabasen. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 40. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att ge Örebro läns museum förutsättningar att uppföra en större stadshistorisk utställning. Anslag: 1,0 mnkr Kommentar: Den främsta förutsättningen för stadshistoriska utställningen är de medel som skjutits till från regional, och även kommunal, nivå. Företrädare för regionorganisationen har deltagit i presentationer avseende utställningen och på så vis kunnat följa arbetsprocessen. Uppdrag 41. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utveckla Länsmuseets påbörjade omställningsarbete för att bättre harmonisera med länets kulturplan och dess utvecklingsområden. Anslag: 1,0 mnkr Kommentar: Omställningsprocessen har följts främst genom kontinuerlig dialog med länsmuseets företrädare. Det har även förts en diskussion kring prioriterade framtida mål, inte minst i samband med framtagandet av remissversion till ny kulturplan. 36(56)

79 Samhällsbyggnad Övergripande mål: Hållbart nyttjande av naturens och Örebro läns resurser utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 16. Regionstyrelsen får i uppdrag att formulera ett direktiv till nämnden för samhällsbyggnad om ett långsiktigt program som innebär ett aktivare klimatarbete och som stärker regionens roll i länets klimatarbete. Kommentar: Direktivet kommer att antas av regionstyrelsen under året. Övergripande mål: Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. Inriktningsmål: Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard. Flera projekt med förbättringar av väginfrastrukturen till och från länet är beslutade. Bland dem kan nämnas E20 mot Göteborg och riksväg 50 mot E4:n i Mjölby samt den stora satsningen på riksväg 51 med ny sträckning från Kvarntorp till Svennevad. En stor satsning pågår på Godsstråket genom Bergslagen med utbyggnad till dubbelspår från Hallsbergs bangård hela vägen ner mot Motala. Flera utredningar om hur Västra Stambanan ska utvecklas pågår. En större satsning för att få till stånd snabbare förbindelser mellan Oslo och Stockholm via Örebro planeras. Höghastighetstågssystemet Stockholm-Malmö/Göteborg kan innebära längre restider från länet till Malmö när de snabba tågen upphör att stanna i Mjölby. Indikatorer Aktivt utveckla och bedriva påverkansarbete till relevanta organisationer. Mått Ökat antal politiska debattartiklar om behovet av nationella infrastruktursatsningar kopplade till Örebroregionen. Kommentar Antalet debattartiklar om snabbare tågförbindelser Oslo-Stockholm bedöms ökat kraftigt under de senaste 12 månaderna, även om systematisk uppföljning av antalet debattartiklar saknas. När det gäller övriga infrastruktursatsningar kopplade till Örebroregionen så bedöms antalet debattartiklar ligga på samma nivå som de senaste åren. 37(56)

80 Övergripande mål: Resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas från 2006 till Inriktningsmål: Antalet resenärer ökar i kollektivtrafiken. Generellt har resandet med kollektivtrafiken utvecklats i ungefär samma takt som befolkningsutvecklingen. Detta innebär att resandeutvecklingen från 2006 fram till idag ligger på en lägre nivå än målsättningen. Indikatorer Andel resenärer med kollektivtrafik ska öka. Mått Andel resenärer med kollektivtrafik Kommentar Till följd av bytet av betalsystem saknas i nuläget tillförlitlig resandestatistik. Utifrån det ekonomiska resultatet uppskattas ett oförändrat resande. Det pågår ett arbete med att ta fram ett uppföljningsverktyg för resandeutvecklingen. Andel resenärer med kollektivtrafik ska öka. Mått Antal resenärer i kollektivtrafik Kommentar Se ovan. Inriktningsmål: Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Indikatorer Restidskvoten minskar på minst en linje under Mått Minskning av restidskvoten på minst en linje Kommentar Hittills har inga trafikförändringar skett i år. Målet beräknas uppnås i samband med genomförande av MerKoll Syd i augusti. Inriktningsmål: Kvaliteten i kollektivtrafiken ska öka. Det pågår flera åtgärder för att öka kvaliteten i kollektivtrafiken. Närmast sker en stor kvalitetshöjning för kollektivtrafiken i södra länsdelen, med trafikstart i augusti Det pågår också ett arbete med att införa prioritering av bussar vid trafiksignaler, vilket bland annat kommer att minska bussarnas körtider, öka rättidigheten och bidra till en mjukare körning. 38(56)

81 Indikatorer Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2015 Mått NKI Q1-Q3 2014: 81 procent, 2015: målvärde NKI 86 Kommentar Den senaste mätningen anger att 81 procent var nöjda. Ökad nöjdhet kan förväntas i samband med genomförande av MerKoll Syd. Taxorna för kollektivtrafiken ska vara låga i jämförelse med andra landsting/regioner. Mått Taxor i jämförelse med andra landsting/regioner Kommentar Uppföljning sker i samband med SKL:s redovisning av Öppna jämförelser. Utredning av kollektivtrafikens taxor har startat. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 42. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra en utvärdering av den särskilda kollektivtrafiken. Uppdraget omfattar en dialog med kommunerna om åtgärder för att öka kvaliteten och tillförlitligheten i verksamheten samt en översyn av lämpliga former för organisering av verksamheten. Kommentar: Frågan ska lyftas i den kommande samverkansorganisationen med kommunerna efter sommaren. Uppdrag 43. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att med ett ekonomiskt tillskott på 5,8 miljoner kronor driva busstrafik mellan Nora Hällefors. Anslag: 5,8 mnkr Kommentar: Trafiken startade i augusti Uppdrag 44. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att utreda hur en förändrad organisering och/eller förändrat huvudmannaskap för busstrafiken kan bidra till en högre tillförlitlighet och kvalitet för invånarna. Kommentar: En utredning har tagits fram, den politiska beredningen ska påbörjas i juni. Uppdrag 45. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra åtgärder som innebär en bättre synkronisering av trafiksystemet. Kommentar: Det har tagits fram en utredning med förslag till genomförande avseende bussprioritering vid trafiksignaler. Avseende RAKEL har det påbörjats ett upphandlingsarbete för fordonsutrustning. Uppdrag 46. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att under 2015 ta fram fler och mer specifika mål vad gäller resandeutvecklingen där olika trafiktyper och regionala områden skiljs ut. Kommentar: Arbetet integreras i framtagandet av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Nämnden för samhällsbyggnad har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt trafikförsörjningsprogram. Arbetet med att ta fram en projektplan pågår. 39(56)

82 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål: Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål: Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Arbete pågår ur olika aspekter för att säkerställa att Region Örebro län attraherar, anställer, behåller och utvecklar medarbetare. Indikatorer NMI Nöjdmedarbetarindex ökar 2015 jämfört med mätningarna 2011 och Mått 2011: NMI 76, 2013: NMI 76, 2015: målvärde NMI 80 Kommentar Ny mätning av NMI sker i samband med medarbetarenkät som skickas ut till samtliga medarbetare i oktober/november Mot bakgrund av pågående aktiviteter bedöms regionorganisationen fortsatt ha ett högt nöjdmedarbetarindex. AVI Attraktiv arbetsgivarindex ska öka. Mått AVI - Attraktiv arbetsgivarindex ska öka 2013: AVI 117, 2015: målvärde AVI 120 Kommentar 2013: AVI : AVI : målvärde AVI 120 AVI för 2014 har ökat något. Ytterligare fördjupning och analys ska göras för att säkerställa vilka aktiviteter som skall vidtas för att nå målvärdet Frisktalet ska bibehållas Mått 2013: 80 procent, 2015: målvärde: 80 procent Kommentar 2013: 65 procent 2015: målvärde: 65 procent var frisktalet 80 procent Frisktalet är svårt att göra analys på delår, fullständig analys sker vid årsredovisning för Antal oönskade deltider ska minska Mått Antal personer med oönskade deltider Kommentar Inventering kommer att göras innan sommaren. Tidigare uppföljningar visar att det finns ett litet antal oönskade deltidier. Totala sysselsättningsgraden var vid årsskifter 2014/2015, 97,7 procent. Jämix Jämställdhetsindex ska öka Mått 2013: Jämix 122, 2015: målvärde Jämix 125 Kommentar 2013: Jämix 98 (korrekt reviderad uppgift) 40(56)

83 Indikatorer 2014: Jämix : målvärde Jämix 125 Jämix för 2014 har stigit. Ytterligare fördjupning skall göras av analysen med Nyckeltalsinstitutet föra att säkerställa vilka aktiviteter som skall vidtas för att nå målvärdet Inriktningsmål: Region Örebro län har en kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar och säkerställer det framtida behovet. En modell för hur kompetensförsörjningsplanen ska se ut på verksamhets- respektive regionorganisationsnivå är under utarbetning och skall vara klar under maj månad. Indikatorer Det finns strategisk kompetensförsörjningsplan för Region Örebro län. Mått Förbättrad balans mellan befintlig och önskad kompetens. Kommentar Modell för kompetensplan håller på att utarbetas för att kunna göra en samstämmig analys under hösten Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 17. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra akademiska utbildningsanställningar. Anslag: 4,0 mnkr Kommentar: Modell håller på att utarbetas och kan effektueras under hösten Uppdrag 31. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra effekterna av Region Örebro läns lönebildningsstrategi avseende yrkesgruppen sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Anslag: 20,0 mnkr Kommentar: Den beslutade lönebildningsstrategin är genomförd och avslutad under april En fördjupad analys kommer att genomföras gemensamt för regionorganisationen inför löneöversyn 2016, under hösten (56)

84 Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål: Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål: Regionen ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Helårsprognosen beräknas per april till 170 miljoner kronor. Budgeterat resultat är 20 miljoner kronor plus en reserv för framtida utmaningar med 150 miljoner kronor. Prognosen förutsätter att åtgärder vidtas som dämpar rådande höga kostnadsutveckling. Indikatorer Enligt inriktningsmål Mått För 2015 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. Kommentar Helårsprognosen beräknas till 170 miljoner kronor. I prognosen beräknas budgeterat resultat uppnås och att planeringsreserven för framtida utmaningar inte kommer att utnyttjas under året. För att prognosen ska nås behöver dock verksamheterna vidta åtgärder för att på kort sikt dämpa kostnadsutvecklingstakten. Inriktningsmål: Regionens avsättningar för framtida pensionsutbetalningar ska följa skuldens utveckling. Under 2015 ska minst 230 miljoner kronor avsättas till kapitalportföljen. Budgeterad avsättning till pensionsmedelsförvaltningen är 230 miljoner kronor för året. Per april har 201 miljoner kronor, varav 150 miljoner avser den långfristiga reversfordringen på Region Örebro läns förvaltnings AB. Målet bedöms uppfyllas. Indikatorer Enligt inriktningsmål Kommentar Fyra månader in på året har 201 miljoner kronor av budgeterade 230 miljoner kronor investerats i pensionsmedelsförvaltningen. Den långfristiga fordringen på dotterbolaget Region Örebro läns förvaltnings AB har tillförts pensionsmedelsförvaltningen per 1 januari med 150 mnkr. Inriktningsmål: Investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Bedömningen är att inga lån kommer behöva tas upp under året för att finansiera investeringar. Målet kommer uppfyllas. Indikatorer 42(56)

85 Indikatorer Enligt inriktningsmål Kommentar Bedömningen är att inga lån kommer behöva tas för att finansiera investeringar. Inriktningsmål: Styrelsen och nämnderna ska ha en positiv budgetavvikelse. Verksamheternas prognos för helåret 2015 är ett underskott. Det kommer därför att föreslås ett uppdrag till regiondirektören att vidta generella åtgärder i verksamheten för att dämpa kostnadsökningen. Bedömningen är att åtgärderna i år inte ger ekonomisk effekt i sådan omfattning att nollresultat uppnås för verksamheterna. Indikatorer Positiv budgetavvikelse Kommentar Prognoserna för verksamheternas ekonomiska resultat 2015 är per april ett underskott på 139 miljoner kronor. Måluppfyllelsen varierar mellan nämnderna och verksamheterna. Hälso- och sjukvården samt tandvården redovisar negativa prognoser. Uppdrag och särskilda satsningar Uppdrag 18. Regionstyrelsen får i uppdrag att fördela engångskostnader för samordning av verksamheter (kostnader för it, lokaler, skyltar med mera) med anledning av införande av Region i Örebro län. Anslag: 1,5 mnkr Kommentar: Driftkostnader av engångskaraktär kopplade till regionbildningen har hittills varit marginella, cirka kronor. I samband med de större omflyttningarna av personal i höst förväntas ytterligare kostnader uppstå. 43(56)

86 Framtida utmaningar Den åldrande befolkningen Örebro län har en äldre befolkning än andra län och regioner. Äldst är befolkningen i bruksorterna Hällefors, Ljusnarsberg och Laxå. Andelen äldre-äldre ökar vilket ställer ökade krav på vård och omsorg. Hållbar utveckling Arbetet med att ta fram ett långsiktigt program för hållbar utveckling fortsätter under första halvåret Utmaningen är att konkretisera arbetet med att integrera social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i verksamheten. I arbetet ingår att ta fram en modell och struktur för uppföljning. Mål och indikatorer ska tas fram samt hur uppdragen ska fördelas. Arbetet med implementering av programmet för hållbar utveckling ska ske så att direktiven till nämnderna och förvaltningarna blir tydliga och att relevanta aktiviteter tas fram för att ingå i det dagliga arbetet. Kompetensförsörjningen Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Ett hållbart arbetsliv är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Region Örebro län vill vara en hälsofrämjande organisation vilket innebär att ständigt utveckla arbetsorganisationen och arbetsmiljön så de främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ett intensivt arbete pågår med olika aktiviteter för att vara och bli en attraktiv arbetsgivare. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning inom regionorganisationen med brist på vårdpersonal. Framför allt saknas sjuksköterskor på vårdavdelningar, allmänmedicinska specialister inom primärvården och tandsköterskor och tandhygienister inom Folktandvården. Inom primärvården gör många pensionsavgångar bland erfarna distriktsläkare att arbetsbördan för den eller de som blir kvar blir så tung att man väljer att flytta till en annan vårdcentral. Det blir samtidigt allt svårare att få hyrläkare som kan ta dessa uppdrag. Även om många besök inom primärvården sköts av andra kategorier än läkare, får bristen på allmänmedicinare svåra effekter för de drabbade vårdcentralerna. Verksamheterna har ett ökat behov av vårdpersonal på grund av utökade uppdrag, större vårdtyngd samt den generationsväxling som pågår med fler yngre medarbetare. För att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare behöver verksamheterna fortsätta satsa på utbildning, kompetensutveckling och specialisering. Den målmedvetna och nödvändiga satsningen på att i samverkan med Örebro universitet säkra en lokalt baserad kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården inför framtiden innebär också tydliga utmaningar för vårdverksamheten. Ett exempel på en sådan paradox är att den hårt belastade akutverksamheten under våren 2016 för första gången kommer att vara basen för den avslutande terminen i läkarutbildningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisationsförändring För hälso- och sjukvården pågår ett omfattande förändringsarbete med att bygga upp fyra närsjukvårdsområden i länet och att skapa fler länsövergripande kliniker med gemensam produktionsplanering. Genom ett ökat samarbete och ett mer effektivt utnyttjande av länets samlade resurser kan hälso- och sjukvården vara rustad för att möta de utmaningar som finns inom sektorn. 44(56)

87 Tillgänglighet Trots brist på kompetenser och vårdplatser måste tillgängligheten förbättras. Skillnader finns inom olika delar av länet, men alltför många patienter får vänta alltför länge. Tillgängligheten till primärvård via telefon och besök är generellt god men variationen mellan vårdcentraler är stor då flera vårdcentraler har stora läkarbemanningsproblem. Det som framför allt belastar tillgängligheten inom regionen är väntetiderna till operation/ behandling. Försämringen under året har framför allt berott på vårdplatsproblematik. På kort sikt måste arbetet med vårdplatssituationen fortsätta och på lite längre sikt är det fortsatta arbetet med samordning och koncentration av operationer nödvändigt. Den organisationsförändring som nu genomförs ger de nödvändiga verktygen att komma längre i denna process. Folktandvården har kommit till rätta med tidigare problem med tillgängligheten på svårrekryterade orter. När det gäller Örebro är behovet av en ny klinik stort. Staden växer och fler och fler patienter söker sig till Folktandvården. För att kunna ta emot dem planeras för en ny relativt centralt belägen tandvårdsklinik. Universitetssjukvård och högspecialiserad vård Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla det medicinska vetenskapsområdet, och därmed också hälso- och sjukvården och den kompetens som den kliniska verksamheten är beroende av. För att stärka universitetssjukvården och klara utvecklingen behövs en ökad kvalitet i vård, forskning och utveckling inom strategiska områden. På lång sikt handlar det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Region Örebro län kan stå stark i en allt högre nationell styrning av den mest avancerade hälso- och sjukvården. Den högspecialiserade vården är av stor betydelse för Region Örebro län. I den kommande statliga utredningen om den högspecialiserade vården föreslås preliminärt att högspecialiserad vård ska bedrivas på upp till fem platser i landet. Mot bakgrund av detta utredningsförslag är det viktigt att Region Örebro län har en tydlig strategi för att bevara och utveckla den högspecialiserade vården. Pendling och kollektivtrafik Allt fler människor bor och arbetar på skilda orter, arbetspendlingen ökar. Samtidigt finns det fortfarande fyra delvis separata arbetsmarknadsregioner bara i Örebro län. För att öka regionens attraktionskraft och för att ge länets invånare tillgång till en större omvärld inom pendlingsavstånd behöver trafikinfrastrukturen och kollektivtrafiken stärkas och förbättras. Samtidigt innebär ökad pendling och resande en ökad belastning på miljön om den inte styrs till hållbara sätt att resa. Detta gäller även annat resande än arbetspendling. Ekonomi Region Örebro län har under perioden januari april haft en högre kostnadsutveckling än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader har under årets fyra första månader ökat med 8,1 procent. Främst beror den höga kostnadsökningstakten för extratid inom hälso- och sjukvården, köpt vård, inköp av material och kostnader för hyrläkare. Mot bakgrund av den höga kostnadsutvecklingen måste åtgärder vidtas som bryter utvecklingen. På längre sikt kommer de demografiska förändringarna att öka kraven på regionorganisationen. Kostnadseffekterna av dessa har under en lång tid legat strax under 1 procent. För de kommande åren bedömer SKL att effekterna av demografiska förändringar ökar. 45(56)

88 Ekonomi Omvärldsanalys Svensk ekonomi har startat året bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. Landstingssektorn totalt redovisade ett plusresultat på 3,3 miljarder kronor för 2014, vilket motsvarar 1,3 procent av skatter och bidrag. Tre fjärdedelar av resultatförbättringen, beror dock på engångsintäkter i Landstinget i Uppsala. Därutöver förklaras resultatet av skattehöjningar i landstingen. Under perioden höjde alla landsting, utom tre, skatten, genomsnittligt med 10 öre på medelutdebiteringen. Ökade behov hos en åldrande befolkning kommer fortsätta att ställa krav på stora resursinsatser från landstingen. Flertalet landsting har inlett året med en hög takt på nettokostnadsutvecklingen och vi ser att snittet ligger på ungefär 6 procent. Resultatanalys Budgetförutsättningar I verksamhetsplan och budget för 2015 budgeterades ett resultat på 20 miljoner kronor för Region Örebro län. I det budgeterade resultatet ingår en reservering för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Vidare innehåller budgeten nya satsningar på 59 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2015 är 5,1 procent. Vidare beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för att möta ökande pensionsåtaganden. Regionens skattesats för 2015 på 11,55 kronor inkluderar en skatteväxling med länets kommuner med 3 öre för bildande av regionorganisationen, Region Örebro län. Periodens resultat Region Örebro län redovisar per april ett överskott på 37 miljoner kronor, vilket innehåller engångsintäkter för återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring med 50 miljoner kronor. Justerat för detta är resultatet -13 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor sämre än vid samma tidpunkt Verksamheterna gemensamt redovisar ett underskott på 129 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor lägre än föregående år. Landstingsgemensamt ger ett överskott på 167 miljoner kronor (132 miljoner kronor). Helårsprognos Helårsprognosen uppgår till 170 miljoner kronor (246 miljoner kronor). Verksamheternas helårsprognoser räknas i april samman till -139 miljoner kronor. 46(56)

89 Avvikelse från budget i helårsprognosen (mnkr) Verksamhetens nettokostnader 107 Skatteintäkter -12 Generella statsbidrag och utjämning 36 Finansnetto 19 Totalt 150 Budgeterat resultat 20 Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaderna uppgick för perioden till miljoner kronor (2 566 miljoner kronor). Nettokostnadsutvecklingen uppgår därmed till 8,1 procent justerat för det som skatteväxlades när Regionförbundet gick ihop med landstinget till Region Örebro län (19 miljoner kronor på helår). Detta innebär en kraftig ökning från föregående månad då nettokostnadsutvecklingen låg på 6,9 procent. Det är delvis en effekt av att föregående års jämförelsemånad hade en avvikande låg ökningstakt 1,8 procent. Nettokostnadsökningen är dock bekymmersam och behöver dämpas snarast för att regionorganisationen ska uppnå planerat resultat. Prognosen uppgår till miljoner kronor vilket innebär en nettokostnadsökning på 5,3 procent justerat för jämförelsestörande poster. Prognosen innebär att nettokostnadens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 98 procent. Diagram: Utveckling av verksamhetens nettokostnad och skatteintäkter samt generella bidrag 47(56)

90 Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag SKL:s beräkningar i ekonomirapporten april visar att skatteunderlagstillväxten tar ett tydligt steg uppåt jämfört med Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger en extra höjning av pensionsinkomsterna. Prognosen utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar de med snabbare ökning av grundavdragen, varför skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med SKL:s aprilprognos är en marginell revidering mot februariprognosen och innebär att skatteintäkterna blir 12 miljoner kronor lägre än budgeterat medan generella statsbidrag och utjämning blir 36 miljoner kronor bättre än budgeterat. Den positiva avvikelsen beror främst på att ett engångsbidrag för Hepatit C-läkemedel för 2014 har erhållits i år med 26 miljoner kronor. Skatteintäkterna har för perioden ökat med 88 miljoner kronor eller 4,4 procent. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 34 miljoner kronor eller 5,6 procent. Sammantaget uppgår skatter och statsbidrag till miljoner kronor och har ökat med 4,7 procent (4,9 procent). Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning mot föregående år med 4,4 procent. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 589 miljoner kronor (525 miljoner kronor). Ökningen mellan åren uppgår till 2,6 procent efter justering av jämförelsestörande poster. Den sålda vården redovisar en ökning med 3,5 procent till 115 miljoner kronor, medan patientavgifter för sjukvård redovisar en minskning med 2,4 miljoner kronor eller 6,7 procent. Detta förklaras av avgiftsfriheten för patienter äldre än 85 år, vilken har kompenserats verksamheterna med 6 miljoner kronor för helåret. Patientavgifterna för tandvård fortsätter att öka, per april med 6,8 procent. I början av 2014 kom engångsposter avseende statsbidrag som avsåg året innan. Dessa beräknades per april 2014 uppgå till 26 miljoner kronor. Årets intäkter innehåller en återbetalning av premier från AFA Försäkring avseende Detta är den sista återbetalningen som kommer att ske från AFA. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till miljoner kronor (3 091 miljoner kronor). Ökningen från förra året uppgår till 5,6 procent justerat för jämförelsestörande poster. Lönekostnadsökningen uppgår till 6,0 procent (4,6 procent) justerat för effekten av Regionförbundets anställda. Kostnadsökningen finns framförallt i övertid- och jourkostnader inom hälso- och sjukvården. Kostnaden för inhyrd personal ökar samtidigt med 15 miljoner kronor eller 58,6 procent. Kostnaderna för läkemedel har sammantaget ökat med 8,5 miljoner kronor eller 3,1 procent. Det är fortsättningsvis läkemedel inom förmånen som minskar medan rekvisitionsläkemedel ökar i kostnad. Övrigt sjukvårdsmaterial har ökat mycket i kostnader i början av året, 17 miljoner kronor eller 14,1 procent till 136 miljoner kronor. Köpt somatisk vård har preliminärt ökat med 8 miljoner kronor eller 9,7 procent. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har ökat med 6 miljoner kronor eller 66,1 procent. Diagram: Utveckling av lönekostnader 48(56)

91 Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot uppgår till 19 miljoner kronor jämfört med 8 miljoner kronor föregående år. En av förklaringarna är att utdelningar på aktier har ökat med 22 miljoner kronor till 54 miljoner kronor. Samtidigt har en nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar som avser likvidportföljen gjorts med 14 miljoner kronor i april, då marknadsvärdet understeg bokfört värde. Samma typ av nedskrivning genomfördes Nedskrivningen återförs succesivt under året. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till 11 miljoner kronor att jämföra med budgeterade -8 miljoner kronor. DRIFTREDOVISNING (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat helår 2014 REGIONFULLMÄKTIGE 2,0 1,8 0,0 0,4 REGIONSTYRELSEN 43,9 46,0 35,3 55,8 varav - Hälsovalsenheten 11,9 15,3 12,0 15,8 - Tandvårdsenheten -0,3 2,1-2,0-2,1 - Regionservice 14,1 9,0 17,3 18,4 NÄMNDEN FÖR HÄLSA, VÅRD OCH KLINISK FORSKNING -192,0-114,2-174,0-139,8 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 12,6 0,3 0,0 0,1 NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 4,5 1,8 0,0 1,3 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 0,0-0,1 0,0 0,2 SUMMA VERKSAMHETER -129,0-64,4-138,7-82,0 LANDSTINGSGEMENSAMT 165,6 131,6 308,7 327,5 TOTALT 36,6 67,2 170,0 245,5 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år 2015, Landstingsgemensamt är budgeterat till 20,3 mnkr. 49(56)

92 Regionfullmäktige Regionfullmäktiges verksamhet har i april ett resultat i linje med föregående år och lämnar en prognos på ett nollresultat för året. Regionstyrelsen Under regionstyrelsen redovisar Hälsovalsenheten fortsättningsvis överskott i nivå med föregående år, prognos 12 miljoner kronor. Det beror främst på att beslutade medel för STläkare inte betalas ut, då rekryteringar inte kan ske samt att det fortsatt finns utrymme i läkemedelsbudgeten trots omfördelningar från primärvård till somatisk vård. Tandvårdsenheten får allt högre kostnader för asyltandvård och tolk, vilka är ofinansierade med undantag för statsbidrag som erhålls för asyltandvården. Detta ger ett beräknat underskott på 2 miljoner kronor på helår. Regionservice redovisar per april ett överskott på 14 miljoner kronor, vilket hänförs främst till lägre underhållskostnader på fastigheter än budget samt lägre utrustningskostnader för IT än budgeterat. Prognosen beräknas till ett resultat på 17 miljoner kronor. Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Året har startat med en negativ utveckling för alla kostnadsområden inom hälso-och sjukvårdsförvaltningens ekonomi. En kraftig lönekostnadsökning kombineras med ökade kostnader för hyrläkare. Bemanningsproblem i form av främst sjuksköterskebrist på vårdavdelningarna har lett till stängda vårdplatser i vissa fall. Kostnaderna för övertid och timanställda ökar kraftigt. Dessutom har kostnaderna för köpt vård och förbrukningsmaterial ökat kraftigt under årets fyra första månader. Läkemedelskostnaderna ökar för fortsatt behandling av patienter med Hepatit C. På intäktssidan märks ökningar för såld vård och medicinsk service. Med de fyra första månadernas utfall som grund prognostiseras ett underskott på 170 miljoner kronor. Denna prognos förutsätter dock en lägre kostnadsutveckling under återstoden av året än hittills. Folktandvården har för 2015 mött den ökade efterfrågan från vuxna patienter till klinikerna i Örebro och har även kunnat rekrytera tandläkare till Laxå, Hällefors och Kopparberg så att verksamheten där nu är mer än akut tandvård och tandvård av mer kortsiktig karaktär till vuxna patienter. Öppettiderna har även utökats på flertalet kliniker inom allmäntandvården. Sammantaget innebär detta en volymökning avseende personal motsvarande 12 procent jämfört med Under det första tertialet har produktionen varit för låg i förhållande till den ökade kostnadsmassan, huvudsakligen till följd av övergripande utbildningsinsatser. Bedömningen är att produktionen kommer öka under resten av året. Det finns även ett stort antal föräldraledigheter inom samtliga vårdyrkeskategorier i Folktandvården. Prognosen för året uppgår till 4 miljoner kronor. Den sammantagna prognosen för nämnden är -174 miljoner kronor Nämnden för samhällsbyggnad Det positiva ekonomiska resultatet första tertialet beror främst på lägre bidrag till Länstrafiken Örebro AB, i sin tur beroende på att Länstrafikens kostnader har en större andel under andra halvan av året. Det redovisade överskott per april kommer alltså att förbrukas under senare del av året, vilket innebär att prognosen för helår beräknas till noll. Nämnden för regional tillväxt Periodens resultat beror i allt väsentligt på ej periodiserade intäkter och kostnader. Periodens överskott beräknas förbrukas under årets sista åtta månader, vilket innebär att prognosen i nuläget beräknas till budgeterat nollresultat. Omslutningen kommer dock öka under senare delen av året till följd av ökade projektintäkter och projektkostnader, vilket netto inte är resultatpåverkande. 50(56)

93 Gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling Nämnden visare för de första fyra månaderna ett nollresultat, vilket beräknas stå fast på helåret För resterande del av verksamhetsåret, så beräknas omsättningen öka till följd av ökat antal beställningar inom språktolkverksamheten samt att Hallsbergs kommun tillkommit inom företagshälsovården från 1 april. Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans Helårsprognosen är negativ för nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning. Det är främst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som förutser ett stort underskott för året. Den nya hälso-och sjukvårdsorganisationen fortsätter arbetet med att hitta formerna för en ny struktur och nya samarbetsformer. Arbetet med att samla all hälso- och sjukvård i en gemensam förvaltning med en sammanhållen ledning görs inte i första hand med ekonomiska förtecken, men målet att åstadkomma en god hushållning av gemensamma resurser är tydligt. Övertygelsen är stor att genom kunskapsstyrning använda befintliga resurser på ett bättre sätt också skall leda till ett förbättrat ekonomiskt resultat. Effekterna av de förändringar som sker under 2015 är svåra att bedöma men inriktningen är att på längre sikt skapa en förbättrad ekonomi i den förvaltningen. Under omställningsarbetet kommer temporära merkostnader kopplade till förändringsprocessen att uppstå. Utifrån detta kommer förvaltningen löpande att lägga stor vikt vid den ekonomiska utvecklingen och vidta kortsiktiga åtgärder. Tidigare planerade och påbörjade kostnadsreducerande arbeten fortsätter inom samtliga verksamhetsområden. Inom Folktandvården kommer ett antal klinikaktiviteter att göras för att öka nyckeltalet andel bokad tid för allmäntandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister, vilket i sin tur leder till ett bättre resultat ocn en ekonomi i balans.folktandvården kommer även att införa standardisering av inköp av förbrukningsmaterial på klinikerna. Bedömningen är att det finns en möjlighet att minska kostnaden som i dagsläget uppgår till 15 miljoner kronor med 5 procent genom dessa effektiviseringar. Vid sammanträdet med nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning den 21 maj beslutades att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram åtgärder för att sänka kostnadsutvecklingstakten resten av året, samt att noga följa den ekonomiska utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid varje nämndsammanträde. Finansiell ställning Investeringar Det första tertialet har materiella investeringar gjorts för 83 miljoner kronor (86 miljoner kronor), varav 48 miljoner kronor avser byggnader och 35 miljoner kronor utrustningsinvesteringar. Årets totala investeringsbudget uppgår till miljoner kronor varav 515 miljoner kronor är överfört från 2014 års budget. Prognosen för helår är materiella investeringar på 502 miljoner kronor och finansiella investeringar på 78 miljoner kronor(kapitaltillskott till LÖF och Kommuninvest). 51(56)

94 INVESTERINGSREDOVISNING (mnkr) Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning helår helår 2014 BYGGNADSINVESTERINGAR 48,2 46,6 300,0 723,7 247,0 INVENTARIER REGIONSTYRELSEN 7,8 2,4 39,5 35,0 10,3 varav - Hälsovalsenheten ,1 - Regionservice 7,8 1,7 34,5 35,0 9,3 NÄMNDEN FÖR HÄLSA, VÅRD OCH KLINISK FORSKNING 27,0 37,1 143,5 239,0 128,5 NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD - 0,3 17,8 17,8 - NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT - - 1,4 1,4 1,2 Reserv för akuta behov 16,4 SUMMA INVENTARIER 34,8 39,8 202,2 309,6 140,0 FINANSIELLA INVESTERINGAR ,5 - - SUMMA INVESTERINGAR 83,0 86,4 579, ,3 387,0 Likvida medel och betalningsberedskap Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) uppgår till 936 miljoner kronor, varav 807 miljoner kronor avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 742 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 93 miljoner kronorsedan årsskiftet. Betalningsberedskapen har hittills varit god under året. Betalningsberedskapen har som lägst uppgått till 46 dagar. Pensionsåtagande Av den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen på 230 miljoner kronor har 201 miljoner kronor verkställts per april. Den långfristiga fordringen på dotterbolaget Region Örebro läns förvaltnings AB har tillförts pensionsmedelsförvaltningen per 1 januari med 150 miljoner kronor. Totalt uppgår bokfört värde till miljoner kronor inklusive återinvesterade avkastningar, medan marknadsvärdet uppgår till miljoner kronor. 52(56)

95 Nedan redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning Redovisning av pensionsmedelsförvaltningen (mnkr) Avsättning Pensioner 2 448, ,5 Särskild löneskatt 590,7 545,7 Summa 3 039, ,2 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensioner 4 702, ,6 Särskild löneskatt 1 140, ,1 Summa 5 843, ,7 Total pensionsförpliktelse 8 882, ,9 Finansiella placeringar Bokfört värde 1 923, ,2 Marknadsvärde 2 259, ,5 Orealiserade vinster 335,6 127,3 Relation placeringar/skuld Återlånade medel* 6 623, ,4 Skuldtäckningsgrad**, bokfört värde 21,7% 17,2% Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 25,4% 18,7% Realiserat resultat Realisationsvinster 0,7 5,8 Realisationsförluster - - Netto 0,7 5,8 Avkastning Portfölj 6,9% 2,8% Jämförelseindex 7,0% 3,3% Målsättning enligt policy 1,0% 1,0% Portföljsammansättning Svenska aktier 16% 16% Utländska aktier 27% 21% Nominella räntor 28% 37% Reala räntor 22% 26% Alternativa placeringar 7% - Kassa - - Summa 100% 100% *Återlånade medel är sk illnaden mellan totala pensionsförplik telser och mark nadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. **Sk uldtäck ningsgraden är placeringarna som andel av sk ulden, där placeringarnas bok förda värde respek tive mark nadsvärde använts. 53(56)

96 Balansomslutning Den totala balansomslutningen uppgår per sista april till miljoner kronor, vilket är 559 miljoner högre än april 2014, och 62 miljoner kronor högre än vid årsskiftet. Soliditet Soliditeten anger hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Soliditeten per sista april uppgick till 23 procent (22 procent). Vid årsskiftet var soliditeten 23 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998 blir värdet -63 procent. Den uppgick till -76 procent i april Förbättringen av soliditeten beror i huvudsak på att ansvarsförbindelsen minskat från i fjol. 54(56)

97 Bolag och stiftelser där landstinget har väsentligt inflytande Region Örebro läns förvaltnings AB Bolaget är helägt dotterbolag till regionorganisationen. Resultatet per april är ett underskott på 1 miljon kronor (- 1,5 miljoner kronor) och prognosen för helåret är ett överskott på 9 miljoner kronor. Det hittillsvarande underskottet beror på att bolagets intäkter är koncernbidrag från dotterbolag, vilka regleras vid årets slut. Bolaget kommer i enlighet med budget att lämna en utdelning till landstinget på 10 miljoner kronor för Länsgården Fastigheter AB Länsgården ägs till 100 procent av Region Örebro läns förvaltnings AB. Bolaget äger och förvaltar fastigheter. Bolaget äger samtliga aktier i Länstrafiken T-län Förvaltnings AB, vilket äger sex depåfastigheter som hyrs ut till Länstrafiken Örebro AB. Inga större investeringar har gjorts hittills i år. Länsgårdens resultat per april uppgår till 8,5 miljoner kronor efter finansiella poster (8,1 miljoner kronor). Prognosen för helår 2015 uppgår till 32 miljoner kronor efter finansiella poster. Därtill kommer en vinst vid försäljningen av fastigheterna Karossen 5 och 29 i Örebro med 39,4 miljoner kronor. Likviditeten är mycket god efter fastighetsförsäljningarna och därför kommer en del lån att amorteras under året. Den första juni kommer fastigheten Teatern 1 att förvärvas från Region Örebro län för 15, 2 miljoner kronor. Det pågår planering för underhåll och investeringar på denna fastighet. För dotterbolaget Länstrafiken T-län Förvaltnings AB prognostiseras ett överskott på 1,8 miljoner kronor (4,2 miljoner kronor). Länsteatern i Örebro AB Länsteatern ägs till 91 procent av Region Örebro läns förvaltnings AB och till resterande del av Örebro Rådhus AB. Bolaget redovisar ett underskott på 1,3 miljoner kronor (-1,9 miljoner kronor) för första tertialet. Prognosen för helår är ett underskott på 1 miljon kronor (föregående år var resultatet + 0 efter att koncernbidrag erhållits med 0,6 miljoner kronor). Underskottet i år hänför sig till utköpet av den restauratör som haft verksamhet på teatern utifrån beslut från bolagets styrelse. Övrig verksamhet ger ett nollresultat. Biljettintäkterna är något lägre än budget för våren, då en produktion inte har nått ut i önskad omfattning, medan samarbetsintäkterna ökat något. Lönekostnader följer budget. Länstrafiken i Örebro AB Länstrafiken är helägt dotterbolag till regionorganisationen och verksamheten kommer från den 1 maj att överföras till förvaltning och därmed redovisas i Region Örebro läns delårsrapport per augusti. Utfallet i april är -3,1 miljoner kronor, vilket är 5,1 miljoner kronor sämre än föregående år i april. Prognosen för bolaget 2015 är ett underskott på 1,3 miljoner kronor. Örebro läns flygplats AB Bolaget ägs till 44,95 procent av regionorganisationen. Periodens resultat uppgår till -0,5 miljoner kronor vilket är bättre än budgeterat (0,5 miljoner kronor). Intäkter från fraktflyg ökar, medan godshantering minskar. Helårsprognosen visar ett överskott på 1,1 miljon kronor, vilket är i nivå med budget. Bolaget har budgeterat för stora investeringar under året för bl.a. banförlängning och utökad kapacitet för passagerarterminal, totalt 107 miljoner kronor. 55(56)

98 Tåg i Bergslagen AB Bolaget ägs till 25 procent av Region Örebro län tillsammans med tre andra landsting/regioner. Bolaget bedriver regional och interregional persontrafik på järnväg i Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län genom upphandling av trafiktjänster från fristående trafikföretag. Utfallet per april uppgår till 5,1 miljoner kronor (1,9 miljoner kronor). Helårsprognosen uppgår till ett nollresultat. Stiftelsen Örebro läns museum Stiftelsen redovisar ett resultat per april på 4,2 miljoner kronor (1,2 miljoner kronor). Vårens stora projekt har varit den stadshistoriska utställningen inför Örebro kommuns 750 årsjubileumsfirande, "Vi blir Örebro". Rekrytering av landsantikvarie pågår och beräknas vara genomförd sommar/höst. Prognosen för helår uppgår till ett nollresultat baserat på en höjning av bidraget från regionorganisationen med 2 miljoner kronor. Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen redovisar ett underskott på 0,2 miljoner kronor (-0,7 miljoner kronor). Under årets första fyra månader har verksamheten haft ett stort inflöde av nya personer genom uppdrag från främst Örebro kommun och de finansiella samordningsförbunden. Föregående års ekonomiska resultat var inte korrekt redovisat, varför en felaktig prognos gjordes under året. En översyn av detta håller på att göras. Verksamhetsplan och budget för 2015 har reviderats för att säkerställa ett positivt resultat. Prognosen för helår uppgår till ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Övriga borgensengagemang Landstinget har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal. Båda bolagen agerar på de inhemska och internationella finansmarknaderna. Situationen på finansmarknaden har förbättrats och regionorganisationens risk i åtagandet bedöms för närvarande som låg. 56(56)

99 Förslag till slutversion Strategi för Tåg och expressbussar i Örebro län 0

100 1

101 Innehåll Inledning... 4 Mål 2030 och Hur påverkas vi av omvärlden? Dagens trafik och resande Framtidens trafik Infrastruktur och kapacitet Ekonomiska förutsättningar

102 3

103 Inledning Bakgrund Denna strategi beskriver hur kollektivtrafiken med tåg och expressbussar kan utvecklas på lång sikt. Strategin anger en inriktning för den framtida trafiken, men är inte ett bindande dokument. Genomförandet av strategin förutsätter ytterligare beslut. I Örebro län är det ett uttalat mål att knyta samman Örebro med övriga kommunhuvudorter på ett bättre sätt. Det finns även en strävan att skapa tätare relationer med de större städerna i angränsande län. I den regionala utvecklingsstrategin lyfts framförallt Stockholm, Västerås, Eskilstuna och Karlstad fram som viktiga målpunkter, men det är också angeläget att stärka relationerna till Borlänge och Linköping. Örebro län har också antagit konkreta mål om hur transporternas klimatpåverkan ska begränsas. En gemensam strategi för att nå en bättre tillgänglighet och mer klimatanpassade transporter, är en satsning på kollektivtrafiken i de starka stråken. Att ge fler människor tillgång till en utbyggd tåg- och expressbusstrafik med korta restider, hög turtäthet och ett långsiktigt stabilt utbud, kan bidra både till mer integrerade arbetsmarknadsregioner och till att fler väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Antalet tågresor har i det närmaste tiofaldigats efter utbyggnaderna av Mälarbanan och Svealandsbanan under 1990-talet. Tåg i Mälardalen har också inneburit att det finns en samverkan kring biljetter och marknadsföring för tågtrafiken i Mälardalen. Utvecklingen av Tåg i Bergslagen har också inneburit ett kraftigt uppsving för tågresandet inom länet. Det finns fortfarande en stor potential att utveckla tågresandet. Busstrafiken har haft en mer modest utveckling. Bussarnas marknadsandel dalade kraftigt i samband med bilismens utveckling, och har legat på en låg, men stabil, nivå sedan mitten på 1960-talet. Men här finns en stor potential till ökat resande, bland annat genom utveckling av expressbussar. I utvecklingsstrategin för Örebroregionen finns våra gemensamma mål för hur vi vill att regionen ska utvecklas till 2030 beskrivna. I Regional översiktlig planering finns också en långsiktig målbild för hur kollektivtrafiken bör utvecklas beskriven. Tåg- och expressbusstrategin kan ses som en fördjupning av Regional översiktlig planering. Tåg- och expressbusstrategin ska ligga till grund för kommande Trafikförsörjningsprogram och prioriteringar i Region Örebro läns verksamhetsplanering. Tåg- och expressbusstrafiken utgör 4

104 stommen i länet kollektivtrafik. Den kompletteras därtill med ett stort utbud av regionbussar, stadsbussar och närtrafik. Hur ska vi nå målet? För att nå målet föreslås en kraftig utbyggnad av tåg- och expressbusstrafiken. Mot bakgrund av den historiska resandeutvecklingen kan vi helt enkelt inte förvänta oss att resandet med kollektivtrafiken ska öka, om det inte sker en genomgripande utveckling av kollektivtrafiken. Idag är tågen på vissa linjer fullbelagda i högtrafik, samtidigt som järnvägens kapacitet för ytterligare tåg är begränsad. I andra relationer är turutbudet alltför litet och restiderna för långa för att kollektivtrafiken ska vara ett alternativ för fler resenärer. Slutligen finns det också relationer där det idag finns en utbyggd tågtrafik med hög turtäthet, där bilen trots detta är förstahandsvalet för merparten av pendlarna. Vi behöver således dels en strategi för hur vi med väl beprövade metoder, som högre turtäthet, kortare restider och styva tidtabeller, utvecklar trafiken. Dels en strategi för hur vi på andra sätt förmår fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. Processen Förslaget är framtaget med ledning av en politisk styrgrupp 1. Därtill har det funnits en arbetsgrupp, med tjänstemän från Länstrafiken, Regionförbundet och Trafikverket. Information och samråd av arbetet har undervägs skett i olika nätverk och vid konferenser. I formella sammanhang har det skett avstämningar i samband med Länstrafikens kommundelsträffar samt vid den Regionala trafikberedningen (2 tillfällen). Arbetet har också presenterats bland annat vid konferenserna Framtidens kollektivtrafik samt Örebroregionens infradag. Under perioden den 13 juni till den 26 september 2014 remitterades handlingen till länets kommuner, angränsande kollektivtrafikmyndigheter samt berörda statliga myndigheter och intresseorganisationer. 1 Styrgruppen har bestått av Jonas Karlsson (s) (ordförande), Solweig Oscarsson (s), Mats Gunnarsson (mp), Bo Rudolfsson (kd), Erik Johansson (fp), Alf Rosberg (m), Katarina Raneborn (v), Lars-Göran Zetterlund (c), samt Björn Sundin ((s), adjungerad Örebro kommun). 5

105 6

106 Mål 2030 och 2050 I Örebro län har det tidigare inte funnits någon långsiktigt strategi för hur den regionala tågtrafiken ska utvecklas. Konsekvensen har blivit har att man haft ett mer traditionellt och kortsiktigt förfarande för att utveckla trafiken, där man med utgångspunkt i den nuvarande situationen tagit små steg framåt och successivt anpassat sig efter kortsiktiga behov. Örebroregionen har nu antagit en regional utvecklingsstrategi som ger en förhållandevis tydligt ambitionsinriktning och mål för hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Landstinget har sedan antagit ett regionalt trafikförsörjningsprogram med tydliga mål. Den regionala utvecklingsstrategin har inget horisontår då målen ska vara uppnådda. Men i Regional översiktlig planering (som ger ett rumsligt perspektiv på RUSen) anges Trafikförsörjningsprogrammet anger 2020 som horisontår. RUS RÖP Tåg- & exp, str Trafikförs. program Tidtabell Avseende transporternas klimatpåverkan finns konkreta målsättningar uppställda i Örebroregionens Energi- och klimatprogram. Med detta som utgångspunkten för denna strategi varit att kollektivtrafiken i högre grad behöver utvecklas för att vi ska nå de långsiktiga målen. Den metod som kommer vara vägledande är backcastingmetoden, dvs en metod där man börjar med att definiera ett framtida önskvärt tillstånd och därefter arbeta baklänges för att definiera de åtgärder som krävs för att nå det önskvärda tillståndet. Den grundläggande frågan i backcastingmetoden är: om vi vill nå ett visst mål, vilka åtgärder måste vi då vidta för att komma dit? Ett ytterligare argument för backcastingmetoden är att det är svårt att göra trovärdiga prognoser för resandet långt fram i tiden. 7

107 Samhällsmål: Aktiv regionförstoring och ett hållbart transportsystem Mål Resandemål: Tredubbling till 2030 Dimensionering av tågtrafik för att klara ökningen Behov av infrastruktur för att klara ökningen Medel Figur 1 visar relationen mellan mål och medel vid långsiktig planering av tåg- och expressbusstrafiken Tredubbling till 2030 En utgångspunkt i detta förslag har varit att vi behöver dimensionera den framtida tåg- och expressbusstrafiken för att klara tre gånger så många resenärer till år Detta bedöms vara nödvändigt för att klara en omställning till en hållbar regionförstoring där transportsystemets klimatpåverkan begränsas. Detta innebär att strategin utgår från de mål som finns uttalade till 2030, snarare än från de bekymmer och problem vi har idag. Strategin innehåller också en utblick till år Strategin utgår från de behov av kollektivtrafik som finns i Örebro län. Det innebär dock inte att strategin håller sig inom länets gränser. I förslaget föreslås tätare avgångar, kortare restider, ett väl utbyggt järnvägsnät, men också attraktivare tåg, bussar och väntmiljöer. Trafiken ska i första hand byggas ut där det finns störst resandeunderlag. Satsningarna ska bidra till så stor resandeökning som möjligt. Bakgrunden till detta resonemang är att kollektivtrafiken får effekt bara om den används. Ökat resande med kollektivtrafiken bidrar till en ökad folkhälsa och en bättre social hållbarhet Att utveckla tåg- och expressbusstrafiken påverkar inte bara resandemålet. Utredningar har visat att ett ökat resande med kollektivtrafiken har mycket positiva folkhälsoeffekter. Bland annat innebär en kollektiv resa en långt högre grad av fysisk aktivitet i form av anslutning till fots eller med cykel, jämfört med bilresan. Detta är positivt såväl ur ett samhällsekonomiskt som ur ett individperspektiv. I dag är kvinnor överrepresenterade på den regionala busstrafiken, medan resandet med tågtrafiken är mer jämställd. En utveckling av tåg- och expressbusstrafiken antas därför bidra till ett jämställt transportsystem. Avgränsningar Kollektivtrafik kan bedrivas i olika former. Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att tåg och expressbussar inte är lösningen på alla regionala persontransporter. Tågen och 8

108 expressbussarna kommer också att kompletteras med ett stor utbud av regionbussar. I Örebro, Karlskoga och i viss mån Lindesberg finns stadstrafik. I delar av landsbygden finns närtrafik. Man ska också komma ihåg att kollektivtrafiken ska samordna resorna där det finns flera människor med liknande transportbehov. Det betyder också att bilen alltjämt är ett viktigt färdmedel på de platser där det inte finns ett tillräckligt stort resandeunderlag för att bygga ut en god kollektivtrafik. Större och tätare arbetsmarknadsområden Läge 2030 efter åtgärder En förutsättning för att skapa en bättre arbetskraftsförsörjning, möjlighet till kvarboende på landsbygd och i mindre orter, ökande befolkning och fler jobb antas vara en fortsatt regionförstoring. Ett rimligt scenario till år 2030 är att det sker en regionförstoring så att även Lindesberg, Askersund och Laxå ingår i Örebros arbetsmarknadsområde. Karlskogas arbetsmarknad växer så att den även innefattar Kristinehamn. Kopparberg blir tätare integrerat med både Ludvika och Lindesberg. Vad är ett funktionellt arbetsmarknadsområde? En ort antas vara beroende av en annan ort om minst 20 procent av den sysselsatta nattbefolkningen pendlar till en specifik annan ort. En ort räknas som ett primärt centrum om den har en pendling från andra enskilda orter som överstiger 20 procent samt att utpendlingen till andra enskilda orter inte överstiger 20 procent. Ett sekundärt centrum är en ort som har en pendling från en pendling från en eller flera orter om minst 20 procent, samtidigt som orten har en utpendling till ett primärt centrum om mer än 20 procent. Figur 2 är hämtad från Regional översiktlig planering och visar arbetsmarknadsområdenas geografiska omfattning

109 Hur påverkas vi av omvärlden? Befolknings- och sysselsättningsutveckling Örebro län har idag en ökande befolkning. Samtidigt sker en återhämtning på arbetsmarknaden efter senare års tillbakagång. Emellertid är tillväxten i länet obalanserad. Strukturomvandling och urbanisering har under en lång tid lämnat tydliga avtryck i befolkningsoch sysselsättningsutvecklingen. Medan Örebro och ett begränsat omland haft en stark tillväxt, har övriga länet har en avsevärt svagare utveckling. Framskrivningen visar att befolkningen i Örebro län kommer att öka med cirka personer mellan 2010 och 2030, och med ytterligare personer till Men framskrivningen visar också att befolkningstillväxten i första hand kommer att ske i orterna Örebro, Kumla och Hallsberg med omnejd. Även sysselsättningen förväntas följa samma utveckling, men med en ännu snabbare koncentration till främst Örebro. Detta betyder också att underlaget kraftigt kommer att öka för den framtida tåg- och expressbusstrafiken. Ytterligare en faktor att väga in i detta är att med en väl utbyggd kollektivtrafik skapas bättre förutsättningar att bo kvar på landsbygden och i mindre orter. Kollektivtrafiken kan därför bidra till en mer balanserad befolkningstillväxt. En god tillgänglighet är också en förutsättning om det överhuvudtaget ska vara möjligt att klara arbetskraftsförsörjningen i alla delar av länet. Pendlingen ökar De pendlingsrörelser som vi kan se idag är en konsekvens av att människor bor på andra platser än de arbetar. Man kan också se en utveckling, där det tidigare var vanligt att människor flyttade i samband med byte av arbete. Idag är det vanligare att bo kvar och istället pendla till arbetet. En bidragande orsak till att pendlingen ökar är att arbetstillfällen i allt högre grad flyttas till de större städerna. Företag och verksamheter lokaliseras till större städer, där det finns god tillgång på kompetent arbetskraft och en stor marknad för tjänstenäringar. Detta genererar allt fler pendlingsresor från landsbygden och mindre tätorter in till de större städerna. Detta framgår också tydligt av kartan ovan. Det är också i de stråk där pendlingen ör störst som den största ökningen sker. De senaste 25 åren har pendlingen ökat i samtliga relationer med fler än 50 pendlare. 10

110 Figur 3: Arbetspendling i Mälardalen år Framskrivningar av pendlingsutvecklingen visar att pendlingen fram till 2030 och 2050 kommer att öka från Örebro till Stockholm, i dubbelriktat till Västerås och Eskilstuna samt till Örebro från länets övriga kommuner. (Stockholms läns landsting, 2013) Regionförstoring En konsekvens av den ökade pendlingen är en fortsatt regionförstoring. Begreppet regionförstoring kan förklaras som att det område inom vilket människor är beredda att pendla för att ta ett jobb, blir större 2. 2 Denna funktionella regionförstoring ska inte förväxlas med de diskussioner som emellanåt förs om att slå samman län och landsting för att bilda större administrativa regioner. 11

111 Regionförstoring antas vara en faktor som starkt bidrar till den regionala tillväxten. Forskning har visat att det i stort sett bara är de stora arbetsmarknadsregionerna som förmår att attrahera människor, kapital och verksamheter i sådan omfattning att det blir en positiv tillväxt. Små regioner förefaller endast i undantagsfall har konkurrensfördelar jämfört med stora regioner. (t ex Krugman, Fujita & Veneables, 1991). Samtidigt finns det forskning som visar att långvarig pendling över långa sträckor kan ha negativa sociala konsekvenser för både pendlaren och dennes familj. Det är också signifikant att långväga pendling påverkar pendlarens hälsa negativt. (Sandow 2011). Andra studier visar dock att de som pendlar längre sträckor med kollektivtrafik ofta är mer socialt aktiva än övriga när de kommer hem. Det antas bero på den vilopaus och egen tid som restiden ger. (Bjerkemo 2011). Detta ställer förstås krav på att kollektivtrafiken kan skapa kortare restider, och att hela resan ska vara smidig. Pendla i tid och rum Bidragande till den regionförstoring vi haft under senare år förstås de investeringar som skett i transportinfrastrukturen. Det har inneburit att restiderna kunnat kortas ner i många relationer. Men undersökningar visar också att regionförstoringen i än högre grad är en konsekvens av att människor är beredda att använda allt mer tid för att pendla. Figur 4 och Figur 5 visar att den genomsnittliga restiden har ökat mer än det genomsnittliga pendlingsavståndet Figur 4: Genomsnittligt avstånd mellan bostad och arbetsplats (km) år 2001 respektive 2012, riket. Källa: Trafikanalys RVU Sverige år min Restid till arbetsplats år min Restid till arbetsplats Figur 5 visar genomsnittlig restid mellan bostad och arbetsplats år 2001 respektive 2012, riket. Källa: Trafikanalys RVU Sverige Klimatförändringar Transporterna står idag för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige. För att minska dessa krävs såväl åtgärder inom teknik, lagstiftning och planering. Men dessa åtgärder kommer inte vara tillräckliga. För att vi ska kunna nå målen behöver vi också ändra formen för vårt resande. Det behövs en omfattande övergång från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. 12

112 Vi når inte klimatmålen utan en ökad omställning till kollektivtrafik För att nå klimatmålen 2050 krävs en kombination av flera faktorer: ett transportsnålt samhälle, utvecklad samhällsplanering, teknikutveckling och en effektivare användning av transportsystemet. Men det kommer inte vara tillräckligt många fler bilresor behöver ersättas med kollektiva resor. Figur 6: Utsläpp av växthusgaser, förväntad utveckling. Källa: Trafikverket, Kapacitetsutredningen Hälsa och livskvalitet Både individ och samhälle värderar hälsa allt högre och allt fler blir medvetna om vikten av beteendeförändringar i riktning mot ett hälsosammare liv. Forskning visar att kollektivtrafikresenärer generellt har mer energi över efter arbetsdagen och har en hälsosammare livsstil än bilpendlare. (SOU 2003:67). Men även om det finns en stor medvetenhet om detta, så har dessa trender än så länge blygsamma avtryck i det vardagliga livet. Bilresandet, såväl mätt i personkilometer som antal resor har under en lång tid haft en kraftig ökning, samtidigt som motsvarande siffror för kollektivtrafik, gång och cykel varit tämligen konstanta. 120,0 100,0 80,0 Bil/MC Buss Tåg/spårväg Inrikes flyg Gång/cykel/moped 60,0 40,0 20,0 0,0 Figur 7 visar utveckling av persontransporter i Sverige , miljarder personkm. Källa: Trafikanalys. 13

113 Dagens trafik och resande Pågående marknadsutveckling Den snabba tillväxten på resemarknaden har drivit fram en utveckling där marknaden för tågresor allt tydligare delas upp mellan olika trafikfunktioner. Från att järnvägen tidigare svarade mot samhällets baskrav på transporter har allt tydligare och mer marknadsanpassade trafikeringskoncept utvecklats. Ett tydligt steg i denna riktning var när SJ introducerade snabbtåget X2000 i början av 1990-talet. Snabbtågen har sedan dess inriktats allt mer mot sällanresenärer där betalningsstarka tjänsteresenärer utgör en viktig målgrupp. Utbyggnaderna av Mälarbanan och Svealandsbanan under andra halvan av 1990-talet möjliggjorde en satsning på regionaltågstrafiken. Resandet (mätt i personkilometer) med regionaltåg i Mälardalen ökade med nästan 200 % från 1997 till 2007 och regionaltåget utgör nu en självklar del i många arbetspendlares vardag. I Stockholms län, Östergötland, Skåne och Västra Götaland har även renodlade pendeltågssystem utvecklats och utgör där stommen i det lokala kollektivtrafiksystemet. Indelningen i olika trafikfunktioner möjliggör en anpassning till resenärernas behov. Ökad kundnytta leder till ökad efterfrågan och därmed även ett ökat resande. Avregleringen av marknaden för persontrafik kommer sannolikt att driva på utvecklingen ytterligare. De kommersiella aktörerna kan förväntas fokusera på de mest lönsamma stråken, vilket gör att samhällets ansvar för att planera och upphandla övrig trafik blir allt viktigare. Denna utveckling har varit tydlig i Mälardalen under en längre tid. SJ har i Mälardalen succesivt genomfört en marknadsanpassning av sin trafik och låtit samhället gå in och stödköpa den trafik som företaget inte längre anser vara lönsam. Kollektivtrafikens marknadsandel är stabil men låg Som framgått ovan ökar resandet kraftigt. Samtidigt har kollektivtrafikens marknadsandel av legat på en stabil men låg nivå. Marknadsandelen visar den omfattning som invånarna väljer att åka med kollektivtrafiken jämfört med bilen. I Örebro län uppgick kollektivtrafikens marknadsandel cirka 12 procent år 2012 (SKL, Öppna jämförelser Kollektivtrafik 2014). Figur 8 visar att det finns en mycket stor potential att öka resandet i de stråk som trafikeras med tåg eller expressbussar. 14

114 Figur 8: Antal arbetspendlande och kollektivtrafikens marknadsandel tätort-tätort, aggregerat. Bara resrelationer med >5 arbetspendande är medräknade i den totala arbetspendlingen. Stor resandeökning på den regionala tågtrafiken Samtidigt kan man notera att resandet med kollektivtrafiken tenderar att öka när man förbättrar trafiken i stråk med stort resande. Exempelvis har det skett mycket stora resandeökningar i stråket Örebro-Lindesberg-Kopparberg. Detta kan ses som ett resultat av att man infört regional tågtrafik, utökat trafikutbudet på den regionala tågtrafiken, samt att man tagit bort kravet på särskilda periodkort med tågtrafiktillägg. Nuvarande tågtrafik Fel! Hittar inte referenskälla. illustrerar persontågtrafiken i och genom Örebro län år enom länet passerar fjärrtågslinjer (både snabb- och InterCitytåg-linjer) mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Karlstad och även vidare mot Norge. Utöver 15

115 fjärrtågen kan länets trafiksystem lite grovt delas in i sju regionaltågslinjer. Linjerna skiljer sig åt avseende bland annat funktion, turtäthet, trafikhuvudman och operatör vilket skapar ett delvis otydligt och svåröverskådligt trafiksystem. Figur 9: Tåg- och expressbusstrafik som berör Örebro län, Antal turer per dygn. Göteborg-Karlstad-Hällefors-Falun Linjeupplägget Göteborg-Karlstad-Hällefors-Falun trafikeras av TÅGAB. Trafiken drivs på kommersiell grund med tre dubbelturer tre dagar i veckan. Tätare trafikunder sommarmånaderna. Gävle-Örebro-Laxå/Mjölby Linjeupplägget Gävle-Örebro-Laxå/Mjölby trafikeras av Tåg i Bergslagen och är det tågupplägg som har flest dagliga tågturer genom Örebro län. Högst trafikerad är sträckan Örebro - Hallsberg med 28 dubbelturer per vardagsdygn, vilket innebär ungefär två dubbelturer per timme under stora delar av trafikdygnet. Linjeuppläggets stomme kan delas upp i tre delupplägg. Dessa är: Gävle och Mjölby, via Borlänge och Örebro, Gävle och Hallsberg via Fagersta och Örebro, 16

116 Örebro och Laxå. Dock finns det ett stort antal avgångar som enbart trafikerar delar av de olika stomuppläggen, exempelvis enbart mellan Örebro-Borlänge, Gävle-Örebro, Borlänge-Mjölby och Örebro- Hallsberg. Dessutom finns det tåg som trafikerar kombinationer av de olika stomuppläggen som till exempel mellan Gävle och Laxå. Utöver detta körs en dubbeltur hela vägen mellan Gävle och Karlstad via Fagersta och Örebro. Stockholm-Västerås-Hallsberg(-Göteborg) Linjeupplägget Stockholm-Västerås-Hallsberg(-Göteborg) trafikeras av SJ och är efter upplägget Gävle-Örebro-Laxå/Mjölby det upplägg med flest dagliga tågturer genom Örebro län. Trafikupplägget drivs i nuläget på kommersiell grund och består i princip av en dubbeltur per timme under hela trafikdygnet mellan Stockholm och Hallsberg. Varannan timme körs tågen också till och från Göteborg. Stockholm-Eskilstuna-Hallsberg Linjeupplägget Stockholm-Eskilstuna-Hallsberg består av sex dagliga tågturer. En av turerna är ett snabbregionaltåg med avgång på morgonen från Hallsberg och som via Kumla, Örebro södra och Örebro C samt Eskilstuna kör direkt till Stockholm. De övriga tågen trafikerar med ett flertal uppehåll på vägen, i huvudsak morgon och kväll. För att resa mellan Örebro och Eskilstuna övriga tider på dygnet måste resenärer ta tåget mot Västerås och byta i Arboga för vidare resa mot Eskilstuna. Mariestad-Örebro Linjeupplägget Mariestad-Örebro körs på uppdrag av Västtrafik. Totalt består 2015 års upplägg av tre dagliga dubbelturer till och från Örebro län, varav två dubbelturer trafikeras till och från Örebro C. En av de dagliga turerna går enbart till och från Hallsberg. (Charlottenberg-)Karlstad-Kristinehamn-Örebro Linjeupplägget (Charlottenberg-)Karlstad-Kristinehamn-Örebro har sin huvudsakliga tyngdpunkt mellan Charlottenberg och Kristinehamn, där den dagliga tågtrafiken är omfattande och består av tiotalet dubbelturer per dygn. Från Kristinehamn vidare till och från Örebro körs enbart tre dubbelturer per dygn. Dessa tre dubbelturer samfinansieras av Värmlandstrafiken och Örebro läns landsting och har inom Örebro län uppehåll i Degerfors, Hallsberg, Kumla, Örebro Södra samt Örebro Central. En av dessa dubbelturer körs hela vägen mellan Gävle och Karlstad via Fagersta och Örebro. Karlstad-Laxå-Göteborg Linjeupplägget Karlstad-Laxå-Göteborg körs av TÅGAB. Totalt består 2015 års stomupplägg av en daglig dubbeltur mellan Karlstad via Degerfors och Laxå till och från Göteborg. På fredagar förstärks linjen dessutom med ytterligare en dubbeltur. Stockholm-Katrineholm-Hallsberg Linjeupplägget Stockholm-Katrineholm-Hallsberg vilket även är kallat Sörmlandspilen körs av SJ på uppdrag av MÄLAB. Totalt består trafiken en vanlig vardag av tio dubbelturer mellan Stockholm och Hallsberg med ett flertal uppehåll på vägen. Utöver detta körs även en 17

117 morgontur enbart mellan Katrineholm och Hallsberg. Hallsberg är den enda stationen inom Örebro län på vilken tågen tillhörande detta upplägg gör uppehåll på. Nuvarande busstrafik I enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet håller Region Örebro län på att bygga upp ett expressbussnät mellan Örebro och de kommunhuvudorter som inte har järnvägsförbindelse. Det finns även kommersiella fjärrbusslinjer i stråken Örebro Stockholm samt Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm. Örebro Askersund Mellan Örebro och Askersund bedrivs expressbusstrafik. Trafiken upphandlas av Länstrafiken. Från augusti 2015 utökas trafiken till timmestrafik. Örebro Karlskoga Mellan Örebro och Karlskoga bedrivs expressbusstrafik. Trafiken upphandlas av Länstrafiken. I nuläget är trafikupplägget förstärkt halvtimmestrafik. Trafiken är anpassad för att möjliggöra bra byten för resande vidare mot Degerfors respektive Kristinehamn och Karlstad. Från och med hösten 2016 finns planer att utöka trafiken. Hällefors - Örebro Mellan Örebro och Hällefors bedrivs expressbusstrafik. Trafiken upphandlas av Länstrafiken. I nuläget körs fem turer i vardera riktningen. Nora Örebro Mellan Nora och Örebro bedrivs expressbusstrafik. Trafiken upphandlas av Länstrafiken. I dagsläget körs tio turer i vardera riktningen, vilket innebär timmestrafik morgon och kväll. Hallsberg-Örebro-Västerås-Stockholm I stråket Hallsberg-Örebro-Stockholm körs kommersiell busstrafik av operatören Lindbergs buss. Trafiken körs dagligen en tur i vardera riktningen Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm I stråket körs kommersiell busstrafik av Nettbuss och Swebus Express. Sammantaget körs cirka 6 turer i vardera riktningen. Restidsjämförelser Forskning har visat att benägenheten att pendla i mycket hög grad styrs av restiden. Restider upp till 20 minuter har mycket liten påverkan på pendlingsbenägenheten. Benägenheten att pendla avtar kraftigt när restider överstiger 45 minuter. För att en kollektivtrafikresa ska vara konkurrenskraftig i jämförelse med en bilresa krävs ofta att restiden med kollektivtrafik är kortare. Detta bland annat för att kompensera för den tid resenären får lägga på anslutningsresor och väntetid. I trafikförsörjningsprogrammet har målet för restidskvoten, det 18

118 vill säga restiden med kollektivtrafik dividerat med restiden för bil i samma relation, satts till 0,8. För relationer med expressbussar har målet om restidskvot satts till 1,2. Restidsjämförelsen i Tabell 1 visar att målet redan i dag är möjligt att nå i ett flertal relationer. För att uppnå ett ökat tågresande i de relationer där restidskvotsmålet redan är uppnått är det sannolikt bättre att satsa på förbättrad trafikstruktur (t.ex. taktfast tidtabell) och ökad turtäthet än att satsa på snabbare förbindelser. Tabell 1 visar dagens restider till Örebro Central med tåg alternativt buss respektive bil samt restidskvoten mellan tåg/buss och bil. För tågen och bussarna har den avgång med kortast restid valts. Källor: Resrobot och Google Maps. Tåg/buss Bil Restidskvot Hallsberg 00:17 00:25 0,68 Lindesberg 00:28 00:36 0,78 Eskilstuna 00:50 01:03 0,79 Laxå 00:31 00:39 0,79 Västerås 00:50 01:02 0,81 Stockholm 01:50 02:09 0,85 Nora 00:35 (exp. buss) 00:29 1,20 Borlänge 02:00 02:05 0,96 Linköping 01:46 01:46 1,00 Karlstad 01:25 01:21 1,05 Askersund 00:55 (buss) 00:40 1,38 Hällefors 01:10 (exp. buss) 01:04 1,09 Karlskoga 00:47 (exp. buss) 00:38 1,24 Man bör dock ha klart för sig att kollektivtrafikresorna också förutsätter anslutningsresa och ett eller flera byten. Detta gör att restidskvoten i praktiken blir högre i samtliga relationer. Men också detta påverkas av resans längd och karaktär. För långa och regionala kollektivtrafikresor blir förflyttningstiden till hållplats och väntetiden liten i förhållande till åktiden. Omvänt blir förflyttnings- och väntetid lång i förhållande till restiden för korta resor, varvid det blir svårt att åstadkomma reellt låga restidskvoter jämfört med bilen. (Homberg 2008) Hallsberg-Örebro C har den lägsta restidskvoten i jämförelsen samtidigt som utbudet räknat i antal avgångar är högt (upp till sex tåg per timme). Även restidskvoten i relationen Laxå Örebro ligger i nivå med det utpekade målet. Trafiken i denna relation saknar dock en tydlig struktur och turtätheten varierar kraftigt över dygnet. Till Eskilstuna och Västerås är restidskvoten i nivå med måltalet. Utbudet är dock begränsat till enstaka avgångar per dag direkt till och från Eskilstuna. 19

119 Till Borlänge tar det ungefär lika lång tid att åka med tåg som det gör med bil. Utbudet består av ett tåg per timme under större delen av trafikdygnet. Lindesberg trafikeras av samma tåglinje och har därmed även samma utbud. Restidskvoten till/från Lindesberg för resor in till och från Örebro är dock betydligt bättre och når redan idag det uppsatta målet. Mellan Örebro och Stockholm nås inte målet för restidskvoten. Avståndet, knappt 20 mil, i kombination med den begränsade framkomligheten på vägarna i Stockholmsregionen ger dock tåget en tydlig konkurrensfördel. Även till Linköping ger avståndet, drygt 12 mil, tåget en konkurrensfördel emot bilen. Resan med tåg kräver dock ett byte i Mjölby. Utbudet av tågresor är dessutom begränsat till ett fåtal turer per dag vilket ytterligare minskar tågets konkurrensmöjligheter. Till Nora går det i nuläget ingen tågtrafik och restiden är som bäst i nivå med bilrestiden. Utbudet är förhållandevis bra med fyra bussar per timme i högtrafik. Två av dessa har dock en något längre restid (44 jämfört med 35 minuter). Mellan Örebro och Askersund nås inte restidsmålet. Avståndet om 50 km och den förhållandevis långa restiden och låga turtätheten med buss, gör att bilen har en stor konkurrensfördel. Expressbuss är inplanerad till 2015 Till Hällefors ligger restidskvoten väl under målet. Utbudet av expressbussar är dock begränsat. Övriga bussar har avsevärt längre restider. Mellan Örebro och Karlskoga är restidskvoten i nivå med måltalet. Etablering av en renodlad expressbuss skulle dock innebära att det är möjligt att minska restidskvoten ytterligare. Detta skulle stärka bussen konkurrensfördel framför bilen. Anslutande resor och avstånd till tåg- och expressbusstrafiken För att tåg- och expressbusstrafiken ska komma till nytta för så många resenärer som möjligt, förutsätts att det finns en väl utbyggd struktur för anslutande resor. Det kan handla om att närtrafik och regionbussar behöver anpassas till tågen och expressbussarnas avgångar. Men det är också angeläget att det finns en samordning med infrastrukturen för cyklister och fotgängare. I praktisk planering pratat man ofta om restidströsklar. Man kan se att benägenheten att gå eller cykla till hållplatsen faller snabbt efter cirka 10 minuters gång- eller cykeltid. Detta påverkas dock av kollektivtrafikens standard och egenskaper. Det lönar att gå en bit extra för att i gengäld få välja på fler linjer med hög turtäthet och korta restider. Längre avstånd mellan hållplatserna utmed linjen ger färre stopp, kortare restider och i förlängningen fler resenärer. (Bjerkemo 2011). Detta är därför en viktig princip vid utformningen av expressbusslinjerna. Pendlarparkeringar är också ett viktigt komplement, särskilt till tågstationer och hållplatser med ett glest omland som är svåra att försörja med matartrafik. 20

120 Stationsnärhetsprincipen I ett samhälle där resande utgör en allt mer betydande inslag i människors vardag, blir det påtagligt att områden närmast stora knutpunkter i kollektivtrafiken är strategiskt mycket viktig mark. Forskning visar att om man nyttjar marken i stationsnära lägen på rätt sätt, så kan det skapa en kedja av ömsesidiga nyttor. Det innebär att människor får närmare till jobb och bostad, möjlighet att uträtta ärenden på väg till eller från stationen. Människor får en effektivare reskedja och fler åker kollektivt. Detta ger i sin tur ett ökat underlag för servicenäringar samt stationens roll som knutpunkt i staden stärks. Som nämnts tidigare så upplevs 10 minuter som en acceptabel gång- eller cykeltid till stationen/hållplatsen. Studier visar också att bortaänden av kollektivtrafikresan är viktigast. det gäller både närhet till arbetsplatser och service, och tydlig information om var målet finns för fortsatt färd (Rystam 1998). Stationsnärhetsprincipen har sedan lång tid varit framträdande i bland annat Köpenhamns stadsplanering. Ett aktivt resande Det finns ett en tydlig resenärstrend mot ett mer aktivt resande. Det innebär att man använder restiden för avkoppling, produktivt arbete, socialt umgänge eller annan form av förströelse. Avkoppling är den vanligaste aktiviteten. Att arbeta eller studera är mindre utbrett, men är betydelsefullt och tar det mesta av tiden för de som gör det. (Fahlén m fl 2010). De som arbetar och studerar ombord på bussen eller tåget värderar också sin tid högre och är mer nöjda med kollektivtrafiken än de som använder restiden mer passivt. (Bjerkemo 2011). Möjligheten till ett aktivt resande är kanske också en av de största konkurrensfördelarna kollektivtrafiken har gentemot bilen. En viktig strategi är därför att såväl tågens som expressbussarnas interiör så att det medger goda möjligheter för avkoppling, studier och arbete, etc. En kollektivtrafik av genomgående god kvalitet Inom utvecklingsprojektet HiTrans (2005) redovisas ett stort antal studier, vilka pekar på att ett samlat paket av åtgärder är betydligt effektivare än enskilda åtgärder. Det räcker helt enkelt inte att enbart sänka biljettpriserna, korta restiderna eller höja parkeringsavgifter som enskilda satsningar. Studierna visar att bilister som säger att de skulle lämna bilen om det vore billigare att åka kollektivt, inter för så i alla fall. Avgörande för att förmå fler att resa kollektivt är ett bättre utbud och högre kvalitet, samtidigt som kollektivtrafikens användbarhet för konsumenten kraftigt förbättras. Det senare ställer inte minst krav på en god samordning mellan trafikplanering och övrig samhällsplanering. HiTrans sammanfattar att det som främst påverkar resenärernas benägenhet att välja kollektivtrafiken är följande: 21

121 - Pålitlighet - Turfrekvens - Information, inte nödvändigt i realtid, men bra info på bytespunkter - Rimliga biljettpriser - Hållplatser med hög tillgänglighet - Trygghet, säkerhet på bytespunkter och under resa. Det är därför viktigt att satsningen på tåg och expressbussar inte blir ett enskilt projekt. För att det ska få önskvärd effekt behöver det samordning med utveckling av informationssystem, hållplatser, taxestrategi, etc. 22

122 Framtidens trafik Principer för framtida trafikering För att få ut så mycket som möjligt av varje investerad krona i tågtrafik måste tåget utnyttjas på ett effektivt sätt. Ett generellt antagande för tåg som transportslag är att det ska transportera stora flöden över längre avstånd. Samma princip ska vara gällande för expressbussarna. Avviker behovet från detta bör andra alternativa transportslag övervägas. Det som avgör vilket transportslag som passar bäst vid en viss given situation är förhållandet mellan kostnader (bland annat infrastruktur, fordon och drift) och intäkter (bland annat biljettintäkter, miljövinster och arbetsmarknadseffekter). Typiskt för tåg är då höga kostnader, men rätt använt och med tillräckligt högt resande finns även en potential att ge stora nyttor. Över kortare avstånd utgör ofta anslutningstid och väntetid en förhållandevis stor del av den totala restiden. Det innebär till exempel att pendeltågssystem bör ha en hög turtäthet. Över längre avstånd kommer andra faktorer att påverka valet av färdmedel och turtätheten är då inte lika viktig. Istället anges då ofta komforten och möjligheten att arbeta under resan som skäl för att välja tåget framför bilen. Ytterligare en konkurrensfaktor är naturligtvis restid, vilken primärt styrs av banans eller vägens tillåtna hastighet och antal uppehåll på vägen. Varje uppehåll innebär ett restidspåslag för de resenärer som inte ska kliva av eller på. En grundregel är att tillkommande nytta ska överskrida förlorad nytta. En svårighet är då att värdera de lokala samhällsnyttor som tågtrafiken kan bidra till. Trafiken ska vara anpassad för att hantera arbetspendling, vardagsresor och fritidsresor. Detta förutsätter att man ska eftersträva ett grundutbud om timmestrafik mellan kl och Satsningar för att utveckla tåg- och expressbusstrafiken ska styras hur de påverkar de mål som finns uppsatta. Därtill bör det beaktas vilka medel som står till förfogande. Utvecklingsstegen för tåg- och expressbusstrafiken kommer därför att bedömas med utgångspunkt i följande parametrar: I vilken utsträckning bidrar den enskilda satsningen till regionförstoring? I vilken utsträckning bidrar den enskilda satsningen till att fler väljer kollektivtrafiken framför bilen? Finns det tillräcklig bankapacitet för att klara trafikutvecklingen? (För satsningar i närtid bör tillgänglig kapacitet i hög grad vara styrande för ambitionsnivån, medan för satsningar på längre sikt bör ambitionsnivån vara mer oberoende av dagens kapacitet) Vilken kostnadstäckning bedöms trafiken ha? En grundprincip för utveckling av tåg- och expressbusstrafiken är också att det finns väl fungerande anslutningsresor till och från stationen alternativt hållplatsen. Den handlar bland annat om matande busstrafik och parkeringsmöjligheter för bil och cykel. 23

123 Hållplatser och stationsmiljöer För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen krävs att hela resan fungerar. Forskning har visat att väntetiden är en avgörande faktor för kollektivtrafiken attraktionskraft. Förutom att minska dold och aktiv väntetid med högre turtäthet, är det också viktigt att utforma hållplatser och stationsmiljöer så att de är trivsamma och ändamålsenliga för resenärerna. I Länstrafikens hållplatshandbok finns det beskrivet hur en hållplats eller större bytespunkt ska utformas för att vara attraktiv och anpassad för alla typer av resenärer. Principer för trafikprodukter Pendeltåg Pendeltågen syftar huvudsakligen till att användas för dagliga resor inom länet. Arbetspendling på morgon och eftermiddag är dimensionerande för utbudet. Pendeltågen används i första hand för resor i intervallet 5-50 kilometer eller restider upp till cirka 30 minuter. Tågen gör täta uppehåll, vilket gör att genomsnittshastigheten är förhållandevis låg. Detta kompenseras till viss del genom den höga turtätheten. Pendeltågens marknadsandel, framförallt på resor till och från Örebro, antas bli hög. Trafikkostnaderna för pendeltågen behöver sannolikt till stor del täckas med subventionering Regionaltåg Regionaltågstrafiken syftar till att användas för både daglig pendling och sällanresor över lite längre avstånd och där flertalet av de större målpunkterna ligger utanför länet. Regionaltågen nyttjas i första hand för resor i avståndsintervallet kilometer. Tågen är därmed viktiga både för regionförstoring och för möjligheten att nå andra arbetsmarknader. Pendlingen är dimensionerande för utbudet vilket gör att turtätheten totalt sett är högre på morgonen och eftermiddagen. Över lite längre avstånd, till exempel mellan Örebro och Stockholm eller mellan Örebro och Linköping samt under dagtid sker fler sällanresor. De kan utgöras av till exempel tjänsteresor eller veckopendling. Då åktiden normalt är längre än för resor med pendeltågen, ska regionaltågen ha sådan komfort att det är möjligt att exempelvis är möjligt att arbeta, studera eller koppla av under resan. Regionala snabbtåg Liksom för regionaltågen syftar de regionala snabbtågen att användas för både daglig pendling och sällanresor över lite längre avstånd och där flertalet av de större målpunkterna ligger utanför länet. Till skillnad från regionaltågen stannar de regionala snabbtågen endast i de större städerna. Detta för att möjliggöra korta restider mellan de största målpunkterna. Pendling och tjänsteresor är dimensionerande för utbudet vilket gör att turtätheten totalt sett är högre på morgonen och eftermiddagen. De regionala snabbtågen ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Det ska vara möjligt att resa med de färdbevis som tillhandahålls av kollektivtrafikmyndigheterna längs linjerna. De regionala snabbtågen antas ha hög självfinansieringsgrad. 24

124 Fjärrtåg Trafiken drivs helt på kommersiella grunder och går mellan större orter med ett inbördes avstånd på mil. Glesare uppehållsbild och högre fordonsprestanda gör att restiderna blir kortare än för övrig tågtrafik. Tågen utnyttjas nästan uteslutande av sällanresenärer och betalningsstarka affärsresenärer är en viktig målgrupp. Turtätheten är en uppskattning av marknadens utveckling efter framtida resandebehov. Framtidens expressbussar Dagens landsortsbussar har under många år haft en stabil men låg marknadsandel. För att nå nya resenärer krävs nya grepp. Framtidens expressbussar ska: Komfort som tåget möjlighet för arbete, studier, etc. Trafikeras som tåget få stopp, gen linjesträckning och hög medelhastighet Expressbussar Expressbussarna syftar huvudsakligen till att användas för dagliga resor inom länet och till målpunkter utanför länet. Arbetspendling på morgon och eftermiddag är dimensionerande för utbudet. Expressbussarna används i första hand för resor i intervallet 5-50 kilometer. Expressbussarna trafikeras enligt principen få hållplatser och gen linjesträckning. Expressbussarna ska hålla en motsvarande komfort som regionaltågen, för att bland annat möjliggöra att man nyttjar restiden för arbete. Tåg/expressbuss Bilderna illustrerar ett normalt förhållande mellan bil och tåg/expressbuss På kortare avstånd är turtätheten viktig för att öka tågets och expressbussens konkurrenskraft På längre avstånd är hastighet viktig Tåg/expressbuss Slutsats: Onödiga stopp ska i alla lägen undvikas Det är viktigt att renodla trafikfunktionerna Tåget/expressbussen är inte lösningen i alla lägen 25

125 Möjliga restidsvinster till 2030 och där bortom Regionförstoring innebär att lokala arbetsmarknader växer samman. Sker genom att människor pendlar över längre avstånd. Men för att detta ska vara hållbart ur ett socialt och hälsomässigt perspektiv, är det viktigt att vi får denna effekt genom kortare restider, snarare än att människor uppoffrar mer tid för att pendla. Figur 10 visar möjliga restider med expressbussar samt region- och pendeltåg till 2030 och därbortom. Figur 10 visar möjliga restider med den regionala tåg- och expressbusstrafiken till 2030 och där bortom Underlätta hela resan Samhället har i mer än 50 år underlättat bilresandet. Bilens flexibilitet gör det enkelt att resa från dörr till dörr. För att fler ska välja att resa kollektivt är det viktigt att hela resan upplevs som enkel och att den fungerar från start till mål. Hela reseupplevelsen behöver förbättras för dem som reser kollektivt. Några viktiga strategier är följande: Information: Åtgärder som gör det lätt att få fram information om kollektivtrafikens utbud med mera. Tillgänglighet: Som en del av den kommunala samhällsplaneringen krävs åtgärder som gör det lätt att ta sig till hållplatser, knutpunkter och stationer. Vidare stöds 26

126 tillgängligheten till kollektivtrafiken genom att kommunerna förtätar i kollektivtrafiknära lägen. Trygghet: Åtgärder som leder till att resenären känner sig trygg och säker vid hållplatsen. Enkelhet: Åtgärder som underlättar byte mellan kollektivtrafikens olika fordon och till anslutande kollektivtrafik. Principer för att öppna en ny station För att kollektivtrafiken ska ha betydelse för de mål som finns uppställda är det viktigt att den kan ge så korta restider som möjligt, till som många människor som möjligt, så ofta som möjligt. Fler tågstopp kan innebära längre restider mellan de större noderna, samtidigt som det skapar möjlighet till en god trafikförsörjning för fler resenärer. Grundregeln i denna strategi är att nya stationer endast ska öppnas om de bedöms kunna ge ett positivt nettotillskott av resenärer. Följande huvudkriterier ska beaktas: Pendlingsbenägenheten mellan regionens större orter ska beaktas. Nettoresandet på den aktuella linjen ska öka. Restidskvoten i tunga resrelationer ska vara konkurrenskraftig. Tågtrafikens och infrastrukturens kostnadseffektivitet ska beaktas. En bra kollektivtrafik kan också skapa attraktiva utbyggnadsområden där de boende självmant väljer kollektivtrafiken. Exploatering i stationsnära lägen kan ge ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken. Kommunernas exploateringsplaner för potentiella stationslägen ska därför beaktas inför öppnandet av nya stationer. Det behöver ske en löpande samordning mellan kommunernas översiktsplanering och utvecklingen av kollektivtrafiken. När det gäller hållplatser för expressbussarna gäller att nyttja bussarnas fördel framför tågen. Det kan därför vara aktuellt med flera hållplatser inom tätbebyggda områden. Samtidigt är det angeläget att de tre kriterierna ovan beaktas. Nya stationer 2020 till 2030 I olika sammanhang har det förts diskussioner om att etablera nya tågstationer. Nedan förs ett resonemang kring hur olika möjliga nya stationslägen kan uppfylla ovanstående kriterier. Även andra möjliga stationslägen har diskuterats. Nedanstående text ska ses som en idéinriktning. I samtliga fall kräver etablering av nya stationslägen ytterligare utredningar Nora har störst potential att bidra till utpekade mål. Tågtrafik skulle bland annat innebära kraftigt sänkta restider, ökad tillgänglighet på arbetsmarknaden och ökat resande med kollektivtrafik. Det kommer dock att bli kostsamt att rusta upp befintlig bana mellan Nora och Ervalla, vilket påverkar kostnadseffektiviteten negativt. Ett rimligt scenario är att Norabanan kan trafikeras kring år Även Hovsta bedöms ha goda möjligheter att bidra positivt till måluppfyllelsen framförallt genom att bidra till en tätare region och ett ökat kollektivtrafikresande. Samhället ligger däremot förhållandevis nära Örebro, vilket gör att det kan bli svårt att vinna över resenärer från bil till tåget. Det blir därför viktigt att tåget får en hög turtäthet. Det kan skapas genom att 27

127 tåg från båda pendeltågsbenen göra uppehåll i Hovsta (totalt 4 tåg i timmen i samband med att Norabanan öppnas). Örebro kommun driver för närvarande ett projekt med syfte att etablera stationen. Ett stationsuppehåll i Vedevåg har sannolik begränsad påverkan på resandet längs linjen. Emellertid är en viktig trimningsåtgärd på banan att skapa möjlighet för tågmöte i Vedevåg. Detta gör att tåget i alla fall behöver göra ett kort uppehåll i Vedevåg. Det skulle skapa ett mervärde för de boende i Vedevåg om det samtidig gavs möjlighet att nyttja tåget. Stationsuppehåll i Vedevåg bedöms dock inte uppfylla kriterierna ovan. Nya stationer efter 2030 Östansjö och Vretstorp är två förhållandevis små orter. Tågstationer i dessa orter för regionaltågen skulle innebära sämre restidskvot mellan de större stationerna. En konsekvens av detta skulle kunna bli en nettominskning av resandet, snarare än en ökning. Vidare är kapacitetssituationen längs Västra stambanan redan idag besvärlig, vilket gör att nya uppehåll kommer att bli svåra att tidtabellägga samtidigt som de riskerar att påverka övrig trafik på ett negativt sätt. Östansjö och Vretstorp bedöms därför vara möjliga tågstationer när det finns ett tredje spår på denna del av Västra stambanan. Stationerna bör endast nyttjas av pendeltågen. Etablering av tågstation i Mosås skulle på motsvarande sätt som Hovsta kunna bidra till måluppfyllelsen. Det förutsätter dock att den exploateringspotential som följer av en tågstation också nyttjas fullt ut. I dagsläget bedöms det dock inte finnas spårkapacitet för tåguppehåll i Mosås. Tåguppehåll förutsätter ett förbigångsspår, vilket kan bedömas som en rimlig kapacitetsförbättring bortom Mosås bör endast trafikeras med pendeltåg. Det korta avståndet till Örebro förutsätter en hög turtäthet. Tågstation i Pålsboda kan bidra till att öka resandeunderlaget på Sörmlandspilen. Mot bakgrund av nuvarande pendling till och från Pålsboda skulle det i första hand vara intressant om Sörmlandspilen förlängs till Örebro. I dagsläget är dock ytterligare tåguppehåll på Västra stambanan problematiska ur kapacitetssynpunkt. Tåguppehåll i Pålsboda förutsätter att nuvarande kapacitetsproblem blir åtgärdade. Man bör dock beakta att såsom spårområdet i Hallsberg är utformat idag skulle restiden mellan Pålsboda och Örebro bli cirka 31 minuter När Nobelbanan är klar skulle ett tågupphåll i Karlskoga i mycket hög grad kunna bidra till måluppfyllelsen. Karlskoga bör i ett sådant läge trafikeras med både regionaltåg och pendeltåg. Flera stationslägen har diskuterats i detta sammanhang. Om tågen i mesta möjliga mån ska kunna bidra till regionförstoring och överflyttning från bil, är det angeläget att stationen har ett centralt läge i Karlskoga. När Nobelbanan är klar är det också fruktbart att se över möjligheterna att åter ta järnvägen mellan Karlskoga och Degerfors i bruk. En station för pendeltåg i Degerfors skulle bidra till att ytterligare knyta samman arbetsmarknaden i Degerfors med Kristinehamn, Karlskoga och Örebro. För att tågtrafiken ska kunna vara ett attraktivt alternativ för så många som möjligt, är ett centralt stationsläge en förutsättning. 28

128 Som ett led i utvecklingen av tågtrafik på Nobelbanan skulle även etablering av en tågstation i Vintrosa/Lanna/Fjugesta 3 bidra till måluppfyllelsen. En sådan satsning skulle kraftigt kunna bidra till en överflyttning från bil till kollektivtrafik. För att en sådan satsning ska ha god effekt förutsätts dock en exploatering av tät bebyggelse i stationsnära läge. Trafikbilder 2020, 2030 och 2050 Som tidigare nämnts finns det en målbild presenterad i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Trafikbilderna nedan beskriver hur tåg- och expressbusstrafiken behöver utvecklas för att det ska vara möjligt att nå målen. Märk väl att trafikbilderna inte är ett åtagande från landstingets sida, utan endast ska betraktas som en viljeinriktning som ligger till grund för kommande beslut. Bilderna är oberoende av dagens operatörer och trafikprodukter. Vi har valt att redovisa trafiken för tre olika årtal. År 2020 antas etableringen av det nya regionaltågssystemet i Mälardalen (MÄLAB:s Trafikplan 2017) vara utbyggd enligt etapp är också ett målår för den gemensamma trafiksatsning som sker inom Tåg i Bergslagen är horisontår för utvecklingsstrategin för Örebroregionen är också horisontår för den gemensamma målbild för regionaltågstrafiken som man håller på att ta fram inom En Bättre Sits. Utöver dessa år redovisas också en trafikbild för Denna trafikbild ska närmast ses som en idéskiss för hur trafiken skulle kunna utvecklas när några större infrastruktursatsningar antas vara utbyggda. 3 Beroende på banans sträckning. I dagsläget är banans reservat ännu inte fastställt. 29

129 Figur 11: Trafikbild Antal dubbelturer per dygn. Pendeltågen, regionaltågen, de regionala snabbtågen samt expressbussarna ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar. 30

130 Figur 12: Trafikbild 2025, antal turer per trafikdygn. 31

131 Figur 13: Trafikbild Antal turer per timme i hög-respektive lågtrafik. 32

132 Figur 14: Trafikbild antal turer per trafikdygn. Framtida trafik 2030 stråk för stråk I det följande görs en beskrivning av trafikutvecklingen stråk för stråk. (Se även trafikbilderna ovan). För samtliga länsgränsöverskridande stråk gäller att nedanstående beskrivningar utgår från Örebro läns behov. Turtätheten kan behöva förtätas eller utglesas på delsträckor utanför Örebro län. Örebro Karlstad I detta stråk sker en successiv utökning av tågtrafiken går 6 turer i vardera riktningen och turer. Till år 2030 körs 12 turer, vilket innebär timmestrafik i högtrafik. Det behöver i det kommande verkställandet av trafiken ytterligare utredas om tågen ska angöra Laxå eller inte. Angöring i Laxå innebär en viss förlängning av åktiden, men betyder samtidigt en bättre samordning av trafikförsörjningen till Laxå. Om tågen inte ska angöra Laxå kan samordning med Kinnekulletågen ske. Örebro Karlskoga Från och med 2016 utökas den nuvarande expressbusstrafiken till förstärkt kvartstrafik. Detta innebär att trafiken körs med 7,5 minuters intervall i högtrafik. Om kapacitetsbehov utöver detta uppstår i framtiden, är den rimligaste lösningen förstärkningsbussar.det krävs därtill framkomlighetsåtgärder för bussarna i framförallt Örebro, men även i Karlskoga.. Det kan handla om bussprioritering vid trafiksignaler, men även busskörfält. Från 2020 och framåt bör en del av bussarna vara genomgående till Karlstad. 33

133 Hällefors Örebro Sträckan Hällefors - Örebro får en utökad expressbusstrafik till 60-minuterstrafik i högtrafik. Även om den faktiska restiden med buss och byte till tåg i Nora kan bli kortare, bedöms en genomgående expressbusslinje vara en attraktivare lösning. Parallellt med denna trafik finns dock även regionbuss mellan Hällefors och Nora med bytesmöjlighet till pendeltåg. Nora - Hallsberg Mellan Nora och Örebro ersätts dagens expressbusstrafik med pendeltåg. Pendeltåget fortsätter från Örebro ner till Hallsberg. Trafiken förutsätter investering i upprustning av järnvägen mellan Nora och Ervalla. Det krävs en regional överenskommelse mellan berörda parter hur denna investering ska finansieras. När banan är klar är inriktningen 30- minuterstrafik i högtrafik och 60-minuterstrafik under övriga trafikdygnet. Jämfört med buss halveras nästan restiden på sträckan Nora Örebro (från cirka 40 min till cirka 25 min) vilket bedöms bidra till ett kraftigt ökat resande. I kombination med övrig trafik kommer Hovsta station att försörjas med 15-minuterstrafik i högtrafik. Örebro Askersund Expressbusstrafiken körs 60-minuterstrafik hela trafikdygnet. Parallellt med expressbusstrafiken finns regionbusstrafik med byte till tåg i Hallsberg. Det krävs därtill framkomlighetsåtgärder för bussarna i Örebro. Det kan handla om bussprioritering vid trafiksignaler, men även busskörfält sista sträckan in mot resecentrum. Borlänge Örebro Linköping Sträckan Borlänge-Örebro trafikeras år 2030 med regionaltåg med samma turtäthet som idag, det vill säga 60-minuterstrafik. Redan idag kan man skönja överbelastning på tågen mellan Lindesberg och Örebro. För att tillmötesgå denna utveckling förstärks trafiken mellan Lindesberg och Örebro Södra med pendeltåg. Inriktningen till 2030 är 60-minuterstrafik hela trafikdygnet. Det innebär sammantaget 30-minuterstrafik mellan Lindesberg och Örebro. med regionaltåg och pendeltåg År 2020 är linjen förlängd till Linköping, som är en intressant marknad för såväl arbetspendling, tjänsteresor som övriga vardagsresande. Delsträckan mellan Örebro och (Mjölby) Linköping har också en funktion i det nationella järnvägssystemet som koppling mellan Västra och Södra Stambanan. Inriktningen till 2030 är ett tåg i timmen i högtrafik, vilket motsvarar 17 turer i vardera riktningen. Det behöver utredas vidare hur en förlängning till Linköping kan samordnas med Östgötatrafikens pendeltåg. Det bör också utredas om det finns fördelar att förlänga trafiken till Norrköping. Örebro Hallsberg Laxå Skövde (Göteborg) Tågtrafiken i stråket bedrivs idag av SJ AB på kommersiell grund, med förstärkning av Tåg i Bergslagen mellan Örebro och Laxå. Länstrafikens periodkort är giltiga inom länet. En förutsättning för ökad integration med arbetsmarknaden i Skaraborg är också att det etableras ett samarbete kring biljetter och taxor med Västra Götalandsregionen. 34

134 Till 2030 antas nuvarande trafikutbud ha kompletterats med två avgångar med regionexpresståg. Även om det inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar är kopplingen till Göteborg viktig på dessa linjer. Till 2030 antas turtätheten ha ökat till timmestrafik. Både regionaltåget och det regionala snabbtåget antas kunna bedrivas kommersiellt eller med hög självfinansieringsgrad. Örebro Västerås Stockholm I nuläget bedrivs trafiken på Mälarbanan kommersiellt av SJ AB. År 2030 körs regionaltågen med samma turtäthet som idag, det vill säga ett tåg i timmen. För att stärka tillgängligheten till Stockholm samt att bättre integrera Örebros och Västerås arbetsmarknader förstärks trafiken med ett regionalt snabbtåg, som i högtrafik trafikeras med 60-minuterstrafik. Denna turtäthet utgår från Örebro läns behov. Närmare Stockholm antas det finnas behov av högre turtäthet. Pågående kapacitetsutbyggnader kommer att möjliggöra sänkta restider och ökad flexibilitet att lägga tidtabeller. Örebro Eskilstuna Stockholm Arlanda (Uppsala) I nuläget körs endast ett genomgående tåg per dygn i vardera riktningen på Svealandsbanan. Trafiken bedrivs av SJ AB på kommersiella grunder. Övrig tid förutsätter byte i Arboga. På Svealandsbanan sker till år 2018 en upptrappning till 60-minuterstrafik i högtrafik.samtliga avgångar fortsätter till Arlanda och Uppsala. Till 2030 utökas regionaltågstrafiken till 60-minuterstrafik hela trafikdygnet. För att stärka tillgängligheten till Stockholm samt att bättre integrera Örebros och Eskilstunas arbetsmarknader förstärks trafiken med ett regionalt snabbtåg i högtrafik. Denna turtäthet utgår från Örebro läns behov. Närmare Stockholm antas det finnas behov av högre turtäthet. Pågående kapacitetsutbyggnader kommer att möjliggöra sänkta restider och ökad flexibilitet att lägga tidtabeller. Hallsberg Katrineholm Stockholm Stråket trafikeras idag med regionaltåg (kallad Sörmlandspilen) upphandlad av MÄLAB. Inriktningen till 2030 är att bibehålla samma turtäthet som 2020, det vill säga 12 turer i vardera riktningen. Detta möjliggör ett tåg i timmen i högtrafik. Trafiken är viktig för att skapa bättre förutsättningar för arbets- och skolpendling mellan södra länsdelen och västra Sörmland. Sörmlandspilen är dessutom en viktig del i ett sammanhängande regionaltågssystem i Mälardalen. Under förutsättning att kapacitet för nattuppställning av tåg skapas i Örebro kan linjen förlängas till Örebro morgon och kväll. Detta skapar också en förstärkt trafik mellan Örebro och Stockholm. Detta måste dock samordnas med övrigt trafikutbud mellan Örebro och Hallsberg. Vision för 2050 År 2050 ligger så pass långt fram i tiden att det är svårt att på en detaljerad nivå analysera ett trafikeringsbehov. Däremot är det viktigt att lägga fram en vision för hur vi vill utveckla tågoch expressbusstrafiken på längre sikt. En sådan vision är också ett viktigt underlag för att kunna planera för en samhällsstruktur där fler väljer kollektivtrafiken framför bilen. 35

135 Örebro län ligger i stråket mellan Stockholm och Göteborg respektive Oslo. I dag är kopplingen till dessa regioner begränsad men med effektivare transporter kan en bandregion med sammankopplade arbetsmarknader börja växa fram. Det är också rimligt att vi till år 2050 har en kollektivtrafik som understödjer en arbetsmarknad som i viss mån är integrerad med Eskilstuna, Västerås och Karlstad. Figur 15: Trafikscenario 2050 Figur 15 visar en tänkbar trafikstruktur när de stora infrastrukturinvesteringarna Nobelbanan och Götalandsbanan har tagits i trafik. Nya banor och stationer Nobelbanan innebär, utöver snabbtåg i relationen Stockholm Oslo, också möjligheter till regional tågtrafik. Här förslås en regionaltågslinje för att bättre knyta samman de stora och medelstora städerna i östra Sverige, Värmland och Norge. En pendeltågslinje mellan Karlskoga och Örebro kan ersätta dagens busstrafik, och skapar förutsättning för tät integrering av de båda arbetsmarknaderna. Möjlighet för station för pendeltåget bör också finnas, exempelvis i Vintrosa, Lanna eller Fjugesta. För att stärka flygplatsens konkurrenskraft och länets internationella tillgänglighet är det viktigt att det finns en god koppling mellan Nobelbanan och flygplatsen. När Götalandsbanan via Jönköping är klar kommer fjärrtågstrafiken delvis lämna Västra stambanan. Samtidigt ska man ha klart för sig att den kapacitet som frigörs sannolikt endast 36

136 uppgår till ett tågläge i timmen i högtrafik. Det innebär också att anslutningen till Södra Stambanan i Mjölby kommer att minska i strategisk betydelse. I stället blir det angeläget att kunna ta sig till Linköping för anslutning till Götalandsbanan. 37

137 Infrastruktur och kapacitet En förutsättning för att kunna genomföra trafiken beskriven ovan är att det finns tillräcklig kapacitet på järnvägen. I det följande presenteras en analys på övergripande nivå, som kortfattat beskriver de flaskhalsar som kan uppstå i trafiksystemet. Trafikverket kommer att göra kapacitetsanalyser för trafiken under våren Detta kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra strategin. En inriktning är att i perspektivet 2020 behöver trafiken i hög grad anpassas till befintliga infrastrukturförutsättningar eller till de förbättringar som redan är beslutade och kommer vara genomförda. Till 2030 anpassas trafiken efter dagens förutsättningar, men trafikbilden ställer också krav på större och mindre infrastrukturinvesteringar som ännu inte är beslutade. I perspektivet 2050 antas infrastrukturen helt vara anpassad efter trafikbehoven. Detta förutsätter mycket stora infrastrukturinvesteringar, som idag inte är beslutade. 38

Innehållsförteckning. Bilagor

Innehållsförteckning. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattande resultat...3 Aktuella händelser...5 Fullmäktiges mål...12 Hållbar utveckling...12 Hälso- och sjukvård...15 Tandvård...25 Regional tillväxt...30 Samhällsbyggnad...37

Läs mer

Delårsrapport Region Örebro län Delår 2 per 31 augusti 2015

Delårsrapport Region Örebro län Delår 2 per 31 augusti 2015 Delårsrapport Region Örebro län Delår 2 per 31 augusti 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande resultat... 3 2 Aktuella händelser... 5 3 Fullmäktiges mål... 12 3.1 Hållbar utveckling... 12 3.2 Hälso-

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Projekt Region 2015. Vår Region. Fredagsakademin 130531

Projekt Region 2015. Vår Region. Fredagsakademin 130531 Projekt Region 2015 Vår Region Fredagsakademin 130531 1 Vilket beslutsunderlag skall tas fram? Roll och uppdrag Styrmodell Politiska organisation Lednings- och kansliorganisation Samarbete och gränsdragning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Meddela eventuellt förhinder snarast möjligt till Kristina Berglund, tfn eller e-post

Meddela eventuellt förhinder snarast möjligt till Kristina Berglund, tfn eller e-post KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (8) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM Regionkansliet, Kristina Berglund 2015-12-02 Till Regionstyrelsen, ledamöter För kännedom: Regionstyrelsen, ersättare Organ: Regionstyrelsen

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Periodrapport Region Örebro län Februari 2016

Periodrapport Region Örebro län Februari 2016 Periodrapport Region Örebro län Februari 2016 Ekonomi Resultat januari februari 13 mnkr (-11 mnkr) Nettokostnadsökning 4,1 % (5,9 %) Skatter och statsbidrag 5,9 % (3,7 %) Helårsprognos 170 mnkr (153 mnkr)

Läs mer

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Välkomna Presentation Dagens agenda Kort om Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland,

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg 2016-02-04 1(6) Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg Där invånarna behöver oss tillsammans! Utgångspunkt/bakgrund Ledningssystemet för samverkan tar sin utgångspunkt

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Innehåll Bakgrund Processen och tillvägagångssätt Prioriterade delområden

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Region Örebro Förslag - Regionens roll och uppdrag. Inledning och syfte. Roller och uppdrag i dag

Region Örebro Förslag - Regionens roll och uppdrag. Inledning och syfte. Roller och uppdrag i dag Projekt Region 2015 130513 ver 9 Region Örebro 2015 Förslag - Regionens roll och uppdrag Inledning och syfte Regionbildningen i Örebro län innebär att den regionala politiska nivån tar på sig en annan

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Åbytorp 4 februari 2016 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2014-2015 Framtagen av kommunerna

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Protokoll Specifikt samverkansråd för folkhälsa, social välfärd och vård Tid: 23 september 2016 Plats: Linden, Eklundavägen 1, Region Örebro län

Protokoll Specifikt samverkansråd för folkhälsa, social välfärd och vård Tid: 23 september 2016 Plats: Linden, Eklundavägen 1, Region Örebro län 1 (5) Protokoll Tid: 23 september 2016 Plats: Linden, Eklundavägen 1, Vid protokollet Justerat den: 2016-09-28 Siv Ahlstrand Vice Ordförande Magnus Andersson Justerare Närvarande ledamöter: Siv Ahlstrand

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

3. Val av ny ledamot i stiftelsen för Medicinsk forskning, Nyckelfonden Diarienummer: 15RS4870

3. Val av ny ledamot i stiftelsen för Medicinsk forskning, Nyckelfonden Diarienummer: 15RS4870 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (6) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM Regionkansliet, Kristina Berglund 2015-09-30 Till Regionstyrelsen, ledamöter För kännedom: Regionstyrelsen, ersättare Organ: Regionstyrelsen

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer